Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående högre utbildning av sjuksköterskor jämte i ämnet väckta motioner.
1958-03-21 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:66, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående högre utbildning av sjuksköterskor jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
7
Nr 66
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
högre utbildning av sjuksköterskor jämte i ämnet
väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkten
112, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1958/59 beräkna ett
förslagsanslag av 280 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 66, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 31 januari
1958, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad
personalförteckning för högre utbildning av sjuksköterskor, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för högre utbildning
av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59,
dels ock till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar och Omkostnader
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa två förslagsanslag
av 235 000 och 25 000 kronor.
Kurser för utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolorna
samt husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvardsanstalterna har
hittills bedrivits av svensk sjuksköterskeförening, som erhållit statsbidrag
till verksamheten med i princip två tredjedelar av kostnaderna. Föreningen
avser att nedlägga denna verksamhet fr. o. m. den 1 juli 1958.
I ett den 10 november 1949 avlämnat betänkande II (SOU 1951:33)
framlade 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen förslag rörande
ordnandet av bl. a. utbildningen av sjuksköterskor med undervisande
och administrativa uppgifter. Sedan betänkandet varit föremål för
remissbehandling, uppdrog Kungl. Maj :t — som fann kommitténs betänkande
i berörda del böra överarbetas — åt medicinalstyrelsen att, med
beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i 1955 års statsverksproposition
(XI ht, p. 110), verkställa ifrågavarande översyn av betänkandet.
Vidare bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla högst tre experter jämte sekreterare för att biträda
medicinalstyrelsen vid utredningsarbetet.
Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallades sedermera landstingsdirektören
Erland von Hofsten, ordföranden i svensk sjuksköterske
-
8 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
förening, riksdagsledamoten Gerda Höjer samt föreståndaren för statens
sjuksköterskeskola i Stockholm Astrid Janzon att såsom experter biträda
medicinalstyrelsen vid fullgörandet av ifrågavarande utredningsuppdrag.
Med skrivelse den 20 september 1957 har medicinalstyrelsen överlämnat
förslag angående högre utbildning för sjuksköterskor. Förslaget har
i samråd med experterna utarbetats av en inom styrelsen utsedd delegation,
bestående av medicinalrådet O. von Zweigbergk samt byråinspektörerna
Majsa Andrell och Brita Engström.
1 propositionen lämnas en redogörelse för nuvarande förhållanden, kommitténs
och medicinalstyrelsens förslag samt avgivna remissyttranden (s.
3 20), till vilken redogörelse utskottet får hänvisa.
Departementschefen anför att den grundläggande utbildningen av sjuksköterskor
numera sker huvudsakligen i det allmännas regi, nämligen vid
sjuksköterskeskolor, drivna av landstingen och städerna utanför landsting
samt vid statens sjuksköterskeskolor i Stockholm och Göteborg. Denna utbildning,
som enligt gällande kursplaner omfattar teoretisk och praktisk
undervisning in. in. under minst 33‘/2 månader, är emellertid icke tillfyllest
för att kvalificera eleverna till bl. a. tjänster såsom avdelningssköterskor,
lärare vid sjuksköterskeskolor in. in. (instruktionssköterskor) samt husmödrar
vid sj ukvård san staller. I denna del kräves alltså eu vidareutbildning.
Sedan år 191/ har svensk sjuksköterskeförening svarat för denna vidareutbildning.
F. n. ordnas årligen i Stockholm och Göteborg fyra avdelningssköterskekurser
om 12 veckor samt en lärarkurs och en husmoderskurs
om vardera 91/,, månader. Till verksamheten utgår statsbidrag med f. n.
i princip två tredjedelar av ett på visst sätt beräknat bidragsunderlag.
