Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ng tulltaxa, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1958-07-17 · 368 sidor, varav 363 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 363 av 368 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:1, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ng tulltaxa, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

1

Nr B 1

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ng tulltaxa, m. m., jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 6 juni 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr B 4, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 (nr 316);

3) förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om

särskild skatt å bensin och motorsprit; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober

1929 (nr 307) angående tullrestitution;

dels ock för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen den 15

december 1950 rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

samt protokollet den 1 juli 1955 angående ändring i nämnda konvention.

Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med förslagen i propositionen nr

90 till årets förra riksdag.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag till ny tulltaxa, avsedd att ersätta den

nu gällande av år 1929.

Förslaget är utarbetat på grundval av ett av 1952 års tulltaxekommitté

avgivet betänkande och innebär fullföljande av ett sedan länge bedrivet

arbete på en revision av tulltaxan.

I propositionen framhålles emellertid att tulltaxerevisionen bör betraktas

jämväl som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska samarbetet;

vid förslagets utarbetande har därför beaktats det förslag till gemensam

nordisk tulltaxa som framlagts föregående år.

Taxeförslaget är utformat i överensstämmelse med en internationell konvention

rörande nomenklatur för klassificering av varor i tulltarifferna

(den s. k. Brysselnomenklaturen).

Tullarna utgöres till övervägande del av värdetullar, men även kvantitetstullar

förekommer, huvudsakligen inom livsmedelsområdet (i den mån

importen på detta område regleras genom tullar).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Vad tullarnas höjd och avvägning beträffar kan förslaget närmast sägas

innebära en viss utjämning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar

med bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga

tullnivå.

För att belysa förslagets konkreta innebörd kan beträffande vissa betydelsefulla

varugrupper anföras följande.

Egentliga jordbruksprodukter har liksom för närvarande upptagits med

tullfrihet (för dylika produkter effektueras gränsskyddet i princip genom

särskilda importavgifter).

Beträffande frukt och trädgårdsprodukter har i allmänhet föreslagits oförändrade

tullsatser under den tid då inhemsk produktion förekommer och

tullfrihet under resten av året.

I fråga om livsmedelsindustrins produkter har föreslagits såväl sänkningar

som höjningar, de senare ofta sammanhängande med gällande importavgifter

på jordbruksprodukter.

Kemiska produkter har i ungefär samma utsträckning som hittills upptagits

med tullfrihet men i övrigt åsatts värdetullar av varierande storlek, i

regel innebärande uppjustering av låga och nedskärning av höga tullar; vad

särskilt beträffar organiska kemiska produkter har för de fullbelagda varorna

föreslagits en standardtullsats av 12 % av värdet mot 15 % i nuvarande

tulltaxa.

Av gummivaruindustrins alster har det dominerande varuslaget, nämligen

bildäck, upptagits med en tull av 13 % av värdet.

Inom textilområdet har med hänsyn till den pågående nordiska utredningen

endast smärre jämkningar vidtagits i de år 1955 provisoriskt införda tullsatserna,

vilka i regel utgör 12 % av värdet för vävnader samt 14 % av värdet

för trikåvaror och konfektion; för de av 1955 års beslut icke berörda silkevarorna

innebär förslaget i allmänhet en sänkning i jämförelse med nuvarande

nivå.

Även för läder har i förslaget bibehållits 1955 års provisoriska tullnivå, vilken

för detta varuslag ligger vid 7 % av värdet. För skodon föreslås en tull

av 14 % av värdet, vilket för de flesta artiklar innebär en viss sänkning.

I fråga om porslins- och glasvaror i allmänhet har upptagits tullsatser av

12 % resp. 15 % av värdet; den förra torde genomsnittligt sett innebära en

höjning och den senare en sänkning i förhållande till nuvarande tullskydd.

Halvfabrikat av järn och stål har i enlighet med det nordiska förslaget

åsatts tullsatser av i regel 6 % för varmvalsade och 7 % för kallvalsade produkter;

dessa tullsatser ligger vid dagens prisläge i allmänhet över de nuvarande

tullsatserna.

Beträffande järn- och metallmanufaktur förordas i huvudsak en enhetlig

tull av 8 % av värdet, vilket genomsnittligt sett icke innebär någon större

avvikelse från den nuvarande tullnivån, ehuru det för individuella varuslag

kan medföra icke obetydliga sänkningar eller höjningar.

För maskinområdet föreslås en standardtullsats av 10 % av värdet eller

samma tullsats som nu utgår för de flesta varor inom detta område.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

3

Tullen på bilar samt motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym har

föreslagits bibehållen vid 15 % av värdet.

Nuvarande finanstullar (t. ex. på kaffe och kolonialvaror) har i allmänhet

icke gjorts till föremål för omprövning utan upptagits med oförändrade

belopp.

Den nya tulltaxan föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1959.

De ovannämnda författning sförslagen är av följande lydelse.

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas, att den i 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober

1929 avsedda tulltaxan skall hava den lydelse som framgår av härvid fogad

bilaga.

Denna tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

I fråga om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning

att tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,

skall förstnämnda tullsats tillämpas från och med dag som Konungen

bestämmer.

Konungen äger vidare för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn

till åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och

handelsavtalet (GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Bilaga

TULLTAXA

Tulltaxan är utformad i överensstämmelse med den s. k. Brysselnomenklaluren,

utgörande bilaga till konventionen den 15 december 1950 rörande nomenklatur för

klassificering av varor i tulltarifferna; underavdelningar av tulltaxenummer samt

med asterisk (*) betecknade anmärkningar äro icke beroendeav nämnda konvention.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Innehållsförteckning

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning.................................. 10

Avd. I. Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur............................................. 11

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar....................... 11

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur................................ 11

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung.............. 12

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller

inbegripna............................................... 12

Avd. II. Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling................. 14

Kap. 7. Köksväxter in. m.......................................... 15

Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon.............. 16

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor.............................. 18

Kap. 10. Spannmål................................................ 18

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten.. . 19

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter

för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter .. 19

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter 20

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt

ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna 21

Avd. III. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara jetter; växer av animaliskt eller vegetabiliskt

ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung..................................... 22

Avd. IV. Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur.............. 24

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer............................... 24

Kap. 18. Kakao och varor därav.................................... 25

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk.............. 25

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

.................................................... 26

Kap. 21. Diverse näringsmedel...................................... 27

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika................................ 27

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel 29

Kap. 24. Tobak................................................... 29

Avd. V. Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gips, kalk och

cement.................................................. 30

Kap. 26. Malm, slagg och aska..................................... 32

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter därav;

bituminösa ämnen; mineralvaxer....................... 32

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

7

Avd. VI. Produkter av kemiska och närstående industrier

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen,

av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper......... 34

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar.............................. 38

Kap. 30. Farmaceutiska produkter.................................. 42

Kap. 31. Gödselmedel.............................................. 43

Kap. 32. Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav;

färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger;

tryckfärger, bläck och tusch......................... 45

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel

och kosmetiska preparat............................ 46

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda vaxer och beredda vaxer; puts- och

skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa och

dentalvax................................................ 47

Kap. 35. Proteiner, lim och klister.................................. 48

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter.............. 48

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk.......................... 49

Kap. 38. Diverse kemiska produkter................................ 50

Avd. VII. Plaster (cellulosaelrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra

plaster) samt varor därav................................. 52

Kap. 40. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt

varor därav.............................................. 54

Avd. VIII. Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder................................... 57

Kap. 42. Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande

artiklar; varor av tarmar........................... 57

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav............... 58

Avd. IX. Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol................................ 60

Kap. 45. Kork och varor därav..................................... 62

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial...... 62

Avd. X. Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning............................ 63

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp 63

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar...................... 65

Avd. XI. Textilvaror

Kap. 50. Natursilke............................................... 69

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.............. 69

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall........................... 70

Kap. 53. Ull och andra djurhår.................................... 70

Kap. 54. Lin och rami............................................ 71

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 55. Bomull.................................................. 71

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer................. 72

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader

därav.................................................... 72

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;

band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar;

broderier................................................. 73

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk..... 75

Kap. 60. Trikåvaror............................................... 77

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill................................ 78

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror.......................... 79

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump .... 80

Avd. XII. Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar

samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår;

solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill .... 81

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill............................ 81

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill.............................................. 82

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar..... 83

Avd. XIII. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material 84

Kap. 69. Keramiska produkter..................................... 86

Kap. 70. Glas och varor därav..................................... 87

Avd. XIV. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av

ädel metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering

av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror.............. 89

Kap. 72. Mynt.................................................... 91

Avd. XV. Oädla metaller och varor därav

Kap. 73. Järn och stål............................................ 93

Kap. 74. Koppar.................................................. 97

Kap. 75. Nickel................................................... 99

Kap. 76. Aluminium............................................... 99

Kap. 77. Magnesium och beryllium................................. 101

Kap. 78. Bly..................................................... 101

Kap. 79. Zink.................................................... 102

Kap. 80. Tenn.................................................... 102

Kap. 81. Andra oädla metaller..................................... 103

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel

metall................................................... 103

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall............................. 105

Avd. XVI. Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap 108

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel---- 113

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 9

Avd. XVII. Transportmedel

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater, icke

elektriskt manövrerade.................................... 116

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon............. 117

Kap. 88. Luftfartyg m. m.......................................... 118

Kap. 89. Fartyg och båtar......................................... 118

Avd. XVIII. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument

och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och

kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument samt

apparater för upptagning eller återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater................... 120

Kap. 91. Ur...................................................... 123

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater ... 124

Avd. XIX. Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition................................... 126

Avd. XX. Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d................. 128

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m........................... 129

Kap. 96. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor; handsiktar

och handsåll............................................. 130

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d........................... 130

Kap. 98. Diverse.................................................. 132

Avd. XXI. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter........... 134

Register till tulltaxan................................................... 135

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Allmänna regler för tulltaxans tillämpning

Vid tulltaxans tillämpning skola följande regler iakttagas.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel äro endast

vägledande; tulltaxeringen bestämmes dels av lydelsen av tulltaxenummer

och anmärkningar till avdelningar eller kapitel, dels, för så vitt

icke annat stadgas i nämnda nummer eller anmärkningar, av följande

föreskrifter.

2. Är i ett tulltaxenummer visst ämne angivet, avses därmed ämnet såväl i

rent tillstånd som i blandning eller förening med andra ämnen. Där varor

av visst ämne äro angivna, avses varor, helt eller delvis tillverkade av

detta ämne. Tulltaxeringen av blandningar och sammansatta varor regleras

närmare av i moment 3 upptagna bestämmelser.

3. Därest vid tillämpning av moment 2 eller eljest två eller flera tulltaxenummer

skulle kunna ifrågakomma vid tulltaxeringen av en vara, gäller

följande:

a) ett tulltaxenummer med mera bestämd varubeskrivning skall tillämpas

före ett tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandningar samt varor, som bestå av olika ämnen eller äro sammansatta

av olika beståndsdelar, skola, i de fall då tulltaxeringen icke

kan ske i enlighet med punkt a, tulltaxeras såsom det ämne eller den

beståndsdel, som giver blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;
c)

i de fall, då tulltaxering enligt bestämmelserna i punkterna a och b

icke är möjlig, skall det tulltaxenummer tillämpas, som medför högsta

tullen.

*3: 1. Vara inkommande i delar tulltaxeras, utan hinder av att mindre väsentliga

beståndsdelar saknas, efter vad för varan som helhet är stadgat,

under förutsättning att delarna inkomma samtidigt.

4. Då i anmärkning till avdelning eller kapitel föreskrives, att avdelningen

eller kapitlet icke omfattar vissa varor, och därvid hänvisning göres till

andra avdelningar eller kapitel eller till bestämda tulltaxenummer, skall

anmärkningen, såvitt ej annat stadgas, avse samtliga varor, hänförliga

till sistnämnda avdelningar, kapitel eller tulltaxenummer, även om den

i anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna icke är fullständig.

5. Varor, som icke motsvara lydelsen av något nummer i tulltaxan, tulltaxeras

enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artiklar.

*5: 1. Tull utgår med i taxan angiven procent av värdet eller i förekommande

fall angivet belopp för kvantitet som är utsatt framför tullsatskolumnen;

tullfrihet utmärkes med ordet »fri».

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

11

AVDELNING I

Levande djur och animaliska produkter

Kap. 1. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor.............. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar ...................... fri

01.03 Levande svin ........................................ fri

01.04 Levande får och getter .............................. fri

01.05 Levande fjäderfä..................................... fri

01.06 Andra levande djur .................................. fri

Kap. 2. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och

02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (kap. 15), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda eller frysta.................. fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av

lever), färska, kylda eller frysta....................... fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.......... fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller

frysta ............................................... fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller

utpressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt,

fryst, saltat, torkat eller rökt.......................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av

lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta ........ fri

Kap. 3. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk, kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda (kap. 5);

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

2. Såsom fisk tulltaxeras även fisklever samt ätbar fiskrom och fiskmjölke.

s. 12 Kontrollera mot PDF

fri

12 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..........

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt:

A. spillånga .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande

eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur

med skal, kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter

eller bredd icke hålla 5 cm eller som ha större dimension

men icke uppnå en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda

att användas uteslutande för odlingsändamål ..

2. andra .................................. 100 kg

B. andra slag ........................................

75: —

fri

fri

120: —

fri

Kap. 4. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

1. Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,

kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, anses icke

utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller

sötad................................................ fri

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad .. fri

04.03 Smör................................................ fri

04.04 Ost och ostmassa..................................... fri

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade

eller sötade .......................................... fri

04.06 Naturlig honung .............................. 100 kg 50: —

Kap. 5. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,

av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter, hänförliga

till nr 05.05—05.07 (kap. 41 och 43);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (avd. XI);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår

(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross,

narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall

av människohår .................................... fri

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borst
binderiarbeten;

avfall av dylika borst och hår............ fri

s. 13 Kontrollera mot PDF

05.03

Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1958

Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat

material, samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel..............................

B. andra slag..................................100 kg

05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar ....................................

05.05 Fiskavfall ...........................................

05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda

hudar och skinn .....................................

05.07 Fjäder och dun, härunder inbegripet fjädrar med spolen

eller nedre delen av skaftet avlägsnad, kluvna fjädrar, spritad

fjäder (även med klippta kanter), fan, spolar och skaft,

ävensom skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande

fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade

eller behandlade i konserverande syfte:

A. fjäder och dun för stoppning, orensade och osorterade ..

B. andra slag:

1. dun ................................... 100 kg

2. andra .................................. 100 kg

05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade

med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav

05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall

och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst

och avfall därav......................................

05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),

samt mjöl och avfall därav....................

05.11 Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad

(men icke tillformad); avfall av sköldpadd......

05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bear
betade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika

skal ................................................

05.13 Naturlig tvättsvamp ..................................

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller

tillfälligt konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning

för beredning av läkemedel ..................

05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga

till människoföda .................................... 1

fri

20:

fri

fri

fri

fri

75:

20:

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

1 Bihainj till riksdagens protokoll 7 samt. .Vr It /

13

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING II

Vegetabiliska produkter

Kap. 6. Levande växter och alster av blomster odling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,

plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål.

Potatis och ätbar lök hänföras dock till kap. 7.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten

såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekomma

i förening med annat material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men

utan jord ................................. 100 kg

B. andra slag:

1. gladiolus och liljekonvalje.......................

2. andra .................................. 100 kg

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,

sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind,

lärk, lönn, poppel och tall..........................

B. azalea, erica, kamelia och rododendron ..............

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädla
-

de ...................................... 100 kg1

D. andra växter ............................ 100 kg1

E. rötter, sticklingar och ympkvistar....................

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade

eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung........................ 100 kg

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november ...... 100 kg

b. under tiden 1 december—29 februari .... 100 kg

B. andra slag ........................................

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter

eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus:

1. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg

2. under tiden 1 december—29 februari ...... 100 kg

B. andra slag ........................................

250: —

fri

50: —

fri

fri

60: —

30: —

fri

400: —

750: —

500: —

fri

750: —

500: —

fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller

krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

15

Kap. 7. Köksväxter rrv. rrv.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,

rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkol,

persilja, körvel, dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt

nr 07.02—07.04 tulltaxeras alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda;

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli................ 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........ 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april................. fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september...... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................ fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september...... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni................ fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari........ 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

D. potatis:

1. ny skördad, under tiden 6 juni—5 juli...... 100 kg 20: —

2. annan ........................................ fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni .............. 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april ...................... fri

F. svampar................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november.......... 100 kg 50: —

2. under tiden 1 december—30 april ................ fri

H. vitkål och rödkål .......................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. undertiden 1 mars—31 december.......... 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari .............. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter:

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni . . 100 kg 20: —

b. andra ................................ 100 kg 10: —

2. andra:

a. under tiden 1 mars—31 december ...... 100 kg 40: —

b. under tiden 1 januari—29 februari ............ fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro högst

tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda

....................................... 100 kg 25:

07.05 Ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga

baljväxtfrön, torkade, även skalade och kluvna.......... fri

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)

och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar

med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade

även sönderdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor ............................ 100 kg 10:

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 8. Åtbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföras icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. färska .................................... 100 kg 10:

B. torkade ................................... 100 kg 30:

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade:

A. apelsiner, cedratfrukter, grapefrukter, klementiner och

mandariner ....................................... fri

B. citroner ................................... 100 kg 5:

C. andra ..................................... 100 kg 10:

08.03 Fikon, färska eller torkade..................... 100 kg 15:

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 november—30 juni ................ fri

B. torkade .......................................... fri

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01,

färska eller torkade, även skalade:

A. hasselnötter:

1. oskalade ................................ 100 kg 20:

2. skalade ................................. 100 kg 40:

B. valnötter, härunder inbegripet pekannötter:

1. oskalade ....................................... fri

2. skalade ................................. 100 kg 50:

C. kastanjer .................................. 100 kg 20:

D. mandel .................................. 100 kg 20:

E. andra slag:

1. oskalade ................................ 100 kg 30:

2. skalade ................................. 100 kg 50:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—29 februari............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 mars—30 juni .................... fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december .......... 100 kg 25:

2. under tiden 1 januari—30 juni .................. fri

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter,

färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli.............. 100 kg 35:

2. under tiden 1 augusti—15 juni.................... fri

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober............ 100 kg 20:

2. under tiden 16 oktober—30 juni.................. fri

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september ........ 100 kg 35:

2. under tiden 1 oktober—15 juli .................. fri

D. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari ............ 100 kg 20:

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10:

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti............ 100 kg 25:

2. under tiden 1 september—31 maj ................ fri

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 maj—31 augusti............ 100 kg 100:

2. under tiden 1 september—30 april................ fri

C. andra ............................................ fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september........ 100 kg 40:

2. under tiden 1 oktober—15 juni .................. fri

B. andra:

1. under tiden 1 maj—31 januari............ 100 kg 20:

2. under tiden 1 februari—30 april .......... 100 kg 10:

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50:

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar men icke särskilt beredda

för direkt konsumtion:

A. jordgubbar ................................ 100 kg 50:

B. äpplen .................................... 100 kg 10:

C. andra:

beläggas under hela året med samma tidl som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller tor
kade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar........................ fri

*2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,

tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som äro upptagna i nr 09.04—09.10, härunder

inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skola icke påverka tulltaxeringen,

under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande ha karaktär

av varor, upptagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföras

dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgöra preparat för smaksättning,

tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (kap. 7);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe .............................. 100 kg 45: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe 100 kg 60: —

C. skal och hinnor av kaffe........................... fri

09.02 Te .......................................... 100 kg 100: —

09.03 Matte ............................................... fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)100 kg 50: —

09.05 Vanilj ....................................... 100 kg 700: —

09.06 Kanel och kanelknopp......................... 100 kg 50: —

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor .. 100 kg 30: —

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:

A. muskot och muskotblomma.................. 100 kg 150: —

B. kardemumma ............................. 100 kg 200: —

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin

och enbär ........................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:

A. timjan, lagerblad och lagerbär ...................... fri

B. saffran .................................... 100 kg 600:—

C. andra ..................................... 100 kg 50: —

Kap. 10. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr

10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat och brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg .................... fri

10.02 Råg ................................................. fri

10.03 Korn ................................................ fri

10.04 Havre ............................................... fri

10.05 Majs ................................................ fri

10.06 Ris ................................................. fri

10.07 Bovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål . . fri

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

19

Kap. 11. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.01 och 21.01);

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för

dietiskt bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bak
-

förmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (kap. 30);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål .................................... fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrund
ning,

krossning, valsning eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat, polerat, glaserat och brutet ris;

groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............. fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga

till nr 07.05 .................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till kap. 8.................... fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis .... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, ar
row-

eller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga

rötter, stam- eller rotknölar........................... fri

11.07 Malt, även rostat..................................... fri

11.08 Stärkelse; inulin ..................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade .................. 12 %

Kap. 12. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och

kopra. Kokosnötter hänföras till nr 08.01 och oliver till kap. 7 eller 20.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd

samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföras

icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr

07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i kap. 9, spannmål (kap. 10), oljehaltiga

frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföras bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört,

stofferblomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till kap. 30;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till kap. 33;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande

produkter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.......... fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med

undantag av senapsmjöl .............................. fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde .............................................. fri

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveri
serade;

sockerrör ....................................

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men

icke rostade:

A. färska ............................................ fri

B. torkade .......................................... 12 %

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin) ....................... fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig

användning för framställning av parfymer, läkemedel,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande

ändamål ...................................... fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller

pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter

med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga

till annat nummer:

A. aprikos-, persiko- och plommonkärnor........ 100 kg 20: —

B. andra slag ........................................ fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade

................................................ fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foder
kål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande

foderväxter .......................................... fri

Kap. 13. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföras bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt

och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer

(nr 17.04);

h) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga

beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (kap. 22);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) läkemedel (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av

flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr

40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för

färgning eller garvning ............................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter; naturliga gummihartser,

hartser och balsamer ................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektin, agar-agar samt annat

växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel, extraherade

ur vegetabiliska ämnen:

A. pektin ........................................... 12%

B. andra slag ........................................ fri

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

21

Kap. 14. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som

textilmaterial, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats

för användning uteslutande som textilmaterial (avd. XI).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen,

skalad eller kluven rotting hänföras till nr 14.01. Till detta nummer hänföras icke träspån

(nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföras icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide,

vass, säv, bambu, rotting, rafia ävensom tvättad, blekt eller

färgad halm samt lindbast och liknande material) ...... fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material .......... fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande

material), även buntade eller snodda ................ fri

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig

användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande material) .................. fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat

nummer......................................... fri

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING III

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av

animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Kap. 15. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor (nr 23.04);

d) kemiskt definierade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till läkemedel,

färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat,

ävensom sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till avd. VI;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Äterstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser)

eller från destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföras till nr

15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller

utpressat ............................................

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

jus härunder inbegripen.........................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja

och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat

sätt beredda .....................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdägg
djur

................................................

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet

...............................................

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, ben
fett

och destruktionsfett) .............................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade

:

A. linolja:

1. oblekt .................................. 100 kg

2. blekt ................................... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller

på annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja...... 100 kg

B. andra slag ........................................

15.09 Garvfett (degras) ....................................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

7: —

9: —

fri

9: —

fri

fri

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 23

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering:

1. linoljefettsyra; ävensom andra fettsyror med ett jodtal

av minst 170 ........................ 100 kg 7:—•

2. andra slag ..................................... fri

B. fettalkoholer ...................................... 10 %

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut ...... fri

15.12 Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor,

även raffinerade men icke vidare bearbetade ............ fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett........ fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.............. fri

15.10 Vegetabiliska vaxer, även färgade ...................... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabiliska vaxer.................. fri

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING IV

Produkter av livsmedelsindustri; drycker,

alkohol och ättika; tobak

Kap. 16. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

på sätt i kap. 2 och 3 angives.

16.01 Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar

eller av blod ........................................ fri

16.02 Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade,

ej hänförliga till nr 16.01 ............................ fri

16.03 Köttextrakt och köttsaft .............................. fri

16.04 Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom ................................ 100 kg 1 500: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg ..

b. andra slag............................ 100 kg

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt

slutna detaljhandelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg . .

b. andra slag............................ 100 kg1

2. annan .........................................

G. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk 100 kg1

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt

lax .................................... 100 kg1

3. andra .................................. 100 kg1

16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron .................................. 100 kg1

B. andra slag ................................ 100 kg1

fri

125:

fri

50: —

fri

25: —

50: —- 75: —

120: —

75: —

Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockcrkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.OG);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros;

c) sockrade läkemedel (kap. 30).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket va
ror

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

25

17.01 Bet- och rörsocker i fast form..........................

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord

honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör:

A. konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och

naturlig honung............................ 100 kg

B. andra slag ........................................

17.03 Melass, även avfärgad ................................

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao ............

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta

med smakämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker

härunder inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter 100 kg1

fri

50: —

fri

fri

20 %

70: —

Kap. 18. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19.02,

19.08, 22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag

som stadgas i anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .... 100 kg 15: —

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall ............................ fri

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block),

även avfettad ................................ 100 kg 35: —

18.04 Kakaosmör (kakaofett) ........................ 100 kg 35: —

18.05 Kakaopulver, icke sötat........................ 100 kg 35: —

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande

kakao:

A. glass, glasspulver och puddingpulver ................ fri

B. andra slag........................................ 20 %

Kap. 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent

kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) läkemedel (kap. 30).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller

köksväxter.

19.01 Maltextrakt ........................................ 15 %

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlag
ningsändamål),

beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt,

även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent

............................................... 20 %

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter...... 100 kg 25: —

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatisdier

annan stärkelse.................................. fri

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter

av spannmål ........................................ 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för läkemedel, sigilloblater och

liknande varor av mjöl eller stärkelse .................. fri

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan

tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt........ 20 %

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. wafers, innehållande mer än 20 % fett .............. fri

B. dessertkäx (smörgåskäx) .......................... 15 %

C. andra slag .................................. ..... 20 %

Kap. 20. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i kap. 7 och 8 angives;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, därest de ha karaktär av sockerkonfektyrer

(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter,

som i färskt tillstånd hänföras till nr 07.01.

