Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot roulettspel på restaurang.

1958-11-04 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 B:14, Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot roulettspel på restaurang.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr B Z4 år 1958

1

Nr B 14

Utlåtande i anledning av väckt motion om förbud mot roulettspel

på restaurang.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr

B 124, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Sveningsson hemställt,

»att riksdagen måtte besluta som sådan ändring i gällande lotteriförordning

att roulettspel på restaurang förbjudes».

I motionen åberopas vad som anförts i den vid 1958 års A-riksdag väckta

motionen 1: 206, vilken icke blev slutligt behandlad av riksdagen före dess

upplösning.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen 1: 206.

över förevarande motion har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver

yttrande inhämtats från kungl. kontrollstyrelsen, överståthållarämbetet

och länsstyrelsen i Malmöhus län, varjämte Sveriges hotell- och

restaurangförbund på utskottets begäran inkommit med yttrande i ärendet.

Vid länsstyrelsens yttrande har bilagts yttranden av poliskamrarna i Malmö

och Hälsingborg, Södra Sveriges hotell- och restaurantförening samt intendenten

för utskänkningsärenden i Malmöhus län. Dessutom har till utskottet

inkommit en den 20 oktober 1958 dagtecknad skrift från AB Ekblom & Andersson,

Borås.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt Kungl. Maj. ts lotteriförordning den 19 maj 1939 anses såsom lotteri

varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av

slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare

erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Vidare

skall enligt förordningen marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparater,

ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka är förenade med

vinstmöjligheter som nu sagts, betraktas såsom lotterier oavsett företagens

beskaffenhet i övrigt. (1 § andra stycket.)

Lotteri om penningar och penningars värde får ej utan Kungl. Maj :ts tillstånd

för allmänheten anordnas i andra fall eller i annan ordning än som

stadgas i förordningen (1 § första stycket).

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr B It

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr Ii li år 1958

För anordnande av de enligt lotteriförordningen tillåtna lotterierna fordras

— med undantag för de i tidningspressen sedvanliga mindre pristävlingarna

(korsord o. d.) — antingen förhandsanmälan till polismyndigheten eller

tillstånd av polismyndigheten eller länsstyrelsen (2 och 3 §§). Reglerna innebär

i huvudsak att förhandsanmälan räcker för lotterier av mera oskyldig

natur. I detta sammanhang må beröras endast den ena av de två typer av

lotteri, som får anordnas efter förhandsanmälan, nämligen det som avhandlas

i 2 § i förordningen. Förutsättning för anordnande av lotteri enligt detta

stadgande är att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning

eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt

ändamål, att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna uteslutande utgöres av varor eller av anvisningar, gällande såsom

betalningsmedel allenast inom nämnda område, att värdet å högsta vinst

icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgöres uteslutande av varor,

15 kronor, att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande

i lotteriet samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna

icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöres uteslutande av varor, 1

krona.

1 § tredje stycket i lotteriförordningen innehåller en erinran om att i

strafflagen stadgas förbud mot äventyrliga spel i vissa fall. Härmed åsyftas

straffbudet ill kap. 12 § strafflagen, enligt vilket bl. a. den som för allmänheten

anordnar äventyrligt spel om penningar eller penningvärde straffes

med fängelse eller böter.

Begreppen spel och lotteri, det senare sådant det definierats i lotteriförordningen,

synes delvis täcka varandra. Det har därför rått tvekan, huruvida

spel som anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen vore

att anse som äventyrligt och sålunda fölle under nyssnämnda straffbud.