Otvi\ elaktigt har föreningen genom sitt initiativ till dessa kurser och sin
under en lång följd av år bedrivna utbildningsverksamhet gjort en betydelsefull
insats till gagn för svensk sjukvård. Denna verksamhet har dessutom
för föreningen inneburit ekonomiska uppoffringar. Även om statsbidrag
som nämnts utgått till föreningen för verksamhetens upprätthållande,
har nämligen föreningen fått tillskjuta betydande belopp bl. a. för
att kunna tillgodose de ständigt ökade kraven på utvidgning av verksamheten
i fråga om såväl antalet kurser som kursernas omfattning. Sålunda
beräknades föreningens egna utgifter för kurserna redan under budgetåret
1948/49 uppgå till cirka 15 000 kronor, medan skillnaden mellan beräknat
bidragsunderlag och utgående statsbidrag för innevarande budgetår utgör
cirka 60 000 kronor. I realiteten har dock föreningen själv fått svara för eu
ännu större andel av kostnaderna.
Frågan om att verksamheten skulle övertagas av det allmänna har länge
varit aktuell, och förslag härom framlades 1949 av 1946 års kommitté för
sjuksköterskeutbildningen (SOU 1951:33). Förslaget ledde emellertid icke
till resultat, och spörsmålet upptogs ånyo i 1955 års statsverksproposition
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1!)5S
9
(XI ht, p. 110). Såsom däri uttalades torde det i längden icke kunna anses
tillfredsställande, att en enskild förening i sådan utsträckning betungas med
betydande kostnader för en verksamhet av ifrågavarande art. Frågan om
huvudmannaskapet för utbildningen och organisationen i övrigt av densamma
ansågs emellertid böra upptagas till förnyad och ingående prövning
genom en översyn av 1949 års förslag om högre utbildning av sjuksköterskor.
På därom av Ivungl. Maj :t meddelat uppdrag har medicinalstyrelsen företagit
ifrågavarande översyn samt framlagt förslag om den högre sjuksköterskeutbildningens
organisation m. in. Styrelsen har därvid behandlat frågorna
om utbildning av instruktionssköterskor vid sjuksköterskeskolor samt
husmödrar och avdelningssköterskor vid sjukvårdsanstalter. Beträffande
huvudmannaskaps!''rågan har medicinalstyrelsen i likhet med sjuksköterskekommittén
stannat för att föreslå, att utbildningsverksamheten i fortsättningen
skall drivas i statlig regi. Tre avdelningssköterskekurser föreslås
förlagda till Göteborg i där förhyrda lokaler, medan för övriga kurser avses
skola uppföras en nybyggnad i Solna på en tomt intill statens sjuksköterskeskola.
I avbidan på att nybyggnaden kommer till stånd, föreslår styrelsen,
att undervisningen provisoriskt förlägges till nuvarande, av sjuksköterskeföreningen
i Stockholm förhyrda lokaler. I förhållande till sjuksköterskeföreningens
nuvarande kurser föreslår styrelsen som nyheter bl. a. dels att
instruktionssköterskekurserna förlänges från två till tre terminer, dels att
särskild utbildning för husmödrar vid de mindre sjukvårdsanstalterna anordnas
genom en förlängd avdelningssköterskekurs.
Medicinalstyrelsens förslag beträffande huvudmannaskapet, som i stort
sett lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, finner departementschefen
sig böra godtaga. Såsom framgått av det föregående ämnar sjuksköterskeföreningen
nedlägga sin kursverksamhet med utgången av innevarande
budgetår. Med hänsyn till angelägenheten av att verksamheten
fortgår utan avbrott förordas, att övertagandet sker fr. o. in. budgetåret
1958/59. Verksamheten anses därvid tills vidare böra bedrivas i ungefär
oförändrad omfattning. I anslutning till vad kompetensutredningen anfört
framhåller departementschefen emellertid, att han därmed icke tagit definitiv
ställning till frågorna om utbildningens närmare organisation eller
utformning. Dessa frågor bör, såsom utredningen framhållit, göras till föremål
för fortlöpande översyn ur lämplighets- och effektivitetssynpunkter.
Vad särskilt angår avdelningssköterskekurserna anses åtminstone på
längre sikt förutsättningarna för en decentralisering böra närmare undersökas.
