Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 59 § arbetarskyddslagen.

1958-07-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1958 B:9, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring av 59 § arbetarskyddslagen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

1

Nr B 9

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring

av 59 § arbetarskyddslagen.

I en inom första kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr B 41, vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Norling hemställt,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

sådan ändring av 59 § arbetarskyddslagen, att tillverkare av produkter,

vari ingår hälsofarliga ämnen, ålägges laglig skyldighet att avge deklaration

härom».

I motionen åberopas motiveringen till den vid 1958 års A-r>ksdag väckta

motionen I: 124. över sistnämnda motion — som icke blev slutbehandlad

av riksdagen före riksdagsupplösningen — inhämtade utskottet i den ordning

§ 46 riksdagsordningen föreskriver yttrande från kungl. arbetarskyddsstyrelsen.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet

hänvisa till motionen I: 124.

Gällande bestämmelser m. m.

I .5.9 § arbetarskyddslagen stadgas, att arbetsgivare är på anmodan av

arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektör pliktig att, till utrönande huruvida

ämne eller material som han använder eller framställer i sin verksamhet

innebär fara för att hos honom sysselsatt arbetstagare ådrager sig

ohälsa eller drabbas av olycksfall, föranstalta om undersökning av ämnet

eller materialet eller att tillhandahålla erforderliga prov för sådan undersökning.

Däremot innehåller lagen icke någon bestämmelse om deklarationsplikt,

varom hemställts i motionen.

Giftstadgan innehåller bl. a. bestämmelser om tillverkning, användning,

förvaring och utlämnande av gift. Beträffande förvaring av gift av första

klassen stadgas sålunda att förvaringskärlet skall vara försett med påskrift,

som innehåller icke blott varans benämning utan även ordet »Gift». Vidare

kan nämnas, att stadgan beträffande de till andra klassen hänförliga

gifterna i flera fall föreskriver att de vid utlämnande skall vara försedda

med påskrift, innehållande uppgift om i preparatet ingående gift av första

klassen ävensom anvisningar å försiktighetsåtgärder som bör vidtagas vid

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 9 samt. 2 avd. Nr B 9

1096 68

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

preparatets användning. Emellertid innehåller giftstadgan icke någon allmän

föreskrift om deklaration å varor av gifter eller eljest skadliga ämnen.

Tidigare behandling av förevarande fråga

1938 års arbetarskyddskommitté föreslog i sitt betänkande med förslag

till ny arbetarskyddslag (SOU 1946:60), att i lagen skulle ingå vissa bestämmelser,

som riktade sig till försäljare och tillverkare av farliga ämnen

och material. Sålunda skulle den, som tillverkade eller försålde eldfarligt,

explosivt, giftigt eller eljest farligt ämne eller material, tillse, dels att detta

vid avlämnande åtföljdes av för dess handhavande och förvaring erforderliga

skyddsföreskrifter, vilka skulle vara godkända av arbetsrådet, dels att

det var på lämpligt sätt försett med föreskriven märkning eller påskrift.

För giftigt eller eljest hälsofarligt ämne skulle tillverkaren eller försäljaren

därjämte lämna tydlig uppgift om ämnets sammansättning. Bestämmelsernas

efterlevnad skulle tryggas genom ett förbudsförfarande enligt vilket

arbetsrådet skulle, där så prövades nödigt, äga förbjuda tillverkare eller

försäljare av farligt ämne, avsett att brukas inom riket, att avlämna ämnet,

innan de åtgärder vidtagits, som arbetsrådet funnit skäl föreskriva. Det

skulle jämväl åligga tillverkare eller försäljare att, därest arbetsrådet fann

skäl att föreskriva undersökning av visst ämne eller material, föranstalta

om sådan undersökning och delgiva chefsmyndigheten resultatet av denna.

På anmodan skulle erforderliga prov kostnadsfritt ställas till chefsmyndighetens

förfogande.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag avstyrktes detta från

flera håll. Kritiken från de avstyrkande remissinstanserna gick i huvudsak

ut på följande. Förslaget innebure att arbetarskyddslagen skulle bli tilllämplig

på ett vidsträckt område, som icke hade något med arbetarskydd

att göra, i det att arbetsrådet skulle få befogenhet att föreskriva åtgärder

till den stora allmänhetens skydd och detta även om ämnet i fråga huvudsakligen

användes annorstädes än på arbetsplatser, som fölle under arbetarskyddslagen.

Om -—- såsom kommittén hade hävdat — gällande författningar

om eldfarliga, explosiva och giftiga ämnen icke vore tillräckligt

uttömmande, borde man i stället för att slå in på den av kommittén föreslagna

vägen söka komplettera dessa författningar i erforderlig utsträckning.

Vidare skulle förslaget medföra det högst otillfredsställande förhållandet

att föreskrifter om innehållet i etiketten för en och samma vara

konmie att meddelas i olika författningar. Slutligen kunde anmärkas att

det i lagförslaget använda uttrycket »eljest farligt ämne» medförde att

tillämpningsområdet bleve synnerligen obestämt.

Vederbörande departementschef fann den anförda kritiken tungt vägande

och ansåg sig icke kunna tillstyrka, att bestämmelser av angiven art

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

3

intogs i arbetarskyddslagen. Arbetarskyddssynpunkterna borde i stället

bevakas genom framställning om erforderliga författningsändringar samt

utfärdande av anvisningar för arbetsgivare och arbetstagare rörande användningen

av farliga ämnen och material på arbetsplatser, där arbetarskyddslagen

ägde tillämpning.

