Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid jarmacevtiska institutet.
1958-04-10 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid jarmacevtiska institutet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
9
Nr 72
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
vissa åtgärder för ökad intagning av studerande vid
jarmacevtiska institutet.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, punkten
130, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1958/59 till Farmacevtiska institutet: Ökad intagning av
studerande beräkna ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 94, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 28
februari 1958, föreslagit riksdagen att till Farmacevtiska institutet: Ökad
intagning av studerande för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 393 000 kronor.
Av statsrådsprotokollet för den 28 februari 1958 inhämtas i huvudsak
följande.
Inledning
Den farmacevtiska utbildningen är uppdelad på två linjer, apotekarlinjen
och receptarielinjen. Utbildningen till apotekare omfattar två års praktisk
utbildning på apotek samt en treårig lärokurs för apotekarexamen vid farmacevtiska
institutet. För tillträde till denna kurs fordras i regel att ett år
av den praktiska utbildningen fullgjorts. Utbildningen till receptarie omfattar
två års praktisk utbildning på apotek samt en därpå följande ettårig
lärokurs för receptarieexamen vid farmacevtiska institutet.
Före utgången av oktober månad varje år skall medicinalstyrelsen bestämma
hur många apotekselever, som för påbörjande av praktisk utbildning
högst må antagas under påföljande kalenderår på de båda linjerna.
Normalt sker antagningen på apotekarlinjen en gång årligen, i regel omkring
den 1 september, och på receptarielinjen två gånger årligen, i regel
omkring den 15 februari och den 1 september.
Lärokurs för apotekarexamen anordnas varje år med början den 1 september.
Studerande, som antagits till elev på apotekarlinjen ett år, avses
skola vinna inträde vid lärokursen närmast följande år. För närvarande kan
10
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
högst 40 studerande mottagas vid kursen. Lärokurser för receptarieexamen
börjar varje år den 15 januari och den 15 september. Vid envar av sistnämnda
två kurser kan antagas högst 60 studerande eller alltså sammanlagt
högst 120 årligen.
Genom beslut den 6 juni 1957 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom
ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om utökning av
farmaceutiska institutets utbildningskapacitet och därmed sammanhängande
frågor.
Med anledning härav tillkallade dåvarande departementschefen, statsrådet
Persson, den 29 juni 1957 särskilda sakkunniga för nämnda ändamål.
De sakkunniga antog benämningen farmaceututbildning skommittén.
Enligt de för utredningen meddelade direktiven skulle de sakkunniga
med beaktande av föreliggande prognoser rörande behovet av farmacevtiskt
utbildad arbetskraft undersöka den behövliga examinationskapaciteten vid
farmacevtiska institutet. Syftet med en sådan undersökning borde vara, att
man på grundval av denna skulle kunna bilda sig säkrast möjliga uppfattning
om hur stort antal studerande, som på kortare och längre sikt borde
intagas på apotekarlinjen och receptarielinjen. Vidare skulle en undersökning
företagas rörande de förstärkningar av institutets lärarkrafter och
övriga personal samt de ökade medelsanvisningar till utrustning och materiel,
som kunde erfordras för den nödvändiga utvidgningen av institutets
utbildningskapacitet. Angelägenheten av att de sakkunniga i samråd med
byggnadsstyrelsen förutsättningslöst utredde institutets lokalfråga i hela
dess vidd underströks. I direktiven framhölls därjämte särskilt, att de sakkunniga
måste undersöka möjligheterna att genom provisoriska åtgärder
öka institutets utbildningskapacitet redan från och med höstterminen 1958
och redovisa resultatet härav inom sådan tid, att erforderliga medel kunde
äskas av 1958 års riksdag.
I ett den 8 januari 1958 dagtecknat betänkande (stencilerat) har farmaceututbildningskommittén
framlagt förslag till åtgärder i syfte att provisoriskt
utöka farmacevtiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén
har i detta första betänkande begränsat sig till att framlägga ett detaljerat
förslag för budgetåret 1958/59.
Över betänkandet har yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen, statskontoret,
medicinalstyrelsen, styrelsen för farmacevtiska institutet, apotekarsoeietetens
direktion, centralstyrelsen för Sveriges farmacevtförbund,
farmacevtiska institutets studentkår och Sveriges förenade studentkårer.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
11
Behovet av farmacevtiskt utbildad personal
Föreliggande beräkningar
På begäran av 1955 års universitetsutredning har medicinalstyrelsen
föranstaltat om en utredning rörande behovet av apotekare och receptarier.
Denna utredning har verkställts inom apotekarsocieteten och Sveriges farmacevtförbund.
Enligt de i utredningen — dagtecknad den 9 januari 1957
— redovisade beräkningarna bör farmacevtiska institutet beredas möjlighet
att för utbildning till apotekare mottaga 80 studerande årligen under omkring
10 år och för utbildning till receptarier 180 studerande årligen under
omkring 5 år. Av utredningen — vars resultat delvis refererats i direktiven
för farmaceututbildningskommittén och i kommitténs betänkande — inhämtas
bland annat följande.
Antalet apotek har sedan 1865 nära tredubblats. Sedan 1915, då antalet
apotek var 385, till 1955, då motsvarande antal var 507, har ökningen skett
i det närmaste parallellt med folkmängdsökningen.
Antalet personer, som varit verksamma inom apoteksväsendet, har sedan
länge fortlöpande ökat. En allt större del av farmacevterna — till vilka i
förevarande sammanhang icke räknas apoteksinnehavare — utgöres av
receptarier (inklusive farmacie kandidater). Berörda förhållanden åskådliggöres
av följande sammanställning över antalet apoteksinnehavare samt
på apotek anställda farmacevter.
År
Antal apoteks- innehavare
Antal tjänstgörande farmacevter
leg. apotekare receptarier
Antal receptarier
i % av hela anta- let tjänstgörande
1926 ......
370
468
340
42,1
1936 ......
401
483
404
45,6
1946 ......
400
464
607
56,7
1956 ......
400
459
1 146
71,4
Antalet legitimerade apotekare bland farmacevterna har länge varit nära
nog konstant, medan antalet receptarier ökat väsentligt. Att det trots
ökningen av antalet yrkesverksamma farmacevter föreligger en stor personalbrist
sammanhänger enligt utredningen i icke ringa mån med att förekomsten
av partiell tjänstgöring blivit allt vanligare. Detta återspeglas
emellertid icke av bär lämnade översikt, vilken omfattar såväl heltidstjänstgörande
som partiellt tjänstgörande. Omfattningen av partiell tjänstgöring
belyses av följande uppgifter.
