Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1958-02-28 · 73 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 73 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte
i ämnet väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I proposition nr 1 har
Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—10 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari
1958) lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar,
avseende postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Enligt beräkningarna våren 1957 uppskattades medelsförbrukningen på
kommunikationsverkens investeringsanslag uppgå till ca 910 mkr. under
budgetåret 1956/57. De sammanlagda faktiska investeringsutgifterna stannade
emellertid, som tabell 1 visar, vid ca 894 mkr. och underskredo således
de beräknade utgifterna med ca 16 mkr.
Tabell 1
Budgetåret 1956/57
Medelslörbrukning
Ingående
behållning
Anvisade
anslag
beräknad
våren 1957
faktisk
utgående
behållning
m i
ljoner kronor
Rambegränsade investeringar
Postverket........
........ 9,3
4,6
8,0
5,4
8,5
Televerket.........
........ 5,9
255,0
250,0
250,0
10,9
Statens järnvägar . .
........ 65,1
234,3
287,0
283,4
16,0
Vattenfallsverket ...
........ 64,7
294,0
326,0
317,4
41,3
Luftfartsverket.....
........ 4,5
4,0
6,0
6,0
2,5
Förrådsfonden.....
........ 22,4
16,8
31,0
30,5
8,7
Summa 171,9
808,7
908,0
892,7
87,9
Övriga investeringar
Postverket.........
........ 0,9
0,6
0,3
Televerket.........
........ —
0,3
0,3
0,3
—
Statens järnvägar ..
........ 0,2
—
—
0,1
0,1
Vattenfallsverket ...
........ —
2,0
2,0
0,1
1,9
Summa 1,1
2,3
2,3
U
2,3
Totalsumma 173,0
811,0
910,3
893,8
90,2
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Såsom framgår av tabellen falla de största avvikelserna på de ramreglerade
investeringarna för postverket (—2,6 mkr.), statens järnvägar (—3,6
mkr.) och vattenfallsverket (—8,6 mkr.). Vad angår postverket har den
lägre medelsförbrukningen förklarats till väsentlig del bero på att byggnadsverksamheten
inte kunnat genomföras i avsedd omfattning. Avvikelsen beträffande
statens järnvägar och vattenfallsverket anses inte vara större än
vad som normalt kan uppstå vid en investeringsomslutning av denna storleksordning.
Genom att den faktiska medelsförbrukningen under budgetåret nära ansluter
sig till den beräknade belastningen på investeringsanslagen ha anslagsbehållningarna
kunnat nedbringas med ej mindre än i runt tal 83 mkr.
Beträffande investeringsverksamheten under budgetåret 1957/58 framhölls
i fjolårets investeringsplan bl. a., att den restriktiva ekonomiska politik
som ansetts böra läggas till grund för 1957 års finansplan måste få
återverkningar även på kommunikationsverkens investeringar. Ur dessa synpunkter
hade en betydande nedskärning i förhållande till äskandena eftersträvats.
Behovet för affärsverken att fullfölja sina åtaganden gentemot allmänheten
samt inträdda kostnadsstegringar ansågos emellertid kräva en
uppräkning av de rambegränsade investeringarna i förhållande till budgetåret
1956/57. I enlighet härmed förordades, att den ramreglerade medelsförbrukningen
skulle få utgöra högst 945 mkr. För övriga investeringar beräknades
en medelsförbrukning av 58,4 mkr. varav 25 mkr. för en eventuell
storflygplats. På tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår ha anvisats
20 mkr. för detta ändamål. Hur det för övriga investeringar beräknade
beloppet fördelade sig på de olika verken framgår av första kolumnen
i tabell 2. I tabellen redovisas även den medelsförbrukning för budgetåret
1957/58 som verken beräknat i samband med petita för budgetåret 1958/59
och vidare de belopp som departementschefen förordar.
Tabell 2
Medelsförbrukning budgetåret
1957/58
Beräknat
Verkens
Förordat
våren 1957
förslag
hösten 1957
av dep.ch.
m i 1
[joner kronor
Ramreglerade investeringar
Postverket.....................
....... 7,0
7,0
7,0
Televerket.....................
....... 243,0
258,0
243,0
Statens järnvägar...............
....... 300,0
300,0
300,0
Vattenfallsverket...............
....... 360,0
360,0
360,0
Luftfartsverket.................
....... 7,0
7,0
7,0
Förrådsfonden.................
....... 28,0
30,0
28,0
Summa 945,0
962,0
945,0
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
3
Mcdelsförbrukning budgetåret 1957/58
Beräknat
Verkens
förslag
hösten 1957
Förordat
våren 1957
av dep.ch.
miljoner kronor
Övriga investeringar
Postverket..................
0,3
0,3
Televerket..................
.......... 14,4
14,4
14,4
Statens järnvägar...........
.......... 7,0
7,1
7,1
Vattenfallsverket............
.......... 12,0
9,0
9,0
Luftfartsverket..............
.......... 25,0
20,0
20,0
Summa
58,4
50,8
50,8
Totalsumma
1 003,4
1 012,8
995,8
Telestyrelsen har i samband med sina petita för budgetåret 1958/59 hemställt
om en utökning av den för innevarande budgetår fastställda investeringsramen
från 243 till 258 mkr. Denna ökning av ramen med 15 mkr. är
enligt telestyrelsen erforderlig för att med hänsyn till inträdda löne- och
prisstegringar möjliggöra en investering av samma volym, som avsågs med
den förra året beräknade investeringsramen. I anslutning härtill har styrelsen
äskat 14,4 mkr. på tilläggsstat för att täcka medelsförbrukningen vid
förutsatt ram. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22
november 1957 efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att
ramen för investeringarna inom förrådsfonden måtte ökas från 28 till 30
mkr. för innevarande budgetår. Denna ökning med 2 mkr. anser verket angelägen
för att möjliggöra ytterligare inköp av vägmaskiner och motorfordon,
varigenom en förbättring av maskindriftens ekonomi skulle erhållas.
Även om det samhällsekonomiska läget sedan tiden för framläggandet av
förra årets statsverksproposilion förbättrats, finner departementschefen
det vara angeläget att hålla fast vid fjolårets restriktiva behandling av kommunikationsverkens
investeringar för innevarande budgetår och kan alltså
icke tillstyrka någon höjning av de för televerket och förrådsfonden fastställda
investeringsramarna eller någon medelsanvisning på tilläggsstat för
televerket.
Enligt det anförda skulle således investeringsramarna bli oförändrade
under innevarande budgetår, d. v. s. 945 mkr. Posten för övriga investeringar
beräknas nedgå från 58,4 till 50,8 mkr. Totalt för kommunikationsverken
upptages alltså (945 + 50,8) 995,8 mkr.
I anledning av ett av statsutskottet i dess utlåtande nr 9 år 1957 gjort uttalande
i fråga om systemet med ramreglering av kominunikationsverkens
investeringar har departementschefen redovisat vissa synpunkter härå
(s. 4—6).
Till en början har departementschefen därvid redogjort för ramregleringens
konstruktion och verkningssätt och har härefter anfört följande.
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Såvitt jag förstår måste en avveckling av ramregleringen leda till att anslagen
skall bestämmas till sådant belopp, att de jämte ingående behållningar
kommer att motsvara den eftersträvade medelsförbrukningen. Ett sådant
system medger inget utrymme för extra marginaler. Den rörlighet, som
i det nuvarande systemet ligger i möjligheterna att med hjälp av marginalerna
på dispositionsanslagen förstärka otillräckliga anslag, skulle därmed
försvinna och verkens nuvarande valfrihet avsevärt begränsas.
Man kan visserligen tänka sig andra anordningar, som medger den eftersträvade
rörligheten. Ett sätt vore att i princip anvisa ett enda kollektivanslag
för varje fond. Jag är icke beredd att förorda en så långt gående anslagskoncentration.
En annan möjlighet består i att generellt medge överföringar
mellan de olika sakanslagen inom vissa på förhand bestämda gränser.
Vid ett genomförande härav skulle enligt min mening översikten och
kontrollen av det faktiska utfallet under fondernas olika objektgrupper försvåras.
Sammanfattningsvis kan sägas, att vinsten med en övergång till ett system
utan ramregleringar skulle inskränka sig till att man under själva
övergångsåret kunde ernå en viss reducering av anslagsanvisningen genom
att dra in de förefintliga marginalerna i form av ingående behållningar å
fonderna. För de följande budgetåren skulle ej föreligga någon skillnad i
fråga om behovet av anslagsmedel i förhållande till nuvarande system.
Nackdelar skulle visa sig genom antingen minskad rörelsefrihet inom fonderna
eller försämrade möjligheter till översikt och kontroll.
Mot bakgrunden av vad jag sålunda anfört, finner jag starka skäl tala
för ett bibehållande av ramregleringen. Jag förordar därför att det nuvarande
systemet bibehålls och har vid anslags- och medelsförbrukningsberäkningarna
för nästa budgetår utgått härifrån.
För budgetåret 1958/59 ha verksstvrelserna räknat med att investeringsutgifterna
skola inklusive kostnaderna för storflygplatsen komma att uppgå
till ca 1 354 mkr., vilket i jämförelse med de nu redovisade beräkningarna
för löpande budgetår skulle innebära en stegring med ca 358 mkr. Av
ökningen hänföra sig ca 242 mkr. till de ramreglerade anslagen och ca
116 mkr. till övriga anslag. T förhållande till den nu förordade ramen för
löpande budgetår falla av ökningen i runda tal 1 mkr. på postverket, 67
mkr. på televerket, 59 mkr. på statens järnvägar, 97 mkr. på vattenfallsverket,
3 mkr. på luftfartsverket och 15 mkr. på förrådsfonden. Av ökningen
på övriga anslag belöpa 8 mkr. på televerket, 48,5 mkr. på statens
järnvägar, 53 mkr. på vattenfallsverket, 5 mkr. på luftfartsverket och 1,5
mkr. på förrådsfonden.
Härefter konstateras (s. 6), att de av verksstvrelserna nu förutsatta investeringarna
ligga väsentligt över de prognoser för investeringsbehoven
som 1956 redovisades till 1955 års långtidsutredning.
I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen
följande.
Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom
kommunikationsdepartementet, har en höjning av den totala ramen för
verkens investeringar framstått som i och för sig angelägen dels för att
möjliggöra en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den
nuvarande står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
5
dels för att kompensera de prisstegringar, som ägt rum sedan fjolårets
stntsverksproposition avlämnades.
Vad gäller televerket har under de senaste åren en ökning av telefontrafiken
på ea 5 % försiggått. Kön av abonnenter, vilka väntar på att få telefon
inkopplad, är fortfarande stor. En ökning av kön kan återigen väntas,
bl. a. till följd av det ökade bostadsbyggandet. Fjärrförbindelsenätet kräver
nya utbyggnader för att säkerställa framkomstmöjligheterna vid rikssamtal,
sedan tillgängliga kapacitetsreserver utnyttjats. — Under flera år har
statens järnvägar arbetat tätt under kapacitetsgränsen. Sedan våren 1957
har emellertid efterfrågan på godstransporter minskat. Det ekonomiska läget
för statens järnvägar har härigenom blivit bekymmersamt, och rörelsen
har för första gången på mycket lång tid visat underskott efter avskrivningar.
Det framstår som ett viktigt villkor för en bättre driftsekonomi
inom järnvägsföretaget, att företaget får möjligheter att öka sina investeringar.
Dessa bör inriktas på de företagsekonomiskt mest lönande rationaliseringsåtgärderna,
såsom utbyggnaden av de trafikstarka huvudlinjerna
och anordningarna på de större stationerna och driftbangårdarna samt utökning
och modernisering av den rullande materielen. — Inom vattenfallsverkets
arbetsområde kännetecknas läget av en fortlöpande stegring i elkonsumtionen
av (i å 7 %. Den kraftiga årliga ökningen av elförbrukningen
har lett till att den till grund för det nuvarande utbyggnadsprogrammet
liggande prognosen måst korrigeras. En språngartad ökning av investeringarna
inom vattenfallsverket är därför nödvändig för att möjliggöra att
kraftverksutbyggnaderna kan hålla jämna steg med konsumtionsutvecklingen.
— Inom luftfartens område har särskilt beträffande inrikestrafiken
de senaste åren medfört en kraftig expansion, ökade investeringar kräves
därför för att ge markorganisationen möjligheter att utan eftersättande av
trafiksäkerheten och utan allvarliga friktioner avveckla den expanderande
trafiken. Härtill kommer att betydande belopp kräves för den utbyggnad av
en storflygplats, som beslutats av statsmakterna.
Den restriktiva ekonomiska politiken måste emellertid med hänsyn till
de expansiva tendenser, som trots den skönjbara avmattningen i högkonjunkturen
förefinnes inom vissa delar av samhällsekonomien, alltjämt bli
normgivande för de offentliga utgifterna för nästa budgetår. Det blir därför
nödvändigt att i görligaste mån söka begränsa den statliga upplåningen.
Detta måste få återverkningar på kommunikationsverkens investeringar.
Mot bakgrunden härav har en icke obetydlig nedskärning av affärsverkens
äskanden bedömts såsom nödvändig. En uppräkning av de rambegränsade
investeringarna för nästa budgetår i förhållande till innevarande bar emellertid
ansetts ofrånkomlig för alt möjliggöra för affärsverken att fullfölja
sina åtaganden gentemot allmänheten och för att i görligaste mån eliminera
inträdda kostnadsslegringar. För nästa budgetår föreslås därför ell totalt
rambelopp av 1 040,5 milj. kr. ökningen i förhållande till innevarande budgetårs
ram uppgår sålunda till 95,5 milj. kr. Av dessa belopp hänför sig 15
milj. kr. till alomencrgianläggningar, för vilket ändamål under innevarande
budgetår anvisats 2 milj. kr. vid sidan av ramregleringen.
Vid övervägandena rörande fördelningen av denna ökning mellan de
olika affärsverken bär i och för sig önskvärda investeringar av mera servicebetonad
art måst stå tillbaka för sådana investeringar, som utgör en
nödvändig förutsättning för en stegrad industriproduktion och därmed fortsatt
framåtskridande i samhället. I enlighet härmed har de största ökningarna
lagts på investeringarna i kraftverk. Även investeringarna i statens
järnvägar har måst givas viss prioritet för att möjliggöra den upprustning,
som oundgängligen erfordras för all rationalisera driften och öka kapaci
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
teten på huvudlinjerna. För vattenfallsverket, statens järnvägar, televerket
och luftfartsverket upptages ökningen i förhållande till de för innevarande
budgetår förutsatta ramarna med resp. 80, 10,5 och 1,5 milj. kr. För postverket
föreslås en minskning med 1 milj. kr. och för väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond en oförändrad investeringsram.
Vid sidan av investeringsramarna har jag tagit upp anslag till följande
belopp, nämligen ljudradioanläggningar 10,5 milj. kr., televisionsradioanläggningar
6,4 milj. kr., anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete 1,5
milj. kr., förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen 10 milj. kr. och storflygplats
25 milj. kr.
Den sålunda för budgetåret 1958/59 förordade investeringsverksamheten
framgår av tabell 3.
1957/58
1958/59
1958/59
Förordat av
Verkens
Förordat av
föredragandena
förslag
dep.ch.
miljoner kronor
Ilamreglerade investeringar
Postverket.................
........... 7,0
8,0
6,0
Televerket.................
........... 243,0
310,0
248,0
Statens järnvägar...........
........... 300,0
359,3
310,0
Vattenfallsverket...........
........... 360,0
457,0
440,0
Luftfartsverket.............
........... 7,0
10,0
8,5
Förrådsfonden.............
........... 28,0
43,1
28,0
Summa 945,0
1 187,4
1 040,5
Övriga investeringar
Postverket..................
........... 0,3
__
._
Televerket..................
........... 14,4
22,4
18,4
Statens järnvägar...........
........... 7,1
55,6
—
Vattenfallsverket............
........... 9,0
62,0
14,9
Luftfartsverket..............
........... 20,0
25,0
25,0
Förrådsfonden..............
1,5
—
Summa 50,8 166,5 58,3
Totalsumma 995,8 1 353,9 1 098,8
Det i kolumnen för verkens förslag under övriga investeringar upptagna
beloppet för statens järnvägar om 55,6 milj. kr. avser särskilda framställningar
den 23 oktober 1957 om lån till Svenska turistföreningen för nyanskaffning
av fartyg på Sjöfallsleden (0,3 milj. kr.), den 5 november 1957 angående
ökat förlag för statens järnvägar (54,3 milj. kr.) och den 26 november
1957 angående lån till Svenska Lastbil AB 1,0 milj. kr. Jag tillstyrker
lånet till turistföreningen men förordar att det härför erforderliga beloppet
får anvisas av medel från dispositionsanslaget. Då framställningarna i övrigt
vid tiden för uppgörandet av statsbudgeten var föremål för remissbehandling,
har jag f. n. icke ansett mig kunna upptaga dem till prövning. Ett
ställningstagande till dessa förslag torde få anstå till nästa års statsverksproposition.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
7
Kommunkationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 098,8 milj. kr., att jämföras med 995,8 milj. kr. för innevarande
budgetår.
Slutligen förordas av budgettekniska skäl att de nuvarande 26 anslagen
på statens järnvägars fond nedbringas till åtta och att de nuvarande nio
anslagen på luftfartsfonden minskas till fyra.
Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och
departementschefens förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet
samt medelsbehov och medelsförbrukning för budgetåret 1958/59 i förhållande
till innevarande budgetår torde få hänvisa till statsrådsprotokollet
(s. 1—10) och till efterföljande tablå.
Ramreglerade in- vesteringar
Postverket..........
Televerket..........
Statens järnvägar ..
Vattenfallsverket....
Luftfartsverket ....
Förrådsfonden......
Inves-
terings-
utgifter
Av verken
planerade in- vesteringsut- gifter
Av departe- mentschefen
beräknade
investerings- utgifter
Reser- vatio- ner den
30/6
1957
Anslag
Förslag
Beräk- nade
reser- vatio- ner den
30/6
1959
1956/57
1957/58
1958/59
1957/58
1958/59
1957/58
1958/59
5,4
250,0
283.4
317.4
6,0
30,5
7,0
258.0
300.0
360.0
7,0
30,0
8.0
310.0
359.3
457.0
10.0
43,1
7,0
243.0
300.0
360.0
7,0
28,0
6,0
248.0
310.0
440.0
8,5
28,0
8.5
10,9
*16.0
41.3
2.5
8,7
2,9
254,5
310,3
348,0
5,4
21,3
3.0
245,9
300.5
430.2
8.0
27,5
1.4
20.3
16.8
19,5
0,4
1.5
892,7
962,0
1187,4
945,0
1040,5
87,9
942,4
1 015,1
59,9
Övriga investeringar
Postverket..........
0,6
0,3
—
0,3
—
0,3
—
—
—
Televerket..........
0,3
14,4
22 4
144
18,4
—
14,4
18,4
—
Statens järnvägar . .
0,1
7,1
556
7.1
—
0,1
7.0
—
—
Vattenfallsverket. .. .
0,1
9,0
62,0
9,0
14.9
1,9
12,0
10,0
Luftfartsverket ....
20,0
25.0
20,0
25,0
—
20,0
25,0
Förrådsfonden......
—
—
1,5
—
—
—
—
1,1
50,8
166,5
50,8
58,3
2,3
53.4
53,4
—
Totalsumma
893,8
1012,8
1 353,9
995,8
1098,8
90,2
995,8
106.8,5
59,9
* Härav indragas 2,3 mkr. å äldre anslag.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Torsten Andersson (I: 289) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset (11:375), vari hemställts, att riksdagen måtte för
stockholmsregionen fastställa en ram för de av statsmedel eller med statslån
finansierade investeringarna av samma omfattning som innevarande
års investeringar av nämnda slag inom området.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen I: 289.
8 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Utskottet. Enligt den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för
kommunikationsverken skulle den ramreglerade medelsförbrukningen för
innevarande budgetår få uppgå till ett sammanlagt belopp av 945 mkr. För
ej ramreglerade investeringar beräknades en medelsförbrukning av 58,4
mkr., \ara\ 25 mkr. för en eventuell storflygplats. För sistnämnda ändamål
har sedermera på tilläggsstat anvisats ett belopp av 20 mkr. I anslutning till
sina petita för budgetåret 1958/59 har nu telestyrelsen hemställt om viss
utökning av den för innevarande budgetår fastställda ramen för verkets
investeringar, varigenom en i förhållande till föregående budgetår reellt
oförändrad omfattning av investeringsvolymen skulle möjliggöras. Styrelsen
har samtidigt hemställt om härför erforderlig medelsanvisning på tillläggsstat.
Även väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning
av investeringsramen för genomförande av vissa, som angelägna betecknade
investeringar i förrådsfonden. Departementschefen har emellertid
— under hänvisning till det alltjämt kritiska samhällsekonomiska läget
icke ansett sig kunna tillstyrka någon höjning av investeringsramarna
för respektive verk och ej heller någon medelsanvisning på tilläggsstat för
televerket.
De ramreglerade investeringarna för innevarande budgetår upptagas följaktligen
med ett oförändrat belopp av 945 mkr. Inberäknat summan av anslagen
för Övriga investeringar, som beräknats minska från tidigare förutsatta
58,4 till 50,8 mkr., upptages totalt för kommunikationsverken ett belopp
av 995,8 mkr.
Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.
För nästa budgetår ha verksstyrelserna i sina anslagsäskanden räknat med
en sammanlagd investeringsvolym av ca 1 354 mkr., varav ca 1 187 mkr. för
ramreglerade investeringar eller en ökning av dessa med ca 242 mkr. Härav
falla 1 mkr. på postverket, 67 mkr. på televerket, 59 mkr. på statens järnvägar,
97 mkr. på vattenfallsverket, 3 mkr. på luftfartsverket och 15 mkr.
på förrådsfonden. Av den föreslagna ökningen på övriga anslag, ca 116
mkr., hänföra sig 8 mkr. till televerket, 48,5 mkr. till statens järnvägar, 53
mkr. till vattenfallsverket, 5 mkr. till luftfartsfonden och 1,5 mkr. till förrådsfonden.
I propositionen erinras i anslutning härtill om att, enligt de
prognoser som verksstyrelserna 1956 redovisade till 1955 års långtidsutrednhig,
inv esteringsbehoven för den mera ordinarie anläggningsverksamheten,
exklusive förrådsfonden, för budgetåret 1958/59 beräknades till 1 120
mkr., räknat i 1955 års priser. Angivna belopp motsvarar ca 1 200 mkr. i
1957 års priser — att jämföras med förenämnda belopp av 1 354 mkr. Även
i relation till de ökningar långtidsutredningen sedermera bedömde som möjliga
låge investeringsönskemålen på hög nivå.
Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden som verkställts inom
kommunikationsdepartementet har, enligt vad som anföres i propositionen,
en höjning av den totala ramen för verkens investeringar i och för sig
framstått som angelägen. Som skäl härför anges dels önskemålet att ernå
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
9
en höjning av verkens kapacitet till en nivå, som bättre än den nuvarande
står i överensstämmelse med efterfrågan på verkens tjänster, dels behovet
av kompensation för inträdda kostnadsstegringar. Med hänsyn härtill har
-—- även om kravet på en fortsatt restriktiv ekonomisk politik jämte nödvändigheten
att begränsa den statliga upplåningen medfört nedskärningar
av verkens äskanden — en uppräkning av investeringarna i relation till
innevarande budgetår ansetts vara ofrånkomlig.
De överväganden som sålunda skett ha resulterat i en uppräkning av de
ramreglerade investeringarna till ett belopp av 1 040,5 mkr. eller en ökning
med nominellt 95,5 mkr. För vattenfallsverket, statens järnvägar, televerket
och luftfartsverket innebär detta en höjning i förhållande till innevarande
budgetår med respektive 80, 10, 5 och 1,5 mkr., för postverket en minskning
med 1 mkr. och för förrådsfonden en oförändrad ram. De ej ramreglerade
anslagen ha upptagits med 10,5 mkr. till ljudradioanläggningar, 6,4
mkr. till televisionsradioanläggningar, 1,5 mkr. till anläggning för teletekniskt
utvecklingsarbete, 10 mkr. till förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
och 25 mkr. till storflygplats. Den sammanlagda medelsförbrukningen
under kommunikationsverkens kapitalfonder nästa budgetår skulle därmed
komma att uppgå till 1 098,8 mkr. att jämföras med 995,8 mkr. för innevarande
budgetår. För finansiering av detta program har av Kungl. Maj:t
anslag äskats med sådana belopp att de jämte förutsedda behållningar motsvara
den för respektive utgiftsändamål föreslagna medelsförbrukningen.
Den i tidigare års statsverkspropositioner konstaterade eftersläpningen
i kommunikationsverkens investeringar består alltjämt. Det sagda torde
framför allt gälla televerket och statens järnvägar. För televerkets del är
sålunda kön av abonnenter, som vänta på att få telefon inkopplad, fortfarande
stor och beräknas än mer växa till följd av det ökade bostadsbyggandet.
Ej heller kan med nuvarande investeringsvolym den i företagsekonomiskt
hänseende mycket fördelaktiga automatiseringen av telefontrafiken
fullföljas i önskad takt. För statens järnvägars del har läget till följd
av den minskade omfattningen i avseende å såväl person- som godstrafiken
medfört ett bekymmersamt läge, vilket i hög grad aktualiserar behovet av
effektiva men kapitalkrävande rationaliseringsåtgärder, såsom utbyggnad
av trafikstarka huvudlinjer jämte stationsanläggningar och bangårdar samt
modernisering av rullande materiel. Vad vidare beträffar vattenfallsverket
kräves för tillgodoseende framför allt av det ständigt stegrade elkraftbehovet
för produktiva ändamål kraftigt ökade investeringar. Också den
ökade inrikes flygtrafiken nödvändiggör stora investeringar, bl. a. i flygfält
och säkerhetsanordningar.
Mot bakgrund av anförda förhållanden finner utskottet i likhet med departementschefen
ett än bättre tillgodoseende av investeringsbehoven på förevarande
områden välmotiverat och önskvärt. Med beaktande jämväl av
det åberopade ekonomiska läget — främst då situationen på kapitalmarknaden
— har utskottet emellertid funnit sig böra godtaga den av Kungl.
Maj:l förordade investeringsramen för nästa budgetår. Den avvägning inom
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
den totala ramen de skilda verken emellan som skett finner sig utskottet
jämväl kunna godtaga.
Ej heller har utskottet något att erinra mot den av departementschefen
förordade anslagskoncentrationen under statens järnvägars fond och luftfartsfonden,
varigenom anslagen under nämnda fonder reduceras från 26
till 8 resp. från 9 till 4.
Till frågan om anvisande av de anslag som erfordras för ett genomförande
av den förordade investeringsplanen återkommer utskottet under
respektive punkter i det följande.
I anledning av särskilt uttalande från utskottets sida i dess utlåtande nr
9 vid fjolårets riksdag har departementschefen i propositionen upptagit
frågan om lämpligheten av fortsatt ramreglering av här ifrågavarande investeringar.
