Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1958-03-28 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
1
Nr 68
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
Statens allmänna fastighetsfond
l:o) Nybyggnad för riksarkivet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i
propositionen nr 1 beträffande kapitalbudgeten (bilaga 29, punkt 1, s. 1—4
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den
3 januari 1958), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets påbörjande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för riksarkivet för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.
2:o) Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan. Kungl.
Maj:t har (punkt 2, s. 4 och 5) föreslagit riksdagen att till detta ändamål
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 80 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sandler m. fl.
(I: 228) och den andra inom andra kammaren av herrar Nihlfors och Arvidson
(11:278), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen
måtte besluta att anvisa ett investeringsanslag till nybyggnad för Musikaliska
akademien med musikhögskolan med 500 000 kronor för utförande
av rivnings-, sprängnings- och schaktningsarbeten och därmed sammanhängande
planeringsarbeten i nybyggnad för Musikaliska akademien med
musikhögskolan.
Beträffande motiveringen för detta yttrande får utskottet — i den mån
redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa till motionen
I: 228.
I Tlihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 68
2
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.
Ifrågavarande byggnadsföretag utföres i etapper. Till första etappen, som
omfattat byggnad för musikhögskolans undervisningslokaler och som nu
i huvudsak färdigställts, har för budgetåren 1953/56 anvisats investeringsanslag
om sammanlagt 3 600 000 kronor. Kostnaderna för hela byggnadsföretaget
enligt prisläget den 1 juli 1952 har beräknats till 8 500 000 kronor.
I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande
för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor. Av
detta belopp avses 40 000 kronor för komplettering av första etappen med
två högisolerade rum, avsedda för övningar med biåsinstrument, samt likaledes
40 000 kronor för förstärkning av ljudisoleringen i huvudbyggnaden.
Resterande belopp, 1 920 000 kronor, avses skola användas för påbörjande
av andra etappen, omfattande en orgelsal samt en förbindelselänga mellan
orgelsalen och biblioteks- och museiflygeln för administrationslokaler in. m.
Kostnaden för denna senare etapp har vid nuvarande prisläge beräknats till
3 700 000 kronor.
Departementschefen har för nästa budgetår förordat anvisande av 80 000
kronor för komplettering av första etappen av ifrågavarande byggnadsföretag
med två högisolerade övningsrum samt för förstärkning av ljudisoleringen
i huvudbyggnaden. Någon medelsanvisning till påbörjande av andra
etappen av nybyggnaden har departementschefen ej funnit det möjligt
att föreslå.
I motionerna I: 228 och II: 278 har anförts bland annat följande.
Musikaliska akademiens och musikhögskolans sedan länge planerade nybyggnad
har nu fortskridit så långt, att en första etapp, omfattande huvuddelen
av för musikhögskolan avsedda undervisningslokaler samt övningsspelningsrum
för högskolans elever jämte vaktmästarbostäder, färdigställts
och varit i bruk fr. o. in. den 1 januari 1957. Då denna l:a etapp inte innehåller
någon sal av den storleksordning, som erfordras för den vid musikhögskolan
bedrivna undervisningen i orgelspelning och inte heller några utrymmen
för akademiens bibliotek, som även är skolbibliotek för musikhögskolan,
har orgelundervisningen och biblioteket måst behållas kvar i akademiens
gamla lokaler vid Nybrokajen. Då det på grund av vid akademien och
musikhögskolan rådande personalförhållanden m. m. visade sig vara oundgängligen
nödvändigt att till de nya lokalerna vid Valhallavägen förlägga
inte endast musikhögskolans utan också akademiens expeditioner, ha dessa
måst inrymmas i tre lektionsrum av större typer och fyra överspelningsrum
i nybyggnaden.
I anslagsäskandena för budgetåret 1955/56 hemställde byggnadsstyrelsen
f. f. g. om medel för utförande av den för Musikaliska akademien och musikhögskolan
avsedda nybyggnadens 2:a etapp och har sedan årligen äskat
medel för samma ändamål. Etappen i fråga skulle enligt de ursprungliga
planerna omfatta endast huvudentré och en för orgelundervisningen vid
musikhögskolan avsedd stor orgelsal. För att i någon mån minska de med
ett byggande i etapper förknippade olägenheterna har byggnadsstyrelsen i
skrivelse den 31 augusti 1955 föreslagit en utökning av den 2:a byggnadsetappen
till att omfatta förutom huvudentré och orgelsal även administralionsbyggnad.
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
3
Medel till utförande av den 2:a etappen i nybyggnad för Musikaliska akademien
och musikhögskolan ha inte anvisats. Motioner i ärendet ha i båda
kamrarna väckts till 1955, 1950 och 1957 års riksdagar.
Olägenheterna med att biblioteket och en viktig del av undervisningen vid
musikhögskolan, orgelundervisningen, måste behållas kvar i lokaler på ett
betydande avstånd från högskolans nybyggnad ända till dess att 2:a etappen
färdigställts, ha med skärpa påtalats i de tidigare motionerna, senast i de
likalydande motionerna till 1957 års riksdag I: 185 och II: 86. Huvuddelen av
lärarna ha inte den smidiga tillgång till undervisningslitteratur, som är nödvändig
inte minst vid undervisning i musikaliska ämnen, materiel måste för
dryga extra kostnader fraktas mellan akademiens gamla och nya byggnader,
till nybyggnaden provisoriskt överflyttad materiel, t. ex. det dyrbara grammofonarkivet,
löper allvarlig risk att skadas, då sakkunnig personal inte
står till förfogande för dess skötsel o. s. v.
