Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-03-28 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

1

Nr 68

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Statens allmänna fastighetsfond

l:o) Nybyggnad för riksarkivet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i

propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga 29, punkt 1, s. 1—4

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 januari 1958), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets påbörjande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

2:o) Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan. Kungl.

Maj:t har (punkt 2, s. 4 och 5) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.

(I: 228) och den andra inom andra kammaren av herrar Nihlfors och Arvidson

(11:278), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag till nybyggnad för Musikaliska

akademien med musikhögskolan med 500 000 kronor för utförande

av rivnings-, sprängnings- och schaktningsarbeten och därmed sammanhängande

planeringsarbeten i nybyggnad för Musikaliska akademien med

musikhögskolan.

Beträffande motiveringen för detta yttrande får utskottet — i den mån

redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen

I: 228.

I Tlihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Ifrågavarande byggnadsföretag utföres i etapper. Till första etappen, som

omfattat byggnad för musikhögskolans undervisningslokaler och som nu

i huvudsak färdigställts, har för budgetåren 1953/56 anvisats investeringsanslag

om sammanlagt 3 600 000 kronor. Kostnaderna för hela byggnadsföretaget

enligt prisläget den 1 juli 1952 har beräknats till 8 500 000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. Av

detta belopp avses 40 000 kronor för komplettering av första etappen med

två högisolerade rum, avsedda för övningar med biåsinstrument, samt likaledes

40 000 kronor för förstärkning av ljudisoleringen i huvudbyggnaden.

Resterande belopp, 1 920 000 kronor, avses skola användas för påbörjande

av andra etappen, omfattande en orgelsal samt en förbindelselänga mellan

orgelsalen och biblioteks- och museiflygeln för administrationslokaler in. m.

Kostnaden för denna senare etapp har vid nuvarande prisläge beräknats till

3 700 000 kronor.

Departementschefen har för nästa budgetår förordat anvisande av 80 000

kronor för komplettering av första etappen av ifrågavarande byggnadsföretag

med två högisolerade övningsrum samt för förstärkning av ljudisoleringen

i huvudbyggnaden. Någon medelsanvisning till påbörjande av andra

etappen av nybyggnaden har departementschefen ej funnit det möjligt

att föreslå.

I motionerna I: 228 och II: 278 har anförts bland annat följande.

Musikaliska akademiens och musikhögskolans sedan länge planerade nybyggnad

har nu fortskridit så långt, att en första etapp, omfattande huvuddelen

av för musikhögskolan avsedda undervisningslokaler samt övningsspelningsrum

för högskolans elever jämte vaktmästarbostäder, färdigställts

och varit i bruk fr. o. in. den 1 januari 1957. Då denna l:a etapp inte innehåller

någon sal av den storleksordning, som erfordras för den vid musikhögskolan

bedrivna undervisningen i orgelspelning och inte heller några utrymmen

för akademiens bibliotek, som även är skolbibliotek för musikhögskolan,

har orgelundervisningen och biblioteket måst behållas kvar i akademiens

gamla lokaler vid Nybrokajen. Då det på grund av vid akademien och

musikhögskolan rådande personalförhållanden m. m. visade sig vara oundgängligen

nödvändigt att till de nya lokalerna vid Valhallavägen förlägga

inte endast musikhögskolans utan också akademiens expeditioner, ha dessa

måst inrymmas i tre lektionsrum av större typer och fyra överspelningsrum

i nybyggnaden.

I anslagsäskandena för budgetåret 1955/56 hemställde byggnadsstyrelsen

f. f. g. om medel för utförande av den för Musikaliska akademien och musikhögskolan

avsedda nybyggnadens 2:a etapp och har sedan årligen äskat

medel för samma ändamål. Etappen i fråga skulle enligt de ursprungliga

planerna omfatta endast huvudentré och en för orgelundervisningen vid

musikhögskolan avsedd stor orgelsal. För att i någon mån minska de med

ett byggande i etapper förknippade olägenheterna har byggnadsstyrelsen i

skrivelse den 31 augusti 1955 föreslagit en utökning av den 2:a byggnadsetappen

till att omfatta förutom huvudentré och orgelsal även administralionsbyggnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

3

Medel till utförande av den 2:a etappen i nybyggnad för Musikaliska akademien

och musikhögskolan ha inte anvisats. Motioner i ärendet ha i båda

kamrarna väckts till 1955, 1950 och 1957 års riksdagar.

Olägenheterna med att biblioteket och en viktig del av undervisningen vid

musikhögskolan, orgelundervisningen, måste behållas kvar i lokaler på ett

betydande avstånd från högskolans nybyggnad ända till dess att 2:a etappen

färdigställts, ha med skärpa påtalats i de tidigare motionerna, senast i de

likalydande motionerna till 1957 års riksdag I: 185 och II: 86. Huvuddelen av

lärarna ha inte den smidiga tillgång till undervisningslitteratur, som är nödvändig

inte minst vid undervisning i musikaliska ämnen, materiel måste för

dryga extra kostnader fraktas mellan akademiens gamla och nya byggnader,

till nybyggnaden provisoriskt överflyttad materiel, t. ex. det dyrbara grammofonarkivet,

löper allvarlig risk att skadas, då sakkunnig personal inte

står till förfogande för dess skötsel o. s. v.

