Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-03-21 · 87 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 85 av 87 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln,

avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

Kommunikationsdepartementet

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1

har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1958) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Kommunikationsdepartementet:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 194 300 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 049 700 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

en förstärkning av kommunikationsdepartementets regeringsrättsbyrå.

Sålunda föreslås att en särskild tjänst i Ae 19, benämnd kanslisekreterare,

inrättas, vars innehavare självständigt anses böra kunna fullgöra

vissa arbetsuppgifter av enklare beskaffenhet, varjämte en arvodesbefattning

som regeringsrättssekreterare föreslås ersatt med en extra ordinarie

tjänst. Vidare förordas att genom ökad medelstilldelning under anslaget

möjlighet ges att förstärka arbetskraften för föredragning i regeringsrätten.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås slutligen att en

befattning som kanslibiträde i Ae 7 uppflyttas till tjänst som kontorist i

Ae 9 samt att ett kontorsbiträde i reglerad befordringsgång uppflyttas till

kanslibiträde i Ae 7.

1—440 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G saml. Nr G

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 till årets statsverksproposition, så vitt nu är i fråga,

får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande

punkt, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t alt i personalförteckningen för

kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 47 200

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 506 600

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis .......................................... 100 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 390 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 150 000

Summa kr. 1 194 300

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 194 300 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

66 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

3:°) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 3, s. 4—44) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i

statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att

vidtaga de övergångsåtgärder, som må erfordras i anledning av en föreslagen

omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå samt

av rationaliseringsverksamheten vid väg- och vattenbyggnadsverket, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1958

3

dels ock till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 733 200 kr., varav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 335 500 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med

1 989 100 kr.

I propositionen redovisas till en början väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ordinarie petita (s. 4—7) samt statskontorets och statens lönenämnds

yttranden däröver (s. 7).

Därefter anmäles fråga om omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

vägbyrå (s. 8—19), varöver yttranden avgivits av statskontoret,

statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, statens trafiksäkerhetsråd,

1953 års trafiksäkerhetsutredning samt näringslivets trafikdelegation (s.

19—24).

Slutligen redovisas i propositionen en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i samråd med statens organisationsnämnd och riksräkenskapsverket

verkställd översyn av formerna för rationaliseringsverksamheten inom vägoch

vattenbyggnadsverket (s. 24—34) samt förslag i ämnet.

Statens sakrevision, statskontoret, statens lönenämnd samt civila statsförvaltningens

tjänstemannaförbund ha avgivit utlåtanden i denna fråga

(s. 34—36).

Beträffande den närmare innebörden av de olika förslagen och remissyttrandena

däröver torde få hänvisas till propositionen i nyss angivna delar.

Departementschefen har först behandlat frågan om omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå och erinrar därvid inledningsvis

om alt frågan berörts redan i 1957 års statsverksproposition. De

riktlinjer, som styrelsen uppdragit för omorganisationen i skrivelse den 8

oktober 1956, hade synts föredragande statsrådet i princip kunna läggas

till grund för fortsatta överväganden i frågan. Tiden hade emellertid icke

räckt till för erforderlig remissbehandling och överarbetning av förslaget,

varför det enligt departementschefen nu hör upptagas till närmare behandling.

Härefter anför departementschefen följande.

»Förslaget innebär en delning av vägbyrån i två byråer, en för utredningsoch

planläggningsfrågor jämte vissa löpande vägärenden inom vägväsendet,

samt en för trafikärenden. Förslaget innefattar såväl en väsentlig personalförstärkning

som ett ersättande i stor utsträckning av arvodesavlönade

eller extra tjänster med pensionsberältigande befattningar. Några av de

föreslagna tjänsterna har inrättats genom beslut av 1957 års riksdag (VI lit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

sid. 11) i avvaktan på slutligt ställningstagande till omorganisationsfrågan.

Ett genomförande av styrelsens förslag i övrigt beräknas kosta ca 523 000

kr. i ökade löner årligen.

Behovet av en omorganisation av vägbyrån har genomgående vitsordats i

remissyttrandena över förslaget. Alla remissorgan utom statens trafiksäkerhetsråd

har tillstyrkt att den föreslagna uppdelningen av vägbyrån i två

byråer snarast genomföres samt i huvudsak anslutit sig till gränsdragningen

mellan byråerna. Samtidigt har dock bl. a. statskontoret och statens organisationsnämnd

förordat en mera begränsad och successiv utbyggnad av

organisationen än vad styrelsen föreslagit.

I samband med den snabba utvecklingen på vägtrafikens område har

den nuvarande vägbyrån ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig

vara för stor och ha för skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas

som en byrå. En uppdelning av vägbyrån bör kunna bidraga till

att undanröja rådande olägenheter i den nuvarande organisationen och

främja ett rationellt utnyttjande av arbetskraften. Omorganisationen bör

även vara ägnad att undeidätta för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att

ombesörja den översiktliga planläggningen av vägväsendet och därvid uppfölja

och vidmakthålla den av delegationen för översiktlig vägplanering nyligen

framlagda vägplanen samt att intensifiera vägtrafik- och trafiksäkerhetsarbetet.

Jag tillstyrker därför att vägbyrån uppdelas i en vägbyrå för

uppgifter sammanhängande med planering och projektering samt en nyinrättad

byrå, benämnd trafikbyrån, för trafikfrågor.

Det har i några remissyttranden påtalats, att ett visst dubbelarbete skulle

kunna uppstå mellan trafikbyrån och trafiksäkerhetsrådet vad gäller grundforskning,

om trafikbyrån utbygges i föreslagen omfattning. Någon tvekan

torde ej böra råda om att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt arbete med

vägarnas utformning, underhåll och förseende med vägmärken, med fordonstekniska

frågors behandling samt med tillsynen över bilinspektionen

och körskolorna etc. intager en nyckelställning, då det gäller praktiska

åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten. Styrelsen har också enligt

sin instruktion att verka för största möjliga trafiksäkerhet. Dess resurser

på detta område har emellertid såsom bl. a. 1953 års trafiksäkerhetsutredning

framhållit ej varit tillräckliga med hänsyn till trafikens utveckling.

En viss förstärkning anser jag därför ofrånkomlig, för att styrelsen skall

kunna fylla sin instruktionsenliga uppgift på detta område. Någon utvidgning

av på styrelsen redan vilande uppgifter avser jag i detta sammanhang

ej att medverka till. Ett fruktbärande samarbete bör liksom hittills

äga rum mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens trafiksäkerhetsråd.

För att öka förutsättningarna härför synes chefen för trafikbyrån

böra ingå som ledamot i trafiksäkerhetsrådet. Som närmare beröres under

anslaget till statens trafiksäkerhetsråd har jag ansett erforderligt att

låta närmare utreda, hur trafiksäkerhetsarbetet inberäknat forskningen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

5

lämpligast bör inriktas och hur det organisatoriskt och finansiellt bör ordnas,

varvid även samordningen mellan de olika statliga organ, som är

verksamma på detta område, kommer att behandlas.

Vad gäller gränsdragningen mellan de båda nya byråerna finner jag i likhet

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att trafikbyråns verksamhet i första

hand bör omfatta de uppgifter, som f. n. ligger inom verksamhetsområdet

för vägtrafikavdelningen inberäknat bilinspektionen. Därjämte bör från avdelningen

för landsbygden till trafikbyrån överföras de uppgifter, som sammanhänger

med trafikutredningarna och upprättandet av vägliggaren. Försöksvis

bör även vägarkivet överflyttas till den nya byrån. Med hänsyn till

att trafikbyråns avdelning för trafikutredningar bl. a. skall tjäna som ett

serviceorgan åt vägbyrån har i remissbehandlingen ifrågasatts att i stället

hänföra avdelningen till vägbyrån. Häremot talar dock att trafikutredningarna

får en grundläggande betydelse för trafikbyråns övriga arbete.

Nämnda uppgifter bör i varje fall t. v. förläggas till trafikbyrån. Den nya

vägbyråns uppgifter kommer huvudsakligen att omfatta de göromål, som

nu åligger avdelningen för landsbygden och avdelningen för städerna. Dessutom

bör de uppgifter, som ankommit på utredningskontoret inom delegationen

för översiktlig vägplanering, inordnas i den nya vägbyrån fr. o. in.

den 1 juli 1958.

Den av styrelsen föreslagna avdelningsindelningen inom byråerna synes

mig även i huvudsak kunna godtagas. Arbetet med vägliggaren och vägarkivet

bör dock förläggas till avdelningen för trafikutredningar som en sektion.

Styrelsens förslag till personalförstärkning i samband med omorganisationen

är mycket långtgående. I likhet med statskontoret och statens organisationsnämnd

anser jag, att man här får gå fram etappvis vid utbyggnaden.

I allt väsentligt har jag i mina följande förslag till tjänster följt dessa

myndigheters synpunkter.

Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som kommer att åvila chefen

för den nya vägbyrån, anser jag mig böra biträda styrelsens förslag om inrättande

av en tjänst som överingenjör i Bp 4, varvid den nuvarande byråchefstjänsten

i Bp 1 indrages. — A vägavdelningen inom vägbyrån bör för den

formella behandlingen av arbetsplaner samt handläggning av besvärsmål i

anslutning härtill inrättas en befattning som förste byråsekreterare i Ae 23

och en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång. Vägavdelningen bör

även förstärkas med en ingenjörstjänst i reglerad befordringsgång. —- För

ledningen av arbetet med stadsplaneringsfrågor inom den nya gatuavdelningen

tillstyrker jag inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 24. —

Beträffande utredningsavdelningen inom vägbyrån synes mig, sedan delegationen

för översiktlig vägplanering nu framlagt förslag till vägplan för

Sverige, tiden vara inne att i den fasta byråindelningen inordna utredningsarbetet

med den allmänna vägplaneringen, som biltills bekostats av medel

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

till tillfällig personal. I avvaktan på närmare eriarenheter bör avdelningen

därvid dock till en början utbyggas med viss försiktighet. Avdelningens

blir av den art att jag förutsätter, att den vid sidan av ren ingenjörspersonal

i lämplig utsträckning bör tillföras personal med ekonomisk

eller näringsgeografisk utbildning. För att styrelsen skall kunna förvärva

eu dugande kraft soin chef för avdelningen, har jag funnit mig böra föreslå

inrättande av en tjänst som byrådirektör i ABp 20. Vidare bör tre tjänster

som byrådirektörer i Ae 24 inrättas för de tjänstemän, som närmast under

avdelningschefen skall leda planerings- resp. utredningsarbetet samt arbetet

med tekniska anvisningar. För ledningen av arbetet med utvecklingen av de

fotogrammetriska arbetsmetoderna synes däremot t. v. liksom hittills böra

anlitas tillfälligt anställd befattningshavare. I övrigt tillstyrker jag att på

utredningsavdelningen inrättas följande tjänster, nämligen eu byråingenjör

alt. förste byråsekreterare i Ae 21, en förste byråsekreterare i Ae 21 och eu

amanuens i reglerad befordringsgång. Vidare bör två tjänster som byråingenjör

i Ag 19 förändras till ingenjörstjänster i reglerad befordringsgång

samt en ritaretjänst i Ag 13 och en ritbiträdestjänst i Ag 7 förändras till

extra ordinarie i samma lönegrader. Samtidigt torde en tjänst som byråingenjör

i Ae 19 kunna indragas. — För handläggning av de på vägbyråns

sekretariat ankommande ekonomiska ärendena m. in. föreslår jag inrättande

av en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21. Vidare bör en tjänst som

byråingenjör i Ao 21 förändras till tjänst som byråingenjör alt. förste byråsekreterare

i samma lönegrad, varjämte den å sekretariatet placerade kontoristtjänsten

i Ae 9 torde ordinariesättas.

Enligt styrelsens förslag skulle trafikbyrån stå under ledning av en bvråchef

i Bo 1, varjämte den nuvarande betattningen som vägtrafikinspektör i

Ao 26 skulle bibehållas och avses för chefen å avdelningen för trafiksäkerhetsfrågor

och trafikärenden. Vid överarbetningen av förslaget har jag liksom

statens lönenämnd i stället funnit, att avdelningen för trafiksäkerlietsfrågor

och trafikärenden bör kunna direkt underställas byråchefen. Jag

föreslår därför alt samtidigt som en tjänst som byråchef tillika vägtrafikinspektör

i lönegrad Bo 1 inrättas, den nuvarande befattningen som vägtrafikinspektör

i Ao 26 indrages. — Då den nya avdelningen för trafikutredningar

huvudsakligen kommer alt handha insamlandet och bearbetningen av statistiskt

material rörande vägarna och vägtrafiken, är det angeläget att avdelningen

ställes under ledning av en tjänsteman med god statistisk utbildning

och att avdelningen även i övrigt i erforderlig omfattning förses med statistiskt

utbildad personal. För avdelningschefen bör inrättas en tjänst som

förste byråsekreterare i Ae 23. Av styrelsens personalförslag beträffande

vägarkivet och vägliggaren inom trafikutredningsavdelningen har jag funnit

mig böra biträda inrättande av en befattning som ritbiträde i Ae 7 samt

extraordinariesättning av en ritbiträdestjänst i Ag 7. Den personal som i övrigt

avses för arbetet med kontinuerliga trafikräkningar samt med väg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti är 195H

7

och broliggarna torde, såsom styrelsen avsett, liksom hittills, t. v. böra avlönas

från sakanslag. -— För ledningen av trafiksäkerhetsarbetet inom avdelningen

för trafiksäkerhetsfrågor och trafikärenden föreslår jag inrättande

av eu byrådirektörstjänst i Ae 24. Därjämte anser jag mig böra biträda

styrelsens förslag om tillskapandet av en tjänst som byråingenjör alt.

förste byråsekreterare i Ae 21 samt en amanuensbefattning och två räknebiträdestjänster

med lön enligt reglerad befordringsgång. — Vad gäller

den föreslagna avdelningen för bilinspektionen bör en ny befattning som

byrådirektör inrättas för chefsskapet över avdelningen. Tjänsten bör placeras

i Ae 24. En befattning som ritare i Ag 13 torde kunna indragas.

Slutligen bör vardera byrån förses med ytterligare ett skriv- och kontorsbiträde

i reglerad befordringsgång. För vikariatsersättningar m. in. upptager

jag 20 000 kr.

I övrigt har jag av tidigare angivna skäl icke ansett mig kunna f. n. biträda

förslagen om inrättande av nya tjänster eller förändring av tjänster.

De organisationsförändringar, som här tillstyrkts, medför ett ökat totalt

medelsbeliov av 50 000 kr. under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag,

varvid posten Avlöningar till tillfällig personal m. in. minskats

med 433 900 kr.»

Därefter övergår departementschefen till att behandla frågan om rationaliseringsverksamheten

inom väg- och vattenbyggnadsverket och erinrar

därvid inledningsvis om att även denna berörts i fjolårets statsverksproposition.

I avvaktan på remissbehandlingen in. in. av den skrivelse som styrelsen

i samråd med statens organisationsnämnd, statens sakrevision och riksräkenskapsverket

avlåtit den 20 november 1956 hade föredraganden inte då

varit beredd ta ställning till de framlagda organisationsförslagen.

Departementschefen anför vidare.

»Förslagen innebär att den under byggnads- och underliållsbyrån lydande

avdelningen för arbetsorganisation utbygges och blir en för hela verket gemensam,

fristående avdelning bestående av en centralt och två regionalt

placerade sektioner för teknisk rationalisering samt en sektion för administrations-

och kontorsfrågor. Vidare föreslås att den interna teknisk-ekonomiska

granskningsverksamhetcn (sakkontrollen) förstärkes och likaledes

direkt underställs verksledningen. Slutligen föreslås en överflyttning till

riksräkenskapsverket och förstärkning av siffergranskningen av vägförvaltningarnas

räkenskaper. Merkostnaderna för den föreslagna organisationen

i utbyggt skick beräknas till ca 627 000 kr. Organisationsplanen med sammanlagt

24 nya tjänster förutsättes bli i sin helhet fastställd av statsmakterna

även om själva uppbyggnaden måste ske etappvis. På grund av rekryleringssvårigheterna

uppskattas den behövliga anslagsökningen för såväl

löner som omkostnader under nästa budgetår kunna begränsas till ca

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

200 000 kr. för väg- och vattenbyggnadsverket avseende en uppbyggnad av

i första hand den centrala ledningen av rationaliseringsavdelningen, sakkontrollen

och delar av de föreslagna regionala rationaliseringssektionerna.

Samtidigt förutsättes en uppräkning av riksräkenskapsverkets avlöningsoch

omkostnadsanslag med omkring 44 000 kr. i samband med överflyttningen

av siffergranskningsarbetet till nämnda verk.

Väg- och vattenbyggnadsverkets organisation och verksamhet har numera

nått den betydande storleksordning, att den största vikt bör fästas

vid verksledningens möjligheter att på olika sätt ekonomisera och effektivisera

inom dess arbetsområde. Enbart verkets kostnader för vägbyggnadsoch

vägunderhållsarbeten i egen regi uppgick under budgetåret 1956/57 till

ca 420 milj. kr. Den nu gjorda översynen synes ha klarlagt det önskvärda i

att verkets rationaliseringsverksamhet och sakkontroll intensifieras. Detta

kräver i sin tur en förstärkning men även en ändrad organisatorisk ställning

av dessa grenar inom verket.

Även om jag väl förstår de skäl, som dikterat kommitténs förslag om att

utbyggnadsplanerna för rationaliseringsverksamheten måtte fastställas i

sin helhet ehuru själva uppbyggnaden finge ske etappvis, är jag icke beredd

att redan inför det första utbyggnadsåret föreslå, att man binder sig för

samtliga de tjänster som planen upptar. Planen synes visserligen i stort vara

väl ägnad att ligga till grund för verksamhetens successiva utbyggnad men

erfarenheter torde först böra vinnas, innan man skrider till en slutgiltig utformning

av de regionala organisationerna. Frågan om huruvida den föreslagna

regionala indelningen i grupper och sektioner är den mest lämpliga

torde t. v. få stå öppen.

Jag tillstyrker att den nuvarande avdelningen för arbetsorganisation utbrytes

ur byggnads- och underhållsbyrån och ombildas till en för hela verket

gemensam fristående rationaliseringsavdelning, direkt underställd verksledningen.

Skäl kan anföras för en samordning av denna avdelning och avdelningen

för sakkontroll. I likhet med i ärendet hörda myndigheter förordar

jag emellertid att rationaliseringsavdelningen, vars huvudobjekt är

arbetsmetoder och arbetsorganisation, i organisatoriskt avseende åtskiljes

från sakkontrollen. För nästa budgetår synes en utbyggnad av avdelningens

centrala sektion för teknisk rationalisering böra komma till stånd i den omfattning,

som styrelsen föreslagit. Däremot torde uppbyggnaden av dess

sektion för administrations- och kontorsfrågor böra anstå i avvaktan på

resultatet av 1956 års rationaliseringsutrednings arbete.

Chefen för rationaliseringsavdelningen torde böra placeras som byrådirektör

i ABp 26, chefen för den centrala sektionen för teknisk rationalisering

som byrådirektör i Ae 24 samt de tre gruppcheferna som byråingenjörer

i Ae21. Vidare bör, enligt styrelsens förslag, avdelningen tillföras

en tjänst som amanuens i reglerad befordringsgång och en assistenttjänst

i Ae 10. Därjämte bör en kontorsbiträdestjänst förändras till kanslibiträ
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6" är 195S

9

destjänst. I samband med omorganisationen torde följande tjänster kunna

indragas, nämligen en byrådirektör i Ag 24, en förste byråingenjör i Ae 23

samt sju arbetsstudieassistenter, varav fem i högst Ae 17 och två i högst

Ag 17.

Beträffande rationaliseringsavdelningens regionala organisation anser

jag, att denna för nästa budgetår bör uppbyggas i huvudsak inom det av

styrelsen föreslagna rambeloppet. Verksamheten bör därvid kunna komma

att bedrivas på fyra grupper. För detta ändamål föreslår jag med stöd av

vissa under hand inhämtade uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att vägförvaltningarna förstärkes med fyra ingenjörstjänster, varav två

i Ae 21 och två i Ae 19, samt en tjänst som arbetsstudieassistent i högst Ae

17. Vidare bör två tjänster som arbetsstudieassistent i högst Ag 17 extraordinariesättas.

Erfarenheterna av sakkontrollen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

sedan dess tillkomst den 1 juli 1952 har visat, att den har en stor uppgift

att fylla med hänsyn till de betydande anslagsbelopp verket förvaltar, verkets

stora personalkader samt den lokalt mycket spridda verksamheten.

Det synes angeläget att denna sakkontroll får en organisatorisk ställning,

som möjliggör en önskvärd intensifiering av verksamheten. Sakkontrollen

är att betrakta som en stabsfunktion och bör vid sidan av rationaliseringsavdelningen

direkt underställas verksledningen. Enligt min mening måste

särskilda krav ställas på den befattningshavare vilken som chef har att leda

verksamheten. Arbetsuppgifternas art och avdelningens organisatoriska inplacering

torde motivera att chefen, som bör vara civilingenjör, placeras

i samma lönegrad som chefen för rationaliseringsavdelningen eller i

ABp 26. Den andra av de nuvarande befattningarna inom sakkontrollen

bör erhålla en placering i Ae 24. I enlighet härmed skulle två tjänster

med alternativ benämning förste byråingenjör eller förste byråsekreterare

förändras till två byrådirektörstjänster, varav en i ABp 26 och en i

Ae 24.

Jag tillstyrker slutligen, att den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

kvarvarande siffergranskningen av vägförvaltningarnas räkenskaper överflyttas

till riksräkenskapsverket. I samband därmed bör två extra ordinarie

kanslibiträdesbefattningar indragas och, såsom finansministern senare anmäler,

riksräkenskapsverket förstärkas med motsvarande tjänster samt

dessutom med två biträden i reglerad befordringsgång.

De organisationsförändringar, som jag nu förordat, medför i vad avser

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag ett minskat anslagsbehov

av 56 100 kr. Merkostnaderna under vägförvaltningarnas avlöningsanslag

uppgår till 110 700 kr.

Kungl. Maj :t torde böra utverka riksdagens bemyndigande att vidtaga

de övergångsåtgärder, som kan befinnas erforderliga i samband med genomförandet

av omorganisationen av styrelsens vägbyrå samt av rationaliseringsverksamheten

inom väg- och vattenbyggnadsverket.»

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Vad slutligen beträffar de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i dess

petita för budgetåret 1958/59 framförda förslagen har departementschefen

anfört följande.

