Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-02-28 · 73 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 73 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

1

Nr 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—10 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari

1958) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,

avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Enligt beräkningarna våren 1957 uppskattades medelsförbrukningen på

kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca 910 mkr. under

budgetåret 1956/57. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna stannade

emellertid, som tabell 1 visar, vid ca 894 mkr. och underskredo således

de beräknade utgifterna med ca 16 mkr.

Tabell 1

Budgetåret 1956/57

Medelslörbrukning

Ingående

behållning

Anvisade

anslag

beräknad

våren 1957

faktisk

utgående

behållning

m i

ljoner kronor

Rambegränsade investeringar

Postverket........

........ 9,3

4,6

8,0

5,4

8,5

Televerket.........

........ 5,9

255,0

250,0

250,0

10,9

Statens järnvägar . .

........ 65,1

234,3

287,0

283,4

16,0

Vattenfallsverket ...

........ 64,7

294,0

326,0

317,4

41,3

Luftfartsverket.....

........ 4,5

4,0

6,0

6,0

2,5

Förrådsfonden.....

........ 22,4

16,8

31,0

30,5

8,7

Summa 171,9

808,7

908,0

892,7

87,9

Övriga investeringar

Postverket.........

........ 0,9

0,6

0,3

Televerket.........

........ —

0,3

0,3

0,3

—

Statens järnvägar ..

........ 0,2

—

—

0,1

0,1

Vattenfallsverket ...

........ —

2,0

2,0

0,1

1,9

Summa 1,1

2,3

2,3

U

2,3

Totalsumma 173,0

811,0

910,3

893,8

90,2

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade

investeringarna för postverket (—2,6 mkr.), statens järnvägar (—3,6

mkr.) och vattenfallsverket (—8,6 mkr.). Vad angår postverket har den

lägre medelsförbrukningen förklarats till väsentlig del bero på att byggnadsverksamheten

inte kunnat genomföras i avsedd omfattning. Avvikelsen beträffande

statens järnvägar och vattenfallsverket anses inte vara större än

vad som normalt kan uppstå vid en investeringsomslutning av denna storleksordning.

Genom att den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret nära ansluter

sig till den beräknade belastningen på investeringsanslagen ha anslagsbehållningarna

kunnat nedbringas med ej mindre än i runt tal 83 mkr.

Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1957/58 framhölls

i fjolårets investeringsplan bl. a., att den restriktiva ekonomiska politik

som ansetts böra läggas till grund för 1957 års finansplan måste få

återverkningar även på kommunikationsverkens investeringar. Ur dessa synpunkter

hade en betydande nedskärning i förhållande till äskandena eftersträvats.

Behovet för affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot allmänheten

samt inträdda kostnadsstegringar ansågos emellertid kräva en

uppräkning av de rambegränsade investeringarna i förhållande till budgetåret

1956/57. I enlighet härmed förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen

skulle få utgöra högst 945 mkr. För övriga investeringar beräknades

en medelsförbrukning av 58,4 mkr. varav 25 mkr. för en eventuell

storflygplats. På tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår ha anvisats

20 mkr. för detta ändamål. Hur det för övriga investeringar beräknade

beloppet fördelade sig på de olika verken framgår av första kolumnen

i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning för budgetåret

1957/58 som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1958/59

och vidare de belopp som departementschefen förordar.

Tabell 2

Medelsförbrukning budgetåret

1957/58

Beräknat

Verkens

Förordat

våren 1957

förslag

hösten 1957

av dep.ch.

m i 1

[joner kronor

Ramreglerade investeringar

Postverket.....................

....... 7,0

7,0

7,0

Televerket.....................

....... 243,0

258,0

243,0

Statens järnvägar...............

....... 300,0

300,0

300,0

Vattenfallsverket...............

....... 360,0

360,0

360,0

Luftfartsverket.................

....... 7,0

7,0

7,0

Förrådsfonden.................

....... 28,0

30,0

28,0

Summa 945,0

962,0

945,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

3

Mcdelsförbrukning budgetåret 1957/58

Beräknat

Verkens

förslag

hösten 1957

Förordat

våren 1957

av dep.ch.

miljoner kronor

Övriga investeringar

Postverket..................

0,3

0,3

Televerket..................

.......... 14,4

14,4

14,4

Statens järnvägar...........

.......... 7,0

7,1

7,1

Vattenfallsverket............

.......... 12,0

9,0

9,0

Luftfartsverket..............

.......... 25,0

20,0

20,0

Summa

58,4

50,8

50,8

Totalsumma

1 003,4

1 012,8

995,8

Telestyrelsen har i samband med sina petita för budgetåret 1958/59 hemställt

om en utökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen

från 243 till 258 mkr. Denna ökning av ramen med 15 mkr. är

enligt telestyrelsen erforderlig för att med hänsyn till inträdda löne- och

prisstegringar möjliggöra en investering av samma volym, som avsågs med

den förra året beräknade investeringsramen. I anslutning härtill har styrelsen

äskat 14,4 mkr. på tilläggsstat för att täcka medelsförbrukningen vid

förutsatt ram. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22

november 1957 efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att

ramen för investeringarna inom förrådsfonden måtte ökas från 28 till 30

mkr. för innevarande budgetår. Denna ökning med 2 mkr. anser verket angelägen

för att möjliggöra ytterligare inköp av vägmaskiner och motorfordon,

varigenom en förbättring av maskindriftens ekonomi skulle erhållas.

Även om det samhällsekonomiska läget sedan tiden för framläggandet av

förra årets statsverksproposilion förbättrats, finner departementschefen

det vara angeläget att hålla fast vid fjolårets restriktiva behandling av kommunikationsverkens

investeringar för innevarande budgetår och kan alltså

icke tillstyrka någon höjning av de för televerket och förrådsfonden fastställda

investeringsramarna eller någon medelsanvisning på tilläggsstat för

televerket.

Enligt det anförda skulle således investeringsramarna bli oförändrade

under innevarande budgetår, d. v. s. 945 mkr. Posten för övriga investeringar

beräknas nedgå från 58,4 till 50,8 mkr. Totalt för kommunikationsverken

upptages alltså (945 + 50,8) 995,8 mkr.

I anledning av ett av statsutskottet i dess utlåtande nr 9 år 1957 gjort uttalande

i fråga om systemet med ramreglering av kominunikationsverkens

investeringar har departementschefen redovisat vissa synpunkter härå

(s. 4—6).

Till en början har departementschefen därvid redogjort för ramregleringens

konstruktion och verkningssätt och har härefter anfört följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Såvitt jag förstår måste en avveckling av ramregleringen leda till att anslagen

skall bestämmas till sådant belopp, att de jämte ingående behållningar

kommer att motsvara den eftersträvade medelsförbrukningen. Ett sådant

system medger inget utrymme för extra marginaler. Den rörlighet, som

i det nuvarande systemet ligger i möjligheterna att med hjälp av marginalerna

på dispositionsanslagen förstärka otillräckliga anslag, skulle därmed

försvinna och verkens nuvarande valfrihet avsevärt begränsas.

Man kan visserligen tänka sig andra anordningar, som medger den eftersträvade

rörligheten. Ett sätt vore att i princip anvisa ett enda kollektivanslag

för varje fond. Jag är icke beredd att förorda en så långt gående anslagskoncentration.

En annan möjlighet består i att generellt medge överföringar

mellan de olika sakanslagen inom vissa på förhand bestämda gränser.

Vid ett genomförande härav skulle enligt min mening översikten och

kontrollen av det faktiska utfallet under fondernas olika objektgrupper försvåras.

Sammanfattningsvis kan sägas, att vinsten med en övergång till ett system

utan ramregleringar skulle inskränka sig till att man under själva

övergångsåret kunde ernå en viss reducering av anslagsanvisningen genom

att dra in de förefintliga marginalerna i form av ingående behållningar å

fonderna. För de följande budgetåren skulle ej föreligga någon skillnad i

fråga om behovet av anslagsmedel i förhållande till nuvarande system.

Nackdelar skulle visa sig genom antingen minskad rörelsefrihet inom fonderna

eller försämrade möjligheter till översikt och kontroll.

Mot bakgrunden av vad jag sålunda anfört, finner jag starka skäl tala

för ett bibehållande av ramregleringen. Jag förordar därför att det nuvarande

systemet bibehålls och har vid anslags- och medelsförbrukningsberäkningarna

för nästa budgetår utgått härifrån.

För budgetåret 1958/59 ha verksstvrelserna räknat med att investeringsutgifterna

skola inklusive kostnaderna för storflygplatsen komma att uppgå

till ca 1 354 mkr., vilket i jämförelse med de nu redovisade beräkningarna

för löpande budgetår skulle innebära en stegring med ca 358 mkr. Av

ökningen hänföra sig ca 242 mkr. till de ramreglerade anslagen och ca

116 mkr. till övriga anslag. T förhållande till den nu förordade ramen för

löpande budgetår falla av ökningen i runda tal 1 mkr. på postverket, 67

mkr. på televerket, 59 mkr. på statens järnvägar, 97 mkr. på vattenfallsverket,

3 mkr. på luftfartsverket och 15 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen

på övriga anslag belöpa 8 mkr. på televerket, 48,5 mkr. på statens

järnvägar, 53 mkr. på vattenfallsverket, 5 mkr. på luftfartsverket och 1,5

mkr. på förrådsfonden.

Härefter konstateras (s. 6), att de av verksstvrelserna nu förutsatta investeringarna

ligga väsentligt över de prognoser för investeringsbehoven

som 1956 redovisades till 1955 års långtidsutredning.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom

kommunikationsdepartementet, har en höjning av den totala ramen för

verkens investeringar framstått som i och för sig angelägen dels för att

möjliggöra en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den

nuvarande står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

5

dels för att kompensera de prisstegringar, som ägt rum sedan fjolårets

stntsverksproposition avlämnades.

Vad gäller televerket har under de senaste åren en ökning av telefontrafiken

på ea 5 % försiggått. Kön av abonnenter, vilka väntar på att få telefon

inkopplad, är fortfarande stor. En ökning av kön kan återigen väntas,

bl. a. till följd av det ökade bostadsbyggandet. Fjärrförbindelsenätet kräver

nya utbyggnader för att säkerställa framkomstmöjligheterna vid rikssamtal,

sedan tillgängliga kapacitetsreserver utnyttjats. — Under flera år har

statens järnvägar arbetat tätt under kapacitetsgränsen. Sedan våren 1957

har emellertid efterfrågan på godstransporter minskat. Det ekonomiska läget

för statens järnvägar har härigenom blivit bekymmersamt, och rörelsen

har för första gången på mycket lång tid visat underskott efter avskrivningar.

Det framstår som ett viktigt villkor för en bättre driftsekonomi

inom järnvägsföretaget, att företaget får möjligheter att öka sina investeringar.

Dessa bör inriktas på de företagsekonomiskt mest lönande rationaliseringsåtgärderna,

såsom utbyggnaden av de trafikstarka huvudlinjerna

och anordningarna på de större stationerna och driftbangårdarna samt utökning

och modernisering av den rullande materielen. — Inom vattenfallsverkets

arbetsområde kännetecknas läget av en fortlöpande stegring i elkonsumtionen

av (i å 7 %. Den kraftiga årliga ökningen av elförbrukningen

har lett till att den till grund för det nuvarande utbyggnadsprogrammet

liggande prognosen måst korrigeras. En språngartad ökning av investeringarna

inom vattenfallsverket är därför nödvändig för att möjliggöra att

kraftverksutbyggnaderna kan hålla jämna steg med konsumtionsutvecklingen.

— Inom luftfartens område har särskilt beträffande inrikestrafiken

de senaste åren medfört en kraftig expansion, ökade investeringar kräves

därför för att ge markorganisationen möjligheter att utan eftersättande av

trafiksäkerheten och utan allvarliga friktioner avveckla den expanderande

trafiken. Härtill kommer att betydande belopp kräves för den utbyggnad av

en storflygplats, som beslutats av statsmakterna.

Den restriktiva ekonomiska politiken måste emellertid med hänsyn till

de expansiva tendenser, som trots den skönjbara avmattningen i högkonjunkturen

förefinnes inom vissa delar av samhällsekonomien, alltjämt bli

normgivande för de offentliga utgifterna för nästa budgetår. Det blir därför

nödvändigt att i görligaste mån söka begränsa den statliga upplåningen.

Detta måste få återverkningar på kommunikationsverkens investeringar.

Mot bakgrunden härav har en icke obetydlig nedskärning av affärsverkens

äskanden bedömts såsom nödvändig. En uppräkning av de rambegränsade

investeringarna för nästa budgetår i förhållande till innevarande bar emellertid

ansetts ofrånkomlig för alt möjliggöra för affärsverken att fullfölja

sina åtaganden gentemot allmänheten och för att i görligaste mån eliminera

inträdda kostnadsslegringar. För nästa budgetår föreslås därför ell totalt

rambelopp av 1 040,5 milj. kr. ökningen i förhållande till innevarande budgetårs

ram uppgår sålunda till 95,5 milj. kr. Av dessa belopp hänför sig 15

milj. kr. till alomencrgianläggningar, för vilket ändamål under innevarande

budgetår anvisats 2 milj. kr. vid sidan av ramregleringen.

Vid övervägandena rörande fördelningen av denna ökning mellan de

olika affärsverken bär i och för sig önskvärda investeringar av mera servicebetonad

art måst stå tillbaka för sådana investeringar, som utgör en

nödvändig förutsättning för en stegrad industriproduktion och därmed fortsatt

framåtskridande i samhället. I enlighet härmed har de största ökningarna

lagts på investeringarna i kraftverk. Även investeringarna i statens

järnvägar har måst givas viss prioritet för att möjliggöra den upprustning,

som oundgängligen erfordras för all rationalisera driften och öka kapaci
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

teten på huvudlinjerna. För vattenfallsverket, statens järnvägar, televerket

och luftfartsverket upptages ökningen i förhållande till de för innevarande

budgetår förutsatta ramarna med resp. 80, 10,5 och 1,5 milj. kr. För postverket

föreslås en minskning med 1 milj. kr. och för väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond en oförändrad investeringsram.

Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag till följande

belopp, nämligen ljudradioanläggningar 10,5 milj. kr., televisionsradioanläggningar

6,4 milj. kr., anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete 1,5

milj. kr., förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen 10 milj. kr. och storflygplats

25 milj. kr.

Den sålunda för budgetåret 1958/59 förordade investeringsverksamheten

framgår av tabell 3.

1957/58

1958/59

1958/59

Förordat av

Verkens

Förordat av

föredragandena

förslag

dep.ch.

miljoner kronor

Ilamreglerade investeringar

Postverket.................

........... 7,0

8,0

6,0

Televerket.................

........... 243,0

310,0

248,0

Statens järnvägar...........

........... 300,0

359,3

310,0

Vattenfallsverket...........

........... 360,0

457,0

440,0

Luftfartsverket.............

........... 7,0

10,0

8,5

Förrådsfonden.............

........... 28,0

43,1

28,0

Summa 945,0

1 187,4

1 040,5

Övriga investeringar

Postverket..................

........... 0,3

__

._

Televerket..................

........... 14,4

22,4

18,4

Statens järnvägar...........

........... 7,1

55,6

—

Vattenfallsverket............

........... 9,0

62,0

14,9

Luftfartsverket..............

........... 20,0

25,0

25,0

Förrådsfonden..............

1,5

—

Summa 50,8 166,5 58,3

Totalsumma 995,8 1 353,9 1 098,8

Det i kolumnen för verkens förslag under övriga investeringar upptagna

beloppet för statens järnvägar om 55,6 milj. kr. avser särskilda framställningar

den 23 oktober 1957 om lån till Svenska turistföreningen för nyanskaffning

av fartyg på Sjöfallsleden (0,3 milj. kr.), den 5 november 1957 angående

ökat förlag för statens järnvägar (54,3 milj. kr.) och den 26 november

1957 angående lån till Svenska Lastbil AB 1,0 milj. kr. Jag tillstyrker

lånet till turistföreningen men förordar att det härför erforderliga beloppet

får anvisas av medel från dispositionsanslaget. Då framställningarna i övrigt

vid tiden för uppgörandet av statsbudgeten var föremål för remissbehandling,

har jag f. n. icke ansett mig kunna upptaga dem till prövning. Ett

ställningstagande till dessa förslag torde få anstå till nästa års statsverksproposition.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

7

Kommunkationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa

budgetår uppgå till 1 098,8 milj. kr., att jämföras med 995,8 milj. kr. för innevarande

budgetår.

Slutligen förordas av budgettekniska skäl att de nuvarande 26 anslagen

på statens järnvägars fond nedbringas till åtta och att de nuvarande nio

anslagen på luftfartsfonden minskas till fyra.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

departementschefens förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet

samt medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1958/59 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisa till statsrådsprotokollet

(s. 1—10) och till efterföljande tablå.

Ramreglerade in- vesteringar

Postverket..........

Televerket..........

Statens järnvägar ..

Vattenfallsverket....

Luftfartsverket ....

Förrådsfonden......

Inves-

terings-

utgifter

Av verken

planerade in- vesteringsut- gifter

Av departe- mentschefen

beräknade

investerings- utgifter

Reser- vatio- ner den

30/6

1957

Anslag

Förslag

Beräk- nade

reser- vatio- ner den

30/6

1959

1956/57

1957/58

1958/59

1957/58

1958/59

1957/58

1958/59

5,4

250,0

283.4

317.4

6,0

30,5

7,0

258.0

300.0

360.0

7,0

30,0

8.0

310.0

359.3

457.0

10.0

43,1

7,0

243.0

300.0

360.0

7,0

28,0

6,0

248.0

310.0

440.0

8,5

28,0

8.5

10,9

*16.0

41.3

2.5

8,7

2,9

254,5

310,3

348,0

5,4

21,3

3.0

245,9

300.5

430.2

8.0

27,5

1.4

20.3

16.8

19,5

0,4

1.5

892,7

962,0

1187,4

945,0

1040,5

87,9

942,4

1 015,1

59,9

Övriga investeringar

Postverket..........

0,6

0,3

—

0,3

—

0,3

—

—

—

Televerket..........

0,3

14,4

22 4

144

18,4

—

14,4

18,4

—

Statens järnvägar . .

0,1

7,1

556

7.1

—

0,1

7.0

—

—

Vattenfallsverket. .. .

0,1

9,0

62,0

9,0

14.9

1,9

12,0

10,0

Luftfartsverket ....

20,0

25.0

20,0

25,0

—

20,0

25,0

Förrådsfonden......

—

—

1,5

—

—

—

—

1,1

50,8

166,5

50,8

58,3

2,3

53.4

53,4

—

Totalsumma

893,8

1012,8

1 353,9

995,8

1098,8

90,2

995,8

106.8,5

59,9

* Härav indragas 2,3 mkr. å äldre anslag.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Torsten Andersson (I: 289) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset (11:375), vari hemställts, att riksdagen måtte för

stockholmsregionen fastställa en ram för de av statsmedel eller med statslån

finansierade investeringarna av samma omfattning som innevarande

års investeringar av nämnda slag inom området.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen I: 289.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Utskottet. Enligt den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för

kommunikationsverken skulle den ramreglerade medelsförbrukningen för

innevarande budgetår få uppgå till ett sammanlagt belopp av 945 mkr. För

ej ramreglerade investeringar beräknades en medelsförbrukning av 58,4

mkr., \ara\ 25 mkr. för en eventuell storflygplats. För sistnämnda ändamål

har sedermera på tilläggsstat anvisats ett belopp av 20 mkr. I anslutning till

sina petita för budgetåret 1958/59 har nu telestyrelsen hemställt om viss

utökning av den för innevarande budgetår fastställda ramen för verkets

investeringar, varigenom en i förhållande till föregående budgetår reellt

oförändrad omfattning av investeringsvolymen skulle möjliggöras. Styrelsen

har samtidigt hemställt om härför erforderlig medelsanvisning på tillläggsstat.

Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning

av investeringsramen för genomförande av vissa, som angelägna betecknade

investeringar i förrådsfonden. Departementschefen har emellertid

— under hänvisning till det alltjämt kritiska samhällsekonomiska läget

icke ansett sig kunna tillstyrka någon höjning av investeringsramarna

för respektive verk och ej heller någon medelsanvisning på tilläggsstat för

televerket.

De ramreglerade investeringarna för innevarande budgetår upptagas följaktligen

med ett oförändrat belopp av 945 mkr. Inberäknat summan av anslagen

för Övriga investeringar, som beräknats minska från tidigare förutsatta

58,4 till 50,8 mkr., upptages totalt för kommunikationsverken ett belopp

av 995,8 mkr.

Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet anledning

till erinran eller särskilt uttalande.

För nästa budgetår ha verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat med

en sammanlagd investeringsvolym av ca 1 354 mkr., varav ca 1 187 mkr. för

ramreglerade investeringar eller en ökning av dessa med ca 242 mkr. Härav

falla 1 mkr. på postverket, 67 mkr. på televerket, 59 mkr. på statens järnvägar,

97 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket och 15 mkr.

på förrådsfonden. Av den föreslagna ökningen på övriga anslag, ca 116

mkr., hänföra sig 8 mkr. till televerket, 48,5 mkr. till statens järnvägar, 53

mkr. till vattenfallsverket, 5 mkr. till luftfartsfonden och 1,5 mkr. till förrådsfonden.

I propositionen erinras i anslutning härtill om att, enligt de

prognoser som verksstyrelserna 1956 redovisade till 1955 års långtidsutrednhig,

inv esteringsbehoven för den mera ordinarie anläggningsverksamheten,

exklusive förrådsfonden, för budgetåret 1958/59 beräknades till 1 120

mkr., räknat i 1955 års priser. Angivna belopp motsvarar ca 1 200 mkr. i

1957 års priser — att jämföras med förenämnda belopp av 1 354 mkr. Även

i relation till de ökningar långtidsutredningen sedermera bedömde som möjliga

låge investeringsönskemålen på hög nivå.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som verkställts inom

kommunikationsdepartementet har, enligt vad som anföres i propositionen,

en höjning av den totala ramen för verkens investeringar i och för sig

framstått som angelägen. Som skäl härför anges dels önskemålet att ernå

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

9

en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den nuvarande

står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster, dels behovet

av kompensation för inträdda kostnadsstegringar. Med hänsyn härtill har

-—- även om kravet på en fortsatt restriktiv ekonomisk politik jämte nödvändigheten

att begränsa den statliga upplåningen medfört nedskärningar

av verkens äskanden — en uppräkning av investeringarna i relation till

innevarande budgetår ansetts vara ofrånkomlig.

De överväganden som sålunda skett ha resulterat i en uppräkning av de

ramreglerade investeringarna till ett belopp av 1 040,5 mkr. eller en ökning

med nominellt 95,5 mkr. För vattenfallsverket, statens järnvägar, televerket

och luftfartsverket innebär detta en höjning i förhållande till innevarande

budgetår med respektive 80, 10, 5 och 1,5 mkr., för postverket en minskning

med 1 mkr. och för förrådsfonden en oförändrad ram. De ej ramreglerade

anslagen ha upptagits med 10,5 mkr. till ljudradioanläggningar, 6,4

mkr. till televisionsradioanläggningar, 1,5 mkr. till anläggning för teletekniskt

utvecklingsarbete, 10 mkr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

och 25 mkr. till storflygplats. Den sammanlagda medelsförbrukningen

under kommunikationsverkens kapitalfonder nästa budgetår skulle därmed

komma att uppgå till 1 098,8 mkr. att jämföras med 995,8 mkr. för innevarande

budgetår. För finansiering av detta program har av Kungl. Maj:t

anslag äskats med sådana belopp att de jämte förutsedda behållningar motsvara

den för respektive utgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen.

Den i tidigare års statsverkspropositioner konstaterade eftersläpningen

i kommunikationsverkens investeringar består alltjämt. Det sagda torde

framför allt gälla televerket och statens järnvägar. För televerkets del är

sålunda kön av abonnenter, som vänta på att få telefon inkopplad, fortfarande

stor och beräknas än mer växa till följd av det ökade bostadsbyggandet.

Ej heller kan med nuvarande investeringsvolym den i företagsekonomiskt

hänseende mycket fördelaktiga automatiseringen av telefontrafiken

fullföljas i önskad takt. För statens järnvägars del har läget till följd

av den minskade omfattningen i avseende å såväl person- som godstrafiken

medfört ett bekymmersamt läge, vilket i hög grad aktualiserar behovet av

effektiva men kapitalkrävande rationaliseringsåtgärder, såsom utbyggnad

av trafikstarka huvudlinjer jämte stationsanläggningar och bangårdar samt

modernisering av rullande materiel. Vad vidare beträffar vattenfallsverket

kräves för tillgodoseende framför allt av det ständigt stegrade elkraftbehovet

för produktiva ändamål kraftigt ökade investeringar. Också den

ökade inrikes flygtrafiken nödvändiggör stora investeringar, bl. a. i flygfält

och säkerhetsanordningar.

Mot bakgrund av anförda förhållanden finner utskottet i likhet med departementschefen

ett än bättre tillgodoseende av investeringsbehoven på förevarande

områden välmotiverat och önskvärt. Med beaktande jämväl av

det åberopade ekonomiska läget — främst då situationen på kapitalmarknaden

— har utskottet emellertid funnit sig böra godtaga den av Kungl.

Maj:l förordade investeringsramen för nästa budgetår. Den avvägning inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

den totala ramen de skilda verken emellan som skett finner sig utskottet

jämväl kunna godtaga.

Ej heller har utskottet något att erinra mot den av departementschefen

förordade anslagskoncentrationen under statens järnvägars fond och luftfartsfonden,

varigenom anslagen under nämnda fonder reduceras från 26

till 8 resp. från 9 till 4.

Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande

av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under

respektive punkter i det följande.

I anledning av särskilt uttalande från utskottets sida i dess utlåtande nr

9 vid fjolårets riksdag har departementschefen i propositionen upptagit

frågan om lämpligheten av fortsatt ramreglering av här ifrågavarande investeringar.

