Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-03-18 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

Nr 55

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen,

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Yrkesundervisningen

l:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda

förslag (punkt 260, s. 621—629 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1958), vilket innebär en anslagshöjning

med 536 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare

från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... 852 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 11 000

3. Arvoden till experter och tillfällig personal

m. m., förslagsvis....................... 177 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 978 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 293 000

Summa kronor 2 311 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 311 000

kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 195S

15

2:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 629 och 630), vilket innebär en

anslagshöjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 288 200 kronor.

3:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 630 och

631), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

4ro) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

263, s. 632—641) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att i Trollhättan skall från och med budgetåret 1959/60

eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, successivt upprättas

ett högre tekniskt läroverk under villkor att staden åtager sig att tillhandahålla

för läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning

samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts

medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre

tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59;

dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 11 856 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Aastrup (I: 297)

och den andra inom andra kammaren av herr Roija m.fl. (II: 393), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättande av en väg- och vatten

by ggnadstekn i sk linje från och med budgetåret 1958/59 vid ett av de

tekniska läroverken samt att, om detta yrkande bifalles, denna nya linje

lämpligen inriittas vid högre tekniska läroverket i Norrköping.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen II: 393.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

Kungl. Maj:t föreslår, att beslut vid innevarande års riksdag fattas om

upprättande från och med budgetåret 1959/60 eller den senare tidpunkt

Kungl. Maj:t bestämmer av ett högre tekniskt läroverk i Trollhättan. Läroverket

avses skola omfatta tre parallellavdelningar. I fråga om antalet

klassavdelningar vid befintliga läroverk räknar departementschefen med en

automatisk ökning med 18 till 204 till följd av tidigare fattade beslut om

utbyggnad av de högre tekniska läroverkens organisation och förordar därutöver

inrättande från och med nästa budgetår av åtta intagningsavdelningar,

varav sex gymnasieavdelningar och två fackskoleavdelningar. Vid

bifall härtill kommer totalantalet klassavdelningar nästa budgetår att öka

med 26 till 212.

I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med

2 796 000 kronor, förutom automatiska utgiftsökningar, i huvudsak uppflyttning

i avlöningsgrupp av vissa rektorstjänster, inrättande av tjugofem

ordinarie lektorst jänster och trettio adjunkt stjänster i Ae 23, ordinariesättning

av tre adjunktst jänster i Ao 23 samt ombildning av en förste

kansliskrivartjänst vid läroverket i Stockholm till kassörstjänst i Ae 13

ävensom anvisande av ökade medel till vaktmästargöromål, till biträdeshjälp

å rektorsexpeditionerna och till särskilda påbyggnadskurser m. m.

Slutligen föreslås, att för anordnande under budgetåret 1958/59 av teknisk

privatistexamen erforderliga medel måtte få disponeras ur anslagen till de

högre tekniska läroverken.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt

föreslagit.

Med anledning av det i motionerna I: 297 och II: 393 framställda yrkandet

om inrättande från och med nästa budgetår av en väg- och vattenbyggnadsteknisk

gymnasielinje vid ett av de högre tekniska läroverken får

utskottet erinra om att 1948 års tekniska skolutredning i sitt betänkande

rörande den tekniska skolutbildningen i fråga om inrättande av nya linjer

vid de tekniska gymnasierna bland annat avvisade framlagda förslag om

uppdelning av den byggnadstekniska gymnasielinjen i en linje för husbyggnadsteknik

och en för väg- och vattenbyggnadsteknik. Utredningens ställningstagande

syntes departementschefen (prop. 1956: 63) riktigt, och han

förklarade sig därför icke beredd att biträda vid betänkandets remissbehandling

framkomna önskemål om anordnande försöksvis av en differentiering

på den byggnadstekniska gymnasielinjen i Stockholm. Enligt departementschefen,

som på förslag av utredningen förordade att differentieringen

inom gymnasieorganisationen skulle kompletteras med tre nya

linjer, nämligen produktionsteknisk linje, värme- och sanitetsteknisk linje

samt pappersteknisk linje, borde det emellertid ankomma på överstyrelsen

för yrkesutbildning att uppmärksamt följa behovet av nya slag av facklinjer

och framlägga de ytterligare förslag i differentieringsfrågan, vartill

utvecklingen kunde ge anledning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

17

I sitt utlåtande 1956: 53 anslöt sig utskottet till departementschefens förslag

beträffande linjedifferentieringen. Enligt utskottets mening måste

dock behovet av ytterligare nya facklinjer och den viktiga avvägningsfrågan

om linjedifferentieringen över huvud taget vid de tekniska läroverken

1 fortsättningen följas med skärpt uppmärksamhet.