»Styrelsen har bl. a. hemställt att viss del av anslagsposten till Avlöningar

till tillfällig personal in. m. måtte få överföras till anslagsposten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal för alt styrelsen därigenom skulle få större

möjligheter att inom ramen för eljest givna befogenheter bereda extra-ordinarie

befattningar åt personal inom väg- och vattenbyggnadsverket. Då det

synes befogat att i större utsträckning än vad som f. n. är fallet inrätta pensionsberättigande

tjänster åt personal med långvarig tjänst inom verket och

förslaget även torde vara ägnat att underlätta styrelsens rekryteringsmöjligheter

har jag ansett mig böra tillstyrka detsamma. Jag förordar därför att

anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal m. m. under styrelsens avlöningsanslag

nedräknas med 300 000 kr. och att posten Avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal i enlighet med styrelsens förslag uppräknas

med 301 020 kr., vilket medför en nettoökning av anslaget av 1 020 kr. Jag

avser att under vägförvaltningarnas avlöningsanslag föreslå en motsvarande

överföring av 500 000 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor bör två byrådirektörstjänster i Ao

resp. Ae 24 å styrelsens vatten- och avloppsbyrå uppflyttas i 26 lönegraden,

vilket medför ett ökat anslagsbehov å 5 818 kr. Uppflyttningen är motiverad

bl. a. av behovet att säkra rekryteringen av kvalificerad arbetskraft

till dessa tjänster. Vidare förordar jag att två byråingenjörstjänster i

Ag 21 å denna byrå förändras till extra ordinarie.

I enlighet med vad tidigare anförts skulle genomföraadet av den här

förordade omorganisationen av vägbyrån för nästa budgetår medföra ett

ökat anslagsbehov å 50 000 kr., medan omorganisationen av rationaliseringsverksamheten

minskar styrelsens anslagsbehov med 56 100 kr.

De automatiska utgiftsstegringarna i anledning av löneklassuppflyttningar

m. m. samt höjningen av statstjänstemännens löner beräknar jag i

likhet med styrelsen till (65 974 + 1 331 017) 1 396 991 kr.

Då jag i övrigt icke anser mig kunna tillstyrka av styrelsen gjorda äskanden

under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda uppföras

med (8 335 500 + 1 020 + 5 818 + 50 000 — 56100 + 1 396 991) avrundat

9 733 200 kr.

I personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör uppföras

följande tjänster, nämligen en överingenjör i Bp 4, en byråchef tillika

vägtrafikinspektör i Bo 1, två byrådirektörer i ABp 26, en byrådirektör i Ao

26, en byrådirektör i Ae 26, sju byrådirektörer i Ae 24, två förste byråsekreterare

i Ae 23, en byråingenjör (förste byråsekreterare) i Ao 21, fem byråingenjörer

i Ae21, två byråingenjörer (förste byråsekreterare) i Ae 21, två

förste byråsekreterare i Ae 21 samt en kontorist i Ao 9. Ur personalförteck
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0 är 195S

11

ningen bör i stället utgå en byråchef i Bp 1, eu vägtrafikinspektör i Ao 26,

en byrådirektör i Ao 24, en förste byråingenjör i Ae 23, två förste byråingenjörer

(förste byråsekreterare) i Ac 23 samt en byråingenjör i Ao 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Lundström och Edström (I: 220) och den andra inom andra kammaren

av herr Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 271), vari hemställts, att

riksdagen måtte vid behandlingen av förevarande anslag uttala och i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om sådau åtgärd att frågan om omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå bör hänskjutas till

»organisationskommittén för trafiksäkerhet 1958», avslå förslagen om indragningen

av en vägtrafikinspektör stjänst i Ao 26 och inrättandet av en

tjänst som vägtrafikinspektör i Bo 1 samt i övrigt avslå framställningen

om inrättande av de övriga tjänster, som den föreslagna omorganisationen

av vägbyrån skulle medföra;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz (I: 221) och den andra inom andra kammaren

av herrar Lothigius och Magnusson i Borås (II: 272), vari hemställts,

att riksdagen måtte med beaktande av de i motionerna framförda synpunkterna

avslå Ivungl. Maj :ts förslag om inrättande av en trafikbyrå

inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt avslå Kungl. Maj :ts anslagsäskande

såvitt angår inrättandet av nämnda trafikbyrå.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 271 och I: 221.

Utskottet. I fjolårets statsverksproposition förklarade sig föredragande

statsrådet ännu icke beredd att taga ställning till vissa av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda förslag till omorganisation och förstärkning

av vägbyrån samt av rationaliseringsverksamheten inom verket. Sedan

förslagen varit föremål för remissbehandling och överarbetning ha de

nu under förevarandc punkt upptagits till närmare behandling.

Vad först beträffar vägbyrån erinras om att den i sin nuvarande utformning

ur arbetsorganisatoriska synpunkter visat sig för stor och ha för

skiftande uppgifter för att med fördel kunna sammanhållas som eu byrå. Eu

uppdelning av densamma skulle därför främja ett rationellare utnyttjande

av arbetskraften samt bl. a. underlätta styrelsens ombesörjande av den

översiktliga planläggningen av vägväsendet inklusive uppföljandet av den

nyligen framlagda vägplanen. Även vägtrafik- och trafiksäkerhelsarbelet

skulle därigenom kunna intensifieras. De i frågan hörda remissorganen

ha, med undanlag av statens trafiksäkerhelsråd, tillstyrkt att den av styrelsen

föreslagna omorganisationen snarast kommer till stånd samt i huvudsak

anslutit sig till gränsdragningen mellan byråerna. Departements
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

chefen förordar i enlighet härmed att en uppdelning av den nuvarande

vägbyrån sker i en vägbyrå för uppgifter sammanhängande med planering

och projektering samt en nyinrättad byrå, benämnd trafikbyrån, för trafikfrågor.

Den sistnämnda byråns verksamhet anses därvid böra omfatta de

uppgifter som f. n. ligga inom vägtrafikavdelningens, inklusive bilinspektionens

verksamhetsområde samt uppgifter, sammanhängande med trafikutredningarna

och vägliggaren ävensom försöksvis vägarkivet. Den nya vägbyråns

arbetsuppgifter komma huvudsakligen att omfatta de göromål som

f. n. åligga avdelningarna för landsbygden resp. städerna samt den verksamhet

som ankommit på utredningskontoret inom den förutvarande delegationen

för översiktlig vägplanering.

De för genomförandet av omorganisationen erforderliga, i propositionen

närmare angivna personalförstärkningarna tillstyrkas av departementschefen

i huvudsaklig överensstämmelse med de synpunkter som

härutinnan anförts av statskontoret och statens organisationsnämnd.

Det i anledning härav ökade medelsbehovet under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

avlöningsanslag beräknas totalt uppgå till ca 50 000

kr., varvid posten Avlöningar till tillfällig personal m. m. minskas

med 433 900 kr.

I fråga om formerna för verkets rationaliseringsverksamhet innebär det

av styrelsen i samråd med statens organisationsnämnd, statens sakrevision

och riksräkenskapsverket framlagda förslaget att den under byggnadsoch

underhållsbyrån lydande avdelningen för arbetsorganisation utbygges

till en för hela verket gemensam, fristående avdelning bestående av en

centralt och två regionalt placerade sektioner för teknisk rationalisering

samt en sektion för administrations- och kontorsfrågor. Den interna teknisk-ekonomiska

granskningsverksamheten, sakkontrollen, föreslås vidare

förstärkas och direkt underställas verksledningen, varjämte en överflyttning

till riksräkenskapsverket av siffergranskningen av vägförvaltningarnas

räkenskaper förutsättes. Merkostnaderna för den föreslagna organisationen

i utbyggt skick beräknas till ca 627 000 kr. Departementschefen,

som förklarar sig icke beredd att föreslå att man nu binder sig för inrättandet

av samtliga föreslagna tjänster, tillstyrker ombildningen av den

nuvarande avdelningen för arbetsorganisation till en fristående rationaliseringsavdelning,

direkt underställd verksledningen. En utbyggnad av

avdelningens centrala sektion för teknisk rationalisering samt av rationaliseringsavdelningens

regionala organisation anses vidare böra komma till

stånd under nästa budgetår, medan sektionen för administrations- och

kontorsfrågor föreslås få anstå tills vidare. Sakkontrollen föreslås omorganiseras

och direkt underställas verksledningen, varjämte den föreslagna

överflyttningen till riksräkenskapsverket av siffergranskningen av

vägförvaltningarnas räkenskaper tillstyrkes. De i anledning härav erforderliga

och i propositionen närmare angivna personalförändringarna beräk
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

13

nas för nästa budgetår medföra en minskning av styrelsens avlöningsanslag

med ca 56 100 kr. och eu ökning av vägförvaltningarnas avlöningsanslag

med ca 110 700 kr.

Beträffande styrelsens avlöningsanslag i övrigt innebär Kungl. Maj:ts

förslag bl. a. att anslagsposten till Avlöningar till tillfällig personal m. m.

under avlöningsanslaget nedräknas med 300 000 kr. och posten Avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal uppräknas med 301 020 kr. för att styrelsen

därigenom skall få större möjligheter att bereda extra-ordinarie befattningar

åt personal inom verket. Slutligen äskas ytterligare medel för

automatiska utgiftsstegringar till följd av löneklassuppflyttningar m. m.

samt höjningen av statstjänstemännens löner. Totalt skulle därmed det

för nästa budgetår erforderliga anslaget till avlöningar uppgå till

9 733 200 kr.

Frågan om organisationen av rationaliseringsverksamheten inom verket

har vid flera tillfällen under senare år varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

I sitt utlåtande nr 151 vid 1955 års riksdag framhöll sålunda

utskottet i anledning av väckta motioner i ämnet att vissa skäl talade för

att de instanser inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som befattade sig

med sådan verksamhet borde sammanföras i en gemensam och i förhållande

till den sedvanliga byråindelningen fristående avdelning. En översyn

av den ifrågavarande verksamhetens former framstode därför såsom önskvärd,

varvid även andra aktuella problem, vilka ägde samband med verkets

organisation och arbetsformer, kunde upptagas till övervägande. Då en

sådan översyn nu skett och de i anledning härav av Kungl. Maj:t framlagda

förslagen synas innebära eu lämplig lösning av organisationsfrågan

vill utskottet uttala sin tillfredsställelse häröver. I likhet med Kungl. Maj :t

anser utskottet dock organisationen icke nu böra i sin helhet fastställas

utan med ledning av ytterligare erfarenheter successivt utbyggas.

Även den föreslagna omorganisationen av vägbyrån synes med hänsyn

till de brister som vidlåda dess nuvarande organisation välmotiverad samt

ägnad att främja en effektivare och rationellare handläggning av de omfattande

och betydelsefulla uppgifter som åvila byrån. Någon anledning

att, såsom i motionerna 1:220 och 11:271 föreslagits, hänskjuta organisationsfrågan

till den av Kungl. Maj :t nyligen tillsatta utredningen av trafiksäkerhetsarbetets

inriktning och arbetsformer in. m. föreligger enligt utskottets

mening icke liksom ej heller att i enlighet med yrkandena i motionerna

I: 221 och II: 272 låta inrättandet av den nya trafikbyrån anstå i avvaktan

på slutförandet av nämnda kommittés arbete. Beträffande det av

motionärerna befarade dubbelarbetet i fråga om trafiksäkerhetsarbetet må

framhållas dels att departementschefen förklarat sig icke vilja i förevarande

sammanhang medverka till någon utvidgning av på styrelsen

redan vilande uppgifter, dels att det icke torde möta några svårigheter för

ovannämnda utredning att draga upp en klar gräns mellan styrelsens prak
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

tiska uppgifter till trafiksäkerhetens höjande och den trafiksäkerhetsforskning

som f. n. huvudsakligen åvilar trafiksäkerhetsrådet. Innehållet i de

direktiv som meddelats utredningen torde även giva vid handen, att de förslag

utredningen kan komma att framlägga rimligen icke kunna föregripas

genom den nu föreslagna omorganisationen.

Utskottet, som i enlighet med det anförda avstyrker bifall till motionerna

i fråga och biträder Kungl. Maj :ts förslag rörande de förordade organisationsändringarna,

har ej heller i övrigt funnit anledning till erinran

mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat.

Med omförmälan jämväl att riksdagen numera biträtt ett av Kungl.

Maj :t under bilaga 2 till årets statsverksproposition framlagt förslag om

uppflyttning i högre lönegrad av två byrådirektör stjänster vid styrelsens

vatten- och avloppsbyrå, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:220 och 11:271 samt 1:221 och

II: 272,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958

förordade ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de övergångsåtgärder,

som må erfordras i anledning av föreslagen omorganisation

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå samt av

rationaliseringsverksamheten vid väg- och vattenbyggnadsverket

;

c) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59:

Avlöningstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 043 600

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000

3. Avlöningar till tillfällig personal m. in., förslagsvis

............................................................ 587 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 835 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 260 600

Summa kr. 9 733 200

d) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 733 200 kr.,

varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

15

4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med

Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 44—46), som innebär en med 57 100

kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 403 300 kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

5:o) Vagförvaltningarna: Avlöningar. Ivungl. Maj:t har (punkt 5, s.

46—49) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna

ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret

1958/59, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 26 295 400 kr., varav nio tiondelar att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 22 385 400 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bär föreslagit, att anslaget ökas med

4 384 600 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning samt

statskontorets och statens lönenämnds yttranden däröver torde få hänvisas

till propositionen (s. 46—48).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom automatiska utgiftsökningar om

3 768 559 kr.,

att — under hänvisning till vad som anförts under punkten 3 vid behandlingen

av rationaliseringsverksamhetens regionala organisation —

vägförvaltningarna förstärkas med fyra ingenjörstjänster, varav två i

Ae 21 och två i Ae 19 och en tjänst som arbetsstudieassistent i högst Ae 17

samt att två tjänster som arbetsstudieassistent i högst Ag 17 extra-ordinariesättas,

att vatten- och avloppsorganisationcn utbygges med en tjänst som

distriktsingenjör i Ae 26,

alt fem ingenjörstjänster i Ag 21 förändras till extra ordinarie,

att, med hänsyn till behovet av pensionsberättigande tjänster inom vägoch

vattenbyggnadsverket, anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal

m. in. minskas med 500 000 kr. och posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ökas med 501 700 kr.

samt alt tre kontorsbiträden jämlikt grunderna för den reglerade bcfordringsgången

erhålla ordinarie anställning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Ett bifall till Kungl. Maj :ts här redovisade förslag medför en med

3 910 000 kr. ökad medelsanvisning.

Utskottet. Vid sin behandling under punkten 3 i det föregående av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag bär utskottet biträtt

Kungl. Maj :ts förslag i fråga om bl. a. rationaliseringsverksamhetens regionala

organisation. Under hänvisning härtill och med tillstyrkande jämväl

av departementschefens förslag i övrigt under förevarande punkt hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1958 förordade ändringar;
b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 10 599 000

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m„ för
-

slagsvis ................................................... 1 969 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 10 371 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 3 355 300

Summa kr. 26 295 400

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 26 295 400 kr., varav nio

tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 49—51), som innebär en anslagshöjning för nästa

budgetår med 138 500 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 642 400

kr., varav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

7 :o) De lokala vägnämndema m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 7, s. 52), som innebär anslagsökning för nästa budgetår med

50 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämndema m. m. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

17

8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

ämbetsområde. I enlighet med hungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 52 och

53), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m. Före behandlingen

av de olika anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har

Kungl. Maj :t (punkt 9, s. 53—62) lämnat en översikt över beräkningen

av väganslagen m. in.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagt förslag till anslagsäskande för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll

och vägbyggnader m. m.

Styrelsen har inledningsvis lämnat en översikt över vägtrafikens utveckling

och vägnätets tillstånd. Därav framgår bl. a. att antalet personbilar

sedan slutet av år 1950 ökat från ca 250 000 till omkring 800 000, vilket

innebär en tredubbling på knappt sju år. Enligt en av industriens utredningsinstitut

utarbetad prognos bör man räkna med att antalet personbilar

år 1960 ökat till 1 200 000 och år 1965 till 1 500 000 å 1 700 000. Biltätheten,

d. v. s. antalet bilar per invånare, uppgår f. n. till en per åtta

invånare, vilket är mer än i något annat land i Europa. Medräknas även

motorcyklar och mopeder, så finnes f. n. ett motorfordon per 4,5 invånare.

Enligt nämnda prognos synes det sannolikt, att redan år 1965 antalet

bilar ökat till en per 4 å 5 invånare och att hela antalet motorfordon

ökat till ett per 3 invånare.

Trafikökningen har hittills nära följt fordonsbeståndets tillväxt och bl. a.

erfarenheter från utlandet ge anledning förmoda, att så blir fallet även

i fortsättningen.

Styrelsen framhåller att vägtrafiken från år till år får ökad betydelse

för allt större del av befolkningen vid såväl resor i samband med arbetet

som under fritiden samt att vägtrafiken är av utomordentlig och ökande

betydelse för näringslivet. I detta sammanhang redovisas resultaten av

vissa inom styrelsen verkställda undersökningar rörande lastbilstransporternas

art och omfattning. Enligt dessa undersökningar uppgick godstransportarbetet

år 1953 på lastbil till 3 700 milj. tonkm och på järnväg

till 7 915 milj. tonkm. Av de varor, som därvid transporterades på lastbil, utgjorde

jordbrukets produkter och livsmedel ca 32 %, byggnadsmaterial

och schaktningsmassor ca 25 %, skogsprodukter 20 % samt oljor, kol,

2—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 6

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

metaller m. m. 12 %. Nära hälften av transporterna per lastbil skedde på

avstånd under 50 km och endast 18 % på avstånd över 200 km. Det förefaller

emellertid ske en förskjutning mot längre genomsnittliga transportavstånd.

Skogsbrukets behov av bättre, framför allt bärkraftigare vägar gör sig

alltmer gällande. Råvaran måste hämtas från vidsträckta områden, vilket

kräver ett finmaskigt vägnät med hög bärighet. Även för näringslivet i

övrigt äro goda vägar en förutsättning för låga transportkostnader.

Flertalet av landets vägar äro ursprungligen icke byggda för modern

motortrafik eller ens för biltrafik överhuvudtaget. Till följd av trafikens

utveckling ha emellertid vägarna fått mottaga en trafik av en omfattning

och art, varom tidigare icke varit tanke. Även om styrelsen inom

ramen för sina resurser sökt att successivt förbättra dem för att möta det

omedelbart aktuella behovet, har standarden i vissa fall likväl icke kommit

att motsvara rimliga krav på bärighet och trafiksäkerhet. Behovet av

upprustning av vägarna får därför ses mot bakgrunden av trafikutvecklingen

och vägnätets i förhållande därtill låga standard.

Vad styrelsen i tidigare petita anfört om svårigheterna att på grund

av den ökande trafiken ombesörja ett tillfredsställande vägunderhåll har

ytterligare bestyrkts. Det är nödvändigt med omedelbar intensifiering

av underhållet och att arbetet inriktas på att få till stånd en varaktigare

vägbana än vad som är möjligt med grusvägunderhåll. Samtidigt

som det ej är möjligt att hålla de starkt trafikerade grusvägarna i tillfredsställande

skick, är det ur ekonomisk synpunkt ofördelaktigt att icke

förse dem med en beläggning. Även vägarnas bärighet måste förbättras.

Styrelsen anför beträffande relationen mellan anslagen till vägunderhållet

och trafikmängden att medan trafiken från budgetåret 1948/49 till 1956/57

ökat 3,4 gånger, har någon egentlig ökning av vägunderhållsanslaget ej

skett, om hänsyn tages till inträffad penningvärdesförsämring.

Styrelsen erinrar om att nu gällande flerårsplaner för perioden 1955—

1959 enligt gällande bestämmelser skola revideras innevarande år att omfatta

perioden 1958—1962. De nya flerårsplanerna ha ansetts böra inriktas

på att avhjälpa de största bristerna på de nuvarande vägarna i fråga

om bärighet och framkomlighet. I till länsstyrelserna lämnade riktlinjer

har styrelsen uttalat, att strävan härvid bör vara att lägga utbyggnadsetapperna

så, att de utgöra ett led i den kommande utbyggnad av vägnätet,

som i fråga om stamvägnätet redan preliminärt föreslagits av delegationen

för översiktlig vägplanering och som i fråga om sekundärvägnätet samt

städernas väg- och gatunät är under prövning inom delegationen och förväntas

bli framlagd hösten 1957. Planerna ha ansetts böra givas en sådan

omfattning, att de medföra en successiv stegring av investeringarna

under hela flerårsperioden. Flerårsplanernas totalbelopp kommer härigenom

att ligga något högre än vad 1955 års långtidsutredning tänkt sig

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

19

under den aktuella perioden. Enligt styrelsen är emellertid det av långtidsutredningen

angivna programmet för väginvesteringarna med i huvudsak

oförändrade investeringar under de närmaste åren och en språngartad,

kraftig ökning år 1961 icke endast olämpligt ur planerings- och

byggnadssynpunkt utan omöjligt att genomföra. Genom att successivt öka

de beräknade investeringarna under hela flerårsperioden är programmet

emellertid realiserbart.

Enligt de nya flerårsplanerna, vilka få ses som ett provisorium i avvaktan

på den vägplan, som delegationen för översiktlig planläggning avser

att framlägga, skulle väginvesteringarna ske enligt följande program.

År 1958 1959 1960 1961 1962

Mkr............................... 330 360 410 480 570

Detta program är enligt styrelsen endast ägnat att undanröja de svåraste

hindren och helt otillräckligt för att kunna effektivt höja vägnätets

standard. Om erforderliga medel ställes till förfogande skulle flerårsplanerna

kunna genomföras på kortare tid t. ex. 3 å 4 i stället för 5 år.

För det statliga vägunderhållet räknar styrelsen med en ökning av 90

mkr. till 390 mkr. för budgetåret 1958/59. ökningen beror på förändringar

i löne- och prisnivån, ökade kostnader på grund av trafikökningen

samt kostnader för särskilda förstärkningsåtgärder, som erfordras

för att motverka följderna av eftersläpningar i väginvesteringarna.

Styrelsen föreslår att anslagsanvisningen för vägunderhållet ändras att

liksom anslagen till vägbyggnaderna avse utgifterna under kalenderår i

stället för budgetår. En sådan omläggning skulle underlätta för styrelsen

och vägförvaltningarna att i god tid planera vägunderhållsarbetena.

Den tid, som står till buds för vägförvaltningarna för utförande av detaljplanering,

är nämligen under nuvarande förhållanden alltför kort. Även

för styrelsens del är tiden mycket knapp för att med tillräcklig noggrannhet

och rättvisa fördela medlen mellan länen. Budgetårsskiftet ligger

mitt inne i den egentliga säsongen för barmarksunderhållet. Då det är

svårt bl. a. med hänsyn till väderleksförhållanden och arbetskraftens

jämna sysselsättning att anpassa arbetenas omfattning under denna säsong,

så att risk för anslagsöverskridande ej uppstår, är anslagsanvisning

för kalenderår önskvärd. En sådan omläggning skulle även medföra att

den i medelsförbrukningshänseende mest svårbedömbara tiden, d. v. s.

vintern och våren, skulle komma att ligga i början av an slagsperioden.