Efter en redogörelse för ramregleringens nuvarande utformning

framhålles att en avveckling av densamma skulle leda till att anslagen

måste bestämmas till sådana belopp, att de jämte ingående behållningar

komme att motsvara den eftersträvade medelsförbrukningen. Den

rörlighet som i det nuvarande systemet ligger i möjligheterna att med hjälp

av marginalerna på dispositionsanslagen förstärka otillräckliga anslag skulle

därmed försvinna och verkens nuvarande valfrihet begränsas. Den eftersträvade

rörligheten skulle visserligen kunna uppnås genom anvisande i

princip av ett enda kollektivanslag för varje fond, vilket departementschefen

dock förklarar sig icke beredd att förorda, eller genom att överföringar

mellan de olika anslagen under vissa villkor medgåves. Mot bakgrund av

angivna förhållanden förordar departementschefen slutligen ett bibehållande

av nuvarande ordning.

Utskottet vill för sin del icke bestrida att vissa fördelar kunna vara förenade

med ramregleringen i dess hittillsvarande form även om det icke är

övertygat om att ytterligare förenklingar av densamma ej vore möjliga.

En tänkbar lösning härutinnan synes exempelvis det av departementschefen

antydda systemet med ett kollektivanslag under varje fond erbjuda. Utskottet

vill i detta sammanhang erinra om den utveckling i denna riktning

som skett genom den anslagskoncentration som föregående år beslutades

i fråga om vattenfallsverkets fond och i det föregående tillstyrkts beträffande

statens järnvägars fond och luftfartsfonden. Ett oeftergivligt villkor

för ett system av ifrågasatt slag är dock enligt utskottets uppfattning att

verkens investeringsplaner redovisas på ett sådant sätt, att de i kollektivanslagen

ingående delansfågen eller objekten kunna särskiljas.

Vidkommande slutligen det i motionerna 1:289 och 11:375 framförda

yrkandet får utskottet anföra följande. Motionärerna ha hemställt att riksdagen

måtte för stockholmsregionen fastställa en ram för de av statsmedel

eller med statslån finansierade investeringarna av samma omfattning som

innevarande års investeringar av nämnda slag inom området. Vilka investeringar

som skola anses tillhöra denna grupp eller dess absoluta storleksordning

ha ej närmare angivits. Ej heller har utsagts på vad sätt en sådan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

11

reglering formellt skulle kunna komma till stånd. Såvitt utskottet kan finna

låter den sig emellertid i praktiken ej genomföras. I vart fall skulle den,

i motsats till vad utskottet eftersträvat, medföra en ytterst komplicerad

utbyggnad av den nuvarande ramregleringen. Utskottet vill därför avstyrka

bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet anfört;

II. att motionerna I: 289 och II: 375 icke må av riksdagen

bifallas.

Statens affärsverksfonder

Postverket

2:o) Postverkets anslagsbehov, Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 11—20) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1958/59 under postverkets fond anvisa

i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 3 003 000 kr.

I skrivelse den 29 augusti 1957 har generalpoststyrelsen framlagt sina

petita för budgetåret 1958/59. I skrivelsen redovisas följande sammanställning

av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1955/

56—1957/58 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.

1955/56

1956/57

1957/58

Askanden

1958/59

Posthus m. m......................

4 000

tusental

1

kronor

500

300

Förvärv av fastigheter..............

1 395

300

1

400

Anskaffning av automobiler m. m. ...

1 500

1 100

700

1 000

Postverkets diligenstrafik

Garagebyggnader m. m............

1 800

200

500

1 100

Anskaffning av bilmateriel........

1 500

1 100

1 200

1 300

Förvärv av billinjer..............

1 000

900

1

500

Postverkets dispositionsanslag........

700

1 000

1

—

Summa

11 895

4 601

2 903

4 600

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 12—18).

Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,

telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och

luftfartsstyrelsens äskanden (s. 18 och 19).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen

för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 6 mkr.

under nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på

de olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 20 i propositionen

intagen tabell. I övrigt anför departementschefen följande.

De begränsningar av medelsförbrukningen i förhållande till styrelsens

förslag, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar skall kunna

hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår, har "fördelats med

300 000 kr. på anslaget till Posthus in. m., 200 000 kr. på anslaget till Inköp

av fastigheter, 100 000 kr. på anslaget till Anskaffning av "automobiler,

300 000 kr. på anslaget till Garagebyggnader in. m., 200 000 kr. på anslaget

till Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen, 600 000 kr. på anslaget

till Förvärv av billinjer samt 300 000 kr. på dispositionsanslaget.

Nedskärningen av investeringsvolymen torde inte hindra påbörjandet

under nästa budgetår av tillbyggnaden av postverkets industrianläggningar

i Ulvsunda, posthuset i Lidköping samt garageanläggningarna i Gäddede

och Hammarstrand. Tiden för byggnadsarbetenas igångsättande lär emellertid

i vissa fall få framflyttas något under budgetåret.

Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den

uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på

de olika anslagen. Anslagen till Posthus in. m., Förvärv av billinjer samt

postverkets dispositionsanslag har därvid kunnat uppföras med endast

formella belopp. De av mig förordade anslagen uppgår till totalt 3,0 milj. kr.

Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden räknat med

en medelsförbrukning för nästa budgetår om 8,0 mkr. Enligt departementschefens

mening bör emellertid investeringsramen för postverkets del fastställas

till 6,0 mkr, vilket förutsätter anvisande av anslag om 3,0 mkr.

För ernående av den sålunda föreslagna investeringsbegränsningen förordas

en minskning i förhållande till styrelsens förslag av följande utgifter,

nämligen för posthusbyggnader med 300 000 kr., för inköp av fastigheter

med 200 000 kr., för anskaffning av automobiler med 100 000 kr., för garagebyggnader

med 300 000 kr., för anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

med 200 000 kr., för förvärv av billinjer med 600 000 kr. samt för

dispositionsanslaget med 300 000 kr. Även vid den föreslagna begränsningen

av investeringsvolymen kunna dock av styrelsen planerade arbeten med tillbyggnaden

av verkets industrianläggningar i Ulvsunda samt posthuset i Lidköping

och garageanläggningarna i Gäddede och Hammarstrand påbörjas.

Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kung],

Maj :t förordade ramen för verkets medelsförbrukning. Ej heller har utskottet

funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av

investeringarna på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen. Vad speciellt

beträffar anslagen till postdiligensrörelsen in. in. vill utskottet dock

i anledning av det under senare år allmänt konstaterade, försämrade trafikresultatet

för busstrafikens del framhålla angelägenheten av att driftutfallet

för verkets bil- och diligensrörelse uppmärksamt följes samt att

till följd härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtagas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under postverkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Posthus m. m......................... 1 000 kr.

2. Inköp av fastigheter.................... 200 000 »

3. Anskaffning av automobiler m. m....... 900 000 »

4. Garagebgggnader m. m................. 800 000 »

5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

................................ 1 100 000 »

6. Förvärv av billinjer .................... 1 000 »

7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »

Televerket

3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 21—60) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1958/59 under televerkets fond anvisa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 264 301 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har telestyrelsen hemställt om anslag för

budgetåret 1958/59. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda

dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret 1957/

58.

Inledningsvis har styrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 21 och 22)

intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse

under budgetåret 1956/57, mätt i antalet telefonapparater, telexabonnemang,

radiolicenser samt taxerade samtal, telegram och telexskrivningar.

I fråga om antalet uppsatta telefonapparater konstateras en nedgång från

115 200 st. under budgetåret 1954/55 till 107 300 st. under budgetåret 1955/

56 och till 91 200 st. under budgetåret 1956/57.

Trots att antalet väntande abonnenter undan för undan sjunkit under de

två sista kalenderåren måste alltjämt ett onormalt stort antal nya abonnenter

vänta alltför länge på inkoppling. Av trafiksiffrorna framgår, att telefontrafiken

ständigt stiger. Om hänsyn tages till att den successivt pågående

helautomatiseringen av riksbanken medför, att förut periodavgiftsbelagda

samtal registreras på abonnenternas samtalsmätare i stället för att debiteras

med samtalsspecifikationer och därför ej längre ingå i det statistiskt

uppgivna antalet samtal, har den verkliga ökningen av antalet telefonsamtal

med periodavgift under budgetåret 1956/57 varit 4,7 %. Vad telegramtrafiken

beträffar har en mindre minskning inträtt under budgetåret 1956/57,

som följd av bl. a. telexrörelsens snabba utveckling.

Styrelsen meddelar beträffande det i 1956 års statsverksproposition framlagda

förslaget till införande av en SOS-organisation i landet, att SOS-ccntralcr

f. n. finnas i Göteborg, Uppsala och Östersund. Under innevarande

budgetår planeras sådana centraler i Jönköping, Kalmar, Kristianstad och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Borås. För budgetåret 1958/59 beräknas ytterligare ett antal SOS-centraler

kunna anordnas.

Styrelsen har i petita lämnat en sammanfattande redogörelse för den utbyggnad

under de närmaste åren av det svenska fjärrförbindelsenätet för

telekommunikationer, som är nödvändig framför allt med Hänsyn till rikstelefontrafiken

och den beslutade utbyggnaden av ett svenskt televisionsnät.

Beträffande det huvudsakliga innehållet i telestyrelsens redogörelse torde

få hänvisas till propositionen (s. 23—25).

En sammanställning av telestyrelsens äskanden å tilläggsstat för innevarande

budgetår och å riksstat för budgetåret 1958/59 med de för budgetåren

1955/56—1957/58 anvisade anslagen visar följande belopp.

Telefonstationsbyggna-

1955/56

1956/57 1957/58

anvisat å äskat å

riksstat tilläggsstat

tusental kronor

1958/59

äskanden

der m. m...........

7 500

7 700 9 000

--

11 350

Förrådsbyggnader m. m.

—

1 000 1 000

--

2 500

Inköp av fastigheter ...

Telefon- och telegrafan-

100

300 200

--

300

läggningar...........

Radioanläggningar för

192 200

227 800 225 900

14 400

283 000

televerket...........

Radioanläggningar för

10 850

11 780 15 900

■-

17 550

luftfarten...........

Försvarsberedskap vid

500

1 070 2 100

—

2 800

televerket...........

Televerkets dispositions-

2 700

1 650 3 500

*-

5 500

anslag..............

6 500

4 000 11 300

--

4 000

Övrigt................

—

■- --

--

7 000*

Telestyrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit och som för

varje år på senare tid förvärrats genom att investeringarna inom televerket

icke kunnat hålla jämna steg med abonnent- och trafikökningen. Detta liatlett

till att reserver i stationer och ledningsnät praktiskt taget helt förbrukats

samtidigt som det uppdämda behovet av nyanläggningar undan för undan

blivit allt större. De kostnader, som nedläggas på den pågående automatiseringen

av telefontrafiken, utgöra — utöver den standardförbättring som

automatiseringen innebär — en ur ekonomisk synpunkt mycket fördelaktig

kapitalplacering. Med de ständigt stigande personalkostnaderna och med de

växande svårigheterna att skaffa personer, som äro villiga att sköta manuella

växelstationer, framstår i själva verket automatisering av telefondriften i

så snabb takt som möjligt såsom enda utvägen att säkerställa telekommunikationerna

och ett gynnsamt ekonomiskt resultat av televerkets rörelse.

1 Avser televerkets byggnad i Farsta.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

15

Televerket gör betydande förluster på den lokala telefonrörelsen vid manuella

stationer. Inom sådana centralstationsområden, där flertalet abonnenter

ännu äro anslutna till manuella stationer, går den lokala telefonrörelsen

med en förlust av 50—150 kr. per apparat och år.

Genom de stora avskrivningar, som göras på televerkets anläggningar, ha

lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt anlitas för finansiering

av televerkets anläggningsarbeten. Under de senaste fem åren ha sålunda

lånemedel endast behövt anlitas intill 40, 36, 32, 24 resp. 16 % för

täckande av de totala anläggningskostnaderna.

Beträffande petitamyndigheternas närmare redogörelser för investeringsönskemålen

m. m. för nästa budgetår får utskottet, i den mån frågorna icke

närmare redovisas i det följande, hänvisa till propositionen (s. 26—53).

I 1957 års statsverksproposition meddelades, att förhandlingar pågingc

med Stockholms stad om inköp av en tomt för teleteknisk byggnad i Forsta

och att telestyrelsen hemställt om anslag för tomtförvärv och påbörjande

av byggnadsarbetet. Departementschefen förklarade sig emellertid i avbidan

på resultatet av förhandlingarna rörande denna fråga icke vara beredd att

tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet. Då byggnaden måste vara

färdigställd under år 1960, beroende på av Stockholms stadsplanereglering

betingade husraserings- och gatuarbeten i de kvarter i Nedre Norrmalm, inom

vilka telestyrelsens fastigheter äro belägna, hemställer telestyrelsen om

ett investeringsanslag för budgetåret 1958/59 till tomtförvärv samt till påbörjande

av byggnadsarbetet. Det härför behövliga beloppet beräknas uppgå

till 7 mkr. Beloppet bör enligt telestyrelsens mening icke inräknas i de

ramreglerade investeringarna.

Beträffande den närmare utformningen av projektet samt byggnadsstyrelsens

och arbetsmarknadsstyrelsens yttranden i ärendet torde få hänvisas

till propositionen (s. 30 och 31).

Den 23 november 1956 tillkallade Kungl. Maj :t sakkunniga med uppgift

att företräda staten vid förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa

mellan staten och staden föreliggande byggnads- och markfrågor. Efter

framställning från telestyrelsen ha dessa sakkunniga, den s. k. markdelegationen,

tagit upp frågan om förvärv av en tomt för teletekniska byggnader i

Farsta. I skrivelse den 31 oktober 1957 har markdelegationen meddelat, att

delegationens förhandlingar med stadens delegerade om tomtförvärvet nu

slutförts och resulterat i förslag till köpeavtal mellan Kungl. Maj :t och kronan,

å ena sidan, samt Stockholms stad, å andra sidan, beträffande visst för

telestyrelsen avsett markområde i Farsta.

I fråga om innebörden av avtalet torde få hänvisas till propositionen (s.

31 och 32).

I eu särskild skrivelse den 8 november 1957 framhåller telestyrelsen att

styrelsen tidigare räknat med ett markområde om ca 65 009 in2 för den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

teletekniska byggnaden i Farsta. För att bl. a. möjliggöra en mera omfattande

bebyggelse för kronans räkning har det emellertid visat sig lämpligt att

öka tomtområdet till ca 70 000 m2.

Från början hade en sammanhängande byggnadskropp med en sammanlagd

nettogolvyta om 9 300 m2 planerats. Av bl. a. plantekniska skäl har en

uppdelning på flera byggnader ansetts nödvändig. Härvid blir det ekonomiskt

fördelaktigt att öka den ursprungligen planerade golvytan. Enligt

uPPgj°rda ritningar skola två teletekniska byggnader, vardera i åtta våningar,

uppföras samt en byggnad inrymmande lunchrestaurang, föreläsningssal,

bibliotek m. m. med en sammanlagd nettogolvyta om ca 12 000 in2.

Byggnadsstyrelsen, som granskat förenämnda ritningar utan erinran, har

beräknat anläggningskostnaderna till 16,5 mkr. De sammanlagda tomt- och

byggnadskostnaderna kunna uppskattas till 20 mkr. Kostnadsökningen inverkar

icke på storleken av det investeringsanslag av 7 mkr., som styrelsen

äskat för nästa budgetår.

I propositionen (s. 38—51) har vidare redovisats för de med Ijudradiooch

televisionsverksamheten m. m. sammanhängande frågorna.

Till en början erinras därvid om att kostnaderna för rundradions utbyggnad

enligt riksdagens beslut skola bestridas genom självfinansiering inom

ramen för licensintäkterna. Radiorörelsens budget har fr. o. m. innevarande

budgetår närmast karaktären av en specialbudget.

Telestyrelsen har efter samråd med Sveriges Radio1 framlagt förslag till

budget för ljudradiorörelsen för budgetåret 1958/59. I följande sammanställning

redovisas den för 1957/58 fastställda budgeten, budgetförslag för

1958/59 samt den beräknade utvecklingen av ljudradiobudgeten för budgetåren

1959/60—1961/62.

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

Licenstal milj................

2,61

2,65

2,70

2,75

2,79

Licensintäkt mkr...............

67,3

79,5

81,0

82,5

83.7

Driftkostnader mkr.

Sveriges Radio...............

34,0

39,7

41,0

43,5

44,6

Telestyrelsen...............

15,5

16,4

17,0

17,7

18,4

Investeringar mkr.

Telestyrelsen.............

10,5

10,5

12,1

12,1

12,1

Byggnadsstyrelsen............

1,5

8,0

11,0

11,0

11,0

Summa kostnader

61,5

74,6

81,1

84,3

86,1

Över- resp. underskott..........

+ 5,8

+ 4,9

-0,1

-1,8

— 2,4

I propositionen lämnas härefter (s. 39) en redogörelse för utvecklingen av

licensintäkterna.

I skrivelse den 30 augusti 1957 har Sveriges Radio framlagt en redogörelse

för programproduktionens medelsbehov under budgetåret 1958/59.

1 Aktiebolaget Radiotjänst har den 23 oktober 1957 ändrat namnet till Sveriges Radio Aktiebolag.

B

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

17

För innevarande budgetår förutses en sändningstid av ca 7 300 timmar,

varav 5 800 i riksprogrammet och 1 500 i program 2. En i förhållande till

innevarande budgetår oförändrad programtid har lagts till grund för budgeten

1958/59.

Den närmare innebörden av budgetberäkningen för ljudradion framgår

av en i propositionen (s. 39 och 40) återgiven tabell.

Telestyrelsen beräknar televerkets driftkostnader för programdistribution

och licensinkassering för budgetåret 1958/59 till 16,4 mkr. För budgetåren

därefter beräknas kostnaderna komma att öka något.

För distributionsnätets utbyggnad för tiden t. o. m. budgetåret 1961/62

har styrelsen uppgjort ett investeringsprogram, som framgår av följande

sammanställning. Sveriges Radio har icke något att erinra mot telestyrelsens

förslag för nästa budgetår. Däremot vill bolaget inte ta ställning till

den planerade utbyggnaden efter budgetåret 1958/59.

1958/59

1959/60

milj.

1960/61

kr.

1961/62

Ny ljudradiostation i Motala ....

2,9

2,4

1,2

0,3

Vissa ljudradioanläggningar.....

2,5

1,2

2,4

3,1

Trådradioanläggningar..........

4,1

6,3

6,3

6,5

FM-anläggningar...............

1,0

2,2

2,2

2,2

Summa

10,5

12,1

12,1

12,1

Det för den nya ljudradiostationen i Motala för budgetåret 1958/59 upptagna

beloppet erfordras för del- och slutlikvider vid leverans av sändare

och master samt uppförande av stations- och antennhus. Av hela byggnadskostnaden,

10,6 mkr., beräknas vid slutet av budgetåret 1957/58 ha förbrukats

totalt 3,8 mkr. Stationen beräknas kunna färdigställas under år 1961.

Det för nästa budgetår till vissa ljudradioanläggningar upptagna beloppet

är avsett att i huvudsak användas till dellikvider för automatisering av

mellanvågssändarna i Borlänge och Luleå. Den 1 juli 1958 beräknas trådradionätet

ha byggts ut för ca 315 000 abonnenter (etapp 1). Resterande

utbyggnad omfattar ca 90 000 abonnenter (etapp 1) företrädesvis inom

Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län och ca

100 000 abonnenter (etapp 2), fördelade på samtliga trådradioområden i

landet. För de angivna beloppen beräknas samtliga återstående abonnenter

inom etapp 1 och den större delen av abonnenterna inom etapp 2 kunna

anslutas till trådradionätet. Under budgetåret 1958/59 komma provisoriska

FM-stationer att anläggas i Uppsala och Bäckefors. Samtliga de planerade

21 stationerna komma vid budgetårets utgång att vara försedda med FMsändare

även för riksprogrammet. De för budgetåren 1959/60—1961/62

upptagna beloppen äro till största delen avsedda att användas till ett antal

definitiva mast- och antennanläggningar, vilka ge bättre räckvidd än de

provisoriska. Det är nämligen med hänsyn till mottagningsförhållandena

för riksprogrammet enligt telestyrelsens mening nödvändigt, att räckvid2

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

den ökas för en del av de provisoriska FM-stationerna. Även för att erhålla

en rationell samordning av FM- och TV-utbyggnaderna böra definitiva master

snarast uppföras. Vissa ändringar i planerna för FM-utbyggnaden kunna

bli aktuella med hänsyn till utbyggnaden av TV-nätet.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 äskat ett anslag

av 8 mkr. under budgetåret 1958/59 för det nya radiohuset i Stockholm.

Kostnaderna för detta skola enligt principen om radioverksamhetens självfinansiering

bestridas med licensinkomster. Medelsanvisningen härför anmäles

under statens allmänna fastighetsfond.

I propositionen 1956:90 förordades, att för televisionsverksamhetens finansiering

och organisation skulle gälla samma principer som för ljudradion.

Verksamheten skulle alltså i princip finansieras genom licensinkomster.

För de närmaste åren uppställdes icke krav på full kostnadstäckning.

Uppkomna underskott skulle emellertid så småningom täckas av överskott

på televisionsverksamhet. Programverksamheten föreslogs skola upplåtas

till Sveriges Radio medan distributionen av programmen skulle ankomma

på televerket. Riksdagen godkände den förordade principiella uppläggningen

av televisionsverksamheten.

I proposition 1957:54 framlades en plan för utbyggnad av ett rikstelevisionsnät

samt för programproduktionen, vilken plan godkändes av riksdagen

med det tillägget att möjligheterna för en snabbare utbyggnad för

Norrlands vidkommande borde undersökas.

Sveriges Radio har i skrivelse den 30 augusti 1957 hemställt dels om lån

för inköp av televisionsutrustning, dels om bidrag till televisionsverksamhetens

driftkostnader. Telestyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 hemställt

om anslag för distributionsnätets utbyggnad och drift.

Sveriges Radio beräknar för programproduktionens driftkostnader 11,8

mkr. samt telestyrelsen kostnaderna för distributionsnätets drift under budgetåret

1958/59 till 2,6 mkr. Då styrelsen beräknar licensinkomsterna under

samma tid till 9,5 mkr. skulle för Ridrag till televisionsverksamhetens driftkostnader

erfordras ett anslag under sjätte huvudtiteln om (11,8 -f- 2,6 —- 9,5 ==) 4,9 mkr.

Sveriges Radio beräknar behovet av investeringar i produktionsteknisk

utrustning under budgetåret 1958/59 till 2 mkr. För utgifternas finansierande

begär bolaget ett lån av 1,5 mkr. under anslaget till Lån för inköp av

televisionsutrustning.

För distributionsnätets utbyggnad enligt 1956 års televisionsutrednings

förslag erfordras för budgetåret 1958/59 enligt telestyrelsens beräkningar

4,9 mkr. Av detta belopp avser 2,9 mkr. dellikvider för radiolänklinjen

Stockholm—Göteborg—Malmö, vilken beräknas kunna tas i bruk under

första halvåret 1958, samt 2,0 mkr. likvider för dels Stockholms, Göteborgs,

Malmö och Norrköpings sändarstationer, vilka redan nu äro i drift eller

beräknas kunna sättas i drift senast under våren 1958, dels sändarstationerna

i Skövde, Nässjö, Hörby, Halmstad och Gävle, vilka beräknas kunna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

19

tas i bruk på nyåret 1959. Därest det icke skulle visa sig möjligt att på

ett tillfredsställande sätt förse Gävle med program från Stockholm avser

telestyrelsen att välja annan ort än Gävle. Telestyrelsen hemställer sålunda

att till Televisionsradioanläggningar för budgetåret 1958/59 anvisas ett investeringsanslag

av 4,9 mkr.

Kungl. Maj :t uppdrog den 6 juni 1957 åt telestyrelsen att i samråd med

Sveriges Radio samt under beaktande av vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande

1957: 108 överväga möjligheterna till en snabbare utbyggnad av televisionsnätet

i Norrland än vad som föreslagits av 1956 års televisionsutredning

samt att, såvitt möjligt, i samband med framställningen om medel

till televisionsverksamheten för budgetåret 1958/59 inkomma med redogörelse

för resultatet av övervägandena.

I skrivelse den 19 oktober 1957 har telestyrelsen med anledning av detta

uppdrag och efter samråd med Sveriges Radio lagt fram vissa överslagsberäkningar

rörande omfattningen av ett televisionsnät i Norrland, som kan

tillgodose ett första behov där, samt den ekonomiska innebörden därav. Styrelsen

har dessutom redovisat några ytterligare synpunkter på televisionsnätets

utbyggnad i vårt land samt på de tekniska möjligheterna för ett internationellt

programutbyte. Telestyrelsen har vidare tagit upp frågan om

kommunalt eller privat finansierade televisionsstationer. Styrelsen säger sig

vara beredd att efter samråd med Sveriges Radio mera i detalj utreda de

projekt, som behandlas i skrivelsen.

För en närmare redogörelse för innehållet i telestyrelsens skrivelse torde

få hänvisas till propositionen (s. 44—48).

Vidkommande radioanläggningar för luftfarten får utskottet hänvisa till

propositionen (s. 49—51), vari luftfartsstyrelsens förslag till investeringar

på området redovisas.

över telestyrelsens äskanden har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit yttrande

(s. 53).

Departementschefen har inledningsvis anmält, att den omorganisation av

AB Radiotjänst, som förutsatts skola komma till stånd i samband med att

televisionens programverksamhet anförtros åt bolaget, nu är genomförd.

För den nya organisationen gälla följande huvuddrag.