Arbetarskyddslagen kom därför icke att innehålla något stadgande i

enlighet med ovannämnda av kommittén föreslagna bestämmelser. I stället

kom lagen att i avseendet endast innehålla de i 59 § intagna bestämmelserna.

I motion (1:44) vid 1954 års riksdag hemställdes, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att statens institut för folkhälsan

måtte erhålla i uppdrag att i samråd med arbetarskyddsstyrelsen

och eventuellt medicinalstyrelsen utreda frågan om införande av deklarationsplikt

i lämplig utsträckning rörande sammansättningen av färger och

lösningsmedel, som kommer till användning inom industri och hantverk.

Arbetarskyddsstyrelsen anförde i remissyttrande över motionen att bestämmelserna

i 59 § arbetarskyddslagen icke kunde anses vara till fyllest

ur arbetarskyddssynpunkt samt att deras genomförande i praktiken ofta

medförde stora svårigheter och dryga kostnader. Inom styrelsen påginge en

genomgång av styrelsens och yrkesinspektionens erfarenheter i frågan, och

det vore styrelsens avsikt att hos Kungl. Maj :t framlägga vissa förslag, vartill

dessa erfarenheter gåve anledning.

Styrelsen påpekade vidare, att ur hygienisk synpunkt otillfredsställande

förhållanden förelåge icke endast beträffande sådana ämnen, som användes

för industriellt bruk, utan även beträffande ämnen, som begagnas för

hushållsändamål, varför en översyn av gällande författningar borde avse

icke endast ämnen in. in., som användes inom industrien. Det vore möjligt,

att även en revision av giftstadgan borde komma i fråga.

Allmänna beredningsutskottet yttrade i anledning av motionen i sitt

utlåtande nr 3:

Åtgärder för minskande av de i motionen påtalade riskerna vid användning

av vissa färger och lösningsmedel är, enligt utskottets mening, väl

befogade. Skador och sjukdomsfall på förevarande område torde utom

genom giftiga ämnen även i icke obetydlig utsträckning förorsakas av

ämnen som, utan att vara giftiga, är menliga för allergiska personer. Skäl

synes sålunda föreligga för att eu eventuell deklarationsplikt borde avse

ej blott giftiga ämnen utan samtliga i färgerna och lösningsmedlen ingående

ämnen.

Utskottet yttrade vidare, att de lagstiftningsområden, som de i motionen

omnämnda förhållandena närmast syntes beröra, vore arbetarskyddslagstiftningen

och lagstiftningen om gifter. Starka skäl talade enligt utskottet

för att dessa lagstiftningar och därmed sammanhängande föreskrifter i en

närliggande framtid kommc att omprövas. Det syntes, med hänsyn till de

över motionen hörda myndigheternas inställning till då ifrågavarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr B 9 år 195S

spörsmål, uppenbart, att frågorna komme att ingå i en sådan prövning.

Utskottet ansåg därför en särskild skrivelse i ämnet icke erforderlig samt

hemställde att motionen icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 september 1957 har tillkallats

en sakkunnig för att verkställa översyn av lagstiftningen angående gifter.

Enligt direktiven bör i första hand giftstadgan göras till föremål för eu

genomgripande översyn men även annan lagstiftning som angår handeln

med och användningen av gifter bör — i den utsträckning som befinnes

lämplig och som påkallas av sambandet med giftstadgan — överses i detta

sammanhang.

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetarskyddsstyrelsen har i sitt remissvar till utskottet anfört bl. a.

följande. Den kemiska forskningens och den kemiska teknikens snabba

utveckling under de senaste 15 ä 20 åren hade medfört att en mängd nya

ämnen och preparat med mer eller mindre okända hälsorisker kommit i

tämligen allmänt bruk. Förhållandena på detta område vore från arbetarskyddssynpunkt

betydligt mera otillfredsställande nu, än när 1938 års

arbetarskyddskommitté år 1946 framlade förslag om deklarationsplikt för

hälsofarliga ämnen. Styrelsen hade tagit frågan under ytterligare övervägande.

Styrelsen komme att under innevarande år till Kungl. Maj:t framlägga

förslag om ändringar i arbetarskyddslagen och vissa med stöd därav

utfärdade författningar och komme därvid att föreslå att i arbetarskyddslagen

intages en bestämmelse, som täcker syftet med förevarande motion.

Utskottet

I föreliggande motion begäres införande i 59 § arbetarskyddslagen av

bestämmelser, som ålägger tillverkare av produkt, vari ingår hälsofarligt

ämne, att avgiva deklaration om sådant ämne. Såsom skäl för sin begäran

anför motionären att genom en sådan bestämmelse skulle bättre än genom

nu gällande regler kunna undvikas att arbetstagare vid bl. a. den kemiska

industrien ådrager sig ohälsa.

Arbetarskyddsstyrelsen har i remissyttrande över motionen upplyst, att

styrelsen sedan en längre tid haft den i motionen väckta frågan under

övervägande samt att styrelsen i anledning därav kommer att under innevarande

år till Kungl. Maj :t framlägga förslag om införande i arbetarskyddslagen

av en bestämmelse som täcker motionens syfte.

Med hänsyn till vad sålunda upplysts anser utskottet att någon riksdagens

åtgärd i anledning av motionen icke är påkallad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr B 9 år t958

5

Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion, I: B 41, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 juli 1958

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, fru Carlqvist,

fru Svenson, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson

och Edström;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

fröken Wetterström, herr Carlsson i Bakeröd, fru Ekendahl, herr Bengtsson

i Varberg*, fru Eriksson i Ängelholm och herr Rimmerfors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.