Efter en vinter eller vår, som i kostnadshänseende avviker från det normala,

skulle vägförvaltningarna få möjlighet att revidera sin detaljplanering

för resten av året till överensstämmelse med anslagstillgången. Förslaget

innebär bl. a., att för budgetåret 1958/59 skulle anvisas anslag, som

täcker medelsbchovet icke blott för nämnda budgetår utan även för andra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

halvåret 1959. Styrelsen avser att anpassa planläggningen för underhållet

så, att omläggningen kan ske från den 1 januari 1959. För tiden 1 juli—

31 december 1959 beräknar styrelsen 210 mkr. vara erforderliga, varför

sammanlagt för vägunderhållet under tiden 1 juli 1958—31 december 1959

erfordras (390 + 210) 600 mkr.

För den ordinarie statliga våg- och brobyggnadsverksamheten upptager

styrelsen 360 mkr., vilket överensstämmer med styrelsens riktlinjer

för utarbetande av nya flerårsplaner för åren 1958—1962.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten räknar styrelsen med ett

anslagsbehov av 10 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptager styrelsen 55 mkr.

för bidrag till underhåll av vägar och gator samt 110 mkr. för bidrag

till byggande av vägar och gator.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages en ökning från 17,5

till 19,5 mkr. för vägunderhållet samt en ökning från 15 till 16 mkr. för

bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 89 mkr.

Härvid ha de anslag under sjätte, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna,

som äskas av andra myndigheter än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

uppförts med samma belopp som för innevarande budgetår. Anslagen

under tionde huvudtiteln ha upptagits med belopp som uppgivits från

sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas

till sammanlagt ca 1 259 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under

budgetåret 1958/59 har styrelsen beräknat till 1 084 mkr.

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 56 och 57), som finner att den av petitamyndigheten

äskade vägbyggnadsverksamheten skulle medföra en ökning av det totala

antalet sysselsatta i väg- och brobyggnadsarbeten av storleksordningen

1 000 årsarbetare, varav närmare hälften specialarbetare. Detta synes

arbetsmarknadsstyrelsen vara realiserbart, såvitt arbetenas utförande planlägges

så att jämn sysselsättning under året erhålles. Förslaget om kalenderårsberäkning

av vägunderhållsanslaget tillstyrkes jämväl.

I skrivelse den 5 november 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om att Kungl. Maj :t måtte medgiva en förbrukning å väg- och

brobyggnadsanslagen under år 1958 om sammanlagt 330 mkr. exklusive

Sveriges kostnader detta år för Trondheimsvägen.

På förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1954 års riksdag medel för inrättande

av ett särskilt utredningsorgan för planeringsfrågor inom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen (prop. 1/1954, VI, p. 3; SU 6; rskr 6). Sedan

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

21

Kungl. Maj:t genom beslut den 4 juni 1954 anbefallt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att verkställa en översiktlig planläggning av vägnätets utformning

in. in. samt bemyndigat styrelsen att för ändamålet inrätta ett

särskilt utredningsorgan av i huvudsak den utformning, som förutsatts

i 1954 års statsverksproposition och i statsutskottets utlåtande häröver,

har styrelsen sedermera inrättat ett sådant organ samt för ledningen av

detsamma utsett en delegation, vilken antagit benämningen delegationen

för översiktlig vägplanering.

Sedan delegationen slutfört sitt arbete, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

med skrivelse den 14 november 1957 framlagt resultatet av detsamma

i form av förslag till »Vägplan för Sverige», att läggas till grund

för den framtida vägpolitiken. Detta förslag innefattar en översiktlig och

principiell plan för upprustning under en 20-års period fram till år 1975

av landets allmänna vägnät, ägnad att tillgodose den nuvarande vägtrafiken

och den ökade trafik, som är att förutse. Planen är avsedd att omsättas

i ett handlingsprogram genom utarbetandet och genomförandet av

flerårsplaner m. m. och att successivt revideras alltefter den tekniska och

ekonomiska utvecklingen. Det skall åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att ombesörja vägplanens vidmakthållande.

I propositionen (s. 58 och 59) har lämnats en kortfattad redogörelse för

vägplanens huvuddrag.

I gemensam skrivelse i september 1957 ha Sveriges handelskamrar belyst

vägnätets betydelse för landets näringsliv, med skärpa framhållit behovet

av att väsentligt ökade resurser ställas till vägväsendets förfogande

för förbättring av vägnätet och att därvid bilskattemedlen komma vägarna

till godo, att de nödvändigaste förbättringsarbetena omedelbart utföras

samt att arbetena på för näringslivet i övrigt särskilt viktiga vägar bedrivas

enligt uppgjorda planer.

Departementschefen har anfört följande.

»I anslutning till en översikt över vägtrafikens utveckling och vägnätets

tillstånd har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen i mars

1957 angivit vissa riktlinjer till länsstyrelserna för arbetet med upprättandet

av nya flerårsplaner för åren 1958—1962. Planerna borde så utformas,

att de med utgångspunkt från den nuvarande verksamheten medförde

en successiv stegring av de statliga väginvesteringarna. I enlighet

härmed har planerna av styrelsen givits en omslutning av 3.30 milj. kr.

under år 1958 och 360 milj. kr. under år 1959 samt därefter en ökning

med 50, 70 resp. 90 milj. kr. per år för att totalt för hela perioden upptaga

eu kostnad av 2 150 milj. kr. Detta program har styrelsen sett som ett

provisorium för att avhjälpa de största bristerna på de nuvarande vägarna

ifråga om bärighet och framkomlighet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

I mitten av november 1957 har vidare styrelsens delegation för översiktlig

vägplanering framlagt resultatet av sitt arbete i form av en »Vägplan

för Sverige». Denna långsiktiga principplan, som upptar en totalkostnad

för upprustning av det allmänna och statsbidragsberättigade vägoch

gatunätet i riket under tiden fram till år 1975 av 21 100 milj. kr., har

delegationen ansett kunna tjäna som underlag för en konkret investeringsplan

för perioden 1958—1967. De därvid angivna stegringarna av investeringarna

ansluter sig för åren 1958—1962 till de här angivna årsbeloppen,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lagt till grund för de reviderade

flerårsplanerna.

Emellertid har statsmakterna (1957 års statsverksproposition och riksdagens

skrivelse nr 6) för den statliga vägbyggnadsverksamheten under

kalenderåret 1958 angivit en ram om 295 milj. kr. För att möjliggöra

den av styrelsen beräknade omslutningen under de nya planernas första

år har styrelsen i särskild skrivelse i november 1957 därför hemställt om

att 1958 års ram måtte höjas till 330 milj. kr.

Den av statsmakterna angivna ramen för år 1958 förutsattes böra höjas,

om utvecklingen komme att möjliggöra en ökning av vägbyggnadsverksamheten.

Den utveckling, som man nu kan förutse, kännetecknas inom

arbetskraftssektorn närmast av en tendens till ökad säsongmässig och

yrkesmässig arbetslöshet och har icke bedömts vara av den art att den

bör mötas med en vidgning av den ordinarie statliga investeringsverksamheten

utan med intensifierade åtgärder genom försorg av de arbetsmarknadsvårdande

myndigheterna. Ej heller det ekonomiska läget inom den

statliga sektorn företer sådana drag, att förutsättningar kan sägas ha skapats

för en ökning av den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Under sådana

förhållanden anser jag icke anledning föreligga att frångå den en

gång angivna ramen. Viss modifiering härav synes dock böra göras. Enligt

den överenskommelse, som träffats med ABA och SAS (prop. 1957:

185) om riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad av en storflygplats vid

Halmsjön och som av 1957 års riksdag godkänts, skall arbetena på anläggandet

av en motorväg norrut från Stockholm i huvudsaklig anslutning

till nuvarande riksväg 13 forceras. Detta innebär ett tidigareläggande av

medelsförbrukningen. Då emellertid medelsförbrukningsramen för år 1958

icke avpassats härför, synes densamma böra höjas med kostnaderna för

detta vägföretag under år 1958 eller med 2 milj. kr. Detta innebär en omslutning

för 1958 års väginvesteringar av 297 milj. kr.

Vad därefter beträffar vägbyggnadsverksamheten under tiden efter år

1958 må till en början konstateras, att tidpunkten för den översiktliga vägplanens

framläggande icke möjliggjort en behandling av densamma i detta

sammanhang. Tid bör ges för närmare studium och bearbetning av det

omfattande material utredningen framlagt. Jag är med hänsyn härtill nu

icke beredd att närmare diskutera den av delegationen framlagda långsiktiga

planen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

23

För en rationell planläggning av verksamheten torde emellertid vara

önskvärt att det på motsvarande sätt som i fjolårets statsverksproposition

anges den ram för det ordinarie statliga vägbyggandet under det arbetsår,

för vilket medel nu äskas, nämligen för år 1959.

Medelsförbrukningen under de statliga väg- och brobyggnadsanslagen

bar under åren 1955—1957 uppgått till ca 270, 283 resp. 288 milj. kr. och

förutsättes under år 1958 stiga till 297 milj. kr. För år 1959 har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen äskat 360 milj. kr. i enlighet med flerårsplanerna.

Den av styrelsen föreslagna medelsomslutningen synes såväl för hela flerårsplansperioden

1958—1962 som för enbart år 1959 ligga icke obetydligt

högre än den som 1955 års långtidsutredning ansett sig kunna rekommendera.

Å andra sidan bör största möjliga hänsyn tagas till de ökade krav

på vägarnas upprustning, som genom den fortgående trafikutvecklingen

anmäler sig och som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess delegation

samt Sveriges handelskamrar närmare belyst. Med beaktande härav och

med utgångspunkt från den nu förutsebara ekonomiska utvecklingen torde

vägbyggnadsverksamheten för år 1959 böra ges en med ca 10 % ökad

omslutning. Vid närmare angivande av ramen för 1959 års vägbyggande

har jag ansett mig böra förorda ett belopp om 330 milj. kr.

Härvid förutsättes att inom denna ram även skall bestridas kostnaderna

under sistnämnda år för arbetena på motorvägen förbi Halmsjön. Sådana

omständigheter torde nämligen föreligga, som påkallar en ändrad angelägenhetsordning

mellan företagen i de efter i viss mån andra bedömningsgrunder

uppgjorda flerårsplanerna, så att detta motorvägsföretag som ett

led i upprustningen av riksvägen mellan Stockholm och Uppsala kommer

att utföras tidigare än som eljest avsetts.

Vid bedömningen av vad som reellt nedlägges på det allmänna vägnätet

i landet bör även beaktas de beredskapsarbeten på vägar och gator, som

under senaste år kommit att utföras i ökad omfattning. Under budgetåret

1955/56 har sådana arbeten utförts till en kostnad av 25 milj. kr. och

under budgetåret 1956/57 till 47,5 milj. kr. Verksamheten kan beräknas

få minst samma omslutning innevarande budgetår och för nästa budgetår

har äskats 50 milj. kr. för ändamålet. Härvid bör särskilt uppmärksammas

att man under senare år i ökad utsträckning eftersträvat att som beredskapsarbeten

på vägar och gator välja sådana objekt, som bedömes ur

vägväsendets synpunkt så angelägna, att de upptagits i flerårsplanerna. Numera

synes omkring hälften av dessa arbeten avse företag i flerårsplanerna.

Med utgångspunkt från en angiven medelsförbrukning av 297 milj. kr.

under år 1958 kan man räkna med att det vid ingången av år 1959 kommer

att finnas disponibelt omkring 140 milj. kr. under de statliga vägbygg,

nadsanslagen, bortsett från de medel, som kan komma att anvisas för budgetåret

1958/59. Med hänsyn till denna behållning torde medelsanvisningen

för nästa budgetår under anslagen till Byggande av vägar och

broar kunna begränsas till 238 milj. kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt som gäller

för innevarande budgetår att, om arbetsmarknadsläget så medgiver eller

påkallar, bemyndiga vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten

genom att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av

de medel på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den

ordinarie verksamheten under andra halvåret 1959.

Jag förordar alltså, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar

äskas hos riksdagen med sammanlagt 238 milj. kr.

Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har jag, såsom närmare

anmäles under anslaget, ansett mig böra äska 4 milj. kr. för att bekosta

oförutsedda vägarbeten, som kan komma att aktualiseras i samband med

järnvägsnedläggelser o. dyl.

För det statliga vägunderhållet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

föreslagit övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning samt i

enlighet härmed anmält ett medelsbehov av 390 milj. kr. för budgetåret

1958/59 och 210 milj. kr. för andra halvåret 1959 eller sammanlagt 600

milj. kr. Ehuru styrelsen framlagt goda skäl för en sådan omläggning,

synes det t. v. böra få anstå med denna reform. Vägunderhållsverksamheten

bör ges en från 300 till 320 milj. kr. ökad omslutning. Med hänsyn

till reservationsbehållningen under anslaget torde medelsanvisningen för

nästa budgetår därvid dock kunna begränsas till 305 milj. kr.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen synes

anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator med hänsyn till den

stora medelsbehållning, som uppstått på grund av byggnadstillståndskvoteringen

på förevarande område, kunna uppföras med blott formellt belopp

eller 100 kr. För bidrag till underhåll av vägar och gator föreslår jag

oförändrat anslag eller 52 milj. kr.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar

jag en ökning av medelsanvisningen med 2 milj. kr. för bidrag till underhåll

av enskilda vägar. Byggnadsanslaget torde upptagas till oförändrat

belopp eller 15 milj. kr. Totalt äskas för enskild väghållning 34,5 milj. kr.

För administration och diverse ändamål tillstyrker jag under andra

anslagspunkter under sjätte huvudtiteln tillhopa ca 48,5 milj. kr. att avräknas

mot automobilskattemedlen. Under femte, nionde, tionde, elfte och

tolfte huvudtitlarna föreslås därjämte att omkring 90,2 milj. kr. skall avräknas.

Totalt skulle alltså för de till administration m. m. hänförliga

ändamålen ca 138,8 milj. kr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket

i förhållande till innevarande budgetårs anslag innebär en ökning med

omkring 59,6 milj. kr.

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som

avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1958/59 uppgå

till sammanlagt (238 + 4 + 305 + 52 + 34,5 + 138,8) 772,3 milj. kr.

eller exakt angivet 772 271 200 kr., vilket innebär en ökning i förhållande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

25

till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp

med omkring 57,5 milj. kr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat inkomsterna

på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1958/59

till 1 104,5 milj. kr.

Av detta belopp skulle alltså 772,3 milj. kr. disponeras för att täcka

anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 332,2 milj. kr., torde få tillföras

budgetutjämningsfonden och där redovisas under särskild titel.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Eliasson m. fl. (I: 222) och den andra inom andra kammaren av

herr Hedlund m. fl. (II: 273), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att 1959 års riksdag förelägges en

översiktlig plan för vägbyggandet, att ramen för 1959 års statliga väginvesteringar

fastställes till 343 mkr. samt beakta vad i motionen i övrigt

anförts;

dels en inom andra kammaren av herrar von Seth och Carlsson i Stockholm

väckt motion (II: 311), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta

att förorda en ram av 360 mkr. för 1959 års investeringar på landsbygdens

vägar;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Helmer Persson och Norling (I: 12) och den andra inom andra

kammaren av herr Holmberg m. fl. (II: 11), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till Byggande av vägar och broar för budgetåret 1958/59

anvisa följande reservationsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen till Byggande av riksvägar 101 mkr., Byggande av länsvägar

151 mkr., Byggande av ödebygdsvägar 9 mkr. och Byggande av storbroar

10 mkr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ohlon m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren

av herr Ohlin in. fl. (II: 386), vari hemställts, att riksdagen måtte till Byggande

av länsvägar och till Vissa vägbyggnadsarbeten anvisa reservationsanslag

av 127 resp. 10 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 273, II: 311, II: 11 och II: 386.

Utskottet. Vid sina anslagsäskanden under förevarande punkt har vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen utgått från ett av styrelsen, till ledning för

länsstyrelserna för arbetet med upprättandet av nya flerårsplaner för åren

1958—62, utarbetat program. Enligt detta skulle investeringarna successivt

ökas från 330 mkr. under 1958 och 360 mkr. under 1959 till respektive 410,

480 och 570 mkr. för följande år eller totalt för hela perioden upptagas

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

med ett belopp av 2 150 mkr. Programmet vore enligt styrelsen närmast

att betrakta som ett provisorium, ägnat endast att avhjälpa de största

bristerna på det nuvarande vägnätet i fråga om bärighet och framkomlighet.

För möjliggörande av den sålunda framlagda planens realiserande fr. o. m.

dess första år har styrelsen begärt en höjning av 1958 års ram till 330 mkr.

De angivna beloppen överensstämma för åren 1958—62 med den sedermera

av delegationen för översiktlig vägplanering i dess betänkande »Vägplan

för Sverige» (SOU 1958: 1 och 2) för perioden 1958—67 framlagda investeringsplanen.

I anslutning härtill må nämnas, att den totala kostnaden

fram till år 1975 för upprustning av det allmänna och statsbidragsberättigade

väg- och gatunätet av delegationen beräknats till ca 21 miljarder kr.

Det härmed tillämnade programmet avser icke enligt delegationen och möjliggör

ej heller åstadkommandet av ett exklusivt eller i något avseende

överdimensionerat vägnät. Syftet säges främst ha varit att söka på ett rimligt

sätt tillgodose trafikens behov och näringslivets berättigade krav på

möjligheter till ekonomiska transporter, vilket med hänsyn till transportkostnadernas

stora andel av produktionskostnaderna framstode som en nödvändig

betingelse för fortsatt produktionshöjning och framåtskridande.

Departementschefen anser för sin del anledning icke föreligga att frångå

den tidigare angivna ramen om 295 mkr. för 1958. Utvecklingen inom

arbetskraftssektorn vore nämligen icke av den art, att den borde mötas

med en vidgning av den ordinarie statliga investeringsverksamheten utan

med intensifierade åtgärder genom försorg av de arbetsmarknadsvårdande

myndigheterna. Ej helier förelåge de ekonomiska förutsättningarna för en

sådan vidgning. I anledning av den tidigare ej beräknade forceringen —

föranledd av storflygplatsens utbyggnad — av arbetena på riksväg 13 föreslås

dock en utökning av ramen med 2 mkr., motsvarande kostnaderna

under år 1958 för nämnda företag.

Med hänsyn till vad departementschefen sålunda anfört beträffande det

ekonomiska läget anser sig icke heller utskottet kunna tillstyrka att beslut

nu fattas om en höjning av den tidigare angivna ramen. Utskottet, som i

enlighet härmed icke kan biträda ett i motionerna I: 12 och II: 11 framfört

förslag, syftande till en sådan höjning till 330 mkr., kommer under

punkten 11 i det följande att yrka avslag på den enligt motionärernas uppfattning

härför erforderliga ökningen av medelsanvisningen under de statliga

vägbyggnadsanslagen för budgetåret 1958/59.

Den av delegationen för översiktlig vägplanering framlagda vägplanen

förklarar sig departementschefen ännu inte beredd att taga ställning till.

Med beaktande dock av de på grund av den fortgående, kraftiga trafikutvecklingen

ökade kraven på vägarnas upprustning och den belysning härav

som lämnats bl. a. av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och delegationen

föreslås vägbyggnadsverksamheten för år 1959 böra givas en med ca 10 %

ökad omslutning samt ramen härför alltså fastställas till 330 mkr. I nämnda

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

27

belopp anses även böra ingå kostnaderna under sistnämnda år för motorvägen

till Halmsjön. Med hänsyn till befintliga reservationer å de statliga

vägbyggnadsanslagen anses medelsanvisningen för nästkommande budgetår

kunna begränsas till 238 mkr. Förutom sistnämnda belopp beräknas —

vid nu förutsatt medelsförbrukning under kalenderåret 1958 — en disponibel

anslagsreserv om 140 mkr. föreligga vid ingången av kalenderåret

1959.

I anledning av vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet

erinra om sitt uttalande vid fjolårets riksdag, att under de närmaste åren

kontinuerliga höjningar borde ske av väginvesteringarna, varvid även i

större utsträckning än som tidigare syntes ha skett dessas produktionsfrämjande

natur borde beaktas. Utskottet finner det därför tillfredsställande,

att en höjning nu befunnits möjlig. Även om vissa skäl tala för att

kostnaderna för tidigareläggandet av arbetena på motorvägen förbi Halmsjön

bort läggas utanför den föreslagna medelsförbrukningen finner sig

utskottet dock — med hänsyn till det samhällsekonomiska läget — kunna

godtaga den av departementschefen förordade ramen om 330 mkr. Härav

följer att utskottet icke kan biträda den i motionerna 1:222 och 11:273

samt II: 311 föreslagna höjningen av medelsförbrukningen för år 1959 till

343 resp. 360 mkr.

Såsom departementschefen föreslagit bör det få ankomma på Kungl.

Maj :t att — därest arbetsmarknadsläget så medgiver eller påkallar — bemyndiga

vägförvaltningarna att utöka byggnadsverksamheten genom att

under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel

på de kalenderårsberäknade anslagen, som äro avsedda för den ordinarie

verksamheten under andra halvåret 1959.

I anslutning till det föregående vill utskottet också understryka nödvändigheten

av att en plan för de fortsatta väginvesteringarna fastställes.

Förutsättningen för en ur såväl tekniska som ekonomiska synpunkter

rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet torde nämligen vara en investeringspolitik,

som ger möjligheter till en mera långsiktig arbetsplanering

utan ändringar år från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja

de fördelar, som stå att vinna genom övergång från mindre till större arbetsförelag

på sätt som förordats av bl. a. statsrevisorerna i deras vid 1956 års

riksdag avgivna berättelse. Den rådande ovissheten om de kommande årens

medelstilldelning förhindrar också i stor utsträckning utläggandet av större

entreprenader, varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga

om verkets egen arbetskraft försvåras. Framför allt de stora eftersläpningar

som föreligga på vägväsendets område nödvändiggöra en på längre sikt planerad,

kraftigt utökad byggnadsverksamhet. I avvaktan på det program härför

som begärdes redan av fjolårets riksdag och vilket utskottet — i enlighet

med yrkande i motionerna I: 222 och II: 273 förutsätter komma att framläggas

i nästkommande års statsverksproposition, synes den av väg- och

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

vattenbyggnadsstyrelsen framlagda planen böra läggas till grund för verksamheten.

Det förtjänar därvid särskilt framhållas att planen, såsom i det

föregående nämnts, sammanfaller med det program som av delegationen

för översiktlig vägplanering — sammansatt av representanter för näringslivet,

trafikantorganisationerna och vägväsendet jämte nationalekonomisk

och näringsgeografisk expertis — enhälligt och med stöd av ett omfattande

utredningsmaterial förordat i sitt betänkande. Nämnas må även att delegationen,

som starkt understrukit nödvändigheten av att planen utan uppskov

realiseras fr. o. m. år 1958, för tiden efter 1962 föreslagit en successiv

ökning av de statliga väginvesteringarna med 100 mkr. per år fram till år

1967. Mot bakgrund härav torde det stå klart att den av styrelsen framlagda

femårsplanen i vart fall icke innebär någon överskattning av medelsbehovet.