Aktierna i företaget skola vara uppdelade i tre grupper. Tidningspressen,

som tidigare innehaft en aktiemajoritet om ca 75 %, skall i fortsättningen

inneha 40 % av aktierna. Fn grupp, som representerar folkrörelser, skall

inneha likaledes 40 % och organisationer och företag, som representera

näringslivet, återstående 20 %. I sistnämnda grupp ingå de tidigare aktieägarna

från radioindustrien. Aktiekapitalet har fördubblats från 540 000

till 1 080 000 kr. och må enligt bolagsordningen utgöra högst 3 240 000 kr.

Utdelningen på aktierna har höjts från 4 till 5 %. Styrelsen har utökats

från tidigare sju till elva ordinarie ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t har att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

utse ordföranden och fem ledamöter samt aktieägarna återstående fem. Antalet

suppleanter har ökats från sex till tio, av vilka Kungl. Maj :t och aktieägarna

utse hälften var. Mellan de tre grupperna aktieägare har träffats ett

aktieägaravtal, som innebär, att tidningspressen och folkrörelsernas grupper

utse vardera två ledamöter och två suppleanter, medan näringslivets

grupp utser en ledamot och en suppleant. Kungl. Maj :t har för sin del stadfäst

denna organisation genom att den 20 september 1957 godkänna vissa

ändringar i företagets bolagsordning. På bolagsstämma den 23 oktober 1957

har omorganisationen slutligt genomförts. I samband därmed har företagets

firma ändrats till Sveriges Radio AB. Förhandlingar om ett avtal rörande

bolagets handhavande av ljudradions och televisionens programverksamhet

pågår.

Vad som sålunda förevarit önskar departementschefen bringa till riksdagens

kännedom.

Härefter övergår departementschefen till att behandla ljudradions inkomster

och utgifter för nästa budgetår och erinrar därvid till en början om

självfinansieringsprincipen. Inkomsterna av ljudradiolicenserna ha för nästa

budgetår av telestyrelsen beräknats till 79,5 mkr. Medelsbehovet har angivits

till 39,7 och 16,4 mkr. för Sveriges Radios resp. televerkets driftkostnader,

samt 10,5 och 8,0 mkr. för investeringar (avskrivningar) i ljudradioanläggningar

resp. radiohuset i Stockholm. De totala utgifterna skulle

alltså utgöra 74,6 mkr. och rörelsen skulle uppvisa ett överskott om 4,9 mkr.

Mot dessa beräkningar har departementschefen icke något att erinra. Det

torde som vanligt få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa storleken

av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader, överskottet torde —

i likhet med vad som förutsattes i föregående års statsverksproposition —•

få i televerkets räkenskaper balanseras över till följande budgetår.

Departementschefen tillstyrker således, att till Ljudradioanläggningar anvisas

ett belopp av 10,5 mkr. för nästa budgetår. Medelsförbrukningen å anslaget

torde icke böra ingå i televerkets investeringsram. I fråga om FManläggningar

innebär medelsanvisningen, att återstoden av planerade 21 stationer

kommer att vid budgetårets utgång vara försedda med åtminstone

provisoriska sändare. Beträffande trådradioanläggningar förutsättes, att tillgängliga

medel i första hand avses för installationer i de trakter, som ur befolkningsmässiga

synpunkter kunna betecknas som glesbygder. Till den av

telestyrelsen framlagda reviderade planen för distributionsnätets utbyggnad

under de närmaste åren är departementschefen ej beredd att ta ställning

vare sig i fråga om totalbeloppen eller fördelningen mellan de olika delposterna.

Till grund för utbyggnaden av televisionsverksamheten ligger en av 1956

års televisionsutredning framlagd plan för femårsperioden 1957/58—1961/

62, i princip godkänd av 1957 års riksdag. Planen innebär i grova drag,

att programproduktionen för en vecka räknat under perioden successivt

ökas med 2 timmar per år, så att den 1961/62 uppgår till 18 timmar i veckan.

Vad distributionsnätet angår omfattar planen upprättande av minst 14

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

21

sändarstationer, som medge täckning av ett område innefattande ca 2/3

av landets befolkning. Huvuddelen av dessa sändare skulle genom särskilda

förbindelser direkt anknytas till Sveriges Radios programproduktion i Stockholm.

Utredningen beräknade, att vid en licensavgift av 100 kr. inkomsterna

skulle överstiga driftutgifterna fr. o. m. budgetåret 1961/62.

Beträffande televisionsverksamlieten anför departementschefen vidare följande.

Allmänhetens televisionsintresse har vida överträffat de antaganden, på

vilka utredningen grundade inkomstberäkningen för rörelsen. Beståndet av

registrerade televisionsapparater, som utredningen antog skulle uppgå till ca

37 000 vid slutet av budgetåret 1957/58, uppnådde denna nivå redan i början

av samma budgetår. Under förliden höst har licenskurvan stigit brant

och antalet registrerade televisionsapparater uppgick i slutet av december

1957 till drygt 86 000.

Som följd härav kommer inkomsterna av televisionsrörelsen för innevarande

budgetår att betydligt överstiga det belopp, som låg till grund för innevarande

budgetårs anslagsberäkning. Medan man förra året i enlighet med

1956 års utrednings prognos räknade med en inkomst om ca 2,3 milj. kr.

för det nu löpande budgetåret, synes utvecklingen numera peka mot ett

belopp av drygt 7 milj. kr. Den nedräkning av driftbidragsanslaget med

I, 9 milj. kr. i förhållande till utredningens förslag, som statsmakterna ansåg

sig böra göra för att begränsa statsutgifterna för innevarande budgetår,

har härigenom kunnat kompenseras. Vidare har en icke förutsedd ökning

om ca 0,6 milj. kr. i televerkets utgifter för distributionsnätets drift kunnat

täckas. Rörande dispositionen av återstoden av de medel, som genom den

gynnsamma inkomstutvecklingen har kommit att stå till televisionsrörelsens

förfogande, har Kungl. Maj :t genom beslut den 29 november 1957 föreskrivit,

att Sveriges Radio må använda 1 milj. kr. för avskrivning av inventarier

samt intill ett belopp av 1,5 milj. kr. för inredningar och installationer.

För den händelse inkomsterna skulle bli än högre, skall de enligt

samma beslut av telestyrelsen användas till extra avskrivningar å televisionsradioanläggningar.

Även för budgetåret 1958/59 kan förutses en betydligt större inkomst av

licensmedel, än vad man tidigare räknat med. Medan 1956 års televisionsutredning

uppskattade inkomsterna till 6,2 milj. kr. och telestyrelsen i sina

förevarande petita upptagit dem till 9,5 milj. kr., anser jag en uppskattning

om 12 milj. kr. mera realistisk mot bakgrunden av utvecklingen under det

senaste halvåret. Jag räknar därvid med att — såsom förutskickades vid

anmälan förra året av televisionsfrågan — licensavgiften om 100 kr. skall

fr. o. m. den 1 juli 1958 i princip göras enhetlig för hela landet.

Det ådagalagda intresset för televisionen från allmänhetens sida och de

därmed sammanhängande gynnsammare ekonomiska betingelserna för

verksamheten motiverar enligt min mening en snabbare utbyggnad av televisionsverksamheten

i landet än enligt den gällande planen. I enlighet med

riksdagens förra året uttalade önskemål bör därvid en utbyggnad av distributionsnätet

norrut ges företräde. Däremot anser jag ej anledning föreligga

att öka programtiden utöver vad som innefattas i planen. Samtidigt som

jag sålunda önskar påskynda utbyggnaden, finner jag angeläget alt nedbringa

den med tclevisionsrörelsens ingångsskede förenade belastningen på

statskassan.

För innevarande budgetår har för televisionsverksamheten anvisats totalt

II, 0 milj. kr. De av telestyrelsen och Sveriges Radio framlagda medelsäskandena

för nästa budgetår omfattar anslag å statsbudgeten om tillhopa 11,3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

milj. kr. Härav belöper 1,5 milj. kr. på lån till Sveriges Radio för inköp av

televisionsutrustning. Eftersom bolaget av nu löpande budgetårs licensöverskott

erhållit extra medel för bl. a. sådan utrustning, anser jag något låneanslag

icke böra uppföras på riksstaten för nästa budgetår. I stället bör det

av telestyrelsen för distributionsnätets utbyggnad äskade beloppet om 4,9

milj. kr. under anslaget Televisionsradioanläggningar räknas upp med ett

motsvarande belopp, d. v. s. till 6,4 milj. kr. För rörelsens drift räknar jag

preliminärt med en tilldelning av 11,8 milj. kr. till Sveriges Radio — avseende

en programtid av ca 12 timmar per vecka —- och 2,8 milj. kr. till

televerket eller tillhopa 14,6 milj. kr. Med frånräknande av den uppskattade

inkomstsiffran om 12 milj. kr. skulle alltså erfordras ett driftanslag

om 2,6 milj. kr., att jämföras med för ändamålet äskade 4,9 milj. kr. Därest

inkomsterna skulle bli större än 12 milj. kr. förutsätter jag, att överskjutande

belopp skall liksom hittills få tillgodoföras televisionsverksamheten, exempelvis

i form av en upprustning av de materiella resurserna, extra avskrivningar

eller avbetalningar på de av Sveriges Radio uppburna lånen.

En sammanställning av televisionsrörelsens budget för innevarande budgetår

med äskade och tillstyrkta belopp för nästa budgetår, allt angivet i

miljoner kronor, visar följande.

1957/58

1958/59

telest:n o. dep.ch.

Sv. Radio

Lån för inköp av televisionsutruslning . .. .

.... 2,4

1,5

Televisionsanläggningar ................

..... 3,9

4,9 6,4

Summa investeringar ......................

Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostna-

6,3

6,4

6,4

der ....................................

4,7

4,9

2,6

Summa anslag ..........................

11,0

11,3

9,0

Beräknade inkomster ......................

7,0

9,5

12,0

Beräknat totalt disponibelt.................. 18,0 20,8 21,0

Av investeringsanslaget till televisionsradioanläggningar avser ca 2,0 milj.

kr. likvider för planenliga sändarstationer i Skövde, Nässjö, Hörby, Halmstad

och Gävle, vilka beräknas kunna sättas i drift vid nyåret 1959. Omkring

2,4 milj. kr. belöper på återstående likvider för första etappen av televerkets

radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö, vilken beräknas

kunna tas i bruk i juni månad i år, samt för Stockholms, Göteborgs, Malmö

och Norrköpings sändarstationer. Genom en senareläggning av den nämnda

länklinjens andra etapp — som avser komplettering av utrustningen med

reservapparatur och för vars påbörjande 0,5 milj. kr. inräknats i telestyrelsens

äskande -— torde återstående medel, 2 milj. kr., under anslaget göra

det möjligt att under nästa budgetår uppföra en televisionssändare i Sundsvall

och genom en provisorisk radiolänk anknyta densamma till Stockholm.

Under våren eller försommaren 1959 kan sålunda befolkningen i denna del

av Norrland få möjligheter att mottaga televisionsprogram. I förhållande till

1956 års televisionsutrednings femårsplan innebär detta ett tidigareläggande

med ungefär tre år. — Huruvida inom anslaget kan rymmas kostnader för

uppförande av ytterligare någon sändare i landet kan icke nu med säkerhet

avgöras.

Hur den vidare utbyggnaden av televisionsnätet i Norrland skall bedrivas,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

23

är jag f. n. icke beredd att taga ställning till. För att underlag för frågans

bedömning skall erhållas, torde telestyrelsen i verkets anslagsäskanden för

budgetåret 1959/60 böra i samråd med Sveriges Radio lägga fram förslag

härom. En ny femårsplan för utbyggnaden inom hela landet bör i samband

därmed lämpligen redovisas. Som finansiell riktpunkt för utbyggnadstakten

vid denna plans uppgörande synes — utan föregripande av den årliga anslagsprövningen

från statsmakternas sida -— böra uppställas oförändrade

årliga investeringsanslag under femårsperioden.

Vad telestyrelsen anfört rörande kommunal eller privat finansiering av

televisionssändare föranleder ingen erinran från min sida.

Slutligen vill jag beträffande televisionsrörelsen framhålla, att om utvecklingen

av apparatbeståndet fortsätter i samma takt som hittills, det förefaller

sannolikt, att inkomsterna redan under budgetåret 1959/60 kommer att överstiga

driftutgifterna. Något bidragsanslag på statsbudgeten skulle då icke

erfordras. Telestyrelsen bör i samråd med riksräkenskapsverket och Sveriges

Radio vid anslagsäskandena hösten 1958 föreslå den ändring i anslagstekniken,

som med anledning härav blir påkallad. Jag förutsätter, att något

anslag för lån till Sveriges Radio icke i fortsättningen skall behöva anvisas.

I fråga om det av mig för budgetåret 1958/59 tillstyrkta anslaget till Bidrag

till televisionsverksamhetens driftkostnader om 2,6 milj. kr. gör jag

hemställan under sjätte huvudtiteln.

Departementschefen har härefter behandlat televerkets ramreglerade

investeringar. Därvid erinras först om att investeringsramen för innevarande

budgetår är fastställd till 243 mkr. Såsom tidigare redovisats har telestyrelsen

hemställt om en utökning av denna till 258 mkr. samt i samband

därmed en medelsanvisning på tilläggsstat om 14,4 mkr., vilket departementschefen

emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka.

För budgetåret 1958/59 har telestyrelsen begärt en utökning av medelsförbrukningsramen

till 310 mkr. Såsom framgått av det tidigare har departementschefen

tillstyrkt en medelsförbrukningsram om 248 mkr., innebärande

ett med 5 mkr. förhöjt belopp. Hur medelsförbrukningen på de ramreglerade

anslagen ungefärligt kommer att fördela sig under nästa budgetår

framgår av följande sammanställning. Av denna framgår även utfallet

för budgetåret 1956/57 och den beräknade medelsförbrukningen 1957/58

på motsvarande anslag.

1956/57

1957/58

1958/59

Utfall

Beräknat

Styrelsen

Dep.ch.

1. Telefonstationsbyggnader .....

. . . 9,0

9,0

11,4

7,8

2. Förrådsbyggnader m. m........

... 1,9

1,9

2,5

2,0

3. Fjärrförbindelseanläggningar in.

m. 65,4

70,6

103,8

79,5

4. Telefon- och telegrafstationer .

.. . 80,3

77,8

91,7

75,0

5. Nya abonnentanläggningar m. in.

. . 77,8

74,6

8 i

74,0

6. Radioanläggningar ...........

.. . 2,5

3,5

4,9

4,4

7. Försvarsberedskap ...........

. .. 1,6

3,5

5,5

3,5

8. Övriga anslag ...............

. .. 1,4

2,1

2,7

1,8

239,9

243,0

310,0

248,0

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

I fråga om de ramreglerade investeringarna anför departementschefen vidare

följande.

Den nu förordade investeringsramen nödvändiggör, att vissa av de projekt,

som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen

för telefonstationsbyggnaderna upptagna tolv nya företagen torde sålunda

sju få tills vidare anstå. Uppförandet av en ny verkstadsbyggnad för

lackeringsavdelningen i Vänersborg synes också få uppskjutas. I fråga om

fjarrförbindelseanläggningarna torde kabeln Östersund—Svenstavik—Åsarna

samt radiolänken Umeå—Boden komma att senareläggas och vissa andra

arbeten begränsas till sin omfattning, varjämte den i planen upptagna delbetalning

av sjökabeln till England torde bli uppskjuten. En del planerade

arbeten med att automatisera stationer och utöka befintliga automatstationer

torde få senareläggas. Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde

komma att ske i mindre omfattning än vad stvrelsen förutsatt. Vad slutligen

angår radioanläggningarna synes den planerade utbyggnaden av Göteborgs

kuststation få anstå och tidrymden för genomförande av VOR-programmet

för luftfartens del förlängas.

Vid sidan av investeringsramen har telestyrelsen hemställt om anslag till

— förutom ljudradio- och televisionsanläggningar — en anläggning i Farsta

för laboratorieverksamhet, teleteknisk forskning och utvecklingsarbete.

Härom anför departementschefen följande.

De nuvarande lokalerna för ändamålet har sedan länge varit i hög grad

otillräckliga och omoderna. En utökning av verksamheten under de närmaste

åren har bedömts ofrånkomlig för att telestyrelsen skulle kunna följa

upp och aktivt deltaga i utvecklingsarbetet inom teletekniken, varvid i synnerhet

måste tillvaratagas de revolutionerande möjligheter den nya elektroniken

erbjuder. En omständighet, som ytterligare aktualiserar utrymmesfrågan

är, att delar av de nuvarande lokalerna måste rivas i samband med

arbetena för regleringen av Nedre Norrmalm. Det är med hänsyn till tidsplanen

för dessa arbeten angeläget, att nya lokaler kan tas i anspråk under

budgetåret 1960/61.

Den föreslagna anläggningen har kostnadsberäknats till ca 20 milj. kr.,

varav 3,5 milj. kr. avser köpeskilling för tomtmarken enligt ett särskilt med

Stockholms stad, under förutsättning av vederbörligt godkännande, ingånget

avtal. För nästa budgetår har äskats 7 milj. kr., inklusive köpeskillningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har icke velat motsätta sig en förläggning av

verksamheten till Farsta.

För egen del tillstyrker jag ifrågavarande projekt. Eftersom staden i samband

med norrmalmsregleringen har att lösa in en del fastigheter, som tillhör

kronan, finner jag det dock rimligt, att köpeskillingens utbetalande får

anstå tills frågan om avräkning mot de belopp, som staden blir skyldig att

erlägga till kronan, klarlagts. Enligt vad jag inhämtat från kronans markdelegation

för förhandlingar med staden torde en sådan anordning komma

att godtagas av stadens representanter. Rörande de närmare villkoren i samband

med avräkningsförfarandet pågår förhandlingar. Därest dessa leder

till en för kronan acceptabel uppgörelse, torde det föreliggande avtalet om

förvärv av tomt i Farsta — efter justering i fråga om köpeskillingens erläggande

med hänsyn därtill — böra godtagas och byggnadsarbetena sålunda

kunna påbörjas under nästa budgetår. Under angivna förutsättningar är

jag beredd tillstyrka, att det preliminära avtalet rörande tomtmarken godkännes.

För påbörjande av byggnadsarbetena upptar jag för nästa budgetår ett

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

25

anslag av 1,5 milj. kr. Ett rättidigt färdigställande av anläggningen förutsätter

anslag för de båda därpå följande budgetåren om tillhopa ca 15

milj. kr.

Anslagsbeloppen under televerkets fond har beräknats med utgångspunkt

från att de jämte vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer

skola jämnt täcka medelsförbrukningen. De förordade anslagsbeloppen under

fonden uppgå sammanlagt till 264,3 mkr. Såsom styrelsen föreslagit torde

anslagsrubriken Riks- och landskablar m. m. ändras till Fjärrförbindelseanläggningar

m. m.

Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang

för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten om 3,5

mkr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Mannerskantz m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren av

herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 373), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte besluta att tillåta kommersiell television enligt

i motionen angivna riktlinjer, att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet

samordnas i största möjliga utsträckning samt att investeringsanslaget

till ljudradioanläggningar anvisas med ett till 7,5 mkr. sänkt belopp,

dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 214), vari

hemställts om viss modifiering av trådradionätets utbyggnad, snabbast möjliga

utbyggnad av FM- och TV-sändare samt att förtursrätt gives åt nya telefonabonnenter

i glesbygderna, m. m.,

dels en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion (II:

300), i vilken hemställts om utredning om den fortsatta utbyggnaden av

trådradionätet samt om nedsättning från 4,1 mkr. till högst 1,5 mkr. av

anslaget för investeringar i trådradio,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Boo och Sveningsson (I: 168) och den andra inom andra kammaren

av herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 191), vari hemställts om att

sådan omdisponering av utbyggnadsplanerna för televisionen vidtages, att

en sändare i Boråsområdet bygges under budgetåret 1958/59 och en i Trollhätte—Vänersborgsområdet

under budgetåret 1959/60,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Axel Jansson (1:224) och den andra inom andra kammaren av herr

Allard m. fl. (II: 212), i vilka hemställts, att den forcering av TV-nätets utbyggnad,

som föreslås i årets statsverksproposition, måtte omfatta även sändaren

i Örebro,

dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt

motion (11:213), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala önskvärdheten

av att televerket prövar möjligheten att exempelvis endast vart femte

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

eller tionde år utgiva helt ny upplaga av telefonkatalogen men under tiden

däremellan årligen komplettera densamma genom särskild bilaga.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna 1:287, 11:214, 11:300, 11:191, 11:212 och

II: 213.

Utskottet. Den omorganisation av AB Radiotjänst som förutsatts skola

komma till stånd i samband med att televisionens programverksamhet anförtroddes

åt företaget har nu, enligt vad departementschefen i propositionen

anmält, genomförts. Det innebär bl. a. att aktierna i företaget skola

vara uppdelade på sådant sätt, att tidningspressen skall ha 40 % mot

tidigare 75 %, en grupp representerande folkrörelserna ävenledes 40 %

och organisationer och företag, som representera näringslivet, återstående

20 %. Aktiekapitalet, som fördubblats från 540 000 till 1 080 000 kr., må

enligt bolagsordningen utgöra högst 3 240 000 kr. Styrelsen har utökats

från tidigare sju till elva ordinarie ledamöter, av vilka ordföranden och

fem ledamöter utses av Kungl. Maj :t och återstående fem av aktieägarna.

Antalet suppleanter har ökats från sex till tio, av vilka Kungl. Maj:t och

aktieägarna utse hälften var. Företagets firma har i samband med omorganisationen

ändrats till Sveriges Radio AB.

Inkomsterna och utgifterna för ljudradion under nästa budgetår ha beräknats

till 79,5 resp. 74,6 mkr. Av sistnämnda belopp avse 39,7 och 16,4

mkr. Sveriges Radios resp. televerkets driftkostnader samt 10,5 och 8,0

mkr. investeringar i ljudradioanläggningar resp. radiohuset i Stockholm.

Det uppstående överskottet föreslås få i televerkets räkenskaper balanseras

över till följande budgetår. Vidare förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj :t att definitivt fastställa Sveriges Radios och televerkets driftkostnader

för rörelsen. Medelsanvisningen i fråga om ljudradioanläggningar innebär

bl. a. att 21 stationer för FM-anläggningar vid budgetårets slut komma

att vara försedda med åtminstone provisoriska sändare. Departementschefen,

som förutsätter att tillgängliga medel för trådradioanläggningar i

första hand avses för installationer i glesbygder, förklarar sig emellertid

ej beredd att taga ställning till en av telestyrelsen framlagd reviderad plan

för distributionsnätets utbyggnad under de närmaste åren.

Beträffande televisionsverksamheten erinrar departementschefen om

den av 1957 års riksdag i princip godkända utbyggnadsplanen för femårsperioden

1957/58—1961/62, innebärande bl. a. en successiv ökning av programproduktionen

till 18 timmar i veckan och upprättande av minst 14

sändarstationer, som skulle medgiva täckning av ett område, innefattande

ca 2/3 av landets befolkning. Till följd av att allmänhetens televisionsintresse

vida överträffat gjorda antaganden ha de för innevarande budgetår

tidigare till 2,3 mkr. beräknade licensinkomsterna nu beräknats uppgå till

över 7 mkr., varigenom den nedräkning å 1,9 mkr. av driftbidragsanslaget

i förhållande till 1956 års televisionsutrednings förslag som vidtagits vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

27

medelsanvisningen i fjol kunnat kompenseras och dessutom vissa medelsanvisningar

till avskrivningar och inventarieköp m. in. täckas. För nästa

budgetår räknar departementschefen med ett inkomstbelopp av 12 mkr.

mot av telestyrelsen beräknade 9,5 mkr. De sålunda gynnsammare ekonomiska

betingelserna för verksamheten anses motivera en snabbare utbyggnad

av denna än enligt gällande plan. Främst anses därvid —- i enlighet med

av fjolårets riksdag uttalade önskemål — utbyggnaden i de norra delarna

av landet böra komma i fråga.

Medelstilldelningen för rörelsens drift beräknas preliminärt till 11,8 mkr.

till Sveriges Radio och 2,8 mkr. till televerket. Med hänsyn till kalkylerade

inkomster skulle följaktligen ett driftanslag om 2,6 mkr. erfordras. För utbyggnad

av distributionsnätet förordas ett anslag till Televisionsradioanläggningar

om 6,4 mkr. Under budgetåret beräknas bl. a. sändarstationer i Skövde,

Nässjö, Hörby, Halmstad och Gävle kunna sättas i drift. Genom senareläggning

av vissa kompletterande arbeten för radiolänklinjen Stockholm—

Göteborg—Malmö beräknas vidare uppförandet av en sändare i Sundsvall

med provisorisk anknytning till Stockholm kunna möjliggöras, innebärande

en tidigareläggning med tre år i förhållande till vad tidigare planerats.

Beträffande den fortsatta utbyggnaden av televisionsnätet i Norrland förutsättes

telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio lägga fram förslag i samband

med äskandena för budgetåret 1959/60, varvid även en ny femårsplan

för utbyggnaden inom hela landet anses böra redovisas. Departementschefen

förklarar sig slutligen — med hänsyn till den sannolika fortsatta utvecklingen

av antalet televisionsapparater — förutsätta att inkomsterna redan

under budgetåret 1959/60 komma att överstiga utgifterna och följaktligen

något bidragsanslag icke längre bliva erforderligt och ej heller något

låneanslag till Sveriges Radio.