Efter en redogörelse för ramregleringens nuvarande utformning
framhålles att en avveckling av densamma skulle leda till att anslagen
måste bestämmas till sådana belopp, att de jämte ingående behållningar
komme att motsvara den eftersträvade medelsförbrukningen. Den
rörlighet som i det nuvarande systemet ligger i möjligheterna att med hjälp
av marginalerna på dispositionsanslagen förstärka otillräckliga anslag skulle
därmed försvinna och verkens nuvarande valfrihet begränsas. Den eftersträvade
rörligheten skulle visserligen kunna uppnås genom anvisande i
princip av ett enda kollektivanslag för varje fond, vilket departementschefen
dock förklarar sig icke beredd att förorda, eller genom att överföringar
mellan de olika anslagen under vissa villkor medgåves. Mot bakgrund av
angivna förhållanden förordar departementschefen slutligen ett bibehållande
av nuvarande ordning.
Utskottet vill för sin del icke bestrida att vissa fördelar kunna vara förenade
med ramregleringen i dess hittillsvarande form även om det icke är
övertygat om att ytterligare förenklingar av densamma ej vore möjliga.
En tänkbar lösning härutinnan synes exempelvis det av departementschefen
antydda systemet med ett kollektivanslag under varje fond erbjuda. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om den utveckling i denna riktning
som skett genom den anslagskoncentration som föregående år beslutades
i fråga om vattenfallsverkets fond och i det föregående tillstyrkts beträffande
statens järnvägars fond och luftfartsfonden. Ett oeftergivligt villkor
för ett system av ifrågasatt slag är dock enligt utskottets uppfattning att
verkens investeringsplaner redovisas på ett sådant sätt, att de i kollektivanslagen
ingående delansfågen eller objekten kunna särskiljas.
Vidkommande slutligen det i motionerna 1:289 och 11:375 framförda
yrkandet får utskottet anföra följande. Motionärerna ha hemställt att riksdagen
måtte för stockholmsregionen fastställa en ram för de av statsmedel
eller med statslån finansierade investeringarna av samma omfattning som
innevarande års investeringar av nämnda slag inom området. Vilka investeringar
som skola anses tillhöra denna grupp eller dess absoluta storleksordning
ha ej närmare angivits. Ej heller har utsagts på vad sätt en sådan
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
11
reglering formellt skulle kunna komma till stånd. Såvitt utskottet kan finna
låter den sig emellertid i praktiken ej genomföras. I vart fall skulle den,
i motsats till vad utskottet eftersträvat, medföra en ytterst komplicerad
utbyggnad av den nuvarande ramregleringen. Utskottet vill därför avstyrka
bifall till motionerna i fråga.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört;
II. att motionerna I: 289 och II: 375 icke må av riksdagen
bifallas.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov, Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 11—20) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1958/59 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 3 003 000 kr.
I skrivelse den 29 augusti 1957 har generalpoststyrelsen framlagt sina
petita för budgetåret 1958/59. I skrivelsen redovisas följande sammanställning
av de under postverkets fond anvisade anslagen för budgetåren 1955/
56—1957/58 jämte styrelsens äskanden för nästa budgetår.
1955/56
1956/57
1957/58
Askanden
1958/59
Posthus m. m......................
4 000
tusental
1
kronor
500
300
Förvärv av fastigheter..............
1 395
300
1
400
Anskaffning av automobiler m. m. ...
1 500
1 100
700
1 000
Postverkets diligenstrafik
Garagebyggnader m. m............
1 800
200
500
1 100
Anskaffning av bilmateriel........
1 500
1 100
1 200
1 300
Förvärv av billinjer..............
1 000
900
1
500
Postverkets dispositionsanslag........
700
1 000
1
—
Summa
11 895
4 601
2 903
4 600
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 12—18).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luftfartsstyrelsens äskanden (s. 18 och 19).
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen
för kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 6 mkr.
under nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på
de olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 20 i propositionen
intagen tabell. I övrigt anför departementschefen följande.
De begränsningar av medelsförbrukningen i förhållande till styrelsens
förslag, som ansetts nödvändiga för att postverkets investeringar skall kunna
hållas inom den förordade ramen för nästa budgetår, har "fördelats med
300 000 kr. på anslaget till Posthus in. m., 200 000 kr. på anslaget till Inköp
av fastigheter, 100 000 kr. på anslaget till Anskaffning av "automobiler,
300 000 kr. på anslaget till Garagebyggnader in. m., 200 000 kr. på anslaget
till Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen, 600 000 kr. på anslaget
till Förvärv av billinjer samt 300 000 kr. på dispositionsanslaget.
Nedskärningen av investeringsvolymen torde inte hindra påbörjandet
under nästa budgetår av tillbyggnaden av postverkets industrianläggningar
i Ulvsunda, posthuset i Lidköping samt garageanläggningarna i Gäddede
och Hammarstrand. Tiden för byggnadsarbetenas igångsättande lär emellertid
i vissa fall få framflyttas något under budgetåret.
Anslagsbeloppen för nästa budgetår har beräknats med ledning av den
uppskattade medelsförbrukningen jämte beräknad ingående behållning på
de olika anslagen. Anslagen till Posthus in. m., Förvärv av billinjer samt
postverkets dispositionsanslag har därvid kunnat uppföras med endast
formella belopp. De av mig förordade anslagen uppgår till totalt 3,0 milj. kr.
Utskottet. Generalpoststyrelsen har i sina anslagsäskanden räknat med
en medelsförbrukning för nästa budgetår om 8,0 mkr. Enligt departementschefens
mening bör emellertid investeringsramen för postverkets del fastställas
till 6,0 mkr, vilket förutsätter anvisande av anslag om 3,0 mkr.
För ernående av den sålunda föreslagna investeringsbegränsningen förordas
en minskning i förhållande till styrelsens förslag av följande utgifter,
nämligen för posthusbyggnader med 300 000 kr., för inköp av fastigheter
med 200 000 kr., för anskaffning av automobiler med 100 000 kr., för garagebyggnader
med 300 000 kr., för anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
med 200 000 kr., för förvärv av billinjer med 600 000 kr. samt för
dispositionsanslaget med 300 000 kr. Även vid den föreslagna begränsningen
av investeringsvolymen kunna dock av styrelsen planerade arbeten med tillbyggnaden
av verkets industrianläggningar i Ulvsunda samt posthuset i Lidköping
och garageanläggningarna i Gäddede och Hammarstrand påbörjas.
Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av Kung],
Maj :t förordade ramen för verkets medelsförbrukning. Ej heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen av
investeringarna på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen. Vad speciellt
beträffar anslagen till postdiligensrörelsen in. in. vill utskottet dock
i anledning av det under senare år allmänt konstaterade, försämrade trafikresultatet
för busstrafikens del framhålla angelägenheten av att driftutfallet
för verkets bil- och diligensrörelse uppmärksamt följes samt att
till följd härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
13
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under postverkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Posthus m. m......................... 1 000 kr.
2. Inköp av fastigheter.................... 200 000 »
3. Anskaffning av automobiler m. m....... 900 000 »
4. Garagebgggnader m. m................. 800 000 »
5. Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen
................................ 1 100 000 »
6. Förvärv av billinjer .................... 1 000 »
7. Postverkets dispositionsanslag .......... 1 000 »
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 21—60) föreslagit
riksdagen att för budgetåret 1958/59 under televerkets fond anvisa i
statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 264 301 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1957 har telestyrelsen hemställt om anslag för
budgetåret 1958/59. Styrelsen har därjämte i en särskild skrivelse nämnda
dag gjort framställning om vissa medel på tilläggsstat för budgetåret 1957/
58.
Inledningsvis har styrelsen lämnat vissa i propositionen (s. 21 och 22)
intagna tabellariska uppgifter rörande utvecklingen av televerkets rörelse
under budgetåret 1956/57, mätt i antalet telefonapparater, telexabonnemang,
radiolicenser samt taxerade samtal, telegram och telexskrivningar.
I fråga om antalet uppsatta telefonapparater konstateras en nedgång från
115 200 st. under budgetåret 1954/55 till 107 300 st. under budgetåret 1955/
56 och till 91 200 st. under budgetåret 1956/57.
Trots att antalet väntande abonnenter undan för undan sjunkit under de
två sista kalenderåren måste alltjämt ett onormalt stort antal nya abonnenter
vänta alltför länge på inkoppling. Av trafiksiffrorna framgår, att telefontrafiken
ständigt stiger. Om hänsyn tages till att den successivt pågående
helautomatiseringen av riksbanken medför, att förut periodavgiftsbelagda
samtal registreras på abonnenternas samtalsmätare i stället för att debiteras
med samtalsspecifikationer och därför ej längre ingå i det statistiskt
uppgivna antalet samtal, har den verkliga ökningen av antalet telefonsamtal
med periodavgift under budgetåret 1956/57 varit 4,7 %. Vad telegramtrafiken
beträffar har en mindre minskning inträtt under budgetåret 1956/57,
som följd av bl. a. telexrörelsens snabba utveckling.
Styrelsen meddelar beträffande det i 1956 års statsverksproposition framlagda
förslaget till införande av en SOS-organisation i landet, att SOS-ccntralcr
f. n. finnas i Göteborg, Uppsala och Östersund. Under innevarande
budgetår planeras sådana centraler i Jönköping, Kalmar, Kristianstad och
14 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Borås. För budgetåret 1958/59 beräknas ytterligare ett antal SOS-centraler
kunna anordnas.
Styrelsen har i petita lämnat en sammanfattande redogörelse för den utbyggnad
under de närmaste åren av det svenska fjärrförbindelsenätet för
telekommunikationer, som är nödvändig framför allt med Hänsyn till rikstelefontrafiken
och den beslutade utbyggnaden av ett svenskt televisionsnät.
Beträffande det huvudsakliga innehållet i telestyrelsens redogörelse torde
få hänvisas till propositionen (s. 23—25).
En sammanställning av telestyrelsens äskanden å tilläggsstat för innevarande
budgetår och å riksstat för budgetåret 1958/59 med de för budgetåren
1955/56—1957/58 anvisade anslagen visar följande belopp.
Telefonstationsbyggna-
1955/56
1956/57 1957/58
anvisat å äskat å
riksstat tilläggsstat
tusental kronor
1958/59
äskanden
der m. m...........
7 500
7 700 9 000
--
11 350
Förrådsbyggnader m. m.
—
1 000 1 000
--
2 500
Inköp av fastigheter ...
Telefon- och telegrafan-
100
300 200
--
300
läggningar...........
Radioanläggningar för
192 200
227 800 225 900
14 400
283 000
televerket...........
Radioanläggningar för
10 850
11 780 15 900
■-
17 550
luftfarten...........
Försvarsberedskap vid
500
1 070 2 100
—
2 800
televerket...........
Televerkets dispositions-
2 700
1 650 3 500
*-
5 500
anslag..............
6 500
4 000 11 300
--
4 000
Övrigt................
—
■- --
--
7 000*
Telestyrelsen understryker de svårigheter, som uppkommit och som för
varje år på senare tid förvärrats genom att investeringarna inom televerket
icke kunnat hålla jämna steg med abonnent- och trafikökningen. Detta liatlett
till att reserver i stationer och ledningsnät praktiskt taget helt förbrukats
samtidigt som det uppdämda behovet av nyanläggningar undan för undan
blivit allt större. De kostnader, som nedläggas på den pågående automatiseringen
av telefontrafiken, utgöra — utöver den standardförbättring som
automatiseringen innebär — en ur ekonomisk synpunkt mycket fördelaktig
kapitalplacering. Med de ständigt stigande personalkostnaderna och med de
växande svårigheterna att skaffa personer, som äro villiga att sköta manuella
växelstationer, framstår i själva verket automatisering av telefondriften i
så snabb takt som möjligt såsom enda utvägen att säkerställa telekommunikationerna
och ett gynnsamt ekonomiskt resultat av televerkets rörelse.
1 Avser televerkets byggnad i Farsta.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
15
Televerket gör betydande förluster på den lokala telefonrörelsen vid manuella
stationer. Inom sådana centralstationsområden, där flertalet abonnenter
ännu äro anslutna till manuella stationer, går den lokala telefonrörelsen
med en förlust av 50—150 kr. per apparat och år.
Genom de stora avskrivningar, som göras på televerkets anläggningar, ha
lånemedel endast i relativt ringa utsträckning behövt anlitas för finansiering
av televerkets anläggningsarbeten. Under de senaste fem åren ha sålunda
lånemedel endast behövt anlitas intill 40, 36, 32, 24 resp. 16 % för
täckande av de totala anläggningskostnaderna.
Beträffande petitamyndigheternas närmare redogörelser för investeringsönskemålen
m. m. för nästa budgetår får utskottet, i den mån frågorna icke
närmare redovisas i det följande, hänvisa till propositionen (s. 26—53).
I 1957 års statsverksproposition meddelades, att förhandlingar pågingc
med Stockholms stad om inköp av en tomt för teleteknisk byggnad i Forsta
och att telestyrelsen hemställt om anslag för tomtförvärv och påbörjande
av byggnadsarbetet. Departementschefen förklarade sig emellertid i avbidan
på resultatet av förhandlingarna rörande denna fråga icke vara beredd att
tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet. Då byggnaden måste vara
färdigställd under år 1960, beroende på av Stockholms stadsplanereglering
betingade husraserings- och gatuarbeten i de kvarter i Nedre Norrmalm, inom
vilka telestyrelsens fastigheter äro belägna, hemställer telestyrelsen om
ett investeringsanslag för budgetåret 1958/59 till tomtförvärv samt till påbörjande
av byggnadsarbetet. Det härför behövliga beloppet beräknas uppgå
till 7 mkr. Beloppet bör enligt telestyrelsens mening icke inräknas i de
ramreglerade investeringarna.
Beträffande den närmare utformningen av projektet samt byggnadsstyrelsens
och arbetsmarknadsstyrelsens yttranden i ärendet torde få hänvisas
till propositionen (s. 30 och 31).
Den 23 november 1956 tillkallade Kungl. Maj :t sakkunniga med uppgift
att företräda staten vid förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa
mellan staten och staden föreliggande byggnads- och markfrågor. Efter
framställning från telestyrelsen ha dessa sakkunniga, den s. k. markdelegationen,
tagit upp frågan om förvärv av en tomt för teletekniska byggnader i
Farsta. I skrivelse den 31 oktober 1957 har markdelegationen meddelat, att
delegationens förhandlingar med stadens delegerade om tomtförvärvet nu
slutförts och resulterat i förslag till köpeavtal mellan Kungl. Maj :t och kronan,
å ena sidan, samt Stockholms stad, å andra sidan, beträffande visst för
telestyrelsen avsett markområde i Farsta.
I fråga om innebörden av avtalet torde få hänvisas till propositionen (s.
31 och 32).
I eu särskild skrivelse den 8 november 1957 framhåller telestyrelsen att
styrelsen tidigare räknat med ett markområde om ca 65 009 in2 för den
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
teletekniska byggnaden i Farsta. För att bl. a. möjliggöra en mera omfattande
bebyggelse för kronans räkning har det emellertid visat sig lämpligt att
öka tomtområdet till ca 70 000 m2.
Från början hade en sammanhängande byggnadskropp med en sammanlagd
nettogolvyta om 9 300 m2 planerats. Av bl. a. plantekniska skäl har en
uppdelning på flera byggnader ansetts nödvändig. Härvid blir det ekonomiskt
fördelaktigt att öka den ursprungligen planerade golvytan. Enligt
uPPgj°rda ritningar skola två teletekniska byggnader, vardera i åtta våningar,
uppföras samt en byggnad inrymmande lunchrestaurang, föreläsningssal,
bibliotek m. m. med en sammanlagd nettogolvyta om ca 12 000 in2.
Byggnadsstyrelsen, som granskat förenämnda ritningar utan erinran, har
beräknat anläggningskostnaderna till 16,5 mkr. De sammanlagda tomt- och
byggnadskostnaderna kunna uppskattas till 20 mkr. Kostnadsökningen inverkar
icke på storleken av det investeringsanslag av 7 mkr., som styrelsen
äskat för nästa budgetår.
I propositionen (s. 38—51) har vidare redovisats för de med Ijudradiooch
televisionsverksamheten m. m. sammanhängande frågorna.
Till en början erinras därvid om att kostnaderna för rundradions utbyggnad
enligt riksdagens beslut skola bestridas genom självfinansiering inom
ramen för licensintäkterna. Radiorörelsens budget har fr. o. m. innevarande
budgetår närmast karaktären av en specialbudget.
Telestyrelsen har efter samråd med Sveriges Radio1 framlagt förslag till
budget för ljudradiorörelsen för budgetåret 1958/59. I följande sammanställning
redovisas den för 1957/58 fastställda budgeten, budgetförslag för
1958/59 samt den beräknade utvecklingen av ljudradiobudgeten för budgetåren
1959/60—1961/62.
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
1961/62
Licenstal milj................
2,61
2,65
2,70
2,75
2,79
Licensintäkt mkr...............
67,3
79,5
81,0
82,5
83.7
Driftkostnader mkr.
Sveriges Radio...............
34,0
39,7
41,0
43,5
44,6
Telestyrelsen...............
15,5
16,4
17,0
17,7
18,4
Investeringar mkr.
Telestyrelsen.............
10,5
10,5
12,1
12,1
12,1
Byggnadsstyrelsen............
1,5
8,0
11,0
11,0
11,0
Summa kostnader
61,5
74,6
81,1
84,3
86,1
Över- resp. underskott..........
+ 5,8
+ 4,9
-0,1
-1,8
— 2,4
I propositionen lämnas härefter (s. 39) en redogörelse för utvecklingen av
licensintäkterna.
I skrivelse den 30 augusti 1957 har Sveriges Radio framlagt en redogörelse
för programproduktionens medelsbehov under budgetåret 1958/59.
1 Aktiebolaget Radiotjänst har den 23 oktober 1957 ändrat namnet till Sveriges Radio Aktiebolag.
B
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
17
För innevarande budgetår förutses en sändningstid av ca 7 300 timmar,
varav 5 800 i riksprogrammet och 1 500 i program 2. En i förhållande till
innevarande budgetår oförändrad programtid har lagts till grund för budgeten
1958/59.
Den närmare innebörden av budgetberäkningen för ljudradion framgår
av en i propositionen (s. 39 och 40) återgiven tabell.
Telestyrelsen beräknar televerkets driftkostnader för programdistribution
och licensinkassering för budgetåret 1958/59 till 16,4 mkr. För budgetåren
därefter beräknas kostnaderna komma att öka något.
För distributionsnätets utbyggnad för tiden t. o. m. budgetåret 1961/62
har styrelsen uppgjort ett investeringsprogram, som framgår av följande
sammanställning. Sveriges Radio har icke något att erinra mot telestyrelsens
förslag för nästa budgetår. Däremot vill bolaget inte ta ställning till
den planerade utbyggnaden efter budgetåret 1958/59.
1958/59
1959/60
milj.
1960/61
kr.
1961/62
Ny ljudradiostation i Motala ....
2,9
2,4
1,2
0,3
Vissa ljudradioanläggningar.....
2,5
1,2
2,4
3,1
Trådradioanläggningar..........
4,1
6,3
6,3
6,5
FM-anläggningar...............
1,0
2,2
2,2
2,2
Summa
10,5
12,1
12,1
12,1
Det för den nya ljudradiostationen i Motala för budgetåret 1958/59 upptagna
beloppet erfordras för del- och slutlikvider vid leverans av sändare
och master samt uppförande av stations- och antennhus. Av hela byggnadskostnaden,
10,6 mkr., beräknas vid slutet av budgetåret 1957/58 ha förbrukats
totalt 3,8 mkr. Stationen beräknas kunna färdigställas under år 1961.
Det för nästa budgetår till vissa ljudradioanläggningar upptagna beloppet
är avsett att i huvudsak användas till dellikvider för automatisering av
mellanvågssändarna i Borlänge och Luleå. Den 1 juli 1958 beräknas trådradionätet
ha byggts ut för ca 315 000 abonnenter (etapp 1). Resterande
utbyggnad omfattar ca 90 000 abonnenter (etapp 1) företrädesvis inom
Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län och ca
100 000 abonnenter (etapp 2), fördelade på samtliga trådradioområden i
landet. För de angivna beloppen beräknas samtliga återstående abonnenter
inom etapp 1 och den större delen av abonnenterna inom etapp 2 kunna
anslutas till trådradionätet. Under budgetåret 1958/59 komma provisoriska
FM-stationer att anläggas i Uppsala och Bäckefors. Samtliga de planerade
21 stationerna komma vid budgetårets utgång att vara försedda med FMsändare
även för riksprogrammet. De för budgetåren 1959/60—1961/62
upptagna beloppen äro till största delen avsedda att användas till ett antal
definitiva mast- och antennanläggningar, vilka ge bättre räckvidd än de
provisoriska. Det är nämligen med hänsyn till mottagningsförhållandena
för riksprogrammet enligt telestyrelsens mening nödvändigt, att räckvid2
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9
18
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
den ökas för en del av de provisoriska FM-stationerna. Även för att erhålla
en rationell samordning av FM- och TV-utbyggnaderna böra definitiva master
snarast uppföras. Vissa ändringar i planerna för FM-utbyggnaden kunna
bli aktuella med hänsyn till utbyggnaden av TV-nätet.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 äskat ett anslag
av 8 mkr. under budgetåret 1958/59 för det nya radiohuset i Stockholm.
Kostnaderna för detta skola enligt principen om radioverksamhetens självfinansiering
bestridas med licensinkomster. Medelsanvisningen härför anmäles
under statens allmänna fastighetsfond.
I propositionen 1956:90 förordades, att för televisionsverksamhetens finansiering
och organisation skulle gälla samma principer som för ljudradion.
Verksamheten skulle alltså i princip finansieras genom licensinkomster.
För de närmaste åren uppställdes icke krav på full kostnadstäckning.
Uppkomna underskott skulle emellertid så småningom täckas av överskott
på televisionsverksamhet. Programverksamheten föreslogs skola upplåtas
till Sveriges Radio medan distributionen av programmen skulle ankomma
på televerket. Riksdagen godkände den förordade principiella uppläggningen
av televisionsverksamheten.
I proposition 1957:54 framlades en plan för utbyggnad av ett rikstelevisionsnät
samt för programproduktionen, vilken plan godkändes av riksdagen
med det tillägget att möjligheterna för en snabbare utbyggnad för
Norrlands vidkommande borde undersökas.
Sveriges Radio har i skrivelse den 30 augusti 1957 hemställt dels om lån
för inköp av televisionsutrustning, dels om bidrag till televisionsverksamhetens
driftkostnader. Telestyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 hemställt
om anslag för distributionsnätets utbyggnad och drift.
Sveriges Radio beräknar för programproduktionens driftkostnader 11,8
mkr. samt telestyrelsen kostnaderna för distributionsnätets drift under budgetåret
1958/59 till 2,6 mkr. Då styrelsen beräknar licensinkomsterna under
samma tid till 9,5 mkr. skulle för Ridrag till televisionsverksamhetens driftkostnader
erfordras ett anslag under sjätte huvudtiteln om (11,8 -f- 2,6 —- 9,5 ==) 4,9 mkr.
Sveriges Radio beräknar behovet av investeringar i produktionsteknisk
utrustning under budgetåret 1958/59 till 2 mkr. För utgifternas finansierande
begär bolaget ett lån av 1,5 mkr. under anslaget till Lån för inköp av
televisionsutrustning.
För distributionsnätets utbyggnad enligt 1956 års televisionsutrednings
förslag erfordras för budgetåret 1958/59 enligt telestyrelsens beräkningar
4,9 mkr. Av detta belopp avser 2,9 mkr. dellikvider för radiolänklinjen
Stockholm—Göteborg—Malmö, vilken beräknas kunna tas i bruk under
första halvåret 1958, samt 2,0 mkr. likvider för dels Stockholms, Göteborgs,
Malmö och Norrköpings sändarstationer, vilka redan nu äro i drift eller
beräknas kunna sättas i drift senast under våren 1958, dels sändarstationerna
i Skövde, Nässjö, Hörby, Halmstad och Gävle, vilka beräknas kunna
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
19
tas i bruk på nyåret 1959. Därest det icke skulle visa sig möjligt att på
ett tillfredsställande sätt förse Gävle med program från Stockholm avser
telestyrelsen att välja annan ort än Gävle. Telestyrelsen hemställer sålunda
att till Televisionsradioanläggningar för budgetåret 1958/59 anvisas ett investeringsanslag
av 4,9 mkr.
Kungl. Maj :t uppdrog den 6 juni 1957 åt telestyrelsen att i samråd med
Sveriges Radio samt under beaktande av vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande
1957: 108 överväga möjligheterna till en snabbare utbyggnad av televisionsnätet
i Norrland än vad som föreslagits av 1956 års televisionsutredning
samt att, såvitt möjligt, i samband med framställningen om medel
till televisionsverksamheten för budgetåret 1958/59 inkomma med redogörelse
för resultatet av övervägandena.
I skrivelse den 19 oktober 1957 har telestyrelsen med anledning av detta
uppdrag och efter samråd med Sveriges Radio lagt fram vissa överslagsberäkningar
rörande omfattningen av ett televisionsnät i Norrland, som kan
tillgodose ett första behov där, samt den ekonomiska innebörden därav. Styrelsen
har dessutom redovisat några ytterligare synpunkter på televisionsnätets
utbyggnad i vårt land samt på de tekniska möjligheterna för ett internationellt
programutbyte. Telestyrelsen har vidare tagit upp frågan om
kommunalt eller privat finansierade televisionsstationer. Styrelsen säger sig
vara beredd att efter samråd med Sveriges Radio mera i detalj utreda de
projekt, som behandlas i skrivelsen.
För en närmare redogörelse för innehållet i telestyrelsens skrivelse torde
få hänvisas till propositionen (s. 44—48).
Vidkommande radioanläggningar för luftfarten får utskottet hänvisa till
propositionen (s. 49—51), vari luftfartsstyrelsens förslag till investeringar
på området redovisas.
över telestyrelsens äskanden har arbetsmarknadsstyrelsen avgivit yttrande
(s. 53).
Departementschefen har inledningsvis anmält, att den omorganisation av
AB Radiotjänst, som förutsatts skola komma till stånd i samband med att
televisionens programverksamhet anförtros åt bolaget, nu är genomförd.
För den nya organisationen gälla följande huvuddrag.
Aktierna i företaget skola vara uppdelade i tre grupper. Tidningspressen,
som tidigare innehaft en aktiemajoritet om ca 75 %, skall i fortsättningen
inneha 40 % av aktierna. Fn grupp, som representerar folkrörelser, skall
inneha likaledes 40 % och organisationer och företag, som representera
näringslivet, återstående 20 %. I sistnämnda grupp ingå de tidigare aktieägarna
från radioindustrien. Aktiekapitalet har fördubblats från 540 000
till 1 080 000 kr. och må enligt bolagsordningen utgöra högst 3 240 000 kr.