Emellertid torde genom hänvisningen till straff budet rörande äventyrligt

spel vara klart, att sådant spel icke faller under lotteriförordningen. Detta

framgår av ett uttalande vid 1939 års riksdag av första lagutskottet, på vars

förslag hänvisningen kom att inflyta i förordningen. Därvid anförde utskottet

— efter att hava erinrat att den i 1 § lotteriförordningen angivna bestämningen

av lotteribegreppet omfattade även spel i den bemärkelse, som angivits

tidigare i utskottets utlåtande, såsom exempelvis roulett- eller tärningsspel

— att i vissa fall bedrivande av äventyrligt spel om penningar och

penningvärde skulle straffas enligt 18 kap. 14 § (numera 11 kap. 12 §)

strafflagen samt att i klarhetens intresse syntes böra i författningen angivas

att den enligt 2 § medgivna rätten att efter anmälan anordna lotteri ej medförde

undantag därifrån. Högsta domstolen har också i överensstämmelse

med nämnda uttalande i domar den 26 juli 1958 dömt personer, som efter

anmälan enligt 2 § förordningen anordnat roulettspel, till ansvar för anordnande

av äventyrligt spel.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr B lb år 1958

Beträffande lotteri, som anordnas efter tillstånd eller förhandsanmälan,

må meddelas erforderliga kontroll- och ordningsföreskrifter (4 §).

Möjligheter att ingripa mot roulettspel på restaurang finnes — utöver vad

strafflagen och lotteriförordningen därutinnan erbjuder — i rusdrycksförsäljningsförordningen,

ölförsäljningsförordningen och förordningen om försäljning

av alkoholfria drycker.

Sålunda stadgas i 38 § rusdrycksförsäljningsförordningen, att länsstyrelsen

vid meddelande av tillstånd till utskänkning äger — med vissa undantag

som här saknar intresse — meddela föreskrifter rörande utskänkningen.

Bland föreskrifter, som ansetts kunna meddelas med stöd av detta stadgande,

må här nämnas förbud att inom utskänkningslokal eller i direkt förbindelse

därmed stående utrymme uppställa s. k. spelautomat eller tillhandahålla

annat spel, för vars begagnande avgift skall erläggas. Dessutom

kan länsstyrelsen enligt 43 § rusdrycksförsäljningsförordningen meddela

föreskrifter av ovannämnda slag, där utskänkningsrörelse icke uppfyller

de särskilda krav som med hänsyn till nykterhet, ordning och trevnad

bör uppställas på sådan rörelse. — Bestämmelser, liknande de nu nämnda

i rusdrycksförsäljningsförordningen, finns i ölförsäljningsförordningen

(34 och 49 §§) och förordningen om försäljning av alkoholfria drycker (8 §).

Enligt allmänna ordningsstaclgan är anordnare av offentlig tillställning

skyldig ställa sig till efterrättelse de föreskrifter med avseende å ordning och

säkerhet som polismyndigheten meddelar (16 §).

Förekomsten av roulettspel på restaurang m. m.

Innan 1954 års rusdrycksförsäljningsförordning trädde i kraft den 1 oktober

1955, torde roulettspel icke ha förekommit på svenska restauranger,

som hade rätt till utskänkning av rusdrycker. Detta sammanhängde med att

dessförinnan vid överlåtelse av rusdrycksutskänkningsrättigheter till de lokala

systembolagen gällde en av kontrollstyrelsen med stöd av 3 kap. 15 § i

1937 års rusdrycksförsäljningsförordning föreskriven bestämmelse av innehåll

att i utskänkningslokal eller därmed i inre förbindelse stående lokal

icke fick uppställas spelautomat eller tillhandahållas annat spel, för vars

begagnande avgift skulle erläggas.

Genom 1954 års rusdrycksförsäljningsförordning inskränktes kontrollstyrelsens

befogenhet att meddela föreskrifter rörande utskänkningen, och

styrelsen har på grund därav funnit sig föranlåten slopa ovannämnda bestämmelse

i vad avser överlåtelser av utskänkning fr. o. in. den 1 oktober

1955.

Under sommaren 1956 började roulettspel — efter anmälan enligt 2 § i

lotteriförordningen — anordnas vid ett par större turisthotell. Frameinot

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr B 14 år 1958

årsskiftet 1956/57 fick detta en större omfattning, då ett ökat antal restauranger

satte i gång med dylika roulettspel. Detta gällde inte bara utpräglade

turisthotell utan också stadshotell och andra restauranger i städerna.