I anledning av Kungl. Maj :ts äskanden ha motionsledes vissa erinringar

och förslag framställts. Således har i de båda likalydande motionerna I: 287

och 11:373, såvitt nu är i fråga, hemställts dels att riksdagen måtte besluta

medgiva kommersiell televisionsverksamhet enligt i motionerna angivna

riktlinjer, varigenom bl. a. något driftkostnadsanslag icke skulle erfordras,

dels besluta att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet samordnas

i största möjliga utsträckning i syfte att tillvarataga alla möjligheter

till förbilliganden, dels ock att på i motionen anförda skäl anslaget till

ljudradioanläggningar måtte nedsättas med 3 mkr. till 7,5 mkr. I motionen

11:214 har föreslagits att riksdagen beslutar sådan modifiering av investeringarna

för ljudradioanläggningar att trådradionätet tills vidare utbygges

endast i sådana trakter, där FM- och TV-mottagning icke kan komma i fråga,

att till buds stående investeringsmedel koncentreras till snabbast möjliga

utbyggnad av FM- och TV-sändare för de delar av landet, där sådan mottagning

kan genomföras, att beställningar av nya telefonanläggningar snarast

effektueras med förtursrätt för abonnenter i glesbygderna samt att i

övrigt måtte beaktas vad i motionen anförts. I motionen II: 300 bär yrkats

på en utredning om den fortsatta utbyggnaden av trådradionätet samt att det

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

för investeringar i trådradio föreslagna anslagsbeloppet om 4,1 mkr. nedsättes

till högst 1,5 mkr. Vidare har i de båda likalydande motionerna I: 168

och II: 191 föreslagits sådan omdisponering av ntbyggnadsplanerna för televisionen

att en sändarstation i boråsområdel bygges under budgetåret 1958/

59 och en i Trollhätte—Vänersborgs-området under budgetåret 1959/60. Slutligen

har i de båda likalydande motionerna 1:224 och 11:212 yrkats att

den forcering av TV-nätets utbyggnad som föreslås i årets statsverksproposition

måtte omfatta även sändaren i Örebro. Utskottet får i anledning

härav anföra följande.

Vad först beträffar frågan om medgivande av kommersiell television må

erinras om att utskottet vid sin behandling av televisionsfrågan vid såväl

1956 som 1957 års riksdagar avvisade tanken härpå. Den situationen ansågs

dock — såsom motionärerna framhållit — möjligen en gång kunna inträffa,

att det med hänsyn till önskvärdheten av att hålla licensavgiften nere kunde

te sig befogat att medgiva betalda reklaminslag i en eller annan form. Enligt

utskottets mening torde emellertid några nya omständigheter ej ha tillkommit

av sådan art att de böra föranleda ett ändrat ställningstagande från

utskottets sida. Utskottet som således vidhåller sin tidigare deklarerade uppfattning

i frågan avstyrker i enlighet härmed bifall till motionärernas yrkanden

i denna del.

Vidkommande åter de i motionerna I: 287 och II: 373, II: 214 och II: 300

i övrigt upptagna frågorna har utskottet genom under hand inhämtat yttrande

från telestyrelsen erfarit bl. a. följande. Vid utgången av budgetåret

1958/59 beräknas trådradionätet omfatta ca 350 000 trådradioanslutningar.

Återstående utbyggnad uppskattas till ca 120 000 anslutningar exklusive de

ca 50 000 abonnenter inom trådradioområden, som föreslås få program 2

på annat sätt. Av förenämnda, den 1 juli 1959 återstående trådradioanslutningar

beräknas ca 30 000 vara sådana, som kunna utföras i anslutning

till befintliga telefonledningar. För ca 90 000, fördelade på samtliga

trådradioområden inom landet (2/3 av landets yta), krävas speciella ledningar.

Dessa sistnämnda anslutningar bli relativt kostnadskrävande och

detta gäller speciellt för dem, som skola utföras inom »verkliga glesbygder»,

där ledningarna ofta bli mycket långa. Telestyrelsen planerar nu att på ett

stort antal platser i landet installera små mellanvågssändare för att därigenom

på snabbaste och billigaste sätt ge möjlighet till ökade mottagningsmöjligheter

för program 2. Dessa sändare komma att uppställas på så många

platser där så av våglängdstekniska skäl blir möjligt och inom såväl FMområden

som planerade trådradioområden. Styrelsen räknar med att dessa

sändare skola kunna göra tjänst i minst 10 års tid. På sådana platser, där

småsändarna installeras, torde därför varken FM- eller trådradiodistribution

av program 2 bli nödvändig på flera år. De medel, som genom uppförandet

av nämnda mellanvågssändare friställas, böra enligt styrelsen disponeras

för en forcerad utbyggnad av trådradio i glesbygderna. Vad som genom

denna omdisposition senare kan inbesparas bör användas för uppförande

av definitiva master på de provisoriska FM-stationerna, vilket erfordras

även med tanke på distributionen av program 1.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

29

Styrelsen hänvisar i sammanhanget till att den europeiska våglängdsplanen

för FM-stationer — stockholmsplanen — för Sveriges del anger 50

platser, där sådana stationer kunna placeras. Dessa 50 stationer beräknas

kunna ge omkring 85—90 % av landets befolkning goda mottagningsmöjligheter

för två program. Skulle FM-nätet byggas ut enligt stockholmsplanen,

behövas sålunda ytterligare 29 FM-stationer för att täcka hela landet.

Många av stationsplatserna i Norrland äro svårtillgängliga och fordra omfattande

och dyrbara vägbyggen. För att stationerna skola kunna täcka de

avsedda försörjningsområdena anses de åtminstone vad beträffar master

och antenner böra utföras i definitivt skick. Anläggningskostnaderna och

byggnadstiderna bli därför större än för de hittills utförda stationerna.

Utbyggnaden av de 29 stationerna torde kräva en tid av minst 3—4 år.

Vad beträffar samordningen av FM- och televisionsnätets utbyggnad, meddelar

telestyrelsen att vid den nu pågående utbyggnaden av FM- och televisionsstationerna

dessa genomgående planeras så, att en komplettering

med televisions- resp. FM-sändare senare lätt kan äga rum. Kostnader

för mark, vägar, master m. in. bli i stort sett desamma, om stationerna byggas

för endast ett av ändamålen eller för båda. Merkostnaden för kraftförsörjning

och byggnader blir relativt liten för en kombinerad station.

Beträffande behovet av ny utredning rörande den vidare utbyggnaden av

ljudradions distributionsnät erinras om att utbyggnaden av televisionsnätet

för de områden av landet som betecknats som glesbygder, och där Norrland

intager den dominerande andelen, ännu icke är fastställd. Styrelsen kommer

— om så visar sig fördelaktigt med hänsyn till trådradioutbyggnaden

och till beståndet av FM-mottagare — att i samband med utbyggnaden av

televisionsnätet inom trådradioområden föreslå att FM-sändare där anordnas

i kombination med televisionsstationer. Frågan om en fortsatt utbyggnad

av FM-nätet kan för övrigt enligt styrelsens uppfattning lämpligast

prövas i anslutning till framläggandet av den 5-årsplan för televisionens

fortsatta utbyggnad som departementschefen föreslår i årets statsverksproposition.

Styrelsen förklarar sig slutligen vara väl medveten om att den för

programdistributören från såväl investerings- som underhålls- och driftsynpunkter

billigaste och enklaste lösningen är trådlös distribution av radioprogrammen.

En stor del av radioabonnenterna väntar emellertid alltjämt

på godtagbara mottagningsförhållanden för ett program. Styrelsen finner

det fullt förståeligt om dessa abonnenter anse det berättigat att televerket

så anordnar distributionen av rundradioprogrammen för deras del

att de ej behöva påtaga sig extra kostnader i form av nya mottagare för att

få förbättrad mottagning av riksprogrammct.

I fråga om den i motionen II: 214 berörda frågan om anläggningsverksamheten

för trådradio- och telefonabonnemang erinras om alt utbyggnaden av

trådradionätet organiseras, planeras och utföres av personal på televerkets

distrikt på i stort sett samma sätt som anläggningsarbeten för nya telefonabonnemang

och i största möjliga utsträckning samordnas med dessa. An
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

läggningskostnaderna för nya trådradio- resp. telefonabonnemang belasta

emellertid olika anslagsgrupper av televerkets investeringsanslag, vilket medför

att en minskning av programmet för utbyggnad av trådradionätet ej

kan resultera i ökad anläggningsverksamhet för nya telefonabonnemang.

Denna senare är nämligen till sin omfattning helt beroende av anslaget för

nya abonnenter in. m. En förkortning av väntetiderna för telefonabonnemang

kan således åstadkommas endast om investeringsanslaget för dessa

arbeten höjes. I anledning av motionärens förslag om förtur för nya telefonabonnemang

inom glesbygderna framhålles, att telestyrelsens strävan är

att på bästa möjliga sätt tillgodose både samhällen och landsbygd, och

att en förtur för glesbygderna av föreslagen art skulle skapa många problem

och svårigheter. Särskilt framhålles att bostadsbyggandet i städer och

samhällen medför avsevärda investeringar även för telefonanläggningar,

liksom nödvändigheten av att kunna tillgodose affärs- och industriföretag

och allmänna institutioner. Telestyrelsen ställer sig med hänvisning härtill

avvisande till en förtur speciellt för glesbygderna vid anordnandet av nva

telefonabonnemang.

Mot bakgrund av vad i det föregående sålunda anförts finner utskottet för

sin del någon särskild utredning beträffande nästa budgetårs trådradioutbyggnad

icke erforderlig. Utskottet förutsätter dock att riksdagen — efter

den revision av utbyggnadsplanen som av telestyrelsen i samråd med Sveriges

Radio må befinnas erforderlig — beredes möjligheter att taga ställning

till frågan om utbyggnaden efter det nu aktuella budgetårets utgång.

Ej heller övriga yrkanden i nu berörda motioner, avseende bl. a. en minskning

av medelsanvisningen till ljudradioanläggningar, har utskottet, med

hänsyn till av telestyrelsen angivna förhållanden, funnit sig kunna biträda.

Beträffande de i motionerna 1:168 och 11:191 samt 1:224 och 11:212

framförda förslagen har telestyrelsen bl. a. meddelat följande. En eventuell

televisionssändare för boråsområdet bör — såsom förutsättes i stockholmsplanen

— uppföras i anslutning till den befintliga FM-stationen, varvid

dennas byggnad, antennmast, kraftutrustning m. m. kunna utnyttjas. Stationen,

som skulle kunna utföras för en kostnad av ca 300 000 kr., beräknas

kunna ge fullgod mottagning inom ett område med ca 75 000 invånare

och skulle ur teknisk synpunkt kunna bli klar att tagas i drift under sommaren

1959. En temporär lösning skulle dock kunna tänkas för en kostnad

av ca 175 000 kr., varvid stationen under viss förutsättning skulle kunna

tagas i drift i slutet av detta år. Utsändningskvaliteten torde icke bli fullgod

men dock så pass god att den skulle accepteras.

Stationen för Trollhätte—Vänersborgsområdet är enligt stockholmsplanen

benämnd Vänersborg och är tänkt att förläggas på en plats mellan

Trollhättan och Vänersborg. Stationen beräknas ge fullgod mottagning inom

ett område med ca 60 000 invånare. Investeringskostnaderna för en provisorisk

station jämte programförbindelse uppskattas till ca 500 000 kr. eller

i ett mera temporärt alternativ, 375 000 kr. Anläggningen torde ur tek
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

31

nisk synpunkt och under vissa förutsättningar i övrigt kunna bli färdig att

tagas i drift under senare delen av 1959.

örebrosändaren måste för att täcka hela det område som tidigare avsetts

och som erfordras för att tillsammans med övriga angränsande sändare

enligt stockholmsplanen ge bästa möjliga totaltäckning placeras på

en högt belägen plats i Kilsbergen, ca 2 mil nordväst om Örebro. En provisorisk

station på denna plats skulle icke ge tillfredsställande mottagning i

bl. a. Örebro om icke relativt dyrbara mottagningsantenner användas. Sändaren

i Kilsbergen kan emellertid till en början i vissa avseenden göras provisorisk

och beräknas då kosta ca 1 300 000 kr. Totalkostnaden inkl. programförbindelse

för en provisorisk station i Kilsbergen skulle uppgå till ca

2 mkr. Stationen skulle — om medel ställas till förfogande redan budgetåret

1958/59 — kunna bli färdig att tagas i drift tidigast i början av 1960.

Då örebrostationen — såsom också påpekats i motionen -— beräknas kunna

betjäna ett antal s. k. slavstationer, måste man förutsätta en fullgod programförbindelse.

En sådan förbindelse har också intresse för vidare utbyggnad

till Karlstad och anknytning där till den planerade radiolänklinjen

Karlstad—Oslo, som beräknas bli färdig 1960. Den av motionärerna avsedda

stationen anses under inga förhållanden kunna bli färdig före 1960. Det

skulle emellertid vara tekniskt möjligt att på kortare tid anordna en provisorisk,

mindre sändare i Örebro stad, varigenom ett område med ca 100 000

invånare skulle tillgodoses. Investeringskostnaderna för en dylik sändare i

anslutning till Örebro FM-station kunna uppskattas till ca 150 000 kr., vartill

komma kostnaderna för en lämplig programförbindelse, ca 150 000 kr.

Totalkostnaderna för en mindre sändarstation i Örebro skulle alltså uppgå

till ca 300 000 kr.

Icke något av de aktualiserade projekten kan emellertid realiseras eller

påbörjas inom ramen för de av departementcshefen nu förordade investeringsanslagen,

utan att andra projekt måste senareläggas. Något sådant

anser sig utskottet ej kunna godtaga, detta än mindre med hänsyn till att

ett dylikt senareläggande sannolikt främst skulle komma att drabba sändaren

för sundsvallsområdet, som f. ö. beräknas kunna tillgodose ca 80 000 invånare.

Utskottet finner sig på grund härav inte kunna biträda de framställda

yrkandena.

Utskottet, som i enlighet med det anförda avstyrker bifall till samtliga i

det föregående behandlade motioner, har för sin del funnit de av Kungl.

Maj :t framlagda förslagen stå i god överensstämmelse med av statsmakterna

tidigare godtagna planer samt av riksdagen eljest uttalade önskemål

rörande såväl ljudradio- som televisionsradioverksamhetens inriktning och

utformning. Utskottet biträder därför de framlagda anslagsberäkningarna

och har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat. Till frågan om anvisande

av medel för radiohuset och till televisionsverksamhetens driftkostnader

återkommer utskottet under punkten 8 i det följande resp. vid sin bo
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

handling av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln, punkten 66, framlagda

förslag.

De ramreglerade investeringarna ha av telestyrelsen för innevarande budgetår

föreslagits höjda med 15 mkr., vilket departementschefen dock, såsom

tidigare omnämnts, icke ansett sig kunna tillstyrka. För nästa budgetår

förordas en ram av 248 mkr. mot av styrelsen föreslagna 310 mkr.

Begränsningen innebär bl. a. att av de i investeringsplanen för telefonstationsbyggnaderna

upptagna tolv nya företagen 7 tills vidare få anstå, varjämte

vissa andra angelägna arbeten avseende exempelvis automatisering

av såväl riks- som lokaltrafiken samt telefoninstallationer få senareläggas

eller uppskjutas.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående uttalat att det funnit sig

böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag beträffande televerkets investeringar,

vill dock i förevarande sammanhang erinra om sitt uttalande vid fjolårets

riksdag om de stora svårigheter investeringsbegränsningarna under de gångna

åren medfört för televerkets del. Bl. a. hade kraven på teleinstallationer

och förbindelser ej kunnat tillgodoses i önskvärd omfattning liksom ej heller

automatiseringen av telefontrafiken. Mot bakgrund härav samt med hänsyn

till av utskottet i övrigt anförda omständigheter framhölls vidare att

berörda olägenheter i fortsättningen borde skänkas större beaktande vid bestämmandet

av investeringsramen för verket. Vad utskottet sålunda anförde

torde alltjämt äga sin giltighet. Ytterligare må i anslutning härtill framhållas

de risker som ligga däri att, vid en alltför begränsad investeringsvolym

för verkets del, exempelvis genom tillfälliga provisorier o. d., en

ekonomiskt mindre tillfredsställande användning av investeringsmedlen

framtvingas.

Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt, innebärande bl. a.

anvisande vid sidan av investeringsramen av 1,5 mkr. till påbörjande av

byggnadsarbetena för en anläggning i Farsta för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m., har icke givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande slutligen i motionen II: 213 framställt yrkande får utskottet

anföra följande. Motionären har hemställt att möjligheten prövas

att exempelvis endast vart femte eller tionde år utgiva helt ny upplaga av

telefonkatalogen, medan under tiden däremellan en årlig komplettering

skulle ske genom en särskild bilaga. Enligt motionären skulle härigenom

kunna förväntas en besparing av åtskilliga miljoner kronor varje år genom

minskade kostnader för papper, sättning, tryck och bindning. Så torde

emellertid ingalunda vara förhållandet enligt vad utskottet under hand

genom telestyrelsen inhämtat.

I motsats till motionärens antagande att de allra flesta abonnenter ha

samma nummer, namn och adresser oförändrade t. o. in. flera årtionden är

ändringsfrekvensen enligt den förda statistiken mycket stor och relativt

konstant, varför en nyutgivning av katalogen varje år enligt styrelsen

framstår som nödvändig. Med hänsyn till ändringsfrekvensen beräknas

redan tredje årets supplement bli lika omfattande som huvudupplagan.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

33

Till kostnaden för supplementen måste också läggas kostnaden för den

merupplaga av den fullständiga huvudupplagan som måste finnas för tilldelning

till alla nytillkommande abonnenter. Även under förutsättning av

vissa annonsinkomster skulle enligt upprättade alternativa kalkyler enbart

nettokostnaden för det första årets supplement ligga mellan 3,0 och

6,4 mkr., att jämföras med nettokostnaden, ca 3,5 mkr., för utgivning av

hela katalogen. Någon ekonomisk vinst skulle sålunda näppeligen vara att

påräkna av supplementsutgivningen ens första året. För andra årets supplement

och därefter skulle resultatet bli än sämre. Dessutom beräknas kostnader

av betydande storlek uppstå till följd av kraftigt stegrad förfrågningsfrekvens,

medförande behov av omfattande och dyrbar utökning av teletekniska

anordningar, lokaler och personal. Förutom felringningar skulle

också feladresseringar av post komma att öka i omfattning. Rikstelefonkatalogen

har nämligen alltmer kommit att utnyttjas som adresskalender anlitad

för besök, budskickning och adressering av postförsändelser. Postverket

har också bl. a. härigenom kunnat konstatera en förbättring av adresseringen

medförande snabbare postutbäring och därmed bättre service för

allmänheten.

Ett genomförande av motionärens förslag synes således förutom väsentliga

fördyringar medföra en avsevärt försämrad service. Med hänsyn härtill

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under televerkets

fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 7 200 000 kr.

2. Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete

m. m......................... 1 500 000 »

3. Förrådsbyggnader m. m............. 2 000 000 »

4. Inköp av fastigheter.................. 300 000 »

5. Fjärrförbindelseanläggningar m. m..... 79 500 000 »

6. Telefon- och telegrafstationer.......... 75 000 000 »

7. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar ...... 74 000 000 »

8. Televiswnsradioanläggningar .......... 6 400 000 »

9. Radioanläggningar för kommersiell trafik 2 000 000 »

10. Radioanläggningar för luftfarten ...... 2 400 000 »

11. Försvarsberedskap vid televerket ...... 3 500 000 »

12. Televerkets dispositionsanslag ........ 1 000 » ;

II. att motionerna I: 287 och II: 373, i vad de avse införandet

av kommersiell television, icke må av riksdagen bifallas;
III.

att motionerna I: 287 och II: 373, i vad de avse samordningen

av utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet,

icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;

IS liihang till riksdagens protokoll 1058. 6 samt. Nr 0

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

IV. att motionen II: 300, i vad den avser utredning om den

fortsatta utbyggnaden av trådradionätet, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd;

V. att motionen II: 214 icke må av riksdagen bifallas;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionerna I: 287 och II: 373 samt II: 300,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1958/

59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar anvisa

ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.;

VII. att motionerna I: 168 och II: 191 icke må av riksdagen

bifallas;

VIII. att motionerna I: 224 och II: 212 icke må av riksdagen

bifallas;

IX. att motionen II: 213 icke må av riksdagen bifallas.

Statens järnvägar

4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 61—84)

föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under statens järnvägars

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

300 500 000 kr.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 oktober 1957 framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår. Styrelsen har härvid inledningsvis betonat

vikten av att tillräckliga investeringsmedel ställas till styrelsens förfogande.

Såsom särskilt angelägna betecknas investeringarna för ersättning

av förbrukade anläggningar, för höjande av kapaciteten och transportstandarden,

för verksamhetens rationalisering samt för erhållande av bättre

personallokaler. Sedan den långtidsplan för tiden t. o. m. budgetåret 1964/

65 som styrelsen utarbetade för 1955 års långtidsutredning framlades har

den ekonomiska situationen för statens järnvägar väsentligt försämrats.

De fr. o. m. 1957 höjda lönerna och pensionerna ha förorsakat företaget

betydande kostnadsökningar samtidigt som den under våren 1957 inträdda

stagnationen och nedgången i godstrafikomfattningen lett till en intäktsökning,

som blivit mindre än beräknat. Följden härav har blivit att driftresultatet

för den sist förflutna räkenskapsperioden efter avskrivningar för

första gången sedan 1919 visat underskott. Detta underskott uppgick för

budgetåret 1956/57 till nära 61 mkr. Under sådana förhållanden är det

enligt styrelsens mening mer än eljest nödvändigt att genom rationaliseringar

och andra dylika åtgärder söka nedbringa kostnaderna för att om

möjligt åstadkomma bättre jämvikt mellan dessa och intäkterna. En nöd
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 1958

35

vändig förutsättning för att genomföra en sådan rationalisering är att tillräckliga

investeringsmedel stå till förfogande. Även ur konkurrens- och

servicesynpunkter är det nödvändigt att öka investeringarna för att höja

transportstandarden. Trafiken kan nämligen annars i allt större omfattning

väntas söka sig till andra transportmedel.

Styrelsen inser till fullo, att statens järnvägars medelsbehov måste ses i

ett större sammanhang och mot bakgrunden av nuvarande samhällsekonomiska

situation. När styrelsen nu funnit sig böra framlägga ett förslag,

grundat på en medelsförbrukning av ca 360 mkr. för budgetåret 1958/59

har styrelsen sökt taga all möjlig hänsyn till det nu rådande allmänna

ekonomiska läget. Investeringsprogrammet har därför skurits ned till vad

som befunnits erforderligt för att tillgodose de mest aktuella och trängande

behoven. Det angivna beloppet är nominellt av ungefär samma storleksordning

som den medelsförbrukningsram, vilken styrelsen förra året ansåg

böra läggas till grund för sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58.

På grund av förändrat penningvärde är i realiteten beloppet emellertid 15 å

18 mkr. lägre.

Statens järnvägars investeringsverksamhet är f. n. i redovisningshänseende

uppdelad på icke mindre än 26 olika anslagsrubriker, varav 14 inom

huvudgruppen »Byggnader och anläggningar», 5 inom huvudgruppen »Rullande

materiel» och 3 inom huvudgruppen »Biltrafik». Denna långt gående

uppdelning medför avsevärda olägenheter på grund av att investeringsmedlen

numera är starkt beskurna. Detta gäller såväl totalt genom en från

början fastställd snäv ram som inom denna ram vad gäller varje särskilt

anslag. Oavsett olägenheterna med en så detaljerad anslagsuppdelning kan

för övrigt ifrågasättas huruvida denna längre har någon reell betydelse för

den statliga eller företagsmässiga budgeteringen. Investeringsomfattningen

för bl. a. statens järnvägar bestämmes nämligen numera närmast av den

investeringsram för respektive budgetår som statsmakterna fastlägga, och

denna ram i sin tur av den allmänna ekonomiska politik, som statsmakterna

finna skäl att lägga till grund för samma budgetårs finansplan. Styrelsen

anser därför önskvärt och vill förorda att de nuvarande anslagsrubrikerna

sammanföras till större och därmed färre grupper.

Beträffande de ytterligare skäl järnvägsstyrelsen anfört för en koncentration

till färre anslagsrubriker får utskottet hänvisa till propositionen

(s. 63).

På de angivna skälen föreslås att anslagsrubrikerna i fortsättningen begränsas

till åtta, nämligen: Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad

av järnvägslinjer, Elektriska anläggningar, Försvarsberedskap, Rullande

materiel och sjöfartsmateriel, Biltrafik, Inventarier m. m. och Dispositionsanslag.

Statens järnvägars investeringsutgifter under budgetåret 1950/57 uppgingo

till 283,4 mkr. Den för budgetåret fastställda investeringsramen om

287 mkr. underskreds sålunda med 3,6 mkr. För att kunna genomföra synnerligen

angelägna investeringar har inom den fastställda ramen vissa

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

förskjutningar mellan olika anslagsgrupper måst verkställas. I huvudsak,

i enlighet med vad i föregående års statsverksproposition angavs, ha därför

vissa omföringar via dispositionsanslaget måst vidtagas. Sammanlagt ha

dessa omföringar uppgått till ca 14,4 mkr.

För budgetåret 1957/58 har föreskrivits en investeringsram av 300 mkr.

Styrelsen förutsätter dock, att vissa anslag behöva förstärkas genom anvisningar

från dispositionsanslaget för att möjliggöra finansieringen av vissa

synnerligen angelägna projekt. Såvitt nu kan bedömas synas sådana förstärkningar

om sammanlagt ca 5 mkr. erforderliga.

För genomförande av det reguljära investeringsprogrammet under budgetåret

1958/59 har styrelsen räknat med en medelsförbrukning av 359,3

mkr. Detta belopp överstiger med 59,3 mkr. den för innevarande budgetår

fastställda investeringsramen, ökningen är motiverad förutom av en höjning

av det allmänna kostnadsläget av nödvändigheten att eliminera de

orsaker av mycket allvarlig och djupgående natur, vilka inledningsvis angivits

vara den yttersta anledningen till den bristande balansen i statsbaneföretagets

ekonomi. Utanför rambeloppet förutsätter styrelsen, att investeringsanslag

anvisas för ökning av statens järnvägars rörelsekapital, lån till

Svenska lastbilaktiebolaget och Svenska turistföreningen (skrivelse den

23 oktober 1957). Sammanlagt skulle för dessa ändamål erfordras ca 55,6

mkr.