Utdelningen på aktierna har höjts från 4 till 5 %. Styrelsen har utökats
från tidigare sju till elva ordinarie ledamöter, av vilka Kungl. Maj:t har att
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
utse ordföranden och fem ledamöter samt aktieägarna återstående fem. Antalet
suppleanter har ökats från sex till tio, av vilka Kungl. Maj :t och aktieägarna
utse hälften var. Mellan de tre grupperna aktieägare har träffats ett
aktieägaravtal, som innebär, att tidningspressen och folkrörelsernas grupper
utse vardera två ledamöter och två suppleanter, medan näringslivets
grupp utser en ledamot och en suppleant. Kungl. Maj :t har för sin del stadfäst
denna organisation genom att den 20 september 1957 godkänna vissa
ändringar i företagets bolagsordning. På bolagsstämma den 23 oktober 1957
har omorganisationen slutligt genomförts. I samband därmed har företagets
firma ändrats till Sveriges Radio AB. Förhandlingar om ett avtal rörande
bolagets handhavande av ljudradions och televisionens programverksamhet
pågår.
Vad som sålunda förevarit önskar departementschefen bringa till riksdagens
kännedom.
Härefter övergår departementschefen till att behandla ljudradions inkomster
och utgifter för nästa budgetår och erinrar därvid till en början om
självfinansieringsprincipen. Inkomsterna av ljudradiolicenserna ha för nästa
budgetår av telestyrelsen beräknats till 79,5 mkr. Medelsbehovet har angivits
till 39,7 och 16,4 mkr. för Sveriges Radios resp. televerkets driftkostnader,
samt 10,5 och 8,0 mkr. för investeringar (avskrivningar) i ljudradioanläggningar
resp. radiohuset i Stockholm. De totala utgifterna skulle
alltså utgöra 74,6 mkr. och rörelsen skulle uppvisa ett överskott om 4,9 mkr.
Mot dessa beräkningar har departementschefen icke något att erinra. Det
torde som vanligt få ankomma på Kungl. Maj:t att slutligt fastställa storleken
av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader, överskottet torde —
i likhet med vad som förutsattes i föregående års statsverksproposition —•
få i televerkets räkenskaper balanseras över till följande budgetår.
Departementschefen tillstyrker således, att till Ljudradioanläggningar anvisas
ett belopp av 10,5 mkr. för nästa budgetår. Medelsförbrukningen å anslaget
torde icke böra ingå i televerkets investeringsram. I fråga om FManläggningar
innebär medelsanvisningen, att återstoden av planerade 21 stationer
kommer att vid budgetårets utgång vara försedda med åtminstone
provisoriska sändare. Beträffande trådradioanläggningar förutsättes, att tillgängliga
medel i första hand avses för installationer i de trakter, som ur befolkningsmässiga
synpunkter kunna betecknas som glesbygder. Till den av
telestyrelsen framlagda reviderade planen för distributionsnätets utbyggnad
under de närmaste åren är departementschefen ej beredd att ta ställning
vare sig i fråga om totalbeloppen eller fördelningen mellan de olika delposterna.
Till grund för utbyggnaden av televisionsverksamheten ligger en av 1956
års televisionsutredning framlagd plan för femårsperioden 1957/58—1961/
62, i princip godkänd av 1957 års riksdag. Planen innebär i grova drag,
att programproduktionen för en vecka räknat under perioden successivt
ökas med 2 timmar per år, så att den 1961/62 uppgår till 18 timmar i veckan.
Vad distributionsnätet angår omfattar planen upprättande av minst 14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
21
sändarstationer, som medge täckning av ett område innefattande ca 2/3
av landets befolkning. Huvuddelen av dessa sändare skulle genom särskilda
förbindelser direkt anknytas till Sveriges Radios programproduktion i Stockholm.
Utredningen beräknade, att vid en licensavgift av 100 kr. inkomsterna
skulle överstiga driftutgifterna fr. o. m. budgetåret 1961/62.
Beträffande televisionsverksamlieten anför departementschefen vidare följande.
Allmänhetens televisionsintresse har vida överträffat de antaganden, på
vilka utredningen grundade inkomstberäkningen för rörelsen. Beståndet av
registrerade televisionsapparater, som utredningen antog skulle uppgå till ca
37 000 vid slutet av budgetåret 1957/58, uppnådde denna nivå redan i början
av samma budgetår. Under förliden höst har licenskurvan stigit brant
och antalet registrerade televisionsapparater uppgick i slutet av december
1957 till drygt 86 000.
Som följd härav kommer inkomsterna av televisionsrörelsen för innevarande
budgetår att betydligt överstiga det belopp, som låg till grund för innevarande
budgetårs anslagsberäkning. Medan man förra året i enlighet med
1956 års utrednings prognos räknade med en inkomst om ca 2,3 milj. kr.
för det nu löpande budgetåret, synes utvecklingen numera peka mot ett
belopp av drygt 7 milj. kr. Den nedräkning av driftbidragsanslaget med
I, 9 milj. kr. i förhållande till utredningens förslag, som statsmakterna ansåg
sig böra göra för att begränsa statsutgifterna för innevarande budgetår,
har härigenom kunnat kompenseras. Vidare har en icke förutsedd ökning
om ca 0,6 milj. kr. i televerkets utgifter för distributionsnätets drift kunnat
täckas. Rörande dispositionen av återstoden av de medel, som genom den
gynnsamma inkomstutvecklingen har kommit att stå till televisionsrörelsens
förfogande, har Kungl. Maj :t genom beslut den 29 november 1957 föreskrivit,
att Sveriges Radio må använda 1 milj. kr. för avskrivning av inventarier
samt intill ett belopp av 1,5 milj. kr. för inredningar och installationer.
För den händelse inkomsterna skulle bli än högre, skall de enligt
samma beslut av telestyrelsen användas till extra avskrivningar å televisionsradioanläggningar.
Även för budgetåret 1958/59 kan förutses en betydligt större inkomst av
licensmedel, än vad man tidigare räknat med. Medan 1956 års televisionsutredning
uppskattade inkomsterna till 6,2 milj. kr. och telestyrelsen i sina
förevarande petita upptagit dem till 9,5 milj. kr., anser jag en uppskattning
om 12 milj. kr. mera realistisk mot bakgrunden av utvecklingen under det
senaste halvåret. Jag räknar därvid med att — såsom förutskickades vid
anmälan förra året av televisionsfrågan — licensavgiften om 100 kr. skall
fr. o. m. den 1 juli 1958 i princip göras enhetlig för hela landet.
Det ådagalagda intresset för televisionen från allmänhetens sida och de
därmed sammanhängande gynnsammare ekonomiska betingelserna för
verksamheten motiverar enligt min mening en snabbare utbyggnad av televisionsverksamheten
i landet än enligt den gällande planen. I enlighet med
riksdagens förra året uttalade önskemål bör därvid en utbyggnad av distributionsnätet
norrut ges företräde. Däremot anser jag ej anledning föreligga
att öka programtiden utöver vad som innefattas i planen. Samtidigt som
jag sålunda önskar påskynda utbyggnaden, finner jag angeläget alt nedbringa
den med tclevisionsrörelsens ingångsskede förenade belastningen på
statskassan.
För innevarande budgetår har för televisionsverksamheten anvisats totalt
II, 0 milj. kr. De av telestyrelsen och Sveriges Radio framlagda medelsäskandena
för nästa budgetår omfattar anslag å statsbudgeten om tillhopa 11,3
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
milj. kr. Härav belöper 1,5 milj. kr. på lån till Sveriges Radio för inköp av
televisionsutrustning. Eftersom bolaget av nu löpande budgetårs licensöverskott
erhållit extra medel för bl. a. sådan utrustning, anser jag något låneanslag
icke böra uppföras på riksstaten för nästa budgetår. I stället bör det
av telestyrelsen för distributionsnätets utbyggnad äskade beloppet om 4,9
milj. kr. under anslaget Televisionsradioanläggningar räknas upp med ett
motsvarande belopp, d. v. s. till 6,4 milj. kr. För rörelsens drift räknar jag
preliminärt med en tilldelning av 11,8 milj. kr. till Sveriges Radio — avseende
en programtid av ca 12 timmar per vecka —- och 2,8 milj. kr. till
televerket eller tillhopa 14,6 milj. kr. Med frånräknande av den uppskattade
inkomstsiffran om 12 milj. kr. skulle alltså erfordras ett driftanslag
om 2,6 milj. kr., att jämföras med för ändamålet äskade 4,9 milj. kr. Därest
inkomsterna skulle bli större än 12 milj. kr. förutsätter jag, att överskjutande
belopp skall liksom hittills få tillgodoföras televisionsverksamheten, exempelvis
i form av en upprustning av de materiella resurserna, extra avskrivningar
eller avbetalningar på de av Sveriges Radio uppburna lånen.
En sammanställning av televisionsrörelsens budget för innevarande budgetår
med äskade och tillstyrkta belopp för nästa budgetår, allt angivet i
miljoner kronor, visar följande.
1957/58
1958/59
telest:n o. dep.ch.
Sv. Radio
Lån för inköp av televisionsutruslning . .. .
.... 2,4
1,5
Televisionsanläggningar ................
..... 3,9
4,9 6,4
Summa investeringar ......................
Bidrag till televisionsverksamhetens driftkostna-
6,3
6,4
6,4
der ....................................
4,7
4,9
2,6
Summa anslag ..........................
11,0
11,3
9,0
Beräknade inkomster ......................
7,0
9,5
12,0
Beräknat totalt disponibelt.................. 18,0 20,8 21,0
Av investeringsanslaget till televisionsradioanläggningar avser ca 2,0 milj.
kr. likvider för planenliga sändarstationer i Skövde, Nässjö, Hörby, Halmstad
och Gävle, vilka beräknas kunna sättas i drift vid nyåret 1959. Omkring
2,4 milj. kr. belöper på återstående likvider för första etappen av televerkets
radiolänklinje Stockholm—Göteborg—Malmö, vilken beräknas
kunna tas i bruk i juni månad i år, samt för Stockholms, Göteborgs, Malmö
och Norrköpings sändarstationer. Genom en senareläggning av den nämnda
länklinjens andra etapp — som avser komplettering av utrustningen med
reservapparatur och för vars påbörjande 0,5 milj. kr. inräknats i telestyrelsens
äskande -— torde återstående medel, 2 milj. kr., under anslaget göra
det möjligt att under nästa budgetår uppföra en televisionssändare i Sundsvall
och genom en provisorisk radiolänk anknyta densamma till Stockholm.
Under våren eller försommaren 1959 kan sålunda befolkningen i denna del
av Norrland få möjligheter att mottaga televisionsprogram. I förhållande till
1956 års televisionsutrednings femårsplan innebär detta ett tidigareläggande
med ungefär tre år. — Huruvida inom anslaget kan rymmas kostnader för
uppförande av ytterligare någon sändare i landet kan icke nu med säkerhet
avgöras.
Hur den vidare utbyggnaden av televisionsnätet i Norrland skall bedrivas,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
23
är jag f. n. icke beredd att taga ställning till. För att underlag för frågans
bedömning skall erhållas, torde telestyrelsen i verkets anslagsäskanden för
budgetåret 1959/60 böra i samråd med Sveriges Radio lägga fram förslag
härom. En ny femårsplan för utbyggnaden inom hela landet bör i samband
därmed lämpligen redovisas. Som finansiell riktpunkt för utbyggnadstakten
vid denna plans uppgörande synes — utan föregripande av den årliga anslagsprövningen
från statsmakternas sida -— böra uppställas oförändrade
årliga investeringsanslag under femårsperioden.
Vad telestyrelsen anfört rörande kommunal eller privat finansiering av
televisionssändare föranleder ingen erinran från min sida.
Slutligen vill jag beträffande televisionsrörelsen framhålla, att om utvecklingen
av apparatbeståndet fortsätter i samma takt som hittills, det förefaller
sannolikt, att inkomsterna redan under budgetåret 1959/60 kommer att överstiga
driftutgifterna. Något bidragsanslag på statsbudgeten skulle då icke
erfordras. Telestyrelsen bör i samråd med riksräkenskapsverket och Sveriges
Radio vid anslagsäskandena hösten 1958 föreslå den ändring i anslagstekniken,
som med anledning härav blir påkallad. Jag förutsätter, att något
anslag för lån till Sveriges Radio icke i fortsättningen skall behöva anvisas.
I fråga om det av mig för budgetåret 1958/59 tillstyrkta anslaget till Bidrag
till televisionsverksamhetens driftkostnader om 2,6 milj. kr. gör jag
hemställan under sjätte huvudtiteln.
Departementschefen har härefter behandlat televerkets ramreglerade
investeringar. Därvid erinras först om att investeringsramen för innevarande
budgetår är fastställd till 243 mkr. Såsom tidigare redovisats har telestyrelsen
hemställt om en utökning av denna till 258 mkr. samt i samband
därmed en medelsanvisning på tilläggsstat om 14,4 mkr., vilket departementschefen
emellertid icke ansett sig kunna tillstyrka.
För budgetåret 1958/59 har telestyrelsen begärt en utökning av medelsförbrukningsramen
till 310 mkr. Såsom framgått av det tidigare har departementschefen
tillstyrkt en medelsförbrukningsram om 248 mkr., innebärande
ett med 5 mkr. förhöjt belopp. Hur medelsförbrukningen på de ramreglerade
anslagen ungefärligt kommer att fördela sig under nästa budgetår
framgår av följande sammanställning. Av denna framgår även utfallet
för budgetåret 1956/57 och den beräknade medelsförbrukningen 1957/58
på motsvarande anslag.
1956/57
1957/58
1958/59
Utfall
Beräknat
Styrelsen
Dep.ch.
1. Telefonstationsbyggnader .....
. . . 9,0
9,0
11,4
7,8
2. Förrådsbyggnader m. m........
... 1,9
1,9
2,5
2,0
3. Fjärrförbindelseanläggningar in.
m. 65,4
70,6
103,8
79,5
4. Telefon- och telegrafstationer .
.. . 80,3
77,8
91,7
75,0
5. Nya abonnentanläggningar m. in.
. . 77,8
74,6
8 i
74,0
6. Radioanläggningar ...........
.. . 2,5
3,5
4,9
4,4
7. Försvarsberedskap ...........
. .. 1,6
3,5
5,5
3,5
8. Övriga anslag ...............
. .. 1,4
2,1
2,7
1,8
239,9
243,0
310,0
248,0
24 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
I fråga om de ramreglerade investeringarna anför departementschefen vidare
följande.
Den nu förordade investeringsramen nödvändiggör, att vissa av de projekt,
som upptagits i styrelsens petita, måste uppskjutas. Av de i investeringsplanen
för telefonstationsbyggnaderna upptagna tolv nya företagen torde sålunda
sju få tills vidare anstå. Uppförandet av en ny verkstadsbyggnad för
lackeringsavdelningen i Vänersborg synes också få uppskjutas. I fråga om
fjarrförbindelseanläggningarna torde kabeln Östersund—Svenstavik—Åsarna
samt radiolänken Umeå—Boden komma att senareläggas och vissa andra
arbeten begränsas till sin omfattning, varjämte den i planen upptagna delbetalning
av sjökabeln till England torde bli uppskjuten. En del planerade
arbeten med att automatisera stationer och utöka befintliga automatstationer
torde få senareläggas. Inkoppling av nya abonnentanläggningar torde
komma att ske i mindre omfattning än vad stvrelsen förutsatt. Vad slutligen
angår radioanläggningarna synes den planerade utbyggnaden av Göteborgs
kuststation få anstå och tidrymden för genomförande av VOR-programmet
för luftfartens del förlängas.
Vid sidan av investeringsramen har telestyrelsen hemställt om anslag till
— förutom ljudradio- och televisionsanläggningar — en anläggning i Farsta
för laboratorieverksamhet, teleteknisk forskning och utvecklingsarbete.
Härom anför departementschefen följande.
De nuvarande lokalerna för ändamålet har sedan länge varit i hög grad
otillräckliga och omoderna. En utökning av verksamheten under de närmaste
åren har bedömts ofrånkomlig för att telestyrelsen skulle kunna följa
upp och aktivt deltaga i utvecklingsarbetet inom teletekniken, varvid i synnerhet
måste tillvaratagas de revolutionerande möjligheter den nya elektroniken
erbjuder. En omständighet, som ytterligare aktualiserar utrymmesfrågan
är, att delar av de nuvarande lokalerna måste rivas i samband med
arbetena för regleringen av Nedre Norrmalm. Det är med hänsyn till tidsplanen
för dessa arbeten angeläget, att nya lokaler kan tas i anspråk under
budgetåret 1960/61.
Den föreslagna anläggningen har kostnadsberäknats till ca 20 milj. kr.,
varav 3,5 milj. kr. avser köpeskilling för tomtmarken enligt ett särskilt med
Stockholms stad, under förutsättning av vederbörligt godkännande, ingånget
avtal. För nästa budgetår har äskats 7 milj. kr., inklusive köpeskillningen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har icke velat motsätta sig en förläggning av
verksamheten till Farsta.
För egen del tillstyrker jag ifrågavarande projekt. Eftersom staden i samband
med norrmalmsregleringen har att lösa in en del fastigheter, som tillhör
kronan, finner jag det dock rimligt, att köpeskillingens utbetalande får
anstå tills frågan om avräkning mot de belopp, som staden blir skyldig att
erlägga till kronan, klarlagts. Enligt vad jag inhämtat från kronans markdelegation
för förhandlingar med staden torde en sådan anordning komma
att godtagas av stadens representanter. Rörande de närmare villkoren i samband
med avräkningsförfarandet pågår förhandlingar. Därest dessa leder
till en för kronan acceptabel uppgörelse, torde det föreliggande avtalet om
förvärv av tomt i Farsta — efter justering i fråga om köpeskillingens erläggande
med hänsyn därtill — böra godtagas och byggnadsarbetena sålunda
kunna påbörjas under nästa budgetår. Under angivna förutsättningar är
jag beredd tillstyrka, att det preliminära avtalet rörande tomtmarken godkännes.
För påbörjande av byggnadsarbetena upptar jag för nästa budgetår ett
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
25
anslag av 1,5 milj. kr. Ett rättidigt färdigställande av anläggningen förutsätter
anslag för de båda därpå följande budgetåren om tillhopa ca 15
milj. kr.
Anslagsbeloppen under televerkets fond har beräknats med utgångspunkt
från att de jämte vid ingången av nästa budgetår förefintliga reservationer
skola jämnt täcka medelsförbrukningen. De förordade anslagsbeloppen under
fonden uppgå sammanlagt till 264,3 mkr. Såsom styrelsen föreslagit torde
anslagsrubriken Riks- och landskablar m. m. ändras till Fjärrförbindelseanläggningar
m. m.
Investeringarna i försvarsberedskap vid televerket torde som vanligt böra
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang
för detta ändamål tillstyrkt ett avskrivningsanslag på driftbudgeten om 3,5
mkr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Mannerskantz m. fl. (I: 287) och den andra inom andra kammaren av
herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 373), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts,
att riksdagen måtte besluta att tillåta kommersiell television enligt
i motionen angivna riktlinjer, att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet
samordnas i största möjliga utsträckning samt att investeringsanslaget
till ljudradioanläggningar anvisas med ett till 7,5 mkr. sänkt belopp,
dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 214), vari
hemställts om viss modifiering av trådradionätets utbyggnad, snabbast möjliga
utbyggnad av FM- och TV-sändare samt att förtursrätt gives åt nya telefonabonnenter
i glesbygderna, m. m.,
dels en inom andra kammaren av herr Löfgren m. fl. väckt motion (II:
300), i vilken hemställts om utredning om den fortsatta utbyggnaden av
trådradionätet samt om nedsättning från 4,1 mkr. till högst 1,5 mkr. av
anslaget för investeringar i trådradio,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Boo och Sveningsson (I: 168) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 191), vari hemställts om att
sådan omdisponering av utbyggnadsplanerna för televisionen vidtages, att
en sändare i Boråsområdet bygges under budgetåret 1958/59 och en i Trollhätte—Vänersborgsområdet
under budgetåret 1959/60,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Axel Jansson (1:224) och den andra inom andra kammaren av herr
Allard m. fl. (II: 212), i vilka hemställts, att den forcering av TV-nätets utbyggnad,
som föreslås i årets statsverksproposition, måtte omfatta även sändaren
i Örebro,
dels ock slutligen en inom andra kammaren av herr Rubbestad väckt
motion (11:213), vari hemställts, att riksdagen måtte uttala önskvärdheten
av att televerket prövar möjligheten att exempelvis endast vart femte
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
eller tionde år utgiva helt ny upplaga av telefonkatalogen men under tiden
däremellan årligen komplettera densamma genom särskild bilaga.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna 1:287, 11:214, 11:300, 11:191, 11:212 och
II: 213.
Utskottet. Den omorganisation av AB Radiotjänst som förutsatts skola
komma till stånd i samband med att televisionens programverksamhet anförtroddes
åt företaget har nu, enligt vad departementschefen i propositionen
anmält, genomförts. Det innebär bl. a. att aktierna i företaget skola
vara uppdelade på sådant sätt, att tidningspressen skall ha 40 % mot
tidigare 75 %, en grupp representerande folkrörelserna ävenledes 40 %
och organisationer och företag, som representera näringslivet, återstående
20 %. Aktiekapitalet, som fördubblats från 540 000 till 1 080 000 kr., må
enligt bolagsordningen utgöra högst 3 240 000 kr. Styrelsen har utökats
från tidigare sju till elva ordinarie ledamöter, av vilka ordföranden och
fem ledamöter utses av Kungl. Maj :t och återstående fem av aktieägarna.
Antalet suppleanter har ökats från sex till tio, av vilka Kungl. Maj:t och
aktieägarna utse hälften var. Företagets firma har i samband med omorganisationen
ändrats till Sveriges Radio AB.
Inkomsterna och utgifterna för ljudradion under nästa budgetår ha beräknats
till 79,5 resp. 74,6 mkr. Av sistnämnda belopp avse 39,7 och 16,4
mkr. Sveriges Radios resp. televerkets driftkostnader samt 10,5 och 8,0
mkr. investeringar i ljudradioanläggningar resp. radiohuset i Stockholm.
Det uppstående överskottet föreslås få i televerkets räkenskaper balanseras
över till följande budgetår. Vidare förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj :t att definitivt fastställa Sveriges Radios och televerkets driftkostnader
för rörelsen. Medelsanvisningen i fråga om ljudradioanläggningar innebär
bl. a. att 21 stationer för FM-anläggningar vid budgetårets slut komma
att vara försedda med åtminstone provisoriska sändare. Departementschefen,
som förutsätter att tillgängliga medel för trådradioanläggningar i
första hand avses för installationer i glesbygder, förklarar sig emellertid
ej beredd att taga ställning till en av telestyrelsen framlagd reviderad plan
för distributionsnätets utbyggnad under de närmaste åren.
Beträffande televisionsverksamheten erinrar departementschefen om
den av 1957 års riksdag i princip godkända utbyggnadsplanen för femårsperioden
1957/58—1961/62, innebärande bl. a. en successiv ökning av programproduktionen
till 18 timmar i veckan och upprättande av minst 14
sändarstationer, som skulle medgiva täckning av ett område, innefattande
ca 2/3 av landets befolkning. Till följd av att allmänhetens televisionsintresse
vida överträffat gjorda antaganden ha de för innevarande budgetår
tidigare till 2,3 mkr. beräknade licensinkomsterna nu beräknats uppgå till
över 7 mkr., varigenom den nedräkning å 1,9 mkr. av driftbidragsanslaget
i förhållande till 1956 års televisionsutrednings förslag som vidtagits vid
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
27
medelsanvisningen i fjol kunnat kompenseras och dessutom vissa medelsanvisningar
till avskrivningar och inventarieköp m. in. täckas. För nästa
budgetår räknar departementschefen med ett inkomstbelopp av 12 mkr.
mot av telestyrelsen beräknade 9,5 mkr. De sålunda gynnsammare ekonomiska
betingelserna för verksamheten anses motivera en snabbare utbyggnad
av denna än enligt gällande plan. Främst anses därvid —- i enlighet med
av fjolårets riksdag uttalade önskemål — utbyggnaden i de norra delarna
av landet böra komma i fråga.
Medelstilldelningen för rörelsens drift beräknas preliminärt till 11,8 mkr.
till Sveriges Radio och 2,8 mkr. till televerket. Med hänsyn till kalkylerade
inkomster skulle följaktligen ett driftanslag om 2,6 mkr. erfordras. För utbyggnad
av distributionsnätet förordas ett anslag till Televisionsradioanläggningar
om 6,4 mkr. Under budgetåret beräknas bl. a. sändarstationer i Skövde,
Nässjö, Hörby, Halmstad och Gävle kunna sättas i drift. Genom senareläggning
av vissa kompletterande arbeten för radiolänklinjen Stockholm—
Göteborg—Malmö beräknas vidare uppförandet av en sändare i Sundsvall
med provisorisk anknytning till Stockholm kunna möjliggöras, innebärande
en tidigareläggning med tre år i förhållande till vad tidigare planerats.
Beträffande den fortsatta utbyggnaden av televisionsnätet i Norrland förutsättes
telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio lägga fram förslag i samband
med äskandena för budgetåret 1959/60, varvid även en ny femårsplan
för utbyggnaden inom hela landet anses böra redovisas. Departementschefen
förklarar sig slutligen — med hänsyn till den sannolika fortsatta utvecklingen
av antalet televisionsapparater — förutsätta att inkomsterna redan
under budgetåret 1959/60 komma att överstiga utgifterna och följaktligen
något bidragsanslag icke längre bliva erforderligt och ej heller något
låneanslag till Sveriges Radio.
I anledning av Kungl. Maj :ts äskanden ha motionsledes vissa erinringar
och förslag framställts. Således har i de båda likalydande motionerna I: 287
och 11:373, såvitt nu är i fråga, hemställts dels att riksdagen måtte besluta
medgiva kommersiell televisionsverksamhet enligt i motionerna angivna
riktlinjer, varigenom bl. a. något driftkostnadsanslag icke skulle erfordras,
dels besluta att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet samordnas
i största möjliga utsträckning i syfte att tillvarataga alla möjligheter
till förbilliganden, dels ock att på i motionen anförda skäl anslaget till
ljudradioanläggningar måtte nedsättas med 3 mkr. till 7,5 mkr. I motionen
11:214 har föreslagits att riksdagen beslutar sådan modifiering av investeringarna
för ljudradioanläggningar att trådradionätet tills vidare utbygges
endast i sådana trakter, där FM- och TV-mottagning icke kan komma i fråga,
att till buds stående investeringsmedel koncentreras till snabbast möjliga
utbyggnad av FM- och TV-sändare för de delar av landet, där sådan mottagning
kan genomföras, att beställningar av nya telefonanläggningar snarast
effektueras med förtursrätt för abonnenter i glesbygderna samt att i
övrigt måtte beaktas vad i motionen anförts. I motionen II: 300 bär yrkats
på en utredning om den fortsatta utbyggnaden av trådradionätet samt att det
28
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
för investeringar i trådradio föreslagna anslagsbeloppet om 4,1 mkr. nedsättes
till högst 1,5 mkr. Vidare har i de båda likalydande motionerna I: 168
och II: 191 föreslagits sådan omdisponering av ntbyggnadsplanerna för televisionen
att en sändarstation i boråsområdel bygges under budgetåret 1958/
59 och en i Trollhätte—Vänersborgs-området under budgetåret 1959/60. Slutligen
har i de båda likalydande motionerna 1:224 och 11:212 yrkats att
den forcering av TV-nätets utbyggnad som föreslås i årets statsverksproposition
måtte omfatta även sändaren i Örebro. Utskottet får i anledning
härav anföra följande.
