Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garanti för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
1958-04-15 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 A:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garanti för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 90—92
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
1
Nr 90
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garanti
för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag jämte
i ämnet väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr 118 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 21 mars 1958, föreslagit
riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda
staten garanti intill ett belopp av högst 30 000 000 kronor för krediter till
Uddevallavarvet Aktiebolag.
Departementschefen har anfört följande.
»Det i Thordénkoncernen ingående Uddevallavarvet Aktiebolag befinner
sig i en svårartad likviditets- och solvenskris. Undersökningar av bolagets
ställning, som företagits på bankhåll, utvisar, att för fortsatt drift krävs
ett omfattande kapitaltillskott men att banklagens bestämmelser torde lägga
hinder i vägen för en kredit av den omfattning det här skulle gälla. Emellertid
har fyra av landets största affärsbanker, nämligen Göteborgs bank,
Skandinaviska banken, Stockholms enskilda bank och Sveriges kreditbank,
förklarat sig beredda att svara för erforderlig finansieringshjälp under förutsättning
bland annat av statens medverkan i form av garantier för toppbelåningen
intill ett belopp av 30 000 000 kronor. Härjämte har förutsatts
borgen av Uddevalla stad för 10 000 000 kronor.
Uddevallavarvet sysselsätter omkring 3 000 personer, vilka jämte sina familjer
för sin försörjning nu är direkt beroende av att verksamheten vid
varvet upprätthålles. Härtill kommer, att ett nedläggande av varvet sannolikt
skulle få omfattande återverkningar på annan företagsamhet i berörda
trakt. Det ekonomiska livet i Uddevallaorten är sålunda starkt beroende av
varvet. Situationens allvar understrykes ytterligare av det förhållandet, att
ifrågavarande område sedan gammalt haft betydande arbetslöshetsproblem.
Det bör här också betonas, att — under förutsättning av att varvsrörelsens
finansiering kan ordnas — varvets inneliggande orderstock synes garantera
sysselsättning för de anställda under avsevärd tid.
Med hänsyn härtill samt till den svenska varvsindustriens liksom hela
den svenska industriens goodwill synes det allmänna inte kunna undandra
sig att medverka till den finansiella stödaktion som vidtagits av nämnda
banker.
Tekniskt har denna stödaktion utformats på följande sätt:
Samtliga aktier i bolaget har med äganderätt överlämnats till eu särskilt
bildad stiftelse, benämnd Gustaf B. Tbordéns stiftelse för allmännyttigt än
1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 Samt. Nr 90 92
2
Statsutskottets utlåtande nr DO år 1958
damål. Stadgar för stiftelsen har tidigare denna dag fastställts av Kungl.
Maj :t. Verksamheten handhas av en styrelse bestående av nio ledamöter eller
det lägre antal, som Kungl. Maj:t äger bestämma sedan bankernas nu
uppkomna engagemang i varvet avvecklats. Intill dess skall styrelsen sammansättas
så att Kungl. Maj :t utser tre ledamöter, av vilka en skall representera
Västsverige och en vara styrelsens ordförande, samt Uddevalla stad
en ledamot. Bankerna utser återstående fem ledamöter. Avsikten är att
stiftelsens aktieinnehav skall avvecklas, så snart en försäljning av aktierna
kan komma till stånd på skäliga villkor. Intill denna tidpunkt skall bolaget
inte utdela annan vinst än som erfordras för stiftelsens administration,
utan tillgängliga medel skall användas för bolagets konsolidering. De medel
som kan erhållas vid en försäljning av aktierna skall användas för allmännyttiga
ändamål i enlighet med stiftelsens stadgar.
Samtidigt med bildandet av stiftelsen har de rättsliga och finansiella förhållandena
i samband med varvets övergång till stiftelsen reglerats genom
särskilt avtal, och varvet beviljats erforderliga krediter. Bankerna har för
sin medverkan endast betingat sig sedvanlig ränta jämte ersättning för
bankmässiga kostnader.