En sammanställning av de för budgetåren 1955/56—1957/58 anvisade

samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen, fördelade på huvudgrupper,

visar följande.

1955/56

1956/57

1957/58

Äskanden

1958/59

tusental

kronor

Byggnader och anläggningar......

106 200

106 400

122 200

156 000

Rullande materiel................

120 300

104 900

133 700

164 600

Sjöfartsmateriel..................

10 000

—

14 000

4 000

Biltrafik........................

9 200

9 100

8 401

8 210

Övrigt..........................

21 000

13 900

39 000

82 752

Summa

266 700

234 300

317 301

415 562

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens framställning

torde få hänvisas till propositionen (s. 65—81).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och — såvitt gäller de anslagstekniska frågorna — av riksräkenskapsverket.

Departementschefen har inledningsvis behandlat frågan om anslagsgrupperingen

och därvid funnit den föreslagna sammanföringen av likartade

objektgrupper till större kollektiva anslag ändamålsenlig. Då departementschefen

sålunda tillstyrker den nya grupperingen fr. o. m. nästa budgetår

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

37

förutsättes, att järnvägsstyrelsen för framtiden i sina petita framlägger specificerade

investeringsplaner, så att de i de nya anslagen ingående delprojekten

även i fortsättningen lätt kunna särskiljas. Till de nya anslagen torde

få överföras de behållningar som vid utgången av budgetåret 1957/58 förefinnas

på resp. anslag, som ingå i de nya kollektivanslagen.

Härefter har medelsförbrukningsramen för budgetåret 1958/59 behandlats,

varvid erinras om att departementschefen vid redogörelsen för investeringsplanen

för kommunikationsverken tillstyrkt en i förhållande till innevarande

budgetår med 10 mkr. till 310 mkr. förhöjd förbrukningsram för

statens järnvägar. Efter samråd under hand med järnvägsstyrelsen föreslås

följande fördelning av nämnda rambelopp på de olika anslagen. I

1956/57

1957/58

1958/59

Utfall

Styrelsen

Dep.ch.

Bana och byggnader ............

77,9

77,9

100,6

90,0

Nybyggnad och ombyggnad av

2,0

järnvägslinjer..................

5,0

3,0

3,0

Elektriska anläggningar..........

44,2

42,0

50,5

46,0

Rullande materiel och sjöfarts-

materiel ......................

130,9

145,6

173,0

146,0

Biltrafik........................

8,1

9,8

10,0

6,5

Övriga anslag..................

17,3

21,7

22,2

19,5

Summa mkr.

Beträffande investeringarna i

283,4

statens

300,0

järnvägars

359,3

fond anför

310,0

departe-

mentschefen i övrigt följande.

I förhållande till innevarande budgetår har sålunda ökningar med resp.

12,1 och 4,0 milj. kr. lagts på anslagen till Bana och byggnader samt Elektriska

anläggningar. Från dessa anslag bestrides kostnader för arbeten och

anskaffningar av grundläggande betydelse för rationaliseringen av järnvägsdriften.

Medelsförbrukningen på anslaget till Rullande materiel blir av

ungefär samma storleksordning som den för innevarande budgetår beräknade.

Den sedan ett par år tillbaka pågående upprustningen av framförallt

godsvagnsparken kan därigenom fortsättas. Den förutsatta medelsförbrukningen

medger emellertid icke utläggning av så stora beställningar för rullande

materiel, som styrelsen förutsatt i petita. De nödvändiga nedskärningarna

i förhållande till äskandena torde i första hand få gå ut över nybeställningar

av personvagnar. Med hänsyn till den minskade resandefrekvensen

torde enligt min mening viss försiktighet vid nybeställningar av

personvagnar vara på sin plats. Jag vill härvid erinra om att vid förordad

medelsförbrukning för rullande materiel betydande belopp beräknats för

tidigare beställningar av personvagnar. — Med hänsyn till att av breddningsarbetena

på linjen Karlskrona—Kristianstad nu endast vissa avslutningsarbeten

återstår, har en sänkning av medelsförbrukningen på anslaget

till Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer ansetts motiverad. Genom

senareläggning av vissa arbeten och anskaffningar har medelsförbrukningen

på anslaget till Biltrafik kunnat minskas med 3,3 milj. kr. i förhållande till

löpande budgetår. Beträffande gruppen Övriga anslag beror minskningen

om 2,2 milj. kr. i huvudsak på att den direkta medelsförbrukningen på

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

dispositionsanslaget av mig beräknats till ett mindre belopp än för innevarande

budgetår.

Med hänsyn till mängden av angelägna investeringsobjekt inom statens

järnvägars fond har jag f. n. icke ansett det möjligt att inom den av mig förordade

ramen upptaga någon medelsförbrukning för det av styrelsen framförda

projektet om elektrifiering av järnvägslinjen Borås—Alvesta. Detta

projekt torde därför tills vidare få anstå.

Järnvägsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om ett anslag av

300 000 kr. till lån till Svenska turistföreningen för inköp av nya båtar å Sjöfallsleden.

Projektet avser, förutom inköp av två båtar, utbyggnad av båthus,

upprustning av slipar, spel m. in. och har totalt kostnadsberäknats till 710 000

kr. Härav har bidrag ställts i utsikt eller utlovats från vattenfallsstyrelsen,

länsstyrelsen i Norrbottens län samt Gällivare och Jokkmokks kommuner

med sammanlagt 365 000 kr. Turistföreningen beräknas själv kunna bidraga

med 45 000 kr. Återstående belopp har avsetts ställas till föreningens förfogande

av järnvägsstyrelsen i form av nämnda lån. Järnvägsstyrelsen har räknat

med att om Sjöfallsleden nedlägges, statens järnvägar kommer att förlora

de inkomster, som båtleden indirekt nu tillför statens järnvägar. Ett

bidrag från statens järnvägar utgör enligt järnvägsstyrelsen en förutsättning

för att båttrafiken skall kunna fortgå och säkerställas för åtskillig tid framåt.

Vid de planer på anskaffning av båtarna, som diskuterats i flera år, har

järnvägsstyrelsen icke ansett sig kunna undandra sig delaktighet i det kooperativa

arbetet för tryggandet av ledens fortbestånd. Jag vill mot bakgrund

härav icke motsätta mig, att ett lån lämnas turistföreningen på det sätt järnvägsstyrelsen

föreslagit. De närmare villkoren för lånet torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma. Med hänsyn till statens järnvägars f. n. ansträngda

ekonomiska läge vill jag i detta sammanhang emellertid understryka

vikten av att järnvägsstyrelsen i fortsättningen icke vidtar dispositioner,

som kan leda till ekonomiska åtaganden utanför den ordinarie verksamheten.

Vid mitt förordande av lånet har jag utgått från att något särskilt investeringsanslag

icke skall behövas utan att i stället de erforderliga medlen

får anvisas från dispositionsanslaget.

De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1958/59, har under hänsynstagande

dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret

och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats på

grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna

och uppgår sammanlagt till 300,5 milj. kr.

De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna

och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag" om resp. 2 500 000 "och

2 600 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt

härför erforderliga anslag å driftbudgeten.

Utskottet. Kungl. Maj :t har med tillämpning fr. o. in. nästa budgetår föreslagit

den anslagstek niska omdispositionen av de ramreglerade investeringarna

i statens järnvägars fond, att de f. n. 26 olika anslagen sammanföras

till åtta genom att likartade objektgrupper förenas till större kollektiva anslag.

Departementschefen har därvid förutsatt, att redovisningen av järnvägsföretagets

investeringar även i fortsättningen kommer att ske på sådant

sätt att de olika i de nya anslagen ingående delprojekten lätt kunna särskiljas.

Järnvägsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ändring av den för inneva
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

39

rande budgetår till 300 mkr. fastställda investeringsramen. Vad angår järnvägsstyrelsens

äskanden för nästa budgetår har styrelsen utgått från en investeringsomslutning

av 359,3 mkr. och en total anslagssumma om 360,3

mkr. Departementschefen har emellertid föreslagit en investeringsram om

310 mkr. att fördelas med 90 (+ 12,l)1 mkr. på anslaget Bana och byggnader,

2 (— 1) mkr. på Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer, 46 (+ 4)

mkr. på Elektriska anläggningar, 146 (+ 0,4) mkr. på Rullande materiel och

sjöfartsmateriel, 6,5 (— 3,3) mkr. på Biltrafik och 19,5 (— 2,2) mkr. på

övriga anslag. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår har sålunda

koncentrerats till anslagen Bana och byggnader samt Elektriska anläggningar.

Från dessa anslag bestridas kostnader för arbeten och anskaffningar av

grundläggande betydelse för rationaliseringen av järnvägsdriften. Medelsförbrukningen

under anslaget Rullande materiel blir ungefär av samma storlek

som den för innevarande budgetår beräknade, vilket medger en fortsatt upprustning

av godsvagnsparken.

Järnvägsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om ett anslag av

300 000 kr. till lån till Svenska turistföreningen för inköp av nya båtar å

Sjöfallsleden. Departementschefen, som med hänsyn till statens järnvägars

t. n. ansträngda ekonomiska läge understryker vikten av att järnvägsstyrelsen

i fortsättningen icke vidtager dispositioner, som kunna leda till ekonomiska

åtaganden utanför den ordinarie verksamheten, förordar att medel

för ifrågavarande lån får anvisas från dispositionsanslaget.

För finansiering av den av departementschefen förordade investeringsverksamheten

har anslag äskats om tillhopa 300,5 mkr.

Under punkten 1 i det föregående har utskottet på anförda skäl förklarat

sig godtaga Kungl. Maj:ts förslag till investeringsram för statens järnvägar

samt tillstyrka den föreslagna anslagskoncentrationen under statens järnvägars

fond. Utskottet biträder jämväl den förordade fördelningen på olika

utgiftsändamål och har ej heller funnit anledning till erinran mot departementschefens

anslagsberäkningar och ovan redovisade förslag i övrigt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under statens

järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Bana och byggnader.................. 93 000 000 kr.

2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer

.............................. 2 500 000 »

3. Elektriska anläggningar .............. 45 000 000 »

4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel. . 142 000 000 »

5. Biltrafik .......................... 2 500 000 »

6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 2 600 000 »

7. Inventarier m. m..................... 9 400 000 »

8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 3 500 000 »

1 Siffrorna inom parentes ange ökning resp. minskning i förhållande till innevarande budgetårs

investeringsram.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Statens vattenfallsverk

5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.

85—124) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under statens vattenfallsverks

fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag

å tillhopa 440 202 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag

till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1958/59. Styrelsen

har därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 10 september

1957 och den 31 augusti 1957 hemställt om anslag till distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp.

om anslag av finansiell och speciell natur.

Beträffande kraftförsörjningsläget har vattenfallsstyrelsen bl. a. lämnat

följande upplysningar. Nederbörden under budgetåret 1956/57 var i genomsnitt

för hela landet 97 % av normalvärdet. Som en följd härav blev

tillrinningen i de kraftproducerande älvarna något lägre än den normala.

Den uppgick sammanlagt till 96 % av normalvärdet, innebärande en motsvarande

minskning av vattenkraftproduktionen. Vid budgetårets början var

de magasinssjöar, vilka ha betydelse för de statliga kraftstationerna, fyllda

till 67 %, ett för årstiden relativt lågt värde om än några procent mera

än ett år tidigare. Under sommaren och hösten ökade magasinsfyllnaden

så att fyllnadsgraden i slutet av oktober motsvarade 79 %.

Denna ökning av magasinsfyllnaden möjliggjordes huvudsakligen genom

minskad avtappning för att spara vatten till vintersäsongen. Härför erfordrades

emellertid stor tillsats av värmealstrad kraft. Under senare hälften

av november och hela december avtappades magasinen relativt kraftigt

och därefter fram till vårfloden i normal takt.

Primabelastningen ökade under budgetåret 1956/57 med 788 MkWh till

12 609 MkWh. Produktionen av egen ångkraft sjönk från 833 MkWh 1955/

56 till 711 MkWh 1956/57. Tillfälligt inköpt kraft ökade däremot från 1 149

MkWh 1955/56 till 1 315 MkWh 1956/57. Primabelastningens ökning under

budgetåret 1956/57 var något mindre än motsvarande belastningsökning

under budgetåren 1954/55 och 1955/56. Den ovanligt milda vintern

begränsade konsumtionsökningen och under första halvåret 1957 var vattentillrinningen

vid vissa abonnenters vattenkraftstationer relativt hög. Av

sekundaleveranserna utgjorde 91 MkWh export till Danmark.

Under året ha nya vattenkraftanläggningar med en produktionsförmåga

under normalår av 800 MkWh tagits i bruk. Trots detta krafttillskott låg

vattenkraftens utbyggnadsgrad kvar vid endast 97 %. Denna låga utbyggnadsgrad

nödvändiggjorde stora mängder tillskottskraft, sammanlagt ca

2 000 MkWh, trots att vattentillgången var endast 4 % lägre än under normalår.

Tillskottskraften fördelade sig med 711 MkWh på västeråsverket,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

41

260 MkWh, likaledes bränslealstrad energi, på import från Danmark, och

1 055 MkWh på inköp från de enskilda och kommunala kraftföretagen.

Dessa ha f. n. relativt god tillgång på utbyggd vattenkraft och behövde därför

icke utnyttja sina reservkraftresurser fullt för egen räkning. Vissa tider

förelåg inom den privata kraftsektorn även vattenkraftöverskott. Om

tillskotten från de enskilda och kommunala kraftföretagen icke stått till

förfogande, skulle vattenfallsstyrelsen icke kunnat fullgöra de obligatoriska

leveranserna inom styrelsens områden. Då huvudparten av den för styrelsens

del behövliga tillskottskraften alstrades medelst bränsle och eftersom

även äldre ångkraftanläggningar med hög specifik bränsleförbrukning måste

anlitas, har vattenkraftens underutbyggnad mycket ogynnsamt påverkat

rörelsens ekonomiska resultat. Kostnaderna för tillskottskraften inkl. kostnaderna

för i Västeråsstationen förbrukat bränsle uppgingo sålunda till

100 mkr., vilket motsvarar 31 % av styrelsens totala driftutgifter. Om en

utbyggnadsgrad av 110 %, som tidigare uppställts som mål, förelegat, hade

endast 10 mkr. behövt tas i anspråk för produktion eller inköp av tillskottskraft.

Årskostnaden för ytterligare vattenkraftstationer hade dock därvid

stigit med 30 mkr. För hela landet uppgick kostnaderna för bränslealstrad

tillskottsenergi inklusive import från Danmark till ca 130 mkr.

Belastningsökningen under år 1956 inom de viktigaste konsumentgrupperna

uppgick till 876 MkWh. Denna ökning var något större än medelökningen

för perioden 1952—1956, som uppgick till 841 MkWh.

Av den totala ökningen av primabelastningen i landet under år 1956 på

1 862 MkWh föllo 59 % inom vattenfallsstyrelsens distributionsområden,

vilket innebär, att den procentuella ökningen för styrelsen var något högre

än för hela landet. Detta berodde främst på styrelsens industrileveranser,

för vilka stegringen uppgick till icke mindre än 11,5 %, under det att genomsnittet

för hela landets industrier var endast ca 5 %. Denna exceptionella

stegring föranleddes av några få stora leveranser inom gruvindustrien,

massaindustrien och den kemiska industrien, vilkas expansion var osedvanligt

stor under det senaste året.

Liksom tidigare år stego kraftbehoven inom samfärdseln rätt långsamt.

Den större lappländska malmbrytningen har dock det senaste året ökat

malmbanans elbehov icke oväsentligt.

Leveranserna till återdistributörer steg under 1956 med 7,5 %, vilket är

väsentligt mindre än föregående års ökning, som uppgick till 13,5 %. Orsaken

till denna avmattning var främst större vattentillgång under 1956

än under 1955 för företag med egna vattenkraftstationer.

De direkta leveranserna till detalj förbrukare stego under år 1956 med

14 %. Denna kraftiga ökning berodde delvis på den pågående överflyttningen

från indirekt till direkt distribution. Fn följd härav blir att återdistributörsgruppens

anspråk på krafttillskott från vattenfallsverket minskar.

ökningen av den prima elförbrukningen i landet under budgetåret 1956/

57 uppgick till ca 1 850 MkWh. Motsvarande stegring under åren 1955/56

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

och 1954/55 utgjorde 1 780 resp. 2 048 MkWh. I den till grund för belastningsutvecklingen

i landet av centrala driftledningen (CDL) år 1955 utarbetade

prognosen kalkylerades med en belastningsökning av 1 700 MkWh

per år fram till år 1961. Den faktiska belastningen har sålunda väsentligt

överskridit den förutsedda under de senaste åren. Det har därför ansetts

nödvändigt att innevarande år utföra en revidering av nämnda prognos.

Undersökningarna ha liksom tidigare genomförts under förutsättning, att

kraftindustrien skall vara i stånd att tillgodose alla uppträdande kraftbehov

och att dess försäljningspolitik i anslutning därtill icke förändras relativt

vad som hittills tillämpats.

Beträffande en närmare redogörelse för den nya prognosen torde få hänvisas

till propositionen (s. 89—91).

En summering av de sannolika förbrukningsökningarna jämte överförings-

och distributionsförluslerna ger totalt för den prima elförbrukningen

en årlig tillväxt av 2 000 MkWh under perioden 1956—1961. Genomsnittligt

bedöms stegringen sålunda bli 6,7 % per år. Detta överensstämmer med

hittillsvarande långtidstrend.

För tiden efter 1961 har prognosen baserats på ungefär samma underlag

som redovisats för perioden 1956—1961. Bedömningarna av den sannolika

utvecklingen under denna period bli emellertid mera schematiska, eftersom

reella utbyggnadsplaner endast undantagsvis föreligga för så så lång tid

framåt. Undersökningen ger som resultat en sannolik årlig stegring av de

totala elbehoven med 2 400 MkWh eller 6,1 %.

Liksom tidigare har CDL:s prognos för hela landets elbehov kompletterats

med en särskild undersökning om elbehovens utveckling inom vattenfallsstyrelsens

distributionsområden.

Vattenfallsstyrelsen räknar med att elbehoven inom styrelsens distributionsområde

under perioden 1954—1961 årligen komma att växa med 1 000

MkWh. Detta utgör 50 % av de av CDL förutsedda årliga ökningarna för

hela landet. Utvecklingen efter 1961 har för vattenfallsstyrelsens del icke i

detalj analyserats.

Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför

styrelsen bl. a. följande.

Under budgetåret 1956/57 har Lasele kraftstation i Ångermanälven tagits

i bruk. Vidare har ett andra aggregat i Stugun i Indalsälven och de två

ytterligare aggregaten i Forsmo i Ångermanälven färdigställts. Umluspens

första aggregat har likaledes färdigställts och det andra beräknas bli klart

under hösten 1957. Även Grundfors kraftstation i Umeälven beräknas bli

tagen i bruk under innevarande budgetår. Stornorrfors i Umeälven beräknas

bli färdigställd med samtliga tre aggregat under budgetåret 1958/59.

Under andra halvåret 1959 skall Järkvissle i Indalsälven färdigställas liksom

även ett fjärde aggregat i Bergeforsen i samma älv. Ett aggregat i

Långbjörn i Ängermanälven skall enligt planerna vara färdigt hösten 1959

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

43

och det andra i början av år 1960. Under kalenderåret 1960 beräknas härutöver

endast Stensele i Umeälven kunna färdigställas. För Porsi kraftstation

i Luleälven torde en försening inträda med följd att stationen kan

tagas i bruk först under vintern 1961/62. Samtidigt därmed beräknas Tuggen

i Umeälven bli färdigställd med båda aggregaten. Messaure i Luleälven

har tidigare avsetts bli färdigställd till hösten 1963. På grund av det ogynnsamma

kraftbalansläget synes stationen om möjligt böra tagas i bruk med

reducerad dämning något tidigare.

Även utbyggnaden av värmekraftresurserna pågår programenligt. Hösten

1958 beräknas sålunda gasturbinen i Västervik bli klar för provdrift. Ett år

senare skall kommersiell drift av stationen upptas. Den nya ångpannan i

Västerås ångkraftstation blir färdig under 1958. Ett första aggregat i det

nya ångkraftverket i Stenungsund beräknas bli färdigställt under hösten

1959 och ett andra sommaren 1960.

Efter att ha utvecklat vissa synpunkter beträffande utbyggnadsgraden

konstaterar styrelsen, att i nuvarande läge, böra pågående och beslutade anläggningar

fullföljas i minst avsedd takt och om möjligt forceras. Därnäst

böra de nya kraftstationer och utvidgningar av befintliga sådana, som kan

åstadkommas med tillgängliga resurser och med rimlig bvggnadstid, genomföras.

Vattenfallsstyrelsens förslag till nya anläggningar bygger på dessa

förutsättningar. Programmet innebär en ytterligare accentuering av värmekraften

med lägre utbyggnadsgrad för vattenkraften som följd. Verkets ekonomi

kommer att ytterligare belastas härigenom.

Det föreliggande utbyggnadsprogrammet innebär utbyggnad av fem nya

vattenkraftstationer, för vilka namn och data angivas i följande sammanställning.

Namn

Stalon

Vargfors

Gardikfors

Rusfors

Drakaudden

Vattendrag

Tidpunkt för

färdigställande

av första

aggregatet

Genomsnittlig

energi
produktion
MkWh/år
-

Ångermanälven Hösten 1961 ................ 550

Skellefteälven Hösten 1961 ................ 370

Umeälven Hösten 1962 270

Umeälven Hösten 1962 190

Luleälven Hösten 1962 750

På grundval av det så utformade programmet beräknas torrårsbalansen

för det statliga kraftsystemet för budgetåren 1959/60—1962/63 enligt följande

sammanställning. Om torrår inträffar 1959/60 och om endast det redan

beslutade utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen, såsom

framgår av tabellen, genom ransonering begränsa konsumtionen med 925

MkWh, motsvarande 5,7 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror vid en

dylik ogynnsam situation 1960/61 blir 1075 MkWh eller 6,3 %, 1961/62 1150

MkWh eller 6,3 % och 1962/63 2100 MkWh eller 10,7 %.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Belastning

primabelastning......................

oundvikliga överskottsleveranser.......

1959/60

15 600

600

1960/61

16 600

500

1961/62

17 700

600

1962/63

18 900

700

Summa belastning

16 200

17 100

18 300

19 600

Krafttillgång

från befintliga och beslutade anlägg- ningar

vattenkraft........................

13 100

13 300

14 300

14 750

ångkraft..........................

1 200

1850

1 950

1 850

möjliga inköp från andra kraftföretag

975

875

900

900

Summa tillgång

15 275

16 025

17 150

17 500

Brist...............................

925

1 075

1 150

2 100

Möjligt krafttillskott

till följd av

vattenkraftutbyggnader föreslagna för

beslut av 1958 års riksdag.......

500

1 450

föreslagna värmekraftåtgärder.......

—

—

300

550

Kvarstående brist.....................

925

1 075

350

100

Utbyggnadsgrad, procent ............

100

94

98

101

Beträffande de närmare synpunkter som styrelsen anför rörande de olika

föreslagna vattenkraftverksanläggningarna torde få hänvisas till propositionen

(s. 93—95).

För att förbättra torrårsbalansen är fortsatt utbyggnad av den konventionella

värmekraften nödvändig. Styrelsen avser därför att installera ett

tredje aggregat jämte tillhörande ångpanna i Stenungsunds ångkraftstation.

Aggregatet skall erhålla en produktionsförmåga av 200 000 kilowatt

mot 140 000 kilowatt för de tidigare beslutade. Den föreslagna utbyggnaden

torde kunna färdigställas till hösten 1961.

Den ökning av den framtida belastningen, som förutses i den nya prognosen,

visar att elförbrukningen även i fortsättningen kan komma att utvecklas

i oförändrad exponentiell takt. Om ökningen efter år 1961 antages

bli 7 % per år, kommer elförbrukningen i hela landet att redan tolv år senare

ha uppnått samma värde som de totalt utnyttjningsbara vattenkraftresurserna.

Skall vattenkraften, såsom hittills planerats, även under slutet

av 1960-talet praktiskt taget helt ansvara för erforderlig produktionsökning,

erfordras då årliga tillskott i genomsnittlig produktionsförmåga om 4 000 å

4 500 MkWh, d. v. s. att nuvarande utbyggnadstakt skulle behöva ökas till

den dubbla eller mera. En sådan snabb utbyggnad av den sista delen av de

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

45

icke ianspråktagna utbyggbara vattenkraftresurserna torde ur teknisk, juridisk

och administrativ synpunkt vara praktiskt taget omöjlig att genomföra.

Det är sålunda tänkbart, att elkraftbehoven komma att utvecklas så

snabbt under 1960-talet, att vattenkraften måste kompletteras med en ny

produktionskälla redan under senare delen av detta decennium. Man väntar

sig numera, att tekniken på atomenergiområdet skall ha utvecklats så

långt till nämnda tid, att atomkraftstationer då ställa sig ekonomiskt fördelaktigare

än konventionella kondenskraftstationer. Dessutom böra de förra

kunna åtminstone delvis utnyttja inhemskt bränsle. Det synes därför klart,

att atomenergien bör utnyttjas som komplement, när vattenkraftutbyggnaderna

icke längre kan hålla takt med belastningstillväxten. På grundval

av nu möjliga förutberäkningar innebär detta en väsentligt tidigare och mera

accentuerad utnyttjning av atomenergien för elkraftproduktion än som hittills

förutsetts.

En första förutsättning för att driftsäkra atomkraftanläggningar skola

kunna byggas i stor skala redan under 1960-talet är, att de första provanläggningarna

i kommersiell skala bli färdigställda snarast möjligt. Arbetet

med värmereaktorn Adam i Västerås fortskrider planenligt och i nära samarbete

med Aktiebolaget Atomenergi. Det är synnerligen angeläget, att denna

reaktoranläggning planenligt kan tas i bruk år 1960. Härigenom kunna

erfarenheterna från konstruktionsarbetet utnyttjas för de första atomkraftanläggningarna.

Dessutom frigöres genom reaktorns tillkomst ångkapacitet

i Västerås ångkraftverk, vilket ökar anläggningens elektriska produktionsförmåga.

Vattenfallsstyrelsen begärde redan förra året beslut om och anslag till

en atomkraftstation med arbetsnamnet Eva, men förslag därom medtogs

icke i 1957 års statsverksproposition. Styrelsen har emellertid fortsatt projekteringsarbetet

för anläggningen. För samordning av landets personella

resurser i samband med denna första atomkraftanläggning har diskussioner

först mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Atomenergi. Ett samarbetsavtal

beräknas bli undertecknat under den närmaste tiden. Styrelsen

kommer att tillsammans med atombolaget förutsättningslöst pröva bränsleval,

reaktortyp och storlek för den första utbyggnaden. Med hänsyn till att

atomkraftanläggningar av betydande storlek bli behövliga för landets kraftförsörjning

redan inom den närmaste tioårsperioden, får färdigställandet

av atomkraftstationen Eva icke försenas. Om möjligt bör arbetena i stället

tidigareläggas. Redan nu står det klart, att stationen bör planeras för ytterligare

utbyggnad.

Härefter har styrelsen i någon mån berört den kommunala och enskilda

vattenkraftsutbyggnaden samt kraftverksbyggandets finansieringsfrågor (s.

96).

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

I propositionen (s. 97) har vidare en översikt lämnats över verkets medelsförbrukning

under budgetåren 1956/57—1958/59, varav framgår, att

kostnaderna för det reguljära programmet under sistnämnda budgetår ha

beräknats till 457 (+ 97) mkr. Härvid förutsättes, att kostnaderna för

förvaltningsbyggnad liksom kostnaderna för atomkraftstationer föreslås

skola ligga utanför nämnda belopp.

Styrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de för budgetåren

1955/56—1957/58 anvisade anslagen och de för nästa budgetår

äskade.

Ramreglerade anslag

Kraftstationer...................

Regleringsföretag................

Distributionsanläggningar.........

Diverse anslag...................

1955/56

Mkr

........ 20,0

........ 112,01

........ 11,5

1956/57

Mkr

171,5

13.0

97.0

12,5

1957/58

Mkr

207,0

30.0

92.0

19.0

1958/59

Mkr

293.0

44,0

110.0

0,5

Summa 306,5

294,0

348,0

447,5

Övriga anslag

Förvaltningsbyggnad i Stockholm .

........ 5,0

2,0

10,0

15,5

Atomenergianläggningar..........

—

2,0

42,0

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde

få hänvisas till propositionen (s. 98—112).

Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

fullmäktige i riksbanken samt av delegationen för atomenergifrågor

(s. 112—114).

Departementschefen erinrar till en början om att vattenfallsstyrelsen i

sina utbyggnadsplaner redovisat en utbyggnadsgrad av 110 % som ett eftersträvansvärt

mål för produktionssystemet.

En sådan utbyggnadsgrad -— innebärande en marginal av 10 % mellan

vattenkraftproduktion och belastning vid normal vattentillgång -— utgör enligt

styrelsens mening en ekonomiskt lämplig avvägning mellan vattenkraft-

och ångkraftproduktionen. Vid ett på detta sätt utbyggt produktionssystem

kan nämligen efterfrågan på elkraft även vid relativt svåra torrår

tillgodoses med en måttlig insats av värmekraft. Nämnda mål har emellertid

av flera skäl icke kunnat uppnås. En väsentlig orsak härtill har varit,

att uppgjorda prognoser om belastningsökningen ständigt visat sig för

låga, varför ett beslutat utbyggnadsprogram snart nog befunnits vila på

föråldrade förutsättningar. Under de senaste åren har det framstått som

alltmer tveksamt, om tillgängliga personella och materiella resurser medge,

att den som optimal betraktade målsättningen någonsin kan förverkligas.

1 Från anslaget till Distributionsanläggningar ha överflyttats 8 mkr. till anslaget till

Sten ungsunds ångkraftstation.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

47

Med frångående av den nämnda primära målsättningen framlade styrelsen

föregående år ett program, som syftade till en något lägre utbyggnadsgrad.

Med hänsyn till det begränsade investeringsutrymmet och trängseln

inom detta mellan angelägna projekt ansåg departementschefen det emellertid

nödvändigt att basera kraftutbyggnadsprogrammet på en än lägre

målsättning. Trots en i förhållande till budgetåret 1956/57 väsentligt vidgad

investeringsvolym angavs därför kraftutbyggnadsprogrammet tills vidare

icke kunna syfta längre än till praktiskt taget torrårssäkerhet i början

av 1960-talet. För budgetåret 1961/62 räknade departementschefen i sitt

förslag med en utbyggnadsgrad av ca 103 %. Med den insats av värmealstrad

energi, som förra året bedömdes möjlig, skulle de då vidtagna åtgärderna

leda till det åsyftade målet i början av 1960-talet; dock under

den förutsättningen att utbyggnaderna inom den kommunala och privata

sektorn höllo jämna steg med förbrukningen samt att den prognos, som

kraftutbyggnadsprogrammet byggde på, realistiskt återspeglade belastningsökningen.

Enligt denna prognos, som uppgjordes av CDL år 1955, skulle

belastningsutvecklingen för hela landet under perioden 1954—1961 uppgå

till 1 700 MkWh per år och för tiden därefter fram till år 1965 till ca 2 200

MkWh årligen. Härvid hade förutsatts, att belastningsökningen till lika

delar skulle falla på vattenfallsverket och den icke statliga kraftindustrien.

Denna prognos har emellertid visat sig vara alltför försiktig. Belastningsökningen

har sålunda under de tre senaste budgetåren icke oväsentligt

överstigit förutsägelserna. Sålunda ökade den prima elförbrukningen 1954/

55 med 2 048 MkWh. Motsvarande tal för budgetåren 1955/56 och 1956/57

var 1 780 resp. 1 850. Härvid är att märka att under 1955/56 vissa kontraktsenliga

avkopplingar verkställdes och frivilligt sparande av elkraft ägde

rum samt att under 1956/57 den milda vintern begränsade konsumtionsökningen.

Då sålunda prognosen överskridits under flera år, har inom

CDL nya undersökningar rörande den förväntade konsumtionstillväxten

utförts och en ny prognos utarbetats under år 1957. Den sannolika belastningstillväxten

för hela landet har nu angivits till 2 000 MkWh för tiden

1956—1961 och motsvarar därmed en genomsnittlig stegring av 6,7 % per

år. För tiden 1961—1965 äro bedömningarna om den sannolika belastningsökningen

givetvis mera schematiska. För denna period upptar prognosen

en årlig ökning av 2 400 MkWh, motsvarande en genomsnittlig ökning av

6,1 % per år. Även för vattenfallsverkets del har den äldre prognosen reviderats.

Styrelsen räknar med att verket också i fortsättningen skall svara

för ungefär hälften av den årliga belastningstillväxten. Elförbrukningen

inom vattenfallsverkets distributionsområden skulle därvid komma att öka

med 1 000 MkWh under perioden 1956—1961 och 1 200 MkWh för den

därpå följande femårsperioden.

Vattenfallsstyrelsen har även i förevarande petita ansett sig böra frångå

den tidigare målsättningen av 110 % utbyggnadsgrad. Tanken på marginaler

och optimal utbyggnadsgrad måste enligt styrelsen skrinläggas för

lång tid framåt. Styrelsens nu framlagda förslag syftar icke längre än till

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

den föregående år i statsverkspropositionen angivna lägre målsättningen,

d. v. s. nätt och jämnt torrårssäkerhet i början av 1960-talet. Utbyggnadsgraden,

som för budgetåret 1959/60 angivits till 94 %, skulle vid ett bifall

till styrelsens förslag uppgå till 98 resp. 101 % för budgetåren 1961/62 och

1962/63.

I fortsättningen anför departementschefen följande.

Styrelsens förslag innebär, att utbyggnadsprogrammet kompletteras med

en rad nya projekt och att vissa pågående arbeten forceras. Förslag framlägges

sålunda om påbörjande av fem nya kraftstationer under nästa budgetår.

De nya stationerna avser Stalon i Ångermanälven, Gardikfors och

Rusfors i Umeälven, Vargfors i Skellefteälven och Drakaudden i Luleälven.

Produktionsförmågan hos dessa anläggningar uppgår enligt av vattenfallsstyrelsen

under hand kompletterade beräkningar vid fullt utnyttjande till

515, 270, 190, 370 resp. 750 MkWh per år. Stalon och Vargfors avses kunna

färdigställas till hösten 1961 och de tre övriga stationerna till hösten 1962.

Styrelsen föreslår vidare, att vissa forceringsarbeten skall genomföras vid

Messaure, så att denna station skall kunna tas i bruk med reducerad dämning

något tidigare än vad man förra året räknade med. Även på värmekraftsidan

föreslår styrelsen vissa åtgärder. Sålunda framlägger styrelsen

nu förslag om att till hösten 1961 ett tredje aggregat skall installeras i

Stenungsunds ångkraftverk med en effekt av 200 000 kW och med en beräknad

årlig produktion av 600 MkWh. Därjämte föreslås en ökning av

kapaciteten för den tidigare beslutade nya ångpannan i Västerås.

Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen

kan komma att gestalta sig fram t. o. m. 1962/63 vid

den belastningsutveckling, som förutses i den nya prognosen, och med de utbyggnader,

som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar att genomföra

under denna period. Dessa uppgifter, som således gäller den totala produktionen

och belastningen i landet, har sammanställts i tabell 1. Av tabellen

framgår, att vattenkraftproduktionen vid normalår först under budgetåret

1962/63 skulle kunna helt täcka primabelastningen.

Tabell 1. Beräknad produktionsförmåga och beräknad belastning m. m. för hela landets

vattenkraftanläggningar under åren 1957/58—1962/63

År

Vattenkraft-

produktion

under

normalår

MkWh

Vattenkraft-

produktion

under

exceptionellt

torrår 1

MkWh

Prima-

belastning

MkWh

Marginal

vid

normalår

MkWh

D:o i pro- cent av

primabe- lastningen

%

Marginal

vid ex- ceptionellt

torrår

MkWh

D:o i pro- cent av

primabe- lastningen

%

1957/58

27 750

22 200

29100

- 1350

- 4.6

- 6 900

- 23,7

1958/59

30 550

24 450

31100

- 550

- 1,8

- 6 650

- 21,4

1959/60

32 800

26 250

33100

- 300

- 0.9

- 6 850

- 20,7

1960/61

34050

27 250

35100

- 1050

- 3,0

- 7 850

- 22,4

1961/62

36 750

29 400

37 300

- 550

- 1.5

- 7 900

- 21.2

1962/63

40 800

32 650

39 700

1 100

2,8

- 7 050

- 17,8

Anm. Produktionssiffrorna är angivna för såväl normalår som exceptionellt torrår. De är

i fråga om produktionst illskotten från anläggningar utbyggda av enskilda och kommunala

företag baserade på uppgifter från Svenska Vattenkraftföreningen. Med hänsyn till att arbetena

kan påverkas såväl av företagens egna åtgöranden som av yttre omständigheter föreigger

ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna. Belastningssiffrorna

förutsätter utveckling enligt föreliggande prognoser.

1 För hela landet uppskattad till 80 % av normalårsproduktionen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

49

Gjorda uppskattningar av belastningsutvecklingen och kraftproduktionen

inom vattenfallsverket visar en utveckling, som liknar den i tabellen redovisade.

För budgetåren 1958/59—1961/62 kommer vattenkraftproduktionen

vid normalår att understiga primabelastningen med resp. 650, 200, 950 och

300 MkWh. För 1962/63 kan eu positiv marginal beräknas, uppgående till

150 MkWh.

Icke oväsentliga tillskott av värmekraft måste sålunda insättas under de

närmaste åren även vid normal vattentillgång. Genom utbyggnaden av värmekraftstationerna

ökar också möjligheten härtill. Likväl skulle vid exceptionellt

dålig vattentillgång under budgetåren 1961/62 och 1962/63 ett produktionsunderskott

inom vattenfallsverkets sektor om 350 resp. 100 MkWh

uppkomma även vid ett maximalt utnyttjande av värmekraftresurserna. För

sådant fall finge sålunda en häremot svarande konsumtionsbegränsning genomföras

i första hand genom kontraktsenliga avkopplingar eller frivilligt

sparande av elektrisk kraft.

För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet samt

för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar

och vissa finansiella utgifter förutsätter styrelsen för nästa budgetår

en medelsförbrukningsram av 457 milj. kr. Den för innevarande budgetår

fastställda investeringsramen för vattenfallsverkets investeringar uppgår till

360 milj. kr. För de utanför ramregleringen liggande investeringarna till

atomenergianläggningar och förvaltningsbyggnad har styrelsen för nästa

budgetår beräknat 42 resp. 15,5 milj. kr., att jämföras med belopp om resp.

2 och 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Dessutom har styrelsen begärt

en med 20 milj. kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.

Vattenfallsstyrelsen har preliminärt beräknat, att ett fullföljande av ett

på detta sätt vidgat investeringsprogram för budgetåret 1959/60 kommer att

erfordra en medelsförbrukning av 500 å 550 milj. kr. för de ramreglerade

investeringarna oeh minst 80 milj. kr. för ändamål utanför ramregleringen.

Vid de sålunda verkställda beräkningarna har styrelsen utgått från att

utbyggnaderna inom den kommunala och privata sektorn skall hålla jämna

steg med den på denna sektor fallande andelen av förbrukningen. Då svårigheterna

med anskaffning av kapital för denna sektor är betydande, synes

det styrelsen ovisst om de privata och kommunala kraftföretagen verkligen

skall kunna fullfölja de utbyggnadsplaner som föreligger. Styrelsen har

därför hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att dessa företag skall i tillräcklig

omfattning erhålla för genomförandet av kraftutbyggnader i takt

med belastningsutvecklingen erforderliga långfristiga lån.

Härefter har departementschefen berört vissa frågor, som sammanhänga

med vattenfallsverkets kapitalförsörjning. Beträffande den närmare innebörden

av de svnnunkter som anföras torde få hänvisas till propositionen

(s. 117—120).

Departementschefen finner det vara ett synnerligen angeläget önskemål,

att programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna kan inriktas på

att så snart som möjligt uppnå en produktionsnivå, som i möjligaste mån eliminerar

riskerna för ransonering för det fall ett svårare torrår skulle inträffa.

I och för sig vore det önskvärt, att utbyggnadstakten dessutom kunde böjas

så, att programmet bleve mindre beroende av den dyrbara värmekraftproduklionen.

Det driftekonomiska resultatet för verket skulle härigenom för
4

Ilihung till riksdagens protokoll G samt. Nr 9

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

bättras och användningen av det importerade bränslet bli mindre. Emellertid

bar konsumtionsökningen nu nått en sådan höjd, att — försåvitt icke konsumtionsdämpande

åtgärder vidtas — ett utbyggnadsprogram inom ramen

för nätt och jämnt torrårssäkerhet endast med svårighet synes kunna genomföras

i den hårda konkurrensen med andra angelägna investeringar.

I den tidigare redovisade investeringsplanen har för de investeringsobjekt

under vattenfallsverkets fond, som f. n. innefattas i ramregleringen, förutsatts

en medelsförbrukning av 425 mkr. för nästa budgetår. Denna nedskärning

med 32 mkr. har bedömts kunna ske utan att resultatet härav behöver

i mera väsentlig mån påverka kraftbalansen. Förslaget innebär en ökning i

föhållande till innevarande budgetår med 65 mkr. och i förhållande till det

faktiska investeringsutfallet budgetåret 1956/57 med drygt 100 mkr. Av

tabell 2 framgår hur medelsförbrukningen skulle fördelas vid en sådan ram.

Tabell 2

1956/57 1957/58 1958/59

Utfall

Beräknat

Styrelsen

Dep.ch.

miljö

ner kronor

Kraftverksbyggnader m. m.......

193,2

213,1

293,0

270,0

Regleringsföretag................

21,0

29,8

44,0

40,0

Distributionsanläggningar........

100,3

110,1

115,0

110,0

Övriga anslag..................

2,8

7,0

5,0

5,0

Summa

317,3

360,0

457,0

425,0

Den beskärning av styrelsens äskanden, som sålunda ansetts nödvändig,

har alltså fördelats med 23 mkr. på kraftstationsbyggnaderna, 4 mkr. på

regleringsföretagen och 5 mkr. på distributionsanläggningarna.

I fortsättningen anför departementschefen föjande.

Vad den av mig förordade reduceringen kommer att innebära för det planenliga

fulföljandet av kraftverksutbyggnadsprogrammet är i dagens läge

svårt att uttala sig om. Bedömningarna rörande möjligheterna att genomföra

ett torrårssäkert program har nämligen komplicerats av att Norrbygdens

vattendomstol den 9 december 1957 avslagit vattenfallsstyrelsens ansökan

om anläggning av Porsi kraftstation i Luleälven. Denna anläggning,

vars produktionstillskott beräknas motsvara i det närmaste ett års förväntad

belastningsökning inom vattenfallsverket, är därmed ställd på en oviss

framtid. Vattenfallsstyrelsen har under hand meddelat, att styrelsen kommer

att hos vattenöverdomstolen överklaga domen. Ett definitivt avgörande

i frågan skulle därför i bästa fall kunna påräknas under våren 1958. Min

bedömning av reduceringens verkan måste mot denna bakgrund bli osäker

och omfatta alternativ med och utan Porsi.

Under förutsättning av Porsi kraftstation kommer till stånd, skulle den

nedskärning jag förordat i första hand få innebära en senareläggning av

vissa arbeten vid Messaure kraftstation. Denna anläggning skall enligt planerna

tas i bruk 1963/64 och dess produktionstillskott påverkar därför

kraftbalansen först om fem år. Det produktionsbortfall, som kan bli en

följd av en viss senareläggning, bör därför kunna kompenseras med andra

åtgärder under de närmaste åren. För denna anläggning har styrelsen för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

51

nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning av 45 milj. kr. En reducering

av detta belopp med 12—15 milj. kr. skulle kunna försena stationens

färdigställande med inemot ett år. Om emellertid den av styrelsen föreslagna

åtgärden att ta stationen i bruk vid reducerad dämning visar sig

vara realiserbar, blir produktionsbortfallet av mindre omfattning. Den reducering

med ytterligare 8—11 milj. kr., som mitt förslag innebär, bör

enligt min mening få drabba arbetena med det tredje aggregatet i Stenungsund.

För dessa arbeten har styrelsen beräknat en medelsförbrukning av

28 milj. kr. Mitt förslag innebär sålunda även här en senareläggning av

arbetena. En sådan åtgärd kan komma att leda till ett bortfall av något

eller några hundratal MkWh under 1961/62 jämfört med styrelsens beräkningar.

— Om däremot vattendomstolens dom rörande Porsianläggningen

skulle bli fastställd i högre instans, kommer situationen att te sig betydligt

allvarligare. Produktionsbortfallet kan i sådant fall för budgetåret 1961/62

uppskattas till storleksordningen 400 MkWh och för budgetåret 1962/63

till 960 MkWh. Såväl Messaure som det tredje aggregatet i Stenungsund

kunde då fullföljas i avsedd takt med anlitande av det för Porsi beräknade

medelsförbrukningsbeloppet. Därutöver skulle ytterligare 7 milj. kr. stå

till förfogande för forceringsarbeten på anläggningar där så är möjligt eller

för ökad medelsförbrukning på anslagen till regleringsföretag och distributionsanläggningar

via en överföring från dispositionsanslaget. Vidare skulle

för sådant fall huvudparten av den för Porsi under innevarande budgetår

beräknade medelsförbrukningen om ca 13 milj. kr. eventuellt kunna användas

till tidigareläggning av arbeten på andra anläggningar.

Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen alltså för nästa budgetår

erhålla bemyndigande dels att påbörja arbetena vid Stalons kraftstation

i Ångermanälven, Gardikfors och Rusfors kraftstationer i Umeälven, Vargfors

kraftstation i Skellefteälven och Drakauddens kraftstation i Luleälven,

dels att påbörja arbetena med det tredje aggregatet i Stenungsunds ångkraftstation.

För atomenergianläggningar har vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår

äskat ett anslag om 42 milj. kr. vid sidan av de rambegränsade investeringarna.

Av anslagsbeloppet avser 22 milj. kr. värmeverket Adam i Västerås,

totalt kostnadsberäknat till 42 milj. kr., varav för innevarande budgetår anvisats

2 milj. kr. såsom byggnadsanslag. För påbörjande av atomkraftverket

Eva, som beräknas kosta totalt 180 milj. kr., avses ett belopp av 20 milj.

kr.

I annat sammanhang har statsrådet och chefen för handelsdepartementet

denna dag anmält de frågor, som rör atomenergiprogrammet. Vid den avvägning,

som därvid gjorts mellan olika i programmet ingående projekt,

har för nästa budgetår upptagits ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för

ett fortsatt utbyggande av värmeverket Adam och för påbörjande av kraftstationen

Eva.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att vattenfallsstyrelsen

nu erhåller bemyndigande att påbörja arbetena med nämnda atomkraftstation.

Med biträdande av vad chefen för handelsdepartementet anfört

ifråga om atomenergiprogrammet för jag upp anslaget till Atomenergianläggningar

med 15 milj. kr.

Främst i syfte att för vattenfallsstyrelsens anläggningar på atomenergiområdet

ge samma möjligheter till smärre omdisponeringar, som gäller lör

den övriga investeringsverksamheten, förordar jag, att anslaget för Atomenergianläggningar

i fortsättningen hänföres till vattenfallsverkets ramreglerade

investeringar. Investeringsramen för nästa budgetår bör sålunda ut
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

göra totalt (425 -f- 15) 440 milj. kr. Enligt den praxis, som tillämpas för

verkets ramreglerade anslag, skulle styrelsen härmed ha rätt att utan särskilt

bemyndigande lägga ut beställningar, som avser fullföljandet av atomenergianläggningarna.

Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen därjämte

för nästa budgetår hemställt, att ett anslag av 15,5 milj. kr. för fortsatta

arbeten rörande förvaltningsbyggnaden i Råcksta måtte anvisas. Med hänsyn

till att på detta anslag vid budgetårets ingång beräknas föreligga en

reservation av ca 4,9 milj. kr. upptager jag ett i förhållande till innevarande

budgetår oförändrat anslag av 10 milj. kr. för detta ändamål.

Vattenfallsstyrelsens hemställan om eu ökning av styrelsens rörliga kredit

hos riksgäldskontoret från 75 till 95 milj. kr. är jag f. n. icke beredd

att tillstyrka.

I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp

anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs

ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Den totala

anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 440,2 milj. kr.

I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad

om 5,6 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens

och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse

med tidigare tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart

avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang

denna dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 4,5

milj. kr. anvisas på driftbudgeten för nästa budgetår.

Slutligen har departementschefen anmält en särskild fråga, som uppkommit

rörande vattenfallsstyrelsens ämbetsbefattning.

I skrivelse den 30 november 1955 meddelade vattenfallsstyrelsen, att styrelsen

tillsammans med det danska kraftföretaget A/S Isefjordvserket bildat

ett partrederi för inköp och drift av ett tankfartyg om ca 8 000 tons

dödvikt. Fartyget skulle av styrelsen användas som oljeupplag för ångkraftverket

i Västerås under vintermånaderna januari—april. Under återstående

del av året skulle fartyget användas av den danska medparten för oljetransporter

i Danmark och farvattnen däromkring. Genom åtgärden hade

ett ökat lagringsutrymme erhållits till lägre kostnad än om konventionell

tankanläggning byggts. Fartygets värde angavs till 1 milj. kr. Styrelsen

hemställde om tillstånd att försäkra fartyget och besättningen till viss beräknad

årskostnad. Kungl. Maj :t biföll framställningen, sedan statskontoret

efter remiss lämnat densamma utan erinran.

I skrivelse den 27 mars 1957 har vattenfallsstyrelsen i samband med

hemställan om vidgade befogenheter i fråga om fartygets försäkringsskydd

meddelat, att fartyget, som vid inköpet var klassat som tankläktare, var i

så gott skick, att det till relativt låg kostnad kunde rustas upp och klassas

som oceangående fartyg. Härigenom hade fartyget fått en vidare och mera

permanent användning i styrelsens ocht Isefjordva;rkets oljeimport.

Statskontoret har, efter remiss, bl. a. framhållit, att innehavet och användningen

av fartyget ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigt för vattenfallsstyrelsen.

Statskontoret har därför för sin del icke något att erinra mot

att styrelsens delägarskap i fartyget tills vidare bibehålies. Samtidigt har

statskontoret påpekat, att vattenfallsstyrelsen genom att tillsammans med

utländskt företag engagera sig i rederirörelse med oceangående fartyg kommit

att bedriva verksamhet, som förut icke tillhört dess ämbetsbefattning.

I likhet med statskontoret finner jag det vara för vattenfallsverket eko
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

53

nomiskt fördelaktigt, att styrelsen på sätt som skett engagerat sig i rederirörelse

för tryggande av verkets oljeförsörjning. Därest riksdagen icke har

något att erinra häremot synes mig vattenfallsstyrelsen böra medges tillstånd

att tillsammans med det danska företaget tills vidare driva den nämnda rederirörelsen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Aastrup (I: 288)

och den andra inom andra kammaren av fru Sandström och herr Löfroth

(II: 374), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte

anhålla att vattenfallsstyrelsens rederirörelse snarast möjligt avvecklas.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,

torde få hänvisas till motionen II: 374.