Utskottet har därför, med beaktande jämväl av vad i övrigt anförts

och utan föregripande av senare överväganden i anledning av delegationens

förslag, funnit sig böra förorda att planen — om ock med den förskjutning

i tiden som föranledes av utskottets ställningstagande beträffande omslutningen

av 1958 och 1959 års investeringar — i princip fastställes som ett

program för de kommande åren.

Departementschefen har vid sin behandling av frågan om investeringarnas

storlek framhållit, att vid bedömningen av vad som reellt nedlägges

på det allmänna vägnätet även böra beaktas de beredskapsarbeten på vägar

och gator som under senare år kommit att utföras i ökad omfattning. Under

såväl innevarande som nästa budgetår beräknas denna verksamhet få en

omslutning av minst ca 50 mkr. Omkring hälften av dessa arbeten avsåge

företag i flerårsplanerna. Under anslaget till Vissa vägbyggnadsarbeten har

vidare föreslagits en sådan omläggning, att sysselsättningsarbeten för vägoch

vattenbyggnadsverkets egna arbetare icke längre skola komma till utförande

med anlitande av medel under detta anslag. I stället skall under

femte huvudtiteln upptagas ett särskilt anslag, benämnt Beredskapsarbeten

på vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen och avsett att

bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft utanför vägväsendet. Det förutsättes

härvid att den ordinarie vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten

så planeras och bedrives, att jämn sysselsättning av väg- och vattenbyggnadsverkets

vägarbetare året om ernås.

Utskottet vill i anledning härav framhålla, att en klar gräns bör dragas

mellan den ordinarie investeringsverksamheten och de med medel från

beredskapsanslag bedrivna arbetena. De senare böra sålunda enligt utskottets

uppfattning läggas helt utanför den förstnämnda verksamheten.

Anslaget för nämnda arbeten, vilka utskottet förutsätter komma att bedrivas

så effektivt som möjligt, bör således utnyttjas utan förfång för det

ordinarie vägbyggandet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran

mot den föreslagna anslagsomläggningen, utgår dock härvid från att vid

uppkommande behov föreliggande möjligheter utnyttjas att — för bere
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

29

dande av jämn sysselsättning för i första hand väg- och vattenbyggnadsväsendets

egen arbetarkår — sådan ökning av den ordinarie byggnadsverksamheten

vidtages som ett ianspråktagande av befintliga anslagsreservationer

medgiver.

Beträffande frågan om beräkningen av de för nästa budgetår äskade

anslagen får utskottet anföra följande.

Departementschefen bär, med hänsyn till befintliga reservationer å anslagen

till byggande av vägar och broar, förordat en medelsanvisning härför

om 238 mkr. Bidragsanslaget till Byggande av vägar och gator har av

samma anledning upptagits med ett formellt belopp av 100 kr. Anslaget till

Underhåll av vägar och gator däremot upptages med ett belopp av oförändrat

52 mkr. Utskottet, som biträder Kungl. Maj :ts förslag i dessa delar,

tillstyrker även den förordade medelsanvisningen om 4 mkr. till Vissa vägbyggnadsarbeten,

för vilket ändamål väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

hemställt om ett anslag av 10 mkr. Styrelsen har därvid förutsatt att under

anslaget medel bl. a. skola ställas till dess förfogande för att möjliggöra en

utjämning av sysselsättningen för väg- och vattenbyggnadsverkets egen

arbetarkader. Då, såsom tidigare berörts, departementschefen icke ansett

så böra ske beräknas enligt vad utskottet erfarit den förordade medelsanvisningen

— avseende främst oförutsedda vägarbeten i samband med nedläggningar

av icke bärkraftiga järnvägslinjer — bliva tillräcklig för sitt

ändamål.

Den av departementschefen föreslagna reduceringen av anslaget torde

således inte, såsom i motionerna I: 310 och II: 386 synes ha förutsatts, avse

medelsanvisningen till sistnämnda ändamål. Det i motionerna framförda

förslaget om en höjning av anslaget med 6 mkr. och en motsvarande sänkning

av anslaget till Byggande av länsvägar finner sig utskottet med hänsyn

bl. a. härtill icke kunna biträda. Utskottet, som i sammanhanget vill

erinra om att vid den fortlöpande planering som sker inom väg- och vattenbyggnadsverket

även beaktas i anledning av aktuella eller väntade framtida

järnvägsnedläggningar uppkommande ytterligare vägbehov samt att

medel härför inräknas under främst anslaget till länsvägar, kommer under

respektive punkter i det följande att avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Ej heller bar utskottet något att erinra mot att bidragsanslagen till

enskild väghållning i enlighet med departementschefens förslag uppräknas

med 2 mkr. till 34,5 mkr. Utskottet, som under vederbörande punkter kommer

alt hemställa att ifrågavarande anslag anvisas med de av Kungl. Maj:t

äskade beloppen, kommer att i anslutning härtill ingå på vissa motionsledes

framställda yrkanden.

I fråga om det statliga vägunderhållet har departementschefen icke ansett

sig kunna tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag, innebärande

eu övergång till kalenderårsvis beräknad medelsanvisning samt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

i överensstämmelse härmed anslag för nästa budgetår om 600 mkr., varav

390 mkr. för tiden 1 juli 1958—30 juni 1959 och 210 mkr. för andra halvåret

1959. Departementschefen anser dock en ökning motiverad av verksamhetens

omslutning från 300 mkr. för innevarande budgetår till 320 mkr.

för nästa budgetår. Med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållning

anses anslaget för nästa budgetår kunna begränsas till 305 mkr.

I anledning av en av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjord framställning

om medelsförstärkning för innevarande budgetår har Kungl. Maj :t

numera ställt 10 mkr. av den föreliggande reservationsmedelsbehållningen

till styrelsens förfogande. De medel som sålunda sammanlagt skulle stå

till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens disposition för innevarande budgetår

torde emellertid enligt utskottets mening — med hänsyn till bl. a. förutsedda

svårigheter i samband med vårens tjällossning — icke bliva tillräckliga

för sitt ändamål. Det anförda innebär att den av Kungl. Maj :t

angivna förutsättningen för anslagsberäkningen icke kommer att vara för

handen. Mot bakgrund härav har utskottet, som finner det vara angeläget

att det befintliga vägnätet hålles i ett i möjligaste mån tillfredsställande

skick, funnit sig böra förorda en i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag

med 15 mkr. förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår. Utskottet, som

vidare förutsätter dels att återstående reservationsmedelsbehållning å

anslaget för innevarande budgetår efter prövning av Kungl. Maj :t ställes

till väg- och vattenbyggnadsverkets förfogande, dels ock att anslaget för

budgetåret 1958/59 vid budgetårets ingång i sin helhet ställes till verkets

förfogande, kommer att under följande punkt hemställa om den sålunda

förordade medelsanvisningen.

För administration och diverse ändamål slutligen ha äskats sammanlagt

ca 138,8 mkr. Vid bifall härtill liksom till vad utskottet under förevarande

punkt förordat skulle de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen

för nästa budgetår uppgå till totalt (238 + 4 + 320 + 52 + 34,5 + 138,8)

787,3 mkr. I förhållande till motsvarande på riksstaten för innevarande

budgetår uppförda anslag innebär detta en ökning med ca 72,5 mkr. Då

automobilskattemedelsinkomsterna beräknats till 1 104,5 mkr., skulle således

det under budgetutjämningsfonden redovisade överskottet på vägväsendets

specialbudget komma att öka med 317,2 mkr.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande

under förevarande punkt och motionerna 1: 222 och

11:273 samt med avslag å motionen 11:311, i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört.

10 :o) Vägunderhållet. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 63—66) föreslagit

riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1958/59 anvisa ett

reservationsanslag av 305 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

31

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

om 300 mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 förelåg en reservation

av 21,7 mkr. å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstijrclsen beräknar, att sedan tidpunkten för

avlåtandet av petita för budgetåret 1957/58 vissa fördyringar uppkommit

till följd av nya kollektivavtal och höjda materialpriser. Dessa fördyringar

kunna räknat per budgetår och under oförändrad omfattning av verksamheten

uppskattas till 16,5 mkr. Härifrån avgå 4,5 mkr. till följd av ökad

längd belagda vägar. Nettokostnadsökningen utgör alltså 12 mkr. Då styrelsen,

som anförts i det föregående, nu beräknar anslaget för ett och ett halvt

budgetår i samband med en föreslagen kalenderårsberäkning av vägunderbållsmedlen,

representera kostnadsökningarna 18 mkr.

Beträffande de skäl i övrigt som styrelsen anfört till stöd för sitt medelsäskande

för vägunderhållsanslaget torde få hänvisas till propositionen (s.

63—65).

Styrelsens framställning utmynnar i en hemställan om 600 mkr. i anslag

för nästa budgetår, varav 210 mkr. avsetts för andra halvåret 1959.

Departementschefen har anfört följande.

»Under budgetåret 1956/57 uppgick kostnaderna för det statliga vägunderhållet

till ca 284 milj. kr. Detta innebar en ökning i förhållande till omslutningen

under budgetåret 1955/56 med totalt omkring 20 milj. kr. För

innevarande budgetår är anslaget upptaget med 300 milj. kr., vilket medger

en utgiftsökning av minst 15 milj. kr. Vid anslagsanvisningen har någon

skillnad ej gjorts mellan medel för normalt underhåll och medel för enklare

beläggning och olika slags förstärkningsarbeten i anslutning härtill.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har på förebragta skäl föreslagit en

omläggning av anslagsanvisningen att i fortsättningen liksom anslagen till

vägbyggnader avse utgifter under kalenderår i stället för budgetår. I enlighet

härmed skulle för budgetåret 1958/59 anvisas medel för tiden den 1 juli

1958—31 december 1959. För budgetåret 1958/59 föreslår styrelsen eu

medelsökning med 90 milj. kr. till 390 milj. kr. För andra halvåret 1959

motsvarar detta enligt den fördelning av utgifter per halvår, som hittills

erfarenhetsmässigt visat sig föreligga, ett medelsbehov av 210 milj. kr.

Sammanlagt äskar alltså styrelsen (390 + 210) 600 milj. kr. för det statliga

vägunderhållet.

Såsom tidigare anmälts i den allmänna översikten synes med den föreslagna

övergången till kalenderårsvis beräknad anslagsanvisning t. v. böra

anstå. Förevarandc anslag torde därför böra beräknas för medelsbehovet

under budgetåret 1958/59. Vad väg- och vattenbyggnadsstyrclsen anfört

rörande behovet av en intensifierad underhållsverksamhet utgör ett starkt

motiv för en ökad mcdelsförbrukning. Jag tillstyrker därför att medel stäl
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

les till styrelsens förfogande som möjliggör en omslutning av verksamheten

under nästa budgetår av 320 milj. kr. Med hänsyn till den reservationsmedelsbehållning,

som föreligger under anslaget, kan behovet av ytterligare

anslagsmedel med denna målsättning beräknas till 305 milj. kr. för

budgetåret 1958/59.

Slutligen har jag ingenting att erinra mot styrelsens anmälda avsikt att

liksom hittills i fortsättningen från förevarande anslag bestrida smärre utgiftsbelopp

för t. ex. vissa utredningar rörande vägunderhållsmetoder och

andra liknande åtgärder, som äger samband med vägunderhållet.»

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag,

till Vägunderhållet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 320 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

11 :o) Byggande av vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

66—88) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 till byggande av

vägar och broar anvisa i statsrådsprotokollet angivna reservationsanslag å

tillhopa 238 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av nedanstående sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål

för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade

medel.

Departe
-

Anslag

1956/57

Reservation

Anslag

1957/58

Styrelsens

ments-

Nettoutgift

vid budget- årets utgång

förslag

1958/59

chefens

förslag

1958/59

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

Mkr.

8. Byggande av riksvägar

130

88,7

159,5

60

135

89

9. Byggande av länsvägar

234

191,2

238,7

103

200

133

10. Byggande av ödebygds-

12

10,2

13,2

5,5

11

7

vägar .............

11. Byggande av storbroar

14

11,4

22,4

6,5

14

9

390

301,5

433,8

175

360

238

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har inledningsvis lämnat en redogörelse

för ställningen å hithörande anslag (s. 66 och 67).

Styrelsen föreslår att investeringsverksamheten under år 1959 anpassas

efter en omslutning av 360 mkr., vilket belopp överensstämmer med vad

som angivits i styrelsens direktiv för flerårsplanerna för åren 1958—1962.

I fråga om avvägningen mellan de skilda anslagsändamålen är styrelsen

av den bestämda uppfattningen, att riksvägarna jämte vissa av de

mera trafikerade länsvägarna måste givas prioritet vid den fortsatta utbyggnaden.

Det allmänna vägnätet på landsbygden omfattar ca 92 000 km.,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

33

varav 4,8 % riksvägar, 21,7 % genomgående länsvägar och 73,5 % övriga

länsvägar. Av det totala antalet fordonskilometer på dessa vägar hänförde

sig år 1953 24 % till riksvägarna, 31 % till de genomgående länsvägarna

och 45 % till övriga länsvägar. Riksvägarna ha sålunda en belastning,

som avsevärt överstiger övriga vägars. Härtill kommer att den årliga trafikökningen

är betydligt kraftigare på riksvägarna än på övriga vägar. Då

dessutom äskade medel väsentligt understiga föreliggande behov, är det

särskilt viktigt att tillgängliga medel användas på de vägar, som göra största

nyttan i trafiken.

Styrelsen föreslår följande fördelning av det för år 1959 begärda anslagsbeloppet.

Procentuell

Belopp i

Procentuell

Anslag till byggande av

fördelning

mkr.

fördelning

1955/58

1959

1959

riksvägar .............................

.... 32,2

135

37,5

länsvägar .............................

.... 60,9

200

55,6

ödebygdsvägar ....................

3,2

11

3,0

storbroar .............................

3,7

14

3,9

100,0

360

100,0

Departementschef en erinrar till en början om att medelsförbrukningen

för den statliga ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten under år 1956

enligt av Kungl. Maj :t fastställd investeringsram uppgick till 275 mkr.

jämte ca 8 mkr. för Sveriges kostnadsandel under detta år i Trondheimsvägen

eller tillhopa 283 mkr. I oktober 1956 fastställde Kungl. Maj:t ramen

för väginvesteringarna under kalenderåret 1957 till 282 mkr. jämte Sveriges

kostnader under året för Trondheimsvägen. Enligt uppgift från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen kunde medelsförbrukningen under sistnämnda år

beräknas komma att uppgå till ca 288 mkr.

Därefter övergår departementschefen till de statliga väginvesteringarna

under kalenderåret 1958 och konstaterar därvid att 1957 års riksdag i enlighet

med förslag i samma års statsverksproposition angivit eu ram om

295 mkr. inberäknat ett mindre återstående belopp för Trondheimsvägen,

som väntades bli färdig hösten 1958. Härvid underströk riksdagen föredragande

statsrådets uttalande, att, om utvecklingen så medgåve, rambeloppet

borde böjas. Såsom departementschefen berört i den allmänna översikten

hade enligt Kungl. Maj:ts bedömning utvecklingen emellertid icke

undergått sådan förändring som gåve anledning till någon väsentlig höjning

liv ramen. För att kunna påbörja byggandet av motorväg till den planerade

storflygplalsen vid Halmsjön redan år 1958 torde dock väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

böra erhålla tillstånd alt utöver angiven ram få förbruka

2 mkr. för tidigareläggande av berörda vägföretag. För år 1958 torde man

alltså böra utgå från en medelsförbrukning av sammanlagt ca 297 mkr.

3—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

För år 1959 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskat 360 mkr. i enlighet

med de av styrelsen reviderade flerårsplanerna, som för åren 1958

och 1959 av styrelsen upptagits till 330 resp. 360 mkr. Såsom skedde förra

året anser departementschefen att det redan i statsverkspropositionen bör

anges en ram, som styrelsen har att beakta för väginvesteringarna under

nästkommande kalenderår. Såsom anförts i den allmänna översikten har

därvid en ram om 330 mkr. förordats för år 1959. Beräknade medelsbehållningar

under vägbyggnadsanslagen motivera att anslagen för nästa budgetår

därvid ej behöva upptagas med mer än sammanlagt 238 mkr.

Departementschefen övergår sedan till frågan hur totalbeloppet för

budgetåret 1958/59 (arbetsåret 1959) skall fördelas på de fyra anslagen till

byggande av vägar och broar. För innevarande budgetår är anvisade medel

till väginvesteringarna fördelade med 34,2 % på riksvägarna, 59 % på länsvägarna,

3,1 % på ödebygdsvägar och 3,7 % på storbroar. Styrelsen hade

föreslagit en fördelning som i stort innebure en viss förskjutning till förmån

för riksvägarna. Departementschefen anser att den av styrelsen föreslagna

medelsfördelningen i princip bör godtagas. I enlighet härmed förordas

följande fördelning av anslagsmedlen för nästa budgetår, nämligen

89 mkr. eller 37,5 % på anslaget till Byggande av riksvägar, 133 mkr. eller

55,6 % på anslaget till Byggande av länsvägar, 7 mkr. eller 3,0 % på anslaget

till Byggande av ödebygdsvägar samt 9 mkr. eller 3,9 % på anslaget

till Byggande av storbroar.

I motionerna I: 12 och II: 11 har hemställts om en höjning av anslagsanvisningen

till ifrågavarande ändamål med 33 mkr. (jfr punkten 9).

Vidare har i motionerna I: 310 och II: 386, såvitt nu är i fråga, yrkats

en minskning av anslaget till Byggande av länsvägar med 6 mkr. (jfr

punkten 9).

Utskottet. Såsom framgått redan av punkten 9 i det föregående har utskottet

intet att erinra mot att anslagen till byggande av vägar och broar

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag anvisas med tillhopa 238 mkr. Utskottet

avstyrker i enlighet härmed bifall till motionerna I: 12 och II: 11,

i vilka hemställts att förevarande anslag måtte upptagas till ett belopp av

tillhopa 271 mkr., samt motionerna I: 310 och II: 386, i vilka, såvitt nu är i

fråga, hemställts om en minskning med 6 mkr. av anslaget till Byggande

av länsvägar.

Utskottet, som även biträder Kungl. Maj :ts förslag i fråga om fördelningen

de skilda anslagen emellan, får — under hänvisning jämväl till vad

utskottet under punkten 9 anfört — hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna 1:12 och 11:11, nämnda

motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1958/59 anvisa

följande reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen,

nämligen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ne 6 är i958 35

a) Byggande av riksvägar ........................ kr 89 000 000

b) Byggande av ödebygdsvägar .................. » 7 000 000

c) Byggande av storbroar ........................ » 9 000 000;

II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 12 och II: 11 samt I: 310 och

11:386, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret

1958/59 till Byggande av länsvägar anvisa ett reservationsanslag

av 133 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

12 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 69—

71) föreslagit riksdagen att till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 35 mkr. Vid utgången av

budgetåret 1956/57 förelåg en reservation av 1,1 mkr. å tidigare anvisade

medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen ha för

nästa budgetår äskat 10 mkr.

Departementschefen har anfört följande.

»Arbetsmarknadsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i

samråd föreslagit, att medel för sådana väg- och gatuarbeten, som arbetsmarknadsstyrelsen

behöver igångsätta för att bereda sysselsättning åt friställd

arbetskraft utanför vägväsendet, måtte anvisas under femte huvudtiteln

medan under förevarande anslag medel ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande för att möjliggöra en utjämning av sysselsättningen

för väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetarekader.

En sådan uppdelning på två anslag synes emellertid mindre lämplig. De

medel, som behövs för att bedriva väg- och gatuarbeten i sysselsättningssyfte,

torde böra anvisas under ett och samma anslag, att avräknas mot

automobilskattemedlen. Med hänsyn till det ifrågasatta anslagets användningsområde

synes detsamma naturligt höra hemma under femte huvudtiteln.

I enlighet härmed har statsrådet och chefen för socialdepartementet

vid anmälan denna dag av anslag under femte huvudtiteln för ifrågavarande

ändamål äskat medel om 50 milj. kr. under ett särskilt anslag till

Beredskapsarbeten på vägar och gator, att avräknas mot automobilskattemedlen.

För väg- och vattenbyggnadsstyrelsens del förutsättes härvid, all

den ordinarie vägbyggnads- och vägunderhållsverksamheten framdeles så

planeras och bedrives all jämn sysselsättning av väg- och vattenbyggnadsverkets

vägarbetare året om ernås.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har också föreslagit, att medel reserveras

under detta anslag att användas för oförutsedda vägarbeten, som icke

hunnit eller ej lämpligen kan inordnas i den ordinarie planläggningen. Av

särskild aktualitet är därvid vägarbeten i samband med de nedläggelser av

icke bärkraftiga järnvägslinjer, vilka kan komma ifråga såsom ett led i

rationaliseringen av och anpassningen efter ändrade trafikbetingelser av

verksamheten vid statens järnvägar. En mer omfattande järnvägsnedläggelse

i visst område kan föranleda justering av gällande flerårsplaner för

den ordinarie vägbyggnadsverksamheten. Även vid enstaka bandelars nedläggande

försämras bygdens hittillsvarande kommunikationssystem. Järnvägens

trafik kommer att hänvisas till landsväg. Behov kan därvid uppstå

att förstärka befintliga vägar resp. att nyanlägga väg. I sådana fall synes

möjligheter böra föreligga att ställa medel till förfogande för vägbyggnadsarbeten

vid sidan av den ordinarie planläggningen. Det är för dagen icke

möjligt att närmare ange, vilka arbeten som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i samråd med järnvägsstyrelsen av denna anledning kan komma

att behöva aktualisera under nästa budgetår. Ett icke alltför ringa belopp

bör dock avses för dylika oförutsedda företag, till vilka i enlighet med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förslag även torde böra hänföras vägar i samband

med kraftverksbyggen etc.

Med beaktande av den reservationsmedelsbehållning, vilken finnes under

anslaget och som står till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande,

beräknar jag behovet av ytterligare medel under budgetåret 1958/59 till

sammanlagt 4 milj. kr. för oförutsedda vägföretag i samband med järnvägsnedläggelser

o. dyl.»

I motionerna I: 310 och II: 386 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att

riksdagen till förevarande ändamål måtte anvisa ett reservationsanslag av

10 mkr. (jfr punkten 9).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:310 och 11:386, såvitt nu är i

fråga, till Vissa vägbgggnadsarbeten för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

13 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 71 och 72) och under hänvisning jämväl till

vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll au vägar och

gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

52 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

37

14:o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har (punkt

14, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av vägar och

gator för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 45 mkr. Vid utgången

av budgetåret 1956/57 förefanns en reservation av 192,3 mkr. å tidigare

anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av 110

mkr.