Såsom förut nämnts förutsätter stödaktionen, att staten ikläder sig en garanti
på 30 000 000 kronor för krediter till varvet. Härför erfordras riksdagens
medgivande. Garantien hör ha en löptid av högst tio år. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram besluta om garantitiden.
Vid en försäljning av aktierna skall garantien brytas inom en av Kungl.
Maj :t bestämd övergångstid om högst fem år. Fullmäktige i riksgäldskontoret
bör bemyndigas att teckna garantien.»
I anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen
dels de likalydande motionerna I: 405 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 509
av herr Hjalmar son m. fl., i vilka yrkats att riksdagen — för den händelse
den bifaller i Kungl. Maj :ts proposition nr 118 framlagt förslag att bemyndiga
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti intill ett belopp
av högst 30 000 000 kronor för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag
— måtte uttala att detta statliga risktagande för företaget i fråga är att
betrakta som en engångsåtgärd, vilken ej kommer att upprepas; att staten
ej i andra former och särskilt ej som ägare eller delägare kommer att låta
sig bindas vid Uddevallavarvet Aktiebolag; att förutsättningen för det nu
ifrågasatta stödet är, att det företag som erhåller detsamma, skall ställa
in sin verksamhet på full affärsmässighet och fri konkurrens på lika villkor
med övriga företag inom branschen; att de ledamöter i styrelsen för
Gustaf B. Thordéns stiftelse för allmännyttiga ändamål som Kungl. Maj:t
äger utse bör väljas bland personer med praktisk erfarenhet av industriell
verksamhet;
dels de likalydande motionerna I: 403 av herr Aastrup och II: 508 av herr
Ståhl, i vilka yrkats att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 118
måtte beakta vad i motionerna anförts;
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
3
dels oek de likalydande motionerna 1: 404 av herrar öhman och Norling
samt II: 510 av herrar Senander och Hagberg, i vilka yrkats att riksdagen
måtte i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 118 i skrivelse till Kungl.
Maj :t som sin mening tillkännage vad motionärerna anfört.
I fråga om motiveringen för ifrågavarande yrkanden får utskottet hänvisa
till motionerna II: 509, II: 508 och I: 404.
Utskottet. Vad angår den i propositionen förordade stödåtgärden kan denna
sägas syfta dels till att hejda en motsedd sysselsättningskris inom varvsföretaget
och dels till att bevara dettas och över huvud taget den svenska
varvsindustriens internationella anseende. Mot bakgrunden härav ter det sig
som en samhällelig angelägenhet att i det allvarliga läge som uppkommit
aktivt medverka till den av de berörda bankerna vidtagna aktionen, förutan
vilken varvet skulle ha ställts inför en oöverstiglig likviditetskris med de
långtgående skadeverkningar i olika hänseenden, som en betalningsinställelse
inom ett storföretag erfarenhetsmässigt medför. Med beaktande av
dessa synpunkter har utskottet därför funnit sig böra biträda Kungl. Maj :ts
förslag. Utskottet vill dock i anslutning till vad härutinnan påyrkats i motionerna
1:405 och 11:509 framhålla, att utskottet förutsätter att det ifrågavarande
engagemanget för statens vidkommande uppfattas som en engångsåtgärd.
I de i anledning av propositionen väckta motionerna har bland annat efterlysts
ett fullständigare och allsidigare material för propositionsförslagets bedömande
än det som innefattas i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.
Med beaktande av dessa önskemål har utskottet ansett det lämpligt
att som komplement till den i propositionen lämnade redogörelsen ge offentlighet
åt ytterligare en del fakta av intresse för ett slutligt ställningstagande
till den vittutseende fråga det här gäller. De uppgifter, som utskottet i sådant
syfte införskaffat, föreligger i en såsom bilaga vid detta utlåtande fogad
promemoria, till vars innehåll utskottet tillåter sig hänvisa. Det är utskottets
uppfattning att innehållet i promemorian skall vara ägnat att skapa erforderlig
klarhet kring åtskilliga av de i motionerna uppdragna frågeställningarna,
inte minst i vad angår det engagemangsmässiga förhållandet mellan
rederierna och varvet inom här ifrågavarande storföretag.