Utskottet. Sedan den av centrala driftledningen 1955 uppgjorda prognosen

rörande den totala elförbrukningen inom landet väsentligt överträffats har

en ny prognos utarbetats. Enligt denna uppgår den sannolika årliga belastningstillväxten

för hela landet till ca 2 000 MkWh för tiden 1956 1961

och 2 400 MkWh för de närmaste åren därefter, medan enligt den tidigare

prognosen den årliga förbrukningsökningen under åren 1954 1961 samt

åren därefter angavs till 1 700 MkWh resp. 2 200 MkWh. Då ungefär hälften

av ökningen beräknas falla på vattenfallsverket skulle detta för dess del

innebära en årlig efterfrågeökning om 1 000 resp. 1 200 MkWh.

Den av vattenfallsstyrelsen tidigare eftersträvade utbyggnadsgraden om

110 procent, innebärande en marginal mellan vattenkraftproduktion och

belastning om 10 procent vid normal vattentillgång, har styrelsen numera

ansett sig tvingad frångå. Det framlagda förslaget syftar i stället till ett

uppnående av nätt och jämnt torrårssäkerhet i början av 1960-talet. Utbyggnadsgraden

skulle därvid för budgetåren 1961/1962 och 1962/1963 komma

att uppgå till 98 resp. 101 procent.

Styrelsens förslag till utbyggnadsprogram omfattar för nästa budgetår

påbörjande av fem nya kraftstationer, nämligen Stalon i Ängermanälven,

Gardikfors och Rusfors i Umeälven, Vargfors i Skellefteälven och Drakaudden

i Luleälven. Vidare föreslås att arbetena vid Messaure forceras samt

att en utökning av produktionen av värmekraft sker genom kapacitetsökningar

vid ångkraftverket i Stenungsund och ångkraftstationen i Västerås.

Under förutsättning av att de planerade utbyggnaderna komma till stånd

beräknas ej oväsentliga tillskott av värmekraft under de närmaste åren

ändock bliva erforderliga även vid normal vattentillgång. Vid exceptionellt

dålig vattentillgång under exempelvis budgetåren 1961/1962 och 1962/1963

kommer ett produktionsunderskott inom vattenfallsverkets sektor om 350

resp. 100 MkWh att uppstå. För genomförandet av det förordade utbyggnadsprogrammet

samt för bestridande av kostnader för regleringsföretag

och distributionsanläggningar jämte vissa finansiella utgifter har styrelsen

räknat med en investeringsram av 457 mkr. För atomenergianläggningar

och förvaltningsbyggnad ha anslag begärts om 42 resp. 15,5 mkr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Departementschefen framhåller att det i och för sig vore önskvärt att ulbyggnadstaktcn

kunde höjas så, att programmet bleve mindre beroende av

den dyrbara värmekraftproduktionen och verkets driftresultat därmed kunde

förbättras. Med hänsyn dock till andra angelägna investeringsbehov syntes

endast med svårighet ett byggnadsprogram inom ramen för nätt och

jämnt torrårssäkerhet kunna genomföras. En nedskärning av det av styrelsen

begärda beloppet med 32 mkr. till 425 mkr. anses dock kunna göras utan

alltför stora återverkningar på kraftbalansen. Den sålunda föreslagna nedskärningen

fördelas med 23 mkr. på kraftstationsbyggnader, 4 mkr. på regleringsföretag

och 5 mkr. på distributionsanläggningar.

Vid bedömningen av reduceringens inverkan har — med hänsyn till osäkerheten

beträffande utbyggnaden vid Porsi — alternativ med och utan denna

måst medtagas. Därest Porsi komme till stånd skulle i stället senareläggningar

av arbetena vid Messaure och med färdigställandet av det tredje

aggregatet i Stenungsund få vidtagas. I motsatt fall skulle dessa arbeten få

fullföljas i avsedd takt samt viss forcering eller tidigareläggning av andra

arbeten få göras. Arbetena med de av styrelsen föreslagna, i det föregående

omnämnda kraftverken föreslås vidare få påbörjas under nästa budgetår.

För fortsatt utbyggande av värmeverket Adam och för påbörjande av kraftstationen

Eva föreslås under anslaget Atomenergianläggningar ett sammanlagt

belopp av 15 mkr. Anslaget anses i fortsättningen böra inräknas i de

ramreglerade investeringarna, som följaktligen komma att uppgå till

(425 + 15) 440 mkr. Vid sidan av de ramreglerade anslagen förordas för

fortsatta arbeten å förvaltningsbyggnaden i Råcksta ett belopp av 10 mkr.

En av vattenfallsstyrelsen begärd ökning från 75 till 95 mkr. av styrelsens

rörliga kredit hos riksgäldskontoret förklarar sig departementschefen icke

f. n. vara beredd att tillstyrka.

Såsom av punkten 1 i det föregående framgår har utskottet funnit sig

böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade medelsförbrukningen för vattenfallsverkets

investeringar under nästa budgetår. Utskottet som även biträder

de framlagda anslagsberäkningarna finner det vidare — i likhet med

departementschefen — angeläget och ändamålsenligt att vissa frågor, sammanhängande

med verkets kapitalförsörjning, såsom exempelvis avskrivnings-

och förräntningsnormerna samt kraftprissättningen, bliva föremål för

närmare undersökning på sätt departementschefen föreslagit. Ej heller har

utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i nu förevarande

sammanhang i övrigt anfört och förordat.

Utskottet vill slutligen något beröra den av departementschefen aktualiserade

frågan om vattenfallsstyrelsens engagerande i viss rederirörelse.

Styrelsen har nämligen tillsammans med ett danskt kraftföretag bildat ett

parirederi för inköp och drift av ett tankfartyg om ca 8 000 tons dödvikt.

Den ursprungliga anledningen härtill var behovet av ett oljeupplag under

vintermånaderna för ångkraftverket i Västerås. Under återstående del av

året skulle fartyget användas för vissa oljetransporter i danska farvatten.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

55

Fartyget som ursprungligen varit klassat som tankläktare har sedermera

upprustats och klassats som oceangående fartyg samt använts för oljeimport.

Departementschefen har för sin del funnit det vara fördelaktigt

att styrelsen på detta sätt engagerat sig för tryggande av verkets oljeförsörjning

och föreslår att styrelsen medgives tillstånd att tillsammans med

det danska företaget tills vidare driva nämnda rederirörelse.

I anledning av departementschefens förslag har i de båda likalydande

motionerna 1: 288 och II: 374 hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl,

Maj :t måtte anhålla att ifrågavarande rederirörelse snarast möjligt avvecklas.

Som skäl därför åberopas bl. a. att styrelsen i och med att den börjat

rederirörelse gått utanför sitt egentliga verksamhetsområde samt att rörelsen

med all sannolikhet vore förlustbringande.

Enligt vad utskottet under hand erfarit har syftet med anskaffandet

av fartyget icke varit att med detsamma normalt hemtransportera olja utan

att använda det för bemästrande av krissituationer. Genom tillgång till fartyget

har bl. a. i två skilda sammanhang kraftigt bidrag erhållits till bränsleförsörjningens

tryggande och därmed till undvikande av kraftransonering,

nämligen i det ena fallet under vinterhalvåret 1955/56 då fartyget användes

för oljeupplagring i Västerås och i det andra fallet under Suezkrisen då det

användes för hemtransport av olja. I båda dessa fall förklaras dess användande

ha medfört stora ekonomiska fördelar. Anskaffningen och driften av

fartyget säges över huvud taget hitintills ha varit ekonomiskt fördelaktig.

Sedan den senaste krissituationen på oljeförsörjningens område övervunnits

och då numera den danska parten icke heller har större behov av fartyget

har olika möjligheter bearbetats att avveckla rörelsen. En planenlig, affärsmässigt

gynnsam försäljning förutsätter dock enligt styrelsen att den

icke genom riksdagens direktiv ställes inför en tvångsförsäljning.

Med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall och då en avveckling

av verkets engagemang förr eller senare torde komma till stånd anser utskottet

någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej f. n. erforderlig.

Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under statens

vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till

1. Kraftverksbyggnader m. m............ 270 000 000 kr.

2. Atomenergianläggningar .............. 15 000 000 »

3. Regleringsföretag .................. 40 000 000 »

4. Distributionsanlåggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk .................. 105 000 000 »

5. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 200 000 »

6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk

distribnlionsverksamhet . . .......... 1 000 »

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

7. Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen

............................... 10 000 000 kr.

8. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag

................................ 1 000 » ;

II. att motionerna I: 288 och II: 374 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Luftfartsfonden

6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.

125—137) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under luftfartsfonden

anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

33 001 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1957 har luftfartsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

för nästa budgetår.. Inledningsvis framhåller styrelsen, att

luftfartsfondens investeringsmedel uppdelats på ofta mycket små anslag

samtidigt som medlen bundits för respektive anslagsändamål. Den för luftfartsverket

fastställda investeringsramen har hitills varit begränsad till belopp,

som betydligt understigit totalkostnaden för det fastställda arbetsprogrammet

samt ofta även summan av de under de olika rubrikerna tillgängliga

medlen. Anledningen till att arbetsprogrammet upptagit arbeten till en kostnad,

som överstigit den medgivna investeringsramen, har varit behovet att

kunna anpassa de faktiska investeringarna till luftfartens snabba utveckling.

Investeringsverksamhetens inriktning måste till viss grad bestämmas först

under det löpande budgetåret under vederbörligt hänsynstagande till arbetsprogrammet

och medelstillgången. Någon möjlighet att utan riksdagens

hörande överföra medel, som anvisats under en anslagsrubrik, till annan

sådan rubrik, föreligger icke. Detta får till följd att möjligheterna att anpassa

de ursprungliga investeringsplanerna till ändrade förhållanden i stor

utsträckning beskäras. Styrelsen har därför nödgats att under de olika anslagsrubrikerna

äska förhållandevis stora medelsbelopp, varjämte dispositionsanslaget

till stor del måst dimensioneras för att fungera som en utjämningspost.

Luftfartsstyrelsen ifrågasätter, huruvida det icke skulle vara betydligt lämpligare

att för investeringarna under luftfartsfonden — med undantag av

försvarsberedskapsanslaget, vilket skall direkt avskrivas med skattemedel

— i princip anvisa ett anslag för samtliga förutsebara arbeten och anskaffningar

för den civila luftfartens markorganisation. Detta anslag, som

förslagsvis bör benämnas Flygplatser m. m., kunde då bestämmas till samma

belopp som den för ifrågavarande budgetår medgivna investeringsramen

med avdrag för beräknad medelsförbrukning å anslaget till förvarsberedskap

och eventuella reservationer. De faktiska investeringsutgifterna

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

57

böra givetvis även i fortsättningen bokföras under nuvarande rubriker, vilka

ur redovisningssynpunkt visat sig ändamålsenliga. Vid den sålunda föreslagna

anordningen behöver ett särskilt dispositionsanslag anvisas endast

för oförutsedda ändamål. Vidare förutsättes att anslaget till Radioanläggningar

för luftfarten tills vidare anvisas på hittills tillämpat sätt under televerkets

fond.

För innevarande budgetår har för luftfartsverket fastställts en investeringsram

om 7 mkr. För budgetåret 1958/59 föreslår styrelsen en investeringsram

om 10 mkr. En sådan ökning av investeringarna anser styrelsen

vara nödvändig för att luftfartsverket skall kunna tillhandahålla den markorganisation,

som den ökade trafiken kräver.

Beträffande en närmare redogörelse för luftfartsverkets rambegränsade

investeringar torde få hänvisas till propositionen (s. 126—134).

över luftfartsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket,

i fråga om anslagsomläggningen, samt flygförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen,

Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB

(s. 134 och 135).

Departementschefen erinrar inledningsvis om att det i propositionen 1957:

185 angående utbyggnad av en storflygplats bl. a. förordades, att statens

investeringar härför skulle bestridas från ett särskilt investeringsanslag under

luftfartsfonden. Sedan riksdagen för ändamålet anvisat 20 mkr. å tilläggsstat

för budgetåret 1957/58 erfordras i enlighet med de tidigare beräkningarna

ett anslag på 25 mkr. för nästa budgetår.

Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har

styrelsen föreslagit, att antalet anslag nedbringas från nuvarande åtta till

tre. Förutom försvarsberedskapsanslaget och ett dispositionsanslag för

oförutsedda ändamål skulle anvisas ett enda anslag med benämningen Flygplatser

m. m. I likhet med styrelsen finner departementschefen de praktiska

fördelarna med ett sammanförande av berörda anslag till ett kollektivt anslag

vara betydande. En omläggning i enlighet med styrelsens förslag synes

därför böra ske från och med nästa budgetår. Departementschefen förutsätter

emellertid, att luftfartsstyrelsen även i framtiden framlägger specificerade

investeringsplaner, så att de i anslaget ingående olika delprojekten lätt

kunna särskiljas. Till det nya anslaget torde få överföras de behållningar,

som vid ulgången av budgetåret 1957/58 förefinnas på de tidigare anslagen

Markförvärv, Flygfältsbyggen, Byggnader, Teleutrustning m. m., Belysningsanläggningar

samt Fordon, maskiner och redskap.

I fråga om investeringarnas storlek och de olika investeringsobjekten anför

departementschefen.

Luftfartsstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått

från att investeringsramen, som för innevarande budgetår utgör 7

milj. kr., skall utvidgas till 10 milj. kr. och äskar efter hänsynstagande till

förutsatta behållningar av tidigare anvisade medel 9,6 milj. kr. i nya anslag.

Såsom framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har

jag ansett mig kunna förorda en utökning av ramen till 8,5 milj. kr. Härav

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

torde 8,3 milj. kr. böra hänföras till flygplatsanslaget och 0,1 milj. kr. till

vart och ett av försvarsberedskaps- och dispositionsanslagen.

Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen under nästa

budgetår och de förutsatta, till budgetåret ingående reservationerna har

de anslag beräknats, som angivits i de till anslagsrubrikerna fogade tabellerna

och som sammanlagt uppgår till 8,0 milj. kr.

Styrelsen har anmält ett stort byggnadsprojekt, som medför krav på investeringsmedel

under flera budgetår, nämligen anläggande av ett nytt flygfält

vid Kiruna. Den nuvarande flygplatsen vid Ivalixfors anses icke böra

bibehållas för framtiden. I stället föreslås eu ny flygplats vid Perkosvuoma,

5.5 km från Kiruna. Kostnaderna för det nya flygfältet har beräknats till

10.5 milj. kr., exklusive husbyggnader. Enligt ett uppgjort förslag till avtal

mellan kronan och Kiruna stad har staden åtagit sig att till kostnaderna för

fält- och belysningsanläggningarna bidra med ett belopp av 3 750 000 kr.

Staden skall vidare på egen bekostnad uppföra och till kronan med äganderätt

överlämna stations- och förvaltningsbyggnad, hangarbyggnad och personalbostäder

samt bekosta en permanentbelagd väg till flygplatsen och diverse

andra anordningar. Fältet har förutsatts vara färdigställt senast under

budgetåret 1960/61. Statsverkets kostnader skulle således uppgå till

totalt 6 750 000 kr., varav 1 000 000 kr. avser radioanläggningar för luftfarten

under televerkets fond. För budgetåret 1958/59 räknar luftfartsstyrelsen

med en medelsförbrukning under luftfartsfonden av ca 1,6 milj. kr.

I likhet med luftfartsstyrelsen bedömer jag behovet av en fullgod flygplats

vid Kiruna som angeläget och tillstyrker att företaget kommer till utförande

i huvudsak enligt styrelsens förslag. Jag förordar även, att avtalet

med Kiruna stad godkännes.

Beslutet i storflygplatsfrågan innebär ett bibehållande av Bromma flygplats.

Med hänsyn härtill bör de av luftfartsstyrelsen för denna flygplats

föreslagna investeringarna, vilka kostnadsberäknats till 660 000 kr., få genomföras.

För Bulltofta flygplats föreslås för nästa budgetår investeringar för en

sammanlagd kostnad av ca 2,6 milj. kr. Sedan ökad klarhet numera vunnits

beträffande trafikutvecklingen på flygplatsen har jag icke något att erinra

mot att byggnads- och anläggningsarbetena fullföljes enligt styrelsens förslag.

Mot styrelsens förslag i övrigt har jag icke i princip något att erinra men

vissa arbeten och anskaffningar torde dock behöva senareläggas, eftersom

jag icke helt kunnat tillstyrka den utökning av investeringsramen, som styrelsen

förordat.

Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet

synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har

därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag

anvisas på driftbudgeten.

Vid 1946 års riksdag beslöts, att en flygplats skulle anläggas vid Umeå.

Mellan kronan och Umeå stad träffades påföljande år ett avtal rörande

flygplatsen, innebärande bl. a., att kronan snarast möjligt skulle påbörja

anläggandet av flygplatsen. Arbetena har emellertid ännu icke igångsatts,

främst med hänsyn till att andra projekt ansetts böra få företräde inom

det begränsade investeringsutrymme, som stått till buds. Under tiden har

civil flygtrafik börjat bedrivas på ett i Nordmalings kommun befintligt

flygfält vid Olofsfors, beläget ungefär mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik.

Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 27 juni 1957 tillkallade

jag tre sakkunniga för att verkställa utredning i frågan, huruvida en per
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

59

manent civil flygplats borde anläggas och upprätthållas vid Umeå eller

Nordmaling. I ett den 8 oktober 1957 daglecknat betänkande (stencilerat)

har utredningen förordat, att flygplatsen förläggs till Umeå.

Beredningen av ifrågavarande betänkande inom kommunikationsdepartementet

är ännu icke helt avslutad. Det är min avsikt att sedan beredningen

slutförts återkomma i ärendet.

Utskottet. Vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har luftfartsstyrelsen

förutsatt en utvidgning av investeringsramen från nuvarande 7

mkr. till 10 mkr. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna

förorda en högre ram än 8,5 mkr., vilket förutsätter anslag om 8,0 mkr.

Härtill kommer — vid sidan om ramen — ett belopp om 25 mkr. för fortsatt,

planenlig utbyggnad av storflygplatsen vid Halmsjön.

De av departementschefen förordade investeringarna avse bl. a. fortsatta

byggnads- och anläggningsarbeten för Bulltofta flygplats och vissa förstärkningsarbeten

m. in. för Bromma flygplats samt påbörjande av anläggningsarbetena

för den av luftfartsstyrelsen föreslagna nya flygplatsen vid

Kiruna. Kostnaderna för den planerade flygplatsen därstädes ha, exklusive

husbyggnader, beräknats till totalt 10,5 mkr., varav dock Kiruna stad enligt

särskilt avtal förbundit sig att erlägga 3,75 mkr. Dessutom skall staden på

egen bekostnad uppföra och till kronan överlämna stations- och förvaltningsbyggnad,

hangarbyggnad och personalbostäder samt bekosta väg till

flygplatsen jämte vissa andra anordningar. För statsverkets del beräknas

medelsförbrukningen under nästa budgetår för fältet, som förutsatts bliva

färdigställt senast under budgetåret 1960/61, till ca 1,6 mkr.

Beträffande frågan om utbyggnad av en permanent civil flygplats vid

Umeå alternativt Nordmaling, vilken fråga varit föremål för utredning genom

särskilt tillkallade sakkunniga, förklarar sig departementschefen ha

för avsikt att återkomma senare.

Utskottet har för sin del, såsom redan av dess ställningstagande under

punkten 1 i det föregående framgår, intet att erinra mot att ramen för luftfartsverkets

investeringsutgifter för nästa budgetår fastställes till ett belopp

av 8,5 mkr. och ej heller mot den av Kungl. Maj :t förordade anslagskoncentrationen

under fonden. Antalet rambegränsade anslag kommer härigenom

att nedbringas från nuvarande 8 till förutom försvarsberedskaps- och

dispositionsanslagen ett enda anslag med benämningen Flygplatser in. in.

Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande

verksamhetens inriktning och utformning inom den angivna ramen,

ävensom anslagsanvisningen till storflygplatsen anser sig utskottet jämväl

kunna biträda.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under luftfartsfonden

anvisa följande investeringsanslag, nämligen

1. Flygplatser in. m........... ........ 7 900 000 kr.

2. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .. 100 000 »

3. Utbyggnad av storflygplats in. in....... 25 000 000 »

4. Luftfartsverkets dispositionsanslag .... t 000 >

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Statens allmänna fastighetsfond

7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 138), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden

i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kr.

8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 139—141) föreslagit riksdagen

att till Radiohus för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 8 000 000 kr.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen äskat fortsatt medelsanvisning

för det av riksdagen tidigare beslutade radiohuset i Stockholm.

Utredningsarbetet har nu hunnit så långt att styrelsen räknar med

att kunna påbörja sprängnings- och övriga markarbeten för radiohusbyggnadens

första etapp, kontorsbyggnaden, under senvintern 1958. Kostnaden

för denna del av radiohuskomplexet, som tidigare beräknats till 17 mkr.,

uppskattas vid prisläget den 1 juli 1957, till följd av prisstegringar och

viss utvidgning av arbetsprogrammet, till lägst 21,5 mkr. För nästa budgetår

beräknas en medelsförbrukning av 8 mkr., medan för de därpå närmast

följande budgetåren ett kontinuerligt medelsbehov av 11 mkr. förutses.

Departementschefen har anfört följande.

Kostnaderna för radiohusets första etapp, omfattande en kontorsbyggnad,

uppskattades i föregående års statsverksproposition till 17 milj. kr. Sedan

projekteringen av byggnaden nu ytterligare framskridit, har byggnadsstyrelsen

ansett sig böra ta upp kostnaden till lägst 21,5 milj. kr. Av kostnadsökningen

belöper 1,2 milj. kr. på inträffad prisstegring och 1,3 milj. kr. på

en utökning av projektet med ytterligare en kontorsvåning. Återstående 2,0

milj. kr. hänför sig huvudsakligen till att de tekniska installationerna befunnits

bli mer omfattande än vad man tidigare räknat med samt att ett utrymme

för garage m. m. tillkommit i en ny källarvåning under byggnaden.

Jag har ej något att erinra mot den utökning av byggnadsprogrammet,

som innefattas i den nya kostnadsuppskattningen. I enlighet med styrelsens

förslag och under hänvisning till vad jag anfört under televerkets fond

vid anmälan av ljudradions budgetfrågor för jag upp anslaget för nästa

budgetår med 8 milj. kr.

Utskottet. Mot vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit bär utskottet icke

funnit anledning till erinran. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl

till vad utskottet under punkten 3 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

61

9:o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm.

Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 141 och 142) föreslagit riksdagen att till

Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen begärt ett investeringsanslag

av 500 000 kr. för fullföljande av utredningarna och igångsättning

av byggnadsarbetena för den utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret

Uppfinnaren, till vilken i gällande riksstat 100 000 kr. anvisats.

Departementschefen har uttalat följande.

Föregående år fattade statsmakterna beslut om tillbyggnad av patent- och

registreringsverkets ämbetsbyggnad med tvenne flyglar innehallande vardera

50 tjänsterum. Av den av byggnadsstyrelsen inlämnade redogörelsen

för byggnadsprojektet framgår, att om patent- och registreringsverket självt

skulle handha sin publiceringsverksamhet visst utrymme härför erfordras

i nybyggnaderna. Under hand har jag från byggnadsstyrelsen inhämtat att

man för sådant fall finge räkna med ett bortfall av ca 20 tjänsterum. Då lokalsituationen

för den civila statliga förvaltningen i Stockholm är mycket

ansträngd, bör vid utformningen av byggnaderna i möjligaste mån beaktas,

att dessa i sin helhet kan komma att behöva tas i anspråk för tjänsterum.

Mot byggnadsstyrelsens anslagsberäkning har jag icke något att erinra.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret

Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 500 000 kr.

10:o) Ämbetsbyggnad för central förvaltning. Kungl. Maj:t har (punkt

10, s. 142—146) föreslagit riksdagen att till Ämbetsbyggnad för central förvaltning

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen i likhet med föregående

år lämnat en redogörelse för de nuvarande lokalförhållandena för

den civila statliga förvaltningen i Stockholm och därvid ytterligare utvecklat

den i förra årets statsverksproposition anmälda inventeringen av lokalresurserna.

Vid denna inventering, som omfattar 107 myndigheter, vilka

f. n. disponera ca 7 000 rum, har styrelsen funnit, att behovet av ytterligare

lokaler i Stockholm nu kan uppskattas till sammanlagt ca 2 100 rum t. o. in.

år 1965.

Med hänsyn till den påtalade bristen på tjänstelokaler och svårigheter

att täcka behovet genom förhyrningar finner styrelsen nödvändigt upprepa

sin tidigare gjorda framställning om medel för en förvaltningsbyggnad vid

Bergshamra för domänstyrelsen, vilken nu kostnadsberäknas till ca

6 750 000 kr. För nästa budgetår begäres för ändamålet 1 000 000 kr.

Därest eu av styrelsen hos Kungl. Maj:t gjord framställning om medgi
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

vande att vid förhyrning av tjänstelokaler erlägga förskottshyror icke skulle

bifallas, hemställer styrelsen jämväl om ett investeringsanslag å 100 000 kr.

för upprättande av ritningar till förvaltningsbyggnad för rikets allmänna

kartverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Över byggnadsstyrelsens framställning har loknliseringsutredningen rörande

statlig verksamhet avgivit utlåtande (s. 145).

Departementschef en har anfört följande.

Byggnadsstyrelsen har verkställt en inventering av lokalförhållandena för

den civila statliga förvaltningen i Stockholm och därvid funnit, att under

perioden fram till 1965 ett lokaltillskott av ytterligare ca 2 100 rum är erforderligt.

Genom beslutade byggnadsåtgärder och genom träffade avtal om

förhyrningar för statsverkets räkning kommer under den undersökta perioden

ett lokaltillskott av ca 1 400 rum att möjliggöras. Den kvarstående bristen

skulle därför uppgå till omkring 700 rum år 1965.

Vid prognoseringen av rumsbristen har byggnadsstyrelsen beräknat lokalbehovet

utifrån den kontinuerligt pågående utveckling av nästan automatisk

karaktär, varom redan beslut fattats eller sannolikt kan förutses. Även om

en viss osäkerhet kan föreligga vid en på detta sätt verkställd bedömning,

anser jag emellertid byggnadsstyrelsens undersökning utvisa, att åtgärder

bör vidtas för att förbättra lokalsituationen.