Det i ovannämnda motioner framställda förslaget överensstämmer i huvudsak

med ett vid 1957 års riksdag motionsvis gjort, av utskottet icke

biträtt yrkande (utlåtande 1957: 56, punkten 58). Mot bakgrunden av vad

som tidigare förevarit i denna fråga anser utskottet sig icke böra tillstyrka

att riksdagen skulle besluta att inrätta en väg- och vattenbyggnadsteknisk

gymnasielinje från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall

till motionerna I: 297 och II: 393. Utskottet vill emellertid erinra därom,

att överstyrelsen för yrkesutbildning bemyndigats pröva och avgöra

frågor om anordnande av viss specialisering av undervisningen i andra och

tredje klasserna av facklinje vid de högre tekniska läroverken. Enligt vad

utskottet under hand inhämtat har överstyrelsen med stöd av detta bemyndigande

medgivit, att den byggnadstekniska gymnasielinjen vid högre tekniska

läroverket i Gävle må under tredje läsåret försöksvis vara differentierad

på en allmän byggnadsteknisk linje samt en väg- och vattenbyggnadsteknisk

linje. Utskottet förutsätter, att därest högre tekniska läroverket i

Norrköping eller annat läroverk gör framställning om dylik differentiering

överstyrelsen har uppmärksamheten riktad på angelägenheten av att ifrågavarande

försöksverksamhet utvidgas att avse även sådana linjer vid andra

tekniska läroverk än det i Gävle.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 297 och II: 393,

a) besluta, att i Trollhättan skall från och med budgetåret

1959/60 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer,

successivt upprättas ett högre tekniskt läroverk

under villkor att staden åtager sig att tillhandahålla för

läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal

eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i

varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

som föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

2 — Biliany till riksdagens protokoll 1058. (i samt. AV 5\—65

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Avlöningar och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

förslagsvis ................. 52 000

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

................... 20 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............

Summa kronor

5 783 000

72 000

4 673 000

1 464 000

11 992 000

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m...........136 000

Nettoutgift kronor 11 856 000

d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11 856 000 kronor.

5:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 264, s. 641—643), vilket innebär en anslagshöjning

med 248 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 298 000 kronor.

6:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 643 och 644), vilket innebär en

anslagshöjning med 440 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 535 000 kronor.

7:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 645), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

8:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 267, s. 645—648), vilket innebär en anslagshöjning med

208 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 525 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 35 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 835 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 158 000

Summa kronor 1 553 600

Särskilda uppbördsmedel

1. Elevavgifter, förslagsvis ........ 22 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

...................... 228 720 253 600

Nettoutgift kronor 1 300 000

b) till Konstfackslcolan: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

9:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 268, s. 649), vilket innebär en anslagshöjning med 138 200

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

10:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 649—651), vilket innebär en

anslagsminskning med 700 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 375 900 kronor.

ll:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 651—654), vilket innebär en anslagshöjning med

527 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

att riksdagen ma till Understöd åt handelsgymnasier för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 606 000

kronor.

12:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 271, s. 655), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

13:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 272, s. 655 och 656), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad

m-m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 92 300

kronor.

14:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 273, s. 656—658), vilket innebär en anslagshöjning

med 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 262 000

kronor.

15:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 658 och 659), vilket

innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

16:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 275, s. 6o9—661), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

15 100 000 kronor.

17:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 661—665), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

21

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordad höjning

från och med redovisningsåret 1958/59 av dels statsbidraget

till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor, dels ock

statsbidraget till inbyggd kommunal yrkesskola inom industri

och hantverk, i vad det avser undervisning i yrkesarbete;
b)

till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000

kronor.

18:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska

installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278,

s. 667 och 668), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

19:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 668 och 669), vilket

innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-

och arbetsterapeuter för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 65 500 kronor.

20:o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 669—671), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

54 700 kronor.

21 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 671—675), vilket innebär en anslagshöjning

med 198 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 124 000 kronor.

22:o) Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning.

T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 675), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till deltagare i vissa kurser

för lärarutbildning för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

23:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 675), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 18 000 kronor.

24 :o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Maj:t har (punkt 284, s. 676—678) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 125 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 173)

och den andra inom andra kammaren av herr Gerhard Nilsson i Gävle ra. fl.

(II: 196), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

beräknat att täcka minst 1 100 bidrag i enlighet med den konstruktion,

som föreslagits i statsverkspropositionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Enligt gällande bestämmelser beviljas statsbidrag för utbildande av lärling

med antingen 1 500 kronor (lägre bidraget) för varje lärling eller, om

lärlingen beredes tillfälle att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning

av viss omfattning, med 2 500 kronor (högre bidraget) för varje

lärling. Under innevarande budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning

utdela understöd för utbildning av högst 800 lärlingar. Under budgetåren

1950/56 höjdes antalet bidragsrum successivt från 300 till 600 och samma

antal stod till förfogande budgetåret 1956/57. Antalet inkomna ansökningar

har emellertid under senare år överstigit antalet tillgängliga bidragsrum.