De antydda olägenheterna bli snabbt större, ju längre det dröjer, innan

hela byggnadsprojektet blir realiserat, d. v. s. inte endast innan den 2:a

utan också innan den bl. a. biblioteket omfattande 3:e etappen färdigställts.

Detta gäller alldeles särskilt i följande avseenden.

De elever, som vid musikhögskolan deltaga i den för hela vårt lands

musik- och kulturliv så utomordentligt betydelsefulla undervisningen i orgelspelning,

äro i förhållande till andra elevgrupper vid musikhögskolan

orättvist missgynnade, inte endast därför att de ha sin utbildning förlagd

till två förhållandevis långt från varandra belägna byggnader utan också

därför att de i fråga om undervisningsmateriel äro så ojämförligt mycket

sämre lottade än de med dem närmast jämförbara eleverna, nämligen

eleverna i pianospelning. För undervisningen i detta ämne stå i de nya

lokalerna en råd förstklassiga instrument till förfogande. Läraren i orgelspelning

däremot har tillgång endast till en gammal, uttjänt orgel, som i

fråga om storlek, stämantal och tekniska resurser inte fyller de krav, som

nu måste ställas på musikhögskolans enda för orgelundervisningen avsedda

instrument.

Om inte åtminstone den 2:a etappen i Musikaliska akademiens och musikhögskolans

nybyggnad inom loppet av de närmaste åren färdigställes,

kommer akademiens styrelse att bli nödsakad att på grund av lokalbrist

stoppa den med hänsyn''till utvecklingen inom vårt lands musikliv nödvändiga

och sedan ett par år tillbaka fortgående starkt ökade intagningen av

elever i främst musiklärarklasser. Redan fr. o. m. nästa läsår, då en ökad

intagning av militärmusiker i samband med genomförandet av den nya

militärmusikorganisationen på nytt torde komma i fråga, bli svårigheterna

i lokalhänseende betydande. En förutsättning för att de här antydda svårigheterna

skola kunna bemästras är, att akademiens och högskolans expeditioner

snart få möjlighet att inflytta i egna lokaler, så att de nu av dessa

expeditioner upptagna lektionsrummen kunna stå till förfogande.

I detta sammanhang kan också påpekas, att undervisningen i musikhistoria

redan nu har att brottas med ett allvarligt lokalproblem. Den för

denna undervisning avsedda speciella föreläsningssalen ingår i den 2:a

byggnadsetappen. F. n. ges musikhistorieundervisningen i en för musiklärarutbildningen

avsedd lektionssal, som inte är dimensionerad för det

elevantal, som kommer i fråga vid de musikhistoriska föreläsningarna. Lokalsvårigheterna

i samband med dessa äro redan nu nästan omöjliga att

bemästra.

Vid väckandet av denna motion äro vi medvetna om att det budgetläge

som kommer till uttryck i statsverkspropositionen gör att varje vidgning av

utgiftsramen blir föremål för skärpt prövning. Vi ha icke desto mindre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

funnit oss föranlåtna att bringa under vederbörande utskotts prövning de i

det föregående utvecklade olägenheterna av ett ännu en gång upprepat uppskov

med fullföljandet av byggnadsplanen för Musikaliska akademien i och

för det förslag till åtgärd eller uttalande i ärendet som utskottet efter sådan

prövning finner sig böra framställa.

Utskottet. Med anledning av vid 1955, 1956 och 1957 års riksdagar väckta

motioner har utskottet tidigare uttalat sig beträffande medelsanvisning till

påbörjande av andra etappen av ifrågavarande nybyggnad (utlåtande 1955:

58, 1956: 103 och 1957:55). I fjol fann sig sålunda utskottet böra särskilt

understryka de svårigheter i olika avseenden, som uppenbarligen förelåge

för akademien genom det inträdda avbrottet i byggnadsföretagets fullföljande.

Utskottet törutsatte att Kungl. Maj :t snarast möjligt upptoge ifrågavarande

anslagsfråga till förnyat bedömande.

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka bifall till de vid innevarande

års riksdag väckta motionerna I: 228 och II: 278, såvitt här är i fråga. Utskottet

vill emellertid ånyo framhålla vikten av att den planerade fortsatta

utbyggnaden snarast möjligt kommer till stånd.

Mot Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning för nästa budgetår av

80 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa till den första byggnadsetappen

hörande ändamål har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 228 och II: 278, såvitt här

är i fråga, till Nybyggnad för musikaliska akademien med

musikhögskolan för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.

3:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 5 och 6), vilket avser dels ändringsarbeten

i geografiska institutionens gamla lokaler, dels ock ombyggnadsarbeten

inom patologiska institutionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 420 000 kronor.

4:o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

4, s. 6 och 7), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och

mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 1 600 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år i958

5

5:o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 7), vilket avser

medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1958/

59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.

