Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer m. in.

1958-04-15 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:87, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer m. in.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

19

Nr 87

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående

anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser

för läroverksingenjörer m. in.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 103, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 14 mars

1958, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

grunder för inrättande från och med budgetåret 1959/60 tills vidare

på enhetsskolans högstadium av särskilda ämneslärartjänster i lönegrad

Ae 19 för läroverksingenjörer med viss lärarutbildning, dels ock till Lärarutbildningskurser

för läroverksingenjörer för budgetåret 1958/59 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 320 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet

den 18 oktober 1955 sakkunniga för att verkställa

en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala ledningen av hela

yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål. Sedermera har

Kungl. Maj:t uppdragit åt de sakkunniga att utreda frågan om rekrytering

och utbildning av lärare i yrkesämnen, främst med tanke på enhetsskolans

klass 9 y. De sakkunniga antog benämningen 1955 års sakkunniga för

yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning.

I skrivelse den 18 oktober 1956 hemställde skolöverstyrelsen efter

samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning och 1955 års sakkunniga,

bland annat att Kungl. Maj:t måtte besluta, att personer med avgångsexamen

från tekniskt gymnasium, vilka efter minst två års kvalificerad

praktik i näringslivet med godkända vitsord genomgått viss pedagogisk

utbildning och kompletterande ämnesutbildning skulle av skolöverstyrelsen

kunna förklaras behöriga till ämneslärartjänster i 25 och 27 lönegraderna,

att den nämnda pedagogiska utbildningen skulle vara ettårig och

omfatta en teoretisk kurs med undervisning i tal- och röstvård, modersmålet,

psykologi och pedagogik, metodik, samhällslära och skolhygien samt

en praktisk lärarkurs i huvudsak organiserad som den nuvarande egentliga

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

lärarkursen för ämneslärare och förlagd till lämpliga realskolor, enhetsskolor,

folkskolor och yrkesskolor, samt att den nämnda kompletterande

ämnesutbildningen skulle omfatta undervisning i matematik och fysik

under sammanlagt en termin före den pedagogiska utbildningen.

Skolöverstyrelsens framställning föranledde icke annan åtgärd än att

handlingarna i ärendet överlämnades till 1955 års sakkunniga för att tagas

i beaktande vid fullgörande av uppdraget att utreda frågan om rekrytering

och utbildning av lärare i yrkesämnen.

1955 års sakkunniga har i skrivelse den 18 september 1957 framlagt förslag

om att särskild lärarutbildning för gymnasieingenjörer försöksvis

skall anordnas under budgetåret 1958/59.

De sakkunniga

Inledningsvis påpekar de sakkunniga, att de avser att återkomma till

frågan om pedagogisk utbildning av personer med teknisk gymnasieutbildning

och att de i detta sammanhang endast anser sig böra behandla frågan

om behovet av den föreslagna nya typen av lärarutbildning budgetåret

1958/59. Sådan lärarutbildning bör försöksvis anordnas nämnda budgetår.

Det synes de sakkunniga ofrånkomligt att den pedagogiska utbildningen

snarast ordnas för de läroverksingenjörer, som redan är anställda i skolväsendet

eller siktar mot en sådan arbetsuppgift.

Av den utredning, som låg till grund för överstyrelsens förslag i oktober

1956, framgår att det kommer att uppstå svårigheter i de flesta skoldistrikten

att ordna heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade att

undervisa i tekniska läroämnen. Den ursprungliga tanken var därför att

komplettera dessa läroverksingenjörers kunskaper i matematik och fysik,

så att de genom undervisning i dessa ämnen kunde nå det stipulerade antalet

veckotimmar för heltidstjänst. De sakkunniga föreslår nu att de

ifrågavarande tjänsterna inrättas med tyngdpunkten på de naturvetenskapliga

ämnena. På grund av det föreliggande stora behovet av lärare i

dessa ämnen skulle härigenom i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna

garanteras hel tidst jänstgöring för en läroverksingenjör, som dessutom i den

behövliga utsträckningen inom distriktet kunde ansvara för undervisningen

i ett eller flera tekniska läroämnen. Dessa ämneslärartjänster bör

alltså inrättas i matematik, fysik respektive matematik, kemi jämte ett

eller flera tekniska läroämnen. Tjänsternas lönegradsplacering bör bli föremål

för underhandlingar med vederbörande personalorganisation.