I samband härmed ifrågasattes från olika håll lagligheten och lämpligheten

av roulettspel på restaurang. Flera intendenter för utskänkningsärenden

förfrågade sig härom hos kontrollstyrelsen. Styrelsen upptog i anledning

av de gjorda förfrågningarna ärendet till behandling. Härvid framkom inom

styrelsen i första hand den uppfattningen att roulettspel vore hänförligt till

äventyrligt spel och således förbjudet jämlikt 11 kap. 12 § strafflagen. Frågan

hänsköts av styrelsen till riksåklagarämbetets prövning. Av en inom

ämbetet utarbetad promemoria, dagtecknad den 27 mars 1957, framgick i

huvudsak att ämbetet för sin del ansåg roulettspel, som anordnades med

iakttagande av bestämmelserna i 2 § lotteriförordningen, icke vara hänförliga

till äventyrliga spel och således tillåtna.

Emellertid kvarstod enligt kontrollstyrelsens uppfattning spörsmålet om

roulettspelets lämplighet ur rusdryckslagstiftningens synpunkt. Styrelsen

gjorde därför till ledning för intendenterna för utskänkningsärenden vissa

uttalanden i ämnet. Detta skedde genom styrelsens meddelande nr 3/1957

till samtliga intendenter för utskänkningsärenden angående vissa roulettspel

på rusdrycksrestaurang. Häri uttalades bl. a., att — även om erinringar måhända

icke borde göras mot att på vissa större turistetablissemang roulettspel

anordnas för gästernas rekreation och nöje — det knappast kunde vara

ur nykterhets-, ordnings- och sociala synpunkter önskvärt eller lämpligt, att

roulettspel i större omfattning anordnades på restauranger i samband med

utskänkning av rusdrycker. Styrelsen erinrade vidare, att överståthållarämbetet

i sin allmänna tillståndsresolution för innevarande utskänkningsperiod,

avseende utskänkning av rusdrycker i Stockholms stad, meddelat

enahanda föreskrift, som enligt vad ovan sagts tidigare fanns intagen i de av

kontrollstyrelsen fastställda överlåtelsevillkoren — nämligen att inom utskänkningslokal

eller i direkt förbindelse därmed stående utrymme icke må

uppställas s. k. spelautomat eller tillhandahållas annat spel, för vars begagnande

avgift skall erläggas.

Under hänvisning härtill framhöll kontrollstyrelsen angelägenheten av att

intendenterna i första hand med vederbörande länsstyrelser upptog frågan

om meddelande, jämlikt 38 § rusdrycksförsäljningsförordningen, i skälig omfattning

av föreskrift av liknande innebörd som enligt vad nyss sagts gäller

för Stockholms stad.

De av kontrollstyrelsen förordade administrativa övervägandena ledde till

att förbud mot roulettspel med stöd av rusdrycksförsäljningsförordningen

meddelades — förutom i Stockholms stad — i Stockholms, Kalmar och Gävleborgs

län. I Borås stad gäller lokalt sådant förbud.

Enligt en av kontrollstyrelsen gjord undersökning avseende veckan 9—15

februari 1958 förekom roulett på restaurang i följande utsträckning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr B 14 år 1958

Län

Antal

Södermanlands .....

Östergötlands .....

Gotlands ...........

Blekinge ...........

Kristianstads .......

Malmöhus .........

Hallands...........

Göteborgs och Bohus

Älvsborgs .........

Värmlands .........

Örebro .............

Västmanlands .....

Kopparbergs .......

Västernorrlands . .

Jämtlands .........

Norrbottens .......

2

5

1

1

6

18

5

6

4

1

1

1

3

3

3

S:a 62

Flertalet restaurangrouletter är således koncentrerade till Skåne och Västkusten.

I 9 län förekom ej några restaurangrouletter. Dessa är — utom de fyra

ovannämnda med roulettförbud — Uppsala, Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs

och Västerbottens län.