6:o) Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 7 och 8), vilket avser medelsanvisning

för fortsatt utredning av bibliotekets lokalfråga, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

7 :o) Nybyggnader för ekologisk fältstation på Öland. I två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 229)

och den andra inom andra kammaren av herr Börjesson m. fl. (II: 279), har

hemställts, att riksdagen måtte dels fatta principbeslut om att inrätta en

fältstation på Öland för terrestrisk ekologisk forskning och dels i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att verkställa

erforderlig utredning rörande anläggningens utformning och kostnader,

så att förslag till byggnadsfrågans lösning kan framläggas i samband

med nästa års anslagsäskanden.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen I: 229.

Av för utskottet tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.

I skrivelse den 27 april 1957 hemställde större konsistoriet vid universitetet

i Uppsala att kanslern för rikets universitet måtte utverka proposition

till 1958 års riksdag om anvisande för budgetåret 1958/59 av ett investeringsanslag

av 500 000 kronor för upprättande av en fältstation för terrestrisk

ekologisk forskning på Öland. Större konsistoriet åberopade en av

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ingiven framställning, av vilken

inhämtas i huvudsak följande.

En nutida biologisk fältstation för terrestrisk ekologi har till uppgift att

möjliggöra studier av de i landmiljö levande organismernas, särskilt växternas,

insekternas och markfaunans levnadsförhållanden, och man bör där

ha tillgång till utrustning för en exakt analys av fysikaliska och kemiska

faktorer. För att få så rikhaltigt studiematerial som möjligt bör denna

station förläggas till ett ställe som ur klimatisk och jordartssynpunkt har

de mest gynnsamma förutsättningarna för forskning och undervisning.

Fältstationer i Sverige har sedan lång tid funnits för marin och limnisk

biologi, för utforskandet av naturen inom det lappländska fjällområdet samt

för flyttfågelforskning. Det har länge varit ett önskemål, att det skulle

finnas en station för forskning och undervisning i terrestrisk ekologi. Be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

hovet av forskning och undervisning inom detta område kan inte nog

starkt framhållas. I den levande naturen dominerar insekterna över alla

andra slag av organismer med hänsyn till betydelsen för människan och

hennes hushållning. Vår kännedom om insekternas biokemi, fysiologi och

ekologi är mycket ofullständig, särskilt om man jämför med den kännedom

man har i dessa avseenden om många andra djurgrupper och växterna.

I samband med att olika nya metoder för kampen mot skadedjur och ogräs

tas i bruk inom jordbruk och trädgårdsbruk, fordras ingående analyser av

följderna härav för den ursprungliga faunan och floran. Erfarenheten visar

att i naturlig miljö de olika arterna och formerna balanserar varandra, så

att förökningen av varje enskild art på flera olika vägar hålles under kontroll.

En forskningsstation av den här planerade typen blir till nytta icke

blott för grundforskningen och den akademiska undervisningen utan även

för den forskning som direkt stöder jordbruket och skogsbruket.

Det område i Norden, som i högre grad än kanske något annat synes fylla

mycket höga anspråk beträffande klimat, jordmån och rikedom på vegetationstyper,

är mellersta Öland, där helt oiika vegetationstyper, jordmåner

och berggrunder förekommer sida vid sida. Ett annat skäl att förlägga en

ekologisk fältstation till Öland är, att detta landskap är i floristiskt och

faunistiskt hänseende kanske det bäst kända av våra landskap.

EU särskilt lämpligt läge för en biologisk fältstation synes vara terrängen

i närheten av Ölands Skogsby i Torslunda kommun, där man inom ett

begränsat område finner naturtyper av så skilda slag som yppig lund, löväng,

alvarhedar, rikkärr och barrskog på sur mark. Torslunda uppvisar

inom sitt område en rikedom på fanerogamarter, som knappast överträffas

av den man finner inom något annat område av motsvarande storlek i

Sverige. Pa grund av detta förhållande jämte den långa vegetationsperioden

och det relativt stora antalet solskensdagar är insektsvärlden mycket formrik-

Väderlekslörhållandena måste också anses såsom mycket gynnsamma

för fältbiologiska undersökningar.

Med stationen som bas skall man kunna bedriva iakttagelser i naturen

med förfinad observationsteknik samt företa systematiska fältförsök. Möjlighet

måste finnas att i nära samband med fältförsöken utföra analys av de

kemiska och fysikaliska faktorer som reglerar organismernas verksamhet.

Härför kräves en god laboratorieutrustning. Särskilt viktig är apparatur för

strålningsmätningar av olika typer, apparatur för molekylspektroskopi av

olika slag (även mikrospektroskopi) samt utrustning för jordanalys. Stationen

bör vidare förfoga över apparatur för fortlöpande registrering av meteorologiska

faktorer.

En fältstation av ovan skisserat slag bör bli av stor betvdelse för den

akademiska undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, då kurser i t. ex.

entomologi, ethologi (beteendelära) och ekologi med fördel kan förläggas

hit, liksom specialarbeten för högre akademiska examina.