På grund av bidragsrummens begränsning till 600 förelåg således

den 1 juli 1956 en balans av 547 ärenden och den 1 juli 1957 hade av samma

skäl 478 ansökningar icke kunnat avgöras.

Departementschefen har i anslutning till ett av överstyrelsen för yrkesutbildning

därom framlagt förslag förordat att det nuvarande lägre bidraget

å 1 500 kronor framdeles benämnes grundbidrag samt att det nu

utgående högre bidraget å 2 500 kronor, vilket inte i något fall kunnat beviljas,

avskaffas och ersättes av ett särskilt tillägg å 1 000 kronor till grundbidraget,

kallat kurstillägg, vilket skall kunna utgå, då hantverksmästaren

förbinder sig att enligt föreskrivna villkor låta lärlingen genomgå

kompletterande teoriundervisning. Grundbidrag och kurstillägg bör således

tillsammans motsvara det nuvarande högre bidraget å 2 500 kronor. Enligt

departementschefen bör kurstillägget kunna utgå å bidrag, som beviljas

från och med den 1 juli 1958.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 195S

I vad gäller bidragsrummens antal har överstyrelsen för

yrkesutbildning framhållit, att skäl knappast föreligger att begränsa detta

på sätt som nu sker. I varje fall säges ändringar i antalet böra kunna ske

snabbt och smidigt, varför överstyrelsen föreslagit, att bemyndigande utverkas

för Kungl. Maj:t att för varje budgetar fastställa antalet. För budgetåret

1958/59 har överstyrelsen räknat med 1 000 bidragsrum.

Departementschefen, som för nästa budgetår föreslår en ökning av antalet

bidragsrum med 100 till 900, anser att detta antal bör även framdeles bestämmas

i nu tillämpad ordning.

I motionerna 1:173 och II: 196 har anförts följande.

Gjorda beräkningar visar att årskullarna i åldersgruppen 15—19 år 1955

_1960 kommer att öka från cirka 450 000 till 600 000 och det är antagligt

att en stor del av dessa ökade ungdomskullar kommer att söka sig till den

praktiska yrkesutbildningen. Rekryteringsbehovet inom sektorn hantverk

och småindustri torde uppgå till cirka 12 000 ungdomar per ar. Yrkesskolor

och verkstadsskolor av olika slag kan täcka en del av detta behov men

långt ifrån hela. En stor del av utbildningen kommer nu och i framtiden att

ankomma på de enskilda företagen. o . „

Med hänsyn till det ansvar, som samhället alltmer atager sig pa utbildningsområdet

och de allmänna fördelar, som är förknippade med en utbredd

yrkesutbildning, kan det anses vara riktigt att samhället även svarar

för viss del av de kostnader, som de enskilda företagen ådrager sig i samband

med yrkesutbildningen. Bidragen för främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare ligger i linje med detta samhällsatagande. Det ligger

i statens intresse att i dag föra en sparsam utgiftspolitik. På yrkesutbildningsområdet

kan denna sparsamhetspolitik komma till uttryck genom åtgärder,

som befrämjar den praktiska utbildningen på mästarverkstäder.

De möjligheter, som står till buds att utnyttja den billigare form för praktisk

yrkesutbildning, som bidragen till främjande av lärlingsutbildning hos

hantverksmästare innebär, bör tillvaratagas i största möjliga utsträckning.

Beträffande lärlingsbidragen till hantverksmästare har kungl. överstyrelsen

för yrkesutbildning bemyndigats att för budgetåret 1957/58 utdela

bidrag för utbildning av högst 800 lärlingar. Bidragen utgår med 1 500

kronor för en fullständig minst 3-årig utbildning. Det kan dock noteras, att

antalet inkomna ansökningar under senare år väsentligt överstigit antalet

tillgängliga bidragsrum. Den 1 januari 1958 hade 528 bidragsrum tagits i

anspråk och 285 ansökningar var på remiss eller under behandling, d. v. s.

det sammanlagda antalet uppgick till mer iin de 800 bidragsrum, som finnes

till förfogande för innevarande budgetår. Detta betyder med andra ord att

hantverksmästare, som inkommer med sina ansökningar efter den 1 januari

i år, inte kan räkna med att för den lärlingsutbildning de redan startat nu

få bidrag. Med hänsyn härtill har överstyrelsen föreslagit att. antalet bidragsrum

ej fastlåses i förväg av riksdagen, utan att bemyndigande skulle

utverkas för Kungl. Maj:t att för varje budgetår fastställa anslaget. I statsverkspropositionen

för 1958/59 förordar departementschefen emellertid för

sin del ett bibehållande av hittillsvarande ordning, dock att antalet bidrag

skall bestämmas till 900 — eu med hänsyn till de växande ungdomskullarna

ytterst blygsam höjning. Vi vill därför yrka på att antalet bidragsrum ökas.