De antydda olägenheterna bli snabbt större, ju längre det dröjer, innan
hela byggnadsprojektet blir realiserat, d. v. s. inte endast innan den 2:a
utan också innan den bl. a. biblioteket omfattande 3:e etappen färdigställts.
Detta gäller alldeles särskilt i följande avseenden.
De elever, som vid musikhögskolan deltaga i den för hela vårt lands
musik- och kulturliv så utomordentligt betydelsefulla undervisningen i orgelspelning,
äro i förhållande till andra elevgrupper vid musikhögskolan
orättvist missgynnade, inte endast därför att de ha sin utbildning förlagd
till två förhållandevis långt från varandra belägna byggnader utan också
därför att de i fråga om undervisningsmateriel äro så ojämförligt mycket
sämre lottade än de med dem närmast jämförbara eleverna, nämligen
eleverna i pianospelning. För undervisningen i detta ämne stå i de nya
lokalerna en råd förstklassiga instrument till förfogande. Läraren i orgelspelning
däremot har tillgång endast till en gammal, uttjänt orgel, som i
fråga om storlek, stämantal och tekniska resurser inte fyller de krav, som
nu måste ställas på musikhögskolans enda för orgelundervisningen avsedda
instrument.
Om inte åtminstone den 2:a etappen i Musikaliska akademiens och musikhögskolans
nybyggnad inom loppet av de närmaste åren färdigställes,
kommer akademiens styrelse att bli nödsakad att på grund av lokalbrist
stoppa den med hänsyn''till utvecklingen inom vårt lands musikliv nödvändiga
och sedan ett par år tillbaka fortgående starkt ökade intagningen av
elever i främst musiklärarklasser. Redan fr. o. m. nästa läsår, då en ökad
intagning av militärmusiker i samband med genomförandet av den nya
militärmusikorganisationen på nytt torde komma i fråga, bli svårigheterna
i lokalhänseende betydande. En förutsättning för att de här antydda svårigheterna
skola kunna bemästras är, att akademiens och högskolans expeditioner
snart få möjlighet att inflytta i egna lokaler, så att de nu av dessa
expeditioner upptagna lektionsrummen kunna stå till förfogande.
I detta sammanhang kan också påpekas, att undervisningen i musikhistoria
redan nu har att brottas med ett allvarligt lokalproblem. Den för
denna undervisning avsedda speciella föreläsningssalen ingår i den 2:a
byggnadsetappen. F. n. ges musikhistorieundervisningen i en för musiklärarutbildningen
avsedd lektionssal, som inte är dimensionerad för det
elevantal, som kommer i fråga vid de musikhistoriska föreläsningarna. Lokalsvårigheterna
i samband med dessa äro redan nu nästan omöjliga att
bemästra.
Vid väckandet av denna motion äro vi medvetna om att det budgetläge
som kommer till uttryck i statsverkspropositionen gör att varje vidgning av
utgiftsramen blir föremål för skärpt prövning. Vi ha icke desto mindre
4 Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
funnit oss föranlåtna att bringa under vederbörande utskotts prövning de i
det föregående utvecklade olägenheterna av ett ännu en gång upprepat uppskov
med fullföljandet av byggnadsplanen för Musikaliska akademien i och
för det förslag till åtgärd eller uttalande i ärendet som utskottet efter sådan
prövning finner sig böra framställa.
Utskottet. Med anledning av vid 1955, 1956 och 1957 års riksdagar väckta
motioner har utskottet tidigare uttalat sig beträffande medelsanvisning till
påbörjande av andra etappen av ifrågavarande nybyggnad (utlåtande 1955:
58, 1956: 103 och 1957:55). I fjol fann sig sålunda utskottet böra särskilt
understryka de svårigheter i olika avseenden, som uppenbarligen förelåge
för akademien genom det inträdda avbrottet i byggnadsföretagets fullföljande.
Utskottet törutsatte att Kungl. Maj :t snarast möjligt upptoge ifrågavarande
anslagsfråga till förnyat bedömande.
Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka bifall till de vid innevarande
års riksdag väckta motionerna I: 228 och II: 278, såvitt här är i fråga. Utskottet
vill emellertid ånyo framhålla vikten av att den planerade fortsatta
utbyggnaden snarast möjligt kommer till stånd.
Mot Kungl. Maj :ts förslag om en medelsanvisning för nästa budgetår av
80 000 kronor för bestridande av kostnaderna för vissa till den första byggnadsetappen
hörande ändamål har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 228 och II: 278, såvitt här
är i fråga, till Nybyggnad för musikaliska akademien med
musikhögskolan för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 80 000 kronor.
3:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 5 och 6), vilket avser dels ändringsarbeten
i geografiska institutionens gamla lokaler, dels ock ombyggnadsarbeten
inom patologiska institutionen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet
i Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 420 000 kronor.
4:o) Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geologiska institutionerna
vid universitetet i Uppsala. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt
4, s. 6 och 7), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för de geografiska och
mineralogisk-geologiska institutionerna vid universitetet i
Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 600 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 68 år i958
5
5:o) Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 5, s. 7), vilket avser
medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1958/
59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kronor.