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras

enligt nr 20.06; till detta nummer hänföras även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr

20.02.

20.01

20.02

20.03

«i

Ö

jordgubbar ................................ 100 kg

20.04

20.05

20.06

20.07

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,

även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap 100 kg1

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpuré .....................•..................

B. svampar och sparris ...................... 100 kg1

C. andra slag ................................ 100 ''

Frukter, frysta, med tillsats av socker:

A.

B. andra:

beläggas under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa äro

högst tullbelagda

Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade

eller på liknande sätt beredda med socker . . 100 kg1

Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,

beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker

.......................................... 100 kg1

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol ............ 100 kg1

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker

men icke innehållande alkohol:

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citru

b. annan

2. 3 kg eller i

25:

fri

75: —

25: —

50: —

40: —

35: - 30: —

B.

100 kg

15: —

100 kg

20: —

100 kg1

25: —

100 kg1

30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket

varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år lf>58

27

Kap. 21. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande läkemedel (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföras till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, även
-

som extrakter därav .................................. fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser.................. 10 %

21.03 Senapspulver och beredd senap ........................ 15 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag ........................................ 15 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:
A.

innehållande mer än 20 % fett...................... fri

B. andra slag:

1. innehållande kött .............................. 20 %

2. andra ........................................ 15 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver . . 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av

drycker .......................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr

28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr

29.14);

d) läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

e) parfymer och toalettmedel (kap. 33).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där

alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15°C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. mineralvatten och kolsyrat vatten............. 100 I 35: —

B. andra slag ........................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07 . . 100 1 35: —

22.03 Maltdrycker, med eu alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 100 I 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent (Öl) .. 100 I 60: —

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl) .......... 100 I 159: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

22.04

22.05

22.06

22.07

22.08

22.09

22.10

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter .............. 100 1

B. på andra kärl ............................... 100 1

Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter............ 100 1

2. på andra kärl ............................ 100 1

Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)

och mjöd:

A. musserande, andra än cider .................. 100 1

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1

b. på andra kärl .......................... 100 1

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten ................

Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och

andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.............. 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl . . 100 1 av 50 % alkoholhalt vid 15 °C.

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker........................

Ättika ..............................................

50: —

20: —

200: —

50: —

20: —

135: —

100: —

50: —

20: —

135: —

100: —

200: —-

50:- 20: —

135: —

100: —

*12 %

185: —

135: —

35: —

f io %

plus

200: —

per

100 kg

12 %

1 T. o. m. den 30 juni 1960

100 kg 10: —

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

29

Kap. 23. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

23.01 Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller

andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar

23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid sotning, målning

eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön ....

23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier;

återstoder från stärkelseframställning samt liknande återstoder

..............................................

23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabi
liska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåterstoder.

...........................................

23.05 Vindruv och rå vinsten................................

23.06 Vegetabiliska produkter för foderändainål, ej hänförliga till

annat nummer........................................

23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda

fodermedel.....................................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

Kap. 24. Tobak

24.01 Råtobak samt avfall av tobak.......................... fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt ........................ fri

Anm. För tobaksvaror, inkommande i den ordning som avses i 26 §

1 mom., 26 § 3 mom. eller 28 § lagen den 11 juni 1943 angående statsmonopol

å tillverkning och import av tobaksvaror, skall tull utgå med

följande belopp:

cigarrer ................................................ 1 st* 0:50

cigarrcigarretter ........................................ 1 st. 0:25

cigarretter utan fast pappersmunstycke ................ 1 st. 0:10

cigarretter med fast pappersmunstycke .................. 1 st. 0: 05

andra slag av färdiga tobaksvaror ...................... 1 kg 50: —

I tullhänseende utgöres skillnaden mellan cigarr och cigarrcigarrett därav, att

den senare saknar spets samt i vikt uppgår till högst 3,3 g.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A VDELNING V

Mineraliska produkter

Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade

produkter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier

för avlägsnande av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats,

malts, pulveriserats eller siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg

eller med andra mekaniska eller fysikaliska processer (andra än kristallisation), men

däremot icke rostade eller brända produkter och ej heller sådana, som underkastats

annan bearbetning utöver vad som angives i tulltaxenumren ifråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe,Os (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (kap. 30);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och

väggplattor av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av natriumklorid, vägande per

styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av natriumklorid (nr

90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

moderlut från saltframställning; havsvatten ........ fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade...... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel ............................................... fri

25.04 Naturlig grafit........................................ fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän
förlig

till nr 26.01 .................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillfor
mad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare

än till rätblock .................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga

till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas ............ fri

25.08 Krita:

A. obearbetad ...................................... fri

B. malen eller slammad .............................. 5 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig

järnglimmer ...................................... fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium
fosfater;

apatit och fosfatkrita ........................ fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbo
nat

(witherit), även bränt ............................ fri

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 31

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit

o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända. . fri

25.13 Pimsten, smärgel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel

............................................... fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller

byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver

samt alabaster, även grovt tillformade genom klyvning,

huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ...... fri

25.17 Flinta; makadam, tjärmakadam och annan krossad sten,

grus och småsten av sådant slag, som vanligen användes för

vägbyggen, banbyggen e. d. eller vid framställning av betong;

singel; krosskorn, skärv och pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16........................ • • fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;

stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit).......... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt . . fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt

med mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel,

med undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk .... fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning

av kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål...... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk . ......... fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande

hydraulisk cement, även färgad eller i form av klin
ker

.......................................... 100 kg 0:60

25.24 Asbest .............................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat

sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor,

stänger e. d„ ej bearbetade efter formningen; gagat (jet) . . fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall .................. fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till
formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock ................................ fri

25.28 Naturlig kryoliit och naturlig chiolit .................... fri

25.29 Naturliga arseniksulfider .............................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända,

med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar;

naturlig borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03,

beräknat på torrsubstansen............................ fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........ fri

25.32 Mineraliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärvor

och brottstycken av keramiskt gods ................ fri

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 26. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg (nr 31.03);

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.) ;

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (avd,

XV).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användas i metallurgin för utvinning

av metaller, hänförliga till avd. XIV eller XV, eller av kvicksilver, även om

de i det aktuella fallet icke äro avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01

hänföras dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt

för malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användas

antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning

av kemiska metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsul
fider,

rostade ........................................ fri

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning

................................................ fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar

och ej hänförliga till nr 26.02 .................. fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen

................................................. fri

Kap. 27. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter

därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade organiska föreningar (kap. 29);

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation

av högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom

destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller

som framställts ur petroleum eller på annat sätt, för så vitt ifrågavarande produkter

efter vikten räknat innehålla större kvantitet aromatiska ämnen än icke-aromatiska

ämnen.

3. Såsom oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja (nr 27.10), tulltaxeras även

liknande oljor, oavsett framställningssättet, för så vitt de efter vikten räknat innehålla

större kvantitet icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföras icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna

produkter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på an
-

nat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol ................................ fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter ........................ fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ .............. fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks härunder

inbegripen..................................... fri

27.05 Retortkol ............................................ fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,

härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror

samt tjäror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

33

med kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära

(s. k. preparerad tjära):

A. råtjära, även separerad (centrifugerad) ..............

B. andra slag..................................100 kg

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter

enligt anm. 2 till detta kapitel...................

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck ..........................................

27.09 Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja ................

27.10 Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder

inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande

minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande

beståndsdel:

A. smörj fetter ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten .. 100 kg

27.12 Vaselin ............................................

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slack wax», mikrovax), ozokerit,

ceresin, montanvax och andra mineralvaxer, även färgade

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra ur

petroleum eller skifferolja erhållna återstoder............

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten

och naturlig bitumenhaltig sand................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten ................................ 100 kg

B. andra slag ........................................

fri

2: —

fri

fri

fri

2: —

fri

5: —

fri

fri

fri

fri

2: —

fri

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING VI

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som angivas i tulltaxenum
ren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kunna

hänföras jämväl till annat nummer i tulltaxan,

b) Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras

produkter av de slag, som angivas i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande

nummer, även om de kunna hänföras jämväl till annat nummer i denna

avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 ovan, skola sådana

produkter, som med hänsyn till att de föreligga i avdelade doser eller i sådan form

eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kunna hänföras till något av

tulltaxenumren 30.03, .30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, tulltaxeras enligt

ifrågavarande nummer, även om de i och för sig kunna hänföras jämväl till annat

nummer i tulltaxan.

Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska

och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;
b)

produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning

att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt

att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan

mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater

(nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla

eller komplexa (nr 28.43), fulminater och cyanater (nr 28.44) av metaller och andra

oorganiska baser, ävensom organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt

karbider av metaller och ickemetaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel även följande

kolföreningar:

a) koloxider, hydrogencyanid (cyanväte) och cyankomplexa syror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) kolsulfider (nr 28.15);

d) karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider ävensom cyanamid

och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag av kalciumcyanamid,

innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen (kap. 31).

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till avd. V hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, med undantag av de i anm.

2 ovan nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till kap. 31;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom

brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i för
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

35

packningar för detaljhandeln, hänförliga till np 38.19; odlade kristaller (ej utgörande

optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller

eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till

nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav

(nr 71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till kap. 71;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till avd. XV;

h) optiska artiklar, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller

eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning

II till detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta

kapitel, hänföras till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfatta endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller

eller ammonium.

6. Nr 28.50 omfattar endast följande produkter:

a) teknetium, prometheum, polonium, astat, radon, francium, radium, aktinium,

protaktinium, neptunium, plutonium och andra transurana grundämnen, isotoper

av dessa grundämnen samt oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt definierade;

h) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper

av i avd. XIV och XV upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna, samt

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande isotoper, även om föreningarna

icke äro kemiskt definierade.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper

men icke kemiska grundämnen, vilka förekomma i naturen som rena isotoper.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar

(kopparfosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföras till nr 28.55.

I. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor .............................................. 7 %

B. andra ............................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............ fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.) ...................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:

A. oxygen (syre) .................................... 10 %

B. kisel (silicium) ............................ 100 kg 7: —

C. andra ............................. fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta

jordartsmetaller, härunder inbegripet skandium och yttri
um;

kvicksilver ........ fri

II. Oorganiska syror och oxider av ickemetaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra .. 5 %

28.07 Svaveldioxid ......................................... 5 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) ................. 5 %

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra .. 10 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra......... 5 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror........ fri

28.12 Bortrioxid och borsyra ................................ fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av ickemetaller:

A. svaveltrioxid ...................................... 5 %

B. koldioxid (kolsyra) ................................ 12 %

C. perklorsyra ....................................... 12 %

D. andra ............................................ fri

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

111. Halogen- och svavelföreningar av ickemetaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av ickemetaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid .................... 10 %

B. andra ............................................ fri

28.15 Sulfider av ickemetaller, s. k. fosfortrisulfid härunder inbegripen:
A.

koldisulfid (kolsvavla) ........... 5 %

B. andra............................................. fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hgdroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak .......................................• • • • ^ %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium
hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid .... 5 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium .......................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.............................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider....................... fri

28.22 Manganoxider ...................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider, härunder inbegripet järn
oxidhaltiga

jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent

bundet järn, räknat som Fe203 .................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider...................... fri

28.25 Titanoxider .................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid) ................ fri

28.27 Blyoxider ...... fri

28.28 Andra oxider, hydroxider och peroxider av metaller samt

andra oorganiska baser, härunder inbegripet hydrazin och

hydroxylamin samt deras oorganiska salter:

A. hydrazin och oorganiska salter därav................ 10 %

B. andra ............................................ fri

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa

salter ...................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider.............................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................... fri

B. andra ........................................... 10 %

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater .......................................... fri

B. perklorater ....................................... 12 %

28.33 Bromider och oxidbromider; bromater och perbromater;

hypobromiter ........................................ fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.......... fri

28.35 Sulfider, polysulfider härunder inbegripna.......... fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat ...................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater................................ fri

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 37

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater

(persulfater):

A. aluminiumsulfat, kaliumaluminiumsulfat (kalialun),

järn(II)sulfat (ferrosulfat) och koppar(II)sulfat...... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater .................................. fri

28.40 Fosfiter, liypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalcium
fosfater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)

.......................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater............................... fri

28.42 Karbonater, härunder inbegripet icke kemiskt definierat

ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat;

peroxikarbonater (perkarbonater);

A. ammoniuml<arbonat, även innehållande ammoniumkarbamat

............................................ 10 %

B. andra ............................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa ........................ fri

28.44 Fulminaler och cyanater .............................. fri

28.45 Silikater, härunder inbegripet icke kemiskt definierade na
trium-

och kaliumsilikater (t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade

........................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat .................................. 5 %

B. andra ............................................ fri

28.47 l-.alter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater

och stannater) ....................................... fri

28 48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska

syror, med undantag av azider...................... fri

V7. Diverse

23.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;

salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

ädla metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar

härunder inbegripna, även om de icke äro kemiskt definierade:
-

A. silvernitrat ....................................... 3 %

B. andra ............................................ fri

28.50 Badioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isoto
per;

oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande

grundämnen eller isotoper, även om de icke äro kemiskt

definierade .......................................... fri

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och

organiska föreningar därav, även om de icke äro kemiskt

definierade .......................................... fri

28.52 Salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av

thorium, uran eller sällsynta jordartsmetaller (skandium

och yttrium härunder inbegripna); blandningar av till detta

nummer hänförliga salter och föreningar................ fri

28.53 Flytande luft ........................................ fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid) ........................ 10 %

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

28.55 Fosfider ............................................. fri

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid .................................... 5 %

B. andra ............................................ fri

28.57 Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider .......... fri

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre

renhetsgrad samt amalgamer, andra än av ädla metaller . . fri

Kap. 29. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. För så vitt icke annat är stadgat, omfattar detta kapitel endast:

a) kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening, även

innehållande föroreningar;

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42 eller 29.44, även om de icke äro kemiskt

definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under

förutsättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt

och nödvändigt att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör

varan mer lämpad för speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazonium salter, standardiserade arylider för koppling till nämnda

salter samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen

(s. k. naftolfärgämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke;

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) destillationsprodukter ur stenkol, mineraltjäror, petroleum eller skiffer samt andra

till kap. 27 hänförliga produkter;

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till kap. 28;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på

torrsubstansen (kap. 31);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska

färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande

s. k. luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt

naturlig indigo (nr 32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som

tillhandahålles i detaljhandeln (nr 32.09);

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar

o. d., varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen

för cigarrettändare o. d. i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hänförliga

till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln,

hänförliga till nr 38.19;

ij) optiska artiklar, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel,

tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kunna ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 skall varje bestämmelse

beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat gälla även beträffande

kombinationer mellan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfooch

nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper skola icke betraktas som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underav
delningarna

I—VII till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma

underavdelningar, hänföras till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar

sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade av etanol (etylalkohol), glycerol (glycerin) eller sackaros och organiska

föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

39

detta kapitel, hänföras till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;
c)

salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföras till

tulltaxenumret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna

i underavdelningarna Ii—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföras

till tulltaxenumret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion

;

e) halogenider av karboxylsyror hänföras till tulltaxenumret för karboxylsyran.

*5:1. Vad i anm. 5 stadgas skall icke äga tillämpning på förefintliga underavdelningar

av ifrågakommande tulltaxenummer (dylika underavdelningar tillämpas enligt sin

ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgöra organiska föreningar, vilkas molekyler

utom hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehålla atomer av andra ickemetaller

eller av metaller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna

vid kol.

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och ickemetallorganiska

föreningar) omfatta icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade

derivat härunder inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehålla

endast sådana vid kol direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka giva dem

karaktären av sulfo- eller halogenderivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, metylenetrar av tvåvärda

ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och

imider av flerbasiska syror, cykliska ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

1. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklohexan

............................................ fri

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), de
kahydronaftalen

(dekalin), antracen och fenantren . . fri

C. andra ............................................ 12 %

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten .......................... fri

B. andra ........................................... 12 %

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten ............ 12 %

11. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............ 10 %

B. pentanol (amylalkohol), avsedd att användas uteslutande

för tillverkning av natrium- eller kaliumxantogenat . . fri

C. andra ............................................ 12 %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol

och mentol ...................................... fri

B. andra ............................................ 12 %

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt sal
-

ter därav ........................................ fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyro
gallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ............ fri

C. andra ............................................ 12 %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller

fenolalkoholer ...................................... 12 %

IV. Etrar, alkoholper oxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra

atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider

och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro
och

nitrosoderivat därav .............................-. 12 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro
och

nitrosoderivat därav .............................. 12 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion

jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion

samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav .... 12 %

V. Föreningar med aldelujdfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler

och andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ................

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar,

hänförliga till nr 29.11 ..............................

12 %

12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder,

kinoner, kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt

andra föreningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan

enkel eller sammansatt oxygenfunktion ävensom halo
-

gen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer........ fri

B. andra ........................................... 12 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly
-

acetater .......................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.............. fri

C. andra ............................................ 12 %

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 41

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, lialogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav ........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och

andra föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider,

halogenider, peroxider och peroxisyror ävensom

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicyl
syra

och gallussyra samt salter därav................ fri

B. andra ............................................ 12 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................... 12%

29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.................. 12 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här
under

inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat

därav ........................................ 12 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av

hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav ........................ 12 %

IX. Föreningar med nitro g enfunktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylen
diamin,

toluidin och xylidin samt salter därav........ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion:
A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav ........ fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol) ................ fri

C. andra ......................................... . • • 12 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider,

härunder inbegripet lecitiner och andra fosfoaminolipider 12 %

29.25 Föreningar med amidofunktion ....... 12 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav .................... fri

B. andra ............................................ 12 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion ........................ 12 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar ...................... 12 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller liydroxylamin ...... 12 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter .............. fri

B. andra ............................................ 12 %

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

X. Metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar samt hetero
cykliska

föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) .................. fri

B. natrium- och kaliumxantogenater .................. fri

C. andra ............................................ 12 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar .......................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar ...................... 12 %

29.34 Andra metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar 12 %

29.35 Heterocykliska föreningar, nukleinsyror härunder inbegripna:
A.

pyridin............................................ fri

B. andra ............................................ 12 %

29.36 Sulfonamider ........................................ 12 %

29.37 Laktoner och laktamer; sultoner och sultamer.......... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(koncentrat härunder inbegripna), samt blandningar av

dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets

art...................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade................ fri

29.40 Enzymer ............................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav.................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav .................. fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros .......... 12 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav........ ifri

B. andra ............................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar .......................... 12 %

Kap. 30. Farmaceutiska produkter

Anmärkningar

X. Med läkemedel enligt nr 30.03 avses produkter (andra än födoämnen och drycker, såsom

dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen, stärkande drycker och

mineralvatten, samt produkter, hänförliga till nr 30.02 eller 30.04), som utgöra:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade

doser eller i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E 0: 30

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

43

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande

produkter såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till kap. 28 eller 29 hänförliga produkter (andra än ädla metaller i kolloidal

form);

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,

oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika

oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska

eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej

hänförliga till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier och lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor
kade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ

eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk;

andra animaliska ämnen och material, beredda för terapeutiskt

eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat

nummer ............................................

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer

(härunder inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer

med undantag av jäst) samt liknande produkter......

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin ........................................

B. andra slag ........................................

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,

kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna

med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar

för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt

bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta

kapitel:

A. vadd..............................................

B. andra slag ........................................

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandceinent och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband..............

B. andra slag ........................................

fri

fri

Jfri

fri

10 %

12 %

12 %

fri

Kap. 31. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de

icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

1 T. o. m. den 31 december 1960 .............................. 1 milj. I. E

0: 30

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med

olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna

under A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita,

gipssten eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat

eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke

föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt bebehandlade

naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller

däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan

(utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra

oorganiska ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de

icke föreligga i sådan form eller förpackning, som angives i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);

råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;

kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K=0;

kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent K20;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföras till

nr 31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänföra sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 upptagna;
c)

odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av kaliumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska artiklar av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt

behandlade .................................... fri

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt

blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än

15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;

karbamid (urinämne) och blandningar

med karbamid; flytande gödselmedel enligt anm. 1 D. . 12 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt
procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen,

ej hänförliga till A .................... 100 kg 3: —

C. andra slag ........................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska............ fri

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

45

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska..............

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,

i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar,

vägande per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tablet
ter,

pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per

styck högst 10 kg brutto ..........................

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga ................................

2. andra ..........................................

fri

10 %

10 %

fri

Kap. 32. Garvämnes• och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av

färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter, utgörande

s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) föreningar mellan proteiner och garvsyror (nr 35.01—35.04).

2. Till nr 32.05 hänföras bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter

till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen

(utvecklingsfärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfatta även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen

(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen,

som användas för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material

eller för framställning av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer

hänföras dock icke sådana beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga

organiska lösningsmedel, hänföras till nr 32.09, för så vitt lösningen innehåller mer än

50 viktprocent lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel

i oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användas för

tryckning av t. ex. bokomslag och mössband och som bestå av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte

lim, gelatin eller annat bindemedel;

b) metallpulver (t. ex. av guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag

av papper, plast eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter ...................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här
under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat

därav.................................... fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garvämnen;

konstgj''orda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella

preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent,

beräknat på torrsubstansen ................ 6 %

B. andra slag ........................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträex
trakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med

undantag av indigo) och animaliska färgämnen.......... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder

inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska

blekmedel; naturlig indigo........................

32.06 Substratpigment......................................

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer..........................................

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakme
del,

icke frittad glasyr- och emalj massa, flytande glansmetallpreparat

och lysterfärger samt liknande beredningar för

keramik-, glas- och emaljeringsindustrier; engober; fritta

och annat glas i form av pulver, korn eller flingor......

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade, kallvattenfärger (även

för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna

i linolja, mineralterpentin, terpentinolja eller liknande

vid tillverkning av färger använda produkter; brons- och

färgfolier; lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln;

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm.

4 till detta kapitel ................................

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga

bronsfärger ....................................

C. andra slag ........................................

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt
ningsfärger

och liknande färger i form av tabletter eller i

tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,

härunder inbegripet dylika färger i lådor eller

skrin, med eller utan penslar, paletter, skålar och andra

tillbehör ............................................

32.11 Beredda sickativ......................................

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsme
del;

ympvax ........................................

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger ........................................

B. andra slag ....................................

fri

fri

fri

fri

12 %

9 %

6 %

9 %

6 %

6 %

8 %

5 %

Kap. 33. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke: , , . ,

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) for framställning av drycker

(nr 22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga

till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska

preparat och inkommande i förpackningar, som tillhandahållas i detaljhandeln

för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider ................................

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom

s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax

eller liknande ämne ..................................

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller

syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 47

inbegripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande

råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller

andra industrier:

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) .... 100 kg 350: —

B. andra slag ........................................ fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt

vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:

( 12 %

plus

A. innehållande alkohol (etanol, etylalkohol) ..........'' 200: —

per

| 100 kg

B. andra slag ........................................ 12 %

Kap. 34. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;

smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer;

puts- och skurmedel; ljus och liknande produkter;

modelleringsmassa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även

innehållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektionsmedel,

slippulver, fyllmedel, läkemedel o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, i nr 34.03 avses produkter enligt

anm. 3 till kap. 27.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04

avses endast följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller

konstgjorda);

C. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel,

på basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen

eller andra ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen

................................ 100 kg1 50: —

B. andra slag ........................................ 10 %

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt
och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa .. 10 %

34.03 Smörjmedel, beredda av oljor eller fetter (blandade med

varandra eller försatta med andra ämnen), dock med undantag

av smörjmedel, innehållande minst 70 viktprocent oljor,

erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja:

A. smörjfetter ................................ 100 kg 2: —

B. andra slag ........................................ fri

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger
1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluliållas i detaljhandeln.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul
gerbara

vaxer .................................... 12 %

B. andra slag ........................................ fri

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och me
tallföremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag

av beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ............ 8 %

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor...... 8 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgö
rande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för

dentalbruk, i form av plattor (även hästskoformade), stavar

e. d............................................. fri

Kap. 35. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande läkemedel, hänförliga till nr 30.03;

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (kap. 49).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................

B. andra slag..................................100 kg

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk

eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade)

och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt

fisklim; husbloss.............................. 100 kg

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat

därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt......

35.05 Dextrin; löslig stärkelse och rostad stärkelse; stärkelse
klister

..............................................

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller

klister och inkommande för sådan användning i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detalj handelsförpackningar, vägande per styck högst

1 kg netto........................................

B. andra slag..................................100 kg

fri

20: —

fri

20: —

fri

fri

12 %

20: —

Kap. 36. Krut och sprängämnen; pyr otekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som avses

i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av

alkohol (torrsprit) samt liknande bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare o. d., i behållare rymmande

högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

B. andra slag ........................................ 12 %

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958 49

36.02 Beredda sprängämnen ................................ 12 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin .................................. 5 %

B. annan ............................................ 12 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tänd
medel

.............................................. fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer

och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar, avsedda att användas uteslutande

för livräddningsändamål eller för avgivande av nödsignal

.............................................. fri

B. andra slag ........................................ 15 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor 100 kg1 5: ■—

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar,

även tillformade .................................... fri

36.08 Andra brännbara produkter .......................... fri

Kap. 37. Produkter för foto- eller kinobruk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings-

och toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,

som tillhandahållas i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet.