Motionerna I: 405 och II: 509 åsyftar även alt ett riksdagens beslut om en
stödåtgärd av den storleksordning det här gäller skall kringgärdas med »alla
de garantier som är möjliga ulan att aktionens verkan förtages.» Härmed
avser motionärerna, att staten inte i andra former med ägaransvar kominer
att låta engagera sig i varvet, att den fortsatta verksamheten vid varvet bör
kännetecknas av en affärsmässig drift och att företaget skall konkurrera
fritt och på samma villkor som övriga företag inom branschen, ävensom att
de ledamöter i styrelsen för Gustaf B. Thordéns stiftelse, som Kungl. Maj:t
äger utse, väljes bland personer med praktisk erfarenhet av industriell verksamhet.
Vad den sistnämnda synpunkten beträffar, finner utskottet det ankomma
på Kungl. Maj :t att tillgodose behovet av sakkunskap inom stiftcl
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
sens styrelse. Vad de övriga i motionerna anförda synpunkterna angår synes
grundad anledning förefinnas till antagande att motionärernas syften skall
bli tillgodosedda även utan särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionerna
i nu förevarande delar synes därför inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
Med hänvisning till innehållet i promemorian får vidare motionerna
1: 403 och II: 508 anses besvarade och synes därför inte behöva föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Vad slutligen angår motionerna I: 404 och II: 510 faller den däri berörda
frågan om äganderätten till Uddevallavarvet utom ramen för propositionsförslaget.
Motionerna torde fördenskidl inte böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret
att ikläda staten garanti intill ett belopp av högsl
30 000 000 kronor för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag;
II.
att riksdagen må, i anledning av motionerna 1: 405 och
11:509, såvitt nu är i fråga, uttala att statens nu ifrågavarande
garantiåtagande skall vara att betrakta som en engångsåtgärd
;
III. att motionerna I: 405 och II: 509, i vad de ej behandlats
under II., inte må föranleda någon riksdagens åtgärd;
IV. att motionerna I: 403 och II: 508 inte må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
V. att motionerna I: 404 och II: 510 inte må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 april 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Einar
Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman, Pålsson, Bergman,
Holmqvist, Rikard Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson,
Mårtensson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Thapper, Ståhl, fröken Elmén, herrar Gustafsson i Stockholm,
Karlsson i Olofström, Widén, Nilsson i Göingegården, Andreasson, fröken
Vinge, herrar Heckscher, Gustafsson i Uddevalla och Gustafsson i Kårby.
av herr Ståhl.
Reservation
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
5
Bilaga
PM
1. Bakgrunden
Det i Uddevallavarvet insatta ägarkapitalet, brutto 18 milj. kronor, är alldeles
underdimensionerat i förhållande till verksamhetens omfattning. Tillståndet
har försämrats genom den omfattande och till resurserna i intet hänseende
avpassade kreditgivning, som ägt rum till skeppsredare Gustaf B.
Thordén och hans familj tillhöriga företag, krediter som i februari 1958
uppgingo till ca 35 milj. kronor eller i det närmaste dubbla det ovannämnda
belopp, som ägaren direkt eller indirekt insatt i varvet. Varvets finansiella
ställning har ytterligare försämrats genom den hastiga och synnerligen omfattande
utbyggnad av varvsanläggningarna, som igångsatts utan att varvet
tillförts erforderligt eget kapital.
Från bankhåll ha under en följd av år allvarliga varningar framförts till
varvsledningen såväl muntligen som skriftligen för att sättet för rörelsens
finansiering skulle komma att leda till en katastrof för varvet.^
Såsom känt är ha ock betalningskriser flera gånger uppstått. Att dessa
trots allt kunnat bemästras är att tillskriva den osedvanligt starka högkonjunktur
för varvsnäringen, som inträdde sommaren 1955 och som ledde till
att varvet kunde från beställare erhålla förskottsmedel för fartyg, vilkas leverans
låge långt fram i tiden. Härigenom ernåddes emellertid ingen definitiv
lösning av varvets finansieringsproblem utan endast en frist, så länge
den osedvanligt goda konjunkturen varade. Krisen måste återkomma med
förnyad styrka den dag då förskottsmedlen behövdes för det ändamål, för
vilket de egentligen lämnats.