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning har arbetsmarknadsstyrelsen

avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

»Den nu aktuella anslagsberäkningen avser bidragsbehovet för kalenderåret

1959.

De under kalenderåret 1956 enligt för åren 1956 och 1957 fastställd fördelningsplan

utförda bidragsberättigade arbetena å vägar och gator inom

städer och samhällen, som är egna väghållare, motsvarar en bidragstilldelning

av ca 60 milj. kr. Under år 1957 beräknas arbeten motsvarande ett

bidragsbelopp av inemot 80 milj. kr. bli utförda. Om det visar sig, att anläggningsverksamheten

får denna omslutning, skulle vid 1958 års början

finnas ca 90 milj. kr. i reell behållning av statsbidragsmedel för fortsatt

byggnadsverksamhet. Härtill kommer de för budgetåret 1957/58 anvisade

bidragsmedlen om 45 milj. kr. För byggnadsverksamheten under åren 1958

och 1959 skulle alltså finnas disponibla i reell behållning ca 135 milj. kr.

Samtidigt kan konstateras att den kassamässiga behållningen vid utgången

av budgetåret 1956/57 uppgick till 192 milj. kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör vid genomförandet av sin för åren

1958_1959 uppgjorda fördelningsplan ha att räkna med att medel kommer

att anvisas i den utsträckning, som möjliggör en bidragsutbetalning i enlighet

med byggnadstillståndsgivningen. Med hänsyn till den betydande behållningen

under anslaget synes man f. n. därvid dock icke behöva räkna

med någon ytterligare medelsanvisning för nästa budgetår. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

måste emellertid för undvikande av en administrativt betungande

omläggning av bidragssystemet givas rätt att för verksamheten

under år 1959 i enlighet med fördelningsplanen ställa statsbidrag i utsikt

till berörda städer och samhällen intill vad som motsvarar den sammanlagda

byggnadsvolym som kan uppnås under år 1958.»

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under punkten 9 anfört hemställer utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

att riksdagen må till Bidrag till byggande av vägar och gator

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

15 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. Kungl. Maj :t har

(punkt 15, s. 75 och 76) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll

av enskilda vägar in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 19 500 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen, dels ock

medgiva att under budgetåret 1958/59 statlig lånegaranti må beviljas för

lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill

ett totalbelopp av 500 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknar behovet av underhållsbidragsmedel

under år 1958 för 1940—1957 års enskilda vägar till ca 15,7

mkr. och till 1958 års vägar till 0,9 mkr. samt till iståndsättningsbidrag för

1943, 1948, 1953 och 1958 års vägar till sammanlagt 4 mkr. och till redskapsbidrag

till 0,6 mkr. Medelsbehovet för budgetåret 1958/59 skulle sålunda

uppgå till (15,7 + 0,9 + 4,0 + 0,6 =) 21,2 mkr. Med hänsyn till förefintliga

reservationer och erfarenhetsmässiga besparingar beräknar styrelsen

kunna fullfölja verksamheten med ett anslag å 19,5 mkr.

Styrelsen hemställer vidare, att statlig kreditgaranti för lån till anskaffande

av vägunderhållsmaskiner måtte få beviljas intill ett belopp av

500 000 kr.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

beräkningar.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Jonasson

och Axel Emanuel Andersson (I: 166) och den andra inom andra kammaren

av herr Eriksson i Bäckmora m. fl. (II: 189), i vilka hemställts att

statsbidraget till underhåll av enskilda vägar m. m. må utgå med 70

procent av den beräknade underhållskostnaden, dock i fall då synnerliga skäl

därtill äro med 85 procent av sagda kostnad, samt att anslaget i motsvarande

mån uppräknas.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen II: 189.

Utskottet. Den kraftiga trafikökningen under de senaste åren har, såsom

i motionerna I: 166 och II: 189 framhållits, medfört ökade krav även

på de enskilda vägarna i fråga om såväl bärighet som standarden i övrigt

och därmed en ökad ekonomisk börda för de intressenter som ha att ombesörja

denna väghållning. Starka skäl kunna därför onekligen åberopas

som skäl för höjning av den procentsats efter vilken statsbidrag nu utgår

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

39

till underhåll av enskilda vägar. En sådan höjning skulle också stå i god

överensstämmelse med utskottets tidigare gjorda uttalande, att successiva

förbättringar av förhållandena på förevarande område böra komma till

stånd. Med hänsyn jämväl till de ekonomiska konsekvenserna härav för

statsverkets del har utskottet emellertid icke funnit sig berett att — enbart

på grundval av det förslag härutinnan som framlagts i motionerna — nu

förorda en sådan ändring av bidragsbestämmelserna. Utskottet, som följaktligen

yrkar avslag på motionerna i fråga, har icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts förslag till anslagsberäkning och ej heller till

förslaget om beviljande av statlig lånegaranti för lån till inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 166 och II: 189, till Bidrag till

underhåll av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 19 500 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen;

II. att riksdagen må medgiva, att under budgetåret 1958/59

statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner

för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp

av 500 000 kr.

16:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj :t har (punkt

16, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda

vägar för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 15

mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 fanns en reservation av 21,5 mkr.

å tidigare anvisade medel.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag för nästa

budgetår av 16 mkr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning får

utskottet hänvisa till propositionen (s. 76 och 77).

Departementschefen har vid beräkningen av medelsbehovet för nästa

budgetår under hand erfarit av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att man

numera, sedan bättre överblick vunnits över medelsdispositionen under

innevarande budgetår, än vad som var möjligt vid tidpunkten för petitaframställningen,

kan utgå från en medelsbehållning vid slutet av år 1957,

som är över 1 mkr. större än som tidigare beräknats. Under sådana förhållanden

kan departementschefen efter samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förorda att anslaget upptages till oförändrat belopp under

nästa budgetår.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9 anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till byggande av enskilda vägar

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

17:o) Utredningar. Motsvarande anslag är i gällande riksstat benämnt

Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 17, s. 77—79), som innebär anslagshöjning

för nästa budgetår med 10 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 435 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

18.o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.

Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 79 och 80) föreslagit riksdagen att till Vissa

kostnader i samband med internationella vägkongresser anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt att anslaget höjes med

100 000 kr. till 115 000 kr., varav 100 000 kr. avses för en vägkongress i Rio

de Janeiro år 1959.

Departementschefen anser att deltagandet från svensk sida i den planerade

internationella vägkongressen i Rio de Janeiro bör begränsas samt

förordar, att anslaget härför samt för övriga utgifter upptages med

50 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion (II: 219), i vilken, så vitt

nu är i fråga, hemställts att förevarande anslag uppföres med 25 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet finner i likhet med departementschefen anslagsanvisningen

under förevarande punkt kunna reduceras från av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskade 115 000 kr. till 50 000 kronor. Härav följer att utskottet

icke kan biträda det i motionen II: 219 framställda yrkandet om en ytterligare

nedskärning av anslaget till 25 000 kr. Utskottet hemställer i enlighet

härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vissa

kostnader i samband med internationella vägkongresser för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 195S

41

19 ro) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar in. in. Kungl. Maj :t

har (punkt 19, s. 80) föreslagit riksdagen att till Väg- och vattenbyggnadsverkets

civilförsvar m. m. anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 55 000 kr.

Väg- och vattenbijggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning

med 10 000 kr.

Departementschefen har förordat att anslaget uppföres med oförändrat

belopp.

I motionen 11:219 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen

måtte besluta att förevarande anslag uppföres med ett formellt belopp

av 100 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet anser för sin del anslaget böra upptagas med av departementschefen

äskat belopp om 55 000 kr. och kan följaktligen icke biträda det i

motionen 11:219 framförda yrkandet om en minskning av medelsanvisningen

till allenast ett formellt belopp av 100 kr. Utskottet hemställer i

enlighet härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vägoch

vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. rn. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

20 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 81) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens auiomobilskattemedelsfond

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kr.

21 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.

Maj :t har (punkt 21, s. 81—84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 30

mkr. Vid utgången av budgetåret 1956/57 förelåg en behållning av 20 mkr.

å tidigare anvisade medel.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har för nästa budgetår hemställt om

ett anslag av 50 mkr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 81 och 82).

Departementschefen har anfört följande.

»I ett den 3 december 1956 avgivet betänkande ''Förenklad statsbidragsgivning’

har allmänna statsbidragsutredningen behandlat bl. a. frågan om

eu reform av reglerna om bidrag till vatten- och avloppsanläggningar. Förslagen

innebär radikala ändringar beträffande det sätt, på vilket man vid

bidragsberäkningen skall ta hänsyn till anläggningens kostsamhet och

skatteunderlaget per invånare i den kommun, där anläggningen kommer

till utförande. Medan man f. n. beräknar bidragen på grundval av anläggningens

uppskattade årskostnad, skall man enligt förslaget i stället räkna

med den i förväg uppskattade kostnaden för anläggningens utförande.

För gradering av bidragsbeloppen med hänsyn till skatteunderlaget per

person i den bidragstagande kommunen föreslås en formel, som innebär,

att kommunens skatteunderlag jämföres med medelskatteunderlaget för

rikets samtliga kommuner, i stället för nuvarande system med gradering

av bidragen efter en glidande skala.

Förslaget har i flera hänseenden stora förtjänster jämfört med gällande

bidragssystem. Bl. a. förtjänar framhållas, att förslaget innebär vissa garantier

för bidragens värdebeständighet och medför att bidragsberäkningen förenklas.

Förslaget är emellertid främst uppbyggt med tanke på andra bidragsformer,

och en anpassning till förhållandena på förevarande område

möter svårigheter.

Inom kommunikationsdepartementet har, sedan remissbehandlingen av

betänkandet slutförts, ett omfattande arbete nedlagts på att överarbeta förslaget

med hänsyn till de särskilda förhållandena på vatten- och avloppsområdet.

Det har därvid visat sig, att en övergång till de föreslagna nya

principerna visserligen rent teoretiskt sett kan genomföras utan att påverka

behovet av statsbidragsmedel men i praktiken ger upphov till övergångssvårigheter,

vilka icke kan övervinnas på annat sätt än genom en

höjning av bidragsanslaget. Vid sådant förhållande och då det ekonomiska

läget f. n. nödvändiggör stor återhållsamhet med statens utgifter, är tidpunkten

knappast lämplig att nu förverkliga förslaget. Härtill kommer

att av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen senast tillhandahållna uppgifter

om utfallet av den nuvarande bidragsgivningen ger anledning till tvekan,

huruvida motsvarande av utredningen redovisat, tidigare från väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen erhållet prognosmaterial kan läggas till grund för

en jämförelse mellan det gällande och det föreslagna bidragssystemet.

Verkningarna av reformen låter sig därför icke i nuvarande läge bedöma

med någon större grad av säkerhet.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

43

Jag är därför icke beredd att framlägga förslag som innebär övergång

till det av utredningen förordade bidragssystemet.

Vad beträffar storleken av bidragsanslaget råder sedan åtskilliga år den

situationen, att tillgängliga medel visat sig otillräckliga och att en betydande

balans av bidragsärenden därför uppstått. Det måste betecknas som

i och för sig angeläget, att anslagstilldelningen bättre anpassas efter behovet.

Under nuvarande förhållanden är det emellertid icke möjligt att

framlägga en hållbar plan för avveckling av balansen. Jag föreslår därför,

att bidragsanslaget utgår med samma belopp som under innevarande

budgetår.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nyström m. fl. (I: 167) och den andra inom andra kammaren av

herr Wiklund m. fl. (II: 190), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att förevarande anslag upptages till 35 mkr.;

dels en inom första kammaren av herrar Helmer Persson och Norling

väckt motion, (1:82), i vilken hemställts, att anslaget upptages med 50

mkr. för nästa budgetår;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Johan Persson och Sundelin (1:47) och den andra inom

andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar m. fl. (II: 56), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att medel från Bidrag till anläggningar för

vattenförsörjning och avlopp jämväl under budgetåret 1958/59 må utgå till

forsknings- och försöksverksamhet beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 190, I: 82 och II: 56.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som under förevarande

punkt hemställt om ett anslag för nästa budgetår om 50 mkr., framhåller

i anslutning härtill att de för innevarande budgetår beviljade medlen till

övervägande del beräknas bli tagna i anspråk för bidrag till företag som

påbörjats under år 1953 eller tidigare. Väntetiden för erhållande av bidrag

kommer därför den 1 juli 1958 att ha stigit till i genomsnitt 4''/2 år. Balansen

av bidragsärenden, räknad i anläggningskostnader, beräknas vidare att

vid utgången av budgetåret 1958/59 uppgå till ca 505 mkr. Även med ett

årligt bidragsanslag av begärd storlek skulle det taga en lid av minst fyra

år, innan den önskvärda balansen mellan tillgång och anspråk på bidragsmedel

uppnås.

Departementschefen, som emellertid föreslår att anslaget upptages med

ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp om 30 mkr.,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Sluisulskottets utlåtande nr 6 år 1958

förklarar sig vidare ej beredd att framlägga förslag om övergång till ett av

allmänna statsbidragsutredningen i dess betänkande »Förenklad statsbidragsgivning»

förordat bidragssystem för hithörande verksamhet. Även

om en sådan övergång rent teoretiskt sett kunde genomföras utan att påverka

behovet av statsbidragsmedel skulle den i praktiken ge upphov till

övergångssvårigheter vilka icke kunde övervinnas på annat sätt än genom

en höjning av bidragsanslaget. Ej heller anser departementschefen det

nu vara möjligt att framlägga en hållbar plan för avveckling av balansen.

I anledning av Kungl. Maj :ts förslag har i motionerna I: 167 och II: 190

hemställts om en höjning av anslaget för nästa budgetår till 35 mkr., medan

i motionen I: 82 åter yrkats ett anslag om 50 mkr. Vidare har i motionerna

1:47 och 11:56 föreslagits att riksdagen måtte besluta att jämväl

under budgetåret 1958/59 från förevarande anslag medel må utgå till

forsknings- och försöksverksamhet beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

Det i de båda sistnämnda motionerna framställda yrkandet finner sig

utskottet i överensstämmelse med sitt ställningstagande vid fjolårets riksdag

i anledning av då väckta motioner av samma innebörd kunna biträda

och tillstyrker följaktligen bifall till motionerna i fråga.

Vidkommande åter den i motionerna I: 167 och II: 190 samt I: 82 upptagna

anslagsfrågan vill utskottet erinra om sina tidigare uttalanden

rörande den bristande överensstämmelsen mellan anslagsbelopp och medelsbehov

vid nu gällande bidragsregler samt de stora olägenheter som

ur såväl ekonomiska som andra hänseenden äro förenade härmed. Starka

skäl tala därför enligt utskottets mening för tillmötesgående av motionärernas

önskemål om ett större anslag för ändamålet. Med hänsyn till det

av departementschefen åberopade, nu rådande statsfinansiella läget har

utskottet dock funnit sig böra godtaga den föreslagna medelsanvisningen

och kan följaktligen icke biträda motionärernas yrkanden. Därest exempelvis

genom anordnande av beredskapsarbeten en utvidgning av bidragsgivningen

kunde komma till stånd, skulle utskottet emellertid gärna se att

så skedde.

Utskottet vill slutligen ånyo kraftigt understryka nödvändigheten av

att frågan om här berörda bidragsgivning bringas till en snar och definitiv

lösning och att i samband härmed anslagsanvisningen på ett bättre sätt

anpassas till föreliggande bidragsbehov.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 167 och II: 190 samt 1:82,

till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 000 kr.;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19ä&

45

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:47 och

11:56, medgiva att från förenämnda anslag jämväl under

budgetåret 1958/59 medel må utgå till forsknings- och försöksverksamhet

beträffande vatten- och avloppsfrågorna.

V ägtrafikväsendet

22:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 22,

s. 85—90) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels

ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett

förslagsanslag om 3 008 300 kr., att avräknas mot automatbilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 441 600 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen bär hemställt om en anslagshöjning

för nästa budgetår med 700 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 85—88).

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret, statens

organisationsnämnd och statens lönenäijmd (s. 88 och 89).

Vidare ha Bilverkstädernas riksförbund och Sveriges automobilhandlareförbund

inkommit med skrivelser (s. 85).

Departementschefen har anfört följande.

»Det är nödvändigt att fortsätta den upprustning av statens bilinspektions

personella resurser, som inleddes under innevarande budgetår med inrättandet

av nio inspektörstjänster i mellangraderna. Skälen för att förstärka bilinspektionen

har närmare berörts i förra årets statsverksproposition.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i sina petita för nästa budgetår

ansett, att det effektivaste sättet att förstärka organisationen vore att öka

antalet bilbesiktningsdistrikt, som varit oförändrat sedan bilinspektionens

tillkomst år 1948. De ökade anspråk, som nu ställes på förste bilinspektörerna

bl.a. för kontroll av körskoleverksamheten och vid samordning av inspektionens

arbete ute i de stora distrikten, talar starkt härför. Tiden synes

nu otvivelaktigt vara inne för eu utvidgning av distriktsorganisationen. b Öl

nästa budgetår förordar jag därför i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag att de nuvarande nio distrikten ökas med sex.

I enlighet härmed torde sex nya förste bilinspektörstjänster i Ao 21 böra

inrättas. Som nya distrikt har styrelsen föreslagit Kalmar och Blekinge län,

Älvsborgs och Skaraborgs län, Uppsala och Västmanlands län, Kopparbergs

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

län, Jämtlands län samt Västerbottens län. De nuvarande stationsorterna

Kalmar, Vänersborg, Västerås, Falun, Östersund och Umeå skulle därvid

bliva nya centralorter i resp. distrikt. Jag bar ej något att erinra mot denna

nya distriktsindelning och valet av centralorter.

Beträffande organisationen föreslår jag i anledning av den förordade

utvidgningen av antalet distrikt en förstärkning med tre biträden i reglerad

befordringsgång samt under hänvisning till vad chefen för civildepartementet

anfört vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor

uppflyttning av fyra kontorsbiträden till kanslibiträden i Ae 7.

Det ökade medelsbehovet i anledning av sålunda föreslagen organisationsförändring

uppgår till sammanlagt 165 468 kr.

För automatiska utgiftsstegringar avseende löneklassuppflyttningar och

lönereglering torde böra upptagas ett föreslaget belopp av (21 149 + 380 100)

401 249 kr.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 441 600+165 468 +

401 249) i runt tal 3 008 300 kr.

Tre kontorsbiträdestjänster bör jämlikt grunderna för den reglerade betordringsgången

i enlighet med styrelsens förslag erhålla ordinarie anställning,

varför i personalförteckningen för statens bilinspektion bör uppföras

ytterligare tre sådana tjänster. I personalförteckningen bör vidare uppföras

ytterligare sex förste bilinspektörstjänster i Ao 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sveningsson

(1:223) och den andra inom andra kammaren av herrar Östlund och

Hedin (11:274), vari, såvitt nu är i fråga hemställts, att riksdagen måtte

besluta att förevarande anslag uppföres med 3 087 800 kr. samt att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en höjning av avgifterna

för kompetensprov för körkort med 10 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionen 11:274.

Utskottet. Departementschefen har i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förslag tillstyrkt att en utökning sker av de nuvarande nio

besiktningsdistrikten med sex nya distrikt samt i anslutning härtill förordat

inrättandet av sex förste bilinspektörstjänster i Ao 21. Som nya

distrikt ha föreslagits Kalmar och Blekinge län, Älvsborgs och Skaraborgs

län, Uppsala och Västmanlands län, Kopparbergs län, Jämtlands län samt

Västerbottens län med Kalmar, Vänersborg, Västerås, Falun, Östersund

och Umeå som nya centralorter i respektive distrikt. Vidare föreslås en

förstärkning med tre biträden i reglerad befordringsgång samt — under

hänvisning till anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor •—

uppflyttning av fyra kontorsbiträdestjänster till kanslibiträden i Ae 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i968

41

Styrelsens förslag om ytterligare personalförstärkning med bl. a. 4 bilinspektörer

i Ae 19 har departementschefen däremot icke ansett sig

kunna biträda.

Inklusive automatiska utgiftsstegringar, avseende löneklassuppflyttningar

in. m., föreslås avlöningsanslaget upptagas med ett totalt belopp av

3 008 300 kr.

Utskottet har för sin del ansett sig kunna biträda departementschefens

förslag till personalförstärkningar och har ej heller funnit anledning till

erinran mot den förordade distriktsindelningen jämte valet av centralorter.

Av utskottets sålunda intagna ståndpunkt följer att utskottet icke

kan biträda det i motionerna I: 223 och II: 274 framställda yrkandet om

en ytterligare ökning av anslaget med 79 500 kr. för inrättandet av 4

bilinspektör stjänster i Ae 19. Ej heller anser sig utskottet kunna biträda

motionärernas förslag om en höjning av avgifterna för kompetensprov

med 10 kr.

På grund av vad sålunda anförts och under hänvisning till att riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts förslag under bilaga 2 till årets

statsverksproposition i nu berörda avseende hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna 1:223 och 11:274, såvitt nu

är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordade

ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59;

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 383 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slags vis ................................................... 1 196 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 428 200

Summa kr. 3 008 300

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 008 300 kr., att avräknas

mot aulomobilskattemedlen;

II. alt motionerna 1:223 och 11:274, såvitt de avse avgifterna

för kompetensprov för körkort, icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

23:o) Statens bilinspektion: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt

23, s. 90—92) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kr.,

att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 851 500 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar hemställt om en anslagshöjning

med 83 500 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 91).

Över styrelsens framställning har utlåtande avgivits av statskontoret

(s. 91).

Departementschefen har föreslagit å ena sidan en sänkning av

sjukvårdsposten med 3 000 kr. samt å andra sidan en uppräkning

av anslaget med 30 000 kr. för reseersättningar, 3 000 kr. för bränsle,

lyse och vatten samt 23 500 kr. för övriga expenser. Sistnämnda belopp

har framkomit som ett resultat av en ökning av posten med 45 200 kr.

och en minskning av densamma med 21 700 kr., avseende för innevarande

budgetår anvisade engångskostnader.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under

föregående punkt omnämnda motionerna 1:223 och 11:274, i vad däri

yrkats, att riksdagen måtte för budgetåret 1958/59 till Statens bilinspektion:

Omkostnader anvisa ett förslagsanslag av 915 000 kr.

Utskottet. Det i motionerna I: 223 och II: 274 framförda yrkandet är en

konsekvens av motionärernas förslag under föregående punkt om ytterligare

personalförstärkningar inom bilinspektionen, vilket utskottet icke ansett

sig kunna biträda. Med hänsyn härtill och då utskottet icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:223 och 11:274, såvitt nu är i

fråga, till Statens bilinspektion: Omkostnader för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 905 000 kr., att

avräknas mot automobilskattemedlen.