Antal partiellt
Tidpunkt tjänstgörande
December 1942 ..................................... 73
December 1917 ..................................... 141
December 1952 ..................................... 267
September 1956 ..................................... 359
12
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
Den ökade förekomsten av partiell tjänstgöring sammanhänger enligt
utredningen direkt med att antalet kvinnliga farmacevter absolut och relativt
ökat väsentligt.
Enligt en i utredningen åberopad personalregleringsplan har behovet av
heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarexamen i oktober 1956 beräknats
till 468. Det samtidigt befintliga antalet heltidstjänstgörande farmacevter
av denna kategori var enligt utredningen 391. Utredningen konstaterar
sålunda en brist vid nämnda tidpunkt på omkring 75 apotekare.
En detaljstudie av beräknad avgång under en sexårsperiod och beräknad
examination under samma tid ger enligt utredningen vid handen, att man
år 1962, då behovet kunde uppskattas till 525 apotekare, skulle ha endast
315 apotekare disponibla. Bristen på apotekare vid sistnämnda tidpunkt
skulle alltså uppgå till omkring 40 procent av det beräknade behovet. Av
utredningen inhämtas vidare, att bristen på receptarier i oktober 1956 var
omkring 175. I fråga om denna grupp hade en bedömning gjorts rörande
situationen vid den tidpunkt — den 1 oktober 1959 — då de som för närvarande
undergick utbildning till receptarier kunde beräknas ha avlagt
examen. Enligt denna bedömning skulle den i oktober 1956 förefintliga
bristen på receptarier vara praktiskt taget oförändrad den 1 oktober 1959.
För att täcka detta underskott kräves enligt utredningen en ganska betydande
examination av receptarier med hänsyn till den synnerligen stora
avgången inom denna yrkesgrupp. Av en i utredningen åberopad undersökning
framgår sålunda att varje examinerad reeeptarie i genomsnitt ägnar
blott cirka 45 procent av den maximala yrkesverksamma tiden åt apotekstjänstgöring.
Farmaceututbildningskommittén
Farmaceututbildningskommittén anser, att den till universitetsutredningen
överlämnade prognosen rörande behovet av apotekare och receptarier
tills vidare bör tjäna som underlag för bedömningen av erforderliga åtgärder
i syfte att provisoriskt öka farmacevtiska institutets utbildningskapacitet.
Härom anför kommittén i huvudsak följande.
Den enda mera omfattande utredning angående apoteksväsendets behov
av farmacevtiskt utbildad arbetskraft är den, som genom medicinalstyrelsens
föranstaltande utförts på begäran av 1955 års universitetsutredning.
Då farmaceututbildningskommittén sedermera skall överväga de lämpliga
åtgärderna för att på längre sikt tillförsäkra farmacevtiska institutet ändamålsenliga
lokaler för verksamheten, torde det bli ofrånkomligt att grunda
dessa överväganden på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande
rörande behovet av och tillgång på farmacevtiskt utbildad arbetskraft.
Däremot måste de nu föreliggande prognoserna anses fullt tillräckliga till
13
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
belysande av att snabba och omfattande provisoriska åtgärder erfordras för
att öka institutets examinationskapacitet. Kommittén vill i detta sammanhang
omnämna, att en nyligen gjord undersökning, som utförts på föranstaltande
av apotekarsocietetens direktion och centralstyrelsen för Sveriges
farmacevtförbund, i allt väsentligt bekräftat de tidigare utredningsresultaten.
Sålunda har en studie beträffande ändringar i apotekens personalläge
under tiden 1 oktober 1956—30 september 1957 utvisat, att avgången från
apotek av heltidstjänstgörande farmacevter varit 49 apotekare och 112
receptarier, tillhopa sålunda 161, medan antalet partiellt tjänstgörande ökat
med 48. Detta innebär i fråga om apotekare, att avgången varit icke oväsentligt
större än den tidigare beräknade och beträffande receptarier att
den väl överensstämt med tidigare kalkyler. Ett av skälen till att antalet
tjänstgörande apotekare minskat mera på apoteken än tidigare beräknats är,
att anställning av apotekare inom läkemedelsindustrien varit större än som
förutsetts i prognosen.
Farmaceututbildningskommittén föreslår, att intagningen av apotekarstuderande
fördubblas från 40 till 80 från och med budgetåret 1958/59 samt
att intagningen av receptariestuderande samtidigt ökas med femtio procent
från nuvarande 120 till 180. Den föreslagna ytterligare kursen på receptarielinjen
avses skola börja höstterminen 1958. Kommittén utgår från att
den ökade intagningen skall upprepas under flera år framöver. Med hänsyn
främst till att ett enligt kommitténs mening fullt tillfredsställande förslag för
ett flerårsprovisorium i fråga om receptariestuderandenas laborationer ännu
icke kunnat utarbetas, har emellertid kommittén begränsat sig till att framlägga
ett detaljerat förslag för budgetåret 1958/59.
Farmaceututbildningskommitténs förslag till
provisoriska åtgärder
Undervisningens anordnande under ett provisorium
Vid övervägandet av frågan om en provisorisk ökning av farmacevtiska
institutets utbildningskapacitet bär kommittén funnit det vara lämpligast,
att institutets lokaler i första hand reserveras för apotekarlinjen. Med utgångspunkt
häri har kommittén framlagt förslag till ändrad disposition av
institutets laborationslokaler och vissa andra åtgärder rörande undervisningens
anordnande, vilka förutom personalökningar m. m. samt byggnadsoch
inredningsarbeten enligt kommitténs bedömande maste komma till
stånd för att institutet skall kunna mottaga ett större antal studerande.
Sålunda redovisas detaljerade förslag rörande laborationerna i kemi på båda
linjerna. Förslagen bygger på att receptarielinjens laborationer till viss del
14
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
förlägges till tekniska högskolan. Av kommittén förordade åtgärder i fråga
om laborationsövningar i andra ämnen än kemi och övrig vid institutet
förekommande undervisning avser närmast vissa omdispositioner.
Apotekarlinjens kemilaborationer
Såväl apotekarlinjens som receptarielinjens laborationsövningar i kemi
bedrives till huvudsaklig del i två större övningslaboratorier — övre respektive
nedre laboratoriet — i farmacevtiska institutets gamla byggnad vid
Kungstensgatan 49. För laborationsövningarna på apotekarlinjen utnyttjas
båda laboratorierna fem dagar i veckan under tiderna den 1 september—
den 10 november och den 15 januari — den 20 april. Återstående tid av
läsåret, som omfattar 32 veckor, eller den 11 november — den 15 december
samt den 21 april — den 31 maj disponeras laboratorierna, likaledes fem
dagar i veckan, för kemilaborationer på receptarielinjen.
Laborationerna i kemi omfattar vid lärokurs för apotekarexamen totalt
210 dagar, fördelade med 105 dagar på vardera första och andra läsåret.