En analys av utbildningskostnaderna vid exempelvis eu central verkstadsskola

visar, att årskostnaden för yrkesutbildning där uppgår till 4 000 å

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

5 000 kronor. Det bidrag på 1 500 kronor för en fullständig minst 3-årig

yrkesutbildning, som en hantverksmästare erhåller, torde därför ur samhällets

synpunkt vara att betrakta som en fördelaktig kapitalplacering.

Härvid bör även beaktas, att verkstadsskolornas kapacitet icke på långt

när räcker till för det behov, som finns och kommer att finnas under de

närmaste åren.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

förordat med avseende å ändrad konstruktion av nu ifrågavarande

lärlingsbidrag samt tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande

bidragets storlek.

Vad därefter angår antalet bidragsrum får utskottet anföra följande.

I sitt utlåtande 19o5:138 i anledning av Kungl. VIaj:ts proposition

(1955: 139) angående utbyggnad av yrkesutbildningen m. in. uttalade utskottet

bland annat, att en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare

syntes utskottet vara av väsentlig betydelse för en tillräcklig

utbyggnad av yrkesutbildningen. Det vore därför angeläget att denna utbildningsform

verksamt främjades. Det borde också beaktas att lärlingsutbildningen

hos hantverksmästare från det allmännas synpunkter vore betydligt

mindre kostsam än lärlingsutbildning i yrkesskolor. I anslutning till

motionsvis framställda yrkanden fann sig också utskottet böra för budgetåret

1955/56 förorda en höjning av antalet bidragsrum till 600, vilket

innebar en ökning med 100 i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Tillika

framhöll utskottet angelägenheten av att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet

följde frekvensen av bidragsansökningar och för riksdagen framlade

förslag till ytterligare höjning av antalet bidragsrum, om så betingades av

en ökad ansökningsfrekvens. Utskottets yttrande och förslag i denna fråga

vann riksdagens bifall.

Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.

Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum

från och med nästa budgetår med 100 till 900. Utskottet ansluter

sig härtill och är icke berett att föreslå den ytterligare utökning, som i

motionerna I: 173 och II: 196 påyrkats. Med hänvisning till vad utskottet

anfört i sitt ovannämnda utlåtande 1955: 138 vill utskottet emellertid ånyo

vitsorda betydelsen av ifrågavarande utbildningsform och understryka angelägenheten

av att Kungl. Maj:t sa snart de ekonomiska resurserna det

medgiver framlägger förslag om ytterligare ökning av antalet bidragsrum.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 173 och II: 196, till Främjande

av lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

25

25:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 678—680), vilket innebär

en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 150 000 kronor.

26 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 680 och 681), vilket

innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

27:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 681), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementocli

betongteknik för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

28:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 288, s. 681 och 682), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

80 000 kronor.

Uppskjuten fråga

29:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under punkten

277: Bidrag till byggnadsarbeten m.m. vid yrkesskolor avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom ''utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf

Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Boman, Thun, Bergman,

Holmqvist, Rikard Svensson, Ivar Persson, Ragnar Bergh, Palme och

Jacobsson; samt

3 — Jlihavg till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 5\—55

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson

i Växjö, Staxäng, Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,

Widén, Nilsson i Göingegården och fröken Vinge.

Reservation

vid ''punkten 24 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare)

av herrar Ohlon, Boman, Ragnar Bergh, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp,

Malmborg, Ståhl, Staxäng, Widén, Nilsson i Göingegården och

fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 173

och II: 196 bort förorda en höjning av antalet bidragsrum för nästa budgetår

till 1 000 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Såsom av»

och slutar med »antalet bidragsrum», bort ha följande lydelse:

»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.

Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum

från och med nästa budgetår med 100 till 900. Överstyrelsen för

yrkesutbildning har räknat med ett behov av 1 000 bidragsrum och i motionerna

I: 173 och II: 196 har föreslagits att antalet bidragsrum skulle fastställas

till 1 100. Med hänsyn till frekvensen av bidragsansökningar och

betydelsen av en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare

har utskottet i anledning av de föreliggande, motionsvis gjorda yrkandena

funnit sig böra för nästa budgetår tillstyrka en höjning av antalet

bidragsrum till 1 000, vilket innebär en ökning med 100 i förhållande till

vad departementschefen förordat. Anslaget torde vid bifall härtill böra

höjas med 42 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och alltså för

nästa budgetår uppföras med 1 292 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna 1:173 och II: 196, till Främjande av lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1958/

59 anvisa ett förslagsanslag av 1 292 000 kronor.»

Ivar Ha?ggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

580687

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 t s. 1 i texten
  2. Rskr. 1958 A:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 a1 i texten