Den föreslagna fältstationen bör vara anknuten till Uppsala universitet

på samma sätt som universitetets fältstationer för marin biologi (Klubbans

biologiska station.) och limnologiska laboratoriet vid Erken. Stationen

kräver ett visst minimum i fråga om lokaler. Viktigt är att stationen planeras

så, att den vid behov lätt kan utvidgas. Stationen skall vara tillräcklig

för forskare från landets alla universitet.

Lämpligheten av att på Öland inom det sydsvenska lövskogsområdet upprätta

en fältstation för terrestrisk ekologisk forskning framstår så mycket

angelägnare, eftersom en station redan finnes i Sveriges nordligaste''högfjällsområde.

Förslag föreligger för närvarande om upprättande av forskningscentra

inom de subtropiska (Spanien) och tropiska (Elfenbenskusten)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

7

områdena, tillgängliga för vetenskapsmän från Sverige och de Övriga nordiska

länderna. Stationen i Abisko och de båda projekterade utomlands belägna

stationerna skulle tillsammans med ölandsstationen bilda en kedja av

biologiska fältstationer möjliggörande forskning inom olika klimatområden

från det arktiska till det ekvatoriella.

Den planerade fältstationen bör omfatta en laboratoriebyggnad samt ett

mindre friliggande hus avsett som familjebostad för stationens föreståndare.

Då verksamheten bör kunna pågå även vintertid, bör båda byggnaderna

vara vinterbonade. „

Stationen bör även vara försedd med ett rullande fältlaboratorium i form

av en på lämpligt sätt inredd stationsvagn med tillhörande garage.

För den vetenskapliga forskning och undervisning, som skall bedrivas

vid stationen, behöves lösa inventarier och vetenskaplig instrumentutrustning

samt ett mindre bibliotek, innehållande litteratur för artbestämning avväxter

och djur samt referens- och handböcker i entomologi, botanik, fysiologi

och kemi. „ . ,,

Spektrofotometrisk apparatur täckande hela vaglängdsomradet från ultraviolett

till mikrovågor är nödvändig både för färgstudier och för den kemiska

strukturanalysen. Denna dyrbara och delvis ganska öintaliga apparatur

kommer att på fältstationen behövas huvudsakligen under sommarhalvåret,

och den ovan nämnda som rullande fältlaboratorium inredda bilen

bör därför förses med anordningar, så att den vid behov kan anvandas aven

för transport av sådan apparatur från Uppsala till fältstationen och vice

versa Värdet av att snabbt och utan omständlig nedpacknmg kunna transportera

även annan materiel och utrustning samt litteratur mellan institutionerna

i Uppsala och fältstationen bör inte underskattas. Härigenom behover

till stationen endast anskaffas sådan utrustning, som dar behoves aret

om Det vore emellertid önskvärt, att i samband med stationens inrättande

möilighet funnes att anskaffa en registrerande spektrofotometer för det

ultravioletta och synliga området, då något lämpligt sadant instrument f. n.

ej finnes i Uppsala.

Kostnaderna för upprättande av fältstationen kunna beräknas bli följande:

Laboratoriebyggnad ...................................... «««!

F ö r e s t å n d a r b o s ta d ........................................ 10 000’

Garage ...................................... onnon-__

Rullande fältlaboratorium ................................ aonnn’^

Möbler och annan lös inredning....... ................ uuu.

Vetenskaplig instrumentutrustning och laboratoriemateriei ... do UUU.

Registrerande spektrofotometer, Cary modell 14, med anord
ningar

för mätning av reflekterat ljus.................... »auuu.

Summa kronor 500 000:-

Stationen bör omfatta ungefär ett hektar. Förslag på lämpliga tomter har

lämnats av intresserade personer i Torslunda. Med ett som skäligt ansett

markpris på kr. 1:25 per m2 blir tomtkostnaden omkring 12 500 kronor.

Under förutsättning att medel till bestridande av övriga kostnader för stationens

inrättande kan erhållas från annat håll, kan man rakna med alt tomtfrågan

kommer att lösas genom Uppsala universitets forsorg.

Kostnaderna för stationens drift och underhåll tankes bil tackta genom

medel erhållna i form av statligt malerielanslag och enskilda forskningsanslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

I ärendet inhämtade kanslern yttranden från statens naturvetenskapliga

forskningsråd och byggnadsstyrelsen, av vilka yttranden torde få återgivas

följande.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: I Sverige finnas flera biologiska

stationer för akvatisk forskning, såsom Kristinebergs zoologiska station

och Klubbans biologiska station för marinbiologisk forskning samt

Lunds universitets limnologiska station vid Aneboda och Uppsala universitets

limnologiska laboratorium på Norr Malma vid sjön Erken, likaledes

för sötvattensforskning. För terrestrisk biologi finnes endast Abisko naturvetenskapliga

station, som tillhör Vetenskapsakademien. Behovet av fältstationer

för biologisk, främst ekologisk, forskning i södra och mellersta Sverige

är synnerligen stort. Det av Uppsala universitet framlagda förslaget om

en fältstation för terrestrisk ekologisk forskning är ett riksintresse, i det en

sådan station skulle stå öppen för forskare från hela landet. Med hänsyn

till det stora värdet av en sådan fältstation för forskningsuppgifter av många

skilda slag och för forskare från olika delar av landet får forskningsrådet

livligt tillstyrka den gjorda framställningen.