Vad först beträffar frågan om medgivande av kommersiell television må
erinras om att utskottet vid sin behandling av televisionsfrågan vid såväl
1956 som 1957 års riksdagar avvisade tanken härpå. Den situationen ansågs
dock — såsom motionärerna framhållit — möjligen en gång kunna inträffa,
att det med hänsyn till önskvärdheten av att hålla licensavgiften nere kunde
te sig befogat att medgiva betalda reklaminslag i en eller annan form. Enligt
utskottets mening torde emellertid några nya omständigheter ej ha tillkommit
av sådan art att de böra föranleda ett ändrat ställningstagande från
utskottets sida. Utskottet som således vidhåller sin tidigare deklarerade uppfattning
i frågan avstyrker i enlighet härmed bifall till motionärernas yrkanden
i denna del.
Vidkommande åter de i motionerna I: 287 och II: 373, II: 214 och II: 300
i övrigt upptagna frågorna har utskottet genom under hand inhämtat yttrande
från telestyrelsen erfarit bl. a. följande. Vid utgången av budgetåret
1958/59 beräknas trådradionätet omfatta ca 350 000 trådradioanslutningar.
Återstående utbyggnad uppskattas till ca 120 000 anslutningar exklusive de
ca 50 000 abonnenter inom trådradioområden, som föreslås få program 2
på annat sätt. Av förenämnda, den 1 juli 1959 återstående trådradioanslutningar
beräknas ca 30 000 vara sådana, som kunna utföras i anslutning
till befintliga telefonledningar. För ca 90 000, fördelade på samtliga
trådradioområden inom landet (2/3 av landets yta), krävas speciella ledningar.
Dessa sistnämnda anslutningar bli relativt kostnadskrävande och
detta gäller speciellt för dem, som skola utföras inom »verkliga glesbygder»,
där ledningarna ofta bli mycket långa. Telestyrelsen planerar nu att på ett
stort antal platser i landet installera små mellanvågssändare för att därigenom
på snabbaste och billigaste sätt ge möjlighet till ökade mottagningsmöjligheter
för program 2. Dessa sändare komma att uppställas på så många
platser där så av våglängdstekniska skäl blir möjligt och inom såväl FMområden
som planerade trådradioområden. Styrelsen räknar med att dessa
sändare skola kunna göra tjänst i minst 10 års tid. På sådana platser, där
småsändarna installeras, torde därför varken FM- eller trådradiodistribution
av program 2 bli nödvändig på flera år. De medel, som genom uppförandet
av nämnda mellanvågssändare friställas, böra enligt styrelsen disponeras
för en forcerad utbyggnad av trådradio i glesbygderna. Vad som genom
denna omdisposition senare kan inbesparas bör användas för uppförande
av definitiva master på de provisoriska FM-stationerna, vilket erfordras
även med tanke på distributionen av program 1.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
29
Styrelsen hänvisar i sammanhanget till att den europeiska våglängdsplanen
för FM-stationer — stockholmsplanen — för Sveriges del anger 50
platser, där sådana stationer kunna placeras. Dessa 50 stationer beräknas
kunna ge omkring 85—90 % av landets befolkning goda mottagningsmöjligheter
för två program. Skulle FM-nätet byggas ut enligt stockholmsplanen,
behövas sålunda ytterligare 29 FM-stationer för att täcka hela landet.
Många av stationsplatserna i Norrland äro svårtillgängliga och fordra omfattande
och dyrbara vägbyggen. För att stationerna skola kunna täcka de
avsedda försörjningsområdena anses de åtminstone vad beträffar master
och antenner böra utföras i definitivt skick. Anläggningskostnaderna och
byggnadstiderna bli därför större än för de hittills utförda stationerna.
Utbyggnaden av de 29 stationerna torde kräva en tid av minst 3—4 år.
Vad beträffar samordningen av FM- och televisionsnätets utbyggnad, meddelar
telestyrelsen att vid den nu pågående utbyggnaden av FM- och televisionsstationerna
dessa genomgående planeras så, att en komplettering
med televisions- resp. FM-sändare senare lätt kan äga rum. Kostnader
för mark, vägar, master m. in. bli i stort sett desamma, om stationerna byggas
för endast ett av ändamålen eller för båda. Merkostnaden för kraftförsörjning
och byggnader blir relativt liten för en kombinerad station.
Beträffande behovet av ny utredning rörande den vidare utbyggnaden av
ljudradions distributionsnät erinras om att utbyggnaden av televisionsnätet
för de områden av landet som betecknats som glesbygder, och där Norrland
intager den dominerande andelen, ännu icke är fastställd. Styrelsen kommer
— om så visar sig fördelaktigt med hänsyn till trådradioutbyggnaden
och till beståndet av FM-mottagare — att i samband med utbyggnaden av
televisionsnätet inom trådradioområden föreslå att FM-sändare där anordnas
i kombination med televisionsstationer. Frågan om en fortsatt utbyggnad
av FM-nätet kan för övrigt enligt styrelsens uppfattning lämpligast
prövas i anslutning till framläggandet av den 5-årsplan för televisionens
fortsatta utbyggnad som departementschefen föreslår i årets statsverksproposition.
Styrelsen förklarar sig slutligen vara väl medveten om att den för
programdistributören från såväl investerings- som underhålls- och driftsynpunkter
billigaste och enklaste lösningen är trådlös distribution av radioprogrammen.
En stor del av radioabonnenterna väntar emellertid alltjämt
på godtagbara mottagningsförhållanden för ett program. Styrelsen finner
det fullt förståeligt om dessa abonnenter anse det berättigat att televerket
så anordnar distributionen av rundradioprogrammen för deras del
att de ej behöva påtaga sig extra kostnader i form av nya mottagare för att
få förbättrad mottagning av riksprogrammct.
I fråga om den i motionen II: 214 berörda frågan om anläggningsverksamheten
för trådradio- och telefonabonnemang erinras om alt utbyggnaden av
trådradionätet organiseras, planeras och utföres av personal på televerkets
distrikt på i stort sett samma sätt som anläggningsarbeten för nya telefonabonnemang
och i största möjliga utsträckning samordnas med dessa. An
-
30
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
läggningskostnaderna för nya trådradio- resp. telefonabonnemang belasta
emellertid olika anslagsgrupper av televerkets investeringsanslag, vilket medför
att en minskning av programmet för utbyggnad av trådradionätet ej
kan resultera i ökad anläggningsverksamhet för nya telefonabonnemang.
Denna senare är nämligen till sin omfattning helt beroende av anslaget för
nya abonnenter in. m. En förkortning av väntetiderna för telefonabonnemang
kan således åstadkommas endast om investeringsanslaget för dessa
arbeten höjes. I anledning av motionärens förslag om förtur för nya telefonabonnemang
inom glesbygderna framhålles, att telestyrelsens strävan är
att på bästa möjliga sätt tillgodose både samhällen och landsbygd, och
att en förtur för glesbygderna av föreslagen art skulle skapa många problem
och svårigheter. Särskilt framhålles att bostadsbyggandet i städer och
samhällen medför avsevärda investeringar även för telefonanläggningar,
liksom nödvändigheten av att kunna tillgodose affärs- och industriföretag
och allmänna institutioner. Telestyrelsen ställer sig med hänvisning härtill
avvisande till en förtur speciellt för glesbygderna vid anordnandet av nva
telefonabonnemang.
Mot bakgrund av vad i det föregående sålunda anförts finner utskottet för
sin del någon särskild utredning beträffande nästa budgetårs trådradioutbyggnad
icke erforderlig. Utskottet förutsätter dock att riksdagen — efter
den revision av utbyggnadsplanen som av telestyrelsen i samråd med Sveriges
Radio må befinnas erforderlig — beredes möjligheter att taga ställning
till frågan om utbyggnaden efter det nu aktuella budgetårets utgång.
Ej heller övriga yrkanden i nu berörda motioner, avseende bl. a. en minskning
av medelsanvisningen till ljudradioanläggningar, har utskottet, med
hänsyn till av telestyrelsen angivna förhållanden, funnit sig kunna biträda.
Beträffande de i motionerna 1:168 och 11:191 samt 1:224 och 11:212
framförda förslagen har telestyrelsen bl. a. meddelat följande. En eventuell
televisionssändare för boråsområdet bör — såsom förutsättes i stockholmsplanen
— uppföras i anslutning till den befintliga FM-stationen, varvid
dennas byggnad, antennmast, kraftutrustning m. m. kunna utnyttjas. Stationen,
som skulle kunna utföras för en kostnad av ca 300 000 kr., beräknas
kunna ge fullgod mottagning inom ett område med ca 75 000 invånare
och skulle ur teknisk synpunkt kunna bli klar att tagas i drift under sommaren
1959. En temporär lösning skulle dock kunna tänkas för en kostnad
av ca 175 000 kr., varvid stationen under viss förutsättning skulle kunna
tagas i drift i slutet av detta år. Utsändningskvaliteten torde icke bli fullgod
men dock så pass god att den skulle accepteras.
Stationen för Trollhätte—Vänersborgsområdet är enligt stockholmsplanen
benämnd Vänersborg och är tänkt att förläggas på en plats mellan
Trollhättan och Vänersborg. Stationen beräknas ge fullgod mottagning inom
ett område med ca 60 000 invånare. Investeringskostnaderna för en provisorisk
station jämte programförbindelse uppskattas till ca 500 000 kr. eller
i ett mera temporärt alternativ, 375 000 kr. Anläggningen torde ur tek
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
31
nisk synpunkt och under vissa förutsättningar i övrigt kunna bli färdig att
tagas i drift under senare delen av 1959.
örebrosändaren måste för att täcka hela det område som tidigare avsetts
och som erfordras för att tillsammans med övriga angränsande sändare
enligt stockholmsplanen ge bästa möjliga totaltäckning placeras på
en högt belägen plats i Kilsbergen, ca 2 mil nordväst om Örebro. En provisorisk
station på denna plats skulle icke ge tillfredsställande mottagning i
bl. a. Örebro om icke relativt dyrbara mottagningsantenner användas. Sändaren
i Kilsbergen kan emellertid till en början i vissa avseenden göras provisorisk
och beräknas då kosta ca 1 300 000 kr. Totalkostnaden inkl. programförbindelse
för en provisorisk station i Kilsbergen skulle uppgå till ca
2 mkr. Stationen skulle — om medel ställas till förfogande redan budgetåret
1958/59 — kunna bli färdig att tagas i drift tidigast i början av 1960.
Då örebrostationen — såsom också påpekats i motionen -— beräknas kunna
betjäna ett antal s. k. slavstationer, måste man förutsätta en fullgod programförbindelse.
En sådan förbindelse har också intresse för vidare utbyggnad
till Karlstad och anknytning där till den planerade radiolänklinjen
Karlstad—Oslo, som beräknas bli färdig 1960. Den av motionärerna avsedda
stationen anses under inga förhållanden kunna bli färdig före 1960. Det
skulle emellertid vara tekniskt möjligt att på kortare tid anordna en provisorisk,
mindre sändare i Örebro stad, varigenom ett område med ca 100 000
invånare skulle tillgodoses. Investeringskostnaderna för en dylik sändare i
anslutning till Örebro FM-station kunna uppskattas till ca 150 000 kr., vartill
komma kostnaderna för en lämplig programförbindelse, ca 150 000 kr.
Totalkostnaderna för en mindre sändarstation i Örebro skulle alltså uppgå
till ca 300 000 kr.
Icke något av de aktualiserade projekten kan emellertid realiseras eller
påbörjas inom ramen för de av departementcshefen nu förordade investeringsanslagen,
utan att andra projekt måste senareläggas. Något sådant
anser sig utskottet ej kunna godtaga, detta än mindre med hänsyn till att
ett dylikt senareläggande sannolikt främst skulle komma att drabba sändaren
för sundsvallsområdet, som f. ö. beräknas kunna tillgodose ca 80 000 invånare.
Utskottet finner sig på grund härav inte kunna biträda de framställda
yrkandena.
Utskottet, som i enlighet med det anförda avstyrker bifall till samtliga i
det föregående behandlade motioner, har för sin del funnit de av Kungl.
Maj :t framlagda förslagen stå i god överensstämmelse med av statsmakterna
tidigare godtagna planer samt av riksdagen eljest uttalade önskemål
rörande såväl ljudradio- som televisionsradioverksamhetens inriktning och
utformning. Utskottet biträder därför de framlagda anslagsberäkningarna
och har ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande sammanhang i övrigt anfört och förordat. Till frågan om anvisande
av medel för radiohuset och till televisionsverksamhetens driftkostnader
återkommer utskottet under punkten 8 i det följande resp. vid sin bo
-
32 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
handling av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln, punkten 66, framlagda
förslag.
De ramreglerade investeringarna ha av telestyrelsen för innevarande budgetår
föreslagits höjda med 15 mkr., vilket departementschefen dock, såsom
tidigare omnämnts, icke ansett sig kunna tillstyrka. För nästa budgetår
förordas en ram av 248 mkr. mot av styrelsen föreslagna 310 mkr.
Begränsningen innebär bl. a. att av de i investeringsplanen för telefonstationsbyggnaderna
upptagna tolv nya företagen 7 tills vidare få anstå, varjämte
vissa andra angelägna arbeten avseende exempelvis automatisering
av såväl riks- som lokaltrafiken samt telefoninstallationer få senareläggas
eller uppskjutas.
Utskottet, som under punkten 1 i det föregående uttalat att det funnit sig
böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag beträffande televerkets investeringar,
vill dock i förevarande sammanhang erinra om sitt uttalande vid fjolårets
riksdag om de stora svårigheter investeringsbegränsningarna under de gångna
åren medfört för televerkets del. Bl. a. hade kraven på teleinstallationer
och förbindelser ej kunnat tillgodoses i önskvärd omfattning liksom ej heller
automatiseringen av telefontrafiken. Mot bakgrund härav samt med hänsyn
till av utskottet i övrigt anförda omständigheter framhölls vidare att
berörda olägenheter i fortsättningen borde skänkas större beaktande vid bestämmandet
av investeringsramen för verket. Vad utskottet sålunda anförde
torde alltjämt äga sin giltighet. Ytterligare må i anslutning härtill framhållas
de risker som ligga däri att, vid en alltför begränsad investeringsvolym
för verkets del, exempelvis genom tillfälliga provisorier o. d., en
ekonomiskt mindre tillfredsställande användning av investeringsmedlen
framtvingas.
Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar och förslag i övrigt, innebärande bl. a.
anvisande vid sidan av investeringsramen av 1,5 mkr. till påbörjande av
byggnadsarbetena för en anläggning i Farsta för teletekniskt utvecklingsarbete
m. m., har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande slutligen i motionen II: 213 framställt yrkande får utskottet
anföra följande. Motionären har hemställt att möjligheten prövas
att exempelvis endast vart femte eller tionde år utgiva helt ny upplaga av
telefonkatalogen, medan under tiden däremellan en årlig komplettering
skulle ske genom en särskild bilaga. Enligt motionären skulle härigenom
kunna förväntas en besparing av åtskilliga miljoner kronor varje år genom
minskade kostnader för papper, sättning, tryck och bindning. Så torde
emellertid ingalunda vara förhållandet enligt vad utskottet under hand
genom telestyrelsen inhämtat.
I motsats till motionärens antagande att de allra flesta abonnenter ha
samma nummer, namn och adresser oförändrade t. o. in. flera årtionden är
ändringsfrekvensen enligt den förda statistiken mycket stor och relativt
konstant, varför en nyutgivning av katalogen varje år enligt styrelsen
framstår som nödvändig. Med hänsyn till ändringsfrekvensen beräknas
redan tredje årets supplement bli lika omfattande som huvudupplagan.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
33
Till kostnaden för supplementen måste också läggas kostnaden för den
merupplaga av den fullständiga huvudupplagan som måste finnas för tilldelning
till alla nytillkommande abonnenter. Även under förutsättning av
vissa annonsinkomster skulle enligt upprättade alternativa kalkyler enbart
nettokostnaden för det första årets supplement ligga mellan 3,0 och
6,4 mkr., att jämföras med nettokostnaden, ca 3,5 mkr., för utgivning av
hela katalogen. Någon ekonomisk vinst skulle sålunda näppeligen vara att
påräkna av supplementsutgivningen ens första året. För andra årets supplement
och därefter skulle resultatet bli än sämre. Dessutom beräknas kostnader
av betydande storlek uppstå till följd av kraftigt stegrad förfrågningsfrekvens,
medförande behov av omfattande och dyrbar utökning av teletekniska
anordningar, lokaler och personal. Förutom felringningar skulle
också feladresseringar av post komma att öka i omfattning. Rikstelefonkatalogen
har nämligen alltmer kommit att utnyttjas som adresskalender anlitad
för besök, budskickning och adressering av postförsändelser. Postverket
har också bl. a. härigenom kunnat konstatera en förbättring av adresseringen
medförande snabbare postutbäring och därmed bättre service för
allmänheten.
Ett genomförande av motionärens förslag synes således förutom väsentliga
fördyringar medföra en avsevärt försämrad service. Med hänsyn härtill
finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Telefonstationsbyggnader m. m....... 7 200 000 kr.
2. Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete
m. m......................... 1 500 000 »
3. Förrådsbyggnader m. m............. 2 000 000 »
4. Inköp av fastigheter.................. 300 000 »
5. Fjärrförbindelseanläggningar m. m..... 79 500 000 »
6. Telefon- och telegrafstationer.......... 75 000 000 »
7. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar ...... 74 000 000 »
8. Televiswnsradioanläggningar .......... 6 400 000 »
9. Radioanläggningar för kommersiell trafik 2 000 000 »
10. Radioanläggningar för luftfarten ...... 2 400 000 »
11. Försvarsberedskap vid televerket ...... 3 500 000 »
12. Televerkets dispositionsanslag ........ 1 000 » ;
II. att motionerna I: 287 och II: 373, i vad de avse införandet
av kommersiell television, icke må av riksdagen bifallas;
III.
att motionerna I: 287 och II: 373, i vad de avse samordningen
av utbyggnaden av televisions- och FM-radionätet,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
IS liihang till riksdagens protokoll 1058. 6 samt. Nr 0
34
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
IV. att motionen II: 300, i vad den avser utredning om den
fortsatta utbyggnaden av trådradionätet, icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
V. att motionen II: 214 icke må av riksdagen bifallas;
VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionerna I: 287 och II: 373 samt II: 300,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret 1958/
59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar anvisa
ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.;
VII. att motionerna I: 168 och II: 191 icke må av riksdagen
bifallas;
VIII. att motionerna I: 224 och II: 212 icke må av riksdagen
bifallas;
IX. att motionen II: 213 icke må av riksdagen bifallas.
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 61—84)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under statens järnvägars
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
300 500 000 kr.
Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 oktober 1957 framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår. Styrelsen har härvid inledningsvis betonat
vikten av att tillräckliga investeringsmedel ställas till styrelsens förfogande.
Såsom särskilt angelägna betecknas investeringarna för ersättning
av förbrukade anläggningar, för höjande av kapaciteten och transportstandarden,
för verksamhetens rationalisering samt för erhållande av bättre
personallokaler. Sedan den långtidsplan för tiden t. o. m. budgetåret 1964/
65 som styrelsen utarbetade för 1955 års långtidsutredning framlades har
den ekonomiska situationen för statens järnvägar väsentligt försämrats.
De fr. o. m. 1957 höjda lönerna och pensionerna ha förorsakat företaget
betydande kostnadsökningar samtidigt som den under våren 1957 inträdda
stagnationen och nedgången i godstrafikomfattningen lett till en intäktsökning,
som blivit mindre än beräknat. Följden härav har blivit att driftresultatet
för den sist förflutna räkenskapsperioden efter avskrivningar för
första gången sedan 1919 visat underskott. Detta underskott uppgick för
budgetåret 1956/57 till nära 61 mkr. Under sådana förhållanden är det
enligt styrelsens mening mer än eljest nödvändigt att genom rationaliseringar
och andra dylika åtgärder söka nedbringa kostnaderna för att om
möjligt åstadkomma bättre jämvikt mellan dessa och intäkterna. En nöd
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 dr 1958
35
vändig förutsättning för att genomföra en sådan rationalisering är att tillräckliga
investeringsmedel stå till förfogande. Även ur konkurrens- och
servicesynpunkter är det nödvändigt att öka investeringarna för att höja
transportstandarden. Trafiken kan nämligen annars i allt större omfattning
väntas söka sig till andra transportmedel.
Styrelsen inser till fullo, att statens järnvägars medelsbehov måste ses i
ett större sammanhang och mot bakgrunden av nuvarande samhällsekonomiska
situation. När styrelsen nu funnit sig böra framlägga ett förslag,
grundat på en medelsförbrukning av ca 360 mkr. för budgetåret 1958/59
har styrelsen sökt taga all möjlig hänsyn till det nu rådande allmänna
ekonomiska läget. Investeringsprogrammet har därför skurits ned till vad
som befunnits erforderligt för att tillgodose de mest aktuella och trängande
behoven. Det angivna beloppet är nominellt av ungefär samma storleksordning
som den medelsförbrukningsram, vilken styrelsen förra året ansåg
böra läggas till grund för sina anslagsäskanden för budgetåret 1957/58.
På grund av förändrat penningvärde är i realiteten beloppet emellertid 15 å
18 mkr. lägre.
Statens järnvägars investeringsverksamhet är f. n. i redovisningshänseende
uppdelad på icke mindre än 26 olika anslagsrubriker, varav 14 inom
huvudgruppen »Byggnader och anläggningar», 5 inom huvudgruppen »Rullande
materiel» och 3 inom huvudgruppen »Biltrafik». Denna långt gående
uppdelning medför avsevärda olägenheter på grund av att investeringsmedlen
numera är starkt beskurna. Detta gäller såväl totalt genom en från
början fastställd snäv ram som inom denna ram vad gäller varje särskilt
anslag. Oavsett olägenheterna med en så detaljerad anslagsuppdelning kan
för övrigt ifrågasättas huruvida denna längre har någon reell betydelse för
den statliga eller företagsmässiga budgeteringen. Investeringsomfattningen
för bl. a. statens järnvägar bestämmes nämligen numera närmast av den
investeringsram för respektive budgetår som statsmakterna fastlägga, och
denna ram i sin tur av den allmänna ekonomiska politik, som statsmakterna
finna skäl att lägga till grund för samma budgetårs finansplan. Styrelsen
anser därför önskvärt och vill förorda att de nuvarande anslagsrubrikerna
sammanföras till större och därmed färre grupper.
Beträffande de ytterligare skäl järnvägsstyrelsen anfört för en koncentration
till färre anslagsrubriker får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 63).
På de angivna skälen föreslås att anslagsrubrikerna i fortsättningen begränsas
till åtta, nämligen: Bana och byggnader, Nybyggnad och ombyggnad
av järnvägslinjer, Elektriska anläggningar, Försvarsberedskap, Rullande
materiel och sjöfartsmateriel, Biltrafik, Inventarier m. m. och Dispositionsanslag.
Statens järnvägars investeringsutgifter under budgetåret 1950/57 uppgingo
till 283,4 mkr. Den för budgetåret fastställda investeringsramen om
287 mkr. underskreds sålunda med 3,6 mkr. För att kunna genomföra synnerligen
angelägna investeringar har inom den fastställda ramen vissa
36
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
förskjutningar mellan olika anslagsgrupper måst verkställas. I huvudsak,
i enlighet med vad i föregående års statsverksproposition angavs, ha därför
vissa omföringar via dispositionsanslaget måst vidtagas. Sammanlagt ha
dessa omföringar uppgått till ca 14,4 mkr.
För budgetåret 1957/58 har föreskrivits en investeringsram av 300 mkr.
Styrelsen förutsätter dock, att vissa anslag behöva förstärkas genom anvisningar
från dispositionsanslaget för att möjliggöra finansieringen av vissa
synnerligen angelägna projekt. Såvitt nu kan bedömas synas sådana förstärkningar
om sammanlagt ca 5 mkr. erforderliga.
För genomförande av det reguljära investeringsprogrammet under budgetåret
1958/59 har styrelsen räknat med en medelsförbrukning av 359,3
mkr. Detta belopp överstiger med 59,3 mkr. den för innevarande budgetår
fastställda investeringsramen, ökningen är motiverad förutom av en höjning
av det allmänna kostnadsläget av nödvändigheten att eliminera de
orsaker av mycket allvarlig och djupgående natur, vilka inledningsvis angivits
vara den yttersta anledningen till den bristande balansen i statsbaneföretagets
ekonomi. Utanför rambeloppet förutsätter styrelsen, att investeringsanslag
anvisas för ökning av statens järnvägars rörelsekapital, lån till
Svenska lastbilaktiebolaget och Svenska turistföreningen (skrivelse den
23 oktober 1957). Sammanlagt skulle för dessa ändamål erfordras ca 55,6
mkr.
En sammanställning av de för budgetåren 1955/56—1957/58 anvisade
samt de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen, fördelade på huvudgrupper,
visar följande.
1955/56
1956/57
1957/58
Äskanden
1958/59
tusental
kronor
Byggnader och anläggningar......
106 200
106 400
122 200
156 000
Rullande materiel................
120 300
104 900
133 700
164 600
Sjöfartsmateriel..................
10 000
—
14 000
4 000
Biltrafik........................
9 200
9 100
8 401
8 210
Övrigt..........................
21 000
13 900
39 000
82 752
Summa
266 700
234 300
317 301
415 562
Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens framställning
torde få hänvisas till propositionen (s. 65—81).
Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen
och — såvitt gäller de anslagstekniska frågorna — av riksräkenskapsverket.
Departementschefen har inledningsvis behandlat frågan om anslagsgrupperingen
och därvid funnit den föreslagna sammanföringen av likartade
objektgrupper till större kollektiva anslag ändamålsenlig. Då departementschefen
sålunda tillstyrker den nya grupperingen fr. o. m. nästa budgetår
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
37
förutsättes, att järnvägsstyrelsen för framtiden i sina petita framlägger specificerade
investeringsplaner, så att de i de nya anslagen ingående delprojekten
även i fortsättningen lätt kunna särskiljas. Till de nya anslagen torde
få överföras de behållningar som vid utgången av budgetåret 1957/58 förefinnas
på resp. anslag, som ingå i de nya kollektivanslagen.