24:o) Statens hilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 24, s. 92—94), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1958

49

25 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 25, s. 94), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26 :o) Bidrag till vissa kommunikationsändamål. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 26, s. 94 och 95), som innebär oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

27 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.

Maj :t har (punkt 27, s. 95 och 96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 600 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har föreslagit att anslaget uppföres

med oförändrat belopp.

Departementschefen förordar att anslaget i enlighet med den av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen i dess petita närmare gjorda medelsberäkningen

uppföres med 2 400 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft en

inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion (11:304),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förevarande anslag uppföres

med 2 600 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet. Järnvägarnas skyldighet att sätta upp säkerhetsanordningar

vid plankorsningar regleras genom föreskrifter i särskild kungörelse (SFS

1933:469) och föreligger oavsett om medel till statsbidrag finnas tillgängliga.

Till anläggningskostnaderna för sådan anordningar utgår vidare

statsbidrag enligt kungörelsen nr 919/1941, enligt vilken kungörelse ansökan

om bidrag skall vara ingiven före utgången av mars månad året

efter det, särskild anordning blivit färdig.

4—440 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. G samt. Nr G

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Anslag till förevarande ändamål äskas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i dess petita varvid styrelsens beräkningar grundas på uppgifter

från järnvägarna över kostnaderna för de säkerhetsanordningar, som beräknas

bliva färdigställda under det löpande kalenderåret. Sedan medlen

anvisats av riksdagen följande år, bli de tillgängliga vid budgetårsskiftet,

d. v. s. endast tre månader efter det ansökan om statsbidrag skall

vara ingiven. Brist på medel kan uppstå om järnvägarna skulle under

det sistförflutna kalenderåret ha färdigställt flera anläggningar än vad

som uppgivits i de till styrelsen lämnade uppgifterna. F. n. är, enligt vad

utskottet erfarit, situationen den, att järnvägarna vid avgivande av sådana

uppgifter under de senaste åren bedömt kapaciteten alltför optimistiskt

och uppgivit större antal anläggningar än vad som i verkligheten kunnat

utföras. På grund härav har ett överskott uppstått på anslaget, vilket i

sin tur medfört ett något minskat behov av ytterligare medel för budgetåret

1958/59. Detta hänger således ej samman med någon nedgång i

verksamheten för uppsättning av säkerhetsanordningar. Ej heller påverkar

minskningen av anslaget för innevarande budgetår arbetet med

uppsättning av nya säkerhetsanordningar.

Mot bakgrunden av vad sålunda anförts föreligger, enligt utskottets

uppfattning, ej anledning att såsom i motionen 11:304 föreslagits företaga

en uppräkning av det av Kungi. Maj :t äskade anslaget. Utskottet avstyrker

därför bifall till motionen i fråga.

I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 304, till Bidrag till säkerhetsanordningar

vid järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 2 400 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

28 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsframjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar,

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 28, s. 96 och 97),

innebärande en med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till traf iksäkerhetsfrämjande

åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

29 :o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

29, s. 97—102) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen vidtaga i statsrådsprotokollet föreslagen ändring,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

51

biltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels

ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 473 500 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 398 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med

110 600 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av biltrafiknämndens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 97—100).

Över biltrafiknämndens framställning har utlåtande avgivits av statens

lönenämnd (s. 100).

Departementschefen har anfört följande.

»Biltrafiknämnden har hemställt om förstärkning av sina personella resurser

i olika avseenden. Bland de grenar av nämndens verksamhet, som

därvid enligt min mening framför allt bör beaktas, är granskningen av

uppteckningar medelst färdskrivare. Efter riksdagens hörande infördes

fr. o. m. den 1 juli 1955 bestämmelse, enligt vilken på buss, som är byggd

för befordran av fler än 30 personer utöver föraren, och på lastbil, vars

totalvikt överstiger 7 ton, skall, om Kungl. Maj :t så förordnar, finnas instrument,

som på ett varaktigt sätt upptecknar dels vid varje tidpunkt

under färd bilens hastighet, dels körtiden, dels ock den tillryggalagda

väglängden (färdskrivare). Av de fordon, som med stöd härav kan ifrågakomma

att förses med färdskrivare, har hittills ca 12 500 bussar och

tyngre lastbilar i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut försetts härmed. Kontrollen

över färdskrivaruppteckningarna har hittills närmast handhafts av

biltrafiknämnden och främst inriktats på efterlevnaden av arbets- och

förartidsbestämmelserna samt fall av upprepade hastighetsöverträdelser.

Den begränsade personaluppsättning, som nämnden kunnat avdela för

detta ändamål, medger emellertid icke den effektiva kontroll, som framför

allt ur trafiksäkerhetssynpunkt är önskvärd. I avvaktan på erfarenheter

huruvida färdskrivarkontrollen i framtiden lämpligast bör såsom

hittills genomföras centralt eller decentraliseras synes man t. v. böra ge

biltrafiknämnden ökade personella resurser. Jag föreslår i enlighet härmed

att nämnden fr. o. m. nästa budgetår beredes möjlighet att anställa

eu assistent med arvode motsvarande lön i 15 lönegraden samt ett biträde

i reglerad befordringsgång. Kostnaderna härför beräknar jag till 26 782 kr.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i bilaga 2

till innevarande års statsverksproposition torde en kanslibiträdestjänst i

Ae 7 böra förändras till eu kontoristtjänst i Ae 9. Merkostnaden härför

beräknar jag till 1 104 kr.

I anledning av det uttalande, som statsutskottet förra året gjorde under

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

detta anslag, har jag till närmare prövning upptagit frågan om att ombilda

vissa tjänster hos nämnden till ordinarie. Jag har under hand erfarit,

att 1953 års trafikutredning har under övervägande problem, vilkas

lösning ev. kan komma att väsentligt påverka biltrafiknämndens framtida

ställning och organisation. Det torde under sådana förhållanden icke

vara tillrådligt att i avvaktan på utredningens slutliga ställningstaganden

i dessa frågor låsa organisationen genom inrättande av fullmaktstjänster.

Härtill kommer att de befattningshavare, som föreslagits böra komma

i fråga för ordinarie anställning, samtliga innehar extra ordinarie och

alltså pensionsberättigande tjänst i samma lönegrad som de ordinarie

tjänster, vilka i och för sig kan ifrågakomma. Jag finner mig därför f. n.

icke kunna tillstyrka nämndens förslag till ordinariesättning.

Nämndens hemställan om att en extra befattning som förste byråsekreterare

i lönegrad 21 måtte förändras till extra ordinarie i samma lönegrad

torde böra bifallas.

För automatiska lönekostnadsstegringar upptager jag i enlighet med

nämndens beräkningar tillhopa 47 576 kr.

Då jag i övrigt icke anser mig kunna tillstyrka nämndens förslag, skulle

anslaget för nästa budgetår uppföras med (398 000 + 26 782 + 1 104 +

47 576) i runt tal 473 500 kr.

I personalförteckningen för statens biltrafiknämnd bör uppföras en

förste byråsekreterare i Ae 21.»

Utskottet. Vad departementschefen under förevarande punkt anfört

och förordat har icke givit utskottet anledning till erinran. Under omförmälan

jämväl att riksdagen numera bifallit Ivungl. Maj :ts förslag under

bilaga 2 till årets statsverksproposition i här berörda avseende hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordad

ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 49 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 25 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

......................................................... 348 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 50 900

Summa kr. 473 500

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

53

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 473 500 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

30:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Ivungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 102), som innebär en anslagshöjning med 8 000

kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 48 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

31 :o) Statens trafiksäkerhetsråd in. in. Kungl. Maj :t har (punkt 31,

s. 102—112) föreslagit riksdagen att till Statens trafiksäkerhetsråd m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 150 600 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget Statens trafiksäkerhetsråd

m. m. utbyts mot två förslagsanslag, att avräknas mot automobilsksttemedlen,

benämnda det ena Statens trafiksäkerhetsråd: Avlöningar

och det andra Statens trafiksäkerhetsråd: Omkostnader m. in.

Rådet har för budgetåret 1958/59 för de med det nuvarande anslaget

avsedda ändamålen yrkat en ökning med 376 000 kr. till 508 600 kr. Härav

skulle 408 300 kr. upptagas under det föreslagna nya avlöningsanslaget

samt 100 300 kr. under det nya omkostnadsanslaget.

Beträffande den närmare innebörden av trafiksäkerhetsrådets framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 103—107).

Över trafiksäkerhetsrådets petita ha utlåtanden avgivits av väg- och

vattenbgggnadsstgrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån och statens

lönenämnd (s. 107—110).

Vidare har MHF.s förbundsstyrelse i särskild skrivelse gjort framställning

i fråga om trafiksäkerhetsarbetet (s. 107).

Departementschefen har anfört följande.

»Mot bakgrunden av den fortgående trafikutvecklingen och det ständigt

ökande antalet trafikolyckor har trafiksäkerhetsrådet i sina petita dragit

upp organisatoriska riktlinjer för trafiksäkerhetsforskningens bedrivande

i fortsättningen. Enligt dessa bör i princip grundforskningen åvila —

under rådets samlande ledning — vetenskapliga institutioner m. fl., medan

den tillämpade forskningen, varvid avses den utredningsverksamhet,

som direkt tar sikte på trafiksäkerhetsarbetet, bör ligga hos rådet. I enlighet

härmed föreslås en kraftig upprustning av rådet med inrättande av

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

en forsknings- och en kansliavdelning med kvalificerad personal. Rådet

skulle vidare ges en fastare organisation samt dess anknytning till vägoch

vattenbyggnadsverket upphöra, d. v. s. rådet erhålla en fristående

ställning.

När rådet inrättades år 1949 fick frågorna om dess uppgifter och organisation

i vissa avseenden en provisorisk lösning. Rådets nu framlagda

förslag innebär både en betydande utvidgning av området för den på rådet

ankommande trafiksäkerhetsforskningen och ett tillskapande i samband

därmed av ett fast, självständigt forskningsinstitut. Något tvivel kan ej

råda om behovet av en intensifiering av trafiksäkerhetsarbetet inberäknat

forskningen. Däremot framstår det ej klart, hur detta arbete lämpligast

bör inriktas samt organisatoriskt och finansiellt samordnas, såväl beträffande

den statliga verksamheten som i förhållande till den enskilda sektorns

insatser. Förslag om att dessa spörsmål bör utredas har framförts

i olika sammanhang. Rådets petitaframställning innebär ett förslag till

lösning av en viktig del av frågekomplexet. Jag har emellertid icke varit

utan vidare beredd att godtaga lösningen som den för framtiden mest

ändamålsenliga utan har, då jag ansett att problemet bör närmare utredas,

begärt och erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande genom beslut den 13 december

1957 att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda trafiksäkerhetsarbetets

inriktning och arbetsformer m. m.

Under dylika förhållanden bör ej föreslås sådana åtgärder beträffande

trafiksäkerhetsrådet, som kan föregripa utredningens ställningstaganden.

I dagens trafiksäkerhetssituation synes det vara särskilt angeläget, att

rådet eftersträvar en koncentration till sådana forskningsområden och

objekt, som äger en mera direkt anknytning till det aktuella trafiksäkerhetsarbetet.

önskvärt är därvid också att forskningen om möjligt upplägges

och bedrives så, att dess resultat väl lämpar sig för och ger direkta

impulser till genomförande av konkreta åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten.

En grundförutsättning för ett gott resultat är därvid ett positivt

samarbete mellan rådet och de organ, som har att utnyttja rådets

erfarenheter i det praktiska trafiksäkerhetsarbetet. Bland dessa organ intager

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som ansvarig myndighet för bl. a.

vägarnas utformning, trafikens planering och bilinspektionens arbete en

framträdande plats. För att underlätta dess samarbete med rådet och undanröja

risker för dubbelarbete synes väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

böra bli representerad i rådet. Om mitt i annat sammanhang framlagda

förslag till aktivisering av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafik- och

trafiksäkerhetsarbete genom bl. a. inrättande av en särskild trafikbyrå

inom styrelsen förverkligas, torde det vara lämpligast, att chefen för den

nya trafikbyrån inträder som rådsledamot.

De ökade arvodeskostnader, som följer av en sådan ökning av antalet

ledamöter, synes rymmas inom ramen för det belopp, som f. n. avses för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

55

arvoden till ledamöter. Såsom jag under nästa anslagspunkt framhåller,

torde det i avvaktan på förenämnda utrednings resultat även i fortsättningen

böra ankomma på rådet att självt fördela forskningsmedlen. Jag

anser mig därför ej böra räkna med något medelsbehov i anledning av

rådets förslag att tillsammans med övriga vetenskapliga råd inrätta eu

nämnd. Ej heller i övrigt finner jag anledning att tillstyrka ökad medelstilldelning

till ledamotsarvoden.

Beträffande löneregleringsfrågor föreslår jag att det till sekreteraren

utgående arvodet motsvarande 19 lönegraden höjes till att motsvara 21

löneklassen inom 21 lönegraden, vilket innebär ett ökat medelsbehov om

2 400 kr.

Till automatiska lönekostnadsstegringar upptager jag, lika med rådet,

ytterligare 9 979 kr.

Vad därefter angår omkostnaderna tillstyrkes en ökning med 2 500 kr.

för stegrade omkostnader samt 3 100 kr. för ökade utgifter för snabbstatistiken

eller tillhopa 5 600 kr.

Rådets förslag till anslagsändring torde ej böra föranleda någon åtgärd.

I enlighet härmed torde anslaget för nästa budgetår böra uppföras med

(132 600 + 2 400 + 9 979 + 5 600) i runt tal 150 600 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag bär icke givit utskottet anledning till

erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens trafiksäkerhetsråd m. in. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 150 600 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.

32 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl.

Maj :t bar (punkt 32, s. 112—116) föreslagit riksdagen att till Kostnader

för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1958/59 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statens trafiksäkerhetsråd, statens medicinska forskningsråd, statens

naturvetenskapliga forskningsråd, statens samhälls- och rältsvetenskapliga

forskningsråd och statens tekniska forskningsråd ha i gemensam skrivelse

hemställt, att anslaget upptages till 2 mkr. att disponeras av statens trafiksäkerhetsråd

efter inhämtande av yttrande från en nämnd, tillsatt av

de nämnda fem råden.

Beträffande den närmare innebörden av den gemensamma skrivelsen

torde få hänvisas till propositionen (s. 112—115).

över skrivelsen har statskontoret avgivit utlåtande (s. 115 och 116).

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Departementschefen liar anfört följande.

»För att kunna intensifiera trafiksäkerhetsforskningen har statens trafiksäkerhetsråd

— vid sidan av det under föregående anslag anmälda förslaget

om bl. a. en utbyggnad av rådets egna personella resurser — gemensamt

med berörda fyra vetenskapliga forskningsråd hemställt om ett från

100 000 kr. till 2 milj. kr. förhöjt anslag att användas för genomförande

av ett samtidigt skisserat forskningsprogram.

Jag delar förslagsställarnas uppfattning om önskvärdheten av att forskningen

i större utsträckning tas i anspråk för trafiksäkerhetsarbetet.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål disponerats

dels de 100 000 kr., som upptagits under förevarande anslag, dels vissa

medel ur anslag, som står till förfogande för de medicinska, naturvetenskapliga,

samhälls- och rättsvetenskapliga samt tekniska forskningsråden.

Liksom hittills bör även i fortsättningen givetvis medel till trafiksäkerhetsforskning

kunna utgå också ur de vetenskapliga forskningsrådens

anslag. I anslutning härtill får jag erinra om att i årets statsverksproposition

föreslagits väsentliga ökningar av medelsanvisningen till forskningsråden

eller tillhopa om 2,3 milj. kr.

Vid dessa förhållanden förordar jag att förevarande anslag upptages

till oförändrat belopp.

Vad därefter angår förslaget om att tillsätta en särskild nämnd vid

sidan av trafiksäkerhetsrådet och de berörda vetenskapliga forskningsråden

för att rätt fördela anslagsmedlen bör det t. v. närmast ankomma på

trafiksäkerhetsrådet att som hittills på det sätt rådet självt finner bäst taga

ställning till hur ifrågavarande medel skall användas. Jag har emellertid

funnit det lämpligt att låta den utredning rörande trafiksäkerhetsarbetets

arbetsformer m. m., som jag med Kungl. Maj:ts bemyndigande nyligen tillsatt,

i ett större sammanhang behandla frågan om på vilket sätt våra

forskningsresurser i fortsättningen bäst bör samordnas och insättas för att

förbättra trafiksäkerheten. Härvid har förutsatts att samråd sökes från

utredningens sida med 1955 års universitetsutredning, som enligt vad jag

inhämtat bl. a. har att granska de statliga forskningsrådens ställning och

formerna för deras samarbete. Vidare torde det forskningsprogram, som

råden nu i stora drag angivit, även böra bli föremål för övervägande av utredningen.

»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Edström m. fl. (1:48) och den andra inom andra kammaren av

herr Carlsson i Stockholm m. fl. (11:57), vari hemställts, att riksdagen

måtte bevilja 1 mkr. för budgetåret 1958/59 för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning;
dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

57

maren av herr Sveningsson (1:84) och den andra inom andra kammaren

av herr Lothigius in. fl. (II: 66), vari hemställis, att riksdagen måtte

besluta att anslaget uppföres med 300 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna 1:48 och II: 66.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår har departementschefen

ej ansett sig kunna tillstyrka ett av statens trafiksäkerhetsråd, statens

medicinska forskningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens

samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd och statens tekniska

forskningsråd i gemensam skrivelse gjord hemställan om en höjning av

förevarande anslag till 2 mkr., att disponeras av trafiksäkerhetsrådet efter

inhämtande av yttrande från en särskild nämnd, som skulle tillsättas av

de fem råden. Departementschefen, som anser anslaget böra upptagas med

ett oförändrat belopp om 100 000 kr., finner medel för ändamålet liksom

hittills även kunna utgå ur de vetenskapliga forskningsrådens anslag, vilka

i annat sammanhang föreslagits höjda med tillhopa 2,3 mkr. Slutligen

erinras om den nyligen tillsatta utredningen rörande trafiksäkerhetsarbetets

arbetsformer in. in., vilken anses böra, efter samråd med 1955 års

universitetsutredning, i ett större sammanhang behandla frågan om på

vilket sätt våra forskningsresurser i fortsättningen bäst böra samordnas

och insättas för att förbättra trafiksäkerheten.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag har i motionerna 1:48 och 11:57

samt 1:84 och 11:66 på anförda skäl hemställts om en höjning av anslaget

till 1 000 000 resp. 300 000 kr. I likhet med vad motionärerna därvid

anfört finner utskottet den trafiksäkerhetsfrämjande verksamheten

och forskningen om trafikolyckornas orsaker in. in. förtjäna ett starkt stöd

från det allmännas sida. Även om med hänsyn till den allvarliga situationen

på trafiksäkerhetens område en höjning av medelsanvisningen till

förevarande ändamål således framstår som mycket välmotiverad har utskottet

dock, mot bakgrund av vad departementschefen anfört och i avvaktan

på de förslag som torde vara att förvänta från den förenämnda

utredningens sida, ansett sig böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade

medelsanvisningen. Utskottet, som följaktligen avstyrker bifall till motionerna

i fråga, hemställer i enlighet härmed,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 48 och II: 57 samt I: 84 och II: 66,

till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

33 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 117 och 118) föreslagit riksdagen alt till Bi
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

drag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 450 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 450 000 kr.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) har hemställt,

att anslaget höjes med 550 000 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av NTF:s framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 117 och 118).

Departementschefen har framhållit, att NTF i samband med en framgångsrik

intensifiering av sin verksamhet samt i enlighet med vad föredragande

statsrådet förordade i förra årets statsverksproposition i ökad

utsträckning inriktat sig på att söka genom försäljning och erhållande av

frivilliga ekonomiska bidrag få inkomster från annat håll än staten. Då

dessa strävanden synas departementschefen redan ha givit relativt gott

resultat, torde föreningen böra fortsätta på den sålunda inslagna vägen.

För innevarande budgetår har NTF erhållit ett till 450 000 kr. höjt statsbidrag.

Bidraget från staten under nästa budgetår torde böra upptagas

till oförändrat belopp.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Carlsson i Stockholm väckt motion (11:298), i

vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja NTF ett till

700 000 kr. höjt statsbidrag för verksamheten under budgetåret 1958/59 i

stället för det i årets statsverksproposition föreslagna, oförändrade beloppet

av 450 000 kr.

Betx-äffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande torde få

hänvisas till motionen.

Utskottet. Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har i

skrivelse med hemställan om bidrag för budgetåret 1958/59 förklarat sig ej

längre kunna räkna med tidigare erhållet stöd från Trafikförsäkringsföreningen

om 125 000 kr. per år. Även om ökade inkomster i form av medlemsavgifter

m. m. från annat håll än staten kunde erhållas återstode för

finansiering av planerad utvidgning av upplysnings- och propagandaverksamheten

ett medelsbehov om 1 000 000 ler., som föreningen hemställer att

erhålla i statsbidrag.

Departementschefen, som anser bidraget böra utgå med ett i förhållande

till innevarande budgetår oförändrat belopp om 450 000 kr., framhåller

i anslutning härtill att föreningen bör söka att i ökad omfattning genom

försäljning och erhållande av frivilliga ekonomiska bidrag få inkomster

från annat håll än staten.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958 59

Utskottet, som i princip ansluter sig till den uppfattning departementschefen

därvid givit uttryck åt, har också ansett sig böra godtaga den av

Kungl. Maj :t förordade medelsanvisningen för nästa budgetår. Härav följer

att utskottet inte kan biträda det i motionen II: 298 framställda yrkandet

om en ökning av anslaget till 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen 11:298, till Bidrag till nationalföreningen

för trafiksäkerhetens främjande för budgetåret

1958/59 anvisa ett anslag av 450 000 kr., att avräknas mot

automobilskattemedlen.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

34:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 119—121) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59, dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 266 200 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 770 200 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 760 200 kr. för nästa budgetår.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 119 och 120).

Över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 120).

Departementschefen har anfört följande.

»I överensstämmelse med vad som anförts i förra årets statsverksproposition

har jag med Kungl. Maj :ts bemyndigande igångsatt genom

särskilt tillkallade sakkunniga en översyn av institutets arbetsuppgifter

och organisation. Denna utredning omspänner enligt erhållna direktiv institutets

hela verksamhetsfält och har bl. a. att ta ställning till sådana frågor

som gränsdragningen mot andra myndigheter och institutioner, omfattningen

av institutets ordinarie arbete och affärsverksamhet, undervisning

samt användning av maskinella hjälpmedel. I detta läge är jag ej

beredd alt tillstyrka några förändringar i institutets organisation eller utvidgning

av dess verksamhet, som kan tänkas föregripa utredningens framtida

ställningstaganden.