37.01 Plåtar, ljuskänsliga, icke exponerade, av glas eller annat

material (bladfilm härunder inbegripen) .............. fri

37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men

icke framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne .... fri

B. andra slag:

1. papper och papp .............................. 8 %

2. väv .......................................... 10 %

37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa

eller positiva .................................... fri

37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm),

exponerade och framkallade, negativa eller positiva...... fri

37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv .................................. fri

37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och

framkallad, negativ eller positiv:

A. negativ; ävensom positiv film, avsedd att användas uteslutande

för kopiering ............................ fri

B. andra slag ................................ 100 kg 800: —

37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder

inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion ...................... 10 %

B. andra ............................................ fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

4 Iiihang till riksdagens protokoll 1t).r)8. 7 samt. Nr H 1

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

Kap. 38. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kemiska grundämnen och kemiskt definierade föreningar, dock med undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01) ;

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande

medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning,

som avses i nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr

38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) läkemedel (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skola anses icke hänförliga till

annat nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska artiklar) av magnesiumoxid eller av halogenider

av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst

2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara keramiska artiklar för temperaturmätning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av gra
fitsuspensioner

i olja ................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt

................................................ fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorberande);

aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen . . fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.................. fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra.......... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad .................................. fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna

genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex.

balsam-, kolugns-, sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen

(rå cymol); »pine oil» ................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och

hartsoljor............................................ fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18, hän
förliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå

metanol (rå metylalkohol); acetonolja.................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande

produkter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck;

kärnbindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter

.................................................. fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,

groningsförhindrande medel, råttgift och liknande

produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning,

som tillhandahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat

eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och

ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare) ........ 10 %

s. 51 Kontrollera mot PDF

38.12

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 51

Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användas inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller

inom närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag

av varor i detalj handelsförpackningar, vägande

per styck högst 1 kg netto.......................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande

hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och

svetsmedel, bestående av metall och andra ämnen, i form

av pulver eller pastor; preparat för beläggning eller fyll
-

ning av svetstråd eller svetselektroder ................ 5 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion

eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och

andra liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor .. fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer ........................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober ............ fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater;

brandsläckningsbomber .............................. 5 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande

blandningar ........................................ 12 %

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga

alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;

kolväteblandningar huvudsakligen bestående

av nonen eller dodecen ............................ fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin .......... fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider,

för framställning av hårdmetall .................... fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.............. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04 ............ fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier .... fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelse
produkter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto ...... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska

ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska

kemikalier, glas- eller metallpulver), med undantag av

blandningar i förpackningar, vägande per styck högst 10

kg brutto:

beläggas med tull som den beståndsdel, vars tullsats

medför högsta tullen; dock skall hänsyn icke tagas

till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverka

på varans beskaffenhet

IJ. andra slag ........................................ 12 %

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING VII

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav; naturgummi (kautschuk),

syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i kap. 40) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga

till nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till kap. 46;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (avd. XI) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till avd. XII;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel);

k) delar till transportmedel (avd. XVII);

l) optiska artiklar av plast, infattningar till glasögon, ritinstrument och andra artiklar,

hänförliga till kap. 90;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

n) musikinstrument och delar därtill samt andra artiklar, hänförliga till kap. 92;

o) möbler och delar därtill (kap. 94);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till kap. 96;

q) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,

cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt

andra artiklar, hänförliga till kap. 98.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföras endast genom kemisk syntes framställda produkter

av följande slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polymerer med mycket hög

molekylvikt.

3. Nr 39.01—39.06 omfatta endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner

och lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,

stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på

annat sätt bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),

även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller

utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om

de utgöra färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

53

e) avfall och skrot.

* Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e

upptagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,

även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter

härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster,

alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar,

silikoner):

A. obearbetade ......................................

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................

2. andra ........................................

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna

(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten,

polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloracetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polvmetakrylsyraderivat,

kumaronindenhartser):

A. obearbetade ......................................

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver, samt varor därav . .

2. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga

till 1, samt varor därav......................

3. andra ........................................

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra

cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,

även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid);

vulkanfiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabu
tyrat,

utan tillsats av andra ämnen ..............

2. andra ........................................

B. andra slag:

1. cellulosanitrat ..................................

2. vulkanfiber ....................................

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver, samt varor därav............

b. plattor, duk, folier och band, laminerade, ej hänförliga

till a, samt varor därav ................

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av ljuskänslig film ....................

fl. andra ....................................

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar ......................................

B. andra slag ..........................V ■ \..........

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,

erhållna genom förestring av naturhartser eller

hartssyror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi

(t. ex. klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk,

cyklokautschuk):

A. obearbetade ......................................

10 %

13 %

15 %

10 %

13 %

13 %

15 %

fri

10 %

fri

5 %

fri

13 %

fri

15 %

15 %

fri

10 %

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ........................................ 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade ...................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade, samt varor

därav ...................................... 13 %

2. andra ........................................ 15 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06 ........ 15 %

Kap. 40. Natur gummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

Anmärkningar

1. Med gummi avses i tulltaxan, därest icke annat är stadgat, dels naturgummi (kautschuk),

balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, avoljor

framställd faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter

(mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet

hänföras till avd. XI:

a) trikåvaror, innehållande gummi; elastiska vävnader, innehållande gummitrådar,

samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, vattentäta genom invändig beläggning med gummi;

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag

av till nr 40.06 eller 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
samt

artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än

50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial, samt artiklar, tillverkade

av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana

varor.

Plattor, duk och band, bestående av ett eller flera skikt av textilmaterial i förening

med ett eller flera skikt av poröst gummi, hänföras dock alltid till detta kapitel, och

varor därav behandlas som gummivaror och icke som textilvaror.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till

kap. 65;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom

andra artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till

avd. XVI;

d) varor, hänförliga till kap. 90, 92, 94 eller 96;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor hänförliga

till nr 40.11) (kap. 97);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till kap. 98

hänförliga artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses

omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kunna överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan

de sålunda vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av

andra ämnen, såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

55

icke äro nödvändiga för bildning av bryggbindningar), utgöra produkter, som vid

en temperatur mellan + 15° och + 20° C kunna sträckas till tre gånger sin ursprungliga

längd utan att brista och som efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga

längd inom två timmar återgå till en längd av högst en och en halv gång den

ursprungliga längden. Bland dessa produkter märkas polybutadien, polyklorbutadien

(GRM), polybutadienstyren (GRS), polyklorbutadien-akrylnitril (GRN), polybutadien-akrylnitril

(GRA) och butylgummi (GRI). Även tioplaster (GRP) anses utgöra

syntetiskt gummi.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke gummi, innehållande fyllmedel (aktiva eller

inaktiva), mjukningsmedel, vulkmedel, acceleratorer eller färgämnen, ej heller blandningar

av naturgummi med syntetiskt gummi eller andra blandningar av olika slag

av gummi. Till nr 40.02 hänföres dock syntetiskt gummi, som före koaguleringen försatts

med mineraloljor, ävensom syntetiskt gummi, innehållande konserveringsmedel

eller till vilket satts färgämnen endast i avsikt att underlätta identifieringen.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende

av tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföras bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade,

överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial,

impregnerat eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttapcrka och liknande naturliga

produkter, av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi,

även om de äro ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex.

tryckta) sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna

till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgöra färdiga artiklar)

men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,

nedskurna till viss längd men icke vidare bearbetade.

I. Rågummi

40.01 Naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturliga pro
dukter,

råa, härunder inbegripet latex (gummimjölk), även

stabiliserad .......................................... fri

40.02 Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi
mjölk),

syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av

oljor ................................................ fri

40.03 Gummiregenerat .................................... fri

40.04 Avklipp och annat avfall samt mjöl, av annat gummi än

hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart

uteslutande för återvinning av gummi.............. fri

It. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi ................................ 8 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi i and
ra

former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade,

lösningar och dispersioner), artiklar av ovulkat

naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. impregnerat

garn av textilmaterial; gummiklister på alla slags underlag,

även på mjukgummi; ringar och rondeller):

A. impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke impregnerade

garn

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syn
-

tetiskt gummi i förening med annat material ........ 10 %

C. andra slag ........................................ 8 %

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

111. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av

textilmaterial, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad .............. fri

B. andra slag ........................................ 10 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,

av mjukgummi .............................. 10 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar .......................... 8 %

B. andra ............................................ 10 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi ............ 10 %

40.11 Ringar, däck, slangar och fälgband av mjukgummi för alla

slags hjul:

A. massiva ringar .................................... 10

B. andra ............................................ 13

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi 5 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi ...................................... 10 %

40.14 Andra varor av mjukgummi .......................... 10 %

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)

och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi:
A.

avfall, skrot och pulver ............................ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................ 8 %

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

57

AVDELNING VIII

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar;

varor av tarmar

Kap. 41. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och

05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 0o.07 och

67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (kap. 43) ; till nr

41.01 hänföras dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur,

buffel och hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul,

breitschwanz och liknande lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och

mongoliskt lamm samt av tibetlamm), av get (med undantag av kinesisk get samt

mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren, gäms, gasell, hjort,

älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade) ..................................

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till

nr 41.06—41.08 .....................................

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ..........

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08 ..........

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08

41.06 Sämskläder .........................................

41.07 Pergament ..........................................

41.08 Lackläder samt metalliserat läder......................

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga
ment,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver

..............................................

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor

eller rullar ..........................................

fri

7 %

7 %

7 %

7 %

7 %

7 %

7 %

fri

7 %

Kap. 42. Lädervaror; sadelmaker iarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr oO.Oo);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad

av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och

43.04);

c) nätkassar, hänförliga till avd. XI;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (kap. 94);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till kap. 71.

2. Icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande färdiga varor, därest de förete de

väsentliga kännetecknen på de färdiga varorna.

*2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt

med reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med

dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföras bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),

förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel

och armband (urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

42.02

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet

..............................................

Resväskor, koffertar, hattaskar, ryggsäckar och andra reseffekter,

handväskor, plånböcker, portmonnäer, portföljer,

necessärer, etuier, fodral och liknande artiklar av läder,

konstläder, vulkanfiber, plast (i form av plattor eller folier),

papp eller textilvara:

A. handväskor

8 %

13 %

dock

högst

1700: —

per

[100 kg

B. andra ............................................ 13 %

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,

av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........ 8 %

42.05 Andra varor av läder eller konstläder .................. 8 %

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...... fri

Kap. 43. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, annorstädes än i nr 43.01, beredda hudar och skinn

med hårbeklädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och

67.01)

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till kap. 41 (se anm. 1 c

till kap. 41);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr

42.03);

d) varor, hänförliga till kap. 64;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till kap. 97.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda

pälsskinn eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn)

i form av kvadrater, rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material.

Andra hopfogade skinn, som i förefintligt skick eller efter endast klippning

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

utgöra färdiga artiklar, ävensom hopsydda skinn eller hopsydda delar av skinn i

form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i form av andra artiklar,

hänföras till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2)

med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande

endast besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts

genom fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag

av läder, vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning,

tulltaxeras som motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda .................................. fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav............ 6 %

43.03 Varor av pälsskinn .................................. 6 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls .................................. 10 %

B. varor av konstgjord päls............................ 15 %

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

i

AVDELNING IX

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

Kap. 44. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, läkemedel, insekts-

eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till kap. 46;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön

(kap. 66);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouterivaror, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till avd. XVII (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till kap. 91;

l) musikinstrument och delar därtill (kap. 92);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (kap. 94);

o) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till kap. 98.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande

isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä,

för så vitt delarna inkomma samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom

kemisk eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling

för sammanfogning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga

mot mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföras även artiklar av fanerat trä, kryssfaner, cellplattor, specialbehandlat

trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföras även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa

delar icke utgöra verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter ............................................ fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor...... fri

44.05 Virke, sågat eller skuret i längdriktningen men icke vidare

bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm .......... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning...................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä .................. fri

44.08 Ämnen av trä till tunnstav, även sågade men icke vidare

bearbetade .......................................... fri

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;

träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar

e. d.; klarspån och liknande spån av trä................ fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor,

verktygshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 61

eller avrundade men icke svarvade, böjda eller på annai

sätt bearbetade ...................................... fri

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä ...... fri

44.12 Träull och trämjöl.................................... fri

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,

falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav ...................................... 6 %

B. annat ............................................ fri

44.14 Faner (sågat, lcnivskuret eller svarvat) med en tjocklek av

högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller

textilvara .......................................... 3 %

44.15 Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening

med annat material än trä; träskivor med inläggningar:

A. kryssfaner ...................................... 6 %

B. andra slag ........................................ 9 %

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även

belagda med plåt av oädel metall ...................... 9 %

44.17 Specialhehandlat trä i skivor, block e. d................. fri

44.18 Konstgjort trä, framställt genom aggiomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träavfall med naturhartser,

konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor,

block e. d.......................................... 5 %

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä

för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för

liknande ändamål .................................... 8 %

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d. . ....... 8 %

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack
ningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i

delar ................................................ fri

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 .......... 6 %

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),

monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder

inbegripna:

A. sammansatt parkettstav ............................ 6 %

B. andra slag ...................................... fri

44.24 Hushållsartiklar av trä................................ 10 %

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar

och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag

och skaft av trä till verktyg eller redskap ;borstträn samt

borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft

till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och

kvastskaft:

1. av hickory .................................... fri

2. av annat träslag ................................ 5 %

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen ........................ fri

2. andra slag .................................... 10 %

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,

av trä.......................................... 5 %

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av

trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till kap. 94;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

skrin, serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar

av trä; askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av

trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar

av trä samt artiklar av trä för personligt bruk,

avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de
-

lar av trä till artiklar, hänförliga till detta nummer...... 10 %

44.28 Andra varor av trä .................................. 10 %

Kap. 45. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till kap. 64;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

c) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med

grovsidan avjämnad hänföras till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen;

ävensom korkavfall .................................. fri

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

inbegripet kuber för tillverkning av korkar.............. fri

45.03 Varor av naturkork .................................. fri

45.04 Presskork och varor därav ............................ 7 %

Kap. 46. Korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, sä v, vass, träspån,

bast, näver, ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av

papper (men däremot icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår,

naturligt tagel, förgarn och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor,

hänförliga till kap. 51).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till kap. 64 eller 65;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (kap. 87);

d) möbler och delar därtill (kap. 94).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt

liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial

eller av annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverk
-

ning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade

till band:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor

och gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:
A.

av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt

av flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller

46.02 hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat ämne .................................... 10 %

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

63

AVDELNING X

Material för papperstillverkning; papper och papp samt

varor därav

Kap. 47. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa ...................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri
pen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara

uteslutande för papperstillverkning .................... fri

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller

liknande preparat (nr 34.05);

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plastlaminat i förening med papper eller papp (nr 39.01—39.06) och vulkanfiber

(nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.); ,

g) varor, hänförliga till kap. 46 (korgmakeriarbeten m. m.) ;

h) pappersgarn och textilvaror därav (avd. XI);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta

på papper (nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföras

däremot till nr 48.07;

k) metallfolier, fästade på underlag av papper eller papp (avd. XV);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller kap. 98

(knappar m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföras, för så vitt icke bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda,

även papper och papp, som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt)

eller försetts med vattenmärken (även torrstämplade), samt papper och papp, som,

oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats i massan. Papper och papp,

som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller impregnering), hänföras

däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till

två eller flera av nr 48.01—48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som

kunna ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföras icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke ha någon sida större

än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföras dock, oberoende av storlek och form, till

nr 48.02, för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis

bortskurits eller bestämmelserna i anm. 3 annat föranleda.

*4: 1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller

svagt glättat (maskinglättat) papper med en vikt per in- av minst 45 g men icke mer än

55 g och en slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående

fibermaterialet, som är avsett för tryckning av tidningar.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att

det antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken,

eller — därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt,

bestruken, stoftad eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst

60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföras bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna,

för flätningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat,

eller i buntar eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföras bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort,

liyllremsor, pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster

samt tallrikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda

varor av pappersmassa, papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck eller bilder,

hänföras till detta kapitel och ej till kap. 49, för så vitt trycket eller bilderna äro av

underordnad betydelse med hänsyn till varans användning.

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,

i rullar eller ark:

A. tidningspapper .................................... fri

B. grålumppapp och grålumppapper .................. 3 %

C. kondensatorpapper ................................ 3 %

D. karbonråpapper .................................. 4 %

E. andra slag ........................................ 5 %

48.02 Papper och papp, handgjorda.......................... 5 %

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även

imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ............ 5 %

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering,

även med invändig förstärkning av annat material, i rullar

eller ark ............................................ 5 %

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark...................................... 5 %

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark .. 5 %

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade

annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga

till nr 48.06 eller till kap. 49), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)

.................................... 4 %

B. andra slag ........................................ 6 %

48.08 Filterplattor av pappersmassa.......................... fri

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra

vegetabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konst
harts

eller liknande ämne som bindemedel ........ 100 kg 5:-—

It. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor . . 5 %

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och

s. k. fönsterpapper .................................. 10 %

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 65

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av lino
leummassa,

tillskurna eller icke tillskurna .............. 10 %

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler och

övertryckspapper, tillskurna, även förpackade i askar .... 8 %

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp . . 8 %

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål

................................................ 6 %

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp........................................ 8 %

48.17 Kortregisterlådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker

o. d............................................ 8 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och

samlingspärmar samt andra artiklar av papper eller papp

för skolor, kontor e. d.; album för prover eller samlingar

samt bokomslag, av papper eller papp.................. 8 %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller

bilder, även överdragna med gummi arabicum, lim e. d. . . 8 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa,

papper eller papp, även perforerade eller härdade........ 8 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd

................................................ 8 %

Kap. 49. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och cellulosavadd samt varor darav, försedda med tryck eller bilder

av underordnad betydelse med hänsyn till varans användning (kap. 48);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till kap. 97;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga

till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till kap. 99.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter

i gemensamt omslag hänföras till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföras även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande

text, behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgöra

paginerade, kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas

eller häftas till böcker.

Bilder i ark eller lösa blad, som sakna text, hänföras dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller

eljest avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder

inbegripna), hänföras icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr

49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgöra huvudsaken

och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga

tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller

på ljuskänsligt papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter

hänföras till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående

av endast ett blad) ................................ frj

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.............. fri

5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt Nr B 1

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,

med eller utan bilder ............................ fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober, tryckta.............. fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och

teckningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål

ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna

texter .............................................. fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gång
bara

här i landet eller avsedda att här utgivas; stämpelpapper,

sedlar, aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;

checkhäften ............................ fri

49.08 Dekalkomanier ...................................... 8 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande

kort, försedda med bild, oavsett framställningsmetoden,

med eller utan utstyrsel .............................. 8 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacks
block

härunder inbegripna ............................ fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet bilder, planscher

och fotografier ...................................... fri

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

67

AVDELNING XI

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall

därav (nr 05.03);

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova

vävnader av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföras

dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till kap. 14;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar

för medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast

o. d., med större bredd än 5 mm, av plast (kap. 39) samt flätor och vävnader

av dylik tråd eller av dylika remsor (kap. 46);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade

med gummi, och varor därav, hänförliga till kap. 40;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (kap. 41 och 43), varor av pälsskinn, hänförliga

till nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (kap. 48);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till

kap. 64;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till kap. 65;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till kap. 67;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten,

där brodertråden består av glasfibrer (kap. 70);

s) artiklar, hänförliga till kap. 94 (möbler, sängkläder o. d.)

t) artiklar, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till kap. 50—57 och innehållande två eller flera olika slag

av textilmaterial, tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga

till kap. 50 (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföras till det

tulltaxenummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten

efter vikten räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till

största kvantiteten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin

hela vikt utgöra ett särskilt textilmaterial;

i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke

eller kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra

ett enda textilmaterial;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar

än textilmaterial, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan skola även gälla vid tillämpningen av anm. 3

och 4 här nedan.

*C:l.a Där i kap. 58—60 under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser äro

stadgade för varor av olika textilmaterial, skola reglerna under A och B här

ovan äga motsvarande tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av

reglerna i c bär nedan).

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

b) Där i kap. 61 eller 62 särskild tullsats är stadgad för artiklar av ändlösa syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer, skall denna tullsats tillämpas endast på

artiklar av sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är

stadgad med hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

c) Beträffande artiklar, som äro tillverkade genom sömnad e. d. av olika material,

skall tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller

eljest ger varan dess karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan

nämnda undantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera

gånger tvinnat) :

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn

av två eller flera till kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än

2 g (18 000 denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till

kap. 51 hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat;

opolerat och oglättat, vägande per m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av

metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband

samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;

enfibertråd, hänförlig till kap. 51;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning

av metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

1. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag:
a)

garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar,

allt för så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande

inlägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende

lika pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan skola icke äga tillämpning på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt

garn av ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat

eller tryckt, vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:
i

härvor, korshasplat;

i andra uppläggningar för textilindustrin (t. ex. garn på tvinnspolar, cops

eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan

eller del därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingra sig om varandra

ett halvt, ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluta

inslagstrådarna.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

69

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nätknytningar, omönstrade, förstås sådana varor,

som över hela ytan bestå av ett enda system av regelbundna maskor av samma

form och storlek, utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning

av denna regel skall hänsyn icke tagas till sådana vid hindpunkterna förekommande

mindre öppningar, som sammanhänga med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart

eller efter isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning

äro färdiga för direkt användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar,

halsdukar och filtar);

c) varor (andra än längdvaror), som äro fållade eller kantade eller försedda med

knutna fransar (knutna av vävtrådar eller särskilda trådar);

d) varor, som äro tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning

av trådar;

e) varor, som äro hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej

längdvaror, bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma

material eller av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även

med mellanlägg av vadd).

7. Kap. 50—57 omfatta icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade;

detta gäller även kap. 58—60, för så vitt icke annat framgår av ordalydelsen i dessa

kapitel. Kap. 50—57 omfatta icke varor, hänförliga till kap. 58 eller 59.

Kap. 50. Natursilke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling ...............

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat........................

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourrettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,

samt rivna varor) ..........................

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourrettesilke,

ej i detalj handelsuppläggningar ..................

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar----

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar..........

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke ............

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke ........

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................

fri

fri

fri

6 %

6 %

6 %

6 %

fri

12 %

12 %

Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar,

framställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,

polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein,

protein, alginat etc.), såsom viskos-, acetat-, koppar- och alginatfibrer (konstgjorda

textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras

icke enligt nr 51.01 utan hänföras till kap. 56.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller

avslitits genom att garnet passerat särskilda maskiner (kap. 56).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av

högst 1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, därest vikten per m understiger 6,6 mg (60

denier), eljest enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm

hänföres till kap. 39.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföras till nr

51.02, därest bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till kap. 39.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... 112 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut

av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ J12 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... J12 %

B. av konstgjorda textilfibrer.......................... 20 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller

remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ...................................... 112 %

2. andra slag .................................... 214 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................ 20 %

Kap. 52. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet

med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

ledningssnören .............................. fri

B. andra slag ........................................ 20 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt

garn, för tillverkning av kläder, för heminredning eller

liknande ändamål ................................... 20 %

Kap. 53. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig

get, såsom angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria

och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad...................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet ................................................ fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller

kammade .......................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar .... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 5 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 71

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj
handelsuppläggningar

................................ 5 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detalj handelsuppläggningar:
A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering .................... 5 %

B. över nr 6.......................................... fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detaljhandelsuppläggningar .......................... 5 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ...................................... 12 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 12 %

53.13 Vävnader av tagel.................................... 12 %

Kap. 54. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

av lin, rivna varor härunder inbegripna ............ fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35...................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...... 9 %

54.05 Vävnader av lin eller rami.............................. 13 %

Kap. 55. Bomull

55.01 Bomull, okardad och okammad ........................ fri

55.02 Bomullslinters ...................................... fri

55.03 Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat

och okammat .................................... fri

55.04 Bomull, kardad eller kammad.......................... 10 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering ................ 8 %

2. över nr 89...................................... fri

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd .......................................... 12 %

B. annat ............................................ 8 %

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 12 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 12 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer........................................ 20 %

B. andra slag ........................................ 12 %

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 56. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla äro av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla längden (gällei

endast i fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per m:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföras till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning .. 8 %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller

konstgjorda textilfibrer .............................. 8 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa

eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna,

icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning 8 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),

kardade, kammade eller på annat sätt beredda för

spinning ............................................ 8 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i

detaljhandelsuppläggningar;

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering ............ 10 %

B. över nr 89 ........................................ fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar

............................ 10 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda texttlfibrer

(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer)

:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer ...................................... 20 %

B. andra slag ....................................... 12 %

Kap. 57. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

57.01 Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men

icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor

härunder inbegripna .............................. fri

57.02 Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller

beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla,

rivna varor härunder inbegripna ...................... fri

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

73

57.03 Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och

avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna.......... fri

57.04 Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder

inbegripna .................................... fri

57.05 Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.................. 9 %

2. över nr 35 .................................... fri

B. flertrådigt ........................................ 9 %

57.06 Garn av jute ........................................ 8 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer .................................... fri

B. av andra fibrer .................................. 9 %

57.08 Garn av papper ...................................... 8 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa ............................ 13 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 10 %

57.11 Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer . . 7 %

B. av andra fibrer.................................... 12 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 10 %

Kap. 58. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;

band; snör maker iarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

X. Till detta kapitel hänföras icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska

vävnader, innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor,

hänförliga till kap. 59. Broderier med botten av textilmaterial hänföras emellertid

till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även vävnader, som förete de för

golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke äro avsedda att placeras på golv.

Dessa nummer omfatta icke mattor av stampad filt, vilka hänföras till kap. 59.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna),

med en bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med

en bredd av högst 30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning

att de äro försedda med stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat

sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av

högst 30 cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät

eller nätknytningar, vilka äro upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller

pärlor eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat

material samt arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras

icke sådana broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 m ... . 100 kg 250: —-

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en längd

av 1 m.................................... 100 kg 350: —

C. med mer än 450 knutar på en längd av 1 in . . 100 kg 600:-—

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande

vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer 7 %

B. av annat textilmaterial ............................ 12 %

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand
broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade

........................................ 12 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 .................................... 12 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband .............. 14 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ *14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .............. 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 14 %

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn,

hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,

snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,

pomponger o. d.:

A. sniljgarn och sniljer:

1. av bomull .................................... 8 %

2. av annat textilmaterial .......................... 12 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 114 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................ 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 14 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som

längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. H4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 10 %.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

75

Kap. 59. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och

linor samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader

med impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till kap.