Härefter har medelsförbrukningsramen för budgetåret 1958/59 behandlats,
varvid erinras om att departementschefen vid redogörelsen för investeringsplanen
för kommunikationsverken tillstyrkt en i förhållande till innevarande
budgetår med 10 mkr. till 310 mkr. förhöjd förbrukningsram för
statens järnvägar. Efter samråd under hand med järnvägsstyrelsen föreslås
följande fördelning av nämnda rambelopp på de olika anslagen. I
1956/57
1957/58
1958/59
Utfall
Styrelsen
Dep.ch.
Bana och byggnader ............
77,9
77,9
100,6
90,0
Nybyggnad och ombyggnad av
2,0
järnvägslinjer..................
5,0
3,0
3,0
Elektriska anläggningar..........
44,2
42,0
50,5
46,0
Rullande materiel och sjöfarts-
materiel ......................
130,9
145,6
173,0
146,0
Biltrafik........................
8,1
9,8
10,0
6,5
Övriga anslag..................
17,3
21,7
22,2
19,5
Summa mkr.
Beträffande investeringarna i
283,4
statens
300,0
järnvägars
359,3
fond anför
310,0
departe-
mentschefen i övrigt följande.
I förhållande till innevarande budgetår har sålunda ökningar med resp.
12,1 och 4,0 milj. kr. lagts på anslagen till Bana och byggnader samt Elektriska
anläggningar. Från dessa anslag bestrides kostnader för arbeten och
anskaffningar av grundläggande betydelse för rationaliseringen av järnvägsdriften.
Medelsförbrukningen på anslaget till Rullande materiel blir av
ungefär samma storleksordning som den för innevarande budgetår beräknade.
Den sedan ett par år tillbaka pågående upprustningen av framförallt
godsvagnsparken kan därigenom fortsättas. Den förutsatta medelsförbrukningen
medger emellertid icke utläggning av så stora beställningar för rullande
materiel, som styrelsen förutsatt i petita. De nödvändiga nedskärningarna
i förhållande till äskandena torde i första hand få gå ut över nybeställningar
av personvagnar. Med hänsyn till den minskade resandefrekvensen
torde enligt min mening viss försiktighet vid nybeställningar av
personvagnar vara på sin plats. Jag vill härvid erinra om att vid förordad
medelsförbrukning för rullande materiel betydande belopp beräknats för
tidigare beställningar av personvagnar. — Med hänsyn till att av breddningsarbetena
på linjen Karlskrona—Kristianstad nu endast vissa avslutningsarbeten
återstår, har en sänkning av medelsförbrukningen på anslaget
till Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer ansetts motiverad. Genom
senareläggning av vissa arbeten och anskaffningar har medelsförbrukningen
på anslaget till Biltrafik kunnat minskas med 3,3 milj. kr. i förhållande till
löpande budgetår. Beträffande gruppen Övriga anslag beror minskningen
om 2,2 milj. kr. i huvudsak på att den direkta medelsförbrukningen på
38 Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
dispositionsanslaget av mig beräknats till ett mindre belopp än för innevarande
budgetår.
Med hänsyn till mängden av angelägna investeringsobjekt inom statens
järnvägars fond har jag f. n. icke ansett det möjligt att inom den av mig förordade
ramen upptaga någon medelsförbrukning för det av styrelsen framförda
projektet om elektrifiering av järnvägslinjen Borås—Alvesta. Detta
projekt torde därför tills vidare få anstå.
Järnvägsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om ett anslag av
300 000 kr. till lån till Svenska turistföreningen för inköp av nya båtar å Sjöfallsleden.
Projektet avser, förutom inköp av två båtar, utbyggnad av båthus,
upprustning av slipar, spel m. in. och har totalt kostnadsberäknats till 710 000
kr. Härav har bidrag ställts i utsikt eller utlovats från vattenfallsstyrelsen,
länsstyrelsen i Norrbottens län samt Gällivare och Jokkmokks kommuner
med sammanlagt 365 000 kr. Turistföreningen beräknas själv kunna bidraga
med 45 000 kr. Återstående belopp har avsetts ställas till föreningens förfogande
av järnvägsstyrelsen i form av nämnda lån. Järnvägsstyrelsen har räknat
med att om Sjöfallsleden nedlägges, statens järnvägar kommer att förlora
de inkomster, som båtleden indirekt nu tillför statens järnvägar. Ett
bidrag från statens järnvägar utgör enligt järnvägsstyrelsen en förutsättning
för att båttrafiken skall kunna fortgå och säkerställas för åtskillig tid framåt.
Vid de planer på anskaffning av båtarna, som diskuterats i flera år, har
järnvägsstyrelsen icke ansett sig kunna undandra sig delaktighet i det kooperativa
arbetet för tryggandet av ledens fortbestånd. Jag vill mot bakgrund
härav icke motsätta mig, att ett lån lämnas turistföreningen på det sätt järnvägsstyrelsen
föreslagit. De närmare villkoren för lånet torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma. Med hänsyn till statens järnvägars f. n. ansträngda
ekonomiska läge vill jag i detta sammanhang emellertid understryka
vikten av att järnvägsstyrelsen i fortsättningen icke vidtar dispositioner,
som kan leda till ekonomiska åtaganden utanför den ordinarie verksamheten.
Vid mitt förordande av lånet har jag utgått från att något särskilt investeringsanslag
icke skall behövas utan att i stället de erforderliga medlen
får anvisas från dispositionsanslaget.
De anslag, som blir erforderliga under budgetåret 1958/59, har under hänsynstagande
dels till de förutsatta behållningarna vid ingången av budgetåret
och dels till de förutsatta förstärkningarna av vissa anslag beräknats på
grundval av de i föregående sammanställning upptagna medelsförbrukningsuppgifterna
och uppgår sammanlagt till 300,5 milj. kr.
De föreslagna investeringarna avseende breddning av blekingejärnvägarna
och försvarsberedskap, för vilka upptagits anslag" om resp. 2 500 000 "och
2 600 000 kr., bör i enlighet med av riksdagen godkända grunder omedelbart
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag tillstyrkt
härför erforderliga anslag å driftbudgeten.
Utskottet. Kungl. Maj :t har med tillämpning fr. o. in. nästa budgetår föreslagit
den anslagstek niska omdispositionen av de ramreglerade investeringarna
i statens järnvägars fond, att de f. n. 26 olika anslagen sammanföras
till åtta genom att likartade objektgrupper förenas till större kollektiva anslag.
Departementschefen har därvid förutsatt, att redovisningen av järnvägsföretagets
investeringar även i fortsättningen kommer att ske på sådant
sätt att de olika i de nya anslagen ingående delprojekten lätt kunna särskiljas.
Järnvägsstyrelsen har icke ifrågasatt någon ändring av den för inneva
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
39
rande budgetår till 300 mkr. fastställda investeringsramen. Vad angår järnvägsstyrelsens
äskanden för nästa budgetår har styrelsen utgått från en investeringsomslutning
av 359,3 mkr. och en total anslagssumma om 360,3
mkr. Departementschefen har emellertid föreslagit en investeringsram om
310 mkr. att fördelas med 90 (+ 12,l)1 mkr. på anslaget Bana och byggnader,
2 (— 1) mkr. på Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer, 46 (+ 4)
mkr. på Elektriska anläggningar, 146 (+ 0,4) mkr. på Rullande materiel och
sjöfartsmateriel, 6,5 (— 3,3) mkr. på Biltrafik och 19,5 (— 2,2) mkr. på
övriga anslag. Ökningen i förhållande till innevarande budgetår har sålunda
koncentrerats till anslagen Bana och byggnader samt Elektriska anläggningar.
Från dessa anslag bestridas kostnader för arbeten och anskaffningar av
grundläggande betydelse för rationaliseringen av järnvägsdriften. Medelsförbrukningen
under anslaget Rullande materiel blir ungefär av samma storlek
som den för innevarande budgetår beräknade, vilket medger en fortsatt upprustning
av godsvagnsparken.
Järnvägsstyrelsen har i särskild framställning hemställt om ett anslag av
300 000 kr. till lån till Svenska turistföreningen för inköp av nya båtar å
Sjöfallsleden. Departementschefen, som med hänsyn till statens järnvägars
t. n. ansträngda ekonomiska läge understryker vikten av att järnvägsstyrelsen
i fortsättningen icke vidtager dispositioner, som kunna leda till ekonomiska
åtaganden utanför den ordinarie verksamheten, förordar att medel
för ifrågavarande lån får anvisas från dispositionsanslaget.
För finansiering av den av departementschefen förordade investeringsverksamheten
har anslag äskats om tillhopa 300,5 mkr.
Under punkten 1 i det föregående har utskottet på anförda skäl förklarat
sig godtaga Kungl. Maj:ts förslag till investeringsram för statens järnvägar
samt tillstyrka den föreslagna anslagskoncentrationen under statens järnvägars
fond. Utskottet biträder jämväl den förordade fördelningen på olika
utgiftsändamål och har ej heller funnit anledning till erinran mot departementschefens
anslagsberäkningar och ovan redovisade förslag i övrigt.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under statens
järnvägars fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Bana och byggnader.................. 93 000 000 kr.
2. Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
.............................. 2 500 000 »
3. Elektriska anläggningar .............. 45 000 000 »
4. Rullande materiel och sjöfartsmateriel. . 142 000 000 »
5. Biltrafik .......................... 2 500 000 »
6. Försvarsberedskap vid statens järnvägar 2 600 000 »
7. Inventarier m. m..................... 9 400 000 »
8. Statens järnvägars dispositionsanslag . . 3 500 000 »
1 Siffrorna inom parentes ange ökning resp. minskning i förhållande till innevarande budgetårs
investeringsram.
40
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Statens vattenfallsverk
5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.
85—124) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under statens vattenfallsverks
fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag
å tillhopa 440 202 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1957 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anslag
till kraftstationer och regleringar för budgetåret 1958/59. Styrelsen
har därjämte för nästa budgetår i särskilda skrivelser den 10 september
1957 och den 31 augusti 1957 hemställt om anslag till distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk resp.
om anslag av finansiell och speciell natur.
Beträffande kraftförsörjningsläget har vattenfallsstyrelsen bl. a. lämnat
följande upplysningar. Nederbörden under budgetåret 1956/57 var i genomsnitt
för hela landet 97 % av normalvärdet. Som en följd härav blev
tillrinningen i de kraftproducerande älvarna något lägre än den normala.
Den uppgick sammanlagt till 96 % av normalvärdet, innebärande en motsvarande
minskning av vattenkraftproduktionen. Vid budgetårets början var
de magasinssjöar, vilka ha betydelse för de statliga kraftstationerna, fyllda
till 67 %, ett för årstiden relativt lågt värde om än några procent mera
än ett år tidigare. Under sommaren och hösten ökade magasinsfyllnaden
så att fyllnadsgraden i slutet av oktober motsvarade 79 %.
Denna ökning av magasinsfyllnaden möjliggjordes huvudsakligen genom
minskad avtappning för att spara vatten till vintersäsongen. Härför erfordrades
emellertid stor tillsats av värmealstrad kraft. Under senare hälften
av november och hela december avtappades magasinen relativt kraftigt
och därefter fram till vårfloden i normal takt.
Primabelastningen ökade under budgetåret 1956/57 med 788 MkWh till
12 609 MkWh. Produktionen av egen ångkraft sjönk från 833 MkWh 1955/
56 till 711 MkWh 1956/57. Tillfälligt inköpt kraft ökade däremot från 1 149
MkWh 1955/56 till 1 315 MkWh 1956/57. Primabelastningens ökning under
budgetåret 1956/57 var något mindre än motsvarande belastningsökning
under budgetåren 1954/55 och 1955/56. Den ovanligt milda vintern
begränsade konsumtionsökningen och under första halvåret 1957 var vattentillrinningen
vid vissa abonnenters vattenkraftstationer relativt hög. Av
sekundaleveranserna utgjorde 91 MkWh export till Danmark.
Under året ha nya vattenkraftanläggningar med en produktionsförmåga
under normalår av 800 MkWh tagits i bruk. Trots detta krafttillskott låg
vattenkraftens utbyggnadsgrad kvar vid endast 97 %. Denna låga utbyggnadsgrad
nödvändiggjorde stora mängder tillskottskraft, sammanlagt ca
2 000 MkWh, trots att vattentillgången var endast 4 % lägre än under normalår.
Tillskottskraften fördelade sig med 711 MkWh på västeråsverket,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
41
260 MkWh, likaledes bränslealstrad energi, på import från Danmark, och
1 055 MkWh på inköp från de enskilda och kommunala kraftföretagen.
Dessa ha f. n. relativt god tillgång på utbyggd vattenkraft och behövde därför
icke utnyttja sina reservkraftresurser fullt för egen räkning. Vissa tider
förelåg inom den privata kraftsektorn även vattenkraftöverskott. Om
tillskotten från de enskilda och kommunala kraftföretagen icke stått till
förfogande, skulle vattenfallsstyrelsen icke kunnat fullgöra de obligatoriska
leveranserna inom styrelsens områden. Då huvudparten av den för styrelsens
del behövliga tillskottskraften alstrades medelst bränsle och eftersom
även äldre ångkraftanläggningar med hög specifik bränsleförbrukning måste
anlitas, har vattenkraftens underutbyggnad mycket ogynnsamt påverkat
rörelsens ekonomiska resultat. Kostnaderna för tillskottskraften inkl. kostnaderna
för i Västeråsstationen förbrukat bränsle uppgingo sålunda till
100 mkr., vilket motsvarar 31 % av styrelsens totala driftutgifter. Om en
utbyggnadsgrad av 110 %, som tidigare uppställts som mål, förelegat, hade
endast 10 mkr. behövt tas i anspråk för produktion eller inköp av tillskottskraft.
Årskostnaden för ytterligare vattenkraftstationer hade dock därvid
stigit med 30 mkr. För hela landet uppgick kostnaderna för bränslealstrad
tillskottsenergi inklusive import från Danmark till ca 130 mkr.
Belastningsökningen under år 1956 inom de viktigaste konsumentgrupperna
uppgick till 876 MkWh. Denna ökning var något större än medelökningen
för perioden 1952—1956, som uppgick till 841 MkWh.
Av den totala ökningen av primabelastningen i landet under år 1956 på
1 862 MkWh föllo 59 % inom vattenfallsstyrelsens distributionsområden,
vilket innebär, att den procentuella ökningen för styrelsen var något högre
än för hela landet. Detta berodde främst på styrelsens industrileveranser,
för vilka stegringen uppgick till icke mindre än 11,5 %, under det att genomsnittet
för hela landets industrier var endast ca 5 %. Denna exceptionella
stegring föranleddes av några få stora leveranser inom gruvindustrien,
massaindustrien och den kemiska industrien, vilkas expansion var osedvanligt
stor under det senaste året.
Liksom tidigare år stego kraftbehoven inom samfärdseln rätt långsamt.
Den större lappländska malmbrytningen har dock det senaste året ökat
malmbanans elbehov icke oväsentligt.
Leveranserna till återdistributörer steg under 1956 med 7,5 %, vilket är
väsentligt mindre än föregående års ökning, som uppgick till 13,5 %. Orsaken
till denna avmattning var främst större vattentillgång under 1956
än under 1955 för företag med egna vattenkraftstationer.
De direkta leveranserna till detalj förbrukare stego under år 1956 med
14 %. Denna kraftiga ökning berodde delvis på den pågående överflyttningen
från indirekt till direkt distribution. Fn följd härav blir att återdistributörsgruppens
anspråk på krafttillskott från vattenfallsverket minskar.
ökningen av den prima elförbrukningen i landet under budgetåret 1956/
57 uppgick till ca 1 850 MkWh. Motsvarande stegring under åren 1955/56
42
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
och 1954/55 utgjorde 1 780 resp. 2 048 MkWh. I den till grund för belastningsutvecklingen
i landet av centrala driftledningen (CDL) år 1955 utarbetade
prognosen kalkylerades med en belastningsökning av 1 700 MkWh
per år fram till år 1961. Den faktiska belastningen har sålunda väsentligt
överskridit den förutsedda under de senaste åren. Det har därför ansetts
nödvändigt att innevarande år utföra en revidering av nämnda prognos.
Undersökningarna ha liksom tidigare genomförts under förutsättning, att
kraftindustrien skall vara i stånd att tillgodose alla uppträdande kraftbehov
och att dess försäljningspolitik i anslutning därtill icke förändras relativt
vad som hittills tillämpats.
Beträffande en närmare redogörelse för den nya prognosen torde få hänvisas
till propositionen (s. 89—91).
En summering av de sannolika förbrukningsökningarna jämte överförings-
och distributionsförluslerna ger totalt för den prima elförbrukningen
en årlig tillväxt av 2 000 MkWh under perioden 1956—1961. Genomsnittligt
bedöms stegringen sålunda bli 6,7 % per år. Detta överensstämmer med
hittillsvarande långtidstrend.
För tiden efter 1961 har prognosen baserats på ungefär samma underlag
som redovisats för perioden 1956—1961. Bedömningarna av den sannolika
utvecklingen under denna period bli emellertid mera schematiska, eftersom
reella utbyggnadsplaner endast undantagsvis föreligga för så så lång tid
framåt. Undersökningen ger som resultat en sannolik årlig stegring av de
totala elbehoven med 2 400 MkWh eller 6,1 %.
Liksom tidigare har CDL:s prognos för hela landets elbehov kompletterats
med en särskild undersökning om elbehovens utveckling inom vattenfallsstyrelsens
distributionsområden.
Vattenfallsstyrelsen räknar med att elbehoven inom styrelsens distributionsområde
under perioden 1954—1961 årligen komma att växa med 1 000
MkWh. Detta utgör 50 % av de av CDL förutsedda årliga ökningarna för
hela landet. Utvecklingen efter 1961 har för vattenfallsstyrelsens del icke i
detalj analyserats.
Beträffande pågående utbyggnader och planerade nya utbyggnader anför
styrelsen bl. a. följande.
Under budgetåret 1956/57 har Lasele kraftstation i Ångermanälven tagits
i bruk. Vidare har ett andra aggregat i Stugun i Indalsälven och de två
ytterligare aggregaten i Forsmo i Ångermanälven färdigställts. Umluspens
första aggregat har likaledes färdigställts och det andra beräknas bli klart
under hösten 1957. Även Grundfors kraftstation i Umeälven beräknas bli
tagen i bruk under innevarande budgetår. Stornorrfors i Umeälven beräknas
bli färdigställd med samtliga tre aggregat under budgetåret 1958/59.
Under andra halvåret 1959 skall Järkvissle i Indalsälven färdigställas liksom
även ett fjärde aggregat i Bergeforsen i samma älv. Ett aggregat i
Långbjörn i Ängermanälven skall enligt planerna vara färdigt hösten 1959
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
43
och det andra i början av år 1960. Under kalenderåret 1960 beräknas härutöver
endast Stensele i Umeälven kunna färdigställas. För Porsi kraftstation
i Luleälven torde en försening inträda med följd att stationen kan
tagas i bruk först under vintern 1961/62. Samtidigt därmed beräknas Tuggen
i Umeälven bli färdigställd med båda aggregaten. Messaure i Luleälven
har tidigare avsetts bli färdigställd till hösten 1963. På grund av det ogynnsamma
kraftbalansläget synes stationen om möjligt böra tagas i bruk med
reducerad dämning något tidigare.
Även utbyggnaden av värmekraftresurserna pågår programenligt. Hösten
1958 beräknas sålunda gasturbinen i Västervik bli klar för provdrift. Ett år
senare skall kommersiell drift av stationen upptas. Den nya ångpannan i
Västerås ångkraftstation blir färdig under 1958. Ett första aggregat i det
nya ångkraftverket i Stenungsund beräknas bli färdigställt under hösten
1959 och ett andra sommaren 1960.
Efter att ha utvecklat vissa synpunkter beträffande utbyggnadsgraden
konstaterar styrelsen, att i nuvarande läge, böra pågående och beslutade anläggningar
fullföljas i minst avsedd takt och om möjligt forceras. Därnäst
böra de nya kraftstationer och utvidgningar av befintliga sådana, som kan
åstadkommas med tillgängliga resurser och med rimlig bvggnadstid, genomföras.
Vattenfallsstyrelsens förslag till nya anläggningar bygger på dessa
förutsättningar. Programmet innebär en ytterligare accentuering av värmekraften
med lägre utbyggnadsgrad för vattenkraften som följd. Verkets ekonomi
kommer att ytterligare belastas härigenom.
Det föreliggande utbyggnadsprogrammet innebär utbyggnad av fem nya
vattenkraftstationer, för vilka namn och data angivas i följande sammanställning.
Namn
Stalon
Vargfors
Gardikfors
Rusfors
Drakaudden
Vattendrag
Tidpunkt för
färdigställande
av första
aggregatet
Genomsnittlig
energi
produktion
MkWh/år
-
Ångermanälven Hösten 1961 ................ 550
Skellefteälven Hösten 1961 ................ 370
Umeälven Hösten 1962 270
Umeälven Hösten 1962 190
Luleälven Hösten 1962 750
På grundval av det så utformade programmet beräknas torrårsbalansen
för det statliga kraftsystemet för budgetåren 1959/60—1962/63 enligt följande
sammanställning. Om torrår inträffar 1959/60 och om endast det redan
beslutade utbyggnadsprogrammet realiseras, måste styrelsen, såsom
framgår av tabellen, genom ransonering begränsa konsumtionen med 925
MkWh, motsvarande 5,7 % av totalbelastningen. Motsvarande siffror vid en
dylik ogynnsam situation 1960/61 blir 1075 MkWh eller 6,3 %, 1961/62 1150
MkWh eller 6,3 % och 1962/63 2100 MkWh eller 10,7 %.
44
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Belastning
primabelastning......................
oundvikliga överskottsleveranser.......
1959/60
15 600
600
1960/61
16 600
500
1961/62
17 700
600
1962/63
18 900
700
Summa belastning
16 200
17 100
18 300
19 600
Krafttillgång
från befintliga och beslutade anlägg- ningar
vattenkraft........................
13 100
13 300
14 300
14 750
ångkraft..........................
1 200
1850
1 950
1 850
möjliga inköp från andra kraftföretag
975
875
900
900
Summa tillgång
15 275
16 025
17 150
17 500
Brist...............................
925
1 075
1 150
2 100
Möjligt krafttillskott
till följd av
vattenkraftutbyggnader föreslagna för
beslut av 1958 års riksdag.......
500
1 450
föreslagna värmekraftåtgärder.......
—
—
300
550
Kvarstående brist.....................
925
1 075
350
100
Utbyggnadsgrad, procent ............
100
94
98
101
Beträffande de närmare synpunkter som styrelsen anför rörande de olika
föreslagna vattenkraftverksanläggningarna torde få hänvisas till propositionen
(s. 93—95).
För att förbättra torrårsbalansen är fortsatt utbyggnad av den konventionella
värmekraften nödvändig. Styrelsen avser därför att installera ett
tredje aggregat jämte tillhörande ångpanna i Stenungsunds ångkraftstation.
Aggregatet skall erhålla en produktionsförmåga av 200 000 kilowatt
mot 140 000 kilowatt för de tidigare beslutade. Den föreslagna utbyggnaden
torde kunna färdigställas till hösten 1961.
Den ökning av den framtida belastningen, som förutses i den nya prognosen,
visar att elförbrukningen även i fortsättningen kan komma att utvecklas
i oförändrad exponentiell takt. Om ökningen efter år 1961 antages
bli 7 % per år, kommer elförbrukningen i hela landet att redan tolv år senare
ha uppnått samma värde som de totalt utnyttjningsbara vattenkraftresurserna.
Skall vattenkraften, såsom hittills planerats, även under slutet
av 1960-talet praktiskt taget helt ansvara för erforderlig produktionsökning,
erfordras då årliga tillskott i genomsnittlig produktionsförmåga om 4 000 å
4 500 MkWh, d. v. s. att nuvarande utbyggnadstakt skulle behöva ökas till
den dubbla eller mera. En sådan snabb utbyggnad av den sista delen av de
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
45
icke ianspråktagna utbyggbara vattenkraftresurserna torde ur teknisk, juridisk
och administrativ synpunkt vara praktiskt taget omöjlig att genomföra.
Det är sålunda tänkbart, att elkraftbehoven komma att utvecklas så
snabbt under 1960-talet, att vattenkraften måste kompletteras med en ny
produktionskälla redan under senare delen av detta decennium. Man väntar
sig numera, att tekniken på atomenergiområdet skall ha utvecklats så
långt till nämnda tid, att atomkraftstationer då ställa sig ekonomiskt fördelaktigare
än konventionella kondenskraftstationer. Dessutom böra de förra
kunna åtminstone delvis utnyttja inhemskt bränsle. Det synes därför klart,
att atomenergien bör utnyttjas som komplement, när vattenkraftutbyggnaderna
icke längre kan hålla takt med belastningstillväxten. På grundval
av nu möjliga förutberäkningar innebär detta en väsentligt tidigare och mera
accentuerad utnyttjning av atomenergien för elkraftproduktion än som hittills
förutsetts.
En första förutsättning för att driftsäkra atomkraftanläggningar skola
kunna byggas i stor skala redan under 1960-talet är, att de första provanläggningarna
i kommersiell skala bli färdigställda snarast möjligt. Arbetet
med värmereaktorn Adam i Västerås fortskrider planenligt och i nära samarbete
med Aktiebolaget Atomenergi. Det är synnerligen angeläget, att denna
reaktoranläggning planenligt kan tas i bruk år 1960. Härigenom kunna
erfarenheterna från konstruktionsarbetet utnyttjas för de första atomkraftanläggningarna.
Dessutom frigöres genom reaktorns tillkomst ångkapacitet
i Västerås ångkraftverk, vilket ökar anläggningens elektriska produktionsförmåga.
Vattenfallsstyrelsen begärde redan förra året beslut om och anslag till
en atomkraftstation med arbetsnamnet Eva, men förslag därom medtogs
icke i 1957 års statsverksproposition. Styrelsen har emellertid fortsatt projekteringsarbetet
för anläggningen. För samordning av landets personella
resurser i samband med denna första atomkraftanläggning har diskussioner
först mellan vattenfallsstyrelsen och Aktiebolaget Atomenergi. Ett samarbetsavtal
beräknas bli undertecknat under den närmaste tiden. Styrelsen
kommer att tillsammans med atombolaget förutsättningslöst pröva bränsleval,
reaktortyp och storlek för den första utbyggnaden. Med hänsyn till att
atomkraftanläggningar av betydande storlek bli behövliga för landets kraftförsörjning
redan inom den närmaste tioårsperioden, får färdigställandet
av atomkraftstationen Eva icke försenas. Om möjligt bör arbetena i stället
tidigareläggas. Redan nu står det klart, att stationen bör planeras för ytterligare
utbyggnad.
Härefter har styrelsen i någon mån berört den kommunala och enskilda
vattenkraftsutbyggnaden samt kraftverksbyggandets finansieringsfrågor (s.
96).