6:o) Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 7 och 8), vilket avser medelsanvisning
för fortsatt utredning av bibliotekets lokalfråga, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kronor.
7 :o) Nybyggnader för ekologisk fältstation på Öland. I två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 229)
och den andra inom andra kammaren av herr Börjesson m. fl. (II: 279), har
hemställts, att riksdagen måtte dels fatta principbeslut om att inrätta en
fältstation på Öland för terrestrisk ekologisk forskning och dels i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att verkställa
erforderlig utredning rörande anläggningens utformning och kostnader,
så att förslag till byggnadsfrågans lösning kan framläggas i samband
med nästa års anslagsäskanden.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen I: 229.
Av för utskottet tillgängliga handlingar inhämtas bland annat följande.
I skrivelse den 27 april 1957 hemställde större konsistoriet vid universitetet
i Uppsala att kanslern för rikets universitet måtte utverka proposition
till 1958 års riksdag om anvisande för budgetåret 1958/59 av ett investeringsanslag
av 500 000 kronor för upprättande av en fältstation för terrestrisk
ekologisk forskning på Öland. Större konsistoriet åberopade en av
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten ingiven framställning, av vilken
inhämtas i huvudsak följande.
En nutida biologisk fältstation för terrestrisk ekologi har till uppgift att
möjliggöra studier av de i landmiljö levande organismernas, särskilt växternas,
insekternas och markfaunans levnadsförhållanden, och man bör där
ha tillgång till utrustning för en exakt analys av fysikaliska och kemiska
faktorer. För att få så rikhaltigt studiematerial som möjligt bör denna
station förläggas till ett ställe som ur klimatisk och jordartssynpunkt har
de mest gynnsamma förutsättningarna för forskning och undervisning.
Fältstationer i Sverige har sedan lång tid funnits för marin och limnisk
biologi, för utforskandet av naturen inom det lappländska fjällområdet samt
för flyttfågelforskning. Det har länge varit ett önskemål, att det skulle
finnas en station för forskning och undervisning i terrestrisk ekologi. Be
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
hovet av forskning och undervisning inom detta område kan inte nog
starkt framhållas. I den levande naturen dominerar insekterna över alla
andra slag av organismer med hänsyn till betydelsen för människan och
hennes hushållning. Vår kännedom om insekternas biokemi, fysiologi och
ekologi är mycket ofullständig, särskilt om man jämför med den kännedom
man har i dessa avseenden om många andra djurgrupper och växterna.
I samband med att olika nya metoder för kampen mot skadedjur och ogräs
tas i bruk inom jordbruk och trädgårdsbruk, fordras ingående analyser av
följderna härav för den ursprungliga faunan och floran. Erfarenheten visar
att i naturlig miljö de olika arterna och formerna balanserar varandra, så
att förökningen av varje enskild art på flera olika vägar hålles under kontroll.
En forskningsstation av den här planerade typen blir till nytta icke
blott för grundforskningen och den akademiska undervisningen utan även
för den forskning som direkt stöder jordbruket och skogsbruket.
Det område i Norden, som i högre grad än kanske något annat synes fylla
mycket höga anspråk beträffande klimat, jordmån och rikedom på vegetationstyper,
är mellersta Öland, där helt oiika vegetationstyper, jordmåner
och berggrunder förekommer sida vid sida. Ett annat skäl att förlägga en
ekologisk fältstation till Öland är, att detta landskap är i floristiskt och
faunistiskt hänseende kanske det bäst kända av våra landskap.
EU särskilt lämpligt läge för en biologisk fältstation synes vara terrängen
i närheten av Ölands Skogsby i Torslunda kommun, där man inom ett
begränsat område finner naturtyper av så skilda slag som yppig lund, löväng,
alvarhedar, rikkärr och barrskog på sur mark. Torslunda uppvisar
inom sitt område en rikedom på fanerogamarter, som knappast överträffas
av den man finner inom något annat område av motsvarande storlek i
Sverige. Pa grund av detta förhållande jämte den långa vegetationsperioden
och det relativt stora antalet solskensdagar är insektsvärlden mycket formrik-
Väderlekslörhållandena måste också anses såsom mycket gynnsamma
för fältbiologiska undersökningar.
Med stationen som bas skall man kunna bedriva iakttagelser i naturen
med förfinad observationsteknik samt företa systematiska fältförsök. Möjlighet
måste finnas att i nära samband med fältförsöken utföra analys av de
kemiska och fysikaliska faktorer som reglerar organismernas verksamhet.
Härför kräves en god laboratorieutrustning. Särskilt viktig är apparatur för
strålningsmätningar av olika typer, apparatur för molekylspektroskopi av
olika slag (även mikrospektroskopi) samt utrustning för jordanalys. Stationen
bör vidare förfoga över apparatur för fortlöpande registrering av meteorologiska
faktorer.
En fältstation av ovan skisserat slag bör bli av stor betvdelse för den
akademiska undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, då kurser i t. ex.
entomologi, ethologi (beteendelära) och ekologi med fördel kan förläggas
hit, liksom specialarbeten för högre akademiska examina.
