Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser kammarkollegiet.

1958-04-18 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 A:99, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser kammarkollegiet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 99—101

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1958

1

Nr 99

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av

statsverket, i vad berättelsen avser kammarkollegiet.

(5:e avd.)

Statsutskottet får härmed underställa riksdagens pi''övning riksdagens år

1957 församlade revisorers berättelse, i vad den avser kammarkollegiet,

jämte i anledning därav till Kungl. Maj :t avgivna utlåtanden.

Under finansdepartementet, § 27, har revisorerna upptagit frågan om kammarkollegiets

bibehållande såsom ett särskilt ämbetsverk, in. m. (del I, s.

278—289).

Revisorerna har till en början lämnat en kortfattad historik rörande kammarkollegiet

samt därefter redogjort för dess nuvarande uppgifter och organisation

(s. 278—284). Sedan på revisorernas föranstaltande inom revisorernas

kansli övervägts frågan, huruvida förutsättningar kunde anses vara för

handen för en avveckling av kammarkollegiet, har därvid framkomna synpunkter

redovisats i revisorernas berättelse i en sammanfattning å s. 285—

287.

Revisorerna har för egen del gjort ett uttalande å s. 287—289, vari avslutningsvis

anförs följande.

Med nu anförda och eljest kända uppgifter om kammarkollegiets ämbetsåligganden

och organisation m. m. för ögonen ha revisorerna ansett sig

böra ställa frågan, huruvida det kan anses ändamålsenligt eller nödvändigt

att bibehålla ett särskilt ämbetsverk med så begränsade uppgifter och med

så egenartad struktur som numera kännetecknar kollegiet. Det framstår

nämligen enligt revisorernas mening som en angelägenhet av synnerlig vikt

att tillvarataga alla möjligheter till rationaliseringar och besparingar inom

statsförvaltningen, vilket understrukits jämväl av föredragande departementschefen

i den s. k. kompletteringspropositionen till årets riksdag.

En förutsättning för indragning av kammarkollegiet är givetvis -— liksom

i andra liknande fall — att de uppgifter som ämbetsverket handhar antingen

icke längre behöva ombesörjas av statlig myndighet och därför på

ett eller annat sätt kunna avvecklas eller ock med fördel kunna överflyttas

på andra ämbetsverk på sådant sätt, att rationaliseringar bli möjliga. I det

föregående ha redovisats vissa på revisorernas föranstaltande framlagda

synpunkter på frågan, huruvida nu angivna villkor för en avveckling av kollegiet

äro uppfyllda. Revisorerna äro för sin del icke beredda att ingå på

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 6 snml. Nr 99—101

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1958

någon detaljprövning därav. Synpunkterna ge emellertid enligt revisorernas

mening otvetydigt vid handen, att frågan om en indragning av kollegiet är

förtjänt att närmare övervägas. Revisorerna få därför förorda, att en dylik

utredning snarast kommer till stånd. I detta sammanhang må allenast tillläggas

att revisorerna förutsätta såsom självklart, att den expertis som nu

finnes representerad inom kammarkollegiet kommer att tillvaratagas inom

de verk, dit kollegiets nuvarande uppgifter kunna komma att överflyttas.

Därest ifrågavarande utredning skulle leda till det resultatet, att övervägande

skäl befinnas tala för ett bibehållande av kollegiet, bör dess organisation

underkastas en översyn, syftande till en minskning av antalet

byråer och av ämbetsverket över huvud. Det torde nämligen icke vara i

överensstämmelse med nu tillämpade förvaltningsnormer att bibehålla särskilda

byråer med ett så litet antal befattningshavare som fallet är i kammarkollegiet.

över revisorernas berörda uttalande har yttranden avgivits av justitiekanslersämbetet,

vattenöverdomstolen, vattenfallsstyrelsen, kammarkollegiet,

statskontoret, riksräkenskapsverket, statens organisationsnämnd, domänstyrelsen,

lantmäteristyrelsen, fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus,

Örebro och Jämtlands län, domkapitlen i Uppsala, Linköpings, Skara,

Lunds och Luleå stift, 1956 års rationaliseringsutredning, svenska stadsförbundet,

svenska landskommunernas förbund samt svenska naturskyddsföreningen,

i vars yttrande vetenskapsakademiens naturskyddskommitté instämt.

Beträffande innehållet i dessa yttranden får utskottet hänvisa till del II,

s. 265—306 i den tryckta berättelsen.

Utskottet. Under § 27 av sin berättelse har riksdagens år 1957 församlade

revisorer dryftat frågan om kammarkollegiets bibehållande som ett särskilt

ämbetsverk. Revisorerna erinrar om att kollegiet, vars organisation omfattar

fyra byråer, ett advokatfiskalskontor och arkivet, till personalnumerären

— drygt ett femtiotal befattningshavare — utgör ett av rikets minsta ämbetsverk.

Revisorerna tänker sig närmast möjligheten av att överflytta kollegiets

ämbetsåligganden — konsultativa och förvaltande uppgifter samt åligganden

på statsadvokatiens område — till andra myndigheter i syfte att därigenom

uppnå rationaliseringar och besparingar. Sålunda skulle bl. a. vattenmålens

handläggning kunna förläggas till statskontoret och de s. k. indelningsärendena

kunna överföras till lantmäteristyrelsen, varjämte till

stiftsnämnderna skulle kunna decentraliseras ärenden rörande försäljning

av kyrklig jord. Emellertid förklarar sig revisorerna inte beredda att ingå på

en detaljprövning av den väckta frågan utan rekommenderar att den görs till

föremål för en närmare undersökning. Därest en dylik undersökning skulle

ge till resultat att övervägande skäl talar för kollegiets bibehållande, anser revisorerna

det i varje fall motiverat med en översyn syftande till en minskning

av antalet byråer och av ämbetsverket över huvud.