46
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
I propositionen (s. 97) har vidare en översikt lämnats över verkets medelsförbrukning
under budgetåren 1956/57—1958/59, varav framgår, att
kostnaderna för det reguljära programmet under sistnämnda budgetår ha
beräknats till 457 (+ 97) mkr. Härvid förutsättes, att kostnaderna för
förvaltningsbyggnad liksom kostnaderna för atomkraftstationer föreslås
skola ligga utanför nämnda belopp.
Styrelsen har slutligen lämnat följande sammanställning av de för budgetåren
1955/56—1957/58 anvisade anslagen och de för nästa budgetår
äskade.
Ramreglerade anslag
Kraftstationer...................
Regleringsföretag................
Distributionsanläggningar.........
Diverse anslag...................
1955/56
Mkr
........ 20,0
........ 112,01
........ 11,5
1956/57
Mkr
171,5
13.0
97.0
12,5
1957/58
Mkr
207,0
30.0
92.0
19.0
1958/59
Mkr
293.0
44,0
110.0
0,5
Summa 306,5
294,0
348,0
447,5
Övriga anslag
Förvaltningsbyggnad i Stockholm .
........ 5,0
2,0
10,0
15,5
Atomenergianläggningar..........
—
2,0
42,0
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 98—112).
Över styrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,
fullmäktige i riksbanken samt av delegationen för atomenergifrågor
(s. 112—114).
Departementschefen erinrar till en början om att vattenfallsstyrelsen i
sina utbyggnadsplaner redovisat en utbyggnadsgrad av 110 % som ett eftersträvansvärt
mål för produktionssystemet.
En sådan utbyggnadsgrad -— innebärande en marginal av 10 % mellan
vattenkraftproduktion och belastning vid normal vattentillgång -— utgör enligt
styrelsens mening en ekonomiskt lämplig avvägning mellan vattenkraft-
och ångkraftproduktionen. Vid ett på detta sätt utbyggt produktionssystem
kan nämligen efterfrågan på elkraft även vid relativt svåra torrår
tillgodoses med en måttlig insats av värmekraft. Nämnda mål har emellertid
av flera skäl icke kunnat uppnås. En väsentlig orsak härtill har varit,
att uppgjorda prognoser om belastningsökningen ständigt visat sig för
låga, varför ett beslutat utbyggnadsprogram snart nog befunnits vila på
föråldrade förutsättningar. Under de senaste åren har det framstått som
alltmer tveksamt, om tillgängliga personella och materiella resurser medge,
att den som optimal betraktade målsättningen någonsin kan förverkligas.
1 Från anslaget till Distributionsanläggningar ha överflyttats 8 mkr. till anslaget till
Sten ungsunds ångkraftstation.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
47
Med frångående av den nämnda primära målsättningen framlade styrelsen
föregående år ett program, som syftade till en något lägre utbyggnadsgrad.
Med hänsyn till det begränsade investeringsutrymmet och trängseln
inom detta mellan angelägna projekt ansåg departementschefen det emellertid
nödvändigt att basera kraftutbyggnadsprogrammet på en än lägre
målsättning. Trots en i förhållande till budgetåret 1956/57 väsentligt vidgad
investeringsvolym angavs därför kraftutbyggnadsprogrammet tills vidare
icke kunna syfta längre än till praktiskt taget torrårssäkerhet i början
av 1960-talet. För budgetåret 1961/62 räknade departementschefen i sitt
förslag med en utbyggnadsgrad av ca 103 %. Med den insats av värmealstrad
energi, som förra året bedömdes möjlig, skulle de då vidtagna åtgärderna
leda till det åsyftade målet i början av 1960-talet; dock under
den förutsättningen att utbyggnaderna inom den kommunala och privata
sektorn höllo jämna steg med förbrukningen samt att den prognos, som
kraftutbyggnadsprogrammet byggde på, realistiskt återspeglade belastningsökningen.
Enligt denna prognos, som uppgjordes av CDL år 1955, skulle
belastningsutvecklingen för hela landet under perioden 1954—1961 uppgå
till 1 700 MkWh per år och för tiden därefter fram till år 1965 till ca 2 200
MkWh årligen. Härvid hade förutsatts, att belastningsökningen till lika
delar skulle falla på vattenfallsverket och den icke statliga kraftindustrien.
Denna prognos har emellertid visat sig vara alltför försiktig. Belastningsökningen
har sålunda under de tre senaste budgetåren icke oväsentligt
överstigit förutsägelserna. Sålunda ökade den prima elförbrukningen 1954/
55 med 2 048 MkWh. Motsvarande tal för budgetåren 1955/56 och 1956/57
var 1 780 resp. 1 850. Härvid är att märka att under 1955/56 vissa kontraktsenliga
avkopplingar verkställdes och frivilligt sparande av elkraft ägde
rum samt att under 1956/57 den milda vintern begränsade konsumtionsökningen.
Då sålunda prognosen överskridits under flera år, har inom
CDL nya undersökningar rörande den förväntade konsumtionstillväxten
utförts och en ny prognos utarbetats under år 1957. Den sannolika belastningstillväxten
för hela landet har nu angivits till 2 000 MkWh för tiden
1956—1961 och motsvarar därmed en genomsnittlig stegring av 6,7 % per
år. För tiden 1961—1965 äro bedömningarna om den sannolika belastningsökningen
givetvis mera schematiska. För denna period upptar prognosen
en årlig ökning av 2 400 MkWh, motsvarande en genomsnittlig ökning av
6,1 % per år. Även för vattenfallsverkets del har den äldre prognosen reviderats.
Styrelsen räknar med att verket också i fortsättningen skall svara
för ungefär hälften av den årliga belastningstillväxten. Elförbrukningen
inom vattenfallsverkets distributionsområden skulle därvid komma att öka
med 1 000 MkWh under perioden 1956—1961 och 1 200 MkWh för den
därpå följande femårsperioden.
Vattenfallsstyrelsen har även i förevarande petita ansett sig böra frångå
den tidigare målsättningen av 110 % utbyggnadsgrad. Tanken på marginaler
och optimal utbyggnadsgrad måste enligt styrelsen skrinläggas för
lång tid framåt. Styrelsens nu framlagda förslag syftar icke längre än till
48
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
den föregående år i statsverkspropositionen angivna lägre målsättningen,
d. v. s. nätt och jämnt torrårssäkerhet i början av 1960-talet. Utbyggnadsgraden,
som för budgetåret 1959/60 angivits till 94 %, skulle vid ett bifall
till styrelsens förslag uppgå till 98 resp. 101 % för budgetåren 1961/62 och
1962/63.
I fortsättningen anför departementschefen följande.
Styrelsens förslag innebär, att utbyggnadsprogrammet kompletteras med
en rad nya projekt och att vissa pågående arbeten forceras. Förslag framlägges
sålunda om påbörjande av fem nya kraftstationer under nästa budgetår.
De nya stationerna avser Stalon i Ångermanälven, Gardikfors och
Rusfors i Umeälven, Vargfors i Skellefteälven och Drakaudden i Luleälven.
Produktionsförmågan hos dessa anläggningar uppgår enligt av vattenfallsstyrelsen
under hand kompletterade beräkningar vid fullt utnyttjande till
515, 270, 190, 370 resp. 750 MkWh per år. Stalon och Vargfors avses kunna
färdigställas till hösten 1961 och de tre övriga stationerna till hösten 1962.
Styrelsen föreslår vidare, att vissa forceringsarbeten skall genomföras vid
Messaure, så att denna station skall kunna tas i bruk med reducerad dämning
något tidigare än vad man förra året räknade med. Även på värmekraftsidan
föreslår styrelsen vissa åtgärder. Sålunda framlägger styrelsen
nu förslag om att till hösten 1961 ett tredje aggregat skall installeras i
Stenungsunds ångkraftverk med en effekt av 200 000 kW och med en beräknad
årlig produktion av 600 MkWh. Därjämte föreslås en ökning av
kapaciteten för den tidigare beslutade nya ångpannan i Västerås.
Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur vattenkraftförsörjningen
kan komma att gestalta sig fram t. o. m. 1962/63 vid
den belastningsutveckling, som förutses i den nya prognosen, och med de utbyggnader,
som styrelsen samt kommuner och enskilda planerar att genomföra
under denna period. Dessa uppgifter, som således gäller den totala produktionen
och belastningen i landet, har sammanställts i tabell 1. Av tabellen
framgår, att vattenkraftproduktionen vid normalår först under budgetåret
1962/63 skulle kunna helt täcka primabelastningen.
Tabell 1. Beräknad produktionsförmåga och beräknad belastning m. m. för hela landets
vattenkraftanläggningar under åren 1957/58—1962/63
År
Vattenkraft-
produktion
under
normalår
MkWh
Vattenkraft-
produktion
under
exceptionellt
torrår 1
MkWh
Prima-
belastning
MkWh
Marginal
vid
normalår
MkWh
D:o i pro- cent av
primabe- lastningen
%
Marginal
vid ex- ceptionellt
torrår
MkWh
D:o i pro- cent av
primabe- lastningen
%
1957/58
27 750
22 200
29100
- 1350
- 4.6
- 6 900
- 23,7
1958/59
30 550
24 450
31100
- 550
- 1,8
- 6 650
- 21,4
1959/60
32 800
26 250
33100
- 300
- 0.9
- 6 850
- 20,7
1960/61
34050
27 250
35100
- 1050
- 3,0
- 7 850
- 22,4
1961/62
36 750
29 400
37 300
- 550
- 1.5
- 7 900
- 21.2
1962/63
40 800
32 650
39 700
1 100
2,8
- 7 050
- 17,8
Anm. Produktionssiffrorna är angivna för såväl normalår som exceptionellt torrår. De är
i fråga om produktionst illskotten från anläggningar utbyggda av enskilda och kommunala
företag baserade på uppgifter från Svenska Vattenkraftföreningen. Med hänsyn till att arbetena
kan påverkas såväl av företagens egna åtgöranden som av yttre omständigheter föreigger
ingen säkerhet för att tillskotten kommer vid de nu förutsatta tidpunkterna. Belastningssiffrorna
förutsätter utveckling enligt föreliggande prognoser.
1 För hela landet uppskattad till 80 % av normalårsproduktionen.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
49
Gjorda uppskattningar av belastningsutvecklingen och kraftproduktionen
inom vattenfallsverket visar en utveckling, som liknar den i tabellen redovisade.
För budgetåren 1958/59—1961/62 kommer vattenkraftproduktionen
vid normalår att understiga primabelastningen med resp. 650, 200, 950 och
300 MkWh. För 1962/63 kan eu positiv marginal beräknas, uppgående till
150 MkWh.
Icke oväsentliga tillskott av värmekraft måste sålunda insättas under de
närmaste åren även vid normal vattentillgång. Genom utbyggnaden av värmekraftstationerna
ökar också möjligheten härtill. Likväl skulle vid exceptionellt
dålig vattentillgång under budgetåren 1961/62 och 1962/63 ett produktionsunderskott
inom vattenfallsverkets sektor om 350 resp. 100 MkWh
uppkomma även vid ett maximalt utnyttjande av värmekraftresurserna. För
sådant fall finge sålunda en häremot svarande konsumtionsbegränsning genomföras
i första hand genom kontraktsenliga avkopplingar eller frivilligt
sparande av elektrisk kraft.
För genomförande av det föreslagna kraftutbyggnadsprogrammet samt
för bestridande av kostnaderna för regleringsföretag, distributionsanläggningar
och vissa finansiella utgifter förutsätter styrelsen för nästa budgetår
en medelsförbrukningsram av 457 milj. kr. Den för innevarande budgetår
fastställda investeringsramen för vattenfallsverkets investeringar uppgår till
360 milj. kr. För de utanför ramregleringen liggande investeringarna till
atomenergianläggningar och förvaltningsbyggnad har styrelsen för nästa
budgetår beräknat 42 resp. 15,5 milj. kr., att jämföras med belopp om resp.
2 och 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Dessutom har styrelsen begärt
en med 20 milj. kr. ökad rörlig kredit hos riksgäldskontoret.
Vattenfallsstyrelsen har preliminärt beräknat, att ett fullföljande av ett
på detta sätt vidgat investeringsprogram för budgetåret 1959/60 kommer att
erfordra en medelsförbrukning av 500 å 550 milj. kr. för de ramreglerade
investeringarna oeh minst 80 milj. kr. för ändamål utanför ramregleringen.
Vid de sålunda verkställda beräkningarna har styrelsen utgått från att
utbyggnaderna inom den kommunala och privata sektorn skall hålla jämna
steg med den på denna sektor fallande andelen av förbrukningen. Då svårigheterna
med anskaffning av kapital för denna sektor är betydande, synes
det styrelsen ovisst om de privata och kommunala kraftföretagen verkligen
skall kunna fullfölja de utbyggnadsplaner som föreligger. Styrelsen har
därför hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för att dessa företag skall i tillräcklig
omfattning erhålla för genomförandet av kraftutbyggnader i takt
med belastningsutvecklingen erforderliga långfristiga lån.
Härefter har departementschefen berört vissa frågor, som sammanhänga
med vattenfallsverkets kapitalförsörjning. Beträffande den närmare innebörden
av de svnnunkter som anföras torde få hänvisas till propositionen
(s. 117—120).
Departementschefen finner det vara ett synnerligen angeläget önskemål,
att programmet för de statliga kraftstationsutbyggnaderna kan inriktas på
att så snart som möjligt uppnå en produktionsnivå, som i möjligaste mån eliminerar
riskerna för ransonering för det fall ett svårare torrår skulle inträffa.
I och för sig vore det önskvärt, att utbyggnadstakten dessutom kunde böjas
så, att programmet bleve mindre beroende av den dyrbara värmekraftproduklionen.
Det driftekonomiska resultatet för verket skulle härigenom för
4
Ilihung till riksdagens protokoll G samt. Nr 9
50
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
bättras och användningen av det importerade bränslet bli mindre. Emellertid
bar konsumtionsökningen nu nått en sådan höjd, att — försåvitt icke konsumtionsdämpande
åtgärder vidtas — ett utbyggnadsprogram inom ramen
för nätt och jämnt torrårssäkerhet endast med svårighet synes kunna genomföras
i den hårda konkurrensen med andra angelägna investeringar.
I den tidigare redovisade investeringsplanen har för de investeringsobjekt
under vattenfallsverkets fond, som f. n. innefattas i ramregleringen, förutsatts
en medelsförbrukning av 425 mkr. för nästa budgetår. Denna nedskärning
med 32 mkr. har bedömts kunna ske utan att resultatet härav behöver
i mera väsentlig mån påverka kraftbalansen. Förslaget innebär en ökning i
föhållande till innevarande budgetår med 65 mkr. och i förhållande till det
faktiska investeringsutfallet budgetåret 1956/57 med drygt 100 mkr. Av
tabell 2 framgår hur medelsförbrukningen skulle fördelas vid en sådan ram.
Tabell 2
1956/57 1957/58 1958/59
Utfall
Beräknat
Styrelsen
Dep.ch.
miljö
ner kronor
Kraftverksbyggnader m. m.......
193,2
213,1
293,0
270,0
Regleringsföretag................
21,0
29,8
44,0
40,0
Distributionsanläggningar........
100,3
110,1
115,0
110,0
Övriga anslag..................
2,8
7,0
5,0
5,0
Summa
317,3
360,0
457,0
425,0
Den beskärning av styrelsens äskanden, som sålunda ansetts nödvändig,
har alltså fördelats med 23 mkr. på kraftstationsbyggnaderna, 4 mkr. på
regleringsföretagen och 5 mkr. på distributionsanläggningarna.
I fortsättningen anför departementschefen föjande.
Vad den av mig förordade reduceringen kommer att innebära för det planenliga
fulföljandet av kraftverksutbyggnadsprogrammet är i dagens läge
svårt att uttala sig om. Bedömningarna rörande möjligheterna att genomföra
ett torrårssäkert program har nämligen komplicerats av att Norrbygdens
vattendomstol den 9 december 1957 avslagit vattenfallsstyrelsens ansökan
om anläggning av Porsi kraftstation i Luleälven. Denna anläggning,
vars produktionstillskott beräknas motsvara i det närmaste ett års förväntad
belastningsökning inom vattenfallsverket, är därmed ställd på en oviss
framtid. Vattenfallsstyrelsen har under hand meddelat, att styrelsen kommer
att hos vattenöverdomstolen överklaga domen. Ett definitivt avgörande
i frågan skulle därför i bästa fall kunna påräknas under våren 1958. Min
bedömning av reduceringens verkan måste mot denna bakgrund bli osäker
och omfatta alternativ med och utan Porsi.
Under förutsättning av Porsi kraftstation kommer till stånd, skulle den
nedskärning jag förordat i första hand få innebära en senareläggning av
vissa arbeten vid Messaure kraftstation. Denna anläggning skall enligt planerna
tas i bruk 1963/64 och dess produktionstillskott påverkar därför
kraftbalansen först om fem år. Det produktionsbortfall, som kan bli en
följd av en viss senareläggning, bör därför kunna kompenseras med andra
åtgärder under de närmaste åren. För denna anläggning har styrelsen för
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
51
nästa budgetår räknat med en medelsförbrukning av 45 milj. kr. En reducering
av detta belopp med 12—15 milj. kr. skulle kunna försena stationens
färdigställande med inemot ett år. Om emellertid den av styrelsen föreslagna
åtgärden att ta stationen i bruk vid reducerad dämning visar sig
vara realiserbar, blir produktionsbortfallet av mindre omfattning. Den reducering
med ytterligare 8—11 milj. kr., som mitt förslag innebär, bör
enligt min mening få drabba arbetena med det tredje aggregatet i Stenungsund.
För dessa arbeten har styrelsen beräknat en medelsförbrukning av
28 milj. kr. Mitt förslag innebär sålunda även här en senareläggning av
arbetena. En sådan åtgärd kan komma att leda till ett bortfall av något
eller några hundratal MkWh under 1961/62 jämfört med styrelsens beräkningar.
— Om däremot vattendomstolens dom rörande Porsianläggningen
skulle bli fastställd i högre instans, kommer situationen att te sig betydligt
allvarligare. Produktionsbortfallet kan i sådant fall för budgetåret 1961/62
uppskattas till storleksordningen 400 MkWh och för budgetåret 1962/63
till 960 MkWh. Såväl Messaure som det tredje aggregatet i Stenungsund
kunde då fullföljas i avsedd takt med anlitande av det för Porsi beräknade
medelsförbrukningsbeloppet. Därutöver skulle ytterligare 7 milj. kr. stå
till förfogande för forceringsarbeten på anläggningar där så är möjligt eller
för ökad medelsförbrukning på anslagen till regleringsföretag och distributionsanläggningar
via en överföring från dispositionsanslaget. Vidare skulle
för sådant fall huvudparten av den för Porsi under innevarande budgetår
beräknade medelsförbrukningen om ca 13 milj. kr. eventuellt kunna användas
till tidigareläggning av arbeten på andra anläggningar.
Vid bifall till mitt förslag bör vattenfallsstyrelsen alltså för nästa budgetår
erhålla bemyndigande dels att påbörja arbetena vid Stalons kraftstation
i Ångermanälven, Gardikfors och Rusfors kraftstationer i Umeälven, Vargfors
kraftstation i Skellefteälven och Drakauddens kraftstation i Luleälven,
dels att påbörja arbetena med det tredje aggregatet i Stenungsunds ångkraftstation.
För atomenergianläggningar har vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår
äskat ett anslag om 42 milj. kr. vid sidan av de rambegränsade investeringarna.
Av anslagsbeloppet avser 22 milj. kr. värmeverket Adam i Västerås,
totalt kostnadsberäknat till 42 milj. kr., varav för innevarande budgetår anvisats
2 milj. kr. såsom byggnadsanslag. För påbörjande av atomkraftverket
Eva, som beräknas kosta totalt 180 milj. kr., avses ett belopp av 20 milj.
kr.
I annat sammanhang har statsrådet och chefen för handelsdepartementet
denna dag anmält de frågor, som rör atomenergiprogrammet. Vid den avvägning,
som därvid gjorts mellan olika i programmet ingående projekt,
har för nästa budgetår upptagits ett sammanlagt belopp av 15 milj. kr. för
ett fortsatt utbyggande av värmeverket Adam och för påbörjande av kraftstationen
Eva.
För egen del vill jag understryka angelägenheten av att vattenfallsstyrelsen
nu erhåller bemyndigande att påbörja arbetena med nämnda atomkraftstation.
Med biträdande av vad chefen för handelsdepartementet anfört
ifråga om atomenergiprogrammet för jag upp anslaget till Atomenergianläggningar
med 15 milj. kr.
Främst i syfte att för vattenfallsstyrelsens anläggningar på atomenergiområdet
ge samma möjligheter till smärre omdisponeringar, som gäller lör
den övriga investeringsverksamheten, förordar jag, att anslaget för Atomenergianläggningar
i fortsättningen hänföres till vattenfallsverkets ramreglerade
investeringar. Investeringsramen för nästa budgetår bör sålunda ut
-
52
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
göra totalt (425 -f- 15) 440 milj. kr. Enligt den praxis, som tillämpas för
verkets ramreglerade anslag, skulle styrelsen härmed ha rätt att utan särskilt
bemyndigande lägga ut beställningar, som avser fullföljandet av atomenergianläggningarna.
Vid sidan av de ramreglerade anslagen har vattenfallsstyrelsen därjämte
för nästa budgetår hemställt, att ett anslag av 15,5 milj. kr. för fortsatta
arbeten rörande förvaltningsbyggnaden i Råcksta måtte anvisas. Med hänsyn
till att på detta anslag vid budgetårets ingång beräknas föreligga en
reservation av ca 4,9 milj. kr. upptager jag ett i förhållande till innevarande
budgetår oförändrat anslag av 10 milj. kr. för detta ändamål.
Vattenfallsstyrelsens hemställan om eu ökning av styrelsens rörliga kredit
hos riksgäldskontoret från 75 till 95 milj. kr. är jag f. n. icke beredd
att tillstyrka.
I fråga om beräkningen av anslagen förordar jag, att i princip de belopp
anvisas, som fordras för att jämte beräknad behållning vid nästa budgetårs
ingång täcka medelsförbrukningen under varje anslagsrubrik. Den totala
anslagssumman för nästa budgetår kommer därvid att utgöra 440,2 milj. kr.
I anslaget till distributionsanläggningar har styrelsen inräknat en kostnad
om 5,6 milj. kr. för inköp och upprustning av distributionsnät i Norrbottens
och Västerbottens läns skogs- och fjällbygder. I överensstämmelse
med tidigare tillämpade riktlinjer bör 80 % av utgifterna härför omedelbart
avskrivas. Chefen för finansdepartementet har därför i annat sammanhang
denna dag föreslagit, att i detta syfte ett avskrivningsanslag om 4,5
milj. kr. anvisas på driftbudgeten för nästa budgetår.
Slutligen har departementschefen anmält en särskild fråga, som uppkommit
rörande vattenfallsstyrelsens ämbetsbefattning.
I skrivelse den 30 november 1955 meddelade vattenfallsstyrelsen, att styrelsen
tillsammans med det danska kraftföretaget A/S Isefjordvserket bildat
ett partrederi för inköp och drift av ett tankfartyg om ca 8 000 tons
dödvikt. Fartyget skulle av styrelsen användas som oljeupplag för ångkraftverket
i Västerås under vintermånaderna januari—april. Under återstående
del av året skulle fartyget användas av den danska medparten för oljetransporter
i Danmark och farvattnen däromkring. Genom åtgärden hade
ett ökat lagringsutrymme erhållits till lägre kostnad än om konventionell
tankanläggning byggts. Fartygets värde angavs till 1 milj. kr. Styrelsen
hemställde om tillstånd att försäkra fartyget och besättningen till viss beräknad
årskostnad. Kungl. Maj :t biföll framställningen, sedan statskontoret
efter remiss lämnat densamma utan erinran.
I skrivelse den 27 mars 1957 har vattenfallsstyrelsen i samband med
hemställan om vidgade befogenheter i fråga om fartygets försäkringsskydd
meddelat, att fartyget, som vid inköpet var klassat som tankläktare, var i
så gott skick, att det till relativt låg kostnad kunde rustas upp och klassas
som oceangående fartyg. Härigenom hade fartyget fått en vidare och mera
permanent användning i styrelsens ocht Isefjordva;rkets oljeimport.
Statskontoret har, efter remiss, bl. a. framhållit, att innehavet och användningen
av fartyget ur ekonomisk synpunkt är fördelaktigt för vattenfallsstyrelsen.
Statskontoret har därför för sin del icke något att erinra mot
att styrelsens delägarskap i fartyget tills vidare bibehålies. Samtidigt har
statskontoret påpekat, att vattenfallsstyrelsen genom att tillsammans med
utländskt företag engagera sig i rederirörelse med oceangående fartyg kommit
att bedriva verksamhet, som förut icke tillhört dess ämbetsbefattning.
I likhet med statskontoret finner jag det vara för vattenfallsverket eko
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
53
nomiskt fördelaktigt, att styrelsen på sätt som skett engagerat sig i rederirörelse
för tryggande av verkets oljeförsörjning. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot synes mig vattenfallsstyrelsen böra medges tillstånd
att tillsammans med det danska företaget tills vidare driva den nämnda rederirörelsen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Aastrup (I: 288)
och den andra inom andra kammaren av fru Sandström och herr Löfroth
(II: 374), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte
anhålla att vattenfallsstyrelsens rederirörelse snarast möjligt avvecklas.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande,
torde få hänvisas till motionen II: 374.
Utskottet. Sedan den av centrala driftledningen 1955 uppgjorda prognosen
rörande den totala elförbrukningen inom landet väsentligt överträffats har
en ny prognos utarbetats. Enligt denna uppgår den sannolika årliga belastningstillväxten
för hela landet till ca 2 000 MkWh för tiden 1956 1961
och 2 400 MkWh för de närmaste åren därefter, medan enligt den tidigare
prognosen den årliga förbrukningsökningen under åren 1954 1961 samt
åren därefter angavs till 1 700 MkWh resp. 2 200 MkWh. Då ungefär hälften
av ökningen beräknas falla på vattenfallsverket skulle detta för dess del
innebära en årlig efterfrågeökning om 1 000 resp. 1 200 MkWh.
Den av vattenfallsstyrelsen tidigare eftersträvade utbyggnadsgraden om
110 procent, innebärande en marginal mellan vattenkraftproduktion och
belastning om 10 procent vid normal vattentillgång, har styrelsen numera
ansett sig tvingad frångå. Det framlagda förslaget syftar i stället till ett
uppnående av nätt och jämnt torrårssäkerhet i början av 1960-talet. Utbyggnadsgraden
skulle därvid för budgetåren 1961/1962 och 1962/1963 komma
att uppgå till 98 resp. 101 procent.