Vad gäller frågan om uppförande av en nybyggnad för utbildningsverksamheten
erinras om att medicinalstyrelsen i nu föreliggande förslag förordat,
att utbildningen av distriktssköterskor, som f. n. är förlagd till
statens institut för folkhälsan, sammanföres med den högre utbildningen
10
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
av sjuksköterskor. I sitt betänkande (SOU 1957:6) har även folkhälsoinstitutsutredningen
förordat fortsatta överväganden om den framtida förläggningen
av distriktssköterskeskolan. I enlighet härmed har utredningen
utgått från att skolan endast tills vidare skall kvarligga vid folkhälsoinstitutet.
Det torde i detta sammanhang ej vara möjligt att taga ställning
till frågan om distriktssköterskeutbildningens framtida ordnande. Med
hänsyn till betydelsen av detta spörsmål för bedömningen av det nu aktuella
byggnadsprojektet ävensom till de invändningar mot förslaget att förlägga
den högre utbildningen av sjuksköterskor till en nybyggnad i Solna, som
ur allmänna lokaliseringssynpunkter rests från arbetsmarknadsstyrelsens
sida, finner departementschefen, att förläggningsfrågan bör ytterligare
övervägas. Därvid bör givetvis beaktas alla möjligheter att lösa lokalfrågan
på annat sätt än genom nybyggnad. Enligt erbjudande av sjuksköterskeföreningen
kan staten för tiden fram till den 1 juli 1960 få disponera
av föreningen f. n. för ändamålet förhyrda lokaler. Enligt vad departementschefen
under hand inhämtat har icke heller fastighetsägaren
något att erinra mot en sådan anordning. Det torde ankomma på byggnadsstyrelsen
att för förhyrningen föra erforderliga förhandlingar. Då
emellertid en lösning av lokalfrågan i varje fall genom en nybyggnad icke
torde kunna åvägabringas före utgången av nyssnämnda tid, anser departementschefen
angeläget, att byggnadsstyrelsen vid nämnda förhandlingar
även upptager frågan om en förlängning av hyrestiden. Kursverksamheten
i Göteborg föreslås tills vidare få bedrivas i nuvarande, för ändamålet disponerade
lokaler.
Utbildningsverksamheten bör ställas under en av Kungl. Maj:t utsedd styrelse.
Kungl. Maj :t bör äga besluta om såväl antalet ledamöter som styrelsens
sammansättning. Bestämmelser i detta hänseende liksom rörande styrelsens
och befattningshavarnas åligganden anses lämpligen böra intagas i
en särskild instruktion.
Beträffande utformningen av de olika kurserna har departementschefen
intet annat att erinra mot förslaget än att kursernas längd bör begränsas.
Bland annat anses kunna övervägas ett större antal föreläsningar per dag
än vad medicinalstyrelsen föreslagit. I fråga om villkoren för tillträde till
kurserna anser departementschefen i likhet med vissa remissinstanser, att
lärar- och liusmoderskurserna i princip bör stå öppna för alla sjuksköterskor,
som genomgått avdelningssköterskekurs eller erhållit därmed
jämförlig kompletterande utbildning. Det anses emellertid få ankomma på
Kungl. Maj :t att upptaga dessa spörsmål till närmare överväganden.
Kursverksamheten anses, såsom förut framhållits, under nästa budgetår
böra bedrivas i ungefär oförändrad omfattning. Det föreslås alltså, att en
lärarkurs, en husmoderskurs och fyra avdelningssköterskekurser anordnas.
Då den av medicinalstyrelsen föreslagna förlängningen av en av avdelningssköterskekurserna
för utbildning av husmödrar vid mindre anstalter synes
Statsutskottets utlåtande nr 6(i är 1958
11
departementschefen innebära en värdefull rationalisering av utbildningen,
tillstyrker han, att en sådan kurs försöksvis anordnas. En under innevarande
budgetår påbörjad extra lärarkurs, för vilken sjuksköterskeföreningen
åtnjuter statsbidrag motsvarande hela kostnaden, kommer att avslutas
under nästa budgetår.
Det sammanlagda medelsbehovet för utbildningen under nästa budgetår
uppskattas till i runt tal 260 000 kronor. Beloppet anses böra uppdelas på
två förslagsanslag rubricerade Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar
och Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader. Departementschefen
har därvid ansett tillfyllest, att för nästa budgetår inrättas en
tjänst som rektor i A 23, 4 studieledaretjänster i A 17 samt en tjänst som
skrivbiträde i reglerad befordringsgång. Tjänsterna som rektor och studieledare
föreslås som extra ordinarie i angivna lönegrader. Vidare anses böra
inrättas en extra kontoristtjänst i A 9 ävensom medel beräknas för anställande
av en studieledare under första hälften av budgetåret för den extra
lärarkursen, för ytterligare ett skrivbiträde samt för timanställda lärare
och en redogörare-sekreterare. Slutligen föreslås för anlitande av tillfällig
personal ett belopp av 2 000 kronor.
Arvodet till redogöraren-sekreteraren bör bestämmas till 3 000 kronor
för år. För vissa reseersättningar beräknas ett belopp av omkring 5 000
kronor. Med hänsyn härtill och med beaktande av att föreslagna timarvoden
anses böra reduceras med i stort sett 20 procent, beräknas medelsbehovet
för arvoden åt tillfälliga lärare in. in. till i runt tal 70 000 kronor.
För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i den av Kungl.
Maj:t utsedda styrelsen bör ersättning utgå i form av dagarvode enligt
kommittékungörelsen. Kostnaden härför kan beräknas till 400 kronor.
I enlighet med vad sålunda anförts beräknas medelsbehovet under avlöningsanslaget
för nästa budgetår till 235 000 kronor, varav för arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, (3 000 + 400) 3 400
kronor, för arvoden åt tillfälliga lärare in. in. 70 000 kronor, för avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal 143 000 kronor samt för rörligt tillägg
18 600 kronor.
Medicinalstyrelsens förslag till omkostnadsstat för verksamheten för
nästa budgetår godtages i huvudsak. I enlighet med gängse principer anses
emellertid hyreskostnaderna för undervisningslokalerna böra bestridas
från staten för statens allmänna fastighetsfond. Med hänsyn härtill begränsas
medelsbehovet för omkostnaderna till i runt tal 25 000 kronor.
Inrättandet av stipendier för deltagare i kurserna finner departementschefen
sig icke kunna tillstyrka. Det erinras om att landstingens centrala
lönenämnd rekommenderat landstingen att tills vidare låta kursdeltagare
behålla oavkortade löneförmåner. Nuvarande avgifter vid kurserna anses
i fortsättningen böra helt slopas.
12
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Aman m. fl. (I: 330) och den andra inom andra kammaren av fröken
Höjer m. fl. (II: 425), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta följande
ändringar i av Kungl. Maj:t i proposition 66 framlagt förslag angående
högre utbildning av sjuksköterskor, nämligen inplacering av rektor
i lönegrad A 26 och fyra studieledare i A 19, innebärande en ökad kostnad
med 12 360 kronor, förhöjning av beloppet för tillfälliga lärare från 70 000
till 82 030 kronor, att en stipendiesumma på 10 500 kronor måtte anslås till
kursdeltagare, att avdelningssköterskekurserna måtte bibehållas vid en
längd av 12 veckor och lärarutbildningen få en längd av tre terminer samt
att i övrigt vid fortsatt planering av verksamheten vad i motionerna framhållits
måtte beaktas speciellt beträffande behovet av nya lokaler,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Olof son och Nilsson i Lönsboda
väckt motion (II: 426), vari hemställts, att riksdagen vid sitt godkännande
av Kungl. Maj :ts proposition och i anslutning till departementschefens
uttalande i propositionen måtte uttala, att riksdagen förväntar, att
en undersökning av möjligheterna till en decentralisering av utbildningen
av avdelningssköterskor måtte komma till stånd snarast möjligt.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionerna II: 425 och II: 426.