Då det i februari 1958 blev uppenbart, att Uddevallavarvet stöd infor en
omedelbar betalningsinställelse, som otvivelaktigt skulle leda till konkurs
ej ens medel till arbetarnas löner funnos tillgängliga hemställde chefen
för Finansdepartementet hos Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska
Banken, Svenska Handelsbanken, Sveriges Kreditbank och Göteborgs Bank
om en undersökning av möjligheten att lämna varvet kredit. Det ansags
nämligen, att en betalningsinställelse för varvet skulle medföra allvarliga
skadeverkningar icke endast för de anställda, för Uddevalla stad och för
stora delar av Bohuslän utan även för svensk varvsindustri och för Sveriges
anseende utomlands; en konkurs kunde beräknas leda till att varvet ginge
miste om en betydande del av sin orderstock och att beställarna, bland vilka
ingå ett antal amerikanska, norska och engelska redare, gjorde förluster på
redan erlagda förskott.
Bankerna igångsatte omedelbart en undersökning av varvets ställning.
Denna kunde emellertid icke slutföras så snabbt, att definitiv ståndpunkt
till kreditfrågan kunde tagas, innan varvet måste tillföras nya medel. Med
anledning därav träffades den 5 mars 1958 avtal om en tillfällig kredit till
varvet om 15 milj. kronor. Krediten, som snabbt togs i anspråk för att möta
oundgängligen nödvändiga utgifter, förföll till betalning den 15 mars 1958.
Genom kredilavtalet skapades eu frist för ytterligare undersökningar av
varvets ställning.
6
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
Redan av de före ingåendet av det nyssnämnda avtalet verkställda undersökningarna
bekräftades riktigheten av bankernas uppfattning om orsakerna
till varvets svårigheter. Sammanfattningsvis kunna dessa orsaker angivas
sålunda:
1. De krediter om ca 35 miljoner kronor, som varvet beviljat skeppsredare
Gustaf B. Thordén och hans familj tillhöriga bolag huvudsakligen rederiföretagen.
Här kommer i betraktande, att rederierna sakna möjlighet att på kort
tid återbetala krediterna, såvida icke rederiernas fartyg försäljas; i vissa
fall måste för att skulderna skola täckas priser utvinnas, som det icke
synes vara möjligt att uppnå i nuvarande sjöfartskonjunktur.
2. Eu alltför stark och hastig utbyggnad av varvets och dess dotterbolags
fasta anläggningar och maskinpark.
För att finansiera dessa investeringar ha de förskott, som erlagts av
utomstående fartygsbeställare, redan måst tagas i anspråk i så betydande
omfattning, att varvet saknar medel att färdigställa kontraherade fartyg.
Härtill kommer, att vid varvet ännu pågående investeringar, som i och
för sig äro nödvändiga för att varvet skall kunna fullgöra gjorda leveransåtaganden,
fortsättningsvis kräva ytterligare likvida medel. Detta måste
leda till att varvets betalningssituation, såvitt kan bedömas, framdeles
kommer att ytterligare försämras.
Mot bakgrund av det sagda kunde det redan vid träffandet av det preliminära
kreditavtalet konstateras, att någon slutgiltig lösning på varvets
finansieringsproblem icke stode att vinna utan ett väsentligt nvtillskott av
eget kapital.
Den dåvarande ägaren av varvet, skeppsredare Thordén, hade under förhandlingarna
förklarat, att han saknade resurser att genomföra den nödvändiga
kapitalförstärkningen.
Med hänsyn till underkapitaliseringens betydande storlek måste bankerna
redan vid ingående av avtalet om den preliminära krediten konstatera, att
ytterligare kreditgivning till varvet från bankernas sida svårligen läte sig
förenas med banklagens bestämmelser.