Byggnadsstyrelsen: Det material rörande den planerade forskningsstationen

som bifogats ärendet är alltför knapphändigt för att tillfredsställande

beräkning av anläggningskostnaden skall kunna ske. Enligt en preliminär

uppskattning av kostnaderna, grundad på den föreliggande skissen, är dessa

av storleksordningen 350 000 kronor. För att en mer definitiv kostnadsberäkning

skall kunna göras erfordras förutom kompletterande uppgifter rörande

förhållandena på den avsedda byggnadsplatsen ett ytterligare studium

av anläggningens utformning.

Därest uppdrag erhålles är byggnadsstyrelsen beredd att utföra erforderlig

utredning så att ett förslag till byggnadsfrågans lösning kan framläggas

i samband med nästa ars anslagsäskanden. Enligt styrelsens mening bör

den utredning som hittills förebragts i ärendet dock vara till fyllest för att

frågan om anläggandet av forskningsstationen skall kunna föreläggas

nästa års riksdag för ett principbeslut.

I underdånig skrivelse den 26 november 1957 hemställde kanslern för rikets

universitet — med överlämnande av samtliga de till ärendet hörande

handlingarna och under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört —

att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa den

utredning i ärendet, som byggnadsstyrelsen funne påkallad för upprättandet

av definitiva kostnadsberäkningar och framläggandet av förslag till

byggnadsfrågans lösning.

I motionerna I: 229 och II: 279 understrykes, att fältstationen skulle vara

av utomordentligt stort värde inte bara ur rent vetenskaplig synpunkt utan

även ur praktisk vetenskaplig synpunkt. Preliminära överläggningar har

enligt motionärerna förts om samarbete mellan fältstationen och forskare

\id lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära. Motionärerna upplyser

slutligen, att universitetet i Uppsala förklarat sig villigt inköpa den

för stationen erforderliga fastigheten.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har byggnadsstyrelsen

funnit det framlagda materialet rörande den planerade forsknings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

9

stationen på Öland alltför knapphändigt för att tillfredsställande beräkning

av anläggningskostnaderna skall kunna ske. För upprättande av en mera

definitiv kostnadsberäkning erfordras enligt styrelsen förutom kompletterande

uppgifter angående förhållandena på den avsedda byggnadsplatsen

ett ytterligare studium av anläggningens utformning. Kanslern för rikets

universitet har för sin del icke tagit annan ställning i ärendet än att han

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa

erforderlig utredning för upprättande av definitiva kostnadsberäkningar

och framläggande av förslag till byggnadsfrågans lösning. Ärendet

är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.

I det ovissa läge, vari förevarande fråga för närvarande befinner sig,

innebärande bland annat att kostnaderna för forskningsstationen icke kunna

överblickas, är utskottet icke berett att tillstyrka, att riksdagen såsom

i motionerna I: 229 och II: 279 påyrkats skulle fatta principbeslut i ärendet.

Då vidare frågan om den ytterligare utredning, som synes erforderlig, redan

bragts under Kungl. Maj:ts prövning, saknas enligt utskottets mening anledning

för riksdagen att i enlighet med motionärernas förslag i skrivelse

till Kungl. Maj :t göra framställning i ämnet.

Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:229 och 11:279 samt

hemställer,

att motionerna 1:229 och 11:279 icke må av riksdagen

bifallas.

8:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 7, s. 8 och 9), vilket avser ombyggnadsarbeten i

gamla kemiska institutionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet

i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 365 000 kronor.

9:o) Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9), vilket avser medelsanvisning

för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för humanistiska fakulteten

vid universitetet i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

10:o) Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9 och 10), vilket

avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande in. in., hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för patologiska institutionen

in. in. vid universitetet i Lund för budgetåret 1958/

59 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

ll:o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 10—13), vilket avser

medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten

vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 6 500 000 kronor.

12 :o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 13—15), vilket avser

medelsanvisning för dels slutförande av utbyggnad av karolinska institutets

fysiologiska institution, dels ock uppförande av laboratoriebyggnad för

vissa strålningsbiologiska undersökningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 905 000 kronor.

13 :o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 15 och 16), vilket avser medelsanvisning

för fortsatta ombyggnadsarbeten inom kvarteret Vega, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret

Vega i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

14:o) Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 13, s. 16—25), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets

fortsättande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 4 650 000 kronor.

15:o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 25), vilket avser ändringsoch

ombyggnadsarbeten inom småskoleseminariets i Stockholm byggnad,

vilken från och med läsåret 1958/59 kommer att tagas i anspråk för arkitekturstuderande

vid tekniska högskolan i Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret

Riddaren i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett

investeringsanslag av 130 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958 11

16:o) Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 15, s. 25—30), vilket avser medelsanvisning för slutförande

av nybyggnad för högskolans bibliotek m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 2 530 000 kronor.