Kommittén slår fast, att det till följd av det begränsade antalet laborationsplatser
vid den förordade ökade intagningen är möjligt att hinna med laborationerna
i kemi på apotekarlinjen endast om kemilaboratorierna utnyttjas
sex dagar i veckan eller läsåret — utan ökning av antalet laborationsdagar
per vecka — förlänges med sex veckor. Kommittén förordar det första
alternativet.
Receptarielinjens kemilaborationer
Kemilaborationerna på receptarielinjen omfattar 25 dagar och är nu förlagda
till första terminens fem sista veckor. Kommittén förordar, att laborationerna
för de två lärokurser för receptarieexamen, vilka enligt kommitténs
förslag skall börja hösten 1958, uppdelas så, att 17 laborationsdagar
förlägges till tekniska högskolan under tiden den 1—den 23 september och
återstående 8 laborationsdagar till institutet under tiden den 10 november
—den 15 december. I fråga om den lärokurs, som skall börja i januari 1959,
förordar kommittén, att första terminen förlänges att omfatta även två
veckor i juni. Om terminen på detta sätt förlänges kan laborationsövningarna
under kursen pågå i en följd och hela kursen beredas laborationsplatser
vid institutet.
Medelsbehovet under budgetåret 1958/59
Medelsbehovet under budgetåret 1958/59 för den föreslagna ökningen av
intagningen vid farmacevtiska institutet med fyrtio apotekarstuderande
och sextio receptariestuderande har av farmaceututbildningskommittén beräknats
till i avrundat tal 528 000 kronor enligt följande sammanställning.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958 15
1) Byggnads- och inredningsarbeten....................... 200 000
Avlöningar:
2) förste assistent i kemi.......................... 14 760
3) tre förste amanuenser i kemi.................... 22 140
4) institutionsvaktmästare i Ag 8.................. 11 640
5) laboratoriebiträde i Ag 7........................ 11076
6) förste assistent i botanik (fr. o. m. vårterminen) .... 7 380
7) förste amanuens i botanik (fr. o. m. vårterminen) . . 3 690
8) uppräkning av arvode till lärare i matematik och statistik
........................................ 900
9) tre kursgivare i kemi........................... 38 550
10) övningsassistenter i kemi....................... 36 000
11) biträdes- och vakt in äs t a rh j ä 1 p för receptariekurser 10 000
12) kursgivare i farmakognosi...................... 3 400
13) kursgivare i galenisk farmaci............ 3 050
14) kursgivare i social- och rättsfarmaci.............. 3 750
15) biologisk-medicinsk kurs rörande läkemedlen...... 2 250
16) kursgivare i farmacevtisk steriliseringsteknik...... 5 430
17) förste amanuens i stället för tredje amanuens i farmacevtisk
mikrobiologi ........................ 4 920
18) amanuens i Af 13—Ae 19 med samtidig indragning
av arvode å 4 200 till sekreterare................ 10 884
19) kontorsbiträde i Af 1—Ae 5 .................... 8 124
20) tillfällig hjälp på kansliet....................... 5 000 202 944
21) Omkostnader ................................. 21 000
22) Materiel .......................................104 000
Summa kronor 527 944
avrundat 528 000
Kommittén föreslår, att beloppet anvisas under ett förslagsanslag, vilket
icke må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
Byggnads- och inredningsarbeten
Av propositionen inhämtas följande rörande behovet av engångsanslag
— punkt 1 i sammanställningen av medelsbehovet — för genomförandet av
de lokalförbättringar m. m., som enligt kommitténs bedömande är nödvändiga
för att den föreslagna ökade intagningen vid institutets lärokurser skall
kunna komma till stånd.
Kommittén har sökt att i viss mån bemästra lokalsvårigheterna genom
att förlägga receptarielaborationerna i kemi till lokaler utanför institutet
samt genom att räkna med att det ökade lärarbehovet delvis skall täckas
av arvodister med annan huvudsyssla. Genom den senare anordningen minskas
behovet av nya arbetsplatser för lärare inom institutets lokaler. Trots
det man kan vinna genom de bär angivna arrangemangen, är det nödvändigt
att vissa byggnads- och inredningsarbeten utföres inom institutets fastighet,
om det av kommittén förordade utvidgningsförslaget skall kunna
genomföras. Sålunda erfordras arbetsplatser för de tillkommande befatt
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
ningshavare, som har sin huvudsakliga verksamhet förlagd till institutet.
Vidare är det nödvändigt att skapa förutsättningar för ett än mer intensivt
utnyttjande av tillgängliga lokaler för studentlaborationer.
Kommittén har i samråd med institutets lärare och byggnadsstyrelsen
låtit undersöka arten och omfattningen av de arbeten, som sålunda skulle
erfordras. Härvid har framgått att följande åtgärder är påkallade, nämligen
en mindre ökning av de botaniska utrymmena, anordnande av fler arbetsplatser
i arbetsrum för kemiens lärarpersonal, ändrad rumsindelning för ett
mera rationellt utnyttjande av vissa laboratorielokaler för kemi och farmakognosi
samt anordnande av ytterligare två toaletter och ett kapprum.
Kostnaderna för dessa lokalförändringar har av byggnadsstyrelsen uppskattats
till 220 000 kronor. Därav avser 25 000 kronor anskaffning av lös
inredning. Då vissa arbeten, som blir aktuella i samband med de föreslagna
byggnadsarbetena, snarast har karaktär av underhåll och reparation har
byggnadsstyrelsen under hand uppgivit, att en delkostnad av 20 000 kronor
kunde bestridas av byggnadsstyrelsens underhållsmedel. Det erforderliga
engångsanslaget uppgår sålunda till 200 000 kronor. Då ett utförande
av de arbeten, varom här är fråga, icke anses öka byggnadens värde, synes
anslaget böra belasta driftbudgeten.
Avlöningar
Lärarpersonal m. m. för apotekarlinjen
Kemi
Nuvarande personal. För ämnet kemi disponerar farmacevtiska
institutet för närvarande följande, för apotekar- och receptarielinjerna delvis
gemensamma personal, nämligen en professor i kemi och kemisk farmaci,
tre laboratorer, varav en tillika biträdande lärare, en extra lärare, två förste
assistenter, en förste amanuens, tre tredje amanuenser, två institutionsvaktmästare
och tre laboratoriebiträden.
Undervisning och examination i kemi och farmacevtisk kemi på receptarielinjen
ombesörjes av en av de nyssnämnda laboratorerna och den extra
läraren. Övrig lärarpersonal svarar för kemiundervisningen på apotekarlinjen.