50—57 eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten

och dylika arbeten, hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar,

hänförliga till nr 58.08 eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09,

samt trikåväv, hänförlig till nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 skola icke äga tillämpning på vävnader, vilkas impregnering eller

överdrag icke framträder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg.

Nr 59.12 skall icke äga tillämpning på vävnader med mönster, som åstadkommits

genom målning (andra än målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning

med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader med normal appretering av

stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (dock med undantag

av poröst gummi):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial

;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial,

sammanklistrade med gummi, oavsett vikten per m2.

4. Till nr 59.16 hänföras icke:

a) driv- och transportremmar, som längdvara eller i avpassade längder, med en tjocklek

av mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med

gummi (nr 40.10).

5. Nr 59.17 skall äga tillämpning på följande varor, som skola anses icke hänförliga

till annat nummer i avd. XI:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller

laminerade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag,

samt andra dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål,

även av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning

eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller

med förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor,

packningar och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmate
-

rial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger ............ 13 %

2. andra slag .................................... 10 %

B. stoft, noppor o. d................................. fri

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg
nering

eller överdrag.................................. 10 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering

eller överdrag.................................. 10 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 9 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara

eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av

annat garn) härunder inbegripna:

A. fisknät:

1. av bomull ............................ 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial ................ 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................ 14 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............... 20 %

3. av annat textilmaterial .......................... 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 10 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med

stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böcker

eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;

kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och

liknande vävnader för tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot .................................... 8 %

B. andra slag ........................................ 12 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 12 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag

av annan massa, även i tillskurna stycken .............. 10 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer ............ 112 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer .......... 20 %

C. andra slag ........................................ 12 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 12 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial

i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 77

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,

samt slangformiga ämnen därtill.................. 12 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material ........................................ 10 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.................... 10 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 10 %

Kap. 60. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till kap. 59;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband

och liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till kap. 61 och 62) hänföras icke blott direkt framställda

artiklar (även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade

av trikåväv genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor

härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast

försedda med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföras även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning

eller liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade

av garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... x14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... x14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande

artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 218 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. ''14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Anm. För underkläder, hänförliga till nr 60.04 C och icke helt eller

till huvudsaklig del bestående av naturlig ull, skall tullen i varje fall

motsvara, därest vikten per dussin uppgår till högst 1 kg minst 450: — 1

1 T. v. 8 %. 2 T. v. 14 %.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

per 100 kg och i annat fall minst 350: — per 100 kg. Tullen skall härvid

beräknas efter varans vikt inklusive sådant förefintligt emballage,

med vilket varor av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhan
-

deln.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor

härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 18 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

Kap. 61. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföras dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföras icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke äro igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom

kläder för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor

(nr 61.02 och 61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke äro igenkännliga

såsom avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder

för småbarn tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke ha någon

sida större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som ha

någon sida större än 60 cm, hänföras till nr 61.06.

5. Icke° kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av

trikå för tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av

annan textilvara för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom mot
-

svarande kompletta eller färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 114 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,

skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. il4 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

1 T. v. 12 %. 2 T. v. 10 %.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 79

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 12 %

61.07 Slipsar och liknande artiklar .......................... 17 %

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även

av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,

axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 214 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 62. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av

trikåvaror och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 58, 59 eller 61;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar .................................. 12 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;

gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... J14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 20 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade ............................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 13 %

1 T. v. 10 %. = T. v. 12 %.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... *14 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer .................. 17 %

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

Kap. 63. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus
hålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga

till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet,

skodon och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen

begagnade och inkomma oförpackade eller i balar,

säckar eller liknande förpackningar................ 14 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även

av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor) .............. fri

1 T. v. 12 %.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

81

AVDELNING XII

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade

fjädrar samt varor av fjädrar; konstgjorda blommor;

varor av människohår; solfjädrar

Kap. 64. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag

av stampad filt (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (kap. 97).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfatta icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen

samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till

nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan

textilvara med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork.......... 14 %

64.04 Skodon med sulor av annat material.................... 14 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)

av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar .................................. 14 %

B. andra slag ........................................ 10 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar

samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 14 %

B. av annat material.................................. 8 %

Kap. 65. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar, och karnevalsartiklar (kap. 97).

2. Till nr 65.02 hänföras icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag

av sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor

e. d.

(i liiluuuj till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Ii I

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke

försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av

stampad filt:

A. av hårfilt ........................................

B. av ullfilt..........................................

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem
sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda

med brätte ....................................

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade

av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,

ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt ................................

B. andra slag

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade

av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade

eller garnerade....................................

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej

av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . .

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade........

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hop
fällbara),

mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra

huvudbonader ....................................

10 %

12 %

12 %

10 %

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

12 %

dock

högst

5: —

per

styck

10 %

12 %

Kap. 66. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

Anmärkningar

ridspön samt delar därtill

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning

som slagvapen samt liknande käppar (kap. 93);

c) artiklar, hänförliga till kap. 97, såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföras icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet,

fodral, övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor

tulltaxeras efter sin beskaffenhet, även om de inkomma samtidigt med de artiklar,

för vilka de äro avsedda, men icke äro anbragta på desamma.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

och liknande varor härunder inbegripna ............

15 %

dock

minst

3: —

per

styck

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

83

•36.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe
-

gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor........ 10 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01

eller 66.02 .......................................... 10 %

Kap. 67. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människohår (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (avd. XI);

c) skodon (kap. 64);

d) huvudbonader (kap. 65);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av

människohår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (kap. 97).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga

till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller

stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga

till nr 67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (kap. 70);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä

e. d., framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt

eller tillverkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning,

klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom

skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller

dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr

05.07, samt bearbetade spolar och skaft) ................ 10 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter........ 15 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; till och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten ...... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människo
hår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor avmänniskohår

........................................ fri

67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar

till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet. . 10 %

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XIII

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande

material; keramiska produkter; glas och varor därav

Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 25;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex.

papper och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med

asfalt eller bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till kap. 59 (t. ex. vävnader,

överdragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till kap. 71;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till kap. 82;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

h) borrar för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses

i nr 25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom

monument- eller byggnadssten.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan

än skiffer) .......................................... fri

68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar

härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller

till kap. 69;

A. opolerade och oslipade ............................ fri

B. polerade eller slipade .............................. 10 %

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord:
A.

opolerade och oslipade ............................ fri

B. polerade eller slipade .............................. 10 %

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,

skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (seg
-

ment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig

sten, även agglomererad, av naturliga eller konstgjorda

slipmedel eller av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material

men utan ställning:

A. av naturlig sten.................................... fri

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 85

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar............ fri

2. diamantslipskivor .............................. fri

3. andra ........................................ 10 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig eller konstgjord sten, slipmedel eller keramiskt material:
A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten fri

B. andra slag ...................................... 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,

även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på

annat sätt:

A. på papper eller papp .............................. 5 %

B. på annat underlag ................................ 10 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad

vermikulit, expanderade leror och liknande expanderade

material; blandningar och varor av värme- eller ljudisolerande

mineraliska ämnen, ej hänför liga till nr 68.12 eller

68.13 eller till kap. 69:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor

därav ............................................ 8 %

B. andra slag ........................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av

petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck)................ fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer,

andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall,

agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt

bindemedel .......................................... 8 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips...... 8 %

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, va
ror

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna

.............................................. fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material

(fiberbetong) ............................ 100 kg 1:25

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna
der,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade,

ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest

eller asbest och magnesiumkarbonat samt varor av dylika

blandningar.......................................... fri

68.14 Bromsband, kopplingsbelägg och dylika friktionselement

(segment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra

mineraliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening

med textilmaterial eller annat material:

A. bromsband ...................................... 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbe
gripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex.

mikanitplattor och mikafolier) ........................ fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av

torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer fri

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 69. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. Kap. 69 omfattar endast varor, som framställts av leror eller andra mineraliska ämnen

(t. ex. oxider och karbider) och som efter formgivning undergått bränning. Värmeisolerande

och eldfasta varor hänföras icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71 (t. ex. bijouterivaror);

b) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

c) konstgjorda tänder (nr 90.19);

d) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

e) leksaker, spel och sportartiklar (kap. 97);

f) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till kap. 98;

g) konstnärsarbeten, föremål för samlingar samt antikviteter (kap. 99).

7. Vårmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Vårmeisolerande produkter (sten, plattor in. in.) av diato
macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga

jordarter (infusoriejord, kiselgur o. d.) .................. fri

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast

konstruktionsmaterial, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter fri

B. andra slag ........................................ 5 cx

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,

stoppare, stöd, skålar, rör och stänger.......... fri

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra

varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

o. d.)................................................ 5 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast material................................ 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,

oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver ...................... fri

B. av mindre tjocklek ................................ 10 %

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd
nadsplattor,

glaserade ................................ 15 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt

bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket;

krukor och andra behållare för förpackning eller transport

av varor:

A. av syrafast material .............................. 5 %

B. av annat material.................................. fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation ........................ 10 %

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin.......... 12 %

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 87

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska

material .......................................... .. 12 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 12 %

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 12 %

Kap. 70. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver,

korn eller flingor (nr 32.08);

b) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouteri varor;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller

85.26;

d) optiska artiklar, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon,

termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till kap. 97, med

undantag av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar,

hänförliga till kap. 97;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga

till kap. 98.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar,

dock endast under förutsättning att artiklarna icke äro försedda med ram och icke äro

i förening med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag

av optiskt glas) ...................................... fri

70.02 Glasyr- och emaljmassa, även i form av stavar eller rör

men icke i form av pulver, korn eller flingor............ fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag

av optiskt glas), icke bearbetade.................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen

men icke vidare bearbetat ...................... 15 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär

form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat.................................. 15 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk el
ler

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband

med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke

vidare bearbetat...................................... 15 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär

eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett
-

eller kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar

(glasmålningar o. d.) .......... 15 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även fär
digskurna

eller formade .............................. 15 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna.................................. 15 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;

proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas ................................................ 12 %

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar . . 100 kg 65: —

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande

värmeisolerande behållare:

A. icke försilvrade .................................. 12 %

B. andra ............................................ 15 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar

för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19 .............................................. 15 %

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt

andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 15 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,

kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober

och delar därav för tillverkning av sådana glas ...... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för

byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;

poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar

av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller

och liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska

artiklar .......................................... 15 %

B. serumampuller och liknande artiklar ................ fri

70.18 Optiskt glas samt artiklar av optiskt glas, icke optiskt bearbetade;

ämnen till glasögonlinser .................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar

till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda

ögon av glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas,

framställda genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande

artiklar av glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar

och liknande smärre artiklar av glas samt varor därav 10 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.......... 15 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav.............. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

70.21 Andra varor av glas .................................. 15 %

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

89

AVDELNING XIV

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav;

bijouterivaror; mynt

Kap. 71. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

1. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 a till avd. VI och i nedanstående anmärkningar,

hänföras till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis bestå:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföras icke varor, i vilka ädel metall eller metall med pläte
ring

av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer,

monogram och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföras endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med

plätering av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49) ;

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor, hänförliga

till kap. 30;

c) varor, hänförliga till kap. 32 (t. ex. flytande glansmetallpreparat) ;

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till avd. XI (textilvaror);

g) varor, hänförliga till kap. 64 (skodon) eller 65 (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till kap. 66;

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (kap. 72 och 99);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till kap. 82,

tillverkade av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska

ädelstenar; verktyg och andra varor, hänförliga till kap. 82, i vilka den verksamma

delen består av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på

underlag av oädel metall; maskiner, apparater och elektrisk materiel samt delar

därtill, hänförliga till avd. XVI (artiklar, helt bestående av naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, hänföras dock till detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till kap. 90, 91 eller 92 (vetenskapliga instrument, ur och

musikinstrument);

n) vapen och delar därtill (kap. 93);

o) artiklar enligt anm. 2 till kap. 97;

p) artiklar, hänförliga till kap. 98; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12,

hänföras dock till kap. 71;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter,

mer än 100 år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföras dock till

detta kapitel, oavsett åldern.

4. a) Kulturpärlor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar an ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade

blandningar härunder inbegripna), som innehålla en eller flera ädla metaller, un
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

der förutsättning att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar

av ädel metall tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom

guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar.

Vid tillämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida

icke annat är stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom

legeringar av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som äsyftas i anm. 7, ej heller oiidla

metaller eller icke metalliska ämnen, som äro platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7. Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som

på en eller flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning

eller liknande mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

*7: 1 Med halvfabrikat enligt nr 71.05—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,

ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher,

örhängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar

samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,

såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av

metallflätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbordsoch

inredningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a

(dock med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01,

samt kammar, hårspännen o. d., hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor,

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre

väsentliga beståndsdelar -— ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och

bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna bestå av minst två olika material

(t. ex. trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid

icke fästas vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar,

såsom tråd i halsband.

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag, som

pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe
gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på an
nat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,

uppträdda för underlättande av transporten) men icke

infattade eller monterade.............................. fri

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade el
ler

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet

osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av

transporten) men icke infattade eller monterade.......... fri

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar . . fri

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

91

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,

obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver

härunder inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat

därav:

A. obearbetade ...................................... fri

B. rör .............................................. fri

C. andra slag ........................................ 3 %

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav ................................... 3 %

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .......... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav .......................... fri

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav .............. fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan

platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall .. fri

III. Bijonterivaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall ...................... 10 %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av

metall med plätering av ädel metall .................. 10 %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall:

A. artiklar för tekniskt bruk .......................... fri

B. andra slag ........................................ f 0 %

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade

ädelstenar .............................. fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...... 10 %

Kap, 72, Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt ................................................ fri

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XV

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter,

beredda av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till kap. 71, såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med

plätering av ädel metall samt bijouterivaror av oädel metall;

f) varor, hänförliga till avd. XVI (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga

till avd. XVII;

h) instrument och apparater, upptagna i avd. XVIII, urfjädrar härunder inbegripna;

ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i avd. XIX (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till kap. 94 (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga

till kap. 98.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32,

samt motsvarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i kap. 73—82 skola icke anses sådana varor, som enligt vad ovan sagts

utgöra delar med allmän användning.

Kap. 73—81 omfatta icke varor av de slag, som äro hänförliga till kap. 82 eller 83,

för så vitt icke bestämmelserna i närmast föregående stycke eller i anm. till kap.

83 annat föranleda.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gälla följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehålla mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras

såsom nickel, för så vitt icke vikten av ingående järn överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföras till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger

vikten av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller,

hänförliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar

av oädla metaller enligt denna avdelning, för så vitt vikten av ingående

oädla metaller är lika med eller större än vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,

hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, såvida annat icke är

stadgat, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skola tulltaxeras såsom metallen

i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor,

som enligt de allmänna reglerna skola tulltaxeras såsom varor av oädel metall

—- i vilka ingå två eller flera dylika metaller, tulltaxeras, för så vitt icke annat är

särskilt stadgat, såsom varor av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens

tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som äro användbara endast

för återvinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

93

Kap. 73. Järn och stål

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan må därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % wolfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium,

titan, vanadin, molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som förete

de för stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock

som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 %

mangan och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller smidning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användas

vid järn- och stålframställning och som innehålla ett eller flera legeringsämnen

i följande kvantiteter, efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % wolfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin,

molybden, niob m. m.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn må dock icke överstiga 96 % i fråga om

kiseljärnlegeringar (ferrokisellegeringar), 92 % i fråga om järnmanganlegeringar

(ferromanganlegeringar), icke innehållande kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten

räknat, nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % wolfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor,

mindre än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor

och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller

stålskrot eller av välljärn.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för valsning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta

av mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden.

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm

och en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtämnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varmvalsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek

av minst 1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en

styckevikt av minst 500 kg.

l) Universal järn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spär

eller i universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100

mm och med en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

m) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt,

med en bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande

en tiondel av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses

i anm. 1 k här ovan) med en tjocklek av högst 125 mm och, i fråga om produkter

av kvadratisk eller rektangulär form, med en bredd av mer än 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller

rektangulär samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med

överdrag, under förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av färdig artikel eller av till annat nummer hänförlig vara.

o) Tråd (nr 73.14):

kaildragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått

av högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd

även valsade produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvara någon av definitionerna i h, ij, k, 1,

m, n och o här ovan och som ha tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval,

likbent triangel, kvadrat, rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets

med de icke parallella sidorna lika långa.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med

ett största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det

största inre tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11) :

massiva produkter, som icke äro hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvara

någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o här ovan, med tvärsnitt av

annan form än sådan som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföras icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr

73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn

eller stål av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter

av det slag av järn eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin

form och sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enligt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar

härunder inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm

och en godstjocklek av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet .............. fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än

15 % kisel ................................ 100 kg 7: —

B. andra slag ........................................ fri

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål ...................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat...... 6 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp .................. fri

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 95

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av

järn eller stål:

A. smältstycken och råskenor.......................... fri

B. andra slag ...................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen

av järn eller stål, grovt tillformade genom smidning .... 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.......... 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål ........................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd .................................... 5 %

b. annan ...................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade .................. 7 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad,

smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även

borrade och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink .......................... 6 %

2. med överdrag av annan metall................... 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom

spontpålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten

per löpmeter ............................ fri

b. andra slag .................................. 6 %

2. kallbearbetade ................................. 7 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissat

........................................ fri

2. med överdrag av zink .......................... 6 %

3. med överdrag av annan metall .................. 7 %

B. andra slag:

1. varmvalsat .................................... 6 %

2. kallvalsat ...................................... 7 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn, även fernissad

........................................ fri

2. med överdrag av annan metall .................. 6 %

B. andra slag ........................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering........................................ 7 %

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i

nr 73.06—73.14:

A. plåt, ävensom band med en bredd av mer än 250 mm, av

rostfritt stål ...................................... 5 %

s. 96 Kontrollera mot PDF

96 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag:

beläggas med samma tull som motsvarande artiklar,

hänförliga till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,

spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor samt

spårhållare och spårplattor:

A. räler ............................................ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.17 Rör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver .............................. fri

B. mindre än 510 mm................................ 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................ 7 %

2. med överdrag av annan metall .................. 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade ............................ 7 %

2. kallbearbetade .................................. 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer,

även med förstärkning................................ 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar ...................................... 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kom
pletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul,

broar och brosektioner, slussportar, torn, master, pelare,

stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier,

räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o. d.

av järn eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner

................................................ 8 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för

alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även

med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad

men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

.......................................... 8 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av

järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor

................................................ 8 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare,

av järn eller stål .................................... 8 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av

järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering ............ 8 %

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål ............................. ® %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................ 8 %

73.28 Klippnät av järn eller stål .......................• • • •■ ® %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd . . 10 %

B. andra slag ..................... 8 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål 8 %

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 97

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor

och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar 8 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv
krokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål............................ 8 %

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårldämmor, papiljotter

och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål

:

A. knappnålar och säkerhetsnålar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................ 8 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande

varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som

huvudsakligen användas i hushåll, ävensom delar därtill av

järn eller stål........................................ 8 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmelednings
pannor

och värmeledningselement, av järn eller stål, icke

elektriska, samt delar därtill av järn eller stål .......... 8 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller

stål;

A. av plåt, emalj erade ................................ 10 %

B. andra ............................................ 8 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av

järn eller stål, för skurning, polering e. d............... 8 %

73.40 Andra varor av järn eller stål ........................ 8 %

Kap. 74. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegcringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning

icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som

användas som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel

eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid framställning av

andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent

fosfor, hänföras till nr 28.55.

2. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

7 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. År li 1

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

c) Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek

av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, rafflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och

rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade

till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar .......................... fri

74.02 Koppartillsatslegeringar .............................. fri

74.03 Stång och tråd av koppar.............................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.............................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av högst

0,15 mm (underlag icke inräknat) .................... 5 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering ........................ 10 %

B. andra slag ........................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av koppar ...................................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar .............................................. 8 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med

inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

................................................ 8 %

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

utan elektrisk isolering .......................... 6 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........ 8 %

74.12 Klippnät av koppar .................................. 8 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar...................... 8 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och

krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av

järn eller stål och med huvud av koppar................ 6 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,

skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av koppar .......................................... 6 %

74.16 Fjädrar av koppar.................................... 8 %

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användas

i hushåll, ävensom delar därtill av koppar............ 8 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar 8 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar...................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)5S

99

Kap. 75. Nickel

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken

icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföras även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än

kvadratisk eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade,

böjda, rafflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning

att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning

av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder,

hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel fri

75.02 Stång och tråd av nickel .............................. 3 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier .............................. 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar,

av nickel ........................................ 3 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade .......... fri

75.06 Andra varor av nickel ................................ 8 %

Kap. 76. Aluminium

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning

utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek

av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Till nr 76.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom

bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,

polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till

spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.......................... 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium .......................... 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på

underlag av papper, papp, plast e. d., med en tjocklek av

högst 0,15 mm (underlag icke inräknat) ................ 5 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av

gasbetong ....................................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av aluminium.................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar

och flänsar .......................................... 8 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och

brosektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak,

dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d.

av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner 8 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men

utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning

................................................ 8 %

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och andra behållare av aluminium,

för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber ................................ 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare

av aluminium .................................... 8 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumini
umtråd,

utan elektrisk isolering ...................... 6 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd.................. 8 %

76.14 Klippnät av aluminium................................ 8 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium

................................................ 8 %

76.16 Andra varor av aluminium............................ 8 %

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 101

Kap. 77. Magnesium och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesi
um,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken

................................................ fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och

ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt

jämstora spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör................ 3 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån.................. fri

77.03 Andra varor av magnesium .......................... 8 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav .. fri

Kap. 78. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande

per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, rafflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot

av bly .............................................. fri

78.02 Stång och tråd av bly.................................. fri

78.03 Plåt och band av bly.................................. fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforera
de,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 700 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av bly.......... fri

78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegrip
na)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar

samt rör i S-form för vattenlås, av bly................ fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly............................ fri

B. förpackningstuber ................................ 10 %

C. andra slag ...................................... 8 %

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 79. Zink

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även

i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken

icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 79.03 hänföras även plåt,

band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt

plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade, polerade eller

försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.......... fri

79.02 Stång och tråd av zink................................ fri

79.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink .. fri

79.04 Rör (hålaoJe rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar,

av zink.......................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink ...................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar.......................... fri

B. andra slag ........................................ 8 %

Kap. 80. Tenn

Anmärkningar

1. Följande uttryck ha i detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form,

med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största

tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande

en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter

av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen

underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande

per m2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av

mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföras även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, böjda, räfflade,

polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

103

genom bearbetningen erhållit karaktär av färdiga artiklar eller av till annat nummer

hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföras även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn.......... fri

80.02 Stång och tråd av tenn .............................. fri

80.03 Plåt och band av tenn ................................ fri

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på underlag

av papper, papp, plast e. d., vägande per m2 högst 1 000 g

(underlag icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:

A. folier ............................................ 3 %

B. pulver och fjäll.................................... fri

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flän
sar,

av tenn.......................................... fri

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber ............................ 10 %

B. andra slag ...................................... 8 %

Kap 81. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt,

krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan,

thorium, tallium, uran, vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföras även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid fram
-

ställning av kobolt.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ fri

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna .................. 3 %

B. andra slag ........................................ fri

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav...... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt

varor därav.......................................... fri

Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföras — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,

slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr

samt artiklar, hänförliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den

verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall på underlag av oädel metall;

e) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom

beläggningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt

samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som äro

särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till mekaniska handverktyg.

Delar med allmän användning äro dock enligt anm. 2 till avd. XV undantagna

från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som

enligt nästföregående stycke äro hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande

färdiga artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföras till nr 82.11, saxar till

elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. Till olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkomma i satser, förpackade

i etuier, askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen

ingående vara, som är underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföras dock

till nr 82.13.

*3:1 Vad i anm. 3 sägs gäller jämväl varor, hänförliga till olika underavdelningar av

samma nummer, dock att rakhyvlar med tillhörande blad hänföras till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, kräf
tor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg

för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,

trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra

handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel

eller skogsbruk ..................................

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade

sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar....................

B. andra slag........................................

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;

skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,

metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg:
A.

röravskärare samt delar därtill ......................

B. andra slag ........................................

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra

än maskinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor,

transportabla smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar

och slipskivor på ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:
A.

handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr
och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar

till dylika artiklar ................................

B. andra slag ........................................

82.05 Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller

icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,

gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning

o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
A.

borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom

delar till dylika artiklar ......................

B. andra slag ........................................

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater

...............................

8 %

7 %

8 %

5 %

8 %

5 %

8 %

5 %

8 %

8 %

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 105

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till

verktyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molyb
den,

vanadin e. d.) .................................... 8 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekanis
ka

apparater och redskap med huvudsaklig användning i

hushåll för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker,

vägande per styck högst 10 kg...................... 8 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade). . 8 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ................ 8 %

82.11 Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska)

samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna

:

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill.......... 8 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar ................ 13 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna

........................................ 15 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer .. 8 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippningsmaskiner

(icke elektriska), huggknivar för slakterier

och charkuterier samt pappersknivar; verktyg och satser

av verktyg för manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder

inbegripna ......................................... 8 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar

samt sockertänger och liknande artiklar.............. 8 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga

till nr 82.09, 82.13 eller 82.14...................... 8 %

Kap. 83. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar

av järn eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande

artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81).