Revisorernas förslag på förevarande punkt har emellertid inte vunnit

någon allmän genklang bland de hörda myndigheterna; en del av dem avvisar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1958

3

i bestämda ordalag tanken på en rasering av den bestående organisationen.

Bl. a. betonas värdet av den inom kollegiet med dess fasta ämbetstraditioner

samlade erfarenheten och expertisen på de mycket särpräglade områden,

som verkets ämbetsuppgifter omspänner. Kammarkollegiet självt uttalar sig

mot en avveckling eller reducering av ämbetsverket. Justitiekanslersämbetet

— liksom även vattenöverdomstolen — vänder sig mot tanken på att uppgifterna

att bevaka det allmännas talan i vattenmål skulle kunna övertagas av

statskontoret, som måste antagas stå främmande för åligganden av detta

slag; likaså tar ämbetet avstånd från tanken på att överflytta indelningsärendena,

som ofta innefattar känsliga frågor av övervägande juridisk art, till ett

ämbetsverk med så teknisk inriktning som lantmäteristyrelsen. Vattenfallsstyrelsen

förklarar sig till den del styrelsen berörs inte ha något att erinra

mot förslaget om kammarkollegiets avveckling; huruvida detta med hänsyn

till övriga berörda intressen låter sig göra, kräver en mera allsidig och ingående

kännedom om kollegiets göromål och funktioner än den styrelsen besitter.

Statskontoret framhåller att, då revisorerna sagt sig ej vara beredda att

ingå på någon detaljprövning av den väckta frågan, statskontoret så mycket

mindre kan ingå på en dylik prövning samt erinrar om att 1956 års rationaliseringsutredning

har att framlägga förslag om bl. a. statskontorets framtida

organisation, varför resultatet av detta uppdrag bör avvaktas innan det

övervägs huruvida ämbetsverket kan böra tillföras nya uppgifter. I och för

sig har ämbetsverket intet att erinra mot att kammarkollegiets organisation

underkastas en översyn, som dock bör vara förutsättningslös; vid denna

översyn bör alltså kunna övervägas, om det skulle vara rationellt att från

andra myndigheter tillföra kollegiet nya uppgifter. I vart fall sett från statskontorets

egna synpunkter bör dock med denna översyn anstå. Statens

organisafionsnämnd tillstyrker att en organisationsundersökning företas vid

kollegiet rörande vilka vinster som eventuellt kan nås vid överföring av uppgifter

till andra organ; skulle undersökningen visa att kollegiet bör bestå,

bör förslag om en rationell byråindelning framläggas. I avstyrkande riktning

uttalar sig riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, fiskeristyrelsen samt flertalet

av de hörda länsstyrelserna och domkapitlen. Lantmäteristyrelsen, som

inte anser sig kunna taga ställning till frågan huruvida en utredning av kammarkollegiets

bibehållande bör komma till stånd, avvisar inte tanken på en

överflyttning av indelningsärendena till styrelsen men påpekar de svårigheter,

som måste vara förbundna med en uppdelning av kollegiets arkiv, samt

erinrar slutligen om att lantmäteriets organisation f. n. är föremål för utredning.

1956 års rationaliseringsutredning förklarar sig ej äga sådan kännedom

om kollegiets arbetsuppgifter, att utredningen kan göra något uttalande i

frågan. Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas förbund

har intet att erinra mot att den förordade utredningen kommer till stånd.

Svenska naturskyddsföreningen avstyrker bestämt att kollegiets behandling

av vattenmål överförs till statskontoret och ifrågasätter om inte kollegiet

borde erhålla vidgade uppgifter på området.

De synpunkter på den av revisorerna väckta frågan, varåt de hörda myn
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 99 år 1958

digheterna och organisationerna sålunda givit uttryck, går som synes delvis

isär. Flertalet av myndigheterna har emellertid intagit en mer eller mindre

avvisande hållning till tanken på en avveckling av kammarkollegiet. De argument

som anförts till stöd för denna ståndpunkt äger enligt utskottets mening

en sådan tyngd, att det framstår som orealistiskt att räkna med ett

raserande av den bestående organisationen. Det förefaller också osannolikt

att några rationaliseringsvinster eller någon egentlig besparing skulle kunna

uppnås på denna väg. Utskottet finner därför inte anledning tillstyrka att

den av revisorerna ifragasatta utredningen om indragning av kammarkollegiet

kommer till stånd. Därmed vill utskottet inte utesluta möjligheten av

att vissa rationaliseringsvinster kan åstadkommas genom förändringar inom

ramen för den nuvarande organisationen. Huruvida för uppnående av detta

mål tarvas en särskild utredning förefaller dock tveksamt; utskottet ifrågasätter

om inte det är tillfyllest, att detta spörsmål ägnas fortlöpande uppmärksamhet

inom ramen för eljest aktuella rationaliseringsöverväganden.

Utskottet har emellertid inte för sin del velat motsätta sig att en särskild

organisationsundersökning kommer till stånd, om en sådan anses påkallad.

Som resultat av sina överväganden i förevarande ämne får utskottet föreslå

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till känna vad utskottet

anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den 18 april 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 101.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1958 A:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under elfte huvudtiteln gjorda framställning rörande anslag för budgetåret 1958/5 a1 i texten