Skolöverstyrelsen föreslog, att lärarutbildningen av personer med avgångsexamen

från tekniskt gymnasium skulle omfatta tre terminer. De sakkunniga

har undersökt möjligheterna att avkorta utbildningen till två ter
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

miner och därvid funnit en sådan avkortning genomförbar. Den första terminen

skulle enligt överstyrelsen gälla komplettering av ämneskunskaperna

i matematik och fysik, den andra den egentliga pedagogiska utbildningen

samt den tredje s. k. praktisk lärarkurs. Andra terminens kurs skulle omfatta

tillsammans 306 timmar, av vilka 100 timmar skulle ägnas åt

modersmålet och samhällslära. Med hänsyn till den ställning, som undervisningen

i modersmålet och samhällslära har fått vid de tekniska gymnasierna,

anser sig de sakkunniga kunna föreslå, att undervisningen i dessa

ämnen slopas. I stället bör den kompletterande ämnesutbildningen i matematik

och fysik förläggas till denna termin. Målsättningen för ämneskompletteringen

bör vara att garantera kunskaper i vederbörande ämnen

minst enligt befordringskursernas standard. Enligt till utredningen fogade

studieplaner skulle undervisningen i matematik omfatta 63 timmar och

i fysik 126 timmar, eller sammanlagt 189 timmar. Enligt studieplanerna

skulle vidare redan under ämneskompletteringsterminen förekomma auskultationer

och undervisning i (speciell) metodik. Om en radikal förkortning

av utbildningstiden eftersträvas, torde auskultationerna och undervisningen

i speciell metodik helt kunna inrymmas i den för dessa ändamål avsedda

tiden under den egentliga lärarkursen. Efter dessa reduceringar blir det

möjligt att helt sammanslå terminen för ämneskomplettering med terminen

för egentlig pedagogisk utbildning. Arbetsbelastningen denna sammanslagna

termin med den speciellt pedagogiska utbildningen jämte ämneskompletteringen

skulle således bli 306 — 100 + 189 = 395 timmar, d. v. s. per vecka

knappt 22 timmar. Härigenom skulle utbildningen av denna lärargrupp

kunna reduceras till två terminer.

Till den nya typen av lärarutbildning bör också kunna komma ifråga

de s. k. fackskoleingenjörerna under förutsättning att de på lämpligt sätt

kompletterar sin utbildning i fysik och kemi samt sin humanistiska utbildning.

Deras kompetens bör bedömas från fall till fall.

Under budgetåret 1958/59 bör enligt de sakkunniga försöksvis anordnas

två lärarkurser för läroverksingenjörer. Vardera kursen bör omfatta 12

deltagare. Den ena bör förläggas till Stockholm, den andra till Göteborg.

Den kompletterande ämnesutbildningen kan i Stockholm förläggas till

högre tekniska läroverket, i Göteborg till Annedals folkskoleseminarium och

Chalmers tekniska högskola. Den teoretiskt pedagogiska utbildningen kan

omhändertagas i Stockholm av lärarhögskolan och i Göteborg av något

av de båda folkskoleseminarierna. Den praktiska lärarkursen förlägges i

Stockholm till Stockholms stads tekniska realskola samt i Göteborg till

den praktiska realskolan.

Kostnaderna för första terminens speciella pedagogiska utbildning samt

ämneskomplettering beräknas per kurs om 12 elever till 25 880 kronor.

För den praktiska lärarutbildningen under andra terminen beräknas per

kurs om 12 elever 30 080 kronor. Sammanlagda kurskostnaden per kurs
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

ort och läsår för två terminers lärarkurs med 12 deltagare blir alltså 55 960

kronor.

Första kursåret krävs speciell utrustning för lärarkursen på den på vardera

kursorten upplåtna fysikinstitutionen. Härför beräknas en engångskostnad

av 30 000 kronor per institution.

Avlöningar till 24 i lärarkurserna deltagande gymnasieingenjörer läsåret

1958/59 bör beräknas enligt i kungl. brev den 8 maj 1953 för lärarkandidater

vid praktisk lärarkurs angivna normer. Efter lönegrad Af 14 blir

detta 362 780 kronor.

De totala kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen blir sålunda

under budgetåret 1958/59 2 X 55 960 + 2 X 30 000 + 362 780 = 534 700

kronor.

Remissyttranden

Över förslaget har infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret, skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, överstyrelsen för de tekniska

högskolorna, statens lönenämnd samt styrelsen för lärarhögskolan i

Stockholm.

Skolöverstyrelsen finner så starka skäl tala för en koncentration av utbildningen

till två terminer, att överstyrelsen biträder förslaget.