83.01 Läs (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och

väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall;

nycklar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, liänförliga

till detta nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill . . 12 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler,

dörrar, trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier,

sadelinakeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska

dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, liatt
-

hängare, konsoler o. d. av oädel metall.................. 8 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta

fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin

o. d., av oädel metall.................................. 8 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,

manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av

oädel metall, andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr

94.03 .............................................. 8 %

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare,

kontorsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till

häftapparater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande

kontorsartiklar, av oädel metall ...................... 8 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för

användning inomhus ................................ 8 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall ................ 8 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall................ 8 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel

metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor

eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel

metall .............................................. 8 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall.................... 8 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt

delar därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill.................. 15 %

B. andra slag ........................................ 8 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar

av oädel metall ...................................... 8 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap
syler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar

.......................................... 8 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor

och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel

metall .............................................. 8 %

83.15 Träd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor

av oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande

flussmedel, för svetsning eller lödning eller för

påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall;

tråd och stavar av metallpulver, för metallsprutning .... 8 %

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 1'')5S

107

AVDELNING XVI

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap;

elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av mjukgummi (nr 40.10) samt andra varor av mjukgummi

för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr 40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn

(nr 43.03) ;

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (kap. 39, 40, 44 eller 48 eller avd. XV,

alltefter materialets beskaffenhet);

d) perforerade jacquardlcort och liknande artiklar av papper eller papp, hänförliga

till nr 48.21;

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för

tekniskt bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga

till nr 71.02, 71.03 eller 71.15";

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband

(avd. XV);

ij) varor, hänförliga till kap. 82 eller 83;

k) transportmedel, hänförliga till avd. XVII;

l) varor, hänförliga till kap. 90 (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till kap. 91;

n) maskinborstar (nr 96.02);

o) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,

anm. 1 till kap. 84 och anm. 1 till kap. 85, tulltaxeras delar till maskiner,

med undantag av delar till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 8o.24, 85.2o eller

85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgöra varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i

kap. 84 eller 85 (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföras de till detta nummer,

oavsett för vilket slag av maskiner de äro avsedda;

b) om delarna icke utgöra varuslag, som nyss nämnts, men äro igenkännliga såsom

uteslutande eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för

flera slag av maskiner, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr

84.59 eller 85.22), tulltaxeras de enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar,

igenkännliga såsom huvudsakligen avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13

eller 85.15 och lika användbara för båda dessä slag av varor, tulltaxeras enligt

nr 85.13;

c) om delarna icke kunna tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföras

de till nr 84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner,

anses även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för sa vitt de förete

de väsentliga kännetecknen på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3

skola tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande

sammansatta maskiner.

*4: 1. Vad i anm. 4 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra

en artikel, som tulltaxeras såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skola arbeta tillsammans och som bilda en

enhet, ävensom maskiner, som kunna utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, för

så vitt icke annat är stadgat, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna

deras karaktär.

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner,

på vilka finnes särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

motorerna, tulltaxeras tillsammans med maskinerna. Vad nu är sagt gäller i tillämpliga

delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap,

hänförliga till avd. XVI.

Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt

mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till kap. 68;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material

(kap. 69);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr

70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande

artiklar av andra oädla metaller (kap. 74—81);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater

(nr 85.06).

2. För så vitt icke annat följer av bestämmelserna i anm. 5 och 6 till avd. XVI, skola

maskiner och apparater, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras till såväl nr 84.01

—84.21 som nr 84.22—84.60, tulltaxeras enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföras dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i

vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande

till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföras icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföras polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %,

dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt

nr 73.40.

4. För så vitt icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till

detta kapitel eller i anm. 5 till avd. XVI, skola maskiner, som kunna användas för

flera ändamål, tulltaxeras efter den huvudsakliga användningen av maskiner av

ifrågavarande slag. Därest den huvudsakliga användningen icke kan fastställas eller

icke finnes omnämnd i något tulltaxenummer, hänföras maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)

av metalltråd, garn eller annat material hänföras likaledes till nr

84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmeledningspannor

......................................... 10 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar

för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner 10 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)

samt dylika gasgeneratorer, med eller utan

gasrenare ........................................... 10 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna...... 10 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna .......................... 10 %

84.06 Förbränningskolvmotorer ............................ 10 %

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 195S 109

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer

samt regulatorer därtill .............................. 10 %

84.08 Andra motorer ...................................... 10 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna .............................. 10 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder in
begripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;

vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) . . 10 %

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller tur
bin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft

eller andra gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar

och liknande maskiner ............................ 10 %

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven

fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur

och fuktighet, allt i gemensamt omhölje ................ 10 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle

eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, härunder

inbegripet mekaniska anordningar för avlägsnande

av aska samt liknande anordningar:

A. eldstadsrostar .................................... fri

B. andra ............................................ 10 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11 .............................. 10 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar,

även elektriska ...................................... 10 %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metallvalsverk och maskiner för valsning av glas) ävensom

valsar därtill ........................................ 10 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning)

för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering,

sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning,

indunstning, kondensering, avkylning eller annan behandling,

som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater

av sådana slag, som huvudsakligen användas i hushåll;

varmvattenberedare, icke elektriska .................... 10 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor

eller gaser .......................................... 10 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning avflaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning,

tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor,

burkar, säckar eller andra förpackningar; andra maskiner

och apparater för förpackning av varor; apparater för in
-

pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner............ 10 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra

än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla

slag, för vågar ...................................... 10 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller

oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläs
ter-

och ångblästerapparater samt liknande apparater .... 10 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), cj hänförliga till nr

84.23 ..............................''................. 10 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,

s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snö
-

plogar, ej hänförliga till nr 87.03 .................... 10 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, så
som

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser ...... 10 %

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk,

halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings-

och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt

sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter,

med undantag av maskiner, hänförliga till nr

84.29 .............................................. 10 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen

........................................ 10 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av

vin, cider, fruktsaft e. d................................. 10 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt
sel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med

uppvärmningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater

samt värmekammare för nykläckta

kycklingar (s. k. kycklingmödrar) .................... 10 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra ma
skiner

och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,

med undantag av maskiner och apparater för lantbruk

................................................ 10 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer

i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen

bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryg
-

geriindustrierna samt industrier för beredning av kött,

fläsk, fisk, frukt eller grönsaker ...................... 10 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand
ling

av pappersmassa, papper eller papp................ 10 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftma
skiner

härunder inbegripna .......................... 10 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers
massa,

papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner,

alla slag, för papper eller papp .................... 10 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;

maskiner och apparater för tillverkning av klichéer

eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till

nr 84.45—84.47); trycktyper, utfyllnadsmateriel, matriser,

klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform);

plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för

grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar .................... 10 %

B. andra slag ........................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater

till dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill . . fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill . . 5 %

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater

härunder inbegripna .............................. 10 %

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år i95S 111

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för

förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för

spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller hasp
ling

av garn e. d....................................... 10 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar;

varpmaskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner

och apparater för förberedning av garn till vävning e. d. 10 %

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga

till nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varpoch

skottväktare samt anordningar för skyttelväxling; delar

och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga

till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom

spindlar, spinnvingar, kardbeslag, nålkammar, spinnmunstycken,

skyttlar, skaftramar och solv samt nålar för trikåmaskiner:
-

A. trikåmaskinsnålar ................................. fri

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä.......... 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand
ling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken),

härunder inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar

samt hattformar .............................. 10 %

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling

av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning

av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder,

tapeter, omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade

tryckplåtar och tryckvalsar till sådana maskiner ........ 10 %

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även

pälsskinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41 . . 10 %

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill fri

B. götkokiller ........................................ 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer ...................... 8 %

B. andra slag ...........''........................... 10 %

Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga til! nr 84.49 eller 84.50:

84.45

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än

10 000 kg ........................................ fri

B. andra slag ...................................... 10 %

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska pro
dukter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 10 %

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande

hårda ämnen ....................................... 10 %

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45

—84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller

verktyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanord
-

ningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner;

verktygsliållare till handverktyg, hänförliga till nr 82.04,

84.49 eller 85.05 ...................................... 10 %

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med ickeelektrisk

motor....................................... 10 %

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än

mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas........ 10 %

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater

o. d................................................. 10 %

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollappara
ter,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande

maskiner och apparater med räkneverk .......... 10 %

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.) . . 10 %

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom

dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater),

adresseringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och

förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hål
-

slag och häftapparater ................................ 10 %

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igenkännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för

maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 . . 10 %

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller

andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för

hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,

keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen

i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av

gjutformar av sand................................... 10 %

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning

av elektriska glödlampor, elektriska lysrör,

elektronrör e. d....................................... 10 %

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad-

och livsmedelsautomater .......................... 10 %

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej

hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slaggranuleringsmaskiner samt delar därtill .......... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar

för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller and
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 113

ra mineraliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.),

gummi eller plast .................................... 10 %

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar,

ångpannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade

ventiler härunder inbegripna.............. 10 %

84.62 Kul- och rullager .................................... 10 %

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna),

kuggväxlar och andra växlar för överföring av kraft

eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor

och block härunder inbegripna) samt axelkopplingar . . . . 10 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material

(t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt

metallfolier; satser av packningar av skilda material, för

maskiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert

eller liknande förpackningar .......................... 10 %

Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till

annat nummer i detta kapitel.......................... 10 %

Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning

ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk

avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (kap. 94).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr

85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt sistnämnda tre nummer.^

Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 skall äga tillämpning endast för följande elektromekaniska apparater av

hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel,

fruktpressar samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar

oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföras dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18

och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41)

samt elektriska värmeapparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera
torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och

induktansspolar ......................................

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti
serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller

elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska

kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon

.................................................

85.03 Galvaniska element och batterier ......................

85.04 Elektriska ackumulatorer ............................

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)

................................................

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk

motor) .........................................

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Hr B 1

10 %

10 %

8 %

10 %

10 %

10 %

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med

inbyggd elektrisk motor) ............................. 10 %

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tändning och start

av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,

tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;

generatorer och bakströmsreläer för användning tillsam
-

mans med förbränningsmotorer ...................... 10 %

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vind
rutetorkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon

............................................. 10 %

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),

ej hänförliga till nr 85.09 ........................ 10 %

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be
handling

av material genom induktiv eller dielektrisk uppvärmning;

maskiner och apparater för elektrisk svetsning,

lödning eller skärning ................................ 10 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller

liknande uppvärnmingsändamål; elektriska värmeapparater

för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater

och hårtångsvärmare; elektriska strykoch

pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk;

värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill...... 8 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär
frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder

inbegripen ....................................... 10 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare:
A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill........ 10 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill 17 %

85.15 Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi,

rundradio eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna;

televisionskameror; apparater för radionavigering,

radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:
A.

mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio

eller television, radiogrammofoner härunder inbegripna,

samt delar därtill ................................ 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater

för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar

eller flygplatser ...................................... 10 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),

ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16 .... 10 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g...................... 17 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,

förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar,

såsom strömställare, reläer, säkerhets- och överspän
-

ningsapparater, vägguttag, kopplingsdosor och glödlamps
-

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

hållare; motstånd (andra än värmemotstånd) fasta eller

variabla, potentiometrar härunder inbegripna; automatiska

spänningsregulatorer av motstånds-, transduktor- eller kontakttyp

eller motormanövrerade; manövercentraler, såsom

manöverpulpeter, manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade,

glödlampshållare ävensom vägguttag och andra liknande

uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, allt

för så vitt artiklarna per styck väga högst 500 g........ 12 %

B. smältsäkringar av keramiskt material................ 15 %

C. motstånd, vägande per styck högst 25 g.............. 15 %

D. andra slag ........................................ 10 %

Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning

samt lampor för ultravioletta eller inf raröda strålar;

elektriska båglampor och blixtlampor:

B. socklar till glödlampor............................. fri

C. andra slag ........................................ 10 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder

inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för

televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska

celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d., transistorer härunder

inbegripna; monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill..... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel............................... 10 %

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel

(lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder

inbegripna), även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall............... 6 %

B. andra slag ........................................ 10 %

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt

ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska

element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska

ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande

per styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade .............................. 100 kg 3: —

2. andra slag...................................... fri

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar...................................... 10 %

2. andra slag .............................. 100 kg 20: —

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet ................ 10 %

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner

eller apparater eller för annat elektriskt ändamål,

av isolermaterial, även försedda med i massan ingjutna eller

inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för

sammanfogning:

A. av plast .......................................... 15 %

B. av annat material................................. 10 %

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade................................... 8 %

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel, till maskiner eller apparater...................... 10 %

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XVII

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej

heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avse delar och tillbehör till transportmedel,

tulltaxeras icke följande varor, även om de äro igenkännliga som avsedda för

transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt

nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller

84.62, samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (kap. 85);

g) instrument och apparater, hänförliga till kap. 90;

h) ur (kap. 91);

ij) vapen (kap. 93);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i kap. 86—88 icke sådana artiklar, som ej uteslutande

eller huvudsakligen användas för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och

tillbehör, som kunna hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras

efter den huvudsakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som

flygmaskiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras

såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. För så vitt icke annat är stadgat, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor

(kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som

enligt anm. 5 skola tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar,

såsom motsvarande sammansatta varor.

*6: 1. Vad i anm. 6 sägs gäller jämväl om delarna inkomma med skilda lägenheter, därest

varuhavaren yrkar det eller det eljest är uppenbart att delarna tillsammans utgöra

en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kap. 86. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11) ;

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföras bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och

andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar

och koppelanordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföras bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar

och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och

rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar

för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska

belysningsanordningar.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år J958 117

86.01 Ånglok och tendrar därtill ............................ 10 %

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift) .. 10 %

86.03 Andra lok........................................... 10 %

86.04 Motorvagnar och motordressiner........................ 12 %

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång
vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar

för järnvägar eller spårvägar...................... 8 %

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för

järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner

................................................ 8 %

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar................ 8 %

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor

eller gaser, oavsett transportsättet...................... 8 %

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill................... 10 %

B. andra slag ........................................ 8 %

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,

härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch

manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar

därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller

spårvägar............................................ 8 %

Kap. 87. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som äro

konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner,

redskap eller last, även om de ha särskilda smärre utrymmen, som möjliggöra

medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde,

gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som äro försedda med förarhytt, hänföras till nr 87.02

och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföras icke barncyklar, som icke äro konstruerade som vanliga cyklar

eller som icke äro utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföras till nr

97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d..... 10 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran.................... 15 %

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning

för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika

bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 .... 15 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01 ........ 10 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—-87.03 .. 15 %

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter

härunder inbegripna......................... 15 %

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—

87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 . . 10 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—

87.03 15 %

s. 118 Kontrollera mot PDF

118 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)

för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt

delar till dylika truckar............................... 10 %

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be
styckning;

delar till dylika fordon...................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),

även med sidvagnar; särskilt inkommande sidvagnar till

motorcyklar eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med en cylindervolym av högst 245 cm3............ 15 %

2. andra.......................................... 10 %

B. särskilt inkommande sidvagnar...................... 10 %

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna),

utan motor...................................... 1 st. 20: —

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor

.................................................. fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 15 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon........ 10 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill....... 10 %

Kap. 88. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

* Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas

tillsammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål

föras från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan eljest stadgas för varor

av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna

finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp .............................. fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes . . fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........ fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill............. 10 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg

samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till

dylika anordningar eller apparater...................... fri

Kap. 89. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och

båtar, inkommande i delar, hänföras till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda

fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, skall nr 89.01

äga tillämpning.

* Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas

tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som för

varaktigt ändamål ilandföras från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom

för sådana artiklar, som särskilt förvärvats i utlandet och som inkomma med här tillverkade

eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, skall erläggas tull

enligt vad i taxan eljest stadgas för varor av ifrågavarande slag, för så vitt icke generaltullstyrelsen

med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 119

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel:

A. krigsfartyg........................................ fri

B. fiskefartyg ........................................ fri

C. lustfartyg......................................... 10 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton .... 10 %

2. andra ......................................... fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 10 %

B. andra ............................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad

betydelse i förhållande till deras huvuduppgift,

ävensom flytdockor .................................. fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................ fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsbo
jar

och andra bojar samt sjömärken.................... fri

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XVIII

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater; ur; musikinstrument

samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud

Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr

42.04) eller textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material

för kemiskt eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av

oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska artiklar (nr 83.12 och kap. 71);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar

samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr

84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning

av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska

avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska

instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga

till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering

e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg

(nr 92.11); magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till kap. 97;

k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande

kompletta eller färdiga instrument och apparater, för så vitt de förete de

väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om

tulltaxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra

till detta kapitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgöra artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer

i detta kapitel eller i kap. 84, 85 eller 91 (med undantag av nr 84.65 och 85.28)

hänföras till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka äro igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras

enligt tulltaxenumret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

121

4. Till nr 90.05 hänföras icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för

vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater,

hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen

kunna hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka äro av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15,.

90.16, 90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion

grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning

(alfa-, beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, oinfattade, med undantag av artiklar av glas,

icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor. . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska artiklar, oavsett

materialet, infattade för användning i instrument eller apparater,

med undantag av artiklar av glas, icke bearbetade

för optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg..................... 10 %

2. andra; ävensom sökare till kameror .............. 5 %

B. andra slag ........................................ 10 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .......................... 8 %

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet

skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor.......... 8 %

90.05 Kikare .............................................. fri

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuher,

meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill,

med undantag av radioastronomiska instrument.......... fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror .... 5 %

C. blixtljusapparater .................................. 10 %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,

även kombinerade, samt kinoprojektorer, även

med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,

samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg...................... 10 %

2. andra.......................................... 5 %

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror 5 %

C. andra slag ........................................ 10 %

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och för
minskningsapparater

................................. 10 %

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolabo
ratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel;

kopieringsapparater och kopieringsramar för kontaktkopiering;

filmspolar; projektionsdukar och projektionsskärmar 10 %

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondif
fraktionskameror.

.................................... fri

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering............................. 10 %

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna . . 10 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,

hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmä
tare

................................................ 10 9c

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter . . 10 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer,

ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument

och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga

till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater,

planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mät
band,

mätstockar o. d.); profilprojektorer .............. 10 %

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även

för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater

samt instrument för ögonundersökning härunder

inbegripna .......................................... 10 %

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater

för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-,

syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer,

gasmasker härunder inbegripna ................ 10 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska

gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder

och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda;

spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill ........ 5 %

B. andra slag ........................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater

för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder

inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,

röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning

eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill ...................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål

(t. ex. vid undervisning eller på utställningar),

icke användbara för andra ändamål .................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning

(undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande

egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper,

plaster e. d.) ........................................ 10 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyro
metrar,

barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även

registrerande, samt kombinationer av dessa instrument . . 10 %

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto
matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå,

tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur

(t. ex. manometrar, termostater, nivåmätare, dragrcgulatorer,

genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej

hänförliga till nr 90.14................................ 10 %

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur l!)ö8 123

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys

(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och

gasanalysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet,

porositet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska,

fotometriska eller akustiska mätningar, exponerings
-

mätare härunder inbegripna; mikrotomer .............. 10 %

90.26 Gas-, vätske- och elektricitetsmätare.................... 10 %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare,

stegräknare o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även

magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop...... 10 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering:

A. ekolod............................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller

huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24

eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar .................. 10 %

Kap. 91. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur

(fickursverk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek,

inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 skola icke äga tillämpning på mekaniska verk (drivna av fjäder

eller lod), som arbeta utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk

utrustning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt

anm. 2 till avd. XV. Urfjädrar hänföras emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 2 och 3, hänföras till

detta kapitel verk och andra delar, som kunna användas såväl i ur som i andra artiklar

(t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna

........................................... 5 %

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr

91.03 5 %

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,

bilar eller andra fordon........................ 5 %

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar.................... 5 %

B. andra ........................................... 13 %

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning

............................................ 10 %

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor

........................................... 10 %

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .......... 5 %

s. 124 Kontrollera mot PDF

124 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

91.08 Andra urverk, sammansatta:

beläggas med samma tull som motsvarande sammansatta

ur

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill ............................ 5 %

91.10 Urfoder och delar därtill .............................. 10 %

91.11 Andra urdelar ....................................... fri

Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning

av ljud; delar och tillbehör till dylika instrument

och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk

väg, samt exponerad dylik film, även framkallad (kap. 37);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan

elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke

hopbyggda med dessa artiklar och icke inbyggda i samma hölje som desamma

(kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade

med radiomottagningsapparater (nr 85.15);

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,

tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater,

för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga

instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02

eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de äro avsedda,

och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer

som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom

grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införas

tillsammans med de apparater, för vilka de äro avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

92.01

92.02

92.03

92.04

Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor

och andra stränginstrument med klaviatur; harpor,

andra än eolsharpor:

A. pianon

B. andra slag ............

Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument .......

B. andra ................

Orglar, orgelharmonier o. d

Dragspel och munspel

15 %

dock

högst

300: —

per

styck

fri

fri

12 %

12 %

12 %

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B I är 1958 125

92.05 Andra biåsinstrument................................. fri

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

o. d.) ............................................ 12 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande

musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.) . . 12 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta

kapitel (t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska

sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande

ljudsignalredskap .............................. 12 %

92.09 Strängar till musikinstrument.......................... 12 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),

härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för

mekaniska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor;

metronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon .................. 15 %

B. klaviaturer till instrument hänförliga till nr 92.01,

92.03 eller 92.07 samt delar till dylika klaviaturer; andra

delar till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord

till orgelharmonier och delar till dylika tonbord .... fri

C. delar till stråkinstrument samt delar till instrument

hänförliga till nr 92.05 ............................ fri

D. andra slag ...................................... 12 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet

skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa .... 10 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar,

band och tråd) för apparater, hänförliga till nr 92.11, preparerade

eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor:
A.

grammofonskivor:

1. för språkundervisning........................... fri

2. andra .................................. 100 kg1 50: —

B. andra slag........................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr

92.11 .............................................. 10 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

AVDELNING XIX

Vapen och ammunition

Kap. 93. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till kap. 36;

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som

äro monterade på vapen eller som inkomma tillsammans med de vapen, på vilka

de äro avsedda att monteras (kap. 90);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (kap.

97);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta

eller färdiga vapen, för så vitt de förete de väsentliga kännetecknen på de kompletta

eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga

till nr 85.15.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med

artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika för
-

varingspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............ fri

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen.............. fri

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller

93.02 ............................................... fri

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder

inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på

förbränning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler

samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsappa
rater

o. d............................................ 6 %

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för

komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler

.............................................. 8 %

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet

ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen

:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar

och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .......... fri

B. andra slag:

1. delar av trä .................................... fri

2. andra:

a. till eldvapen ................................ 6 %

b. till andra vapen.............................. 8 %

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur 195S 127

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor

och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet

hagel och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ........ fri

B. andra slag ........................................ 8 %

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XX

Diverse varor

Kap. 94. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga

till kap. 39, 40 eller 62;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras

efter sin beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som

användas i parker, trädgårdar, vestihuler e. d. (kap. 68 och 69);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV ävensom kassaskåp (nr

83.03);

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till

nr 84.15; möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater

(nr 85.15);

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till kap. 91;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra

till nr 92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

1) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade

möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

•2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej äro avsedda

att placeras på golvet eller marken. Denna bestämmelse gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda

att hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas,

marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt

skick, för så vitt delarna inkomma samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkom
mande

skivor av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna)

eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även

om de äro tillskurna.

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till

möbler enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder

inbegripna, samt delar därtill.................... 10 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar-

eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord

och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska

anordningar; tandläkarstolar och liknande stolar

med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar

till dylika artiklar ................................... 8 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 10 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,

försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av po
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande ne B 1 år 1958 129

röst gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller

andra väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda

textilfibrer .................................... 17 %

2. med överdrag av annan textilvara................ 14 %

B. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag ................ 8 %

2. av poröst gummi, utan överdrag.................. 10 %

3. andra ........................................ 14 %

Kap. 95. Varor av snidningsmaterial m. m.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 66 (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till kap. 71, såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till kap. 82 (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda

med skaft eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt

inkommande skaft och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta

kapitel;

e) varor, hänförliga till kap. 90, såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till kap. 91, såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till kap. 92, såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till kap. 93, såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga til] kap. 94 (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till kap. 96 (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till kap. 97 (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till kap. 98, såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till kap. 99 (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

........................................ fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska

snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II l

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
-

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat

(jet) och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom

varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be
-

arbetning ......................................... fri

B. andra slag ........................................ 10 %

95.08 ''Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade

av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller

konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller

dylika naturliga gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium,

kopal o. d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna

eller genom snidning eller på annat sätt formade varor,

ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat

(ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav...... fri

Kap. 96. B or stbinder iarbeten; damm-vippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till kap. 71;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkar- eller veterinärbruk

(nr 90.17);

c) leksaker (kap. 97).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra

ämnen, i knippen utan infattning, vilka äro färdiga att utan isärtagning användas

vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål erfordra endast en kompletterande

mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar

eller fibrer, med eller utan skaft ...................... 10 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar

härunder inbegripna; målningsrullar; moppar,

avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material 10 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation:

beläggas med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar .............................. 10 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet...... 10 %

96.06 Handsiktar och handsåll, oavsett materialet.............. 10 %

Kap. 97. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06) ;

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

s. 131 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

131

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,

hänförliga till kap. 39, nr 42.06 eller avd. XI;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02

eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga

till kap. 60 eller 61;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga

till kap. 62;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd

o. d. för idrott, hänförliga till kap. 64, ävensom idrottsmössor, hänförliga till

kap. 65;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas,

hänförliga till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till avd. XVII;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr

87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (kap. 89), samt redskap för framdrivning

därav (kap. 44, om de äro av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till kap. 93;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras

efter sin beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföras även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska

eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall

ingå endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställa människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom

motsvarande kompletta eller färdiga varor, för så vitt de förete de väsentliga

kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

5. iled de inskränkningar, som följa av bestämmelserna i anm. 1, tulltaxeras delar och

tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta

kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika

leksaksfordon ävensom dockvagnar ................