Den föreslagna fältstationen bör vara anknuten till Uppsala universitet
på samma sätt som universitetets fältstationer för marin biologi (Klubbans
biologiska station.) och limnologiska laboratoriet vid Erken. Stationen
kräver ett visst minimum i fråga om lokaler. Viktigt är att stationen planeras
så, att den vid behov lätt kan utvidgas. Stationen skall vara tillräcklig
för forskare från landets alla universitet.
Lämpligheten av att på Öland inom det sydsvenska lövskogsområdet upprätta
en fältstation för terrestrisk ekologisk forskning framstår så mycket
angelägnare, eftersom en station redan finnes i Sveriges nordligaste''högfjällsområde.
Förslag föreligger för närvarande om upprättande av forskningscentra
inom de subtropiska (Spanien) och tropiska (Elfenbenskusten)
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
7
områdena, tillgängliga för vetenskapsmän från Sverige och de Övriga nordiska
länderna. Stationen i Abisko och de båda projekterade utomlands belägna
stationerna skulle tillsammans med ölandsstationen bilda en kedja av
biologiska fältstationer möjliggörande forskning inom olika klimatområden
från det arktiska till det ekvatoriella.
Den planerade fältstationen bör omfatta en laboratoriebyggnad samt ett
mindre friliggande hus avsett som familjebostad för stationens föreståndare.
Då verksamheten bör kunna pågå även vintertid, bör båda byggnaderna
vara vinterbonade. „
Stationen bör även vara försedd med ett rullande fältlaboratorium i form
av en på lämpligt sätt inredd stationsvagn med tillhörande garage.
För den vetenskapliga forskning och undervisning, som skall bedrivas
vid stationen, behöves lösa inventarier och vetenskaplig instrumentutrustning
samt ett mindre bibliotek, innehållande litteratur för artbestämning avväxter
och djur samt referens- och handböcker i entomologi, botanik, fysiologi
och kemi. „ . ,,
Spektrofotometrisk apparatur täckande hela vaglängdsomradet från ultraviolett
till mikrovågor är nödvändig både för färgstudier och för den kemiska
strukturanalysen. Denna dyrbara och delvis ganska öintaliga apparatur
kommer att på fältstationen behövas huvudsakligen under sommarhalvåret,
och den ovan nämnda som rullande fältlaboratorium inredda bilen
bör därför förses med anordningar, så att den vid behov kan anvandas aven
för transport av sådan apparatur från Uppsala till fältstationen och vice
versa Värdet av att snabbt och utan omständlig nedpacknmg kunna transportera
även annan materiel och utrustning samt litteratur mellan institutionerna
i Uppsala och fältstationen bör inte underskattas. Härigenom behover
till stationen endast anskaffas sådan utrustning, som dar behoves aret
om Det vore emellertid önskvärt, att i samband med stationens inrättande
möilighet funnes att anskaffa en registrerande spektrofotometer för det
ultravioletta och synliga området, då något lämpligt sadant instrument f. n.
ej finnes i Uppsala.
Kostnaderna för upprättande av fältstationen kunna beräknas bli följande:
Laboratoriebyggnad ...................................... «««!
F ö r e s t å n d a r b o s ta d ........................................ 10 000’
Garage ...................................... onnon-__
Rullande fältlaboratorium ................................ aonnn’^
Möbler och annan lös inredning....... ................ uuu.
Vetenskaplig instrumentutrustning och laboratoriemateriei ... do UUU.
Registrerande spektrofotometer, Cary modell 14, med anord
ningar
för mätning av reflekterat ljus.................... »auuu.
Summa kronor 500 000:-
Stationen bör omfatta ungefär ett hektar. Förslag på lämpliga tomter har
lämnats av intresserade personer i Torslunda. Med ett som skäligt ansett
markpris på kr. 1:25 per m2 blir tomtkostnaden omkring 12 500 kronor.
Under förutsättning att medel till bestridande av övriga kostnader för stationens
inrättande kan erhållas från annat håll, kan man rakna med alt tomtfrågan
kommer att lösas genom Uppsala universitets forsorg.
Kostnaderna för stationens drift och underhåll tankes bil tackta genom
medel erhållna i form av statligt malerielanslag och enskilda forskningsanslag.
8
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
I ärendet inhämtade kanslern yttranden från statens naturvetenskapliga
forskningsråd och byggnadsstyrelsen, av vilka yttranden torde få återgivas
följande.
Statens naturvetenskapliga forskningsråd: I Sverige finnas flera biologiska
stationer för akvatisk forskning, såsom Kristinebergs zoologiska station
och Klubbans biologiska station för marinbiologisk forskning samt
Lunds universitets limnologiska station vid Aneboda och Uppsala universitets
limnologiska laboratorium på Norr Malma vid sjön Erken, likaledes
för sötvattensforskning. För terrestrisk biologi finnes endast Abisko naturvetenskapliga
station, som tillhör Vetenskapsakademien. Behovet av fältstationer
för biologisk, främst ekologisk, forskning i södra och mellersta Sverige
är synnerligen stort. Det av Uppsala universitet framlagda förslaget om
en fältstation för terrestrisk ekologisk forskning är ett riksintresse, i det en
sådan station skulle stå öppen för forskare från hela landet. Med hänsyn
till det stora värdet av en sådan fältstation för forskningsuppgifter av många
skilda slag och för forskare från olika delar av landet får forskningsrådet
livligt tillstyrka den gjorda framställningen.