Överstyrelsen för yrkesutbildning ifrågasätter om icke de tekniska läroverkens

kurser i matematik och fysik kan anses vara så omfattande, att

kompletterande ämnesstudier är överflödiga för lärarverksamhet vid praktiska

realskolor och enhetsskolans högstadium, företrädesvis klass 9 y.

Detta gäller framför allt läroämnet matematik. Beträffande inträdesfordringarna

framhåller överstyrelsen, att den föreslagna kvalificerade praktiken

om minst två år bör ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.

Statskontoret anser att förslaget ej bör läggas till grund för åtgärder i

ämnet. Ämbetsverket åberopar härvid, att överstyrelsen för yrkesutbildning

ifrågasatt behovet av kompletterande ämnesstudier.

Det förefaller styrelsen för lärarhögskolan i Stockholm föga ändamålsenligt,

att undervisningstimmarna i pedagogik brytes ur det större sammanhanget.

Någon direkt samordning med lärarhögskolans övriga undervisning

är nämligen inte möjlig att genomföra. Vidare är lärarhögskolans ordinarie

lärare i pedagogik fullt sysselsatta i lärarhögskolans egen utbildning. Styrelsen

avstyrker därför förslaget, att lärarhögskolan skall omhändertaga

utbildningen i pedagogik och föreslår i stället, att pedagogikundervisningen

organiseras av kursledaren.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna finner på grund av rådande

lokalförhållanden vid Chalmers tekniska högskola ingen möjlighet föreligga

att dit förlägga någon del av lärarutbildningen. Överstyrelsen avstyrker

därför bifall till förslaget i denna del.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

23

Departementschefen

Departementschefen har anfört huvudsakligen följande.

Bristen på lärare inom de teknisk-naturvetenskapliga grenarna av undervisningsväsendet

har sedan lång tid varit högst besvärande. Redan med

nuvarande elevtillströmning har lärarbehovet på många håll i landet och

särskilt vid mindre eller avlägset belägna skolor endast i begränsad utsträckning

kunnat täckas med lärare med tillfredsställande behörighet.

Behovet av lärare i teknisk-naturvetenskapliga ämnen ökar också snabbt.

Den väntade expansionen inom den tekniska utbildningssektorn liksom det

ökande trycket från de stora årskullarna utgör faktorer, som inom en nära

framtid torde komma att ställa undervisningsväsendet inför ytterligare

påfrestningar. Särskilt den snabba utökningen av den förberedande yrkesutbildningen

inom enhetsskolan allteftersom försöksverksamhet införes

i skoldistrikten gör det nödvändigt att lärare med speciell fackutbildning

i betydligt större utsträckning än tidigare tillföres denna del av undervisningsväsendet.

Gren 8 (tekniska grenen) av 9 y finns för närvarande endast

anordnad i form av växelundervisning med industrin, i vilket fall undervisningen

i de tekniska ämnena sker inom vederbörande industriskolas

första årskurs. Det är emellertid angeläget att även i dessa ämnen undervisning

kan komma till stånd inom enhetsskolans ram, såsom är åsyftat

med den fristående ettåriga, relativt starkt yrkesteoretiska varianten av

den tekniska grenen. Särskilt värdefullt från pedagogisk synpunkt är därvid

att undervisningen i de tekniska ämnena kan samordnas med undervisningen

i grenens naturvetenskapliga avsnitt. En av förutsättningarna

härför är emellertid att lärarfrågan får en tillfredsställande lösning.

Det torde icke vara realistiskt att räkna med att den tekniska undervisningen

i enhetsskolan i någon nämnvärd utsträckning framdeles kan

komma att bestridas av civilingenjörer. Sådan kompetens torde icke heller

kunna från skolans synpunkt anses direkt erforderlig. Det synes i stället

böra prövas att i viss omfattning anförtro denna undervisning åt personer

med kompetens motsvarande avgångsexamen från tekniskt gymnasium.

Läroverksingenjörer har redan kommit att spela en betydelsefull roll inom

skolans tekniska undervisning. Erfarenheterna har hittills visat att ifrågavarande

fackutbildning utgör en lämplig grund för undervisning i tekniska

ämnen på enhetsskolans högstadium och därmed jämförliga praktiska stadier.