Styrelsens förslag till utbyggnadsprogram omfattar för nästa budgetår
påbörjande av fem nya kraftstationer, nämligen Stalon i Ängermanälven,
Gardikfors och Rusfors i Umeälven, Vargfors i Skellefteälven och Drakaudden
i Luleälven. Vidare föreslås att arbetena vid Messaure forceras samt
att en utökning av produktionen av värmekraft sker genom kapacitetsökningar
vid ångkraftverket i Stenungsund och ångkraftstationen i Västerås.
Under förutsättning av att de planerade utbyggnaderna komma till stånd
beräknas ej oväsentliga tillskott av värmekraft under de närmaste åren
ändock bliva erforderliga även vid normal vattentillgång. Vid exceptionellt
dålig vattentillgång under exempelvis budgetåren 1961/1962 och 1962/1963
kommer ett produktionsunderskott inom vattenfallsverkets sektor om 350
resp. 100 MkWh att uppstå. För genomförandet av det förordade utbyggnadsprogrammet
samt för bestridande av kostnader för regleringsföretag
och distributionsanläggningar jämte vissa finansiella utgifter har styrelsen
räknat med en investeringsram av 457 mkr. För atomenergianläggningar
och förvaltningsbyggnad ha anslag begärts om 42 resp. 15,5 mkr.
54
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Departementschefen framhåller att det i och för sig vore önskvärt att ulbyggnadstaktcn
kunde höjas så, att programmet bleve mindre beroende av
den dyrbara värmekraftproduktionen och verkets driftresultat därmed kunde
förbättras. Med hänsyn dock till andra angelägna investeringsbehov syntes
endast med svårighet ett byggnadsprogram inom ramen för nätt och
jämnt torrårssäkerhet kunna genomföras. En nedskärning av det av styrelsen
begärda beloppet med 32 mkr. till 425 mkr. anses dock kunna göras utan
alltför stora återverkningar på kraftbalansen. Den sålunda föreslagna nedskärningen
fördelas med 23 mkr. på kraftstationsbyggnader, 4 mkr. på regleringsföretag
och 5 mkr. på distributionsanläggningar.
Vid bedömningen av reduceringens inverkan har — med hänsyn till osäkerheten
beträffande utbyggnaden vid Porsi — alternativ med och utan denna
måst medtagas. Därest Porsi komme till stånd skulle i stället senareläggningar
av arbetena vid Messaure och med färdigställandet av det tredje
aggregatet i Stenungsund få vidtagas. I motsatt fall skulle dessa arbeten få
fullföljas i avsedd takt samt viss forcering eller tidigareläggning av andra
arbeten få göras. Arbetena med de av styrelsen föreslagna, i det föregående
omnämnda kraftverken föreslås vidare få påbörjas under nästa budgetår.
För fortsatt utbyggande av värmeverket Adam och för påbörjande av kraftstationen
Eva föreslås under anslaget Atomenergianläggningar ett sammanlagt
belopp av 15 mkr. Anslaget anses i fortsättningen böra inräknas i de
ramreglerade investeringarna, som följaktligen komma att uppgå till
(425 + 15) 440 mkr. Vid sidan av de ramreglerade anslagen förordas för
fortsatta arbeten å förvaltningsbyggnaden i Råcksta ett belopp av 10 mkr.
En av vattenfallsstyrelsen begärd ökning från 75 till 95 mkr. av styrelsens
rörliga kredit hos riksgäldskontoret förklarar sig departementschefen icke
f. n. vara beredd att tillstyrka.
Såsom av punkten 1 i det föregående framgår har utskottet funnit sig
böra godtaga den av Kungl. Maj :t förordade medelsförbrukningen för vattenfallsverkets
investeringar under nästa budgetår. Utskottet som även biträder
de framlagda anslagsberäkningarna finner det vidare — i likhet med
departementschefen — angeläget och ändamålsenligt att vissa frågor, sammanhängande
med verkets kapitalförsörjning, såsom exempelvis avskrivnings-
och förräntningsnormerna samt kraftprissättningen, bliva föremål för
närmare undersökning på sätt departementschefen föreslagit. Ej heller har
utskottet funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i nu förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat.
Utskottet vill slutligen något beröra den av departementschefen aktualiserade
frågan om vattenfallsstyrelsens engagerande i viss rederirörelse.
Styrelsen har nämligen tillsammans med ett danskt kraftföretag bildat ett
parirederi för inköp och drift av ett tankfartyg om ca 8 000 tons dödvikt.
Den ursprungliga anledningen härtill var behovet av ett oljeupplag under
vintermånaderna för ångkraftverket i Västerås. Under återstående del av
året skulle fartyget användas för vissa oljetransporter i danska farvatten.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
55
Fartyget som ursprungligen varit klassat som tankläktare har sedermera
upprustats och klassats som oceangående fartyg samt använts för oljeimport.
Departementschefen har för sin del funnit det vara fördelaktigt
att styrelsen på detta sätt engagerat sig för tryggande av verkets oljeförsörjning
och föreslår att styrelsen medgives tillstånd att tillsammans med
det danska företaget tills vidare driva nämnda rederirörelse.
I anledning av departementschefens förslag har i de båda likalydande
motionerna 1: 288 och II: 374 hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl,
Maj :t måtte anhålla att ifrågavarande rederirörelse snarast möjligt avvecklas.
Som skäl därför åberopas bl. a. att styrelsen i och med att den börjat
rederirörelse gått utanför sitt egentliga verksamhetsområde samt att rörelsen
med all sannolikhet vore förlustbringande.
Enligt vad utskottet under hand erfarit har syftet med anskaffandet
av fartyget icke varit att med detsamma normalt hemtransportera olja utan
att använda det för bemästrande av krissituationer. Genom tillgång till fartyget
har bl. a. i två skilda sammanhang kraftigt bidrag erhållits till bränsleförsörjningens
tryggande och därmed till undvikande av kraftransonering,
nämligen i det ena fallet under vinterhalvåret 1955/56 då fartyget användes
för oljeupplagring i Västerås och i det andra fallet under Suezkrisen då det
användes för hemtransport av olja. I båda dessa fall förklaras dess användande
ha medfört stora ekonomiska fördelar. Anskaffningen och driften av
fartyget säges över huvud taget hitintills ha varit ekonomiskt fördelaktig.
Sedan den senaste krissituationen på oljeförsörjningens område övervunnits
och då numera den danska parten icke heller har större behov av fartyget
har olika möjligheter bearbetats att avveckla rörelsen. En planenlig, affärsmässigt
gynnsam försäljning förutsätter dock enligt styrelsen att den
icke genom riksdagens direktiv ställes inför en tvångsförsäljning.
Med hänsyn till omständigheterna i förevarande fall och då en avveckling
av verkets engagemang förr eller senare torde komma till stånd anser utskottet
någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej f. n. erforderlig.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna i fråga.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under statens
vattenfallsverks fond anvisa följande investeringsanslag,
nämligen till
1. Kraftverksbyggnader m. m............ 270 000 000 kr.
2. Atomenergianläggningar .............. 15 000 000 »
3. Regleringsföretag .................. 40 000 000 »
4. Distributionsanlåggningar och därmed
sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk .................. 105 000 000 »
5. Inköp av vattenfall och fastigheter .... 200 000 »
6. Förvärv av enskilda företag för elektrisk
distribnlionsverksamhet . . .......... 1 000 »
56
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
7. Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen
............................... 10 000 000 kr.
8. Statens vattenfallsverks dispositionsan
slag
................................ 1 000 » ;
II. att motionerna I: 288 och II: 374 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Luftfartsfonden
6:o) Luftfartens markorganisation m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s.
125—137) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1958/59 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa
33 001 000 kr.
I skrivelse den 27 augusti 1957 har luftfartsstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden
för nästa budgetår.. Inledningsvis framhåller styrelsen, att
luftfartsfondens investeringsmedel uppdelats på ofta mycket små anslag
samtidigt som medlen bundits för respektive anslagsändamål. Den för luftfartsverket
fastställda investeringsramen har hitills varit begränsad till belopp,
som betydligt understigit totalkostnaden för det fastställda arbetsprogrammet
samt ofta även summan av de under de olika rubrikerna tillgängliga
medlen. Anledningen till att arbetsprogrammet upptagit arbeten till en kostnad,
som överstigit den medgivna investeringsramen, har varit behovet att
kunna anpassa de faktiska investeringarna till luftfartens snabba utveckling.
Investeringsverksamhetens inriktning måste till viss grad bestämmas först
under det löpande budgetåret under vederbörligt hänsynstagande till arbetsprogrammet
och medelstillgången. Någon möjlighet att utan riksdagens
hörande överföra medel, som anvisats under en anslagsrubrik, till annan
sådan rubrik, föreligger icke. Detta får till följd att möjligheterna att anpassa
de ursprungliga investeringsplanerna till ändrade förhållanden i stor
utsträckning beskäras. Styrelsen har därför nödgats att under de olika anslagsrubrikerna
äska förhållandevis stora medelsbelopp, varjämte dispositionsanslaget
till stor del måst dimensioneras för att fungera som en utjämningspost.
Luftfartsstyrelsen ifrågasätter, huruvida det icke skulle vara betydligt lämpligare
att för investeringarna under luftfartsfonden — med undantag av
försvarsberedskapsanslaget, vilket skall direkt avskrivas med skattemedel
— i princip anvisa ett anslag för samtliga förutsebara arbeten och anskaffningar
för den civila luftfartens markorganisation. Detta anslag, som
förslagsvis bör benämnas Flygplatser m. m., kunde då bestämmas till samma
belopp som den för ifrågavarande budgetår medgivna investeringsramen
med avdrag för beräknad medelsförbrukning å anslaget till förvarsberedskap
och eventuella reservationer. De faktiska investeringsutgifterna
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
57
böra givetvis även i fortsättningen bokföras under nuvarande rubriker, vilka
ur redovisningssynpunkt visat sig ändamålsenliga. Vid den sålunda föreslagna
anordningen behöver ett särskilt dispositionsanslag anvisas endast
för oförutsedda ändamål. Vidare förutsättes att anslaget till Radioanläggningar
för luftfarten tills vidare anvisas på hittills tillämpat sätt under televerkets
fond.
För innevarande budgetår har för luftfartsverket fastställts en investeringsram
om 7 mkr. För budgetåret 1958/59 föreslår styrelsen en investeringsram
om 10 mkr. En sådan ökning av investeringarna anser styrelsen
vara nödvändig för att luftfartsverket skall kunna tillhandahålla den markorganisation,
som den ökade trafiken kräver.
Beträffande en närmare redogörelse för luftfartsverkets rambegränsade
investeringar torde få hänvisas till propositionen (s. 126—134).
över luftfartsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket,
i fråga om anslagsomläggningen, samt flygförvaltningen, arbetsmarknadsstyrelsen,
Scandinavian Airlines System och Linjeflyg AB
(s. 134 och 135).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att det i propositionen 1957:
185 angående utbyggnad av en storflygplats bl. a. förordades, att statens
investeringar härför skulle bestridas från ett särskilt investeringsanslag under
luftfartsfonden. Sedan riksdagen för ändamålet anvisat 20 mkr. å tilläggsstat
för budgetåret 1957/58 erfordras i enlighet med de tidigare beräkningarna
ett anslag på 25 mkr. för nästa budgetår.
Beträffande de ramreglerade investeringarna inom luftfartsfonden har
styrelsen föreslagit, att antalet anslag nedbringas från nuvarande åtta till
tre. Förutom försvarsberedskapsanslaget och ett dispositionsanslag för
oförutsedda ändamål skulle anvisas ett enda anslag med benämningen Flygplatser
m. m. I likhet med styrelsen finner departementschefen de praktiska
fördelarna med ett sammanförande av berörda anslag till ett kollektivt anslag
vara betydande. En omläggning i enlighet med styrelsens förslag synes
därför böra ske från och med nästa budgetår. Departementschefen förutsätter
emellertid, att luftfartsstyrelsen även i framtiden framlägger specificerade
investeringsplaner, så att de i anslaget ingående olika delprojekten lätt
kunna särskiljas. Till det nya anslaget torde få överföras de behållningar,
som vid ulgången av budgetåret 1957/58 förefinnas på de tidigare anslagen
Markförvärv, Flygfältsbyggen, Byggnader, Teleutrustning m. m., Belysningsanläggningar
samt Fordon, maskiner och redskap.
I fråga om investeringarnas storlek och de olika investeringsobjekten anför
departementschefen.
Luftfartsstyrelsen har vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår utgått
från att investeringsramen, som för innevarande budgetår utgör 7
milj. kr., skall utvidgas till 10 milj. kr. och äskar efter hänsynstagande till
förutsatta behållningar av tidigare anvisade medel 9,6 milj. kr. i nya anslag.
Såsom framgår av investeringsplanen för kommunikationsverken har
jag ansett mig kunna förorda en utökning av ramen till 8,5 milj. kr. Härav
58
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
torde 8,3 milj. kr. böra hänföras till flygplatsanslaget och 0,1 milj. kr. till
vart och ett av försvarsberedskaps- och dispositionsanslagen.
Med ledning av den sålunda uppskattade medelsförbrukningen under nästa
budgetår och de förutsatta, till budgetåret ingående reservationerna har
de anslag beräknats, som angivits i de till anslagsrubrikerna fogade tabellerna
och som sammanlagt uppgår till 8,0 milj. kr.
Styrelsen har anmält ett stort byggnadsprojekt, som medför krav på investeringsmedel
under flera budgetår, nämligen anläggande av ett nytt flygfält
vid Kiruna. Den nuvarande flygplatsen vid Ivalixfors anses icke böra
bibehållas för framtiden. I stället föreslås eu ny flygplats vid Perkosvuoma,
5.5 km från Kiruna. Kostnaderna för det nya flygfältet har beräknats till
10.5 milj. kr., exklusive husbyggnader. Enligt ett uppgjort förslag till avtal
mellan kronan och Kiruna stad har staden åtagit sig att till kostnaderna för
fält- och belysningsanläggningarna bidra med ett belopp av 3 750 000 kr.
Staden skall vidare på egen bekostnad uppföra och till kronan med äganderätt
överlämna stations- och förvaltningsbyggnad, hangarbyggnad och personalbostäder
samt bekosta en permanentbelagd väg till flygplatsen och diverse
andra anordningar. Fältet har förutsatts vara färdigställt senast under
budgetåret 1960/61. Statsverkets kostnader skulle således uppgå till
totalt 6 750 000 kr., varav 1 000 000 kr. avser radioanläggningar för luftfarten
under televerkets fond. För budgetåret 1958/59 räknar luftfartsstyrelsen
med en medelsförbrukning under luftfartsfonden av ca 1,6 milj. kr.
I likhet med luftfartsstyrelsen bedömer jag behovet av en fullgod flygplats
vid Kiruna som angeläget och tillstyrker att företaget kommer till utförande
i huvudsak enligt styrelsens förslag. Jag förordar även, att avtalet
med Kiruna stad godkännes.
Beslutet i storflygplatsfrågan innebär ett bibehållande av Bromma flygplats.
Med hänsyn härtill bör de av luftfartsstyrelsen för denna flygplats
föreslagna investeringarna, vilka kostnadsberäknats till 660 000 kr., få genomföras.
För Bulltofta flygplats föreslås för nästa budgetår investeringar för en
sammanlagd kostnad av ca 2,6 milj. kr. Sedan ökad klarhet numera vunnits
beträffande trafikutvecklingen på flygplatsen har jag icke något att erinra
mot att byggnads- och anläggningsarbetena fullföljes enligt styrelsens förslag.
Mot styrelsens förslag i övrigt har jag icke i princip något att erinra men
vissa arbeten och anskaffningar torde dock behöva senareläggas, eftersom
jag icke helt kunnat tillstyrka den utökning av investeringsramen, som styrelsen
förordat.
Till försvarsberedskap har jag tagit upp ett anslag av 100 000 kr. Beloppet
synes böra omedelbart avskrivas. Chefen för finansdepartementet har
därför tidigare denna dag förordat, att ett motsvarande avskrivningsanslag
anvisas på driftbudgeten.
Vid 1946 års riksdag beslöts, att en flygplats skulle anläggas vid Umeå.
Mellan kronan och Umeå stad träffades påföljande år ett avtal rörande
flygplatsen, innebärande bl. a., att kronan snarast möjligt skulle påbörja
anläggandet av flygplatsen. Arbetena har emellertid ännu icke igångsatts,
främst med hänsyn till att andra projekt ansetts böra få företräde inom
det begränsade investeringsutrymme, som stått till buds. Under tiden har
civil flygtrafik börjat bedrivas på ett i Nordmalings kommun befintligt
flygfält vid Olofsfors, beläget ungefär mitt emellan Umeå och Örnsköldsvik.
Med stöd av Kungl. Maj ds bemyndigande den 27 juni 1957 tillkallade
jag tre sakkunniga för att verkställa utredning i frågan, huruvida en per
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
59
manent civil flygplats borde anläggas och upprätthållas vid Umeå eller
Nordmaling. I ett den 8 oktober 1957 daglecknat betänkande (stencilerat)
har utredningen förordat, att flygplatsen förläggs till Umeå.
Beredningen av ifrågavarande betänkande inom kommunikationsdepartementet
är ännu icke helt avslutad. Det är min avsikt att sedan beredningen
slutförts återkomma i ärendet.
Utskottet. Vid sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har luftfartsstyrelsen
förutsatt en utvidgning av investeringsramen från nuvarande 7
mkr. till 10 mkr. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna
förorda en högre ram än 8,5 mkr., vilket förutsätter anslag om 8,0 mkr.
Härtill kommer — vid sidan om ramen — ett belopp om 25 mkr. för fortsatt,
planenlig utbyggnad av storflygplatsen vid Halmsjön.
De av departementschefen förordade investeringarna avse bl. a. fortsatta
byggnads- och anläggningsarbeten för Bulltofta flygplats och vissa förstärkningsarbeten
m. in. för Bromma flygplats samt påbörjande av anläggningsarbetena
för den av luftfartsstyrelsen föreslagna nya flygplatsen vid
Kiruna. Kostnaderna för den planerade flygplatsen därstädes ha, exklusive
husbyggnader, beräknats till totalt 10,5 mkr., varav dock Kiruna stad enligt
särskilt avtal förbundit sig att erlägga 3,75 mkr. Dessutom skall staden på
egen bekostnad uppföra och till kronan överlämna stations- och förvaltningsbyggnad,
hangarbyggnad och personalbostäder samt bekosta väg till
flygplatsen jämte vissa andra anordningar. För statsverkets del beräknas
medelsförbrukningen under nästa budgetår för fältet, som förutsatts bliva
färdigställt senast under budgetåret 1960/61, till ca 1,6 mkr.
Beträffande frågan om utbyggnad av en permanent civil flygplats vid
Umeå alternativt Nordmaling, vilken fråga varit föremål för utredning genom
särskilt tillkallade sakkunniga, förklarar sig departementschefen ha
för avsikt att återkomma senare.
Utskottet har för sin del, såsom redan av dess ställningstagande under
punkten 1 i det föregående framgår, intet att erinra mot att ramen för luftfartsverkets
investeringsutgifter för nästa budgetår fastställes till ett belopp
av 8,5 mkr. och ej heller mot den av Kungl. Maj :t förordade anslagskoncentrationen
under fonden. Antalet rambegränsade anslag kommer härigenom
att nedbringas från nuvarande 8 till förutom försvarsberedskaps- och
dispositionsanslagen ett enda anslag med benämningen Flygplatser in. in.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och förordat rörande
verksamhetens inriktning och utformning inom den angivna ramen,
ävensom anslagsanvisningen till storflygplatsen anser sig utskottet jämväl
kunna biträda.
I enlighet härmed hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under luftfartsfonden
anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Flygplatser in. m........... ........ 7 900 000 kr.
2. Försvarsberedskap vid luftfartsverket .. 100 000 »
3. Utbyggnad av storflygplats in. in....... 25 000 000 »
4. Luftfartsverkets dispositionsanslag .... t 000 >
60
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Statens allmänna fastighetsfond
7:o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 138), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kr.
8:o) Radiohus. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 139—141) föreslagit riksdagen
att till Radiohus för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 8 000 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen äskat fortsatt medelsanvisning
för det av riksdagen tidigare beslutade radiohuset i Stockholm.
Utredningsarbetet har nu hunnit så långt att styrelsen räknar med
att kunna påbörja sprängnings- och övriga markarbeten för radiohusbyggnadens
första etapp, kontorsbyggnaden, under senvintern 1958. Kostnaden
för denna del av radiohuskomplexet, som tidigare beräknats till 17 mkr.,
uppskattas vid prisläget den 1 juli 1957, till följd av prisstegringar och
viss utvidgning av arbetsprogrammet, till lägst 21,5 mkr. För nästa budgetår
beräknas en medelsförbrukning av 8 mkr., medan för de därpå närmast
följande budgetåren ett kontinuerligt medelsbehov av 11 mkr. förutses.
Departementschefen har anfört följande.
Kostnaderna för radiohusets första etapp, omfattande en kontorsbyggnad,
uppskattades i föregående års statsverksproposition till 17 milj. kr. Sedan
projekteringen av byggnaden nu ytterligare framskridit, har byggnadsstyrelsen
ansett sig böra ta upp kostnaden till lägst 21,5 milj. kr. Av kostnadsökningen
belöper 1,2 milj. kr. på inträffad prisstegring och 1,3 milj. kr. på
en utökning av projektet med ytterligare en kontorsvåning. Återstående 2,0
milj. kr. hänför sig huvudsakligen till att de tekniska installationerna befunnits
bli mer omfattande än vad man tidigare räknat med samt att ett utrymme
för garage m. m. tillkommit i en ny källarvåning under byggnaden.
Jag har ej något att erinra mot den utökning av byggnadsprogrammet,
som innefattas i den nya kostnadsuppskattningen. I enlighet med styrelsens
förslag och under hänvisning till vad jag anfört under televerkets fond
vid anmälan av ljudradions budgetfrågor för jag upp anslaget för nästa
budgetår med 8 milj. kr.
Utskottet. Mot vad Kungl. Maj :t sålunda föreslagit bär utskottet icke
funnit anledning till erinran. Med hänsyn härtill och under hänvisning jämväl
till vad utskottet under punkten 3 anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
61
9:o) Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm.
Kungl. Maj :t har (punkt 9, s. 141 och 142) föreslagit riksdagen att till
Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.
I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen begärt ett investeringsanslag
av 500 000 kr. för fullföljande av utredningarna och igångsättning
av byggnadsarbetena för den utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret
Uppfinnaren, till vilken i gällande riksstat 100 000 kr. anvisats.
Departementschefen har uttalat följande.
Föregående år fattade statsmakterna beslut om tillbyggnad av patent- och
registreringsverkets ämbetsbyggnad med tvenne flyglar innehallande vardera
50 tjänsterum. Av den av byggnadsstyrelsen inlämnade redogörelsen
för byggnadsprojektet framgår, att om patent- och registreringsverket självt
skulle handha sin publiceringsverksamhet visst utrymme härför erfordras
i nybyggnaderna. Under hand har jag från byggnadsstyrelsen inhämtat att
man för sådant fall finge räkna med ett bortfall av ca 20 tjänsterum. Då lokalsituationen
för den civila statliga förvaltningen i Stockholm är mycket
ansträngd, bör vid utformningen av byggnaderna i möjligaste mån beaktas,
att dessa i sin helhet kan komma att behöva tas i anspråk för tjänsterum.
Mot byggnadsstyrelsens anslagsberäkning har jag icke något att erinra.
Utskottet. Med biträdande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret
Uppfinnaren i Stockholm för budgetåret 1958/59 anvisa
ett investeringsanslag av 500 000 kr.
10:o) Ämbetsbyggnad för central förvaltning. Kungl. Maj:t har (punkt
10, s. 142—146) föreslagit riksdagen att till Ämbetsbyggnad för central förvaltning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.
I skrivelse den 27 augusti 1957 har byggnadsstyrelsen i likhet med föregående
år lämnat en redogörelse för de nuvarande lokalförhållandena för
den civila statliga förvaltningen i Stockholm och därvid ytterligare utvecklat
den i förra årets statsverksproposition anmälda inventeringen av lokalresurserna.
Vid denna inventering, som omfattar 107 myndigheter, vilka
f. n. disponera ca 7 000 rum, har styrelsen funnit, att behovet av ytterligare
lokaler i Stockholm nu kan uppskattas till sammanlagt ca 2 100 rum t. o. in.
år 1965.
Med hänsyn till den påtalade bristen på tjänstelokaler och svårigheter
att täcka behovet genom förhyrningar finner styrelsen nödvändigt upprepa
sin tidigare gjorda framställning om medel för en förvaltningsbyggnad vid
Bergshamra för domänstyrelsen, vilken nu kostnadsberäknas till ca
6 750 000 kr. För nästa budgetår begäres för ändamålet 1 000 000 kr.
Därest eu av styrelsen hos Kungl. Maj:t gjord framställning om medgi
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
vande att vid förhyrning av tjänstelokaler erlägga förskottshyror icke skulle
bifallas, hemställer styrelsen jämväl om ett investeringsanslag å 100 000 kr.
för upprättande av ritningar till förvaltningsbyggnad för rikets allmänna
kartverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Över byggnadsstyrelsens framställning har loknliseringsutredningen rörande
statlig verksamhet avgivit utlåtande (s. 145).
Departementschef en har anfört följande.
Byggnadsstyrelsen har verkställt en inventering av lokalförhållandena för
den civila statliga förvaltningen i Stockholm och därvid funnit, att under
perioden fram till 1965 ett lokaltillskott av ytterligare ca 2 100 rum är erforderligt.
Genom beslutade byggnadsåtgärder och genom träffade avtal om
förhyrningar för statsverkets räkning kommer under den undersökta perioden
ett lokaltillskott av ca 1 400 rum att möjliggöras. Den kvarstående bristen
skulle därför uppgå till omkring 700 rum år 1965.
Vid prognoseringen av rumsbristen har byggnadsstyrelsen beräknat lokalbehovet
utifrån den kontinuerligt pågående utveckling av nästan automatisk
karaktär, varom redan beslut fattats eller sannolikt kan förutses. Även om
en viss osäkerhet kan föreligga vid en på detta sätt verkställd bedömning,
anser jag emellertid byggnadsstyrelsens undersökning utvisa, att åtgärder
bör vidtas för att förbättra lokalsituationen.
Byggnadsstyrelsen föreslår nu vissa åtgärder i detta syfte. Förslag framlägges
sålunda om påbörjande av en förvaltningsbyggnad i Bergshamra,
som skulle ge ett tillskott av 250 rum. Sedan Kungl. Maj :t avslagit byggnadsstyrelsens
framställningar om rätt att erlägga förskottshyra, bör nu
även styrelsens förslag om anslag till upprättande av ritningar till förvaltningsbyggnad
för kartverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut upptas till behandling.