Utskottet. Sammanfattningsvis innebär Kungl. Maj:ts förslag, såsom
framgår av det föregående, att av svensk sjuksköterskeförening bedriven
verksamhet i Stockholm och Göteborg för utbildning av instruktionssköterskor
vid sjuksköterskeskolor samt av husmödrar och avdelningssköterskor
vid sjukvårdsanstalter övertages av staten. Kostnaden beräknas för
budgetåret 1958/59 till 260 000 kronor. Ett genomförande av Kungl. Maj:ts
förslag kommer att innebära, att svensk sjuksköterskeförening befrias från
de betydande kostnader föreningen för närvarande nedlägger på denna
verksamhet. Rent allmänt vill utskottet, i anslutning till uttalanden i propositionen,
framhålla att den nuvarande utbildningen bör utgöra riktpunkt
för bestämmandet av verksamhetens omfattning under den närmaste tiden.
Rörande vissa detaljer i Kungl. Maj:ts förslag har i förenämnda motioner
framställts ett flertal ändringsyrkanden. I anslutning härtill får utskottet
anföra följande.
För arvoden åt tillfälliga lärare in. in. har departementschefen beräknat
70 000 kronor, vilket belopp i motionerna 1:330 och 11:425 föreslås höjt
med 12 030 kronor. Utskottet vilt erinra om alt sjuksköterskeföreningen till
verksamheten för närvarande åtnjuter statsbidrag med i princip två
tredjedelar av ett på visst sätt beräknat bidragsunderlag. Därutöver har
föreningen extra kostnader för högt kvalificerade föreläsare. Kungl. Maj :ts
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
13
förslag torde icke kunna beräknas täcka kostnader av den storlek föreningen
totalt haft för kursverksamheten under senare år. Under beaktande
av den allmänna nivå, som för statens del gäller beträffande andra föreläsningsarvoden
av motsvarande slag, finner sig utskottet ändock icke böra
föreslå riksdagen besluta en höjning av ifrågavarande anslagspost. Det
bör sålunda ankomma på Kungl. Maj :t att i samband med utfärdande av
regleringsbrev för anslaget eller i annan ordning meddela erforderliga föreskrifter
rörande dessa arvoden. Utskottet avstyrker sålunda förenämnda
motioner, i vad de berör denna fråga.
I motionerna 1:330 och 11:425 har vidare hemställts att en stipendiesunnna
om 10 500 kronor måtte anvisas för kursdeltagare i enlighet med
vad i medicinalstyrelsens utredning föreslagits. Med hänsyn dels till att
landstingens centrala lönenämnd rekommenderat landstingen att tills vidare
låta kursdeltagare behålla oavkortade löner, dels till att nuvarande
avgifter vid kurserna i fortsättningen helt slopas finner utskottet icke motiverat
att nu införa statliga stipendier. De villkor som landstingen enligt
motionärerna mycket ofta uppställer i samband med beviljandet av löneförmåner
under kurser bör enligt utskottets mening icke utgöra anledning
till ändring i den statliga studiehjälpen, vilken liksom hittills synes böra
utgå i form av studielån och stipendier från studiehjälpsnämnden. Utskottet
avstyrker därför förenämnda motioner, i vad de berör denna fråga.
Beträffande den närmare utformningen av de olika kurserna har departementschefen
ej annan erinran mot medicinalstyrelsens förslag än att
kursernas längd bör begränsas, bl. a. genom ett större antal föreläsningar
per dag än styrelsen förordat. I anslutning härtill har i propositionen föreslagits,
att avdelningssköterskekurserna erhåller en längd av It veckor,
medan frågan om lärarutbildningens längd, såsom framgår av det föregående,
tills vidare i viss mån lämnats öppen. Då utskottet icke funnit anledning
till erinran mot departementschefens uttalande, anser utskottet, att
yrkandet i motionerna 1:330 och 11:425 om förlängning av dessa kurser
till 12 veckor respektive tre terminer icke bör föranleda någon riksdagens
åtgärd. I stället bör det ankomma på Kungl. Maj:t att, såsom departementschefen
förutsatt, upptaga detta spörsmål till närmare övervägande samt anpassa
kursernas längd med hänsyn härtill.