Bortsett från vissa ämneslärartjänster vid realskolorna existerar

emellertid för denna lärarkategori inga statligt reglerade pensionsgrundande

tjänster vid skolöverstyrelsen underställda skolor; ifrågavarande lärare

kan i regel sålunda ej erhålla annan anställning än som timlärare. Om nuvarande

tillfälliga anställningsformer skulle komma att bestå, torde det bli

omöjligt att tillfredsställande tillgodose den tekniska undervisningen på

enhetsskolans högstadium. För att underlätta rekryteringen av lärare i tekniska

ämnen i klass 9 y finner jag det därför nödvändigt att särskilda ämneslärartjänster

inrättas för denna lärargrupp. Med hänsyn till de speciella

förhållandena på detta område anser jag det fullt befogat att vissa åtgärder

i detta syfte vidtages, redan innan den mera omfattande utredning om

rekrytering och utbildning av lärare i yrkesämnen slutförts, som pågår inom

1955 års kommitté.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 19-58

I de flesta skoldistrikten torde emellertid uppstå svårigheter att erhålla

underlag för heltidstjänster för lärare, som huvudsakligen är utbildade

att undervisa i tekniska ämnen. Av organisatoriska skäl torde det

därför vara lämpligt att undervisningen i tekniska ämnen kombineras med

undervisning i matematik, fysik och kemi, i vilka ämnen en omfattande

undervisning gives vid de tekniska läroverken. En sådan kombination förefaller

också naturlig med hänsyn till den bristsituation, som föreligger på

båda dessa ämnesområden och som beräknas bestå under lång tid framåt.

På grund av lärarbristen har även inom den naturvetenskapliga sektorn

läroverksingenjörer i icke ringa omfattning redan anlitats som lärare på

realskolestadiet i dessa ämnen. Genom en kombination av tekniska och

naturvetenskapliga ämnen synes i varje ifrågakommande skoldistrikt kunna

garanteras heltidstjänstgöring för en lärarutbildad läroverksingenjör.

Mot bakgrunden av det nu anförda har jag ansett mig böra förorda, att

särskilda ämneslärarljänster i matematik, fysik respektive matematik, kemi

jämte ett eller flera tekniska ämnen inrättas för läroverksingenjörer med

viss lärarutbildning. I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande rekryteringen

av denna lärarkategori synes tjänsternas användning tills vidare

böra begränsas till enhetsskolans högstadium, där behovet av dem är störst.

Kungl. Maj:t torde emellertid böra vara oförhindrad att, där särskilda förhållanden

föreligger, efter prövning i varje enskilt fall medge inrättande av

dylik tjänst vid praktisk realskola eller jämförlig skolform på realskolestadiet.

Tjänsterna bör tills vidare inrättas såsom extra ordinarie och

placeras i lönegrad Ae 19. Beträffande denna löneställning har enighet nåtts

vid överläggningar med vederbörande personalorganisationer. Tjänsterna

bör inrättas från och med budgetåret 1959/60. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga

bestämmelser rörande tjänsterna och anställningsförhållandena i övrigt för

dessa lärare. Dessa föreskrifter torde i stort sett få utformas efter de bestämmelser,

som gäller för närmast motsvarande lärare i läroämnen.

Undervisningsskyldigheten bör vara den för lärare i läroämnen på motsvarande

stadium enligt propositionen 1957: 183 gällande.

Det årliga behovet av nytillkommande ämneslärartjänster i lönegrad

Ae 19 är icke möjligt att nu angiva. Prognoser rörande nyrekryteringsbehovet

under perioden 1960—72 är för närvarande under utarbetande inom

1955 års sakkunniga i samband med eu kartläggning över lärarbehovet

för samtliga kategorier yrkeslärare. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att, på sätt redan gäller beträffande övriga lärartjänster i läroämnen

vid de kommunala skolformerna, för varje år — efter förslag av skolöverstyrelsen

— fastställa det antal här avsedda lärartjänster i lönegrad Ae 19,

som bör nyinrättas under det påföljande budgetåret (läsåret). Det torde

sedan böra ankomma på skolöverstyrelsen att slutligt bestämma tjänsternas

placering vid olika skolor.

Behörig till ämneslärartjänst i lönegrad Ae 19 bör den vara som efter

avgångsexamen från tekniskt gymnasium samt minst två års kvalificerad

praktik i näringslivet och minst fyra terminers lärartjänstgöring, omfattande

minst halv tjänstgöring, med godkända vitsord genomgått av skolöverstyrelsen

anordnad pedagogisk utbildning, innefattande jämväl kompletterande

ämnesutbildning i matematik och fysik. I likhet med överstyrelsen

för yrkesutbildning anser jag. att den kvalificerade praktiken om

minst två år bör ha fullgjorts efter avlagd ingenjörsexamen.