Byggnadsstyrelsen: Det material rörande den planerade forskningsstationen
som bifogats ärendet är alltför knapphändigt för att tillfredsställande
beräkning av anläggningskostnaden skall kunna ske. Enligt en preliminär
uppskattning av kostnaderna, grundad på den föreliggande skissen, är dessa
av storleksordningen 350 000 kronor. För att en mer definitiv kostnadsberäkning
skall kunna göras erfordras förutom kompletterande uppgifter rörande
förhållandena på den avsedda byggnadsplatsen ett ytterligare studium
av anläggningens utformning.
Därest uppdrag erhålles är byggnadsstyrelsen beredd att utföra erforderlig
utredning så att ett förslag till byggnadsfrågans lösning kan framläggas
i samband med nästa ars anslagsäskanden. Enligt styrelsens mening bör
den utredning som hittills förebragts i ärendet dock vara till fyllest för att
frågan om anläggandet av forskningsstationen skall kunna föreläggas
nästa års riksdag för ett principbeslut.
I underdånig skrivelse den 26 november 1957 hemställde kanslern för rikets
universitet — med överlämnande av samtliga de till ärendet hörande
handlingarna och under hänvisning till vad byggnadsstyrelsen anfört —
att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa den
utredning i ärendet, som byggnadsstyrelsen funne påkallad för upprättandet
av definitiva kostnadsberäkningar och framläggandet av förslag till
byggnadsfrågans lösning.
I motionerna I: 229 och II: 279 understrykes, att fältstationen skulle vara
av utomordentligt stort värde inte bara ur rent vetenskaplig synpunkt utan
även ur praktisk vetenskaplig synpunkt. Preliminära överläggningar har
enligt motionärerna förts om samarbete mellan fältstationen och forskare
\id lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära. Motionärerna upplyser
slutligen, att universitetet i Uppsala förklarat sig villigt inköpa den
för stationen erforderliga fastigheten.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har byggnadsstyrelsen
funnit det framlagda materialet rörande den planerade forsknings
-
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
9
stationen på Öland alltför knapphändigt för att tillfredsställande beräkning
av anläggningskostnaderna skall kunna ske. För upprättande av en mera
definitiv kostnadsberäkning erfordras enligt styrelsen förutom kompletterande
uppgifter angående förhållandena på den avsedda byggnadsplatsen
ett ytterligare studium av anläggningens utformning. Kanslern för rikets
universitet har för sin del icke tagit annan ställning i ärendet än att han
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt byggnadsstyrelsen att verkställa
erforderlig utredning för upprättande av definitiva kostnadsberäkningar
och framläggande av förslag till byggnadsfrågans lösning. Ärendet
är för närvarande föremål för Kungl. Maj :ts prövning.
I det ovissa läge, vari förevarande fråga för närvarande befinner sig,
innebärande bland annat att kostnaderna för forskningsstationen icke kunna
överblickas, är utskottet icke berett att tillstyrka, att riksdagen såsom
i motionerna I: 229 och II: 279 påyrkats skulle fatta principbeslut i ärendet.
Då vidare frågan om den ytterligare utredning, som synes erforderlig, redan
bragts under Kungl. Maj:ts prövning, saknas enligt utskottets mening anledning
för riksdagen att i enlighet med motionärernas förslag i skrivelse
till Kungl. Maj :t göra framställning i ämnet.
Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna 1:229 och 11:279 samt
hemställer,
att motionerna 1:229 och 11:279 icke må av riksdagen
bifallas.
8:o) Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 7, s. 8 och 9), vilket avser ombyggnadsarbeten i
gamla kemiska institutionen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid universitetet
i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 365 000 kronor.
9:o) Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 9), vilket avser medelsanvisning
för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för humanistiska fakulteten
vid universitetet i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
10:o) Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid universitetet
i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9 och 10), vilket
avser medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande in. in., hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för patologiska institutionen
in. in. vid universitetet i Lund för budgetåret 1958/
59 anvisa ett investeringsanslag av 1 200 000 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
ll:o) Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 10—13), vilket avser
medelsanvisning för byggnadsföretagets fortsättande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 6 500 000 kronor.
12 :o) Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 11, s. 13—15), vilket avser
medelsanvisning för dels slutförande av utbyggnad av karolinska institutets
fysiologiska institution, dels ock uppförande av laboratoriebyggnad för
vissa strålningsbiologiska undersökningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 905 000 kronor.
13 :o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 15 och 16), vilket avser medelsanvisning
för fortsatta ombyggnadsarbeten inom kvarteret Vega, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret
Vega i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
14:o) Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 13, s. 16—25), vilket avser medelsanvisning för byggnadsföretagets
fortsättande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbyggnad av tekniska högskolan i
Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 4 650 000 kronor.
15:o) Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren i Stockholm. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 14, s. 25), vilket avser ändringsoch
ombyggnadsarbeten inom småskoleseminariets i Stockholm byggnad,
vilken från och med läsåret 1958/59 kommer att tagas i anspråk för arkitekturstuderande
vid tekniska högskolan i Stockholm, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret
Riddaren i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett
investeringsanslag av 130 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958 11
16:o) Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 15, s. 25—30), vilket avser medelsanvisning för slutförande
av nybyggnad för högskolans bibliotek m. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 2 530 000 kronor.