Vid behandlingen av frågan om kursernas utformning har departementschefen
vidare bl. a. framhållit, att åtminstone på längre sikt förutsättningarna
för en decentralisering av avdelningssköterskekurserna bör närmare
undersökas. Ehuru utskottet förutsätter, att avsikten är att denna undersökning
skall komma till stånd utan onödigt dröjsmål, vill utskottet i anledning
av yrkandet i motionen II: 426 uttala en förväntan, att undersökningen
verkställes snarast möjligt.
Vidkommande den i motionerna I: 330 och II: 425 behandlade frågan
om behovet av nybyggnad för utbildningsverksamheten kan utskottet an
-
14 Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
sluta sig till vad departementschefen därom uttalat. Utskottet förutsätter
därför, att alla möjligheter beaktas att lösa lokalfrågan på annat sätt än
genom nybyggnad. I sammanhanget bör erinras om att utskottet i det föregående
förordat, att en undersökning av möjligheterna till en decentralisering
av avdelningssköterskeutbildningen kommer till stånd snarast möjligt.
Även detta talar för en lösning av lokalfrågan på sätt departementschefen
föreslagit. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet i denna del.
Mot den av departementschefen föreslagna lönesättningen för personalen
har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet kan sålunda icke
tillstyrka yrkandet i motionerna I: 330 och II: 425 om inplacering av rektor
och studieledare i högre lönegrad än som i propositionen förordats.
Departementschefens beräkning av medelsbehovet i övrigt under de nya
anslagen till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar och Högre
utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader har icke heller föranlett någon
erinran från utskottets sida.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 330 och II: 425, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande personalförteckning för högre utbildning
av sjuksköterskor:
Extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än Ae 19:
1 rektor Ae 23;
b) godkänna följande avlöningsstat för högre utbildning
av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budget
-
året 1958/59:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj::t, förslagsvis ............. 3 400
2. Arvoden åt tillfälliga lärare m. m.,, förslagsvis
..... ......... .............. 70 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 143 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 18 600
Summa kronor 235 000;
c) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 235 000 kronor;
d) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 kronor;
II. att motionerna I: 330 och II: 425, i vad de icke behandlats
under I., icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
15
III. att riksdagen må i anledning av motionen 11:426 i
skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört
om decentralisering av avdelningssköterskeutbildningen.
Stockholm den 21 mars 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Ohlon, Gustaf Andersson,
Ivar Johansson, Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, Söderberg, Ragnar Bergh, Hesselbom, Jacobsson och Anders
Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Dover storp, Malmborg, Petterson
i Degerfors, Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström, Widén, Nilsson i Göingegården,
Andreasson, Lassinantti, Heckscher och fru Sjövall.
Reservation
av herr Malmborg, fröken Elmén och herr Heckscher, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka yrkandena i motionerna 1: 330 och II: 425, och att
därför
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 12 med »För
arvoden» och slutar på s. 13 med »hänsyn härtill», bort ha följande lydelse:
»För arvoden åt tillfälliga lärare m. m. har departementschefen beräknat
70 000 kronor, vilket belopp i motionerna 1:330 och 11:425 föreslås höjt
med 12 030 kronor. Av de uppgifter motionärerna lämnat framgår, att det
i propositionen föreslagna beloppet uppenbarligen är otillräckligt, om kurserna
skall kunna hållas på samma nivå som hittills. Anslagsposten bör
därför enligt utskottets mening höjas. Ehuru skäl kan åberopas för en
ytterligare höjning utöver vad motionärerna föreslagit, vill utskottet stanna
för att beloppet, i enlighet med vad i motionerna förordats, höjes med
avrundat 12 000 kronor.