Kommitté n: Kommittén finner det angeläget, att lektionsundervisning
och duggningar anordnas på apotekarlinjen i sådan utsträckning att de
studerande föres fram till slutförhör och tentamina i nära anslutning till att
kursundervisningen avslutas. Det har också visat sig önskvärt, att en särskild
föreläsningskurs kommer till stånd inom farmacevtisk organisk kemi.
För ifrågavarande uppgifter bör anlitas den laborator och den extra lärare,
som nu omhänderhar kemiundervisningen på receptarielinjen.
Även i fortsättningen bör laboratorerna stå som ledare för laborationsundervisningen
på apotekarlinjen. Det är emellertid nödvändigt, att de
därvid biträdes av assistenter och amanuenser i större omfattning än nu är
fallet. Varje laborationsgrupp torde bland annat med hänsyn tagen till
laboratorieutrymmena lämpligen böra omfatta 20 studerande.
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958 17
Antalet laborationstimmar per år för en grupp om 20 studerande uppgår
till 630 Antalet laborationsgrupper kommer enligt kommittténs förslag att
under budgetåret 1958/59 uppgå till sex och vid fortsatt ökad intagning
under budgetåret 1959/60 till åtta. För åtta laborationsgrupper blir det
sammanlagda antalet laborationstimmar (8X630=) 5 040 timmar. Häiutöver
har man att räkna med att ej ringa tid kommer, att atga till förberedelsearbete
för laborationsundervisningen. Tjänstgöringsskyldigheten för
här ifrågavarande assistent- och amanuenspersonal utgörande för en
förste assistent 1 000 timmar och för en förste amanuens 600 timmar per
år _ kan icke rimligen uttagas enbart i form av förberedelsearbete för och
biträde vid laborationsundervisningen. Skälig hänsyn måste jämväl.tagas
till forskningsverksamheten. Med beaktande härav anser kommittén ett
minimibehov föreligga av sex förste assistenter och sex förste amanuenser,
då utökad intagning lett till att 80 studerande undervisas i kemi under såväl
första som andra läsåret. Kommittén bedömer, att under första aret härav
erfordras fyra förste assistenter och fyra förste amanuenser. Da det för närvarande
finns två förste assistenter och en förste amanuens, blir behovet
av ny personal under budgetaret 1958/59 tva förste assistenter och tre
förste amanuenser eller — vid bifall till institutets i anslagsäskandena för
samma budgetår framlagda förslag om inrättande av ytterligare en förste
assistentbefattning i kemi — ytterligare en förste assistent och tre förste
amanuenser (punkterna 2 och 3).
Utöver den föreslagna lärarpersonalen kräver utökningen under budgetåret
1958/59 en extra institutionsvaktmästare och ett extra laboratonebiträde
(\punkterna 4 och 5).
Botanik
Nuvarande personal. Undervisningen i botanik omhänderhas av
lektorn i ämnet. Den personal, som står till lektorns förfogande, är en tredje
amanuens och ett laboratoriebiträde.
K o m mitté n: Laborationerna i ämnet omfattar per student 25 dagar
ä 6 timmar. Med ett studentantal av 80 erfordras fyra laborationsgrupper,
varför antalet undervisningstimmar blir (25X6X4=) 600. I enlighet med
de principer, som angivits för kemi, erfordras för ett tillfredsställande genomförande
av laborationer av denna omfattning utöver tredje amanuensen
en förste assistent och en förste amanuens. — Då laborationer under
första läsåret endast förekommer under vårterminen, inskränker sig behovet
under budgetåret 1958/59 till en halv befattning som förste assistent och
en halv befattning som förste amanuens (punkterna 6 och 7).
Matematik och statistik
K o 7 n mitt é n: Ur den i institutets stat förekommande posten Arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgår för närvarande
ett arvode av 3 300 kronor till en lärare i matematik och statistik. Vid
en fördubbling av studentantalet torde lärarens arbete ökas med blott omkring
50 procent. Detta sammanhänger med att det ökade studentantalet
endast medför att räkneövningarnas antal och antalet slutprov och förhör
2 — Bihang till riksdagens protokoll 103S. G samt. A''r 71 73
18
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
ökar för läraren. Föreläsningarnas antal kan däremot förbli oförändrat. Ett
med 50 procent uppräknat arvode eller avrundat 5 000 kronor synes erfordras
för denna undervisning, sedan de två första årens lärokurser fått fördubblat
antal deltagare. För budgetåret 1958/59 inskränker sig det ökade
medelsbehovet till 900 kronor (punkt 8).
Lärarpersonal m. m. för receptarielinjen
Kemi
Nuvarande för hållanden. Antalet deltagare vid en lärokurs
för receptarieexamen är G0. Undervisningen — som för närvarande ombesörjes
av en laborator och en extra lärare — omfattar omkring 100 föreläsningar
och 25 laborationsdagar ä 6 timmar. Två skriftliga prov anordnas,
och under laborationema förekommer två särskilda förhör. Vidare anordnas
för närvarande två ä tre muntliga förhör i fysikalisk och oorganisk kemi
1 anslutning till föreläsningarna. Härtill kommer sluttentamina.
Kommittén: Kommittén föreslår — under erinran att förut nämnda
laborator och extra lärare enligt kommitténs förslag skall överföras till apotekarlinjen
— att en särskild kursledare omhänderhar undervisning och examination
i kemi och farmacevtisk kemi vid varje lärokurs. Vid beräkning av
arvodet till en sådan kursledare har kommittén tillämpat de normer, som
gäller vid tekniska högskolan i Stockholm, såvitt angår ersättning till biträdande
lärare. Dessa normer innebär, att följande ersättning utgår, nämligen
ett grundarvode av 600 kronor, 70 kronor per föreläsningstimme och
35 kronor per timme vid övningar och demonstrationer. Tillämpade på
förevarande fall leder dessa normer till ett arvode av (600+100X70+150X
35=) 12 850 kronor (-punkt 9).
Laborationema pågår vid tre kurser under (25X6X3=) 450 timmar.
För handledning av studenterna har kommittén bedömt erforderligt förutom
kursledaren två övningsassistenter för varje grupp om 30 studenter.
Detta motsvarar 1 800 assistenttimmar för den direkta tillsynen under laborationstid.
Med hänsyn till förberedelsearbete och behovet av personal
för duggningar synes arvode till övningsassistenter böra beräknas för minst
2 400 timmar. Assistenterna skall tjänstgöra förhållandevis många timmar
under en kort tidsperiod. Med hänsyn härtill synes det arvode, som i regel
utgår till assistent vid tekniska högskolan i Stockholm (21 kronor 50 öre för
timme), knappast kunna komma i fråga. Kommittén anser sig dock icke böra
räkna med en lägre genomsnittlig ersättning än 15 kronor per timme,
d. v. s. ungefär den timpenning, som tillkommer en förste assistent vid
institutet. Med denna beräkningsgrund skulle erfordras för övningsassistenter
ett arvodesbelopp av 36 000 kronor (punkt 10). Särskilt belopp bör även
beräknas för vaktmästar- och biträdeshjälp. Behovet uppskattas till 10 000
kronor (punkt 11).