För att tillgodose de mest trängande behoven av nya förvaltningslokaler
i Stockholm har under senare år huvudsakligen endast förekommit ombyggnads-
och ändringsarbeten i äldre byggnader. Endast en större förvaltningsbyggnad
har beslutats, nämligen för vattenfallsverket. I likhet med den statliga
lokaliseringsutredningen anser jag ofrånkomligt att man nu vidtar ytterligare
åtgärder för att tillgodose behovet av förvaltningslokaler genom
nybyggnad av ämbetshus. Genom att koncentrera de av byggnadsstyrelsen
föreslagna projekten till en enhet, torde besparingar i fråga om såväl anläggnings-
som driftkostnader kunna ernås. Beträffande den närmare lokaliseringen
av en nybyggnad är jag ense med byggnadsstyrelsen, att en förläggning
till huvudstadens centralare delar ej är nödvändig, utan att någon
ar kommunikationsteknisk synpunkt lämplig plats inom Stockholmsområdet
i en vidare bemärkelse kan väljas.
Vid bedömningen av frågan om den lämpligaste platsen inom räjongen
bör även Märsta övervägas. Denna plats är belägen vid stambanan Stockholm—Uppsala
på ett avstånd av ca 4 mil från huvudstadens centrum. Sedan
riksdagen vid höstsessionen 1957 beslutat, att eu storflygplats skall förläggas
till Halmsjön, kommer en större tätortsbildning inom en ganska snar
framtid att uppstå inom Märsta-området. Biksväg 15, som passerar Märsta,
har förutsatts skola iordningställas till motorvägsstandard i början av 1960- ialet på sträckan mot huvudstaden. De goda järnvägs- och landsvägsförbindelserna
i förening med närheten till landets storflygplats kommer att innebära,
att Märsta-området med hänsyn till kommunikationerna blir synnerligen
välbeläget. Härtill kommer att en förläggning av ett eller flera äni
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
63
betsverk till denna plats ur befolkningspolitisk synpunkt kan anses vara
lämplig för att förhindra en befolkningssammansättning inom orten, som
alltför ensidigt omfattar i flygets tjänst anställd personal.
På grund av vad jag sålunda anfört, anser jag mig såtillvida böra tillstyrka
styrelsens förslag, att jag förordar ett anslag av 100 000 kr. för undersökning
av lämplig plats för en administrationsbyggnad och för uppgörande av ritningar
till en sådan byggnad. Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen vid utarbetandet
av sina förslag tar kontakt med lokaliseringsutredningen rörande
frågor, som avser administrationsbyggnadens storlek och de ämbetsverk,
som lämpligen bör förläggas till densamma. Det torde få ankomma på bygnadstyrelsen
att i samband med sina medelsäskanden till ett kommande
budgetår framlägga en närmare redogörelse för det verkställda undersökningsarbetet.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herrar Olof son och Nilsson i Lönsboda väckt motion
(11:220), vari hemställts att riksdagen måtte med avslag å Kungl. Maj :ts
förevarande förslag hemställa om en prövning genom lokaliseringsutredningen
om möjligheterna att bortflytta en del av den statliga förvaltningsapparaten
från stockholmsområdet.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utvisar en genom
byggnadsstyrelsens försorg utförd inventering av lokalförhållandena
för den civila statsförvaltningen i Stockholm ett behov av ytterligare lokaltillskott
om ca 2 100 rum under perioden fram till 1965. Då genom redan
beslutade byggnadsåtgärder och träffade hyresavtal ett tillskott av ca 1 400
rum möj liggöres kvarstår en brist om ca 700 rum. Till åtgärd för täckande
härav har byggnadsstyrelsen bl. a. hemställt om rätt att vid förhyrning erlägga
förskottshyra, varigenom ett tillskott om ca 425 rum skulle erhållas,
avsedda för kartverket och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
För det fall styrelsens framställning ej skulle bifallas bör enligt styrelsen
beslut fattas om uppförande av en förvaltningsbyggnad för nämnda
institutioner. Styrelsen återkommer vidare till sitt tidigare framlagda förslag
om förvaltningsbyggnad för domänstyrelsen i bergshamraområdet, varigenom
ett tillskott om ca 250 rum skulle erhållas.
Departementschefen biträder i så måtto styrelsens förslag att han tillstyrker
nybyggnad av ett ämbetshus. De av styrelsen föreslagna projekten
anses därvid böra koncentreras till en enhet samt en undersökning göras
rörande lämpligheten av dennas förläggning till märstaområdet, där till
följd av beslutet om storflygplatsens utbyggnad eu större tätortsbildning
inom en snar framtid beräknas uppstå. En förläggning därstädes vore också
ur befolkningspolitiska synpunkter önskvärd, då därigenom skulle förhindras
en befolkningssammansättning på orten, som alltför ensidigt omfattade i
flygets tjänst anställd personal.
För undersökning av lämplig plats för en administrationsbyggnad och
uppgörande av ritningar till densamma föreslås slutligen ett anslag om
100 000 kr.
64
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
I anslutning till Kungl. Maj:ts förevarande äskande har i motionen II:
220 hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, uttala
att innan undersökningen påbörjas lokaliseringsutredningen allsidigt
måtte pröva möjligheterna att flytta en del av den statliga förvaltningsapparaten
ej endast från Stockholm utan också från stockholmsområdet. Motionärerna
ha därvid gjort gällande att nämnda utredning väl intet haft
att erinra mot det begärda anslaget men samtidigt skulle ha uttalat att en
senare bedömning av frågan om ämbetsverkens lokalisering inte borde föregripas.
I anledning härav vill utskottet, som för sin del biträder Kungl. Maj :ts
förslag, erinra om att lokaliseringsutredningen i sitt remissyttrande över
byggnadsstyrelsens framställningar uttalat att de nu aktualiserade projekten
synas kunna genomföras utan föregripande av framtida lokaliseringsbedöinningar.
Motionärernas påstående synes sålunda i denna del ej vara
rättvisande. Vidkommande åter motionärernas förslag rörande prövning
genom nämnda utredning av lokaliseringsfrågan i dess helhet för den statliga
förvaltningen torde någon särskild åtgärd i ämnet från riksdagens sida
härutinnan ej vara erforderlig. Utredningen har nämligen enligt sina direktiv
att verkställa en undersökning just rörande möjligheterna att flytta
ut statliga verksamhetsgrenar från stockholmsområdet till andra delar av
landet. Utredningen härom skall omfatta såväl civila som militära verk
och inrättningar. En första arbetsuppgift bär därvid angivits vara en undersökning
av mera översiktlig natur syftande till att klarlägga allmänna
förutsättningar och principer för en utflyttning. Även andra uppslag, såsom
frågan om en viss koncentration av flera ämbetsverk till en viss ort
utanför Stor-Stockholm — tillskapandet av ett andra förvaltningscentrum
— borde enligt direktiven uppmärksammas.
Utskottet, som med beaktande av det anförda icke heller i denna del funnit
sig kunna biträda motionärernas yrkande, hemställer följaktligen,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen 11:220, till Ämbetsbyggnad för
central förvaltning för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.
11 :o) Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala administrationen.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 147 och 148) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler
för den centrala administrationen för budgetåret 1958/59
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.
12:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:t har (punkt 12,
s. 148—153) föreslagit riksdagen att dels till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
65
1 000 000 kr., dels ock godkänna vissa kompletteringar av den förteckning,
som ligger till grund för användningen av anslaget.
Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den allmänna
stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild förteckning
upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen.
Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till proposition 1948: 2 (bil. 14, punkt 8). I enlighet med
förslag, som godkänts av 1954 års riksdag, skall merkostnadsanslaget
fr. o. in. budgetåret 1954/55 ej längre belastas med kostnader, som avse
byggnadsarbeten för länsstyrelserna.
Byggnadsstyrelsen har till förstärkning av anslaget under nästa budgetår
äskat 1 100 000 kr. samt föreslagit, att förenämnda förteckning kompletteras
med ett antal företag, beträffande vilka riksdagen anvisat hela den
ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Dessa företag liksom de för
desamma anvisade anslagen och beräknade merkostnaderna ha redovisats i
en i propositionen (s. 149 och 150) intagen sammanställning.
Om ifrågavarande företag intagas i förteckningen skulle enligt byggnadsstyrelsens
skrivelse det beräknade totala medelsbehovet för merkostnadsanslaget
ändras på följande sätt i förhållande till den sammanställning,
som redovisats i 1957 års statsverksproposition (bil. 27, s. 140).
Totalt medelsbehov enligt 1957 års statsverksproposition...... 28 152 000
Kostnadsökning sedan sommaren 1956 för i förteckningen redan
ingående företag ........................................ 558 500
Merkostnader för de företag, som nu föreslås för intagande i förteckningen
............................................ 1 196 000
Summa kr. 29 906 500
Riksdagen har hittills beviljat 26 300 000 kr. för ändamålet. Behållningen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1956/57 är upptagen till 327 000
kr. Styrelsen räknar med ett medelsbehov av ca 2 000 000 kr. under innevarande
budgetår och av 1 100 000 kr. under nästa budgetår. Ett tillskott
till anslaget av ca 700 000 kr. skulle sålunda erfordras för innevarande och
1 100 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen erinrar till en början om merkostnadsanslagets tillkomst
och användning och konstaterar därvid, att medelsförbrukningen under
anslaget numera till övervägande del hänför sig till byggnadsföretag
tillhörande andra departement än kommunikationsdepartementet. Då en
närmare bedömning av byggnadskostnadernas storlek lämpligen bör ske
inom det departement, som från början handlagt frågan om medelsanvisning
för vederbörande byggnadsföretag, synes en ändrad ordning för mer5
llihang till riksdagens protokoll 1958. 6 saml. Nr 9
66
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
kostnadernas bestridande angelägen. Ehuru någon ändring i berörda avseende
av praktiska skäl icke kan komina i fråga för nästa budgetår, förutsattes
att frågan undersökcs av byggnadsstyrelsen och i möjligaste mån
beaktas vid styrelsens medelsäskanden för budgetåret 1959/60.
Härefter övergår departementschefen till medelsberäkningen för nästa
budgetår och anför därvid följande.
Mellan sommaren 1956 och sommaren 1957 steg byggnadskostnaderna
med ca 7 %. Denna ökning av byggnadskostnaderna medför, att den förteckning,
som ligger till grund för användningen av merkostnadsanslaget, i
enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör kompletteras med ett tjugofemtal
byggnadsföretag. Riksdagen har för alla dessa anvisat medel för
hela den ursprungligen beräknade byggnadskostnaden. Företagen är kostnadsberäknade
vid tidigare prisnivåer. De kommer därför att drabbas av
den redovisade kostnadsökningen helt eller delvis, beroende på tidpunkten
för arbetenas påbörjande och byggnadstakten. På grundval av kostnadsnivån
sommaren 1957 räknar styrelsen med en ytterligare medelsåtgång för
dessa företag av 1 196 000 kr. Detta belopp skall täckas från nu ifrågavarande
anslag. För de i förteckningen redan ingående företagen räknar styrelsen
på samma grunder med en ytterligare merkostnad av 558 500 kr. Det
totala medelsbehovet på merkostnadsanslaget skulle därmed uppgå till
29 906 500 kr., varav hittills 26 300 000 kr. anvisats.
Vid beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår hade styrelsen
vid anmälan härom förra året utgått från kostnadsläget sommaren
1956. Med hänsyn dels till att kostnadsstegringen under budgetåret 1956/57
blivit större än vad som förutsetts, dels till att påbörjade byggnadsföretag
även kommer att drabbas av den kostnadsstegring, som redan inträtt eller
som kan förutses inträffa under innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen
hemställt om ett anslag av 700 000 kr. på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Då det är angeläget, att pågående byggnadsarbeten kan fullföljas,
har jag ansett det nödvändigt, att erforderliga medel ställes till byggnadsstyrelsens
förfogande för ändamålet. Jag har därför i annat sammanhang
tillstyrkt styrelsens framställning om ett tilläggsanslag. För utbetalningar
under nästa budgetår har stvrelsen beräknat ett anslagsbehov av 1 100 000
kr.
I 1956 och 1957 års statsverkspropositioner uttalades, att en viss överskattning
av det faktiska medelsbehovet under anslaget syntes föreligga. Detta
angavs sammanhänga med att uppskattningen av det sammanlagda medelsbehovet
baserar sig på generella beräkningar, företagna med utnyttjande
av framräknade kostnadsstegringstal. Överskattningen av det faktiska
medelsbehovet sades förra året uppgå till storleksordningen 1—1,5
milj. kr. Med anledning härav förutsattes att en beräkning av det sammanlagda
medelsbehovet, som närmare anslöte sig till det faktiska skulle framläggas
av byggnadsstyrelsen hösten 1957. Byggnadsstyrelsen har nu angivit
denna överskattning till storleksordningen 0,4 milj. kr. för redan avslutade
byggnadsföretag. Huruvida denna överskattning kommer att bli bestående,
öka eller minska, anser sig styrelsen emellertid icke kunna ange i
dagens läge. Detta blir enligt styrelsen möjligt först då ett större antal
byggnadsföretag slutredovisats. Styrelsen har därför ansett de tidigare uppskattningarna
alltfort böra läggas till grund för det beräknade medelsbehovet.
Då alltjämt en viss överskattning av medelsbehovet synes föreligga,
anser jag det angeläget, att en beräkning av det sammanlagda medelsbehovet,
som närmare ansluter sig till det faktiska snarast bör verkställas. Det
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
67
torde därför ankomma på byggnadsstyrelsen, att så snart ett större antal
byggnadsföretag färdigställts, verkställa en ny beräkning av det faktiska
medelsbehovet.
Det tillskott till anslaget, som erfordras för fullföljande av beslutade
arbeten, synes för nästa budgetår kunna begränsas till 1 000 000 kr.
Utskottet. Den ursprungligen i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen
över vissa byggnadsföretag, för vilka till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen
uppstått merkostnader, har nu föreslagits skola
kompletteras med ytterligare ett tjugotal företag. Härtill komma merkostnader
för i förteckningen redan ingående företag. Det totala medelsbehovet
för täckning av hittills uppkomna merkostnader kan enligt byggnadsstyrelsen
anges till avrundat 29,9 mkr., varav 26,3 mkr. tidigare anvisats avriksdagen.
Med hänsyn till för närvarande tillgängliga medel å anslaget
samt beräknade utgifter under innevarande och nästa budgetår har styrelsen
ansett en anslagsförstärkning om 1 800 000 kr. erforderlig, varav 700 000
kr. äskats på tilläggsstat för innevarande budgetår och 1 100 000 kr. på riksstat
för budgetåret 1958/59. Departementschefen, som framhåller att styrelsens
uppskattning av medelsbehovet baserats på vissa generella beräkningar,
anser att en viss överskattning av det totala medelsbehovet för
ifrågavarande arbeten föreligger, varför en beräkning av det sammanlagda
medelsbehovet, som närmare ansluter sig till det faktiska, snarast bör verkställas.
Det tillskott till anslaget som erfordras för nästa budgetår för fullföljande
av beslutade arbeten har av departementschefen, som i annat sammanhang
gjort hemställan om den begärda medelsanvisningen på tilläggsstat,
ansetts kunna begränsas till 1 mkr.
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag om anvisande av 700 000 kr. för förevarande ändamål på tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår, har icke något att erinra
mot vad departementschefen i det föregående anfört och förordat. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må
I. till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.;
II. godkänna de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1958 föreslagna kompletteringarna
av den förteckning, som ligger till grund för användningen
av ifrågavarande anslag.
Fonden för låneunderstöd
13:o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1957/58. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 154), innebärande oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1957/58 för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 5 000 000 kr.
68
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Fonden för förlag till statsverket
14:o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 14,
s. 155) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kr.
Från detta anslag bestridas fr. o. m. den 1 juli 1955 endast förskott till
regionplaneändamål.
Behållningen å anslaget den 1/7 1957 uppgick till 763 000 kr. För innevarande
budgetår har anvisats 100 000 kr. Av de sålunda tillgängliga medlen
på anslaget har till Stockholmstraktens regionplaneförbund reserverats
sammanlagt 330 000 kr. och till örnsköldsviksortens regionplaneförbund
106 500 kr. Ä anslaget kvarstår följaktligen ett belopp av 426 500 kr. odisponerat.
Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1957 och i anslutning
därtill i huvudsak anfört följande.
Regionplanering pågår f. n. för stockholmstrakten, för Göteborg med omgivningar,
för umeorten, för Kalmar och Nybro städer med omgivningar,
och för Karlskrona-Lyckeby. Regionplaner för boråstrakten och sundsvallsorten
hålla på att slutföras. Den beslutade regionplanen för örnsköldsvikstrakten
har påbörjats. En regionplan för eskilstunaorten är under förberedelse
och vissa regionala undersökningar pågå i Uppsala, Malmöhus och
Gävleborgs län. Vid sidan härav utföras planarbeten av regional karaktär
under landstingets ledning i Örebro län.
Styrelsen finner det inte möjligt att med säkerhet förutse behovet av förskottsmedel
för innevarande och nasta budgetår. Med ledning av belastningen
å anslaget under de senaste åren torde ett anslag av 100 000 kr. erfordras
för budgetåret 1958/59.
Departementschefen har förklarat sig inte ha något att erinra mot byggnadsstyrelsens
beräkning av förskottsbehovet för upprättande av regionplaner.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
69
Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
15 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj:t har
(punkt 15, s. 156—163) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1958/59 anvisa i statsrådsprotokollet
angivna investeringsanslag å tillhopa 27,5 mkr.
I skrivelse den 31 augusti 1957 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bl. a.
lämnat följande sammanställning över de investeringsanslag, som anvisats
för budgetåren 1955/56—1957/58. I sammanställningen redovisas även styrelsens
äskanden för budgetåret 1958/59.
1955/56
1956/57
1957/58
Askanden
1958/59
Garage- och förrådsbyggnader m. m. ...
4 300
tusental
5 500
kronor
4 300
7 600
Maskincentralförråd
Motorfordon och vägmaskiner m. m. .
22 000
9 600
13 400
28 600
Flytande materiel..................
3 400
1 700
3 600
4 850
Grustag m. m........................
—
—
—
2 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi-
tionsanslag.........................
—
1
1
2 000
Summa
29 700
16 801
21 301
45 050
Vid sidan av anslagsäskandena hemställer styrelsen om ett beställningsbemyndigande
för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1960/61 intill ett belopp av 18 mkr.
Styrelsen meddelar inledningsvis, att den vid beräkning av anslagsbehovet
för budgetåret 1958/59 huvudsakligen utgått från de riktlinjer för investeringarna
i förrådsfonden, som föredragande statsråd angivit i 1952 års
statsverksproposition. Styrelsen framhåller därutöver, att de senaste årens
starka ökning av vägtrafiken ställt allt mer ökade krav på underhållet av
vägarna. Sålunda har erfarenheterna från de senaste årens verksamhet givit
vid handen, att de mer trafikerade grusvägarna inte längre kunna hållas i
tillfredsställande skick, om icke underhållet allt mer intensifieras. Härigenom
komma vägunderhållskostnaderna att stiga. En anslagsökning för vägunderhållet
har också under de senaste åren vidtagits. Enär en väsentlig
del av vägunderhållskostnaderna hänför sig till det maskinella vägunderhållet,
leder detta med nödvändighet till en ökning av maskininsatsen. Eftersom
förrådsfonden huvudsakligen har att tillgodose vägunderhållets behov
av maskiner och andra förnödenheter, finner styrelsen det nödvändigt
70
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
att anslagsbehovet under fonden helt tillgodoses och att ramen för de reglerade
investeringarna ges tillräcklig storlek. Därjämte framhålles, att det
tidigare gällande köp- och beställningsstoppet medfört, att såväl ersättningssom
nyanskaffningar av arbetsbesparande maskiner och redskap blivit eftersatta,
vilket försvårat och fördyrat vägunderhållsverksamheten.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde få
hänvisas till propositionen (s. 157—161).
Över styrelsens framställning bär arbetsmarknadsstyrelsen avgivit yttrande
(s. 162).
Departementschefen hänvisar inledningsvis till att han vid anmälan av
kommunikationsverkens investeringsplan varken kunnat biträda den höjning
med 2 mkr. av förrådsfondens medelsförbrukningsram för innevarande
budgetår eller den höjning av ramen till 43,1 mkr. som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
äskat för nästa budgetår. Ramen för båda budgetåren har
sålunda fastställts till oförändrat 28 mkr. Hur medelsförbrukningen vid den
sagda ramen ungefärligen kommer att fördela sig på de olika anslagen framgår
av följande sammanställning.
1956/57
1957/58
1958/59
Utfall
Beräknat
Styrelsen
Dep.ch.
1. Garage- och förrådsbyggnader m. m. 8,4
4,6
7,5
5,5
2. Motorfordon och vägmaskiner m. m. 19,2
19,1
29,7
17,5
3. Flytande materiel................ 1,9
3,9
4,9
4,0
4. Dispositionsanslaget.............. 1,0
0,4
1,0
1,0
Summa mkr. 30,5
28,0
43,1
28,0
Därest beslut skulle fattas om anskaffning genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
försorg av ett nytt fartyg för trafiken till Visingsö, synas
kostnaderna härför böra bestridas från dispositionsanslaget.
Med hänsyn till att begränsningar under flera år måst vidtas i investeringarna
inom förrådsfonden ha vissa eftersläpningar uppstått i tidigare
investeringsplaner. Det system, som hittills tillämpats rörande beräkningarna
av inhämtandet av de sålunda uppkomna eftersläpningarna, har medfört
svårigheter att överblicka det aktuella budgetårets investeringsbehov.
En förenklad redovisning och en bättre överblick skulle erhållas, om investeringsplaner
på liknande sätt, som sker inom de affärsdrivande verken,
uPPgj°r<3es för anslagen till garagebyggnader m. m. samt maskincentralförråd.
I sådana investeringsplaner torde de olika objektgrupperna böra
särredovisas med uppgift på kostnaderna för såväl ersättningsanskaffning
som nyinvestering. Departementschefen förutsätter, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i fortsättningen redovisar sina investeringsäskanden efter
dessa riktlinjer.
Mot styrelsens hemställan om ett beställningsbemyndigande om högst 18
mkr. har departementschefen slutligen ingen erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
71
Utskottet. Enligt den för innevarande budgetår gällande ramen för investeringarna
inom förrådsfonden skulle dessa få uppgå till sammanlagt 28
mkr. En framställning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida om höjning
av detta belopp till 30 mkr. har departementschefen, såsom i det föregående
omnämnts, icke ansett sig kunna biträda.
För nästa budgetår har styrelsen föreslagit investeringar i fonden om
sammanlagt 44,6 mkr., varav vid sidan av de ramreglerade investeringarna
1,5 mkr. till Grustag m. m. Departementschefen har emellertid ansett investeringarna
böra upptagas med ett oförändrat belopp av 28 mkr. Nämnda
belopp fördelar sig med 5,5 mkr. på Garage- och förrådsbyggnader m. m.,
med 17,5 mkr. på Motorfordon och vägmaskiner m. m., med 4,0 mkr. på
Flytande materiel och med 1,0 mkr. på dispositionsanslaget. Den av styrelsen
föreslagna medelsanvisningen till Grustag m. m. avstyrkes av departementschefen,
vars förslag i övrigt innebär reduceringar på samtliga anslag
utom dispositionsanslaget.
I enlighet med vad utskottet under punkten 1 anfört biträder utskottet
Kungl. Maj :ts förslag, vilket förutsätter beviljande av anslag om sammanlagt
27,5 mkr. ävensom bemyndigande för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att intill ett belopp av 18 mkr. ikläda sig betalningsansvar för materiel
till maskincentralförrådet, avsedd att levereras under budgetåret 1960/61.
Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt i övrigt anfört och förordat hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1958/59 under väg- och
vattenbyggnadsverkets förrådsfond anvisa följande investe
-
ringsanslag, nämligen
1. Garage- och förrådsbyggnader m. m..... 5 400 000 kr.
2. Motorfordon och vägmaskiner m. m..... 16 200 000 »
3. Flytande materiel..................... 3 900 000 »
4. Väg- och vattenbyggnadsverkets disposi
tionsanslag
........................... 2 000 000 »
Stockholm den 28 februari 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Einar Persson, Boman, Thun, Pålsson,
Sundelin, Rikard Svensson, Söderberg, Mårtensson, Rertil Petersson, Ragnar
Bergh, Sunne, fröken Ranmark, herr Mossberger och fru Svenson;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Ståhl, Jansson i Kalix, Gustafsson i Stockholm, Blidfors,
Andreasson, Gerhard Nilsson i Gävle, Heckscher, Johansson i Norrköping
och Svensson i Stenkyrka.
72
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
Reservationer
vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)
a) av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Gerhard Nilsson i
Gävle och Heckscher, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 287 och II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television
samt sänkt investeringsanslag till ljudradioanläggningar, och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 28, som börjar med »Vad först»
och slutar med »denna del», bort ha följande lydelse:
»Vad först beträffar frågan om införande av kommersiell television vill
utskottet erinra om sitt uttalande härom vid 1956 års riksdag, alt den situationen
möjligen en gång kunde inträffa att det, med hänsyn till önskvärdheten
att hålla licensavgiften nere, kunde te sig befogat att medgiva betalda
reklaminslag i en eller annan form. I likhet med motionärerna finner
utskottet en sådan situation nu vara för handen. En omprövning av hela
frågan om kommersiella program i svensk television bör därför ske, syftande
till att kommersiella programinslag i enlighet med av motionärerna förordade
riktlinjer kunna komma till stånd redan under nästa budgetår. Genom
de inkomster som härigenom kunna beräknas inflyta torde ej heller
något driftanslag för nästa budgetår bliva erforderligt.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 30, som börjar med »Mot bakgrund»
och slutar med »kunna biträda», bort ha följande lydelse:
»Mot bakgrund av vad sålunda anförts kan utskottet för sin del i vart fall
inte finna någon särskild utredning beträffande den fortsatta trådradioutbyggnaden
erforderlig. En revision av planen för densamma är dock enligt
utskottets förmenande påkallad, vilken revision synes kunna verkställas
genom försorg av telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio. I avvaktan
härpå anser sig utskottet ej böra tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet
under nästa budgetar. Vad åter beträffar motionärernas övriga yrkanden
i nu berörda motioner finner sig utskottet ej kunna biträda desamma.
»
dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 31 börjar med »Utskottet,
som» och på s. 32 slutar med »framlagda förslag», bort ha följande lydelse:
»Utskottet, som således avstyrker bifall till sist behandlade motioner biträder
förutom i vad avser anslaget till Ljudradioanläggningar — Kungl.
Maj:ts anslagsberäkningar. Ej heller har utskottet funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen därvid i övrigt anfört och förordat.
Till fragan om anvisande av medel för radiohuset och till televisionsverksamhetens
driftkostnader återkommer utskottet under punkten 8 i det följande
resp. vid sin behandling av Kungl. Maj:ts under sjätte huvudtiteln,
punkten 66, framlagda förslag.»
^ dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande ly
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1958
73
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 287 och
II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet i
frågan anfört;»
»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionen II: 300 samt med bifall till motionerna I: 287
och II: 373, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, för budgetåret
1958/59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar
anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.;»
b) av herr Ståhl.
(i Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr 9
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:118 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/ 59, a1 i texten