Utöver de ovan redovisade torde tillkomma en del rouletter på sommarrestauranger.

I Stockholms län har ett par restauranger inom större turistetablissemang

sedermera erhållit »dispens» från inom länet eljest gällande förbud mot

roulettspel på restaurang.

Såsom förut omtalats har högsta domstolen den 26 juli 1958 avgjort ett

antal mål om ansvar för anordnande av äventyrligt spel. Det var härvid fråga

om roulettspel på bl. a. restaurang, vilket anordnats efter anmälan enligt

2 § lotteriförordningen och beträffande vilket polismyndigheten icke funnit

anledning till erinran. De roulettspel, på grund av vilka åtal väckts i målen,

hade bedrivits på följande sätt.

För spelet, vari flera spelare samtidigt kunde deltaga, begagnades marker

med ett värde av 50 öre. I samma spelomgång kunde insats ske på ett stort

antal olika sätt, och varje deltagares rätt att göra insatser begränsades allenast

av alt han icke ägde på en och samma insatsmöjlighet satsa mer än en

mark i samma spelomgång. Vinstbeloppets storlek var avhängig av hur insatsen

gjordes och växlade från två till tjugu gånger insatsen. Spelare kunde

emellertid genom att i samma spelomgång göra flera insatser på olika sätt

men avseende eu och samma utgång erhålla vinstbelopp, vilka sammanlagt

avsevärt översteg tjugu gånger värdet av en insats.

Högsta domstolen fann att ovan beskrivna spel — trots begränsningarna i

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr B 14 år 1958

fråga om storleken av insats och vinst — varit anordnat på ett sätt som

kännetecknar roulettspel och därför att betrakta som äventyrligt spel, varför

det icke omfattades av lotteriförordningen. På grund härav fälldes de som

anordnat förevarande spel till ansvar för anordnande av äventyrligt spel.

Det må anmärkas, att högsta domstolen uttalat sig endast beträffande den

typ av spel, som varit föremål för prövning i nämnda mål. Det finns därför

anledning att framhålla, att det ingalunda är säkert att ett spel på roulettbord,

där insatserna och vinstmöjligheterna är ytterligare begränsade, t. ex.

så att endast en insats får ske per spelomgång, skulle av domstolen anses

som roulettspel och därmed som äventyrligt spel. Tvärtom synes fog finnas

för uppfattningen att så icke skulle bli fallet. Enligt vad som blivit för utskottet

upplyst har också de, som anordnar roulettspel, efter högsta domstolens

dom i allmänhet låtit spelet bedrivas under iakttagande av jämväl

ovannämnda ytterligare begränsningar i fråga om insatser och vinstmöjligheter.

Interpellation vid 1957 års riksdag

I svar den 16 maj 1957 å en av herr Sveningsson i första kammaren väckt

interpellation angående förhindrande av roulettspel på restauranger erinrade

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, bl. a. att myndigheterna

torde ha vissa möjligheter att på restaurang förhindra även roulettspel av det

begränsade slag som lotteriförordningen medger. Han hänvisade härvid i

första hand till länsstyrelsernas befogenheter enligt rusdrycksförsäljningsförordningen

ävensom ölförsäljningsförordningen och förordningen om försäljning

av alkoholfria drycker. Vidare framhölls att polismyndigheterna

med stöd av allmänna ordningsstadgan torde kunna förbjuda roulettspel.

Statsrådet ansåg sig icke för det dåvarande böra föreslå särregler för lotteri

på restaurang eller vidta någon annan åtgärd, som kunde ankomma på honom,

i syfte att hindra roulettspel på restaurang.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser utom överståthållarämbetet avstyrker motionen.

Ämbetet förklarar sig anse det vara ur nykterhetspolitisk synpunkt angeläget,

att spel med mekaniska spelapparater, för vars begagnande avgift skall

erläggas, över huvud icke får förekomma inom restaurangföretag, där alkoholhaltiga

drycker tillhandahålles. Emellertid anser ämbetet att en reglering

härutinnan kan vinnas annorledes än genom ny lagstiftning.