Övriga ämnen
Kommittén: För undervisning i övriga ämnen under läsåret 1958/59
vid två receptariekurser erfordras ingen särskild personal, eftersom sådan
undervisning tillhör institutets ordinarie verksamhet. Däremot måste särskilda
medel beräknas för undervisningen i här avsedda ämnen vid den
19
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
tredje lärokursen. De ämnen varom här är fråga är farmakognosi, galenisk
farmaci samt social- och rättsfarmaci. Vidare erfordras särskilda medel för
anordnande av — utöver nuvarande kurser — en biologiskt-medicinsk
översiktskurs samt kurs i farmacevtisk steriliseringsteknik. Som underlag
för medelsberäkningen må följande nämnas om undervisningens omfattning
och anordning i tentamensämnena.
Undervisningen i farmakognosi meddelas i form av föreläsningar,
vilka uppgår till omkring 40. Varje studerande undergår enskild tentamen.
Sålunda erfordras en kursgivare, som skall hålla sagda antal föreläsningar
och förrätta omkring 60 tentamina (punkt 12).
Omfattningen av kursen i galenisk farmaci är omkring 25 föreläsningar
samt 5 demonstrationer. Vid de senare är de studerande uppdelade
i fyra grupper. De studerandes kunskaper kontrolleras dels genom en
skrivning i preparatkännedom, dels genom enskilda tentamina. Lärarens
arbete utöver tentamina fördelar sig alltså på 25 föreläsningstimmar och
20 demonstrationstimmar (punkt 18).
Föreläsningskursen i ämnet social - och rättsfarmaci omfattar
45 timmar. Ett obligatoriskt skriftligt prov förekommer avseende de s. k.
expeditionsföreskriftema, varjämte enskilda tentamina hålls med varje
examinand (punkt 1J)).
Vid beräkning av arvoden till de kursgivare, som erfordras i nämnda
ämnen, har tillämpats förut angivna normer. För de här avhandlade ämnena
skulle alltså följande ersättningsbelopp erfordras, nämligen för farmakognosi
(600 + 40 X 70 =) 3 400 kronor, för galenisk farmaci (600 + 25 X
70 + 20 X 35 =) 3 050 kronor samt för social- och rättsfarmaci (600 + 45
X 70 =) 3 750 kronor.
Som arvode för en biologiskt-medicinsk översiktskurs utgår för närvarande
1 800 kronor. Institutets styrelse har i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1958/59 hemställt, att arvodet måtte uppräknas till 2 250 kronor.
Kommittén räknar med det sistnämnda beloppet i sina anslagsberäkningar
(punkt 15).
Kursen i farmacevtisk steriliseringsteknik omfattar ca 15 föreläsningar
och 6 laborationsdagar å 6 timmar för varje student. Vid laborationerna
är de studerande uppdelade i tre grupper om 20 studenter. Kursen avslutas
med ett skriftligt förhör. Vid de ordinarie kurserna meddelas undervisningen
av laboratorn i farmacevtisk mikrobiologi, biträdd av en tredje amanuens.
För den extra kursen beräknas arvodet till en kursgivare i nämnda ämne
uppgå till (600-j-15X70-j-3X6X6X35=) 5 430 kronor (punkt 16). Den
erforderliga amanuenshjälpen synes bäst kunna tillgodoses, om den nuvarande
befattningen som tredje amanuens i farmacevtisk mikrobiologi ombildas
till en förste amanuenstjänst (punkt 17).
Administrativ personal
N uii ar ande personal: För sekreterar- och kamrerargöromål finns
vid institutet arvodesavlönade befattningshavare. Institutets sekreterare
har ett årsarvode av 4 200 kronor. Kamreraren uppbär ett årsarvode av
3 600 kronor. Sekreteraren har att ombesörja alla sekreteraruppgifter vid institutet.
Dock utgår ett särskilt arvode av 1 200 kronor till en sekreterare
hos styrelsen. T övrigt består kanslipersonalen av en kansliskrivare och en
20
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
expeditions vakt, varjämte en telefonist jämsides med skötseln av telefonväxeln
ombesörjer kontorsgöromål. Slutligen finns under terminerna ett deltidsanställt
arvodesavlönat biträde.
Kommittén: Skall den av kommittén föreslagna väsentliga ökningen
av institutets utbildningskapacitet kunna genomföras, är en förstärkning
av institutets kamerala och administrativa organisation ofrånkomlig. Sannolikt
skulle den lämpligaste anordningen vara att ersätta de nuvarande
arvodesbefattningama som institutets sekreterare och kamrerare med en
tjänst som förste byråsekreterare. Det förutsättes att en sådan befattningshavare
i erforderlig utsträckning skulle ha tillgång till biträdande personal.
Inrättande av en tjänst som förste byråsekreterare skulle emellertid föregripa
de ställningstaganden, som inom en nära framtid måste ske i anslutning
till att kommittén behandlar en mera definitiv organisationsplan för
institutet. För att institutet tills vidare skall kunna bemästra de kamerala
och administrativa arbetsuppgifterna, har kommittén i detta läge i stället
ansett sig böra föreslå, att en amanuensbefattning inrättas (punkt 18).
Amanuensen bör i första hand övertaga de arbetsuppgifter, som nu ankommer
på institutets sekreterare. Det förutsättes sålunda, att sekreterararvodet
indrages. I mån av tid bör emellertid amanuensen även biträda med de
kamerala göromålen. Skulle så visa sig icke kunna ske, blir en icke oväsentlig
uppräkning av kamrerararvodet framdeles nödvändig.
Under förutsättning att den i institutets petitaskrivelse avseende budgetåret
1958/59 begärda kanslibiträdestjänsten tillkommer, bör man kunna
begränsa sig till att i övrigt förstärka den administrativa personalen med
ett kontorsbiträde, varjämte ett belopp av 5 000 kronor bör anvisas för tillfällig
arbetskraft (punkterna 19 och 20).
Omkostnader och materiel
Kommittén beräknar medelsbehovet under nästa budgetår för omkostnader
till 21 000 kronor (punkt 21) och för materiel till 104 000 kronor
(punkt 22). Beträffande ifrågavarande medelsbehov anför kommittén följande.