97.02 Dockor ..............................................

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse

..............................................

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra

spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord

och andra för spel speciellt konstruerade möbler ....

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar

samt julkrubbor och figurer därtill) ....................

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,

sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä ............................................

It. av läder eller metall ..............................

C. av annat material..................................

97.07 Fiskkrokar samt håvar, alla slag; redskap för fiske med

krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar ........................................

B. andra slag ........................................

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för

nöjesfält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och

teatrar ...........................................

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

5 %

8 %

12 %

fri

10 %

10 %

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 98. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående

helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock

med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till kap. 71) eller av naturpärlor eller

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (kap. 71);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till avd. XV;

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till kap. 97.

2. Med de undantag, som stadgas i anm. 1 här ovan, hänföras till detta kapitel även

varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av

ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande

samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna

i fråga, under förutsättning att de utgöra förvaringspersedlar av de slag,

som pläga åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar

tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar

och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen

och knappformar; delar till knappar ..................

98.02 Blixtlås och delar därtill ..............................

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare

o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),

ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ..........

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill:

A. av ädel metall ....................................

B. andra slag ........................................

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färg
stift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och

biljardkrita ..........................................

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram....................

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och

dylika handstämplar ävensom s. k. typtryckerier ........

98.08 Färgband för skrivmaskiner, räknemaskiner e. d., även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask..................

98.09 Sigill- och butelj lack i form av stänger, plattor e. d.; hekto
graf-

och valsmassa samt liknande produkter på basis av

gelatin, även på underlag av papper eller textilvara......

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar

och vekar ....................................

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen

härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken

samt delar därtill:

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä......

B. cigarr- och cigarrettmunstycken av sjöskum eller bärn
-

sten ...................................... 100 kg 500:—

C. andra slag ........................................ 10 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d............................. 15 %

12 %

12 %

10 %

10 %

fri

10 %

10 %

8 %

10 %

10 %

8 %

fri

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande ni■ B 1 ur 1958 133

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika

artiklar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar

.................................................. 10 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer 15 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare

samt delar därtill (andra än lösa glas) .................. 15 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skylt
ställ

................................................ 10 %

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVDELNING XXI

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Kap. 99. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller

avsedda att här utgivas (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller

i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar,

oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt

eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföras icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade

reproduktioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter

sin beskaffenhet.

4. a) För så vitt icke annat stadgas i anm. 1—3, skola varor, som kunna hänföras till

såväl detta kapitel som andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföras icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans

med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ra
-

marna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än

teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade

föremål)............................................. fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt

och litografier .................................. fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet .................. fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar

o. d., makulerade, ävensom omakulerade men

icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utgivas fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomiska

samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt,

paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... fri

99.06 Antikviteler med en ålder av över 100 år................ fri

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

135

Register till tulltaxan

Tulltaxe-

nummer

A

Acetaler ...............

29.10

Acetonolja .............

38.09

Acetylensvart...........

28.03

Acetylsalicylsyra .......

29.16

läkemedel därav......

30.03

Ackumulatorer:

elektriska ...........

85.04

ång- .................

84.02

Adiantum ..............

06.04

Adresseringsmaskiner . . .

84.54

delar och tillbehör därtill . . .

84.55

Agar-agar .............

13.03

Agnar .................

12.09

Aktier .................

49.07

Al ....................

06.02

Alabaster .............

25.15

Album .................

48.18

Albuminer, albuminater

och andra

albuminderivat ......

35.02

Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehyd-

etrar och aldehydfenoler .....

29.11

Aldehydsyror ..........

29.16

Alginsyra .............

39.06

Alkalimetaller .........

28.05

Alkoholer:

etylalkohol...........

22.08—09

metylalkohol, rå .....

38.09

acykliska ............

29.04

cykliska ............

29.05

Alkoholperoxider ......

29.08

Alkoholsyror ..........

........

29.16

Alm ..................

06.02

Almanackor och almanacksblock

49.10

Aloeextrakt ..........

13.03

Alpstavar ..............

66.02

Aluminatcement ......

25.23

Aluminium och varor därav ....

. Kap. 76

Aluminiumhydroxid och

aluminium-

oxid ................

28.20

Aluminiumsulfat ......

28.38

Alunarter ..............

28.38

Tulltaxe
nummer
-

Amalgamer, av

oädla metaller .................. 28.58

ädla metaller .................... 28.49

Ambra ............................ 05.14

Amidoföreningar .................. 29.25

Aminoföreningar ............ Kap. 29:IX

Ammoniak ........................ 28.16

Ammoniumfosfater:

innehållande minst 6 mg arsenik

per kg .......................... 31.05

andra............................ 28.40

Ammoniumkarbonat .............. 28.42

Ammoniumnitrat ............ 31.02, 31.05

Ammoniumsulfat och ammoniumsul
fatnitrat

.................. 31.02, 31.05

Ammunition ...................... 93.07

Amylalkohol ...................... 29.04

Amylfenol ........................ 29.06

Ananas, färsk eller torkad.......... 08.01

Andalusit ................... 25.07

Anhydrit.......................... 25.20

Anilin ............................. 29.22

Anilinpennor och anilinstift........ 98.05

Animaliska produkter.......... Kap. 2—5

Anis .............................. 09.09

Ankare ........................... 73.30

Anoder för förnickling ............ 75.05

Ansjovisinläggningar .............. 16.04

Anteckningsblock och anteckningsböcker

.......................... 48.18

Antibiotika ........................ 29.44

Antikviteter ...................... 99.06

Antimon och varor därav .......... 81.04

Antioxidationsmedel, beredda, för

gummiindustrin ................ 38.19

Antracen .......................... 29.01

Antracensvart .................... 28.03

Apatit ............................. 25.10

Apelsiner, färska eller torkade...... 08.02

Apparater: se deras benämningar

samt under Maskiner

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Tulltaxe
nummer
Appreturmedel,

beredda............ 38.12

Aprikoskärnor .................... 12.08

Arbetsvagnar för järnvägar och spårvägar

.......................... 86.06

delar därtill .................... 86.09

Areometrar ....................... 90.23

Armband:

av läder och konstläder.......... 42.03

av metall . . ....... 71.12, 71.16

Armband sur ...................... 91.01

delar därtill ........ 91.07, 91.09, 91.11

Arrowrot ........................ 07.06

Arsenater av metaller .............. 28.41

Arsenikorganiska föreningar ...... 29.32

Arseniksulfider, naturliga.......... 25.29

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och

arseniksyror .................... 28.11

Arseniter a» metaller.............. 28.41

Asbest:

bearbetad; varor därav ...... 68.13—14

obearbetad .................... 25.24

Asfalt, asfaltmastix och asfaltslen 27.14—16

Asfalt:

varor därav .................... 68.08

Ask .............................. 06.02

Aska ......................... 26.03—04

Askar, av

aluminium ...................... 76.10

järnplåt ........................ 73.23

trä ............................ 44.27

Asp................................ 06.02

Asparagus ........................ 06.04

Astronomiska instrument .......... 90.06

Auberginer: se Köksväxter

Avenbok .......................... 06.02

Avfall:

av aluminium .................. 76.01

av ben .......................... 05.08

av bly .......................... 78.01

av blötdjur och sköldpadd .... 05.11—12

av bomull ...................... 55.03

av djurhår (andra än tagel)...... 53.03

av elfenben ...................... 05.10

av fisk .................. 05.05, 23.01

av glas .......................... 70.01

av glimmer .................... 25.26

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk- ........................ 40.04

av hampa .................. 57.01—f)2

av horn ........................ 05.09

av hudar och skinn, oberedda .... 05.06

Tulltaxe
nummer
av

jute ........................ 57.03

av järn och stål ................ 73.03

från järn- och ståltillverkning . . 26.02

av kaffe ........................ 09.01

av kakao ...................... 18.02

av koppar ...................... 74.01

av kork ........................ 45.01

av lin .......................... 54.01

från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23

av magnesium .................. 77.01

av människohår ................ 05.01

av natursilke.................... 50.03

av nickel ...................... 75.01

av papper eller papp ............ 47.02

av rami ........................ 54.02

av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

........................ 56.03

av tagel ........................ 05.03

av tenn ........................ 80.01

av textilvaror.................... 63.02

av tobak ........................ 24.01

av trä .......................... 44.01

av zink ........................ 79.01

av ädel metall .................. 71.11

Avokatofrukter, färska eller torkade 08.01

Avståndsmätare .................. 90.14

Avtorkare ........................ 96.02

Avtrycksmassor för dentalbruk .... 34.07

Avvägningsinstrument ............ 90.14

Axelkopplingar .................... 84.63

Axelvadd .......................... 61.11

Azalea ............................ 06.02

Azider ............................ 28.57

Azo- och azoxiföreningar .......... 29.28

B

Backspeglar ...................... 70.09

Badkar av keramiskt material...... 69.10

Bajonetter ........................ 93.01

Bakpulver ........................ 21.06

Bakströmsreläer .................. 85.08

Bakverk ...................... 19.07—08

Balanseringsapparater ............ 90.16

Balata ............................ 40.01

Baljor av trä .................... 44.22

Baljväxtfrön, torkade etc., tjänliga

till människoföda .............. 07.05

Balkonger ........................ 73.21

Ballonger ........................ 88.01

delar därtill...................... 88.03

Balsamer, naturliga .............. 13.02

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 1958

137

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Bambu ............................

14.01

Ben:

Bananer, färska eller torkade ......

08.01

bearbetat; varor därav ....

...... 95.04

Banbyggnadsmateriel ..............

73.16

obearbetat ................

...... 05.08

Band:

Benfett ....................

...... 15.06

preparerade för ljudupptagning el-

Benlim ......................

35.03, 35.06

ler inspelade ....................

92.12

Benlindor, benläder och benskydd . . 64.06

av aluminium ...................

76.03

Benprecipitat ................

...... 28.40

av bly ..........................

78.03

Bensen ....................

...... 29.01

av gummi ................ 40.05,

40.08

Bensoesyra ..................

...... 29.14

av järn eller stål ........ 73.12,

73.15

Bensol .....................

...... 29.01

av koppar ....................

74.04

Bentonit ....................

...... 25.07

av magnesium ..................

77.02

Bergborrar ................

...... 82.05

av nickel ........................

75.03

Bergborrstål, ihåligt ........

73.10, 73.15

av tenn .........................

80.03

Beryllium samt varor därav

...... 77.04

av textilfibrer:

Beslag av oädel metall ......

83.02, 83.05

gummielastiska ..............

59.13

Besättningsartiklar .........

...... 61.08

andra .................... 58.05—06

Betfrön ......................

...... 12.03

av zink ........................

79.03

Betmassa ...................

...... 23.03

Bandspelare ......................

92.11

Betmedel, beredda ..........

.. 38.12—13

Bariumhydroxid ..................

28.18

Betong:

Bariumkarbonat, naturligt ........

25.11

varor därav ..............

. . 68.11—12

Bariumoxid och bariumperoxid ....

28.18

Bidéer ......................

...... 69.10

Bariumsulfat, naturligt ............

25.11

Bijouterivaror .......... 71.12, 71.15—16

Barncyklar .......................

97.01

Bilar:

Barnvagnar ........................

87.13

pansar- ..................

...... 87.08

Barometrar ......................

90.23

andra ....................

. . 87.02—03

Basalt .............................

25.16

delar och tillbehör därtill

...... 87.06

Baser, oorganiska ............ Kap.

28 :IV

Bilder ......................

...... 49.11

Basilikört ........................

12.07

Bilderböcker ................

...... 49.03

Batater ............................

07.06

Biljardbord ................

...... 97.04

Batterier .........................

85.03

Biljardkrita .................

...... 98.05

Bauxit, aktiverad ..................

38.03

Biljettmaskiner ............

...... 84.52

Beck:

delar och tillbehör därtill . .

...... 84.55

mineraltjär- ....................

27.08

Billets ......................

73.07, 73.15

vegetabiliskt ....................

38.10

Bindgarn ....................

...... 59.04

Behållare:

Bindlar för borstfabrikation . .

...... 96.03

för godstransport (containers) . .

86.08

Bindor, impregnerade med farmaceu-

värmeisolerande ................

98.15

tiska preparat ............

...... 30.04

av aluminium .............. 76.09—10

Bitumen ....................

. . 27.14—15

av järn eller stål............ 73.22—24

Bituminösa ämnen ..........

.... Kap. 27

av keramiskt material ..........

69.09

Bivax ......................

...... 15.15

av koppar ......................

74.09

Bjälklagstcgel ..............

...... 69.04

Belysningsarmatur och belysningsar-

Bjällror ....................

...... 83.11

tiklar, av

Björk ......................

...... 06.02

oädel metall ....................

83.07

Blad:

trä ..............................

44.27

konstgjorda; varor därav . .

...... 67.02

Belysningsutrustning, elektrisk, för

naturliga ................

...... 06.04

cyklar eller motorfordon ........

85.09

Blekmedel, s. k. optiska . . . .

...... 32.05

Beläggningsstämplar:

Blixtlampor ................

...... 85.20

icke makulerade, gångbara här i

Blixtljusapparater ..........

...... 90.07

landet ..........................

49.07

Blixtljuspreparat ............

...... 37.08

andra ...........................

99.04

Blixtlås ....................

...... 98.02

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Block, av vegetabiliskt material jäm

te mineraliskt bindemedel . .

...... 68.09

Blomknoppar ...............

...... 06.03

Blomkål: se Köksväxter

Blommor:

konstgjorda; varor därav ..

...... 67.02

naturliga .................

.. 06.01—03

Blomsterfrön................

...... 12.03

Blooms ......................

73.07, 73.15

Bly och varor därav ........

. ... Kap. 78

Blyacetater ..................

. . . . 29.14

Blyertspennor och blyertsstift

...... 98.05

Blyoxider ..................

...... 28.27

Blyull ......................

...... 78.06

Blånor, av

hampa eller jute ..........

. . 57.01—03

lin eller rami ............

. . 54.01—02

Biåsinstrument .............

. . 92.04—05

delar och tillbehör därtill . .

...... 92.10

Bläsor ......................

...... 05.04

varor därav ..............

...... 42.06

Bläck ......................

...... 32.13

Bläckborttagningsmedel i detaljhan-

delsförpackningar ........

...... 38.19

Bländare till kameror ......

. . 90.07—08

Blötdjur:

beredda eller konserverade

...... 16.05

färska, kylda, frysta etc. . .

...... 03.03

Bobiner, av

papper eller papp ........

...... 48.20

trä ........................

...... 44.26

Boetter ....................

...... 91.09

Bogserbåtar .................

...... 89.02

Bojar ......................

...... 89.05

Bok .......................

...... 06.02

Bokbindarklot ..............

. . 59.07—08

Bokbinderimaskiner .........

...... 84.32

Bokföringsmaskiner ........

...... 84.52

delar och tillbehör därtill . .

...... 84.55

Bokomslag av papper eller papp .. .. 48.18

Bokstäver av oädel metall ..

...... 83.14

Bomber:

brandsläcknings- ..........

...... 38.17

utgörande ammunition . . . .

...... 93.07

Bomull ....................

55.01, 55.04

Bomullslinters ..............

...... 55.02

Borater:

naturliga ................

...... 25.30

andra, av metaller ........

...... 28.46

Borddukar:

av papper ................

...... 48.21

av textilmaterial .........

...... 62.02

Tulltaxe
nummer
-

Bordfläktar ...................... 85.06

Bordsartiklar, av

glas ............................ 70.13

keramiskt material.......... 69.11—12

Bordsur .................... 91.02, 91.04

delar därtill ...... 91.07—08, 91.10—11

Bordtennisspel .................... 97.04

Borider ............................ 28.57

Borrar ........................ 82.04—05

Borrsockar ........................ 82.04

Borst ........................ 05.02, 05.09

Borstar ...................... 96.01—02

Borstbinderiarbeten............ 96.01—03

Borstskaft och borstträn .......... 44.25

Borsyra:

naturlig ........................ 25.30

annan .......................... 28.12

Bortrioxid ......................... 28.12

Bovete ............................ 10.07

Brandbilar ........................ 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Brandlarmsapparater .............. 85.17

Brandslangar ................. 59.15

Brandsläckningsapparater .......... 84.21

preparat och laddningar därtill . . 38.17

Brandsläckningsbomber ........... 38.17

Braständare ...................... 36.08

Brevkorgar av papp eller papper . . 48.17

Brevkort utan bild ................ 48.14

Brevordnare ....................... 83.05

Brevpapper i block ................ 48.14

Brockband ........................ 90.19

Broderier .......................... 58.10

Brom ............................ 28.01

Bromater och bromider av metaller 28.33

Bromsar, elektromagnetiska........ 85.02

Bromsband ........................ 68.14

Bronsfolier ...................... 32.09

Bronsfärger och bronspasta ........ 32.09

Broschyrer ........................ 49.01

Brosektioner ...................... 73.21

Brunkol och brunkolsbriketter .... 27.02

Bryggeriharts .................... 38.10

Bryggeriindustrimaskiner, ej hänför
liga

till annat nummer .......... 84.30

Brynstenar, hand- ................ 68.05

Brytningsfärger ................... 32.10

Brännare till eldstäder............ 84.13

Brännvin ........................ 22.09

Bufflar .......................... 01.02

Buljonger, färdiga och buljongpreparat

............................ 21.05

s. 139 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

139

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Bull-dozers ....................

. ... 84.23

Chokladautomater .............

.. 84.58

Bultar, av

Chuckar, elektromagnetiska .....

. . 85.02

järn eller stål ..............

. . . . 73.32

Cider ...........................

. 22.07

koppar ......................

. . . . 74.15

Cigarrettautomater .............

. . 84.58

zink ........................

. . . . 79.06

Cigarretthylsor ...............

. . 48.10

Bultsaxar ....................

. . . . 82.03

Cigarrettmunstycken ...........

. . 98.11

Burkar, av

Cigarrettpapper ................

. . 48.10

aluminium .................

76.10

Cigarrettändare ................

. . 98.10

glas ........................

.... 70.10

flytande bränslen därtill .....

. . 36.08

järn- eller stålplåt ..........

. . . . 73.23

Cigarrmunstycken..............

. . 98.11

Buteljlack ....................

. . . . 98.09

Cikoriarot:

Butylfenol .....................

. . . . 29.06

rostad .......................

.. 21.01

Byggnadsartiklar av zink ......

. . ... 79.05

annan .......................

.. 12.05

Byggnadsornament av keramiskt

ma-

Cirkusar, ambulerande .........

. . 97.08

terial ......................

. .. . 69.05

Cisterner, av

Byggnadsplattor, av pappersmassa

aluminium ...................

. . 76.09

etc.........................

. . . 48.09

järn eller stål ...............

. . 73.22

Byggnadssnickerier ............

. . . . 44.23

koppar .......................

.. 74.09

Byggnadssten .................

25.15—16

Citroner, färska eller torkade . . .

. . 08.02

Bysthållare ....................

. . . . 61.09

Citronsyra .....................

. . 29.16

Båglampor ...................

. . . 85.20

Citrusfrukter, färska eller torkade

.. 08.02

Båtar .........................

Kap. 89

Containers .....................

. . 86.08

Bäddsoffor ...................

.. . . 94.01

Cordväv:

Bälten av läder ..............

. . . 42.03

impregnerad .................

. . 59.11

Bär, färska ..................

. . . 08.08

av ändlöst syntetiskt eller konst-

Bärgningsbilar .................

. . . 87.03

gjort textilmaterial ..........

. . 51.04

delar och tillbehör därtill ....

. . . 87.06

Cyanater av metaller ...........

. . 28.44

Bärnsten:

Cyanider av metaller ...........

. . 28.43

bearbetad; varor därav ......

. . . 95.07

Cyanit .........................

. . 25.07

obearbetad ..................

. ... 25.25

Cykelhästar .....................

. . 97.01

Bärnstenssyra ................

. . . 29.15

Cyklar:

Bävergäll ......................

. ... 05.14

barn- .......................

.. 97.01

Böcker .......................

. . . 49.01

andra ......................

87.09—10

Bönor, torkade etc., tjänliga till män-

delar och tillbehör därtill . . .

. . 87.12

niskoföda ..................

. . . 07.05

Cyklohexan ....................

. . 29.01

Cyklohexanol ..................

. . 29.05

C

Cyklohexanon ...................

. . 29.13

Capeliner av stampad filt......

. . . 65.03

Cyklohexylsulfaminsyra ........

. . 29.30

Carbon black..................

. . . 28.03

Cylinderpressar ...............

. . 84.35

Cedratfrukter, färska eller torkade.. 08.02

Cylindrar för förtätade gaser, av

Cellulosavadd ................

. . . 48.01

aluminium ...................

.. 76.11

Cembalor ......................

. ... 92.01

järn eller stål.................

. . 73.24

delar och tillbehör därtill ....

92.09—10

Cymbaler .....................

. . 92.06

Cement ......................

. . . 25.23

Cymen (cymol):

Ccntrifuger ....................

. . . 84.18

rå ...........................

. . 38.07

Ceresin .......................

. . . 27.13

annan .......................

.. 29.01

Chamotte.....................

. . . 25.07

Checkhäften ..................

.. . 49.07

D

Checkstämplingsapparater .....

. . 84.51

Dadlar, färska eller torkade......

. . 08.01

delar och tillbehör därtill ....

. . . 84.55

Damasker .......................

. . 64.06

Chiolit, naturlig ..............

. . . 25.28

Damejeanncr av glas ............

.. 70.10

Choklad och chokladvaror ....

. . 18.06

Dammsugare ...................

. . 85.06

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Tulltaxe
nummer
-

Dammvippor av fjädrar............ 96.04

Datumstämplar ................... 98.07

Defibrörstenar .................... 68.04

Deglar av eldfast keramiskt material 69.03

Degras ........................... 15.09

Dekahydronaftalin (dekalin) ...... 29.01

Dekalkomanier .................... 49.08

Delar1, till

bilar och traktorer .............. 87.06

flygmaskiner o. d............... 88.03

grammofoner, diktafoner o. d..... 92.13

järnvägs- eller spårvägsmateriel,

rullande ........................ 86.09

kontorsmaskiner o. d. hänförliga

till nr 84.51—54 ................ 84.55

metallbearbetningsmaskiner m. m.,

hänförliga till nr 84.45—47 ...... 84.48

motorcyklar, cyklar m. m., hänförliga

till nr 87.09—11 ........ 87.12

musikinstrument ............ 92.09—10

mät- och kontrollinstrument o. d.,

hänförliga till nr 90.24, 90.26—28 90.29

paraplyer, promenadkäppar o. d. . . 66.03

skodon ......................... 64.05

ur .......................... 91.07—11

vapen .......................... 93.06

verktyg, av hårdmetall .......... 82.07

Dentalvax ........................ 34.07

Desinfektionsmedel ................ 38.11

Dessertkäx ........................ 19.08

Destillationsprodukter av minera
liska

bränslen och mineraloljor Kap. 27

Dextrin .......................... 35.05

Diamantslipskivor ................ 68.04

Diatomit ......................... 25.12

Diazoföreningar .................. 29.28

Difenyltiokarbamid ............... 29.31

Dikalciumfosfat, innehållande minst

0,2 viktprocent fluor ...... 31.03, 31.05

Dikteringsapparater ............... 92.11

delar och tillbehör därtill........ 92.13

Dimetylaminoättiksyra ............ 29.23

Dimetylcyklohexanol .............. 29.05

Dinas .............................. 25.07

Dipenten, rå .................... 38.07

Diskhoar av keramiskt material .... 69.10

Diskmaskiner .................... 84.19

Ditioniter av metaller.............. 28.36

1 Härunder ha upptagits endast de tulltaxenummer,

som omfatta enbart delar; i övrigt

hänföras i regel delar till samma nummer

som den vara, för vilken de äro avsedda.

Djur:

döda, av de slag, som avses i

kap.

1 eller 3, icke ätbara ........

..... 05.15

levande ....................

.... Kap. 1

Djurblod ....................

..... 05.15

Djurdelar, ätbara:

beredda eller konserverade .

. 16.01—03

färska, kylda, frysta etc.....

.....Kap. 2

Djurhår:

tagel .......................

..... 05.03

beredda för perukmakeriarbeten. . 67.03

till borstbinderiarbeten .....

..... 05.02

andra ................ 53.01

—02, 53.05

Djurkol ......................

..... 38.02

Dockor .......................

..... 97.02

Dockvagnar .................

..... 97.01

Dodecen .....................

..... 29.01

Dokumentskrin av oädel metall

____ 83.03

Dolomit .....................

..... 25.18

Domkrafter ..................

..... 84.22

Doppvärmare .................

..... 85.12

Draggar .....................

..... 73.30

Dragon: se Köksväxter

Dragregulatorer .............

..... 90.24

delar och tillbehör därtill

..... 90.29

Dragskivor ...................

..... 82.05

Dragspel .....................

..... 92.04

delar och tillbehör därtill . . .

..... 92.10

Dragstift .....................

..... 90.16

Dragtruckar .................

..... 87.07

Drakar ......................

..... 88.02

delar därtill.................

..... 88.03

Drank och drav .............

..... 23.03

Dressiner ...................

86.04, 86.06

delar därtill ...............

..... 86.09

Driv- och transportremmar:

innehållande gummi .......

..... 40.10

av textilmaterial ...........

..... 59.16

Druvmust ...................

. 22.04—05

Drycker .....................

. . . Kap. 22

Duk, av

aluminiumtråd .............

..... 76.13

gummi ....................

40.05, 40.08

järn- eller ståltråd .........

..... 73.27

koppar ....................

..... 74.11

Dun: se Fjäder

Dupliceringsmaskiner.........

..... 84.54

delar och tillbehör därtill ...

..... 84.55

Däck av gummi, för hjul .....

..... 40.11

Dörramar av järn eller stål . . .

..... 73.21

Dörrar till kassavalv .........

..... 83.03

Dörrstängare .................