17 :o) Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 30 och 31), vilket avser medelsanvisning
för anordnande av toaletter in. m. vid vissa seminarier, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 80 000 kronor.
18 :o) Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17, s. 31 och 32), vilket avser ändringsarbeten
inom huvudbyggnaden vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda
samt ombyggnad av den s. k. depåbyggnaden vid institutet, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna
för blinda för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 180 000 kronor.
19 :o) Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18, s. 32—36),
vilket avser medelsanvisning för vidtagande av fortsatta, förberedande åtgärder
för ifrågavarande byggnadsföretag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Om- och utbyggnad av vårdanstalten
i Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1958/
59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
20:o) Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 19, s. 36—38), vilket avser skolorna för döva i Vänersborg,
specialskolan för tal- och hörselskadade i Örebro samt fortsättningsskolan
för döva flickor i Växjö, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa byggnadsarbeten vid skolorna
för döva för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 1 650 000 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
21 :o) Nybyggnad för konstfackskolan. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 20, s. 38 och 39), vilket avser medelsanvisning för ifrågavarande
byggnadsföretags slutförande, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad för konstfackskolan för
budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor.
Statens utlåningsfonder
22:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt 21
s. 39—42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med 1 000 000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Nihlfors och Svenungsson väckt motion (II: 395), vari
hemställts, att riksdagen måtte till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 8 680 000 kronor.
Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.
För budgetåret 1957/58 är ifrågavarande anslag uppfört med 6 000 000
kronor. För utlåning innevarande läsår har disponerats dels nyssnämnda
belopp, dels ock 950 000 kronor av i fonden tillgängliga medel eller sålunda
sammanlagt 6 950 000 kronor.
Garantilånenämnden har för nästa budgetår hemställt om ett investeringsanslag
av 11 000 000 kronor. Nämnden har därvid räknat med att fortsatt
lån skall utgå till 2 400 låntagare, d. v. s. samma antal, som beräknats
för innevarande budgetår. Beträffande nya lån har nämnden förutsatt, att
det under budgetåret 1956/57 gällande procenttalet låntagare beräknat på
totala antalet aktiva studerande skall återställas under budgetåret 1958/59,
och med utgångspunkt häri beräknat behovet av nya lån till 2 000. I sina
anslagsberäkningar har nämnden slutligen räknat med dels en höjning från
och med budgetåret 1958/59 av det årliga maximibeloppet för lån ur ifrågavarande
fond med 500 kronor till 3 000 kronor eller, när särskilda omständigheter
föreligga, till 3 500 kronor, dels ock att från behållningen å fonden
skall under budgetåret 1958/59 kunna tagas i anspråk 660 000 kronor.
Departementschefen, som icke ansett sig kunna biträda förslaget om höjning
av det årliga maximibeloppet, förordar en höjning till högst 3 500 kronor
av det belopp, som må utgå när särskilda omständigheter föreligger. Departementschefen
har anfört bland annat följande.
Vidare finner jag det angeläget att långivningen under nästa budgetår
kommer att avse ett större antal nya lån än innevarande budgetår. Efter
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
13
en undersökning, som jag låtit verkställa, har jag ansett mig böra utgå
från att av fondmedel kommer att kunna disponeras minst 1 000 000 kronor
för utdelning av lån under nästa budgetår. Vad beträffar investeringsanslagets
storlek för nästa budgetår har jag funnit mig böra föreslå, att anslaget
uppföres med 7 000 000 kronor, vilket innebär en höjning med
1 000 000 kronor. Vid bifall till detta mitt förslag torde för utdelning av
lån under nästa budgetår sålunda komma att finnas disponibelt ett sammanlagt
belopp av minst 8 000 000 kronor. Med utgångspunkt i oförändrat
genomsnittligt lånebelopp — 2 200 kronor — beräknar jag i anslutning till
garantilånenämndens kalkyler att nämnda, för nästa budgetår disponibla
belopp skall medge utdelning av 2 400 fortsatta och ca 1 240 nya lån.
Utskottet. Ett bifall till Kungl. Maj :ts förslag innebär en höjning av förevarande
anslag med 1 000 000 kronor. Utskottet ansluter sig till vad Kungl.
Maj :t sålunda föreslagit och är alltså icke berett att tillstyrka bifall till det
i motionen II: 395 framställda yrkandet. I anledning av motionsyrkandet
vill emellertid utskottet — med erinran om innevarande riksdags beslut
om höjning för nästa budgetår av reservationsanslaget till naturastipendier
med 2 535 000 kronor — framhålla angelägenheten av att medelsanvisningen
till nu ifrågavarande ändamål successivt förstärkes i sådan utsträckning, att
lånen följa studentantalets tillväxt. Den eftersläpning härvidlag, som nu
kan konstateras, kommer vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag att delvis tagas
igen. Det är utskottets förhoppning, att Kungl. Majt vid höstens budgetarbete
skall finna det möjligt föreslå en medelsanvisning för budgetåret
1959/60 av sådan storlek, att eftersläpningen helt kommer att bortfalla. I
detta sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet i sitt av riksdagen
godkända utlåtande 1957: 180 fann en skyndsam utredning påkallad avseende
bland annat en översyn av och en avvägning mellan olika studiesociala
åtgärder.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionen II: 395, till Statens lånefond
för universitetsstudier för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.