Vid bifall till kommitténs förslag kommer verksamheten vid farmacevtiska
institutet att bli i hög grad intensifierad. Antalet studerande ökar redan
under budgetåret 1958/59 med 100 och personalen kommer att öka
med ett 20-tal personer. I vilken utsträckning omkostnadsanslaget med
anledning härav behöver förstärkas, är synnerligen vanskligt att bedöma.
Med ledning av hittillsvarande belastningssiffror har kommittén gjort följande
uppskattning av det ökade medelsbehovet för omkostnader.
Renhållning och städning .................. 10 000 kronor
Skrivmateriel, papper och blankettryck....... 5 000 »
Telegram, telefon och annonsering ........... 5 000 »
Inköp och underhåll av kontorsmaskiner...... 1 000 »
21 000 kronor
I fråga om materiel erfordras dels medel för vissa anskaffningar av
engångsnatur, dels medel för driftkostnader.
21
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
Beträffande de erforderliga engångsanskaffningarna har beräkningarna
resulterat i följande anslagsbehov.
Höstterminens laboratorier i oorganisk kemi . . 8 000 kronor
Vårterminens laborationer i analytisk kemi .... 9 000 »
Laborationer i fysikalisk kemi .............. 13 900 »
Utrustning för nya befattningshavare i kemi . . 10 000 »
Komplettering av viss gemensam apparatur i
kemi ................................... 9 200 »
Mikroprojektionsapparat för botanik ......... 5 000 »
Två mikroskop för assistent och amanuens i
botanik ................................. 5 900 »
Övrig utrustning för botanik ................ 1 100 »
Möbler och armatur........................ 3 900 »
66 000 kronor
Vad angår driftkostnaderna har från tekniska högskolan uppgivits, att
ersättning för materiel för de dit förlagda receptariekurserna kunde beräknas
till 13 000 kronor. De ökade materielkostnaderna, föranledda av Övriga
laborationer, har av kommittén beräknas till 25 000 kronor.
Sålunda erfordras för materiel (66 000+13 000+25 000=) 104 000 kronor.
Departementschefen
Departementschefen har anfört i huvudsak följande.
Farmaceututbildningskommittén har i sitt nu föreliggande första betänkande
framlagt vissa förslag i syfte att möjliggöra en provisorisk ökning av
farmacevtiska institutets utbildningskapacitet. Kommittén har därvid utgått
från en genom medicinalstyrelsens försorg år 1956 verkställd utredning
angående det framtida behovet av farmacevtiskt utbildad arbetskraft.
Enligt nämnda utredning — som anmäldes redan i direktiven för farmaceututbildningskommittén
— förelåg inom apoteksväsendet i oktober 1956 en
brist på omkring 75 heltidstjänstgörande farmacevter med apotekarutbildning.
Vid oförändrad utbildningskapacitet beräknades i utredningen att
denna brist skulle komma att öka till cirka 210 år 1962, motsvarande omkring
40 procent av det vid denna tidpunkt uppskattade behovet. I fråga
om receptarier inklusive farmacie kandidater på apoteken konstaterades i
utredningen en brist i oktober 1956 på cirka 175. Denna brist beräknades
vid oförändrad utbildningskapacitet komma att vara i huvudsak lika stor
i oktober 1959. Utredningen utmynnade i ett krav på att farmacevtiska
institutet borde beredas möjlighet att för utbildning till apotekare mottaga
80 studerande i första årskursen — mot för närvarande 40 — under tio år
och för utbildning till receptarier 180 studerande årligen — mot för närvarande
120 — under omkring fem år. Farmaceututbildningskommittén
har för sin del förordat att intagningen vid institutet från och med läsåret
1958/59 får den i utredningen åsyftade omfattningen och att den förordade
ökade intagningen upprepas under flera år framåt.
Jag vill till en början erinra om att farmaceututbildningskommittén med
föreliggande förslag om provisorisk utökning av farmacevtiska institutets
22
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
utbildningskapacitet fullgjort blott en första del av det åt kommittén givna
utredningsuppdraget. För kommittén återstår bland annat att undersöka
den erforderliga examinationskapaciteten vid institutet på längre sikt
och att utreda institutets lokalfråga i hela dess vidd. Kommittén har i
sitt betänkande uttalat att det synes bli ofrånkomligt att grunda övervägande
i lokalfrågan på än mer djupgående analyser än de nu föreliggande
rörande behovet av och tillgången på farmacevtiskt utbildad arbetskraft.
Angelägenheten, av att sådana analyser kommer till stånd har också betonats
i vissa remissyttranden över kommitténs betänkande. För egen del vill
jag kraftigt understryka vikten av att kommittén vid prövningen av frågan
om den erforderliga examinationskapaciteten på längre sikt granskar
förutsättningarna för de hittills gjorda behovskalkylerna och därvid särskilt
beaktar de strukturella förändringar som pågår eller kan väntas ske
inom hela området för läkemedelsförsörjningen. Jag vill i detta sammanhang
tillägga, att 1953 års läkemedelskommitté — som har till uppgift att
inom inrikesdepartementet biträda med översyn av de av 1946 års lälcemedelsutredning
och apoteksorganisationerna avgivna förslagen berörande
läkemedelsförsörjningen — väntas komma att slutföra sitt arbete inom
kort. Självfallet kan nämnda kommittés utredningsresultat och eventuella
därpå grundade rationaliseringsåtgärder eller andra anordningar tänkas
påverka bedömningen på längre sikt av arbetskraftsbehovet inom apoteksväsendet.
Det aktuella personalläget inom apoteksväsendet är enligt min mening
sådant, att snara åtgärder för en ökning av utbildningskapaciteten vid
farmacevtiska institutets båda linjer är påkallade. Jag anser mig därför
böra föreslå att sådana anordningar vidtages att intagningen vid apotekarlinjen
kan fördubblas — från 40 till 80 studerande — från och med läsåret
1958/59 samt att intagningen vid receptarielinjen kan ökas med 60 studerande
— till sammanlagt 180 — likaledes från och med läsåret 1958/59.
Av min redogörelse för farmaceututbildningskommitténs förslag framgår,
att kommittén begränsat sig till att framlägga detaljerade kostnadsberäkningar
för budgetåret 1958/59. Dessa beräkningar utmynnar i ett
ökat medelsbehov av i runt tal 528 000 kronor. Av beloppet hänför sig
200 000 kronor till kostnader för byggnads- och inredningsarbeten samt
inemot 70 000 kronor till vissa engångsanskaffningar.