2. Kreditavtalet den 19 mars 1958
Den genom den temporära krediten vunna respittiden utnyttjades för ytterligare
undersökningar. Dessa bekräftade riktigheten av bankernas uppfattning,
att någon definitiv lösning på varvets finansieringsproblem icke
stode att vinna utan en väsentlig ökning av det egna kapitalet. Utredningen
visade, att varvets kreditbehov tidvis torde komma att röra sig om närmare
60 miljoner kronor.
Vid undersökningarna kunde emellertid också konstateras, att varvets anläggningar
syntes vara av hög klass. Varvets orderstock är mycket betydande
och tillförsäkrar, under förutsättning att beställningarna fullföljas, de
vid varvet anställda sysselsättning fram till åtminstone "l961. Vad angår de
beställningar, som amerikanska företag gjort hos Sörviksvarvet, kompliceras
läget av att varvet icke har möjlighet att, på sätt i kontrakt stadgas, verkställa
kölsträckning av första fartyget före den 1 juni 1958. Av förhandlingar,
som förts med representanter för de amerikanska beställarna, bibragtes
bankerna emellertid det intrycket, att dessa vore beredda att fullfölja
kontrakten, under förutsättning att skäliga garantier kunde skapas för att
fartygen blevo rättidigt levererade.
Orderstocken fördelar sig med 400 000 t.d.w. på Sörviksvarvet och 900 000
t.d.w. på Uddevallavarvet. Beställningarna vid Sörviksvarvet synas, bortsett
Statsutskottets utlåtande nr 90 år 1958
7
från nyssnämnda komplikation, vara säkra. På grund av den starkt försämrade
sjöfartskonjunkturen kan den möjligheten icke uteslutas att Uddevallavarvet
får vidkännas kontraktsannulleringar.
En genomgång av fartygsbyggnadskontrakten ger vid handen, att dessa
förefalla vara uppgjorda och kalkylerade i enlighet med gängse affärsmässiga
normer. Emellertid måste beaktas, att åtminstone vissa av beställningarna
avse fartyg av osedvanlig storlek, varför reservation måste göras för
kalkylernas hållbarhet.
Sedan det meddelats, att regeringen komme att förelägga riksdagen proposition
om statens garanti för krediter till Uddevallavarvet å 30 miljoner
kronor och sedan Uddevalla stad beslutat ikläda sig borgen för 10 miljoner
kronor, träffades mellan Stockholms Enskilda Bank, Skandinaviska Banken,
Sveriges Kreditbank och Göteborgs Bank samt skeppsredare Thordén
en överenskommelse om reglering av Thordén och hans familj tillhöriga företags
mellanhavanden med Uddevallavarvet. Bankerna förklarade sig i samband
härmed beredda att, därest statsgarantin erhölles, lämna varvet krediter
intill ett sammanlagt högsta belopp av 60 miljoner kronor. Från statsmakternas
sida förutsattes, att äganderätten till aktierna i Uddevallavarvet
skulle i avvaktan på att en försäljning kunde genomföras överföras till en
stiftelse med allmännyttigt ändamål. En stiftelse med namnet Gustaf B.
Thordéns stiftelse för allmännyttigt ändamål bildades, för vilken Kungl.
Maj :t fastställde stadgar den 21 mars 1958. Aktierna överfördes till stiftelsen.
Med hänsyn till att de av bankerna lämnade krediterna, såsom av den
ovan lämnade framställningen lär framgå, icke vore att betrakta såsom ingående
i en normal bankmässig kreditgivning, förutsattes från bankernas
sida, att statens och stadens borgen skulle täcka toppen av krediterna.
En definitiv lösning av finansieringsproblemen för Uddevallavarvet förutsätter
betydande tillskott av ägarkapital. Sådant kapital kan endast framskaffas
i samband med en försäljning av varvsaktierna. Den omedelbara
uppgiften för den stiftelse, som numera äger aktierna, torde alltså vara att,
sedan den nytillsatta varvsstyrelsen vunnit klarhet om situationen, söka
åvägabringa aktiernas försäljning.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1958 A:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående garanti för krediter till Uddevallavarvet Aktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten