Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen, jämte i ämnet väckta motioner.
1958-03-18 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:55, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
14
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
Nr 55
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1958/59 till yrkesundervisningen,
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Yrkesundervisningen
l:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda
förslag (punkt 260, s. 621—629 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1958), vilket innebär en anslagshöjning
med 536 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för överstyrelsen för yrkesutbildning,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för
yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................... 852 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 11 000
3. Arvoden till experter och tillfällig personal
m. m., förslagsvis....................... 177 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 978 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 293 000
Summa kronor 2 311 000
c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 311 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 195S
15
2:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 261, s. 629 och 630), vilket innebär en
anslagshöjning med 28 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 288 200 kronor.
3:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 630 och
631), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:
Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.
4ro) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
263, s. 632—641) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att i Trollhättan skall från och med budgetåret 1959/60
eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer, successivt upprättas
ett högre tekniskt läroverk under villkor att staden åtager sig att tillhandahålla
för läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och
möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant ersättning
samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande i varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och
med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för
de högre tekniska läroverken, som föranledes av vad departementschefen
förordat;
dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de högre
tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59;
dels ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 11 856 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Aastrup (I: 297)
och den andra inom andra kammaren av herr Roija m.fl. (II: 393), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta om inrättande av en väg- och vatten
by ggnadstekn i sk linje från och med budgetåret 1958/59 vid ett av de
tekniska läroverken samt att, om detta yrkande bifalles, denna nya linje
lämpligen inriittas vid högre tekniska läroverket i Norrköping.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 393.
16
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
Kungl. Maj:t föreslår, att beslut vid innevarande års riksdag fattas om
upprättande från och med budgetåret 1959/60 eller den senare tidpunkt
Kungl. Maj:t bestämmer av ett högre tekniskt läroverk i Trollhättan. Läroverket
avses skola omfatta tre parallellavdelningar. I fråga om antalet
klassavdelningar vid befintliga läroverk räknar departementschefen med en
automatisk ökning med 18 till 204 till följd av tidigare fattade beslut om
utbyggnad av de högre tekniska läroverkens organisation och förordar därutöver
inrättande från och med nästa budgetår av åtta intagningsavdelningar,
varav sex gymnasieavdelningar och två fackskoleavdelningar. Vid
bifall härtill kommer totalantalet klassavdelningar nästa budgetår att öka
med 26 till 212.
I övrigt avser Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med
2 796 000 kronor, förutom automatiska utgiftsökningar, i huvudsak uppflyttning
i avlöningsgrupp av vissa rektorstjänster, inrättande av tjugofem
ordinarie lektorst jänster och trettio adjunkt stjänster i Ae 23, ordinariesättning
av tre adjunktst jänster i Ao 23 samt ombildning av en förste
kansliskrivartjänst vid läroverket i Stockholm till kassörstjänst i Ae 13
ävensom anvisande av ökade medel till vaktmästargöromål, till biträdeshjälp
å rektorsexpeditionerna och till särskilda påbyggnadskurser m. m.
Slutligen föreslås, att för anordnande under budgetåret 1958/59 av teknisk
privatistexamen erforderliga medel måtte få disponeras ur anslagen till de
högre tekniska läroverken.
Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt
föreslagit.
Med anledning av det i motionerna I: 297 och II: 393 framställda yrkandet
om inrättande från och med nästa budgetår av en väg- och vattenbyggnadsteknisk
gymnasielinje vid ett av de högre tekniska läroverken får
utskottet erinra om att 1948 års tekniska skolutredning i sitt betänkande
rörande den tekniska skolutbildningen i fråga om inrättande av nya linjer
vid de tekniska gymnasierna bland annat avvisade framlagda förslag om
uppdelning av den byggnadstekniska gymnasielinjen i en linje för husbyggnadsteknik
och en för väg- och vattenbyggnadsteknik. Utredningens ställningstagande
syntes departementschefen (prop. 1956: 63) riktigt, och han
förklarade sig därför icke beredd att biträda vid betänkandets remissbehandling
framkomna önskemål om anordnande försöksvis av en differentiering
på den byggnadstekniska gymnasielinjen i Stockholm. Enligt departementschefen,
som på förslag av utredningen förordade att differentieringen
inom gymnasieorganisationen skulle kompletteras med tre nya
linjer, nämligen produktionsteknisk linje, värme- och sanitetsteknisk linje
samt pappersteknisk linje, borde det emellertid ankomma på överstyrelsen
för yrkesutbildning att uppmärksamt följa behovet av nya slag av facklinjer
och framlägga de ytterligare förslag i differentieringsfrågan, vartill
utvecklingen kunde ge anledning.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
17
I sitt utlåtande 1956: 53 anslöt sig utskottet till departementschefens förslag
beträffande linjedifferentieringen. Enligt utskottets mening måste
dock behovet av ytterligare nya facklinjer och den viktiga avvägningsfrågan
om linjedifferentieringen över huvud taget vid de tekniska läroverken
1 fortsättningen följas med skärpt uppmärksamhet.