Jag har under hand inhämtat, att kommittén beräknat, att den ökade
intagningen vid full utbyggnad av provisoriet, d. v. s. från och med läsåret
1960/61, kommer att — frånsett kostnader för byggnads- och inredningsarbeten
samt engångsanskaffningar — draga en "årlig kostnad icke överstigande
650 000 kronor. Kommittén beräknar — med utgångspunkt i en
medelsanvisning för löpande kostnader av omkring 230 000 kronor för
budgetåret 1958/59 — att ytterligare 185 000 kronor kommer att belöpa
på budgetåret 1959/60 samt därutöver 235 000 kronor på budgetåret
1960/61. Härjämte torde komma att erfordras för engångsanskaffningar
cirka 100 000 kronor under budgetåret 1959/60 och cirka 150 000 kronor
under budgetåret 1960/61. Av en till mig under hand överlämnad promemoria,
innehållande en preliminär specifikation av kostnaderna för budgetåret
1959/60 och 1960/61, framgår, att den avsedda förstärkningen av
avlöningsmedlen under nämnda budgetår, förutom en laboratur i galenisk
farmaci och en tjänst som extra lärare i Ag21 i farmakognosi, uteslutande
hänför sig till kostnader för kursledare, assistenter, amanuenser och biträdespersonal.
23
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
Med hänsyn till institutets redan nu knappa lokalutrymmen är det givet,
att en så betydande ökning av intagningen som den nu föreslagna möter
speciella svårigheter. Kommittén har emellertid pa ett övertygande sätt
visat att dessa svårigheter går att övervinna. Jag vill då särskilt peka på
det förslag till sambruk av vissa lokaler vid tekniska högskolan, som kommitten
framlagt. En dylik, om än tillfällig lösning av institutets lokalfråga
synes mig välfunnen med hänsyn till angelägenheten av att investeringarna
i möjligaste mån begränsas.
De erforderliga byggnads- och inredningsarbetena inom institutets gamla
byggnad vid Kungstensgatan har av byggnadsstyrelsen uppskattats till
totalt 220 000 kronor, av vilket belopp 20 000 kronor hänför sig till arbeten
som närmast har karaktär av underhåll och reparation. Kostnaderna för
sistnämnda ändamål avses med hänsyn härtill skola bestridas av underhållsmedel
som står till byggnadsstyrelsens disposition. För täckande avåterstoden
av kostnaderna har kommittén för nästa budgetar hemställt
om en medelsanvisning av 200 000 kronor (p. 1). Mot de beräknade totalkostnaderna
för ifrågavarande arbeten synes mig icke finnas nagot att
erinra. Som i olika sammanhang vitsordats är institutets lokaler i mycket
bristfälligt skick. Vissa förbättringsarbeten i olika hänseenden är otvivelaktigt
nödvändiga, om den ökade intagningen skall kunna komma till stand.
Med hänsynstagande till att arbetena delvis erfordras först när den fördubblade
lärokursen för apotekarexamen når andra läsåret, kan emellertid,
enligt vad jag under hand inhämtat, kostnaderna för byggnads- och inredningsarbetena
lämpligen uppdelas på två budgetår och medelsanvisningen
för nästa budgetår därför begränsas till 100 000 kronor. Jag föreslår alltsa,
att detta belopp nu anvisas. Jag finner det angeläget understryka, att den
av mig förordade totala medelsanvisningen av 200 000 kronor bör avses
för förbättring av i första hand utrymmen direkt avsedda för de studerande
och för undervisningen samt i andra hand lokaler av annat slag. Vidare
vill jag framhålla, att jag icke räknar med att ytterligare.medel skall erfordras
för byggnads- och inredningsarbeten under den tid som provisoriet
varar.
Personalkostnaderna för utökningen av intagningen har av kommittén
för budgetåret 1958/59 beräknats till cirka 203 000 kronor. Härav avser
179 000 kronor lärarkrafter och övrig för undervisningen erforderlig personal
samt återstoden, 24 000 kronor, administrativ personal.
Vad gäller den förstnämnda personalkategorien synes mig kommitténs
förslag från olika synpunkter i stort sett väl avvägt. Endast på några punkter
har jag ansett mig böra förorda avsteg därifrån. Såsom framgår av det
föregående har kommittén föreslagit, att den laborator och den extra
lärare, som nu ombesörjer undervisningen i kemi på receptarielinjen, skall
frigöras härifrån och överflyttas till apotekarlinjen samt att undervisning
och examination i kemi och farmacevtisk kemi vid var och en .av de tre
lärokurserna för receptarieexamen skall ombesörjas av en kursgivare med
ett beräknat arvode av 12 850 kronor (p. 9). Mot överflyttningen finns enligt
min mening i och för sig icke något alt erinra. Starka skäl talar också
för att i enlighet med kommitténs förslag utanför institutet på farmaciens
område verksamma personer knytes till detta som kursgivare. Jag vill här
erinra om att kommitténs förslag om en överflyttning av nyssnämnde laborator
från receptarielinjen till apotekarlinjen till viss del motiveras av att
laboratorn avses skola ge en särskild föreläsningskurs i farmacevtisk organisk
24
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
kemi på apotekarlinjen. För egen del vill jag icke motsätta mig att en sådan
kurs kommer till stånd. Dock bör enligt min mening ett dylikt nytillkommande
undervisningsmoment ske inom ramen för nuvarande samlade undervisnings
volym, vilket sålunda förutsätter en motsvarande minskning
av annat undervisningsstoff. Jag räknar därför icke med nya lärartimmar
för den avsedda kursen. Enär dessutom ifrågavarande laborator kan beräknas
bli helt engagerad i kemiundervisningen på apotekarlinjen först då det
ökade antalet studerande når andra årskursen, synes denne under läsåret
1958/59 kunna omhänderha en lärokurs för receptarieexamen och antalet
kursgivare nämnda läsår därför begränsas till två.
Vad beträffar den erforderliga förstärkningen i fråga om amanuenser kan
jag, mot bakgrunden av de direkta behoven för undervisningen, icke helt
ansluta mig till kommitténs förslag. Jag är endast i så måtto beredd att
biträda förslaget om en ökning av antalet förste amanuenser i kemi (p. 3),
att jag förordar anvisande av medel till två nya sådana befattningar. Förslaget
om en förste amanuens i botanik (p. 7), kan jag icke tillstyrka, ej
heller förslaget om ett utbyte av en tredje amanuens i farmacevtisk mikrobiologi
mot en förste amanuens (p. 17). För sistnämnda ämne beräknar jag i
stället medel för ytterligare en tredje amanuens. Vid bifall till vad jag föreslagit
bör till arvoden och löner åt ifrågavarande personalkategorier beräknas
153 700 kronor i stället för av kommittén föreslagna 179 000 kronor. Därvid
har jag räknat med de förhöjda arvoden till assistenter och amanuenser,
som gäller från och med den 1 januari 1958. Jag vill i detta sammanhang
tillägga, att jag vid min prövning av nu berörda personalfrågor utgått från
det av kommittén framlagda förslaget rörande kemilaborationernas anordnande
på apotekarlinjen. Med hänsyn till att kommitténs förslag på denna
punkt kritiserats i vissa remissyttranden bör det emellertid enligt min mening
vara institutets styrelse obetaget att, om så skulle befinnas lämpligt
och möjligt, i detaljerna ordna denna undervisning på annat sätt än kommittén
förutsatt.