Kontrollstyrelsen hänvisar till betydelsen av högsta domstolens förutnämnda

domar — vilken styrelsen anser vara att spel vid roulettbord i fortsättningen

endast kan vara tillåtet om varje spelare tillätes göra endast en

insats per spelomgång — samt fortsätter:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr B lb år 1958

Därest i fortsättningen eventuella »roulettspel» på restaurangerna kommer

att bedrivas endast på det förenklade sätt som torde vara tillåtet enligt

högsta domstolens dom — och man måste självfallet utgå från att polismyndigheterna

övervakar att så blir fallet — torde nu förevarande spörsmål

väsentligen förlora i betydelse. Man har anledning anta att ett sådant spel,

där man inte får göra de för roulettspelet karakteristiska kombinerade insatserna,

mister större delen av sin lockelse på publiken. Att använda roulettbordet

för ett sådant spel, som ju icke kan betecknas som roulettspel i egentlig

mening, torde i längden knappast bli ekonomiskt lönande för flertalet

berörda restauranger. Spelets omfattning och antalet använda rouletter lär

därför komma att minska. I den mån nu avsett spel alltjämt kommer att

bedrivas på restaurangerna finnes vid eventuellt uppkommande olägenheter

möjligheter att inskrida med administrativa åtgärder enligt rusdrycks- eller

ordningslagstiftningen.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden finner kontrollstyrelsen för sin

del det icke erforderligt att, såsom i motionen föreslagits, någon ändring vidtages

i lotteriförordningen.

Liknande synpunkter anföres av poliskammaren i Malmö, intendenten för

utskänkningsärenden i Malmöhus län och Sveriges hotell- och restaurangförbund.

Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att en väsentlig del av motionärens

syfte torde ha nåtts genom förenämnda domar samt förklarar sig icke

kunna tillstyrka motionen, därest med motionen skulle ha avsetts att genom

en ändring av lotteriförordningen få till stånd ett förhud även mot den

starkt begränsade form av roulettspel på restaurang, som numera torde vara

den enda tillåtna.

Länsstyrelsen förklarar vidare, att den icke funnit anledning att för egen

del begagna sig av de möjligheter att förbjuda eller inskränka roulettspel på

restaurang, som gällande författningar erbjuder. I samband härmed kommer

länsstyrelsen in på frågan om skälen för att tillåta roulettspel på restaurang

och anför därvid:

Länsstyrelsen har beaktat, att det i samband med rusdryckslagstiftningsreformens

genomförande uttalades, att restauratörerna borde erhålla förbättrade

resurser att tillskapa den större trevnad på restaurangerna, som

framstår som önskvärd hland annat med hänsyn till restaurangnäringens

ansträngda läge. Att en ej obetydlig del av restaurangbesökarna finner trevnad

i roulettspelet torde vara obestridligt.

Då några direkt påvisbara olägenheter av roulettspelet, sådant det bedrivits

på ett antal restauranger här i länet, ej kommit till länsstyrelsens kännedom,

har länsstyrelsen med beaktande av länets och dess större städers

närhet till Danmark och kontinenten, där roulettspelet på flera håll sedan

lång tid drives i större omfattning och under friare former än i Sverige, ej

velat genom förhud mot sådant spel vålla irritation och missnöje hos den ej

fåtaliga del av länsbefolkningen, som besöker främst Danmark, eller för

utländska turisters vidkommande.

Kontrollstyrelsen erinrar beträffande nämnda fråga om sitt ovan omförmälda

meddelande nr 3/1957, där styrelsen uttalade hl. a. att — även om

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr B 14 år 1958

erinringar måhända icke borde göras mot att på vissa större turistetablissemang

roulettspel anordnas för gästernas rekreation och nöje — det knappast

kunde vara ur nykterhets-, ordnings- och sociala synpunkter önskvärt

eller lämpligt, att roulettspel i större omfattning anordnas på restauranger

i samband med utskänkning av rusdrycker.