Det i ovannämnda motioner framställda förslaget överensstämmer i huvudsak
med ett vid 1957 års riksdag motionsvis gjort, av utskottet icke
biträtt yrkande (utlåtande 1957: 56, punkten 58). Mot bakgrunden av vad
som tidigare förevarit i denna fråga anser utskottet sig icke böra tillstyrka
att riksdagen skulle besluta att inrätta en väg- och vattenbyggnadsteknisk
gymnasielinje från och med nästa budgetår. Utskottet avstyrker alltså bifall
till motionerna I: 297 och II: 393. Utskottet vill emellertid erinra därom,
att överstyrelsen för yrkesutbildning bemyndigats pröva och avgöra
frågor om anordnande av viss specialisering av undervisningen i andra och
tredje klasserna av facklinje vid de högre tekniska läroverken. Enligt vad
utskottet under hand inhämtat har överstyrelsen med stöd av detta bemyndigande
medgivit, att den byggnadstekniska gymnasielinjen vid högre tekniska
läroverket i Gävle må under tredje läsåret försöksvis vara differentierad
på en allmän byggnadsteknisk linje samt en väg- och vattenbyggnadsteknisk
linje. Utskottet förutsätter, att därest högre tekniska läroverket i
Norrköping eller annat läroverk gör framställning om dylik differentiering
överstyrelsen har uppmärksamheten riktad på angelägenheten av att ifrågavarande
försöksverksamhet utvidgas att avse även sådana linjer vid andra
tekniska läroverk än det i Gävle.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 297 och II: 393,
a) besluta, att i Trollhättan skall från och med budgetåret
1959/60 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt upprättas ett högre tekniskt läroverk
under villkor att staden åtager sig att tillhandahålla för
läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte inredning
och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande
kontant ersättning samt bostäder åt erforderlig vaktmästarpersonal
eller, efter Kungl. Maj:ts medgivande i
varje särskilt fall, motsvarande kontant ersättning;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,
som föranledes av vad departementschefen förordat;
c) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska
läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
2 — Biliany till riksdagens protokoll 1058. (i samt. AV 5\—65
18
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..............................
2. Avlöningar och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden åt skolläkare m. m.,
förslagsvis ................. 52 000
b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis
................... 20 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis........................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..............
Summa kronor
5 783 000
72 000
4 673 000
1 464 000
11 992 000
Särskilda uppbördsmedel
Hyror och hyresersättningar m. m...........136 000
Nettoutgift kronor 11 856 000
d) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 11 856 000 kronor.
5:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 264, s. 641—643), vilket innebär en anslagshöjning
med 248 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
1 298 000 kronor.
6:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 643 och 644), vilket innebär en
anslagshöjning med 440 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,
böcker m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 535 000 kronor.
7:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266, s. 645), vilket
innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar
och fortbildningskurser för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 62 000 kronor.
19
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
8:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 267, s. 645—648), vilket innebär en anslagshöjning med
208 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 525 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 35 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................ 835 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 158 000
Summa kronor 1 553 600
Särskilda uppbördsmedel
1. Elevavgifter, förslagsvis ........ 22 000
2. Avkastning av Sjöstedtska fonden 2 880
3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
...................... 228 720 253 600
Nettoutgift kronor 1 300 000
b) till Konstfackslcolan: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
9:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 268, s. 649), vilket innebär en anslagshöjning med 138 200
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 250 000
kronor.
10:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269, s. 649—651), vilket innebär en
anslagsminskning med 700 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 375 900 kronor.
ll:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 270, s. 651—654), vilket innebär en anslagshöjning med
527 000 kronor, hemställer utskottet,
20 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
att riksdagen ma till Understöd åt handelsgymnasier för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 606 000
kronor.
12:o) Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 271, s. 655), vilket innebär en anslagshöjning
med 3 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kronor.
13:o) Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 272, s. 655 och 656), vilket innebär en anslagshöjning
med 11 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bergsskolan i Filipstad
m-m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 92 300
kronor.
14:o) Bidrag till textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl.
Maj.ts förslag (punkt 273, s. 656—658), vilket innebär en anslagshöjning
med 24 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till textilinstitutet i Borås
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 262 000
kronor.
15:o) Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 658 och 659), vilket
innebär en anslagshöjning med 19 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Lennings textiltekniska
institut i Norrköping för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 210 000 kronor.
16:o) Bidrag till driften av centrala yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt 275, s. 6o9—661), vilket innebär en anslagshöjning
med 4 100 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Bidrag till driften av centrala yrkesskolor
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
15 100 000 kronor.
17:o) Bidrag till driften av lokala yrkesskolor. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 661—665), vilket innebär en anslagshöjning
med 8 000 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
21
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordad höjning
från och med redovisningsåret 1958/59 av dels statsbidraget
till deltidskurser vid kommunala yrkesskolor, dels ock
statsbidraget till inbyggd kommunal yrkesskola inom industri
och hantverk, i vad det avser undervisning i yrkesarbete;
b)
till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 000
kronor.
18:o) Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska
installatörer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278,
s. 667 och 668), vilket innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av kurser
för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
19:o) Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 668 och 669), vilket
innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurs för utbildning av sysselsättnings-
och arbetsterapeuter för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 65 500 kronor.
20:o) Kurser för utbildning av preparatriser m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 669—671), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för utbildning av preparatriser
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
54 700 kronor.
21 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 671—675), vilket innebär en anslagshöjning
med 198 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 124 000 kronor.
22:o) Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning.
T enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 675), hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till deltagare i vissa kurser
för lärarutbildning för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 800 000 kronor.
22 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
23:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 675), vilket innebär en anslagshöjning
med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 kronor.
24 :o) Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Maj:t har (punkt 284, s. 676—678) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor,
innebärande en anslagshöjning med 125 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 173)
och den andra inom andra kammaren av herr Gerhard Nilsson i Gävle ra. fl.
(II: 196), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
beräknat att täcka minst 1 100 bidrag i enlighet med den konstruktion,
som föreslagits i statsverkspropositionen.
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Enligt gällande bestämmelser beviljas statsbidrag för utbildande av lärling
med antingen 1 500 kronor (lägre bidraget) för varje lärling eller, om
lärlingen beredes tillfälle att med bibehållen lärlingslön deltaga i teoriundervisning
av viss omfattning, med 2 500 kronor (högre bidraget) för varje
lärling. Under innevarande budgetår får överstyrelsen för yrkesutbildning
utdela understöd för utbildning av högst 800 lärlingar. Under budgetåren
1950/56 höjdes antalet bidragsrum successivt från 300 till 600 och samma
antal stod till förfogande budgetåret 1956/57. Antalet inkomna ansökningar
har emellertid under senare år överstigit antalet tillgängliga bidragsrum.
På grund av bidragsrummens begränsning till 600 förelåg således
den 1 juli 1956 en balans av 547 ärenden och den 1 juli 1957 hade av samma
skäl 478 ansökningar icke kunnat avgöras.
Departementschefen har i anslutning till ett av överstyrelsen för yrkesutbildning
därom framlagt förslag förordat att det nuvarande lägre bidraget
å 1 500 kronor framdeles benämnes grundbidrag samt att det nu
utgående högre bidraget å 2 500 kronor, vilket inte i något fall kunnat beviljas,
avskaffas och ersättes av ett särskilt tillägg å 1 000 kronor till grundbidraget,
kallat kurstillägg, vilket skall kunna utgå, då hantverksmästaren
förbinder sig att enligt föreskrivna villkor låta lärlingen genomgå
kompletterande teoriundervisning. Grundbidrag och kurstillägg bör således
tillsammans motsvara det nuvarande högre bidraget å 2 500 kronor. Enligt
departementschefen bör kurstillägget kunna utgå å bidrag, som beviljas
från och med den 1 juli 1958.
23
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 195S
I vad gäller bidragsrummens antal har överstyrelsen för
yrkesutbildning framhållit, att skäl knappast föreligger att begränsa detta
på sätt som nu sker. I varje fall säges ändringar i antalet böra kunna ske
snabbt och smidigt, varför överstyrelsen föreslagit, att bemyndigande utverkas
för Kungl. Maj:t att för varje budgetar fastställa antalet. För budgetåret
1958/59 har överstyrelsen räknat med 1 000 bidragsrum.
Departementschefen, som för nästa budgetår föreslår en ökning av antalet
bidragsrum med 100 till 900, anser att detta antal bör även framdeles bestämmas
i nu tillämpad ordning.
I motionerna 1:173 och II: 196 har anförts följande.
Gjorda beräkningar visar att årskullarna i åldersgruppen 15—19 år 1955
_1960 kommer att öka från cirka 450 000 till 600 000 och det är antagligt
att en stor del av dessa ökade ungdomskullar kommer att söka sig till den
praktiska yrkesutbildningen. Rekryteringsbehovet inom sektorn hantverk
och småindustri torde uppgå till cirka 12 000 ungdomar per ar. Yrkesskolor
och verkstadsskolor av olika slag kan täcka en del av detta behov men
långt ifrån hela. En stor del av utbildningen kommer nu och i framtiden att
ankomma på de enskilda företagen. o . „
Med hänsyn till det ansvar, som samhället alltmer atager sig pa utbildningsområdet
och de allmänna fördelar, som är förknippade med en utbredd
yrkesutbildning, kan det anses vara riktigt att samhället även svarar
för viss del av de kostnader, som de enskilda företagen ådrager sig i samband
med yrkesutbildningen. Bidragen för främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare ligger i linje med detta samhällsatagande. Det ligger
i statens intresse att i dag föra en sparsam utgiftspolitik. På yrkesutbildningsområdet
kan denna sparsamhetspolitik komma till uttryck genom åtgärder,
som befrämjar den praktiska utbildningen på mästarverkstäder.
De möjligheter, som står till buds att utnyttja den billigare form för praktisk
yrkesutbildning, som bidragen till främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare innebär, bör tillvaratagas i största möjliga utsträckning.
Beträffande lärlingsbidragen till hantverksmästare har kungl. överstyrelsen
för yrkesutbildning bemyndigats att för budgetåret 1957/58 utdela
bidrag för utbildning av högst 800 lärlingar. Bidragen utgår med 1 500
kronor för en fullständig minst 3-årig utbildning. Det kan dock noteras, att
antalet inkomna ansökningar under senare år väsentligt överstigit antalet
tillgängliga bidragsrum. Den 1 januari 1958 hade 528 bidragsrum tagits i
anspråk och 285 ansökningar var på remiss eller under behandling, d. v. s.
det sammanlagda antalet uppgick till mer iin de 800 bidragsrum, som finnes
till förfogande för innevarande budgetår. Detta betyder med andra ord att
hantverksmästare, som inkommer med sina ansökningar efter den 1 januari
i år, inte kan räkna med att för den lärlingsutbildning de redan startat nu
få bidrag. Med hänsyn härtill har överstyrelsen föreslagit att. antalet bidragsrum
ej fastlåses i förväg av riksdagen, utan att bemyndigande skulle
utverkas för Kungl. Maj:t att för varje budgetår fastställa anslaget. I statsverkspropositionen
för 1958/59 förordar departementschefen emellertid för
sin del ett bibehållande av hittillsvarande ordning, dock att antalet bidrag
skall bestämmas till 900 — eu med hänsyn till de växande ungdomskullarna
ytterst blygsam höjning. Vi vill därför yrka på att antalet bidragsrum ökas.
En analys av utbildningskostnaderna vid exempelvis eu central verkstadsskola
visar, att årskostnaden för yrkesutbildning där uppgår till 4 000 å
24 Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
5 000 kronor. Det bidrag på 1 500 kronor för en fullständig minst 3-årig
yrkesutbildning, som en hantverksmästare erhåller, torde därför ur samhällets
synpunkt vara att betrakta som en fördelaktig kapitalplacering.
Härvid bör även beaktas, att verkstadsskolornas kapacitet icke på långt
när räcker till för det behov, som finns och kommer att finnas under de
närmaste åren.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
förordat med avseende å ändrad konstruktion av nu ifrågavarande
lärlingsbidrag samt tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande
bidragets storlek.
Vad därefter angår antalet bidragsrum får utskottet anföra följande.
I sitt utlåtande 19o5:138 i anledning av Kungl. VIaj:ts proposition
(1955: 139) angående utbyggnad av yrkesutbildningen m. in. uttalade utskottet
bland annat, att en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare
syntes utskottet vara av väsentlig betydelse för en tillräcklig
utbyggnad av yrkesutbildningen. Det vore därför angeläget att denna utbildningsform
verksamt främjades. Det borde också beaktas att lärlingsutbildningen
hos hantverksmästare från det allmännas synpunkter vore betydligt
mindre kostsam än lärlingsutbildning i yrkesskolor. I anslutning till
motionsvis framställda yrkanden fann sig också utskottet böra för budgetåret
1955/56 förorda en höjning av antalet bidragsrum till 600, vilket
innebar en ökning med 100 i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Tillika
framhöll utskottet angelägenheten av att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet
följde frekvensen av bidragsansökningar och för riksdagen framlade
förslag till ytterligare höjning av antalet bidragsrum, om så betingades av
en ökad ansökningsfrekvens. Utskottets yttrande och förslag i denna fråga
vann riksdagens bifall.
Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.
Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum
från och med nästa budgetår med 100 till 900. Utskottet ansluter
sig härtill och är icke berett att föreslå den ytterligare utökning, som i
motionerna I: 173 och II: 196 påyrkats. Med hänvisning till vad utskottet
anfört i sitt ovannämnda utlåtande 1955: 138 vill utskottet emellertid ånyo
vitsorda betydelsen av ifrågavarande utbildningsform och understryka angelägenheten
av att Kungl. Maj:t sa snart de ekonomiska resurserna det
medgiver framlägger förslag om ytterligare ökning av antalet bidragsrum.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 173 och II: 196, till Främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
25
25:o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 678—680), vilket innebär
en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning
inom muraryrket m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 150 000 kronor.
26 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 680 och 681), vilket
innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning
av utförda gesällprov för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.
27:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 681), vilket innebär anvisande
av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementocli
betongteknik för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 13 700 kronor.
28:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 288, s. 681 och 682), vilket innebär en anslagshöjning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
80 000 kronor.
Uppskjuten fråga
29:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under punkten
277: Bidrag till byggnadsarbeten m.m. vid yrkesskolor avgiver utskottet
senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 18 mars 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom ''utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Gustaf
Andersson, Ivar Johansson, Birger Andersson, Boman, Thun, Bergman,
Holmqvist, Rikard Svensson, Ivar Persson, Ragnar Bergh, Palme och
Jacobsson; samt
3 — Jlihavg till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr 5\—55
26
Statsutskottets utlåtande nr 55 år 1958
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Petterson i Degerfors, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Persson
i Växjö, Staxäng, Rubbestad, Gustafsson i Stockholm, Karlsson i Olofström,
Widén, Nilsson i Göingegården och fröken Vinge.
Reservation
vid ''punkten 24 (Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare)
av herrar Ohlon, Boman, Ragnar Bergh, Jacobsson, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Ståhl, Staxäng, Widén, Nilsson i Göingegården och
fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionerna I: 173
och II: 196 bort förorda en höjning av antalet bidragsrum för nästa budgetår
till 1 000 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 24, som börjar med »Såsom av»
och slutar med »antalet bidragsrum», bort ha följande lydelse:
»Såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår har Kungl.
Maj:t under förevarande punkt nu föreslagit en utökning av antalet bidragsrum
från och med nästa budgetår med 100 till 900. Överstyrelsen för
yrkesutbildning har räknat med ett behov av 1 000 bidragsrum och i motionerna
I: 173 och II: 196 har föreslagits att antalet bidragsrum skulle fastställas
till 1 100. Med hänsyn till frekvensen av bidragsansökningar och
betydelsen av en ökad kapacitet av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare
har utskottet i anledning av de föreliggande, motionsvis gjorda yrkandena
funnit sig böra för nästa budgetår tillstyrka en höjning av antalet
bidragsrum till 1 000, vilket innebär en ökning med 100 i förhållande till
vad departementschefen förordat. Anslaget torde vid bifall härtill böra
höjas med 42 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit och alltså för
nästa budgetår uppföras med 1 292 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna 1:173 och II: 196, till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare för budgetåret 1958/
59 anvisa ett förslagsanslag av 1 292 000 kronor.»
Ivar Ha?ggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958
580687
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1958 A:267 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1958/59 t s. 1 i texten
- Rskr. 1958 A:145 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1958/59 a1 i texten