Med den förordade ökade intagningen följer även, att institutets administrativa
personal måste förstärkas. Kommittén har föreslagit, att en befattning
som amanuens i reglerad befordringsgång inrättas och att samtidigt
det nuvarande sekreterararvodet på 4 200 kronor indrages. Den befintliga
arvodesbefattningen som kamrerare, förenad med ett arvode av 3 600
kronor, förutsättes däremot skola vara kvar tills vidare. Kommittén har
därjämte förordat inrättande av en kontorsbiträdestjänst ävensom en
medelsanvisning av 5 000 kronor till tillfällig arbetshjälp. För egen del har
jag blivit övertygad om att institutet bör ha tillgång till en mer kvalificerad
kraft än som torde bli möjligt att knyta till den föreslagna amanuensbefattningen.
Jag anser mig därför böra förorda, att från och med nästa
budgetår inrättas en tjänst vid institutet som förste byråsekreterare i lönegrad
A 21 (p. 18). Då det av kommittén förutskickade förslaget till organisationsplan
för institutet icke nu bör föregripas, synes tjänsten böra inrättas
som extra. Ifrågavarande befattningshavare bör övertaga icke endast den
nuvarande sekreterarens utan även kamrerarens arbetsuppgifter, varför
båda dessa arvodesbefattningar bör indragas samtidigt med att tjänsten inrättas.
Förutom denna förstärkning förordar jag anvisande av 6 000 kronor
till tillfällig hjälp på kansliet (p. 20). Jag är alltså icke beredd att biträda
förslaget om inrättande av en kontorsbiträdestjänst (p. 19). Kostnaderna
för nu ifrågavarande ändamål beräknar jag för budgetåret 1958/59 till
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958 25
i avrundat tal 21 000 kronor, vilket innebär nagot lägre kostnader än de av
kommittén beräknade. De sammanlagda merkostnaderna för personal uppgår
alltså enligt mina beräkningar till (153 700 + 21 000 =) 174 700 kronor.
För den avsedda ökningen av intagningen erfordras enligt kommitténs
beräkningar för nästa budgetår en förstärkning med 21 000 kronor av institutets
anslagsmedel till omkostnader (p. 21). Med hänsyn främst till att
kommittén synes ha beräknat merkostnaderna för telefon, telegram och
annonsering något högt anser jag för egen del, att medelsanvisningen till
omkostnader bör kunna begränsas till 18 000 kronor.
Engångskostnaderna för erforderlig komplettering av utrustningen under
budgetåret 1958/59 har kommittén uppskattat till 66 000 kronor samt merkostnaderna
för förbrukningsmateriel till 38 000 kronor eller sålunda sammanlagt
104 000 kronor (p. 22). Jag anser mig i stort sett kunna godtaga
denna kalkyl och beräknar för ifrågavarande ändamål ett avrundat belopp
av 100 000 kronor.
Den av mig i det föregående föreslagna förstärkningen av farmacevtiska
institutets anslagsmedel uppgår för nästa budgetår till sammanlagt
(100 000 + 174 700 + 18 000 + 100 000 =) 392 700 kronor eller i avrundat
tal 393 000 kronor. Ifrågavarande belopp torde böra anvisas under ett
särskilt förslagsanslag, rubricerat Farmacevtiska institutet: Ökad intagning
av studerande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga
föreskrifter rörande anslagets disposition.
Utskottet
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t i den
föreliggande propositionen framlagt förslag om ökad intagning av studerande
vid farmacevtiska institutet.
Den farmacevtiska utbildningen är uppdelad på två linjer, apotekarlinjen
och receptarielinjen. Utbildningen till apotekare omfattar två års praktisk
utbildning på apotek samt en treårig lärokurs för apotekarexamen vid
farmacevtiska institutet. För tillträde till denna kurs fordras i regel att ett
år av den praktiska utbildningen fullgjorts. Utbildningen till receptarie
omfattar två års praktisk utbildning på apotek samt en därpå följande
ettårig lärokurs för receptarieexamen vid farmacevtiska institutet.
För närvarande intages årligen 40 studerande i första årskursen av apotekarlinjen
samt 120 studerande till receptarielinjen. I propositionen föreslås
en dubblering av intagningen på apotekarlinjen från och med läsåret
1958/59 samt en femtioprocentig ökning av intagningen på receptarielinjen
från och med samma läsår. Sammanlagt avses sålunda ytterligare (40 +
60 =) 100 studerande skola vinna inträde vid institutet från och med nästa
läsår.
I likhet med departementschefen finner utskottet de framlagda prognoserna
rörande det framtida behovet av apotekare och receptarier påkalla
att åtgärder vidtages i syfte att omedelbart förstärka utbildningskapacite
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 72 år 1958
ten vid farmacevtiska institutets båda linjer och utskottet tillstyrker, att
intagningen vid institutet från och med nästa läsår utökas på sätt Kungl.
Maj:t föreslagit. Departementschefen har understrukit vikten av att farmaceututbildningskommittén
vid prövningen av frågan om den erforderliga
examinationskapaciteten på längre sikt granskar förutsättningarna för de
hittills gjorda behovskalkylerna och därvid särskilt beaktar de strukturella
förändringar, som pågår eller kan väntas ske inom hela området för läkemedelsförsörjningen.
I anslutning till detta uttalande vill utskottet framhalla,
att utskottet förutsätter att kommitténs bedömning av arbetskraftsbehovet
på längre sikt inom apoteksväsendet kommer att ske under beaktande
av det utbud av arbetskraft med farmacevtisk utbildning som under
olika förutsättningar kan beräknas.
Kostnaderna för den ökade intagningen uppskattas för budgetåret 1958/
59 till 393 000 kronor. Då Kungl. Maj:ts förslag till förstärkning av institutets
personalorganisation synes väl avvägt och utskottet ej heller i övrigt
funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t föreslagit förordar utskottet,
att nyssnämnda belopp, 393 000 kronor, anvisas för budgetåret
1958/59 under ett särskilt förslagsanslag.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Ökad intagning
av studerande för budgetåret 1958/59 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 393 000 kronor.
Stockholm den 10 april 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Närvarande: se under utlåtandet nr 73.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:196 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1958/59 till medicinska högskolan i IJmeå m. m. a1 i texten