Intendenten för utskänkningsärenden i Malmöhus län tar upp frågan,

huruvida roulettspel kan utgöra en fara för nykterhetstillståndet på restaurangerna,

och anför därvid:

Förslaget torde bottna i den uppfattningen, att förekomsten av roulettspel

på en restaurang med spritdrycksutskänkning (och måhända även med endast

vin- och starkölsutskänkning) utgör en fara för nykterhetstillståndet å

restaurangen. Även om man inte helt kan bortse från, att en sådan fara kan

vara för handen, har erfarenheterna från de rusdrycksrestauranger inom

Malmöhus län, vilka bedrivit roulettspel, hittills icke, såvitt jag kunnat

iakttaga eller såvitt i övrigt kommit till min kännedom, medfört några skadeverkningar

eller olägenheter vare sig ur nykterhets- eller ordningssynpunkt;

icke ens under den tid, då roulettspelet bedrevs på sätt som enligt den ovan

nämnda domen numera får betraktas såsom äventyrligt spel. Det kan tvärt

om — och enligt min mening icke utan visst fog — göras gällande, att förekomsten

av sådant spel på en rusdrycksrestaurang i allmänhet snarare bidrager

till minskning än ökning av gästernas alkoholförtäring. Spel på roulettbord

utgör, då det utövas med den begränsning som lotteriförordningen föreskriver

och under det ansvar som enligt gällande rusdryckslagstiftning

åligger restauratören, enligt min mening en tämligen oskyldig förströelse,

som i sin mån bidrager till den trevnad, som en restaurang bör erbjuda sina

gäster och som i förarbetena till gällande rusdrycksförsäljningsförordning

särskilt framhålles såsom önskvärd.

Poliskammaren i Hälsingborg åberopar såsom sitt yttrande ett av föreståndaren

för trafik- och centralavdelningen vid polisen därstädes den 20

augusti 1958 avgivet yttrande, där det bl. a. framhålles, att det roulettspel,

som bedrivits i Hälsingborg på sex restauranger, icke synes på något sätt ha

främjat alkoholmissbruk eller oordningar av något slag utan snarare medverkat

till en viss återhållsamhet i fråga om alkoholkonsumtion.

Sveriges hotell- och restaurangförbund samt Södra Sveriges hotell- och

restaurantförening anser det finnas anledning att medge större frihet i fråga

om anordnande av roulettspel på restaurang än vad högsta domstolens förutnämnda

domar innebär. Förbundet anför härutinnan:

Vi anse nämligen att förbud av här ifrågavarande slag icke böra meddelas,

om det icke visat sig, att ett verkligt behov därav föreligger. Med hänsyn till

de kontrollmöjligheter som myndigheterna enligt ovan disponera föreligger

icke något sådant behov. Vi ha under någon tid haft tillfälle att inhämta

erfarenheter av roulettspelet på svenska restauranger och vi ha för vår del

icke ur vare sig nykterhetsvårdande eller sociala synpunkter "kunnat finna

några olägenheter, som skulle göra ett förbud befogat. Våra medlemmar ha

också på ett flertal orter tagit upp denna fråga med företrädare för myndigheter

och vi ha icke kännedom om något enda fall, där myndigheterna hävdat,

att roulettspelet skulle vara förenat med några vådor för restaurang
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr B H år 1958

9

gästerna eller allmänheten. Vi ha erhållit uttalanden från polismyndigheter,

som framhållit att spelet icke på något sätt medfört alkoholmissbruk eller

oordning av något slag, snarare anses det ha medverkat till viss återhållsamhet

då det gäller alkoholkonsumtionen. Vi ha icke heller kännedom om

att någon av de nykterhetsvårdande myndigheterna ansett ett ingripande ur

dess speciella synpunkter påkallat. Icke heller i motionstexten har antytts,

att något konkret exempel på motsatsen skulle kunna uppvisas. Motionärens

uttalande om att vad som förbjudes i ett län icke bör få förekomma i en annan

del av landet synes oss med större fog kunna vändas i ett motsatt påstående,

att vad som i större delen av Sverige — för att icke tala om övriga delar

av Europa — anses lullt acceptabelt och utan vådor icke rimligen bör utan

särskilda skäl få förbjudas på en eller flera orter.