I motionerna 1:330 och 11:425 har vidare hemställts att en stipendiesumma
om 10 500 kronor måtte anvisas för kursdeltagare i enlighet med
vad i medicinalstyrelsens utredning föreslagits. Den hjälp som sjuksköterskorna
kan erhålla i form av ekonomiskt bistånd från de kommunala
huvudmännen under studietiden bör enligt utskottets mening kompletteras
med statliga stipendier, eftersom lån och stipendier från studiehjälpsnämnden
visat sig icke vara tillfyllest. Även andra skäl kan, såsom i motionerna
anförts, åberopas för ett bifall'' till medicinalstyrelsens förslag. Utskottet
lillstyrker därför förenämnda motioner, i vad de berör denna fråga.
16
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
Beträffande den närmare utformningen av de olika kurserna har departementschefen
ej annan erinran mot medicinalstyrelsens förslag än att
kursernas längd bör begränsas, bl. a. genom ett större antal föreläsningar
per dag än styrelsen förordat. I anslutning härtill har i propositionen föreslagits,
att avdelningssköterskekurserna erhåller en längd av 11 veckor,
medan frågan om lärarutbildningens längd, såsom framgår av det föregående,
tills vidare lämnats öppen. Med understrykande av departementschefens
uttalande att kursverksamheten tills vidare bör bedrivas i ungefär
oförändrad omfattning har i motionerna I: 330 och II: 425 föreslagits att
avdelningssköterskekurserna skall bibehållas vid en längd av 12 veckor
och att lärarutbildningen skall omfatta tre terminer. Till detta yrkande kan
utskottet ansluta sig. Utskottet tillstyrker därför motionerna, i vad de berör
denna fråga.»
dels det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 13 med »Vidkommande
den» och slutar på s. 14 med »propositionen förordats», bort ha följande
lydelse:
»I motionerna I: 330 och II: 425 har framhållits att undervisningen för
närvarande äger rum i synnerligen trånga och primitiva lokaler och att det
bl. a. därför är angeläget, att en nybyggnad för verksamheten kommer till
stånd. Utskottet, som kan biträda denna mening, anser på i motionerna
anförda skäl att vad i dessa anförts rörande förläggningsfrågan bör beaktas
vid de ytterligare överväganden som enligt departementschefen är
avsedda att äga rum.
Medicinalstyrelseutredningen har ansett, att rektor för institutet bör placeras
i lägst samma lönegrad som rektor vid statens skolköksseminarium
eller i A 26, vilken lönegradsplacering godtagits av såväl statskontoret som
statens lönenämnd. Med hänsyn till de kvalifikationer, som befattningshavaren
enligt utredningen bör besitta, anser utskottet den av departementschefen
föreslagna lönegradsplaceringen, A 23, vara alltför låg. Utskottet
förordar därför, att tjänsten, i enlighet med vad i motionerna 1:330 och
11:425 föreslagits, inplaceras i A 26. I anslutning härtill bör enligt utskottets
mening de fyra studieledarna med hänsyn till arbetsuppgiftens art inplaceras
i A 19. Även härutinnan tillstyrker sålunda utskottet förenämnda
motioner.»
dels ock utskottets hemställan i nedan nämnda delar bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1: 330 och II: 425, såvitt nu
är i fråga,
a) godkänna följande personalförteckning för högre utbildning
av sjuksköterskor:
Extra ordinarie tjänst i högre lönegrad än Ae 19:
1 rektor .................................. Ae 26;
b) godkänna följande avlöningsstat för högre utbildning
Statsutskottets utlåtande nr 66 år 1958
17
av sjuksköterskor, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis .......... 3 400
2. Arvoden åt tillfälliga lärare m. in., förslagsvis
.................................... 82 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 153 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 20 500
Summa kronor 259 400;
c) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 259 400 kronor;
d) till Högre utbildning av sjuksköterskor: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 35 500 kronor;
II. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 330 och
II: 425 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört angående kursernas längd och behovet av nya
lokaler för utbildningsverksamheten;»
2—Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 65—66
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående högre utbildning av sinnessjukvårdsper sonal. a1 i texten