Institutet har begärt 260 000 kr. för att — i avvaktan på utredningens

resultat — kunna anställa extra personal för vissa särskilt angivna ända
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

mål. Några av dessa ändamål har jag bedömt så angelägna att de skäligen

bör tillgodoses. Genom Kungl. Maj:is beslut den 27 juni 1957 har institutet

fått träffa avtal om utvidgning av sina fjärrskriftförbindelser, så

att Sveriges anslutning till det västeuropeiska teleprinternätet ökat till

fyra kanaler. I anledning av denna ökning, som varit ofrånkomlig på

grund av ändrade förhållanden utomlands varöver institutet ej kunnat

råda, behövs en förstärkning av antalet teleprinterbiträden. Jag tillstyrker

att tre sådana biträden i Ag 7 får anställas. Vidare bör institutet få möjlighet

att anställa en expeditionsvakt i Ag 7 och en telefonist i reglerad

befordringsgång, enär vissa delar av institutet kommer att flytta till nya

lokaler. Sammanlagt krävs en anslagshöjning av 52 575 kr. för att tillgodose

dessa behov. I övrigt är jag ej beredd att tillstyrka någon personalförstärkning.

Den automatiska utgiftsstegringen å anslaget för lönehöjningar och löneklassuppflyttningar

m. in. beräknar jag, lika med institutet, till (416 200

+ 23 400 + 3 800) 443 400 kr.

Då jag icke anser mig kunna tillstyrka övriga av institutet framförda

medelsäskanden under detta anslag, skulle anslaget i enlighet med det anförda

uppföras med (2 770 200+52 575 + 443 400) i runt tal 3 266 200 kr.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Jonasson och Axel Emanuel Andersson (I: 149) och den andra

inom andra kammaren av herr Eriksson i Bäckmora (II: 160), vari hemställts,

att riksdagen måtte anvisa erforderliga medel till institutet för att

organisera och tillhandahålla väderleksrapporter med telesvarare från

lämpligt belägna flygplatser;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion

(II: 219), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta

att förevarande anslag uppföres med 3 243 625 kr., vilket i förhållande till

Kungl. Maj :ts förslag innebär en minskning med 22 500 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 160 och II: 219.

Utskottet. Såsom framgår av det anförda har departementschefen — i

avvaktan på pågående utredning rörande organisationen och arbetsuppgifterna

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut — icke varit

beredd tillstyrka andra förändringar av institutets organisation än sådana

som inte kunna tänkas föregripa utredningens framtida ställningstaganden.

I enlighet härmed har, förutom anslagshöjningar av automatisk karaktär,

tillstyrkts en uppräkning av anslaget med 52 575 kr. för anställande

av viss extra personal. Härigenom skulle möjliggöras anställande av

ytterligare tre teleprinterbiträden i Ag 7, en expeditionsvakt likaså i Ag 7

och en telefonist i reglerad befordringsgång.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

61

I motionerna I: 149 och II: 160 har hemställts, att riksdagen måtte anvisa

erforderliga medel till institutet för att organisera och tillhandahålla

väderleksrapporter med telesvarare för jordbrukets tjänst. Utskottet vill för

sin del inte bestrida att skäl i och för sig tala för ett system av den i motionerna

föreslagna typen. Emellertid finner utskottet frågan härom vara av

sådan art, att den faller inom ramen för den förenämnda utredningen, som

hl. a. har att ta ställning till omfattningen av institutets arbetsuppgifter,

och kan fördenskull inte tillstyrka det av motionärerna framförda förslaget.

I motionen II: 219 har yrkats, såvitt nu är i fråga, att institutets personal

för nästa budgetår skulle förstärkas med ett teleprinterbiträde i stället

för av Kungl. Maj:t föreslagna tre. Med hänsyn till teleprinternätets utbyggnad

anser utskottet den av Kungl. Maj :t föreslagna arbetskraftsförstärkningen

på ifrågavarande område vara väl motiverad och kan följaktligen

icke biträda motionärernas förslag.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört och förordat har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen II: 219, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 876 600

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 945 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 424 900

Summa kr. 3 266 200

b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 3 266 200 kr.;

II. att motionerna I: 149 och II: 180 ej må av riksdagen

bifallas.

35 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 35, s. 122 och 123), som innebär

en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 6 100 kr., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Undervisning för budgetåret 1958/59 anvisa

elt anslag av 24 600 kr.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

36:o) Sveriges meteorologiska oeh hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 123—125), som innebär

anslagshöjning för nästa budgetår med 65 100 kr., varav 33 000 kr. avse engångskostnader

för inköp av mikrokort m. in. i samband med det geofysiska

året, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 286 000 kr.

37:o) Sveriges meteorologiska och liydrologiska institut: Observatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 125 och 126), som innebär

en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med 101 700 kr., avseende

vissa arvodesregleringar i anslutning till beslutade höjningar av statstjänstemännens

löner, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Observatörer för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 831 000 kr.

38:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 38, s. 126 och

127) , vilket innebär en uppräkning av anslaget för nästa budgetår med

47 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 661 000 kr.

39:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av

stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 127),

som innebär en med 10 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 79 400 kr.

40:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 127 och

128) , vilket innebär en huvudsakligen automatisk uppräkning av anslaget

med 316 000 kr. på grund av utökad uppdragsverksamhet m. in., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 1 553 000 kr.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

63

41 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 41, s. 128 132) föreslagit

riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten

för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59,

dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst

för luftfarten för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

1 385 600 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 231 000 kr.

Institutet har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår med

286 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 129 och 130).

över framställningen har utlåtande avgivits av statskontoret (s. 130).

Departementschefen har anfört följande.

»Den pågående ökningen av civilflygtrafiken, icke minst den inrikes, har

gjort det ofrånkomligt att redan innevarande år förstärka flygsäkerhetstjänsten

på vissa punkter. På flygplatserna i Jönköping och Nordmaling

har institutet i samråd med luftfartsstyrelsen sålunda placerat en tjänsteman

för att ombesörja observationstjänsten m. in. Kostnaderna härför

bestrids under innevarande budgetår från luftfartsverkets driftkostnadsstat.

För nästa budgetår torde medel för en tjänst som assistent i

Ae 12 på vardera av dessa platser i stället böra upptagas under förevarande

anslag. Vidare har Kungl. Maj:t med anledning av flygtrafiken

mellan Stockholm och Moskva medgivit institutet att överskrida anslaget

för att kunna anställa en radiotelegrafist vid Stockholm—Bromma flygväderlekstjänst.

Behovet av en dylik tjänst får anses vara stadigvarande,

varför jag tillstyrker, att institutet för nästa budgetår erhåller medel för

en tjänst som radiotelegrafist i Aell. — De av mig sålunda föreslagna

nya tjänsterna medför ett ökat medelsbehov av 40 130 kr.

I enlighet med vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor, tillstyrker jag att två kontorsbiträdestjänster

i Ao 5 vid Göteborg—''Torslanda flygväderlekstjänst

uppflyttas till kanslibiträdesbefattningar i Ao 7 samt att två tjänster som

meteorologassistent i Ae 11 i Malmö resp. Visby förändras till förste meteorologassistenltjänster

i Ae 13. Kostnaderna för dessa tjänsteförändringar

beräknar jag till 4 040 kr.

Övriga av institutet framförda yrkanden om personalförstärkning,

tjänsteförändring och ersättning för obekväm arbetstid anser jag mig ej

kunna biträda.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

De automatiska utgiftsstegringarna under anslaget i anledning av omräkningar

beräknar jag lika med institutet till 142 490 kr.

I vad avser omkostnaderna tillstyrker jag att en byvindmätare får inköpas

till en kostnad av 8 000 kr. Samtidigt nedgår medelsbehovet med

40 000 kr. avseende för innevarande budgetår beräknat engångsbelopp.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppföras med (1 231 000 +

40 130 + 4 040 + 142 490 + 8 000 — 40 000) i runt tal 1 385 600 kr.

Ett kontor sbiträde bör jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången

erhålla ordinarie anställning. I personalförteckningen bör uppföras

två kanslibiträden i Ao 7 medan ett kontor sbiträde i Ao 5 utgår.»

Utskottet. Under omförmälan av att riksdagen numera fattat beslut i

enlighet med Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar

gemensamma frågor i förevarande sammanhang gjorda framställning

får utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot vad

Kungl. Maj :t i övrigt i detta sammanhang föreslagit, hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

väderlekstjänsten för luftfarten vidtaga i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 3 januari 1958 förordade

ändringar;

b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,

att tillämpas tills vidare fr.o.m. budgetåret 1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 65 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

........................................................... 1 103 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 153 200

Omkostnader, förslagsvis ................................. 63 200

Summa kr. 1 385 600

c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 1 385 600 kr.

42:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska

stationer. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 132), som för

nästa budgetår innebär en automatisk uppräkning av anslaget med 94 500

kr. för löneregleringar m. in., hemställer utskottet,

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

65

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska

institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 704 500 kr.

43 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

in. ni. Kungl. Maj:t har (punkt 43, s. 132—135) föreslagit riksdagen dels

att till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland in. in.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 063 600 kr., dels ock

bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna Sveriges deltagande i kostnaderna

för vissa fasta telekommunikationsanläggningar i nordatlantområdet.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 753 600 kr.

Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut har bl. a. hemställt,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 310 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 133 och 134).

Departementschefen har anfört följande.

»Sveriges bidrag till väderleksstationerna i Nordatlanten har av institutet

beräknats komma att behöva ökas med 310 000 kr. för nästa budgetår.

ökningen är att betrakta som i stort sett automatisk. Bidraget till

väderleksstationerna på Grönland har institutet uppskattat till oförändrat

200 600 kr. Institutets beräkningar har icke givit mig anledning till erinran.

I enlighet härmed torde anslaget böra uppföras med (753 600 +

310 000) 1 063 600 kr.

Luftfartsstyrelsen och institutet har gemensamt hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte utverka riksdagens tillstånd att godkänna Sveriges deltagande

i kostnaderna för vissa nya fasta telekommunikationer i nordatlantområdet.

Dessa anläggningar skulle inkluderas i de internationella överenskommelser

den 25 september 1956 rörande flygsäkerhetstjänsten på Island

samt ekonomiskt bidrag till Danmark för meteorologiska tjänster och

radioanläggningar på Grönland och Färöarna, som Kungl. Maj:t efter bemyndigande

av riksdagen för Sveriges del godkänt den 8 mars 1957.

Sveriges andel av kostnaderna beräknas till omkring 153 000 kr., som ej

kommer att belasta budgeten förrän under budgetåret 1959/60. Med hänsyn

till den stora betydelse för bl. a. ökad flygsäkerhet, som det föreslagna

nya fasta telekommunikationssystemet över Nordatlanten innebär, anser

jag, att Sverige icke kan undandraga sig att deltaga i den gemensamma

finansieringen av kostnaderna härför. Kungl. Maj:t torde i enlighet härmed

böra inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna Sveriges deltagande

i utgifterna för ifrågavarande anläggningar.»

Utskottet. Mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört

och förordat har utskottet icke funnit anledning till erinran.

5- 440 cs Bihang till riksdagens protokoll I9åti. ti samt. Nr ti

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må

a) till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på

Grönland in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 1 063 600 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna Sveriges deltagande

i kostnaderna för vissa fasta telekommunikationsanläggningar

i nordatlantområdet.

Byggnadsväsendet

44:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 44, s.

136—144) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet

angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för byggnadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59, dels ock till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 689 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 346 700 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 738 100 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 136—140).

Över framställningen ha yttranden avgivits av statskontoret och statens

lönenämnd (s. 140—142).

Departementschef en har till en början erinrat om att byggnadsstyrelsen

i huvudsak erhöll sin nuvarande utformning den 1 juli 1925. Utvecklingen

inom byggnadsväsendets och samhällsbildningens område har sedan dess

givetvis medfört väsentligt utökade och förändrade arbetsuppgifter för

styrelsen. I likhet med styrelsen och de hörda remissorganen säger sig departementschefen

ha funnit det nödvändigt att låta företaga en översyn

av styrelsens arbetsuppgifter och organisation. Det är departementschefens

avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga

för att verkställa ifrågavarande översyn, som även skulle omfatta

länsarkitektsorganisationen.

Härefter konstaterar departementschefen, att de förslag som styrelsen

framlagt för nästa budgetår måste prövas under beaktande av att ett kommande

utredningsresultat icke föregripes samt anför fortsättningsvis.

»I enlighet med styrelsens förslag torde två arkitekttjänster i Ag 23 och

Ag 21 å utredningsbyrån böra förändras till extra ordinarie i samma lönegrader,

varvid förutsättes att avlöningarna även i fortsättningen skall be
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

67

stridas irån anslaget till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. in.

Vad därefter angår styrelsens förslag om inrättande av nya tjänster har

jag funnit att den utvidgning av det under styrelsens förvaltning stående

fastighetsbeståndet, som förekommit under senare år, gör det nödvändigt

lör styrelsen att få anställa ytterligare en byggnadskontrollant på intendentsbyråns

inrikesavdelning. Jag föreslår därför att en tjänst som byråingenjör

i Ae 21 inrättas för detta ändamål, vilket medför ett ökat anslagsbehov

av 22 884 kr. Med hänsyn till den ökade arbetsbörda, som under

senare år pålagts intendentsbyråns hyresavdelning, torde styrelsens förslag

om inrättande av en amanuensbefattning i reglerad befordringsgång

å denna avdelning böra bifallas. I enlighet härmed bör anslaget uppräknas

med 20 643 kr.

I överensstämmelse med styrelsens förslag bör för särskilda anläggningar

inrättas en tjänst som stationsmästare i Ae 13. Kostnaden härför

uppgår till 13 599 kr. Vidare torde böra upptagas 5 500 kr. för övertidsersättningar

till viss maskinpersonal. Då medelsbehovet å andra sidan

nedgår med 8 100 kr. avseende tidigare beräknade medel för vikarier åt

maskinmästare och maskinist, skulle merkostnaden uppgå till 10 999 kr.

Beträffande den av byggnadsstyrelsen föreslagna förstärkningen av den

värmetekniska avdelningen för ett bättre utnyttjande av möjligheterna till

besparingar på bränsleområdet anser jag mig endast kunna tillstyrka inrättande

av ytterligare eu underinspektörsbefattning i Ae 17 till en kostnad

av 18 611 kr. I övrigt torde avdelningens organisation och personalbehov

böra bedömas av den planerade organisationsutredningen. I detta

sammanhang vill jag anmäla att byggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 juni

1957 redovisat resultatet av den av statsutskottet vid 1957 års riksdag

(SU 6 s. 65) begärda översynen av den ekonomiska uppgörelsen mellan

staten och landstingen rörande anslutning till styrelsens bränslekontrollerande

verksamhet. Kungi. Maj:t har sedermera genom beslut den 1 november

1957 bemyndigat styrelsen att för år 1958 och tills vidare bestämma

bidragen från de landsting, som önskar vara anslutna till denna

verksamhet, i huvudsaklig överensstämmelse med de i nämnda skrivelse

angivna grunderna.

Byggnadsstyrelsens övriga förslag till löneregleringar och personalförstärkningar

anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Den automatiska utgiftsstegringen för löneklassuppflyttningar m. in.

samt för omräkning på grund av löneregleringen för åren 1957 och 1958

beräknar jag i likhet med byggnadsstyrelsen till (34 818 + 234 300)

269 118 kr.

I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (3 346 700 + 22 884

+ 20 643 + It) 999 + 18 611 + 269 118) i runt tal 3 689 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

I styrelsens personalförteckning bör uppföras, beträffande byggnadsstyrelsens

verksamhet i allmänhet, en byråingenjör i Ae 21 och i fråga om

av utredningsmedel avlönad personal två arkitekter i Ae 23 resp. Ae 21.»

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Åkesson (1:51) och den andra inom andra kammaren av herrar

Olof son och Nilsson i Lönsboda (II: 59), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att snarast och om möjligt fr. o. in. budgetåret 1958/59 riksantikvarieämbetet

efter förstärkning med lämpligt antal arkitekter helt

måtte överta de ärenden, som nu handläggas av byggnadsstyrelsens kulturhistoriska

byrå och riksantikvarieämbetet gemensamt, samt att byggnadsstyrelsens

kulturhistoriska byrå därefter måtte upphöra;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren in. fl. väckt motion

(11:219) vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att förevarande anslag upptages

till 3 668 357 kr., vilket i förhållande till Kung], Maj :ts förslag innebär

en minskning med 20 600 kr.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden

torde få hänvisas till motionerna II: 59 och II: 219.

Utskottet. I likhet med byggnadsstyrelsen och de remissinstanser som

yttrat sig över dess petita har departementschefen funnit det nödvändigt

att låta företaga en översyn av styrelsens arbetsuppgifter och organisation.

Departementschefen säger sig därför ha för avsikt att inhämta Kungl.

Maj:ts bemyndigande att få igångsätta ifrågavarande utredning genom tillkallande

av särskilda sakkunniga. Kungl. Maj:ts förslag är därför avpassat

så att icke ett framtida utredningsresultat föregripes. Förslaget innebär, förutom

vissa automatiska utgiftsstegringar för lönereglering in. m. och extraordinariesättning

av vissa tjänster, i huvudsak utökning med en byråingenjörstjänst

i Ae 21 för fastighetsunderhållet, en amanuenstjänst å intendentsbyråns

hyresavdelning, viss personalförstärkning för särskilda anläggningar

samt en underinspektörstjänst i Ae 17 på värmetekniska avdelningen.

Det i de båda likalydande motionerna I: 51 och II: 59 framlagda förslaget,

som syftar till en överflyttning till riksantikvarieämbetet av de arbetsuppgifter

som f. n. handläggas av byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå,

stöder sig på ett av statens byggnadsbesparingsutredning i december 1957

framlagt betänkande (SOU 1957:47). Detta är f. n. föremål för remissbehandling.

I anledning härav och med hänsyn till den av departementschefen

förutskickade organisationsutredningen rörande byggnadsstyrelsen

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka det av motionärerna framförda

yrkandet.

Icke heller kan utskottet biträda det i motionen II: 219 framställda förslaget,

som syftar till att förenämnda amanuenstjänst å intendentsbyråns

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 195S

69

hyresavdelning inte skulle inrättas. Enligt utskottets mening motiverar

nämligen hyresverksamhetens utökning, både avseende förhyrning av lokaler

för statsverkets räkning och uthyrning av lokaler i det statliga fastighetsbeståndet,

väl Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört och förordat, hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1958 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59;

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 343 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 657 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 480 600

Säger kr. 3 483 400

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 28 300

Säger kr. 205 600

Summa kr. 3 689 000

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 689 000 kr.;

II. att motionerna 1:51 och 11:59 ej må av riksdagen bifallas.

45 :o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 45, s. 144 och 145), innebärande en med 43 100 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 412 900 kr.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 6‘ ur 1958

46:o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

46, s. 145 och 146) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas

tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

4 825 900 kr.

Byggnadsstyrelsen har bl. a. hemställt att anslaget höjes med 855 900 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom jag framhållit vid behandlingen av byggnadsstyrelsens avlöningsanslag

är det min avsikt att få igångsätta en särskild utredning rörande

styrelsen och länsarkitektsorganisationen. Med hänsyn härtill är jag icke

beredd att tillstyrka av styrelsen föreslagen personalförstärkning. Ej heller

styrelsens förslag om löneregleringar torde böra upptagas i detta sammanhang.

Det ökade medelsbehovet i anledning av löneklassuppflyttningar samt

löneregleringar för åren 1957 och 1958 upptager jag i enlighet med styrelsens

beräkningar till (52 293 + 594 300) 646 593 kr.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (4 179 300 +

646 593) i runt tal 4 825 900 kr. att fördelas på olika poster på sätt framgår

av avlöningsstaten i efterföljande hemställan.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,

alt tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 953 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 733 100

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter

in. fl., förslagvis .................................... 456 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 682 800

Summa kr. 4 825 900

b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 825 900 kr.

47:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 147), innebärande en med 4 000 kr. ökad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

71

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisutionen: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

507 500 kr.

48:o) Bidrag till upprättande av regionplaner in. m. 1 enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 147 och 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kr.

49:o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. ni. inom

vissa strandområden. Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 148 och 149) föreslagit

riksdagen att till Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse

in. m. inom vissa strandområden för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 100 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget upptages med ett till

50 000 kr. sänkt belopp.

Departementschefen biträder styrelsens förslag.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Nihlfors väckt motion (II: 312), i vilken hemställts, att

förevarande anslag anvisas med ett till 10 000 kr. sänkt belopp.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har icke funnit anledning att frångå Kungl. Maj:ts förevarande

anslagsberäkning och kan följaktligen icke biträda det i motionen

II: 312 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majt:s förslag och

med avslag å motionen II: 312, till Ersättningar på grund av

förbud mot bebyggelse m.m. inom vissa strandområden för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

50 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 149 och 150), som innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 190 000 kr.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

Tekniska institut

51 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 51, s. 151—153)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad stat

för statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,

dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 838 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 734 400 kr.

Direktionen för statens väginstitut har bl. a. hemställt om en höjning av

anslaget med 110 400 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få

hänvisas till propositionen (s. 151 och 152).

Departementschefen har, i avvaktan på pågående organisationsundersökning

beträffande väginstitutet, icke varit beredd förorda några andra

anslagshöjningar än automatiska.

För löneregleringar o. d. uppräknas anslaget med 112 600 kr. I övrigt

biträder departementschefen förslagen om uppräkning med 1 000 kr. av

posten för övriga expenser och 1 500 kr. för bibliotekskostnader. Uppdragsmedlen

beräknas slutligen öka med 11 200 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens väginstitut att tilllämpas

tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Stat

Avlöningar

Statens väginstituts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 362 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 96 300

Säger kr. 691 600

Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags
-

vis ............................................................ 368 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 55 900

Säger kr. 423 900

Säger för avlöningar kr. 1 115 500

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958 73

Omkostnader

1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis

...................................................... 144 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 100 000

Säger för omkostnader kr. 244 500

Summa kr. 1 360 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättningar för materialkontroll m. m............. 2 000

2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 519 700

Säger kr. 521 700

Nettoutgift kr. 838 300

b) till Statens väginstitut för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 838 300 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

52:o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 52, s. 153), som innebär oförändrad medelsanvisning för

nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för

budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

53:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 53, s. 153—156) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens

geotekniska institut: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 934 900 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 771 600 kr.

Direktionen för statens geotekniska institut har hemställt, att anslaget

höjes med 223 800 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets skrivelse torde få

hänvisas till propositionen (s. 154 och 155).

över institutets framställning ha utlåtanden avgivits av statskontoret

och statens lönenämnd (s. 155 och 156).