23:o) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 22, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000
kronor.
Fonden för låneunderstöd
24:o) Lån till Uppsala studentkår. I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Osvald m. fl. (I: 236) samt den andra
inom andra kammaren av herr Munktell in. fl. (II: 286), bar hemställts, all
14
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
1958 års riksdag måtte anvisa ett lån å 1 360 000 kronor till Uppsala studentkår
för uppförande och inredande av en studentmatsal med cirka 260
platser och kafélokal.
I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till
nämnda yrkande får utskottet hänvisa till motionen II: 286.
Till stöd för yrkandet har i motionerna anförts bland annat följande.
Med stor besvikelse har konstaterats, att Kungl. Maj :t icke heller i årets
statsverksproposition funnit sig kunna föreslå riksdagen att anvisa medel
för uppförande av en studentmatsal i Uppsala.
Under de senaste åren har uppsalastudenternas matsalsfråga utvecklat
sig till ett riksbekant studentsocialt problem. Sedan många år tillbaka är
Uppsala den enda högskolestad i landet, där studenterna icke har tillgång
till en av dem själva driven matsal eller restaurang. Vid upprepade tillfällen
under de senaste decennierna och senast genom underdåniga skrivelser åren
1954, 1955, 1956 och 1957 har studentkåren gjort framställningar om statsmedel
för uppförande och inredande av en dylik studentmatsal.
När Uppsala studentkårs önskemål om statsmedel för uppförande och inredande
av eu studentmatsal i Uppsala ännu en gång aktualiserats i riksdagen
kan, beträffande såväl det ifrågavarande byggnadsprojektets planering
som det studentsociala behovet av en dylik matsal, i huvudsak hänvisas till
vad tidigare anförts i studentkårens underdåniga framställningar av den 8
november 1955, den 31 oktober 1956 och den 30 oktober 1957 samt i motionerna
nr 334/1955, 399/1956 och 129/1957. Härutöver bör emellertid anföras,
att studentkårens byggnadskommitté under våren 1957 låtit anlita särskild
expertis med uppgift att undersöka, huruvida det över huvud taget vore
möjligt att, genom uppförande av en studentmatsal av den typ studentkåren
tänkt sig, kunna driva matservering med lägre priser än dem studenterna
för närvarande får betala i Uppsala. Den företagna undersökningen har
ytterligare styrkt studentkåren i dess uppfattning, att så otvivelaktigt är
fallet. Studentkåren har vidare under det gångna året ytterligare låtit överarbeta
de ritningar, som utförts av arkitekterna Erik och Tore Ahlsén. Därvid
har vissa smärre justeringar beträffande lokaldispositionen gjorts, vilka
dock icke är av sådan betydelse, att de påverkar de tidigare upprättade och
redovisade kostnadsberäkningarna.
I sitt utlåtande över 1957 års motioner anförde statsutskottet bl. a. följande:
»Med anledning av vid 1955 och 1956 års riksdagar väckta motioner
har utskottet tidigare uttalat sig beträffande frågan om lån till Uppsala studentkår
för uppförande och inredande av en studentmatsal (utlåtanden
1955: 57 och 1956: 116). I sistnämnda utlåtande underströk utskottet vikten
av att vitala studentsociala behov — vartill förevarande fråga hörde — bleve
tillgodosedda genom insatser från statens sida. Utskottet förutsatte att
Kungl. Maj:t vid budgetberedningen hösten 1956 toge förevarande lånefråga
under förnyad omprövning, så att förslag i ämnet kunde föreläggas 1957 års
riksdag.
Kungl. Maj :t har icke för innevarande års riksdag framlagt förslag i
ämnet.
Utskottet får erinra om att 1955 års universitetsutredning beräknat att det
totala antalet universitets- och högskolestuderande kommer att stiga från
nu icke fullt 23 000 till drygt 40 000 år 1965, varefter skulle följa en period
av fortsatt expansion, som kunde bli mer eller mindre stark, i varje fall
fram till 1970-talets första år.
Med beaktande av denna prognos samt under erinran om utskottets ti
-
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
15
digare uttalanden rörande förevarande lånefråga förutsätter utskottet att
Kungl. Maj :t tar ifrågavarande ärende under allvarligt övervägande vid budgetplaneringen
för 1958/59.
Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer afl utskottet icke finner
sig böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda
yrkandet. Utskottet förordar emellertid att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet ovan anfört.
Utskottet hemställer alltså,
a) att motionerna I: 120 och II: 129 icke må av riksdagen bifallas.
b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört.»
Mot ifrågavarande beslut reserverade sig tio av utskottets ledamöter beträffande
vad under a) anförts och ansåg att utlåtandet bort erhålla följande
kläm:
»Utskottet vill med beaktande av denna prognos understryka vikten av
att vitala studentsociala behov bli under statens medverkan tillgodosedda.
Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, följer, att utskottet finner sig
böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 120 och II: 129 framställda yrkandet.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 120 och II: 129, till Lån
till Uppsala universitets studentkår för 1957/58 anvisa ett investeringsanslag
av 1 280 000 kronor.»
Riksdagen följde utskottets förslag men i andra kammaren med endast 1
rösts majoritet.