Att även fackskoleingenjörer skall kunna komma i fråga som lärare i tek
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

25

niska ämnen anser jag angeläget och värdefullt. Vad de sakkunniga föreslagit

härom, har därför icke givit mig anledning till erinran.

Övergångsvis bör det göras möjligt för läroverksingenjörer, som under

längre tid haft anställning som lärare, att bli behöriga till ämneslärartjänst

i lönegrad Ae 19 utan att genomgå någon del av den pedagogiska utbildningen.

Även i övrigt synes Kungl. Maj:t böra äga att, då speciella omständigheter

föreligger, efter prövning i det särskilda fallet medge dispens

från de fastställda behörighetsvillkoren.

De sakkunniga har föreslagit, att den pedagogiska utbildningen av läroverksingenjörer

koncentreras till två terminer. Den första terminen skulle

omfatta speciell pedagogisk utbildning jämte ämneskomplettering i matematik

och fysik medan den andra terminen skulle ägnas åt praktisk-pedagogisk

utbildning. Jag anser det angeläget, att vidareutbildningen av läroverksingenjörer

icke utan trängande skäl utsträckes utöver ett läsår eller

två terminer, och jag har funnit mig kunna biträda de sakkunnigas förslag

på denna punkt. Enligt min mening bör huvudvikten i utbildningen läggas

på den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik samt på

den tillämpade undervisningsmetodiken; den föreslagna undervisningen

i modersmålet och samhällslära torde utan våda kunna uteslutas. Målet för

den kompletterande ämnesutbildningen i matematik och fysik bör vara en

kunskapsnivå, motsvarande en befordringskurs i vartdera ämnet. Kurserna

i matematik och fysik vid de tekniska gymnasierna torde ha en sådan omfattning,

att denna komplettering bör kunna genomföras på en termin. Vad

den praktisk-pedagogiska utbildningen beträffar bör den kunna göras i

huvudsak jämförbar med den, som lärare i läroämnen och folkskollärare

erhåller. Med hänsyn till att det för tillträde till lärarkursen skall krävas

viss fullgjord lärartjänstgöring torde detta krav kunna uppfyllas inom den

föreslagna utbildningstiden.

Mot den av de sakkunniga föreslagna förläggningen av utbildningens

olika delar har jag i princip ingenting att invända. För ändamålet torde

kunna disponeras bland annat lärarkrafter och institutioner vid folkskoleseminarier

och högre tekniska läroverk samt praktiska realskolor. Kursernas

närmare förläggning torde böra bestämmas av skolöverstyrelsen.

Att statsmakterna nu binder sig för de olika detaljerna i fråga om uppläggningen

av den pedagogiska utbildningen, anser jag varken möjligt eller

lämpligt. Detta gäller såväl kursplaner och timplaner som organisationen

och ledningen av kurserna. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

meddela erforderliga bestämmelser i dessa skilda hänseenden.

Beträffande verksamhetens omfattning finner jag det lämpligt att, såsom

de sakkunniga föreslagit, under budgetåret 1958/59 endast två kurser

anordnas. Det föreslagna antalet deltagare per kurs, 12, anser jag väl

avvägt under det första året.

För ersättning åt i lärarkurserna deltagande läroverksingenjörer under

nästa budgetår beräknar de sakkunniga sammanlagt .‘502 780 kronor. Härvid

har räknats med att ersättning skall utgå efter lönegrad Af 14. Då

bär ifrågavarande kursdeltagare i allmänhet icke torde uppbära lön med

B-avdrag i någon innehavande lärartjänst., anser jag för egen del skäligt,

att viss ersättning utgår under utbildningen, dock icke i den omfattning

som de sakkunniga förordat. Jag räknar sålunda med ett något liigre ersättningsbelopp.

Vidare anser jag mig endast kunna tillstyrka, att ersättning

skall utgå under terminen för den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare be
3

llihamj till riksdagens protokoll 1UÖS. (i sand. .Yr SO- -,S’7

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

stämmelser om ersättningsgrunderna. För nästa budgetår beräknar jag här

avsedda ersättningar till sammanlagt omkring 145 000 kronor.

I övrigt har jag intet att erinra mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar.

Utskottet

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i förevarande

proposition framlagda förslaget att å enhetsskolans högstadium skall från

och med budgetåret 1959/60 inrättas särskilda lärartjänster i tekniska och

naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, respektive matematik, kemi)

i lönegraden Ae 19 för ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium,

som efter praktik i näringslivet samt viss lärartjänstgöring genomgått

av skolöverstyrelsen anordnad pedagogisk utbildning om ett läsår.