..... 83.02

s. 141 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 är 19äS

141

Tulltaxe
nummer
-

E

Ebonit och varor därav ........ 40.15—16

Ek .............................. 06.02

Ekolod ............................ 90.28

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Ekvatorialer ...................... 90.06

Eldningsapparater.................. 84.13

Eldvapen ..................... 93.02—04

delar därtill .................... 93.06

Elektricitetsmätare ................ 90.26

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Elektroder för svetsning eller lödning 83.15

Elektromedicinska apparater....... 90.17

Elektrondiffraktionskameror och

elektronmikroskop .............. 90.11

Elektronrör ...................... 85.21

Elfenben:

bearbetat; varor därav .......... 95.03

obearbetat ...................... 05.10

Eldstadsrostar .................... 84.13

Emaljfärger, beredda ............ 32.08

Emaljmassa:

icke frittad .................... 32.08

annan .......................... 70.02

Emulsionsfärger ................... 32.09

Enbär ............................ 09.09

Enzymer .......................... 29.40

Epoxialkoholer, epoxider, epoxietrar

och epoxifenoler med tre eller fyra

atomer i ringen ................ 29.09

Erica .............................. 06.02

Esparsett ........................ 12.10

Estrar:

cellulosa- ...................... 39.03

av glykosider .................. 29.41

harts- .......................... 39.05

av oorganiska syror ...... Kap. 29: VIII

av växtalkaloider ............... 29.42

Eleralkoholer, cteralkoholfenoler,

eterfenoler och eterperoxider .... 29.08

Etiketter, av

papper eller papp .............. 48.19

textilmaterial .................... 58.06

Etiketteringsmaskiner .............. 84.19

Etrar:

cellulosa- ...................... 39.03

av glykosider .................... 29.41

av växtalkaloider ................ 29.42

andra .......................... 29.08

Etsningar ........................ 99.02

Tulltaxe
nummer
Etuier:
-

med första förband .....

......... 30.05

av läder etc...........

........ 42.02

av trä ..................

........ 44.27

Etylalkohol ..............

.... 22.08—09

F

Fackverk, av

aluminium.................

..... 76.08

järn eller stål...............

..... 73.21

Faktis ......................

..... 40.02

Fallskärmar .................

.... 88.04

Falsapparater ...............

..... 84.35

F''aner ........................

..... 44.14

Farmaceutiska artiklar av glas

____ 70.17

Farmaceutiska produkter .....

Kap. 30

Fartyg ......................

Kap. 89

Fat, av

aluminium .................

..... 76.10

järn- eller stålplåt .........

..... 73.23

trä .......................

..... 44.22

Fenantren ....................

..... 29.01

Fenoler och fenolalkoholer . . .

..... 29.06

Fenol syror ...................

..... 29.16

Fenvlendiamin ...............

..... 29.22

Ferrocerium .................

..... 36.07

Ferrolegeringar ..............

..... 73.02

Ferrosulfat ..................

..... 28.38

F''ettalkoholer, icke isolerade .

..... 15.10

Fetter:

av svin eller fjäderfä, icke smälta

eller pressade .............

..... 02.05

kakaosmör.................

..... 18.04

andra .....................

. . . Kap. 15

Fettsyror, icke kemiskt definierade 15.10

Fiberduk samt varor därav . . .

..... 59.03

Ficklampor .................

..... 85.10

Fickor av textilmaterial .....

..... 61.11

Fickur ......................

..... 91.01

delar därtill ........ 91.07,

91.09, 91.11

Fikon, färska eller torkade . . .

..... 08.03

F''ilar:

nagel- ......................

..... 82.13

andra ....................

..... 82.03

Film, fotografisk ............

. , . Kap. 37

Fil in spolar .................

..... 90.10

Filt, stampad, samt varor därav

____ 59.02

Filtar, res- och säng-:

begagnade .................

..... 63.01

andra .....................

..... 02.01

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Filterdukar av textilmaterial

59.17

Flygmaskiner .............

..... 88.02

Filterplattor av pappersmassa

48.08

delar därtill ..............

...... 88.03

Filtrerapparater ............

84.18

Flvtdockor .................

..... 89.03

Finkelolja ...................

38.19

Fläktar:

Fisk och fisklever samt ätbar

fisk-

bord-, köks- o. d...........

..... 85.06

rom och fiskmjölke:

andra ............

...... 84.11

beredd eller konserverad . .

16.04

Fläsk:

färsk, kyld, fryst etc......

Kap. 3

berett eller konserverat ....

16.01—02

Fiskavfall ..................

05.05,

23.01

färskt, kylt, fryst etc.....

.....Kap. 2

Fiskefartyg ................

89.01

Flätningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.01

F''iskknivar av oädel metall . . .

82.14

varor därav .............

. . . Kap. 46

Fiskkrokar ...................

97.07

Flätor, av

Fisklever: se Fisk

flätningsmaterial ..........

..... 46.01

Fisklim ....................

35.03,

35.06

textilmaterial ............

..... 58.07

Fiskmjölke: se Fisk

F''oder till huvudbonader ....

..... 65.07

Fisknät .....................

59.05

Foderbetor .................

..... 12.10

Fiskredskap ................

97.07

Foderkål ..................

..... 12.10

Fiskrom: se Fisk

Fodermedel, beredda ........

..... 23.07

Fjädrar och dun:

Foderpressar ................

..... 84.25

bearbetade; varor därav .. .

67.01

Foderrotfrukter och andra foderväxter 12.10

obearbetade eller enkelt beredda . .

05.07

F odral ................

..... 42.02

Fjäderbrickor, av

Folier, av

järn eller stål .............

73.32

aluminium ..............

..... 76.04

koppar .....................

74.15

bly ........................

..... 78.04

Fjäderbössor ...... ...........

93.05

koppar ...................

..... 74.05

delar därtill ..............

93.06

magnesium ................

..... 77.02

Fjäderfä:

nickel .........

..... 75.03

levande ...................

01.05

tenn .................

..... 80.04

slaktat .....................

02.02

zink .......................

..... 79.03

Fjäderpistoler ...............

93.05

Fordon:

delar därtill ..............

93.06

leksaks- ..................

..... 97.01

Fjädrar, av

andra .....................

. . . Kap. 87

järn eller stål ...............

73.35

Formflaskor ................

..... 84.60

koppar .....................

74.16

Fosfater ........ 25.10, 28.40,

31.03, 31.05

Fjäll: se Pulver

Fosfatkrita ..................

..... 25.10

Flaskor:

Fosfider .....................

..... 28.55

av aluminium .............

76.10

Fosfiter av metaller .........

..... 28.40

form- .....................

84.60

Fosfoaminolipider ...........

..... 29.24

av glas ...................

70.10

Fosforgödselmedel ..........

31.03, 31.05

av järn- eller stålplåt.......

73.23

Fosforklorider och fosforylklorid . . 28.14

Flingor, av

Fosforpentoxid och fosforsyra

____ 28.10

glas .......................

32.08

F''osfortrisulfid ...............

..... 28.15

potatis ....................

11.05

Fotoelektriska celler .........

..... 85.21

Flinta .......................

25.17

Fotografier ...................

..... 49.11

P''lodsprutor .................

89.03

F''oto- och kinoapparater .....

. 90.07—10

Fluoborater av metaller .....

28.29

I''otogrammetriska instrument

och

Fluor ........................

28.01

apparater .................

..... 90.14

Fluorider av metaller.........

28.29

Fotokatodrör.................

..... 85.21

Fluosilikater av metaller .....

28.29

P''otometrar ...................

..... 90.25

Flussmedel ..................

38.13

Frankostämplingsmaskiner . . .

..... 84.52

Flusspat .....................

25.31

delar och tillbehör därtill

..... 84.55

s. 143 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 143

Tulltaxe
nummer
-

Frimärken:

omakulerade och gångbara här

i landet ........................ 49.07

andra ........................... 99.04

Frimärksautomater ................ 84.58

Fritta ............................. 32.08

Frottévävnader av bomull .......... 55.08

Frukter:

konstgjorda samt varor därav .... 67.02

andra ........ Kap. 8, Kap. 12, Kap. 20

Fruktgeléer ....................... 20.05

Fruktkärnor:

utgörande snidningsmaterial..... 14.04

med huvudsaklig användning som

människoföda, ej hänförliga till

annat nummer .................. 12.08

Fruktmos och fruktpastor.......... 20.05

Fruktpressar:

elektriska, för hushållsbruk...... 85.06

andra ........................... 84.27

Fruktskal, ätbara:

kanderade, glaserade etc......... 20.04

av citrusfrukter eller melon .... 08.13

Frön:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

andra ......................... Kap. 12

Fulminater av metaller ............ 28.44

Fyrskepp ......................... 89.03

Fyrverkeripjäser .................. 36.05

Fågelskinn:

bearbetade ..................... 67.01

andra............................ 05.07

Fångvagnar för järnvägar.......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Får ............................... 01.04

Fårull ...................... 53.01, 53.05

Fälgband av gummi .............. 40.11

Fältspat .......................... 25.31

Fänkål:

utgörande krydda .............. 09.09

annan: se Köksväxter

Färgband och färgdynor .......... 98.08

Färger .............. 32.08—10, 32.12—13

Färgfolier ........................ 32.09

Färgpennor och färgstift .......... 98.05

Färgämnen:

i detaljhandelsförpackningar .... 32.09

andra ...................... 32.04—07

Födelsedagskort.................... 49.09

Fönsterpapper .................... 48.11

Fönsterramar av järn eller stål .... 73.21

Tulltaxe-

nummer

Förarhytter ..................

. ... 87.05

Förbränningskolvmotorer ......

____ 84.06

Föremål för samlingar ........

. . . . 99.05

Förladdningar ................

. . . . 93.07

Förminskningsapparater ......

. . . . 90.09

Förpackningar, av

papper eller papp ..........

____ 48.16

trä ..........................

44.21—22

Förpackningsmaskiner .........

.... 84.19

Förpackningstuber, av:

aluminium ..................

. . . . 76.10

bly ........................

. . .. 78.06

____ 80.06

Förstoringsapparater .........

......90.09

Försäljningsautomater ........

____ 84.58

Förtjockningsmedel, naturliga etc. . . 13.03

Förtöjningsbojar ..............

. . . . 89.05

Förvaringsfack ................

.... 83.04

Förvärmare ..................

. . . . 84.02

G

Gafflar, av oädel metall ......

____ 82.14

Gagat:

bearbetad; varor därav ......

. . . . 95.07

obearbetad ..................

. . . . 25.25

Galla ........................

____ 05.14

Galler, av

aluminiumtråd ..............

. ... 76.13

järn- eller ståltråd ..........

____ 73.27

koppartråd..................

____ 74.11

Gallium och varor därav ......

... 81.04

Gallussyra .....................

. . . . 29.16

Galvaniska element ............

. . . . 85.03

Gardiner .....................

____ 62.02

Garn:

av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med gummi ......

40.06—07

av textilfibrer i förening med

me-

talltråd eller överdraget med

me-

tall ........................

. . . . 52.01

bind- och segel-.............

.... 59.04

överspunnct samt snilj-......

____ 58.07

av asbest ..................

____ 68.13

av bomull ...................

55.05—06

av djurhår .................

53.06—10

av glasfibrer ...............

____ 70.20

av hampa, mjuk ............

____ 57.05

av jute ......................

... 57.06

av lin eller rami ..........

54.03—04

av natursilke ...............

50.04—07

av papper ..................

... 57.08

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
av

syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

korta .................... 56.04—05

ändlösa ................ 51.01, 51.03

av andra vegetabiliska textilfibrer

............................ 57.07

Garvsyror samt föreningar därav . . 32.02

Garvämnen, syntetiska ............ 32.03

Garvämnesextrakter, vegetabiliska . . 32.01

Gasanalysapparater ................ 90.25

Gasgeneratorer .................... 84.03

Gasmasker ........................ 90.18

Gasmätare ........................ 90.26

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Gasreningsmassa:

använd ......................... 38.04

annan .......................... 38.19

Gaständare........................ 98.10

Gasurladdningslampor.............. 85.20

Gasvatten ........................ 38.04

Gasvävnader av bomull ............ 55.07

Gatsten ........................... 68.01

Gelatin:

härdat .......................... 39.04

annat .......................... 35.03

varor därav .................. 95.08

Gelatinderivat .................... 35.03

Gem .............................. 83.05

Generatorer:

elektriska ................ 85.01, 85.08

gas- ............................ 84.03

Genomströmningsmätare .......... 90.24

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Geodetiska och geofysiska instrument

och apparater .................. 90.14

Germanium och varor därav ...... 81.04

Getter ............................. 01.04

Gevär ........................ 93.03—05

delar därtill..................... 93.06

Gips, bränd....................... 25.20

varor därav...................... 68.10

Gipspreparat för dentalbruk ...... 38.19

Gipssten .......................... 25.20

Gjutformar ................. 84.43, 84.60

Gjutmaskiner och gjutskänkar för

metallindustrin ................ 84.43

Gladiolus .......................... 06.01

Glansmetallpreparat, flytande ...... 32.08

Glas och varor därav ............ Kap. 70

Glas:

för belysningsändamål .......... 70.14

Tulltaxe
nummer
-

till termosflaskor .............. 70.12

till ur, solglasögon etc........... 70.15

Glasavfall ......................... 70.01

Glasbearbetningsmaskiner .... 84.46, 84.57

Glasbitar till mosaikarbeten ...... 70.19

Glasfibrer och varor därav ........ 70.20

Glasflingor ........................ 32.08

Glasfärger, beredda .............. 32.08

Glaskolvar till elektriska lampor etc. 70.11

Glaskorn .......................... 32.08

Glasmassa ........................ 70.01

Glasmålningar .................... 70.07

Glasmästardiamanter, monterade . . 82.04

Glaspulver ........................ 32.08

Glaspärlor ........................ 70.19

Glasrör till elektriska lampor etc. . . 70.11

Glass och glasspulver........ 18.06, 21.07

Glasskärv ........................ 70.01

Glasull och varor därav .......... 70.20

Glasyrmassa:

icke frittad ......................32.08

annan .......................... 70.02

Glasögon ........................ 90.04

Glidlager .......................... 84.63

Glimmer:

järn- ............................ 25.09

annan, obearbetad .............. 25.26

bearbetad; varor därav ..........68.15

Glimmeravfall .................... 25.26

Glober av glas för tillverkning av

urglas etc....................... 70.15

Gluten och glutenmjöl ............ 11.09

Glycerin, glycerol, glycerollut och

glycerolvatten .................. 15.11

Glykosider ........................ 29.41

Glättmedel, beredda................ 38.12

Glödkatodrör...................... 85.21

Glödlampor ...................... 85.20

Glödlampshållare ................ 85.19

Glödspån .......................... 26.02

Glödstrumpor samt slangformiga ämnen

därtill ..................... 59.14

Gobelänger........................ 58.03

Godsvagnar för järnvägar och spårvägar

.......................... 86.07

delar därtill...................... 86.09

Golvbeläggningsmaterial:

med botten av papp eller papper. . 48.12

med botten av textilmaterial .... 59.10

Golvbonare ....................... 85.06

Golv- och vägplattor av keramiskt

material ................... 69.07—08

s. 145 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

145

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Gongonger ..................

83.11

Guttaperka .......................

. 40.01

Grafit:

Gymnastikredskap och gymnastikut

-

konstgjord ................

38.01

rustning ....................

97.06

naturlig ..................

25.04

Gänghuvuden ....................

. 84.48

Grammofoner ...............

92.11

Gödselmedel ....................

Kap. 31

delar och tillbehör därtill . .

92.13

Gödselspridare ...................

. 84.24

Grammofonskivor ...........

92.12

Gördlar, ortopediska...............

. 90.19

Gran ......................

06.02

Göt .............................

. 73.06

Granit ......................

25.16

Götkokiller .......................

. 84.43

Granulerat järn och stål......

73.04

Grapefrukter, färska eller torkade . .

08.02

H

Gravyrer ...................

99.02

Grepar ......................

82.01

Hackor .........................

. 82.01

Grevar .....................

23.01

Hafnium och varor därav .........

. 81.04

Grifflar......................

98.05

Hagel ...........................

. 93.07

Groddar av spannmål ......

11.02

Hakar ...........................

. 83.09

Groningsapparater ..........

84.28

Hakremmar till huvudbonader.....

. 65.07

Grundämnen, kemiska:

Hallon, färska ...................

. 08.08

radioaktiva ...............

28.50

Halm:

andra ......................

. . Kap. 28:1

blekt eller färgad, utgörande flät

Grus........................

25.17

ningsmaterial .................

. 14.01

Gryn, av

obearbetad eller enbart hackad .

. 12.09

potatis ....................

11.05

Halmhylsor .....................

. 46.02

sago eller till nr 07.06 hänförliga

Halmknivar.......................

. 82.01

rötter och rotknölar ......

11.06

Halmpressar ....................

. 84.25

spannmål ..................

11.02

Halogener ........................

. 28.01

stärkelse .................

19.04

Halogenider av ickemetaller .....

. 28.14

Grålumppapp och grålumppapper . .

48.01

Halsdukar ........................

. 61.06

Grädde ....................

. . 04.01—02

Hampa, mjuk ...................

. 57.01

Gräs till prydnad ............

06.04

Handborrar ......................

. 82.04

Gräsfrön ...................

12.03

Handbrynstenar .................

. 68.05

Gräsklippningsmaskiner .....

84.25

Handdukar av textilmaterial .....

. 62.02

Grävmaskiner................

84.23

Handpolerstenar .................

. 68.05

Guano ......................

31.01,

31.05

Handredskap, ej hänförliga till an

Guava, färsk eller torkad ....

08.01

nät nummer ..................

. 82.04

Guld och guldlegeringar samt

varor

Handsiktar .......................

. 96.06

därav ....................

. . . . Kap. 71

Handskar, av

Guldslagarhinna:

gummi ........................

. 40.13

varor därav ..............

42.06

läder eller skinn ...............

. 42.03

Guldsmedssopor..............

71.11

Handskrifter .....................

. 49.06

Guldsmedsvaror ............

71.13

Handstämplar ...................

. 98.07

Gummi och varor därav ....

____ Kap. 40

Handsågar .......................

. 82.02

Gummi arabicum ...........

13.02

Handsåll ........................

. 96.06

varor därav, gjutna eller formade

95.08

Handtag av trä ...................

44.25

Gummi, syntetiskt ..........

40.02

ämnen därtill .................

. 44.10

Gummiarter, naturliga ......

13.02

Handverktyg:

varor därav, gjutna eller formade

95.08

elektromekaniska ..............

. 85.05

Gummilösningar ............

40.06

pneumatiska eller kombinerade

Gummiregenerat ............

40.03

med icke elektrisk motor .......

. 84.49

Gungor för nöjesfält e. d.....

97.08

av trä .........................

. 44.25

Gurkor: se Köksväxter

andra .........................

Kap. 82

Gut av natursilke (ej steril)

50.08

Handväskor .....................

42.02

10 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II 1

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
Harpor

........................... 92.01

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Hartser:

konst- ........................ Kap. 39

naturliga ....................... 13.02

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Hartsestrar ....................... 39.05

Hartsoljor, hartssprit och hartssyror 38.08

Harvar ........................... 84.24

Hasselnötter ....................... 08.05

Hastighetsmätare ................. 90.27

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Hattar ........................ 65.03—06

Hattaskar ........................ 42.02

Hattformar ....................... 84.39

Hatthyllor och hatthängare ........ 83.02

Hattstumpar .................. 65.01—02

Hattämnen av stampad filt ........ 65.01

Havre ............................ 10.04

Hektografmassa .................... 98.09

Hemiacetaler ..................... 29.10

Heterocykliska föreningar.......... 29.35

Hexametylentetramin, utgörande

bränsle......................... 36.08

Hirs .............................. 10.07

Hissar ............................ 84.22

Hoar av keramiskt material ........ 69.09

Honung:

konstgjord ...................... 17.02

naturlig ......................... 04.06

Hormoner ........................ 29.39

Horn:

bearbetat; varor därav .......... 95.05

obearbetat ...................... 05.09

Hovar ............................ 05.09

Hudar, oberedda .................. 41.01

Hudlim ..................... 35.03, 35.06

Hudpulver ........................ 35.04

Huggknivar ........................ 82.13

Huggpipor ........................ 82.03

Humle ............................ 12.06

Humleextrakt .................... 13.03

Humlemjöl ........................ 12.06

Hus, monteringsfärdiga ............ 44.23

Husbloss .................... 35.03, 35.06

Hushållsapparater, elektromekaniska 85.06

Hushållsartiklar, av

aluminium ...................... 76.15

järn eller stål .................. 73.38

keramiskt material ......... 69.11—12

koppar.......................... 74.18

trä .............................. 44.24

Tulltaxe-

nummer

Huvudbonader:

begagnade ..................

63.01

av asbest ...........

68.13

andra ......................

65.03—06

Hydrazin.............

28.28

oorganiska salter därav......

28.28

organiska derivat därav ....

29.29

Hydrider ..............

28.57

Hydrogen ......................

28.04

Hydrogencyanid...............

28.13

Hydrogenklorid ...........

28.06

Hydrogenperoxid ..............

28.54

Hydrografiska och hydrologiska

in-

strument och apparater......

90.14

Hydrokinon ..................

29.06

Hydrosulfiter av metaller......

28.36

Hydroxider av metaller ......

Kap.

28 :IV

Hydroxylamin ................

28.28

oorganiska salter därav......

28.28

organiska derivat därav . . . .

29.29

Hygieniska artiklar, av

glas .........................

70.17

mjukgummi ................

40.12

Hygrometrar ..................

90.23

Hyllremsor av papper.........

48.21

Hypobromiter av metaller......

28.33

Hypofosfiter av metaller ......

28.40

Hypokloriter av metaller ......

28.31

Hyskor ........................

83.09

Hyvelstockar..................

44.25

Hålslag ........................

84.54

delar och tillbehör därtill ....

84.55

Håltegel ......................

69.04

Hår:

djur-:

till borstbinderiarbeten . . . .

05.02

bearbetade för perukmakeriar-

beten; varor därav ........ 67.03—04

andra .............. 53.01—02, 53.05

människo-:

bearbetat; varor därav .... 67.03—04

obearbetat .................... 05.01

Hårklippningsmaskiner:

elektriska ........................ 85.07

andra........................... 82.13

Hårklämmor och hårnålar ........ 73.34

Hårnät, av

människohår .................... 67.04

textilmaterial ................... 65.05

Hårspännen ...................... 98.12

Hårtorkningsapparater och hårtångsvärmare

........................ 85.12

s. 147 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195S

147

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Håvar ......................

97.07

Ister:

Häckar ......................

44.21

icke utsmält eller utpressat .

..... 02.05

Häftapparater...............

84.54

utsmält eller utpressat .....

..... 15.01

delar och tillbehör därtill

84.55

Isterolja, ej beredd ...........

..... 15.03

Häftplåster, medicinskt ......

30.04

Isättningar till kläder........

..... 61.08

Häftstift, av

järn eller stål ............

73.31

koppar ....................

74.14

Hälskydd ...................

64.05

J

Hängslen ...................

61.09

Jacquardkort av papp.........

..... 48.21

Hästar ......................

01.01

Jacquardmaskiner ...........

84.38

Hö..........................

12.10

Jaktredskap ..................

..... 97.07

Höfthållare ..................

61.09

Jet:

Högafflar ...................

82.01

bearbetad; varor därav .....

..... 95.07

Högtalare ..................

85.14

obearbetad ................

..... 25.25

Högtrycksrör ...............

73.19

Jod .........................

..... 28.01

Höknivar ....................

82.01

Jodater och jodider av metaller

.... 28.34

Hörapparater för lomhörda . .

90.19

Johannesbröd .................

..... 12.08

Jordarter, kiseldioxidhaltiga

..... 25.12

värmeisolerande produkter

därav 69.01

I

Jordartsmetaller, alkaliska eller säll-

Ickemctaller ................

28.04

synta .....................

..... 28.05

Ickemetallorganiska föreningar

. Kap. 29 :X

Jordartsmetaller, sällsynta:

Idrottsredskap och idrottsutrustning

97.06

föreningar därav ...........

..... 28.52

Iläggningsapparater .........

84.35

Jordglober ...................

..... 49.05

Imido- och iminoföreningar . .

29.26

Jordgubbar ........... 08.08,

08.10, 08.11

Immunsera .................

30.02

Jordnötter ...................

..... 12.01

Indigo, naturlig ............

32.05

Jordpigment .................

..... 25.09

Indium och varor därav......

81.04

Jordärtskockor ...............

..... 07.06

Induktansspolar ............

85.01

Julgransljus ..................

..... 34.06

Infattningar till glasögon o. d.

90.03

Julgransprydnader ...........

..... 97.05

Infusoriejord:

Julkort ......................

..... 49.09

aktiverad ..................

38.03

Julprydnader ................

..... 97.05

annan ....................

25.12

Jute ..........................

..... 57.03

värmeisolerande produkter

därav

69.01

Järn och stål samt varor därav

. . Kap. 73

Inhalationsterapeutiska apparater . .

90.18

Järncerium ..................

..... 36.07

Inläggssulor ................

64.05

Järnglimmer, naturlig .........

..... 25.09

Inom husspel ................

97.04

Järnhydroxider ..............

..... 28.23

Inredningsartiklar av keramiskt ma-

Järnkonstruktioner ..........

..... 73.21

terial ....................

69.13

Järnoxider ...................

..... 28.23

Insektsbekämpningsmedel ....

38.11

Järnsulfider, naturliga .......

..... 25.02

Insektsvaxer ................

15.15

Järnsvamp ...................

..... 73.05

Inulin .......................

11.08

Järnvägsmateriel .............

. . Kap. 86

Invalidvagnar ..............

87.11,

87.13

Järnvägssliprar, av

Is ...........................

22.01

järn eller stål .............

..... 73.16

Isolatorer ..................

85.25

trä .........................

..... 44.07

Isolerdetaljer, elektriska, helt av iso-

Järnvägsvagnar ..............

. 86.04—07

lermaterial................

. 85.25—26

delar därtill ...............

..... 86.09

Isoleringsrutor av glas ......

70.07

Jäst:

Isolerrör av oädel metall ....

85.27

utgörande läkemedel........

..... 30.03

Isop .........................

12.07

annan .....................