I 1957 års motioner hade den planerade matsalen kostnadsberäknats till
minst 1 280 000 kronor. Under oktober 1957 bar en förnyad kostnadsberäkning
företagits. Härvid har hänsyn endast tagits till den officiella beräkningen
av utvecklingen för byggnadskostnadsindex. Denna beräkning gav
vid handen, att kostnaderna för uppförande och inredande av den planerade
studentmatsalen numera måste uppskattas till minst 1 360 000 kronor. Det
förtjänar understrykas, att denna kostnadsökning inte till någon del beror
på, att det i tidigare framställningar från studentkåren angivna programmet
utvidgats. Det bör även nu framhållas, att studentkårens avsikt fortfarande
är, att de i direkt anslutning till studentmatsalen planerade kårlokalerna
helt skall finansieras utan anlitande av statsmedel. Studentkåren framhåller
i 1957 års framställning härom bl. a. följande:
»Detta förhållande, vilket torde vara enastående bland landets studentkårer,
ställer dock med rådande kreditrestriktioner studentkårens ekonomi
inför stora påfrestningar under de närmaste åren. Studentkåren vill därför
starkt understryka, dels att det icke är möjligt för studentkåren att åtaga sig
kostnaderna för matsalsdelen, dels att behovet av kårlokaler icke är mindre
än behovet av en studentmatsal, dels slutligen att varje års uppskov med
matsalsfrågans lösning även innebär ett uppskov med lösning av kårlokalfrågan.
»
Vad studentkåren ovan anfört beträffande kårlokalfrågan är av största
vikt. För närvarande är Uppsala studentkår tvingad att driva sin fackliga
verksamhet i mycket ålderdomliga och synnerligen trånga lokaler. Det vore
orealistiskt att tro, att studentkårens verksamhet, utan att bliva allvarligt
inskränkt, skulle kunna fortfara i dessa lokaler någon längre tid. Med hänsyn
tagen till de föreliggande prognoserna måste det tvärtom hållas för troligt,
att det inom blott något år starkt ökade antalet studenter skall medföra
en sådan belastning för studentkåren, att dess verksamhet skall stagnera.
Med vetskap om den betydande tid det trots allt tar att färdigställa
eu byggnad av den planerade storleken framstår behovet än mer uppenbart.
16
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
Ifrågavarande låneärendens tidigare behandling ger tydligtvis vid handen
att det enbart är det statsfinansiella läget, som gjort att det icke föranlett
förslag i årets statsverksproposition. Av det ovan framförda framgår emellertid,
att behovet av såväl studentmatsal som nya kårlokaler för Uppsala
studentkår är synnerligen stort och att ytterligare försening av byggnadsprojektet
kan medföra allvarliga konsekvenser för studentkårens hela verksamhet.
Utskottet. Inrättandet i Uppsala av en studentmatsal, som i större omfattning
kan bereda de studerande måltidsinackordering till rimliga priser, har
inom Uppsala studentkår länge framstått som av behovet starkt påkallat.
Detta har kommit till uttryck i ett flertal utredningar och förslag; motioner
i ämnet ha väckts vid 1955, 1956 och 1957 års riksdagar.
I sitt den 29 juni 1957 avgivna betänkande om den akademiska undervisningen
och om forskarrekryteringen (SOU 1957:24) har universitetsutredningen
räknat med att det totala antalet universitets- och högskolestuderande,
år 1956 beräknat till 24 000, mot slutet av 1960-talet kommer att vara
betydligt högre än 40 000.
Med anledning av de vid innevarande års riksdag i ämnet väckta motionerna
vill utskottet -—- med hänvisning till utskottets av riksdagen godkända
utlåtanden 1955: 57, 1956: 116 och 1957: 92 — understryka, att det med hänsyn
till bland annat universitetsutredningens nyssnämnda prognos för utskottet
framstår som uppenbart, att Uppsala studentkårs matsalsfråga snarast
bör och måste lösas. Det är vidare alltjämt utskottets uppfattning, att
staten bör lämna verksamt ekonomiskt stöd till uppförande av denna matsal.
Utskottet har likväl icke funnit sig kunna för ifrågavarande ändamål
förorda en utökning av investeringsramen för nästa budgetår eller en omfördelning
inom densamma. Utskottet anser sig således icke böra tillstyrka
bifall till de föreliggande motionerna. Utskottet vill emellertid betona den
primära angelägenhetsgrad, som enligt utskottets mening bör givas förevarande
fråga, samt förväntar att Kungl. Maj :t skall finna det möjligt att
vid höstens budgetarbete bereda utrymme för en kapitalinvestering för omförmälda
ändamål.
Utskottet förordar, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna
vad utskottet anfört.
Under åberopande av det sålunda anförda hemställer utskottet,
a) att motionerna I: 236 och II: 286 icke må av riksdagen
bifallas;
b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 28 mars 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Statsutskottets utlåtande nr 68 år 1958
17
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, GiMström, Gustaf Andersson,
fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist,
Rikard Svensson, Mårtensson, Ivar Persson, Sunne, Jacobsson och
Anders Johansson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, fröken Elmén, herrar Rubbestad, Nilsson
i Göingegården, fröken Olsson, herr Blidfors, fröken Karlsson, fru Wallin,
fröken Vinge, herrar Helén och Johansson i Norrköping.
Reservation
vid punkten 24 (Lån till Uppsala studentkår) av herr Helén.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. AIt 68
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:193 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, a1 i texten