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Departementschef en, som icke varit beredd tillstyrka någon personalförstärkning,

har föreslagit, att en ingenjörstjänst i Ag 15 och en laboratoriebiträdest

jänst i Ag 7 extraordinariesättas. Till avlöningar för biträdande

personal för uppdragsverksamheten och för automatiska utgiftsstegringar

för löneklassuppflyttningar in. in. upptages i likhet med direktionens förslag

100 000 kr. resp. 63 268 kr.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska

institut, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:

Avlönings s lat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 95 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 2 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 365 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 71 600

5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag

in. in., förslagsvis ........................ 400 000

Summa kr. 934 900

b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 934 900 kr.

54:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 54, s. 156 och 157), som innebär eu uppräkning av

anslaget med 3 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

439 500 kr.

55ro) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 55, s. 157 och 158), innebärande en med 20 000 kr.

minskad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kr.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande lir 6 år 1958

75

Statens elektriska inspektion ra. m.

56:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 56, s. 159 och 160) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens elektriska inspektion,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59, dels ock till Statens

elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 482 500 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 408 400 kr.

Kommerskollegium har bl. a. hemställt, att anslaget höjes med 86 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av kollegiets framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 159).

Departementschefen tillstyrker i fråga om personalökningar, afl en

tjänst som biträde i reglerad befordringsgång inrättas. Kostnaden härför

beräknas till 10 009 kr. I övrigt förordas en uppräkning med sammanlagt

64 042 kr. för automatiska löneökningar.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska

inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1958/59:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 235 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 180 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 66 600

Summa kr. 482 500

b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 482 500 kr.

57:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 57, s. 160), vilket innebär en nedräkning av

anslaget för nästa budgetår med 800 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

46 800 kr.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 1958

58:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 161), som innebär en uppräkning av

anslaget med 1 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för

elektrisk ström för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kr.

Dj urgårdsnämnden

59 ro) Djurgårdsnämiulen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.

162 och 163) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i

personalförteckningen för dj urgårdsnämnden uppföra eu befattning som

byrådirektör i Ae 26, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för nämnden, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1958/59, dels ock till Dj urgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 166 100 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 147 500 kr.

Djurgårdsnämnden har bl. a. hemställt, att anslaget höjes med 25 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av framställningen torde få hänvisas

till propositionen (s. 162).

Departementschefen har, i anledning av nämndens förslag att dess

kanslichef måtte erhålla extra ordinarie anställning såsom byråchef i Be 1

förordat, att en tjänst som byrådirektör i Ae 26 inrättas. Därvid förutsättes

att innehavaren liksom hittills skall fungera som chef för nämndens kansli.

1 övrigt har departementschefen endast ansett sig kunna tillstyrka automatiska

löneökningar om sammanlagt 18 584 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft eu

inom andra kammaren av fru Sandström och herr Wedén väckt motion

(II: 399), i vilken, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta

att förevarande anslag upptages med 141 300 kr. samt att Kungl. Maj :t bemyndigas

i övrigt vidtaga de åtgärder, som i motionen föreslagits i samband

med en däri förordad avveckling av nämnden.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet. Vid djurgårdsnämndens tillkomst år 1947 torde ett av de

viktigaste motiven ha varit behovet av ett fristående, opartiskt organ

för handhavandet av den fortsatta exploateringen av djurgårdsmarken i

Stockholm. Särskilt avseende fästes vid att riksdagen skulle ha en omedel
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

77

bar insyn och överblick i hithörande frågor och att nämnden fick den

auktoritet som följer av att dess ledamöter är medlemmar av riksdagen.

Nämnden torde alltfort bedriva en markexploatering av icke obetydlig

omfattning. Sedan Stockholms stads egna marktillgångar nästan helt förbrukats

torde staten numera inneha de största exploateringsbara markområdena

i innerstaden. Härigenom ha de nämnden åliggande avvägnings- och

planeringsuppgifterna blivit alltmer viktiga och grannlaga.

Av nämnda skäl och då utskottet inte funnit det utrett, att en avveckling

av djurgårdsnämnden skulle leda till någon minskning av den totala statliga

administrationsapparaten har utskottet icke ansett sig böra tillstyrka

bifall till motionen II: 399, som syftar till en successiv avveckling av nämnden

och ett överflyttande av dess arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen.

EU bifall till motionärernas yrkande skulle dessutom enligt utskottets

uppfattning på ett ej önskvärt sätt föregripa statsmakternas prövning av

vissa av statens byggnadsbesparingsutredning i ämnet framlagda förslag

(SOU 1957:47), innebärande bl. a. att byggnadsstyrelsen skulle ombildas

till ett affärsdrivande verk med uppgift att handha förvaltning, byggande

och underhåll av statens fastigheter och markområden — med undantag

dock för huvudsakligen försvarets fastigheter samt vissa driftbyggnader.

Även djurgårdsnämndens verksamhet skulle därvid överföras till det nya

ämbetsverket.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Ivungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 399, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckning för

djurgårdsnämnden uppföra en befattning som byrådirektör

i Ae 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,

afl tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59.

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 127 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 17 000

Summa kr. 166 100

c) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 166 100 kr.

60:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 60,

s. 163) föreslagit riksdagen att till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 500 kr.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 10 000 kr.

Djnrgårds nämnden har hemställt, att anslaget höjes med 1 000 kr.

Departementschefen har förordat eu anslagshöjning med 500 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den under

lön gående punkt anmälda motionen II: 309, i vad däri yrkats, att riksdagen

måtte besluta att förevarande anslag anvisas med 7 400 kr.

Utskottet. Det i motionen 11:399 framförda yrkandet om en sänkning

av förevarande anslag äger samband med motionärernas under föregående

punkt redovisade förslag om en succesiv avveckling av djurgårdsnämnden,

vilket förslag utskottet inte ansett sig kunna biträda. Med anledning härav

och då utskottet inte funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 399, såvitt nu är i fråga, till Djurgårdsnämnden:

Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett förslagsanslag av 10 500 kr.

Diverse

61:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt fil, s. Ifi4) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond för hudgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 352 000 kr.

62:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 164 ) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret

1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 2 424 000 kr.

63 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Majst medgivna

lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 63, s. 164 och 165), som innebär en med 10 000 kr.

ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för

av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna

för vissa resor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kr.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

79

64 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65, s. 166 och 167), som innehar

en automatisk uppräkning av anslaget med 5,8 mkr. för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran

av tjänsteförsändelser för hudgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 89 000 000 kr.

65 :o) Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader, Kungl. Maj :t

har (punkt 66, s. 167) föreslagit riksdagen att till Bidrag till televisionsverksamhetens

driftkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av

2 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 700 000 kr.

Departementschefen har, under hänvisning till vad han anfört under

punkt 3, bilaga 27 till statsverkspropositionen, hemställt, att anslaget uppföres

med 2 600 000 kr. för nästa budgetår.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Mannerskantz m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås m. fl. (11:373), i vilka, såvitt nu är i fråga,

hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag att till Bidrag

till televisionsverksamhetens driftkostnader för budgetåret 1958/59 anvisa

ett anslag av 2 600 000 kr.;

dels ock en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion

(11:301), vari likaledes yrkats avslag å Kungl. Maj:ts anslagsframställning.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 1:287 och 11:301.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under punkten 3

i sitt utlåtande nr 9 vid innevarande års riksdag och med åberopande av

att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad utskottet däri förordat,

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Utskottet

kan således inte biträda det i motionerna 1:287 och 11:373 samt 11:301

framställda förslaget, att riksdagen måtte avslå ifrågavarande medelsanvisning.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1: 287 och IT: 373, nämnda motioner

såvitt nu är i fråga, samt motionen II: 301, till Didrag till televisionsverksamhetens

driftkostnader för budgetåret 1958/59

anvisa ett anslag av 2 600 000 kr.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1958

66 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 168), som innebär en med

15 000 kr. förhöjd medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag

av 115 000 kr.

67:o) Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen in. m. Kungl. Maj:t

har (punkt 68, s. 168—173) föreslagit riksdagen att till Geotekniska undersökningar

i Götaälvdalen in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kr.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har under hänvisning till en gemensam

promemoria från statens geotekniska institut och Sveriges geologiska undersökning

— hemställt att för fortsatta och utvidgade geotekniska och

geologiska undersökningar i Götaälvdalen måtte för budgetåret 1958/59

anvisas 630 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Den geotekniska undersökning av markstabiliteten i Götaälvdalen, som

Kungl. Maj:t efter riksdagens hörande (VI hl 1954 s. 98j genom beslut

den 30 april 1954 uppdrog åt länsstyrelsen i Älvsborgs län att verkställa

med anlitande av statens geotekniska institut och Sveriges geologiska

undersökning, har hittills bedrivits enligt det ursprungligen fastställda

programmet. I december 1956 har institutet redovisat resultatet av den

första, preliminära delen av undersökningen. Under detta anslag har för

ett vart av budgetåren 1956/57 och 1957/58 anvisats 150 000 kr. för fullföljandet

planenligt av undersökningen i dess slutgiltiga etapp.

Det svårartade skred, som den 7 juni 1957 inträffade inom Göta fabrikssamhälle

i älvdalen inom Älvsborgs län, utgör en allvarlig varning för

labiliteten i jämvikten inom vissa delar av dalgången. På Kungl. Maj:ts

uppdrag har geotekniska institutet och Sveriges geologiska undersökning

därför tagit det hittillsvarande undersökningsprogrammet under omprövning.

Instituten har därvid gemensamt förordat en utvidgning och intensifiering

av detsamma i vissa avseenden. Bl. a. krävs en geologisk-geotekniskt

inriktad grundforskning av egenskaper hos älvdalens lersediment

och en undersökning av älvens eroderande och transporterande verksamhet.

Vidare behövs utvidgade fält- och laboratoriearbeten i anslutning till

bl. a. tätare borrprovningar av olika slag. I anledning härav har ämbetsverken

för innevarande budgetår hemställt om ytterligare medel eller

335 000 kr., utöver redan anvisade 150 000 kr. För nästa budgetår äskar

instituten sammanlagt 630 000 kr. för de fortsatta och utvidgade under
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6'' år 1958

81

sökningarna, varav 400 000 kr. för geotekniska och 230 000 kr. för geologiska

undersökningar.

Båda instituten har under hand uppgett, att undersökningarna enligt

det reviderade programmet preliminärt bör kunna slutföras under år 1961.

Det sista budgetår, varunder medel behöver anvisas för detta ändamål,

skulle alltså bli 1960/61. Man avser att avge preliminära rapporter om

stabilitetsförhållandena allteftersom undersökningarna fortskrider.

Det torde vara uppenbart, att ifrågavarande undersökning är av stor

betydelse för bedömandet av föreliggande rasrisker och de säkerhetsåtgärder,

som behöver vidtagas, samt för ställningstaganden på längre sikt

rörande lämplig planering och lokalisering inom älvdalsregionen. Resultaten

av denna empirisk-vetenskapliga undersökning bör därför tjäna till

vägledning för den särskilda kommitté, som i anledning av olyckan vid

Göta tillsatts av Kungl. Maj:t. Vid sidan av den på något längre sikt inriktade

forskningen rörande sambandet mellan lerornas sammansättning

och hållfasthet är det särskilt viktigt att få besked om aktuella rasrörelser

och erforderliga åtgärder i anledning därav.

Frågan om att intensifiera ifrågavarande undersökning har under angivna

förhållanden bedömts så angelägen och brådskande, att Kungl. Maj :t,

såsom tidigare nämnts, från anslaget till oförutsedda utgifter ställt begärda

335 000 kr. till institutens förfogande för täckande av merkostnaderna

under innevarande budgetår för en vidgad undersökning av Götaälvdalen

i enlighet med institutens förslag.

På min begäran har instituten verkställt en ungefärlig beräkning av

den totala kostnaden för det utökade arbetsprogrammet och därvid kommit

till en approximativ siffra av sammanlagt 2 155 000 kr. Detta innebär

en mycket betydande utgiftsstegring i förhållande till det ursprungligen

tänkta programmet, som hösten 1955 kostnadsberäknades till 410 000

kr. En viss begränsning av planerna torde böra ske. Verksamheten bör

i fortsättningen avpassas inom en totalram av sammanlagt 1,7 milj. kr.

Härav har t. o. m. innevarande budgetår 665 000 kr. ställts till förfogande.

Av återstående ca 1 milj. kr. föreslår jag att för nästa budgetår anvisas

500 000 kr., varav 315 000 kr. för geotekniska och 185 000 kr. för geologiska

undersökningar.»

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en omfattande utvidgning och

intensifiering av de geotekniska och geologiska undersökningar som sedan

en del år bedrivas i Götaälvdalen. Anledningen härtill är närmast det skred

som föregående sommar inträffade vid Göta.

Utskottet finner, med hänsyn till den betydelse en grundlig geoteknisk

och geologisk kartläggning har för det berörda området, Kungl. Maj:ts förslag

vara väl avvägt såväl vad beträffar verksamhetens omfattning under

6—440 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6’ samt. Nr 0

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

nästa budgetår som i fråga om den totala kostnadsramen. Utskottet hemställer

följaktligen,

att riksdagen må till Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen

in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kr.

68 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 173), vilket innebär oförändrad inedelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 315 000 kr.

69 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 70,

s. 173), vilket innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1958/59

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kr.

Uppskjuten fråga

70 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl. Maj:ts under punkten 64 framlagda förslag om bidrag till statens

järnvägar för förlust på icke lönsamma bandelar, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,

Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,

Rikard Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Hesselbom, Jacobsson och

Anders Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg,

Petterson i Degerfors, Thapper, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson

i Stockholm, Widén, Nilsson i Göingegården, Andreasson, fru Wallin,

herrar Löfroth, Lassinantti, Heckscher och Johansson i Norrköping.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ti ur 1958

83

Reservationer

1) vid punkten t) (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen

in. in.)

a) av herrar Ivar Johansson, Pålsson, Ragnar Bergh, Jacobsson, Rubbestad,

Widcn, Nilsson i Göingegården och Löfroth, vilka ansett att utskottet

hort tillstyrka bifall till motionerna I: 222 och II: 273 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »I anledning

av» och slutar med »360 mkr.», bort ha följande lydelse:

»I anledning av vad departementschefen sålunda föreslagit vill utskottet

erinra om sitt uttalande vid fjolårets riksdag, att under de närmaste åren

kontinuerliga höjningar borde ske av väginvesteringarna, varvid även i

större utsträckning än som tidigare syntes ha skett dessas produktionsfrämjande

natur borde beaktas. Utskottet finner det därför i och för sig

tillfredsställande att eu höjning av medelsomslutningen nu befunnits möjlig.

Med hänsyn dock till de stora eftersläpningar som föreligga på förevarande

område och då ett godtagande av departementschefens förslag

beträffande kostnaderna för arbetena på Halmsjövägen skulle medföra

ytterligare rubbningar i de av den ansvariga vägmyndigheten fastställda

femårsplanerna kan utskottet icke acceptera förslaget i denna del. Utskottet

förordar i stället i enlighet med det i motionerna I: 222 och II: 273

framförda yrkandet att medelsförbrukningen för 1959 fastställes till ett

belopp av 343 mkr. Det i motionen II: 311 framlagda förslaget om en ytterligare

höjning av ramen till 360 mkr. kan utskottet följaktligen icke biträda.

»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»alt riksdagen må, i anledning av departementschefens uttalande

under förevarande punkt och motionen 11:311 samt

med bifall till motionerna 1:222 och 11:273, i skrivelse till

Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.»

b) av herrar Näsström, Birger Andersson, Bergman, Holmqvisl och

Gustafsson i Stockholm, vilka ansett att det stycke i utskottets yttrande,

som på s. 27 börjar med »I anslutning till» och på s. 28 slutar med »de

kommande åren», bort ersättas med text av följande lydelse:

»I detta sammanhang vill utskottet också framhålla önskvärdheten av

att en plan för det fortsatta vägbyggandet fastställes. Ett av statsmakterna

anlaget långtidsprogram för vägbyggandet skulle tjäna det dubbla

syftet att utgöra underlag för näringslivets planerande och den allmänna

samhällsplaneringen samtidigt som det skulle möjliggöra eu ur såväl

tekniska som ekonomiska synpunkter rationellt bedriven vägbyggnadsverksainhet.

Utskottet är emellertid medvetet om att väginvesteringarnas

storlek måste avvägas i förhållande till de övriga investeringsbehov som

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

föreligga eller som kunna uppkomma. Ej heller bortser utskottet från att

jämkningar — närmast innebärande tidsförskjutningar åt ena eller andra

hållet i de olika projektens realiserande — kunna behöva företagas med

hänsyn till växlande stalsfinansiella och allmänekonomiska förutsättningar.

I motionerna 1:222 och 11:273 har hl. a. yrkats att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att 1959 års riksdag förelägges

en översiktlig plan för vägbyggandet. Motionärerna synas därvid

närmast ha åsyftat alt ett sådant långtidsprogram för väginvesteringarna

skulle fastställas, som i huvudsak bygger på förenämnda av delegationen

för översiktlig vägplanering utarbetade »Vägplan för Sverige». Enligt vad

utskottet erfarit är vägplanen f. n. föremål för remissbehandling och torde

därför ännu inte kunna upptagas till prövning inom kommunikationsdepartementet.

Utskottet finner det vidare böra ankomma på Kungl. Maj :t

att fastställa en dylik generalplan för vägbyggandet.»

2) vid punkten 19 (Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar in. in.)

av herrar Ohlon, Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken Elmén,

herrar Widén och Löfroth, vilka ansett alt utskottet bort tillstyrka motionen

11:219, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets yttrande och

hemställan bort ha följande lydelse:

»Nettoutgiften under förevarande anslag uppgick under budgetåret

1956/57 enligt i statsverkspropositionen lämnad uppgift till 52 800 kr. Vid

budgetårets utgång förelåg vidare en reservationsmedelsbehållning å

92 700 kr., varjämte för innevarande budgetår anvisats ett belopp av

55 000 kr.

Utskottet finner med hänsyn till angivna förhållanden anslaget kunna

upptagas med allenast ett formellt belopp å 100 kr. såsom i motionen II: 219

föreslagits. Med tillstyrkande av bifall i denna del till nämnda motion,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen II: 219, såvitt nu är i fråga, till Vägoch

vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. in. för budgetåret

1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 100 kr., att avräknas

mot automobilskattemedlen.»

3) vid punkten 22 (Statens bilinspektion: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Hagnar Bergh, Hesselbom, Skoglund i Doverstorp,

fröken Elmcn, herrar Nilsson i Göingegården, Löfroth och Heckscher,

vilka ansett att

dels sista meningen i det stycke av utskottets yttrande på s. 47, som

börjar med »Utskottet har» och slutar med »10 kr.», bort ersättas med

text av följande lydelse:

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1958

85

»Vidkommande åter det i samma motioner framförda yrkandet om en

höjning av avgifterna för kompetensprov för körkort med 10 kronor vill

utskottet erinra om att nämnda avgifter bibehållits oförändrade sedan

1948. Med hänsyn till den försämring av penningvärdet som därefter inträtt

och de ökade krav som numera ställas på bilinspektionens tjänster

tillstyrker utskottet bifall till motionerna i denna del.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 223 och

II: 274, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om en höjning av avgiften för kompetensprov för körkort

med 10 kr.»

b) av herr Anders Johansson

4) vid punkten Sb (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Avlöningar) av herrar Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken

Elmén, herrar Widén och Löfroth, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 61, som börjar med »I

motionen II: 219» och slutar med »motionärernas förslag», bort ha följande

lydelse:

»I motionen II: 219 har, såvitt nu är i fråga, yrkats alt antalet tjänster

som teleprinterbiträden för nästa budgetår skall utökas med en i stället

för av departementschefen förordade tre. Utskottet, som icke kan finna

tillräckliga skäl för en så kraftig personalökning som den av departementschefen

föreslagna, finner sig med hänsyn till önskvärdheten att icke

onödigtvis utvidga institutets organisation under nu pågående organisationsutredning,

böra tillstyrka motionärernas förslag, vilket innebär en

med 22 500 kr. minskad utgiftsökning.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut, alt tillämpas tills vidare

fr. o. m. budgetåret 1958/59:

A v 1ö ningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 876 600

2. Arvoden till sakkunniga .............................. 18 800

3. Avlöningar till icke-ordinaric personal ......... 1 930 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 400

Summa kr. 3 243 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1958

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:

Avlöningar för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

3 243 700 kr.;»

5) vid punkten H (Byggnadsstyrelsen: Avlöningar) av herrar Olilon,

Jacobsson, Anders Johansson, Malmborg, fröken Elmcn, herrar Widén

och Löfroth, vilka ansett

dels att del stycke i utskottets yttrande, som på s. 68 börjar med »Icke

heller» och på s. 69 slutar med »förslag i ämnet», bort ha följande lydelse:

»Det i motionen II: 219 framställda förslaget, som syftar till att den

av departementschefen förordade amanuenstjänsten å intendentsbyråns hvresavdelning

icke skall inrättas, finner sig utskottet böra biträda, då de

hyresmål som befattningshavaren avsetts för torde vara av övergående natur

och då målens beskaffenhet icke synes vara av så komplicerad art

att en särskild befattningshavare fordras för deras handläggning. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att hyresnämnderna ex officio prövar

grundhyrans skälighet i nyuppförda hus och även i övrigt av egen

drift äro verksamma för införskaffande av erforderlig utredning i hyresregleringsmål.

Med hänsyn till utskottets ståndpunkt torde anslaget ej

uppräknas med 20 643 kr.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen 11:219, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

byggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kominunikationsärenden

för den 3 januari 1958 förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:

Avlöningsstat

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

t. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 343 700

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .................. 1 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 642 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 475 000

Säger kr. 3 462 800

Byggnadsstyrelsens värmelednings personal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 74 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 103 200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 28 300

Säger kr. 205 600

Summa kr. 3 668 400

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i958

87

c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1958/59

anvisa ett förslagsanslag av 3 668 400 kr.;»

6) vid punkten W (Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse

m. in. inom vissa strandområden) av herrar Ohlon, Jacobsson, Anders

Johansson, Malmborg, fröken Elmén, herrar Widén och Löfroth, vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Då ersättningsreglerna enligt den s. k. strandlagen kunna sägas vara

ganska restriktiva, varom bl. a. den ringa anslagsbelastningen under det

gångna budgetåret bär vittne, finner utskottet Ivungl. Maj:ts beräkning

av medelsbehovet för nästa budgetår vara tilltagen betydligt i överkant.

Utskottet anser det i stället sannolikt, att den föreslagna medelsanvisningen,

såsom föreslagits i motionen II: 312, kan minskas med 40 000 kr. och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Ivungl. Maj :ts förslag samt

med bifall till motionen II: 312, till Ersättningar på grund av

förbud mot bebyggelse m.m. inom vissa strandområden för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kr.»

7) vid punkten 65 (Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader)

av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Nilsson i Göingegården

och Heckscher.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1958 A:220 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om undrad lydelse av 10 § förordningen den 2i maj 1957 s. 9 i texten
  2. Rskr. 1958 A:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 und s. 1 i texten