Södra Sveriges hotell- och restaurantförening framhåller vidare, att

roulettspelet ur ekonomisk synpunkt varit av ganska stor betydelse för

restaurangnäringen. Efter den 1 oktober 1955 har enligt föreningen restauratörerna

på många håll haft synnerligen svårt att driva sin rörelse med

rimligt utbyte. Det har därför, säger föreningen, varit av största betydelse att

man kunnat tillvarataga de möjligheter att roa allmänheten på restaurangerna,

som lagstiftningen medgivit.

Utskottet

Roulettspel på restaurang började förekomma i vårt land efter den nya

rusdryck slagstiftningens ikraftträdande den 1 oktober 1955. Spelet anordnades

efter anmälan enligt 2 § lotteriförordningen, vilket innebar att för

spelet gällde de begränsningar i fråga om bl. a. storleken av insatser och

vinster nämnda författningsrum föreskriver. Sålunda tilläts envar spelare

att för varje spelomgång göra högst en insats om 50 öres värde å varje insatsmöjlighet.

Vidare var högsta vinst för varje insats begränsad till en

penninganvisning å 10 kronor. Emellertid erbjöd spelet i denna form möjlighet

att per spelomgång erhålla större total vinst än 10 kronors värde,

därest spelaren gjorde de för roulettspel karakteristiska kombinerade insatserna,

d. v. s. satsade på flera olika insatsmöjligheter, vilka alla täckte

en och samma utgång.

Högsta domstolen har i nyligen avkunnade domar förklarat ovan beskrivna

roulettspel utgöra äventyrligt spel samt dömt personer, som anordnat

sådant spel, till stralf jämlikt 11 kap. 12 § strafflagen för anordnande

av äventyrligt spel.

En följd av ovannämnda domar är att det numera får anses klarlagt, att

roulettspel i ovan beskrivna form ej lagligen kan äga rum. Såvitt framkommit

i ärendet, förekommer icke heller nämnda form av roulettspel längre

på svenska restauranger. I stället lär — i de fall där roulettanordningarna

fortfarande användes för spel — detta bedrivas så, att de för roulettspelet

karakteristiska kombinerade insatserna icke får förekomma. Sålunda till‘2

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 sand. 2 avd. Nr B l''i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr B 14 år 1958

låtes i allmänhet — enligt vad utskottet inhämtat — vid nämnda spel endast

en insats per spelomgång av varje spelare, därvid insatser och vinster

är begränsade på sätt ovan angivits.

Genom högsta domstolens ovannämnda domar har fastslagits att äventyrliga

former av roulettspel icke är tillåtna. Enligt utskottets uppfattning har

därmed det huvudsakliga syftet med motionen blivit nått. Beträffande de

mera begränsade former av roulettspel, som fortfarande kan anses tillåtna,

finner utskottet, med hänsyn till den korta tid de hittills bedrivits, att tillräckligt

underlag ännu saknas för ett övervägande av frågan, huruvida genom

lagstiftning generellt förbud mot dessa former av spel på restaurang

lämpligen bör införas. I sammanhanget må erinras att gällande författningar

ger myndigheterna möjlighet att förbjuda att på restaurang tillhandahålles

spel, för vars begagnande avgift skall erläggas, en möjlighet

som överståthållarämbetet och en del länsstyrelser använt sig av.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion, I: B 124, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 november 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, herrar Mannerskantz, Åkesson och Eric Carlsson;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Tobo, fröken Sandell*, herrar

Johansson i Södertälje, Fredriksson, Gustavsson i Alvesta, Björkman, Svensson

i Kungälv* och Königson*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sunne.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 58

808902

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.