Utbildningens första termin skall omfatta speciell pedagogisk utbildning

jämte ämneskomplettering i matematik och fysik medan den andra terminen

skall utgöras av praktisk-pedagogisk utbildning. Under budgetåret

19o8/59 skola tva utbildningskurser anordnas, vardera kursen för 12

deltagare.

Med anledning av den kraftiga ökningen av antalet elever i klass 9 y som

väntas inträda läsåret 1959/60 (omkring 6 700 elever mot omkring 2 500

innevarande läsår) har utskottet ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts

ifrågavarande förslag. Utskottet vill dock dels i anslutning till vad 1955 års

sakkunniga angivit understryka den föreslagna lärarutbildningens karaktär

av försöksverksamhet, dels ock framhålla, att den brist på lärare i matematik

och fysik som föreligger för både realskolan och enhetsskolans högstadium

om möjligt bör täckas genom anlitande av andra utbildningsvägar

än den nu förordade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 14 mars 1958 förordade

grunder för inrättande från och med budgetåret

1959/60 tills vidare på enhetsskolans högstadium av särskilda

ämneslärartjänster i lönegrad Ae 19 för läroverksingenjörer

med viss lärarutbildning;

b) till Lärarutbildning skurser för läroverksingenjörer för

budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 320 000 kronor.

Stockholm den 15 april 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman, Pålsson,

Bergman, Ilolmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson,

Mårtensson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Thapper, fröken Elmén, herrar Karlsson i Olofström, Widén, Nilsson i

Göingegården, fröken Olsson, herrar Blidfors, Andreasson, fröken Karlsson,

herr Arvidson, fröken Vinge, herrar Helén och Gustafsson i Kårby.

Reservation

av herr Arvidson, som ansett att utskottet bort avstyrka bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande proposition, och att därför utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i förevarande

proposition framlagda förslaget att a enhet sskolans högstadium skall från

och med budgetåret 1959/60 inrättas särskilda lärartjänster i tekniska och

naturvetenskapliga ämnen (matematik, fysik, respektive matematik, kemi)

i lönegraden Ae 19 för ingenjörer med avgångsexamen från tekniskt gymnasium,

som efter praktik i näringslivet samt viss lärar tjänstgöring genomgått

av skolöverstyrelsen anordnad pedagogisk utbildning om ett läsår.

Utbildningens första termin skall omfatta speciell pedagogisk utbildning

jämte ämneskomplettering i matematik och fysik medan den andra terminen

skall utgöras av praktisk-pedagogisk utbildning. Under budgetåret

1958/59» skola två utbildningskurser anordnas, vardera kursen för 12

deltagare.

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i föreliggande

ärende. Enligt utskottets mening föreligger icke tillräckliga motiv för

den föreslagna vidareutbildningen av läroverksingenjörer till lärare på

enhetsskolans högstadium.

Vid de praktiska realskolorna tjänstgör för närvarande ett icke obetydligt

antal civilingenjörer i de här ifrågavarande ämneskombinationerna

(tekniska ämnen i kombination med något eller några av ämnena matematik,

fysik och kemi) utan att kunna erhålla ordinarie adjunkturer.

Ledigförklarade tjänster kan räkna på ett stort antal sökande.

Inom enhet sskolan är de nämnda kombinationerna representerade endast

inom grenen 8 b av klass 9 y; denna gren har emellertid ännu icke upprättats

inom något enda försöksdistrikt, och med all sannolikhet kommer

den att bli sparsamt företrädd i framtiden. I likhet med departementschefen

anser utskottet, att undervisning i denna gren bör komma till stånd

inom enhetsskolans ram, men finner det riktigast, att de relativt få tjänster

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1958

i de här nämnda ämneskombinationerna, som kan tänkas bli inrättade,

blir adjunkturer, för vilka bör krävas civilingenjörsexamen jämte väl vitsordad,

tämligen lång tjänstgöring. Ingenting talar för att sådana tjänster

icke skulle kunna besättas med kompetenta krafter.

Den brist på lärare i matematik och fysik som föreligger både i realskolan

och på enhetsskolans högstadium bör enligt utskottets mening om

möjligt täckas genom anlitande av andra utbildningsvägar än den nu förordade.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må avslå Kungl. Majrts ifrågavarande

proposition.»

Ivar Hajggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

530780

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.