Byggnadsstyrelsen föreslår nu vissa åtgärder i detta syfte. Förslag framlägges

sålunda om påbörjande av en förvaltningsbyggnad i Bergshamra,

som skulle ge ett tillskott av 250 rum. Sedan Kungl. Maj :t avslagit byggnadsstyrelsens

framställningar om rätt att erlägga förskottshyra, bör nu

även styrelsens förslag om anslag till upprättande av ritningar till förvaltningsbyggnad

för kartverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska

institut upptas till behandling.

För att tillgodose de mest trängande behoven av nya förvaltningslokaler

i Stockholm har under senare år huvudsakligen endast förekommit ombyggnads-

och ändringsarbeten i äldre byggnader. Endast en större förvaltningsbyggnad

har beslutats, nämligen för vattenfallsverket. I likhet med den statliga

lokaliseringsutredningen anser jag ofrånkomligt att man nu vidtar ytterligare

åtgärder för att tillgodose behovet av förvaltningslokaler genom

nybyggnad av ämbetshus. Genom att koncentrera de av byggnadsstyrelsen

föreslagna projekten till en enhet, torde besparingar i fråga om såväl anläggnings-

som driftkostnader kunna ernås. Beträffande den närmare lokaliseringen

av en nybyggnad är jag ense med byggnadsstyrelsen, att en förläggning

till huvudstadens centralare delar ej är nödvändig, utan att någon

ar kommunikationsteknisk synpunkt lämplig plats inom Stockholmsområdet

i en vidare bemärkelse kan väljas.

Vid bedömningen av frågan om den lämpligaste platsen inom räjongen

bör även Märsta övervägas. Denna plats är belägen vid stambanan Stockholm—Uppsala

på ett avstånd av ca 4 mil från huvudstadens centrum. Sedan

riksdagen vid höstsessionen 1957 beslutat, att eu storflygplats skall förläggas

till Halmsjön, kommer en större tätortsbildning inom en ganska snar

framtid att uppstå inom Märsta-området. Biksväg 15, som passerar Märsta,

har förutsatts skola iordningställas till motorvägsstandard i början av 1960- ialet på sträckan mot huvudstaden. De goda järnvägs- och landsvägsförbindelserna

i förening med närheten till landets storflygplats kommer att innebära,

att Märsta-området med hänsyn till kommunikationerna blir synnerligen

välbeläget. Härtill kommer att en förläggning av ett eller flera äni
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

63

betsverk till denna plats ur befolkningspolitisk synpunkt kan anses vara

lämplig för att förhindra en befolkningssammansättning inom orten, som

alltför ensidigt omfattar i flygets tjänst anställd personal.

På grund av vad jag sålunda anfört, anser jag mig såtillvida böra tillstyrka

styrelsens förslag, att jag förordar ett anslag av 100 000 kr. för undersökning

av lämplig plats för en administrationsbyggnad och för uppgörande av ritningar

till en sådan byggnad. Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen vid utarbetandet

av sina förslag tar kontakt med lokaliseringsutredningen rörande

frågor, som avser administrationsbyggnadens storlek och de ämbetsverk,

som lämpligen bör förläggas till densamma. Det torde få ankomma på bygnadstyrelsen

att i samband med sina medelsäskanden till ett kommande

budgetår framlägga en närmare redogörelse för det verkställda undersökningsarbetet.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herrar Olof son och Nilsson i Lönsboda väckt motion

(11:220), vari hemställts att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj :ts

förevarande förslag hemställa om en prövning genom lokaliseringsutredningen

om möjligheterna att bortflytta en del av den statliga förvaltningsapparaten

från stockholmsområdet.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde

få hänvisas till motionen.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utvisar en genom

byggnadsstyrelsens försorg utförd inventering av lokalförhållandena

för den civila statsförvaltningen i Stockholm ett behov av ytterligare lokaltillskott

om ca 2 100 rum under perioden fram till 1965. Då genom redan

beslutade byggnadsåtgärder och träffade hyresavtal ett tillskott av ca 1 400

rum möj liggöres kvarstår en brist om ca 700 rum. Till åtgärd för täckande

härav har byggnadsstyrelsen bl. a. hemställt om rätt att vid förhyrning erlägga

förskottshyra, varigenom ett tillskott om ca 425 rum skulle erhållas,

avsedda för kartverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

För det fall styrelsens framställning ej skulle bifallas bör enligt styrelsen

beslut fattas om uppförande av en förvaltningsbyggnad för nämnda

institutioner. Styrelsen återkommer vidare till sitt tidigare framlagda förslag

om förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen i bergshamraområdet, varigenom

ett tillskott om ca 250 rum skulle erhållas.

Departementschefen biträder i så måtto styrelsens förslag att han tillstyrker

nybyggnad av ett ämbetshus. De av styrelsen föreslagna projekten

anses därvid böra koncentreras till en enhet samt en undersökning göras

rörande lämpligheten av dennas förläggning till märstaområdet, där till

följd av beslutet om storflygplatsens utbyggnad eu större tätortsbildning

inom en snar framtid beräknas uppstå. En förläggning därstädes vore också

ur befolkningspolitiska synpunkter önskvärd, då därigenom skulle förhindras

en befolkningssammansättning på orten, som alltför ensidigt omfattade i

flygets tjänst anställd personal.

För undersökning av lämplig plats för en administrationsbyggnad och

uppgörande av ritningar till densamma föreslås slutligen ett anslag om

100 000 kr.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

I anslutning till Kungl. Maj:ts förevarande äskande har i motionen II:

220 hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, uttala

att innan undersökningen påbörjas lokaliseringsutredningen allsidigt

måtte pröva möjligheterna att flytta en del av den statliga förvaltningsapparaten

ej endast från Stockholm utan också från stockholmsområdet. Motionärerna

ha därvid gjort gällande att nämnda utredning väl intet haft

att erinra mot det begärda anslaget men samtidigt skulle ha uttalat att en

senare bedömning av frågan om ämbetsverkens lokalisering inte borde föregripas.

I anledning härav vill utskottet, som för sin del biträder Kungl. Maj :ts

förslag, erinra om att lokaliseringsutredningen i sitt remissyttrande över

byggnadsstyrelsens framställningar uttalat att de nu aktualiserade projekten

synas kunna genomföras utan föregripande av framtida lokaliseringsbedöinningar.

Motionärernas påstående synes sålunda i denna del ej vara

rättvisande. Vidkommande åter motionärernas förslag rörande prövning

genom nämnda utredning av lokaliseringsfrågan i dess helhet för den statliga

förvaltningen torde någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida

härutinnan ej vara erforderlig. Utredningen har nämligen enligt sina direktiv

att verkställa en undersökning just rörande möjligheterna att flytta

ut statliga verksamhetsgrenar från stockholmsområdet till andra delar av

landet. Utredningen härom skall omfatta såväl civila som militära verk

och inrättningar. En första arbetsuppgift bär därvid angivits vara en undersökning

av mera översiktlig natur syftande till att klarlägga allmänna

förutsättningar och principer för en utflyttning. Även andra uppslag, såsom

frågan om en viss koncentration av flera ämbetsverk till en viss ort

utanför Stor-Stockholm — tillskapandet av ett andra förvaltningscentrum

— borde enligt direktiven uppmärksammas.

Utskottet, som med beaktande av det anförda icke heller i denna del funnit

sig kunna biträda motionärernas yrkande, hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

och med avslag å motionen 11:220, till Ämbetsbyggnad för

central förvaltning för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

11 :o) Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 147 och 148) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för den centrala administrationen för budgetåret 1958/59

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

12:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

s. 148—153) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

65

1 000 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,

som ligger till grund för användningen av anslaget.

Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna

stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning

upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag

hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.

Beträffande den närmare motiveringen för anslaget

torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med

förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget

fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse

byggnadsarbeten för länsstyrelserna.

Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår

äskat 1 100 000 kr. samt föreslagit, att förenämnda förteckning kompletteras

med ett antal företag, beträffande vilka riksdagen anvisat hela den

ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Dessa företag liksom de för

desamma anvisade anslagen och beräknade merkostnaderna ha redovisats i

en i propositionen (s. 149 och 150) intagen sammanställning.

Om ifrågavarande företag intagas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens

skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget

ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,

som redovisats i 1957 års statsverksproposition (bil. 27, s. 140).

Totalt medelsbehov enligt 1957 års statsverksproposition...... 28 152 000

Kostnadsökning sedan sommaren 1956 för i förteckningen redan

ingående företag ........................................ 558 500

Merkostnader för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen

............................................ 1 196 000

Summa kr. 29 906 500

Riksdagen har hittills beviljat 26 300 000 kr. för ändamålet. Behållningen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1956/57 är upptagen till 327 000

kr. Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 000 000 kr. under innevarande

budgetår och av 1 100 000 kr. under nästa budgetår. Ett tillskott

till anslaget av ca 700 000 kr. skulle sålunda erfordras för innevarande och

1 100 000 kr. för nästa budgetår.

Departementschefen erinrar till en början om merkostnadsanslagets tillkomst

och användning och konstaterar därvid, att medelsförbrukningen under

anslaget numera till övervägande del hänför sig till byggnadsföretag

tillhörande andra departement än kommunikationsdepartementet. Då en

närmare bedömning av byggnadskostnadernas storlek lämpligen bör ske

inom det departement, som från början handlagt frågan om medelsanvisning

för vederbörande byggnadsföretag, synes en ändrad ordning för mer5

llihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

kostnadernas bestridande angelägen. Ehuru någon ändring i berörda avseende

av praktiska skäl icke kan komina i fråga för nästa budgetår, förutsattes

att frågan undersökcs av byggnadsstyrelsen och i möjligaste mån

beaktas vid styrelsens medelsäskanden för budgetåret 1959/60.

Härefter övergår departementschefen till medelsberäkningen för nästa

budgetår och anför därvid följande.

Mellan sommaren 1956 och sommaren 1957 steg byggnadskostnaderna

med ca 7 %. Denna ökning av byggnadskostnaderna medför, att den förteckning,

som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget, i

enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med ett tjugofemtal

byggnadsföretag. Riksdagen har för alla dessa anvisat medel för

hela den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Företagen är kostnadsberäknade

vid tidigare prisnivåer. De kommer därför att drabbas av

den redovisade kostnadsökningen helt eller delvis, beroende på tidpunkten

för arbetenas påbörjande och byggnadstakten. På grundval av kostnadsnivån

sommaren 1957 räknar styrelsen med en ytterligare medelsåtgång för

dessa företag av 1 196 000 kr. Detta belopp skall täckas från nu ifrågavarande

anslag. För de i förteckningen redan ingående företagen räknar styrelsen

på samma grunder med en ytterligare merkostnad av 558 500 kr. Det

totala medelsbehovet på merkostnadsanslaget skulle därmed uppgå till

29 906 500 kr., varav hittills 26 300 000 kr. anvisats.

Vid beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår hade styrelsen

vid anmälan härom förra året utgått från kostnadsläget sommaren

1956. Med hänsyn dels till att kostnadsstegringen under budgetåret 1956/57

blivit större än vad som förutsetts, dels till att påbörjade byggnadsföretag

även kommer att drabbas av den kostnadsstegring, som redan inträtt eller

som kan förutses inträffa under innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen

hemställt om ett anslag av 700 000 kr. på tilläggsstat för innevarande

budgetår. Då det är angeläget, att pågående byggnadsarbeten kan fullföljas,

har jag ansett det nödvändigt, att erforderliga medel ställes till byggnadsstyrelsens

förfogande för ändamålet. Jag har därför i annat sammanhang

tillstyrkt styrelsens framställning om ett tilläggsanslag. För utbetalningar

under nästa budgetår har stvrelsen beräknat ett anslagsbehov av 1 100 000

kr.

I 1956 och 1957 års statsverkspropositioner uttalades, att en viss överskattning

av det faktiska medelsbehovet under anslaget syntes föreligga. Detta

angavs sammanhänga med att uppskattningen av det sammanlagda medelsbehovet

baserar sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande

av framräknade kostnadsstegringstal. Överskattningen av det faktiska

medelsbehovet sades förra året uppgå till storleksordningen 1—1,5

milj. kr. Med anledning härav förutsattes att en beräkning av det sammanlagda

medelsbehovet, som närmare anslöte sig till det faktiska skulle framläggas

av byggnadsstyrelsen hösten 1957. Byggnadsstyrelsen har nu angivit

denna överskattning till storleksordningen 0,4 milj. kr. för redan avslutade

byggnadsföretag. Huruvida denna överskattning kommer att bli bestående,

öka eller minska, anser sig styrelsen emellertid icke kunna ange i

dagens läge. Detta blir enligt styrelsen möjligt först då ett större antal

byggnadsföretag slutredovisats. Styrelsen har därför ansett de tidigare uppskattningarna

alltfort böra läggas till grund för det beräknade medelsbehovet.

Då alltjämt en viss överskattning av medelsbehovet synes föreligga,

anser jag det angeläget, att en beräkning av det sammanlagda medelsbehovet,

som närmare ansluter sig till det faktiska snarast bör verkställas. Det

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

67

torde därför ankomma på byggnadsstyrelsen, att så snart ett större antal

byggnadsföretag färdigställts, verkställa en ny beräkning av det faktiska

medelsbehovet.

Det tillskott till anslaget, som erfordras för fullföljande av beslutade

arbeten, synes för nästa budgetår kunna begränsas till 1 000 000 kr.

Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen

över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola

kompletteras med ytterligare ett tjugotal företag. Härtill komma merkostnader

för i förteckningen redan ingående företag. Det totala medelsbehovet

för täckning av hittills uppkomna merkostnader kan enligt byggnadsstyrelsen

anges till avrundat 29,9 mkr., varav 26,3 mkr. tidigare anvisats avriksdagen.

Med hänsyn till för närvarande tillgängliga medel å anslaget

samt beräknade utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen

ansett en anslagsförstärkning om 1 800 000 kr. erforderlig, varav 700 000

kr. äskats på tilläggsstat för innevarande budgetår och 1 100 000 kr. på riksstat

för budgetåret 1958/59. Departementschefen, som framhåller att styrelsens

uppskattning av medelsbehovet baserats på vissa generella beräkningar,

anser att en viss överskattning av det totala medelsbehovet för

ifrågavarande arbeten föreligger, varför en beräkning av det sammanlagda

medelsbehovet, som närmare ansluter sig till det faktiska, snarast bör verkställas.

Det tillskott till anslaget som erfordras för nästa budgetår för fullföljande

av beslutade arbeten har av departementschefen, som i annat sammanhang

gjort hemställan om den begärda medelsanvisningen på tilläggsstat,

ansetts kunna begränsas till 1 mkr.

Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag om anvisande av 700 000 kr. för förevarande ändamål på tilläggsstat

II till riksstaten för innevarande budgetår, har icke något att erinra

mot vad departementschefen i det föregående anfört och förordat. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må

I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.;

II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 3 januari 1958 föreslagna kompletteringarna

av den förteckning, som ligger till grund för användningen

av ifrågavarande anslag.

Fonden för låneunderstöd

13:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1957/58. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 154), innebärande oförändrad medelsanvisning

för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1957/58 för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kr.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Fonden för förlag till statsverket

14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 14,

s. 155) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader m. m.

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.

Från detta anslag bestridas fr. o. m. den 1 juli 1955 endast förskott till

regionplaneändamål.

Behållningen å anslaget den 1/7 1957 uppgick till 763 000 kr. För innevarande

budgetår har anvisats 100 000 kr. Av de sålunda tillgängliga medlen

på anslaget har till Stockholmstraktens regionplaneförbund reserverats

sammanlagt 330 000 kr. och till örnsköldsviksortens regionplaneförbund

106 500 kr. Ä anslaget kvarstår följaktligen ett belopp av 426 500 kr. odisponerat.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 och i anslutning

därtill i huvudsak anfört följande.

Regionplanering pågår f. n. för stockholmstrakten, för Göteborg med omgivningar,

för umeorten, för Kalmar och Nybro städer med omgivningar,

och för Karlskrona-Lyckeby. Regionplaner för boråstrakten och sundsvallsorten

hålla på att slutföras. Den beslutade regionplanen för örnsköldsvikstrakten

har påbörjats. En regionplan för eskilstunaorten är under förberedelse

och vissa regionala undersökningar pågå i Uppsala, Malmöhus och

Gävleborgs län. Vid sidan härav utföras planarbeten av regional karaktär

under landstingets ledning i Örebro län.

Styrelsen finner det inte möjligt att med säkerhet förutse behovet av förskottsmedel

för innevarande och nasta budgetår. Med ledning av belastningen

å anslaget under de senaste åren torde ett anslag av 100 000 kr. erfordras

för budgetåret 1958/59.

Departementschefen har förklarat sig inte ha något att erinra mot byggnadsstyrelsens

beräkning av förskottsbehovet för upprättande av regionplaner.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 100 000 kr.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

69

Diverse kapitalfonder

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

15 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har

(punkt 15, s. 156—163) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1958/59 anvisa i statsrådsprotokollet

angivna investeringsanslag å tillhopa 27,5 mkr.

I skrivelse den 31 augusti 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.

lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats

för budgetåren 1955/56—1957/58. I sammanställningen redovisas även styrelsens

äskanden för budgetåret 1958/59.

1955/56

1956/57

1957/58

Askanden

1958/59

Garage- och förrådsbyggnader m. m. ...

4 300

tusental

5 500

kronor

4 300

7 600

Maskincentralförråd

Motorfordon och vägmaskiner m. m. .

22 000

9 600

13 400

28 600

Flytande materiel..................

3 400

1 700

3 600

4 850

Grustag m. m........................

—

—

—

2 000

Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi-

tionsanslag.........................

—

1

1

2 000

Summa

29 700

16 801

21 301

45 050

Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande

för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret

1960/61 intill ett belopp av 18 mkr.

Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet

för budgetåret 1958/59 huvudsakligen utgått från de riktlinjer för investeringarna

i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års

statsverksproposition. Styrelsen framhåller därutöver, att de senaste årens

starka ökning av vägtrafiken ställt allt mer ökade krav på underhållet av

vägarna. Sålunda har erfarenheterna från de senaste årens verksamhet givit

vid handen, att de mer trafikerade grusvägarna inte längre kunna hållas i

tillfredsställande skick, om icke underhållet allt mer intensifieras. Härigenom

komma vägunderhållskostnaderna att stiga. En anslagsökning för vägunderhållet

har också under de senaste åren vidtagits. Enär en väsentlig

del av vägunderhållskostnaderna hänför sig till det maskinella vägunderhållet,

leder detta med nödvändighet till en ökning av maskininsatsen. Eftersom

förrådsfonden huvudsakligen har att tillgodose vägunderhållets behov

av maskiner och andra förnödenheter, finner styrelsen det nödvändigt

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

att anslagsbehovet under fonden helt tillgodoses och att ramen för de reglerade

investeringarna ges tillräcklig storlek. Därjämte framhålles, att det

tidigare gällande köp- och beställningsstoppet medfört, att såväl ersättningssom

nyanskaffningar av arbetsbesparande maskiner och redskap blivit eftersatta,

vilket försvårat och fördyrat vägunderhållsverksamheten.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få

hänvisas till propositionen (s. 157—161).

Över styrelsens framställning bär arbetsmarknadsstyrelsen avgivit yttrande

(s. 162).

Departementschefen hänvisar inledningsvis till att han vid anmälan av

kommunikationsverkens investeringsplan varken kunnat biträda den höjning

med 2 mkr. av förrådsfondens medelsförbrukningsram för innevarande

budgetår eller den höjning av ramen till 43,1 mkr. som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

äskat för nästa budgetår. Ramen för båda budgetåren har

sålunda fastställts till oförändrat 28 mkr. Hur medelsförbrukningen vid den

sagda ramen ungefärligen kommer att fördela sig på de olika anslagen framgår

av följande sammanställning.

1956/57

1957/58

1958/59

Utfall

Beräknat

Styrelsen

Dep.ch.

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m. 8,4

4,6

7,5

5,5

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m. 19,2

19,1

29,7

17,5

3. Flytande materiel................ 1,9

3,9

4,9

4,0

4. Dispositionsanslaget.............. 1,0

0,4

1,0

1,0

Summa mkr. 30,5

28,0

43,1

28,0

Därest beslut skulle fattas om anskaffning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

försorg av ett nytt fartyg för trafiken till Visingsö, synas

kostnaderna härför böra bestridas från dispositionsanslaget.

Med hänsyn till att begränsningar under flera år måst vidtas i investeringarna

inom förrådsfonden ha vissa eftersläpningar uppstått i tidigare

investeringsplaner. Det system, som hittills tillämpats rörande beräkningarna

av inhämtandet av de sålunda uppkomna eftersläpningarna, har medfört

svårigheter att överblicka det aktuella budgetårets investeringsbehov.

En förenklad redovisning och en bättre överblick skulle erhållas, om investeringsplaner

på liknande sätt, som sker inom de affärsdrivande verken,

uPPgj°r<3es för anslagen till garagebyggnader m. m. samt maskincentralförråd.

I sådana investeringsplaner torde de olika objektgrupperna böra

särredovisas med uppgift på kostnaderna för såväl ersättningsanskaffning

som nyinvestering. Departementschefen förutsätter, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i fortsättningen redovisar sina investeringsäskanden efter

dessa riktlinjer.

Mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande om högst 18

mkr. har departementschefen slutligen ingen erinran.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

71

Utskottet. Enligt den för innevarande budgetår gällande ramen för investeringarna

inom förrådsfonden skulle dessa få uppgå till sammanlagt 28

mkr. En framställning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida om höjning

av detta belopp till 30 mkr. har departementschefen, såsom i det föregående

omnämnts, icke ansett sig kunna biträda.

För nästa budgetår har styrelsen föreslagit investeringar i fonden om

sammanlagt 44,6 mkr., varav vid sidan av de ramreglerade investeringarna

1,5 mkr. till Grustag m. m. Departementschefen har emellertid ansett investeringarna

böra upptagas med ett oförändrat belopp av 28 mkr. Nämnda

belopp fördelar sig med 5,5 mkr. på Garage- och förrådsbyggnader m. m.,

med 17,5 mkr. på Motorfordon och vägmaskiner m. m., med 4,0 mkr. på

Flytande materiel och med 1,0 mkr. på dispositionsanslaget. Den av styrelsen

föreslagna medelsanvisningen till Grustag m. m. avstyrkes av departementschefen,

vars förslag i övrigt innebär reduceringar på samtliga anslag

utom dispositionsanslaget.

I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört biträder utskottet

Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om sammanlagt

27,5 mkr. ävensom bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att intill ett belopp av 18 mkr. ikläda sig betalningsansvar för materiel

till maskincentralförrådet, avsedd att levereras under budgetåret 1960/61.

Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under väg- och

vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-

ringsanslag, nämligen

1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 5 400 000 kr.

2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 16 200 000 »

3. Flytande materiel..................... 3 900 000 »

4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag

........................... 2 000 000 »

Stockholm den 28 februari 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Einar Persson, Boman, Thun, Pålsson,

Sundelin, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Rertil Petersson, Ragnar

Bergh, Sunne, fröken Ranmark, herr Mossberger och fru Svenson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Malmborg, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Gustafsson i Stockholm, Blidfors,

Andreasson, Gerhard Nilsson i Gävle, Heckscher, Johansson i Norrköping

och Svensson i Stenkyrka.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

Reservationer

vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)

a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i

Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 287 och II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television

samt sänkt investeringsanslag till ljudradioanläggningar, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Vad först»

och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:

»Vad först beträffar frågan om införande av kommersiell television vill

utskottet erinra om sitt uttalande härom vid 1956 års riksdag, alt den situationen

möjligen en gång kunde inträffa att det, med hänsyn till önskvärdheten

att hålla licensavgiften nere, kunde te sig befogat att medgiva betalda

reklaminslag i en eller annan form. I likhet med motionärerna finner

utskottet en sådan situation nu vara för handen. En omprövning av hela

frågan om kommersiella program i svensk television bör därför ske, syftande

till att kommersiella programinslag i enlighet med av motionärerna förordade

riktlinjer kunna komma till stånd redan under nästa budgetår. Genom

de inkomster som härigenom kunna beräknas inflyta torde ej heller

något driftanslag för nästa budgetår bliva erforderligt.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Mot bakgrund»

och slutar med »kunna biträda», bort ha följande lydelse:

»Mot bakgrund av vad sålunda anförts kan utskottet för sin del i vart fall

inte finna någon särskild utredning beträffande den fortsatta trådradioutbyggnaden

erforderlig. En revision av planen för densamma är dock enligt

utskottets förmenande påkallad, vilken revision synes kunna verkställas

genom försorg av telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio. I avvaktan

härpå anser sig utskottet ej böra tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet

under nästa budgetar. Vad åter beträffar motionärernas övriga yrkanden

i nu berörda motioner finner sig utskottet ej kunna biträda desamma.

»

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 31 börjar med »Utskottet,

som» och på s. 32 slutar med »framlagda förslag», bort ha följande lydelse:

»Utskottet, som således avstyrker bifall till sist behandlade motioner biträder

förutom i vad avser anslaget till Ljudradioanläggningar — Kungl.

Maj:ts anslagsberäkningar. Ej heller har utskottet funnit anledning till

erinran mot vad departementschefen därvid i övrigt anfört och förordat.

Till fragan om anvisande av medel för radiohuset och till televisionsverksamhetens

driftkostnader återkommer utskottet under punkten 8 i det följande

resp. vid sin behandling av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln,

punkten 66, framlagda förslag.»

^ dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande ly
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958

73

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 287 och

II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television, i

skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet i

frågan anfört;»

»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen II: 300 samt med bifall till motionerna I: 287

och II: 373, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret

1958/59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar

anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.;»

b) av herr Ståhl.

(i Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/ 59, a1 i texten