17 :o) Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 30 och 31), vilket avser medelsanvisning

för anordnande av toaletter in. m. vid vissa seminarier, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 80 000 kronor.

18 :o) Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 31 och 32), vilket avser ändringsarbeten

inom huvudbyggnaden vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

samt ombyggnad av den s. k. depåbyggnaden vid institutet, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna

för blinda för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 180 000 kronor.

19 :o) Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 32—36),

vilket avser medelsanvisning för vidtagande av fortsatta, förberedande åtgärder

för ifrågavarande byggnadsföretag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Om- och utbyggnad av vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1958/

59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36—38), vilket avser skolorna för döva i Vänersborg,

specialskolan för tal- och hörselskadade i Örebro samt fortsättningsskolan

för döva flickor i Växjö, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna

för döva för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 1 650 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

21 :o) Nybyggnad för konstfackskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20, s. 38 och 39), vilket avser medelsanvisning för ifrågavarande

byggnadsföretags slutförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad för konstfackskolan för

budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Statens utlåningsfonder

22:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 21

s. 39—42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Nihlfors och Svenungsson väckt motion (II: 395), vari

hemställts, att riksdagen måtte till Statens lånefond för universitetsstudier

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 8 680 000 kronor.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

För budgetåret 1957/58 är ifrågavarande anslag uppfört med 6 000 000

kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats dels nyssnämnda

belopp, dels ock 950 000 kronor av i fonden tillgängliga medel eller sålunda

sammanlagt 6 950 000 kronor.

Garantilånenämnden har för nästa budgetår hemställt om ett investeringsanslag

av 11 000 000 kronor. Nämnden har därvid räknat med att fortsatt

lån skall utgå till 2 400 låntagare, d. v. s. samma antal, som beräknats

för innevarande budgetår. Beträffande nya lån har nämnden förutsatt, att

det under budgetåret 1956/57 gällande procenttalet låntagare beräknat på

totala antalet aktiva studerande skall återställas under budgetåret 1958/59,

och med utgångspunkt häri beräknat behovet av nya lån till 2 000. I sina

anslagsberäkningar har nämnden slutligen räknat med dels en höjning från

och med budgetåret 1958/59 av det årliga maximibeloppet för lån ur ifrågavarande

fond med 500 kronor till 3 000 kronor eller, när särskilda omständigheter

föreligga, till 3 500 kronor, dels ock att från behållningen å fonden

skall under budgetåret 1958/59 kunna tagas i anspråk 660 000 kronor.

Departementschefen, som icke ansett sig kunna biträda förslaget om höjning

av det årliga maximibeloppet, förordar en höjning till högst 3 500 kronor

av det belopp, som må utgå när särskilda omständigheter föreligger. Departementschefen

har anfört bland annat följande.

Vidare finner jag det angeläget att långivningen under nästa budgetår

kommer att avse ett större antal nya lån än innevarande budgetår. Efter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

13

en undersökning, som jag låtit verkställa, har jag ansett mig böra utgå

från att av fondmedel kommer att kunna disponeras minst 1 000 000 kronor

för utdelning av lån under nästa budgetår. Vad beträffar investeringsanslagets

storlek för nästa budgetår har jag funnit mig böra föreslå, att anslaget

uppföres med 7 000 000 kronor, vilket innebär en höjning med

1 000 000 kronor. Vid bifall till detta mitt förslag torde för utdelning av

lån under nästa budgetår sålunda komma att finnas disponibelt ett sammanlagt

belopp av minst 8 000 000 kronor. Med utgångspunkt i oförändrat

genomsnittligt lånebelopp — 2 200 kronor — beräknar jag i anslutning till

garantilånenämndens kalkyler att nämnda, för nästa budgetår disponibla

belopp skall medge utdelning av 2 400 fortsatta och ca 1 240 nya lån.

Utskottet. Ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag innebär en höjning av förevarande

anslag med 1 000 000 kronor. Utskottet ansluter sig till vad Kungl.

Maj :t sålunda föreslagit och är alltså icke berett att tillstyrka bifall till det

i motionen II: 395 framställda yrkandet. I anledning av motionsyrkandet

vill emellertid utskottet — med erinran om innevarande riksdags beslut

om höjning för nästa budgetår av reservationsanslaget till naturastipendier

med 2 535 000 kronor — framhålla angelägenheten av att medelsanvisningen

till nu ifrågavarande ändamål successivt förstärkes i sådan utsträckning, att

lånen följa studentantalets tillväxt. Den eftersläpning härvidlag, som nu

kan konstateras, kommer vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag att delvis tagas

igen. Det är utskottets förhoppning, att Kungl. Majt vid höstens budgetarbete

skall finna det möjligt föreslå en medelsanvisning för budgetåret

1959/60 av sådan storlek, att eftersläpningen helt kommer att bortfalla. I

detta sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet i sitt av riksdagen

godkända utlåtande 1957: 180 fann en skyndsam utredning påkallad avseende

bland annat en översyn av och en avvägning mellan olika studiesociala

åtgärder.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 395, till Statens lånefond

för universitetsstudier för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 7 000 000 kronor.

23:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 22, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000

kronor.

Fonden för låneunderstöd

24:o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den

ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 236) samt den andra

inom andra kammaren av herr Munktell in. fl. (II: 286), bar hemställts, all

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

1958 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 360 000 kronor till Uppsala studentkår

för uppförande och inredande av en studentmatsal med cirka 260

platser och kafélokal.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till

nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 286.

Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts bland annat följande.

Med stor besvikelse har konstaterats, att Kungl. Maj :t icke heller i årets

statsverksproposition funnit sig kunna föreslå riksdagen att anvisa medel

för uppförande av en studentmatsal i Uppsala.

Under de senaste åren har uppsalastudenternas matsalsfråga utvecklat

sig till ett riksbekant studentsocialt problem. Sedan många år tillbaka är

Uppsala den enda högskolestad i landet, där studenterna icke har tillgång

till en av dem själva driven matsal eller restaurang. Vid upprepade tillfällen

under de senaste decennierna och senast genom underdåniga skrivelser åren

1954, 1955, 1956 och 1957 har studentkåren gjort framställningar om statsmedel

för uppförande och inredande av en dylik studentmatsal.

När Uppsala studentkårs önskemål om statsmedel för uppförande och inredande

av eu studentmatsal i Uppsala ännu en gång aktualiserats i riksdagen

kan, beträffande såväl det ifrågavarande byggnadsprojektets planering

som det studentsociala behovet av en dylik matsal, i huvudsak hänvisas till

vad tidigare anförts i studentkårens underdåniga framställningar av den 8

november 1955, den 31 oktober 1956 och den 30 oktober 1957 samt i motionerna

nr 334/1955, 399/1956 och 129/1957. Härutöver bör emellertid anföras,

att studentkårens byggnadskommitté under våren 1957 låtit anlita särskild

expertis med uppgift att undersöka, huruvida det över huvud taget vore

möjligt att, genom uppförande av en studentmatsal av den typ studentkåren

tänkt sig, kunna driva matservering med lägre priser än dem studenterna

för närvarande får betala i Uppsala. Den företagna undersökningen har

ytterligare styrkt studentkåren i dess uppfattning, att så otvivelaktigt är

fallet. Studentkåren har vidare under det gångna året ytterligare låtit överarbeta

de ritningar, som utförts av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén. Därvid

har vissa smärre justeringar beträffande lokaldispositionen gjorts, vilka

dock icke är av sådan betydelse, att de påverkar de tidigare upprättade och

redovisade kostnadsberäkningarna.

I sitt utlåtande över 1957 års motioner anförde statsutskottet bl. a. följande:

»Med anledning av vid 1955 och 1956 års riksdagar väckta motioner

har utskottet tidigare uttalat sig beträffande frågan om lån till Uppsala studentkår

för uppförande och inredande av en studentmatsal (utlåtanden

1955: 57 och 1956: 116). I sistnämnda utlåtande underströk utskottet vikten

av att vitala studentsociala behov — vartill förevarande fråga hörde — bleve

tillgodosedda genom insatser från statens sida. Utskottet förutsatte att

Kungl. Maj:t vid budgetberedningen hösten 1956 toge förevarande lånefråga

under förnyad omprövning, så att förslag i ämnet kunde föreläggas 1957 års

riksdag.

Kungl. Maj :t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i

ämnet.

Utskottet får erinra om att 1955 års universitetsutredning beräknat att det

totala antalet universitets- och högskolestuderande kommer att stiga från

nu icke fullt 23 000 till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period

av fortsatt expansion, som kunde bli mer eller mindre stark, i varje fall

fram till 1970-talets första år.

Med beaktande av denna prognos samt under erinran om utskottets ti
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

15

digare uttalanden rörande förevarande lånefråga förutsätter utskottet att

Kungl. Maj :t tar ifrågavarande ärende under allvarligt övervägande vid budgetplaneringen

för 1958/59.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer afl utskottet icke finner

sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda

yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet ovan anfört.

Utskottet hemställer alltså,

a) att motionerna I: 120 och II: 129 icke må av riksdagen bifallas.

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

anfört.»

Mot ifrågavarande beslut reserverade sig tio av utskottets ledamöter beträffande

vad under a) anförts och ansåg att utlåtandet bort erhålla följande

kläm:

»Utskottet vill med beaktande av denna prognos understryka vikten av

att vitala studentsociala behov bli under statens medverkan tillgodosedda.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer, att utskottet finner sig

böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 120 och II: 129, till Lån

till Uppsala universitets studentkår för 1957/58 anvisa ett investeringsanslag

av 1 280 000 kronor.»

Riksdagen följde utskottets förslag men i andra kammaren med endast 1

rösts majoritet.

I 1957 års motioner hade den planerade matsalen kostnadsberäknats till

minst 1 280 000 kronor. Under oktober 1957 bar en förnyad kostnadsberäkning

företagits. Härvid har hänsyn endast tagits till den officiella beräkningen

av utvecklingen för byggnadskostnadsindex. Denna beräkning gav

vid handen, att kostnaderna för uppförande och inredande av den planerade

studentmatsalen numera måste uppskattas till minst 1 360 000 kronor. Det

förtjänar understrykas, att denna kostnadsökning inte till någon del beror

på, att det i tidigare framställningar från studentkåren angivna programmet

utvidgats. Det bör även nu framhållas, att studentkårens avsikt fortfarande

är, att de i direkt anslutning till studentmatsalen planerade kårlokalerna

helt skall finansieras utan anlitande av statsmedel. Studentkåren framhåller

i 1957 års framställning härom bl. a. följande:

»Detta förhållande, vilket torde vara enastående bland landets studentkårer,

ställer dock med rådande kreditrestriktioner studentkårens ekonomi

inför stora påfrestningar under de närmaste åren. Studentkåren vill därför

starkt understryka, dels att det icke är möjligt för studentkåren att åtaga sig

kostnaderna för matsalsdelen, dels att behovet av kårlokaler icke är mindre

än behovet av en studentmatsal, dels slutligen att varje års uppskov med

matsalsfrågans lösning även innebär ett uppskov med lösning av kårlokalfrågan.

»

Vad studentkåren ovan anfört beträffande kårlokalfrågan är av största

vikt. För närvarande är Uppsala studentkår tvingad att driva sin fackliga

verksamhet i mycket ålderdomliga och synnerligen trånga lokaler. Det vore

orealistiskt att tro, att studentkårens verksamhet, utan att bliva allvarligt

inskränkt, skulle kunna fortfara i dessa lokaler någon längre tid. Med hänsyn

tagen till de föreliggande prognoserna måste det tvärtom hållas för troligt,

att det inom blott något år starkt ökade antalet studenter skall medföra

en sådan belastning för studentkåren, att dess verksamhet skall stagnera.

Med vetskap om den betydande tid det trots allt tar att färdigställa

eu byggnad av den planerade storleken framstår behovet än mer uppenbart.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

Ifrågavarande låneärendens tidigare behandling ger tydligtvis vid handen

att det enbart är det statsfinansiella läget, som gjort att det icke föranlett

förslag i årets statsverksproposition. Av det ovan framförda framgår emellertid,

att behovet av såväl studentmatsal som nya kårlokaler för Uppsala

studentkår är synnerligen stort och att ytterligare försening av byggnadsprojektet

kan medföra allvarliga konsekvenser för studentkårens hela verksamhet.

Utskottet. Inrättandet i Uppsala av en studentmatsal, som i större omfattning

kan bereda de studerande måltidsinackordering till rimliga priser, har

inom Uppsala studentkår länge framstått som av behovet starkt påkallat.

Detta har kommit till uttryck i ett flertal utredningar och förslag; motioner

i ämnet ha väckts vid 1955, 1956 och 1957 års riksdagar.

I sitt den 29 juni 1957 avgivna betänkande om den akademiska undervisningen

och om forskarrekryteringen (SOU 1957:24) har universitetsutredningen

räknat med att det totala antalet universitets- och högskolestuderande,

år 1956 beräknat till 24 000, mot slutet av 1960-talet kommer att vara

betydligt högre än 40 000.

Med anledning av de vid innevarande års riksdag i ämnet väckta motionerna

vill utskottet -—- med hänvisning till utskottets av riksdagen godkända

utlåtanden 1955: 57, 1956: 116 och 1957: 92 — understryka, att det med hänsyn

till bland annat universitetsutredningens nyssnämnda prognos för utskottet

framstår som uppenbart, att Uppsala studentkårs matsalsfråga snarast

bör och måste lösas. Det är vidare alltjämt utskottets uppfattning, att

staten bör lämna verksamt ekonomiskt stöd till uppförande av denna matsal.

Utskottet har likväl icke funnit sig kunna för ifrågavarande ändamål

förorda en utökning av investeringsramen för nästa budgetår eller en omfördelning

inom densamma. Utskottet anser sig således icke böra tillstyrka

bifall till de föreliggande motionerna. Utskottet vill emellertid betona den

primära angelägenhetsgrad, som enligt utskottets mening bör givas förevarande

fråga, samt förväntar att Kungl. Maj :t skall finna det möjligt att

vid höstens budgetarbete bereda utrymme för en kapitalinvestering för omförmälda

ändamål.

Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet anfört.

Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,

a) att motionerna I: 236 och II: 286 icke må av riksdagen

bifallas;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 28 mars 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958

17

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, GiMström, Gustaf Andersson,

fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,

Rikard Svensson, Mårtensson, Ivar Persson, Sunne, Jacobsson och

Anders Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson

i Göingegården, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, fru Wallin,

fröken Vinge, herrar Helén och Johansson i Norrköping.

Reservation

vid punkten 24 (Lån till Uppsala studentkår) av herr Helén.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. AIt 68

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, a1 i texten