..... 21.06

Isotoper och föreningar därav

. 28.50—51

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

K

Kablar:

elektriska ...................... 85.23

av alurainiumtråd ............... 76.12

av järn- eller ståltråd............ 73.25

av koppartråd .................. 74.10

Kadmium och varor därav ........ 81.04

Kaffe .............................. 09.01

Kaffeextrakter och kaffeessenser . . 21.02

Kaffekvarnar ..................... 82.08

Kaffesurrogat:

innehållande kaffe .............. 09.01

andra, rostade .................. 21.01

Kakaobönor ...................... 18.01

Kakaofett ......................... 18.04

Kakaomassa ...................... 18.03

Kakaopulver ...................... 18.05

Kakaoskal ........................ 18.02

Kakaosmör ....................... 18.04

Kalandrar ........................ 84.16

Kalciumaluminiumfosfater, naturliga 25.10

Kalciumcyanamid, innehållande högst

25 viktprocent nitrogen .... 31.02, 31.05

Kalciumfosfater . 25.10, 28.40, 31.03, 31.05

Kalciumhypoklorit ................ 28.31

Kalciumkarbid .................... 28.56

Kalciummagnesiumnitrat .... 31.02, 31.05

Kalciumnitrat, innehållande högst 16

viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05

Kaliumaluminiumsulfat ........... 28.38

Kaliumfosfater .................... 28.40

Kaligödselmedel .............. 31.04—05

Kaliumhydroxid .................. 28.17

Kaliumklorid .................. 31.04—05

Kaliummagnesiumsulfat, innehållande

högst 30 viktprocent KsO . . 31.04—05

Kaliumperoxid .................... 28.17

Kaliumsalter, råa............. 31.04—05

Kaliumsilikater ................... 28.45

Kaliumsulfat, innehållande högst 52

viktprocent K»0 ............ 31.04—05

Kaliumxantogenater............... 29.31

Kalk .............................. 25.22

Kalkerväv ........................ 59.07

Kalksten:

för kalk- eller cementtillverkning

etc............................. 25.21

annan .......................... 25.15

Kalktuff .......................... 25.15

Kallvattenfärger .................. 32.09

Kamaxlar ......................... 84.63

Kamelia .......................... 06.02

Tulltaxe
nummer
-

Kameror:

televisions- ...................... 85.15

andra ................ 90.07—08, 90.11

Kamfer .......................... 29.13

Kamgarn ................ 53.07—08, 53.10

Kaminer:

elektriska ...................... 85.12

av järn eller stål................ 73.36

Kammar .......................... 98.12

Kampingartiklar .................. 62.04

Kanariefrö ........................ 10.07

Kanel och kanelknopp ............ 09.06

Kanfas ............................ 59.07

Kantsten.......................... 68.01

Kaolin ............................ 25.07

Kapock........................... 14.02

Kappsäckslås ...................... 83.01

Kapris: se Köksväxter

Kapsyler .......................... 83.13

Kapsyleringsmaskiner ............. 84.19

Kar, av
aluminium

..................... 76.09

järn eller stål .................. 73.22

keramiskt material .............. 69.09

koppar .......................... 74.09

trä............................. 44.22

Karbider .......................... 28.56

Karbonater:

bariumkarbonat, naturligt ...... 25.11

magnesiumkarbonat, naturligt .... 25.19

andra, av metaller .............. 28.42

Karbonpapper .................... 48.13

Karbonråpapper .................. 48.01

Kardbeslag ........................ 84.38

Kardemumma..................... 09.08

Kardgarn ............. 53.06, 53.08, 53.10

Karnevalsartiklar.................. 97.05

Karosserier ....................... 87.05

Kartonger ..................... 48.16—17

Kartor ............................ 49.05

Karuseller ......................... 97.08

Kasein:

härdat .......................... 39.04

annat .......................... 35.01

Kaseinater och andra kaseinderivat. . 35.01

Kaseinlim .................. 35.01, 35.06

Kasjunötter ....................... 08.01

Kassakistor ...................... 83.03

Kassakontrollapparater ............ 84.52

delar och tillbehör därtill ........ 84.55

Kassaskåp ........................ 83.03

Kassetter till kameror ........ 90.07—08

s. 149 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

149

Tulltaxe-

nummer

Kassuner .......................

. . 89.05

Kastanjer ........................

. . 08.05

Kastanjetter ....................

. . 92.06

delar och tillbehör därtill......

. 92.10

Kataplasmer ....................

. . 30.04

Katapulter ......................

. . 88.05

Katgut:

steril ........................

. . 30.05

av natursilke..................

. . 50.08

av syntetiskt eller konstgjort tex-

tilmaterial ...................

. . 51.02

av tarmar etc.................

. . 42.06

Katodstrålerör ...................

. . 85.21

Kautschuk och varor därav .....

. Kap. 40

Kaviar och kaviarersättning . . . .

. . 16.04

Kedjor, av

järn eller stål ................

. . 73.29

koppar ........................

. . 74.13

Kemiska föreningar:

oorganiska ...................

Kap. 28

organiska ....................

Kap. 29

Keramiska produkter ............

Kap. 69

skärvor och brottstycken därav

. . 25.32

Ketonaldehyder, ketonalkoholer, keto-

ner och ketonfenoler ..........

. . 29.13

Ketonsyror ......................

. . 29.16

Kikare .........................

. . 90.05

Kilar:

klyv- ..........................

. . . 82.01

av järn eller stål..............

. . 73.32

av koppar .....................

. . 74.15

Kimrök ........................

. . 28.03

Kinoapparater ..................

. . 90.08

Kinofilm ................... 37.06, 37.07

Kinonaldehyder, kinonalkoholer, kino-

ner och kinonfenoler ..........

. . 29.13

Kinoprojektorer ................

. . . 90.08

Kirurgiska instrument...........

. . 90.17

Kisel ............................

. . . 28.04

Kiselgur ........................

, . . 25.12

värmeisolerande produkter därav 69.01

Kiseljärn och kiselmanganjärn . . .

. . . 73.02

Kitt ............................

. .. 32.12

Klämmer till häftapparater ......

. . . 83.05

Klarspån ......................

. .. 44.09

Klementiner, färska eller torkade

. . 08.02

Kli .............................

. . . 23.02

Klichéer och klichétillvcrkningsma-

skiner .......................

. . . 84.34

Klippnät, av

aluminium ...................

. .. 76.14

Tulltaxe
nummer
-

järn eller stål .................. 73.28

koppar .......................... 74.12

Klippverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ........................ 82.13

Klister ......................... Kap. 35

Klor (av djur) .................... 05.09

Klor.............................. 28.01

Klorater av metaller .............. 28.32

Klorfluorkolväten ................. 29.02

Klorider av metaller .............. 28.30

Kloriter av metaller .............. 28.31

Klorkalk .......................... 28.31

Klorsulfonsyra .................... 28.06

Klorväte .......................... 28.06

Klosettskålar ..................... 69.10

Kläder:

begagnade ...................... 63.01

av asbest ........................ 68.13

av gummi ...................... 40.13

av läder eller konstläder ........ 42.03

av trikå ..................... Kap. 60

av vävnader eller filt.......... Kap. 61

Klämplattor ...................... 73.16

Klövar ............................ 05.09

Klöver ............................ 12.10

Klöverfrön ........................ 12.03

Klövolja .......................... 15.06

Knalldosor ........................ 36.05

Knappar och knappformar ........ 98.01

Knappnålar, av

järn eller stål.................... 73.34

koppar ......................... 74.19

Knappämnen ...................... 98.01

Knivar:

av oädel metall:

fisk- och smör- .............. 82.14

hugg-, för slakt och charkuteri. . 82.13

hö- och halm- ................ 82.01

maskin- ...................... 82.06

rak-........................... 82.11

röj- .......................... 82.01

andra ......................... 82.09

Knivblad, till

knivar, hänförliga till nr 82.09 . . 82.10

rakknivar ...................... 82.11

Knäskydd av gummielastisk trikåväv 60.06

Koaxialkabel ...................... 85.23

Kobolt och varor därav............ 81.04

Kobolthydroxider och koboltoxidcr . . 28.24

Koffertar ......................... 42.02

Koffertlås ......................... 83.01

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Kokapparater:

för hushållsbruk:

elektriska .................... 85.12

av järn eller stål .............. 73.36

av koppar ..................... 74.17

andra .......................... 84.17

Kokosnötter, färska eller torkade . . 08.01

Koks:

av mineraltjärbeck .............. 27.08

petroleum- ...................... 27.14

av stenkol, brunkol eller torv .... 27.04

Kol:

artiklar därav, för elektriskt ändamål

............................ 85.24

aktiverat ....................... 38.03

brun- ............................ 27.02

djur-........................... 38.02

kemiskt rent .................... 28.03

retort- ......................... 27.05

rit- .............................. 98.05

sten- ........................... 27.01

trä- ............................. 44.02

Kolborstar ........................ 85.24

Koldioxid .......................... 28.13

Koldisulfid ....................... 28.15

Kollergångsstenar ................ 68.04

Kollodiumemulsion, ljuskänslig .... 37.08

Kolofonium ...................... 38.08

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Kolsvavla ......................... 28.15

Kolsyra .......................... 28.13

Kolväten:

gasformiga ...................... 27.11

andra ........................... 29.01

Kompasser ...................... 90.14

Kompressorer ...................... 84.11

Kondensatorer .................... 85.18

Kondensatorpapper ................ 48.01

Konsoler ......................... 83.02

Konstbast .......................... 51.02

Konstgjorda textilfibrer:

korta ........................ Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Konstister ........................ 15.13

Konstläder ....................... 41.10

Konstnärsfärger .................. 32.10

Konsttarmar ...................... 39.04

Konstverk ...................... Kap. 99

Kontorsartiklar, av

glas ............................ 70.13

oädel metall ................ 83.04—05

papper eller papp ............... 48.18

Tulltaxe
nummer
Kontorsböcker

.................... 48.18

Kontorsmaskiner .............. 84.51—54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Kontrollapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Kontrollinstrument, ej hänförliga till

annat nummer .................. 90.16

Konvertrar ....................... 84.43

Kopal:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Kopieringsapparater och kopierings
-

ramar .......................... 90.10

Kopieringspapper .................. 48.13

Koppar och varor därav ........ Kap. 74

Kopparskärsten ................... 74.01

Kopparsulfat ...................... 28.38

Koppartillsatslegeringar............ 74.02

Kopplingar, elektromagnetiska .... 85.02

Kopplingsbelägg av asbest.......... 68.14

Kopplingsdosor ................... 85.19

Kopra ............................. 12.01

Korall:

bearbetad; varor därav.......... 95.05

obearbetad ..................... 05.12

Korgmakeriarbeten ................ 46.03

Korgvide .......................... 14.01

Koriander ........................ 09.09

Kork och varor därav............ Kap. 45

Korkbearbetningsmaskiner......... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Kornlack ......................... 13.02

Korpar ............................ 82.01

Korrespondenskort ................ 48.14

Korsetter .......................... 61.09

Korsettfjädrar .................... 98.13

Korsningsspetsar................... 73.16

Kort för statistikmaskiner ........ 48.21

Kortbrev .......................... 48.14

Kortregisterlådor .................. 83.04

Korund:

konstgjord ...................... 28.20

naturlig ........................ 25.13

Korv ............................. 16.01

Kosmetiska preparat .............. 33.06

Kragar ..................... 61.03, 61.08

Kragknappar ...................... 98.01

Krampor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

151

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Kranar:

Kuvert ......................

48.14

lyft- ............................

84.22

Kvarnindustrimaskiner ......

84.29

andra ..........................

84.61

Kvarnstenar .................

68.04

Kranbilar...................

87.03

Kvarts och kvartsit.........

25.06

delar och tillbehör därtill........

87.06

Kvastar ....................

96.01

Kranvagnar för järnvägar och spår-

Kvicke ......................

05.08

vägar ..........................

86.06

Kvicksilver ..................

28.05

delar därtill ....................

86.09

Kvicksilverlikriktare ........

85.01

Krasse: se Köksväxter

Kvicksilverorganiska föreningar ....

29.33

Krattor ............................

82.01

Kvistar till prydnad ........

06.04

Kresol ............................

29.06

Kvittenfrukter, färska ......

08.06

Krigsfartyg ........................

89.01

Kvävegödselmedel ..........

31.02,

31.05

Kristaller, monterade piezoelektriska,

Kylapparater, kylmaskiner och kyl-

kristalldioder, kristalltrioder o. d.

85.21

skåp ............

84.15

Krita:

Kålrötter ....................

12.10

biljard-, pastell-, rit- och skräddar-

98.05

Käglor, keramiska, för temperatur-

fosfat- ..........................

25.10

mätning ..................

38.19

annan ...........................

25.08

Kärnbindemedel ............

38.10,

38.19

Krokar, av

Kättingar av järn eller stål . .

73.29

järn eller stål .............. 73.31—32

Käx .........................

19.08

koppar ...................... 74.14—15

Köksartiklar av glas .........

70.13

Krollsplint ........................

14.02

Köksfläktar ..................

85.06

Krom och varor därav ............

81.04

Köksväxter:

Kromater av metaller..............

28.47

färska, kylda, frysta, torkade eller

Kromhydroxider och kromoxider . .

28.21

i tillfälligt konserverande

lös-

Krommagnesitprodukter............

69.02

ningar .....................

. 07.01—04

Krosskorn av sten ................

25.17

inlagda i ättika eller ättiksyra eller

Krukor, av

på annat sätt konserverade .

. 20.01—02

glas ............................

70.10

Köksväxtfrön ................

12.03

keramiskt material ..............

69.09

Körsbär, färska .............

08.07

Krusbär, färska ..................

08.08

Körsbärsträd .................

06.02

Krut ..............................

36.01

Körtlar för organoterapeutiskt

bruk

30.01

Kryddnejlikor ....................

09.07

Körvel: se Köksväxter

Kryddor ...................... 09.04—10

Kött:

Kryddsalvia .......................

12.07

berett eller konserverat .....

. 16.01—02

Kryolit ...........................

25.28

färskt, kylt, fryst etc......

Kap. 2

Kryssfaner ........................

44.15

Köttextrakt ..................

16.03

Krås till kläder för kvinnor eller flic-

Köttkvarnar, vägande högst 10

kg/st

82.08

kor ............................

61.08

Köttsaft ....................

16.03

Kräftdjur:

beredda eller konserverade ......

16.05

färska, kylda, frysta etc.........

03.03

Jj

Ivubbar av trä ....................

44.06

Kuddar...........................

94.04

Laboratorieartiklar av glas . .

70.17

Kugghjul ..........................

84.63

Lack, sigill- och butelj- .....

98.09

Kuggskenor.......................

73.16

Lacker ......................

32.09

Kuggväxlar ........................

84.63

Lackläder ...................

41.08

Kullager ..........................

84.62

Lagerblad och lagerbär .......

.....

09.10

Kulor av glas ......................

70.03

Lagerhus ....................

84.63

Kulspetspennor ...................

98.03

Lakritsextrakt ..............

13.03

Kultivatorer .......................

84.24

Laktamer ....................

29.37

Kummin ..........................

09.09

Laktofosfater ................

29.19

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Tulltaxe
mirnmer
-

Laktoner ....................

..... 29.37

Lamellplattor .................

..... 44.16

Laminariastift, sterila ........

..... 30.05

Lampor:

båg-........................

..... 85.20

fick- .......................

..... 85.10

gasurladdnings- och glöd- . . .

..... 85.20

av trä ...................

..... 44.27

för ultravioletta eller infraröda

strålar ....................

..... 85.20

Lampsvart ...................

..... 28.03

Lanolin ......................

..... 15.05

Lantbruksmaskiner o. d.......

84.24—28

Lantmäteriinstrument ........

..... 90.14

Lav till prydnad .............

..... 06.04

Lax, inkokt ................

..... 16.04

Lecitiner ............

..... 29.24

Ledningar, elektriska .........

..... 85.23

Legeringar:

ferro- ......................

..... 73.02

guld- ......................

..... 71.07

koppartillsats- .............

..... 74.02

platina- och platinametall- .

..... 71.09

pyrofora ...................

..... 36.07

silver- .....................

..... 71.05

Leksaker .................

. 97.01—03

Lemmar, konstgjorda ........

..... 90.19

Lemonader ...........

..... 22.02

Lera:

aktiverad..............

..... 38.03

annan ....................

..... 25.07

Leucit .......................

..... 25.31

Lever:

fisklever: se Fisk

annan:

beredd eller konserverad .

. 16.01—02

färsk, kyld, fryst etc.....

.....Kap. 2

Liar ........................

..... 82.01

Likriktare ....................

..... 85.01

Likör ...................

..... 22.09

Liljekonvalje .................

..... 06.01

Lim ..........................

. . . Kap. 35

Limläder ...................

..... 05.06

Lin ..........................

.......54.01

Linbanor .....................

..... 84.22

Lind ......................

..... 06.02

Lindbast .....................

..... 14.01

Linkastningsapparater .......

..... 93.04

delar därtill ...............

..... 93.06

Linoleummattor .............

..... 59.10

Linolja .......................

. 15.07—08

Linoljefettsyra ................

..... 15.10

Tulltaxe
nummer
Linor,

av

aluminiumtråd .................. 76.12

blytråd ........................ 78.06

järn- eller ståltråd .............. 73.25

koppartråd ...................... 74.10

textilmaterial .................. 59.04

Linser ........................ 90.01—02

Linskivor ........................ 84.63

Linslagningsmaskiner ............. 84.59

Lister, av

keramiskt material ............. 69.05

trä ............................. 44.19

Litografier ....................... 99.02

Livräddningsraketer .............. 36.05

Livsmedelsautomater .............. 84.58

Livsmedelsindustrimaskiner, ej hänförliga

till annat nummer ...... 84.30

Ljudupptagningsapparater:

för kinobruk .................. 90.08

andra .......................... 92.12

Ljung ............................ 06.03

Ljus ............................. 34.06

Lock av glas ...................... 70.10

Lockar ............................ 67.04

Lockpipor ........................ 92.08

Lok .......................... 86.01—03

delar därtill .................... 86.09

Lokomobiler ...................... 84.04

Lornjetter ........................ 90.04

Luft, flytande...................... 28.53

Luftfartyg ...................... Kap. 88

Luftkonditioneringsapparater ...... 84.12

Luftpumpar ...................... 84.11

Luftskepp ........................ 88.01

delar därtill .................... 88.03

Luminoforer:

oorganiska ...................... 32.07

organiska ....................... 32.05

Lump ............................ 63.02

Lupiner ........................... 12.10

frön därav ..................... 12.03

Lusern ........................... 12.10

Lustfartyg ........................ 89.01

Lyftblock ........................ 84.22

Lyftdon, elektromagnetiska ........ 85.02

Lyftkranar ........................ 84.22

Lyktor, elektriska............. 85.09—10

Lådor av trä ...................... 44.21

Lås ............................... 83.01

Låsbrickor, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

153

Tulltaxe-

nummer

Läder ......................

. . . . Kap. 41

Läderavfall .................

...... 41.09

Läderfärger, beredda ........

...... 32.09

Läderlndustrimaskiner ......

. . 84.41—42

Lädervaror ..................

. ... Kap. 42

Läggmaskiner för vävnader . .

...... 84.40

Läkemedel ...................

....... 30.03

Lärk ........................

...... 06.02

Lödmedel ..................

...... 38.13

Lök, ätbar: se Köksväxter

Lökar av prydnadsväxter . . . .

...... 06.01

Lönn .......................

....... 06.02

Löshår .....................

...... 67.04

Lösningar av ovulkat gummi

...... 40.06

Lösningsmedel:

av terpeuer etc...........

...... 38.07

utgörande blandningar för

lacker 38.18

M

Madrasser ........................ 94.04

Magar ............................. 05.04

Magnesit ......................... 25.19

Magnesitprodukter ................ 69.02

Magnesium och varor därav .... 77.01—03

Magnesiumhydroxid .............. 28.18

Magnesiumkarbonat, naturligt..... 25.19

Magnesiumoxid och magnesiumper
oxid

............................ 28.18

Magneter .......................... 85.02

Majs ............................. 10.05

Majsflingor ........................ 19.05

Makadam......................... 25.17

Makaroner ........................ 19.03

Makulatur ........................ 47.02

Malm ............................. 26.01

Malt ............................. 11.07

Maltdrycker ....................... 22.03

Maltextrakt .......... 19.01

Malört ............................ 12.07

Mandariner, färska eller torkade . . 08.02

Mandel ............................ 08.05

Mangan och varor därav .......... 81.04

Manganoxider .................... 28.22

Mango och mangostan, färska eller

torkade ........................ 08.01

Manikyrverktyg ................... 82.13

Manillafibrer ...................... 57.02

Maniokrot ........................ 07.06

Manometrar ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Tulltaxe
nummer
-

Manschetter ................ 61.03, 61.08

Manschettknappar ................. 98.01

Manöverapparater för järnvägar etc.:

elektriska ...................... 85.16

mekaniska ...................... 86.10

Manövertavlor .................... 85.19

Margarin .......................... 15.13

Markiser ......................... 62.04

Marmelader .......... 17.04, 18.06, 20.05

Marmor .......................... 25.15

Maskinborstar ..................... 96.02

Maskiner och apparater, elektriska Kap. 85

Se i övrigt de olika benämningarna

Maskiner och apparater, icke elektriska

i1

adresserings- .........

.......... 84.54

biljett- ...............

.......... 84.52

84.32

bokförings- ..........

.......... 84.52

bryggeriindustri-, ej hänförliga till

annat nummer ................. 84.30

disk- .......................... 84.19

duplicerings- .................... 84.54

etiketterings- ................... 84.19

frankostämplings- .............. 84.52

förpacknings- .................. 84.19

gjut-, för metallindustrin ........ 84.43

glasbearbetnings- ......... 84.46, 84.57

gräsklippnings- ................. 84.25

gräv- .......................... 84.23

hårklippnings- .................. 82.13

jacquard- ...................... 84.38

kapsylerings- ................... 84.19

klichétillverknings- .............. 84.34

kontors- .................... 84.51—54

korkbearbetnings- .............. 84.47

kvarnindustri- .................. 84.29

kyl- ............................ 84.15

lantbruks- o. d............. 84.24—28

livsmedelsindustri-, ej

till annat nummer . . .

läderindustri- .......

lägg-, för vävnader . . .

metallbearbetnings- . .

mjölknings- .......

myntsorterings- o. d. .

hänförliga

.......... 84.30

...... 84.41—42

.......... 84.40

.......... 84.45

.......... 84.26

.......... 84.54

1 Härunder ha först upptagits sådana ord,

vilkas sista sammansättningsdel är »maskin»;

därefter ha upptagits maskiner och

apparater »för visst ändamål». Se i övrigt

de olika benämningarna.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

pappersbruks- ..............

Tulltaxe-

nummer

.... 84.31

pappersvaru- ................

. . . . 84.33

press-, för vävnader ........

____ 84.40

påfyllnings- ................

. . . . 84.19

rensnings-, för spannmål etc.

. . . . 84.25

rull-, för vävnader ..........

. . . . 84.40

räkne- ......................

____ 84.52

skaft- ......................

. . . . 84.38

skriv- ..............

. . . . 84.51

skär-:

för papper eller papp......

. . . . 84.33

för vävnader ..............

. ... 84.40

skörde- ....................

____ 84.25

slaggranulerings- ....

____ 84.59

slåtter- ......................

. . . . 84.25

sorterings-, för spannmål etc.

____ 84.25

statistik- ...................

____ 84.53

stenbearbetnings- ............

____ 84.46

stryk- .......................

. . . . 84.40

svets- o. d.................

. ... 84.50

sy- ..........................

. . . . 84.41

så- .........................

... 84.24

sätt- ...........

. . . . 84.34

tillslutnings-...........

. . . . 84.19

trikå- ......................

.... 84.37

tryck-:

för vävnader, tapeter etc. . ..

.. . . 84.40

andra .....................

... 84.35

träbearbetnings- o. d..........

. . . 84.47

tvätt- .......................

. . . 84.40

typgjutnings- ...............

. . . 84.34

varp- och varpklistrings- .....

. . . 84.37

ång- .........................

. 84.04—05

för uppvärmning, kokning etc. eller

annan behandling som innebär

temperaturändring .............. 84.17

för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl ............ 84.19

för inpressning av kolsyra i drycker

............................ 84.19

för utsprutning, spridning eller finfördelning

av flytande eller pulver
formiga

ämnen................. 84.21

för jord- eller bergarbete........ 84.23

för bearbetning av spannmål eller

baljväxtfrön .................... 84.29

för tillverkning av filthattar .... 84.39

för tillverkning av linoleum e. d. 84.40

för sortering, siktning etc. av jord,

sten, malm etc................. 84.56

för hoppressning eller formning av

mineraliska ämnen ............ 84.56

Tulltaxe
nummer
för

tillverkning av gjutformar av

sand e. d....................... 84.56

för tillverkning av elektriska glödlampor,

elektronrör e. d......... 84.57

Maskinverktyg ................ 82.05—06

Massageapparater o. d............. 90.18

Master av järn eller stål .......... 73.21

Matbröd .......................... 19.07

Materialprovningsapparater och ma
terialprovningsmaskiner

........ 90.22

Matriser, för

tillverkning av grammofonskivor 92.12

tryckerier ...................... 84.34

Matte ............................ 09.03

Mattor, av

flätningsmaterial................ 46.02

textilmaterial............... 58.01—02

Medicinska instrument ............ 90.17

Mejeriprodukter ..................Kap. 4

Mejram: se Köksväxter

Mekaniker till pianon............. 92.10

Mekanismer till samlingspärmar .. 83.05

Mekanoterapeutiska apparater ..... 90.18

Melass ...................... 17.03, 17.05

Meloner, färska .................. 08.09

Menagerier, ambulerande .......... 97.08

Mentol ........................... 29.05

Meridiancirklar .................... 90.06

Metaldehyd, utgörande bränsle .... 36.08

Metallbearbetningsmaskiner ....... 84.45

delar och tillbehör därtill ...... 84.48

Metaller, oädla, pläterade med ädel

metall samt varor därav ...... Kap. 71

Metaller, oädla, och varor därav Kap. 73—83

Metaller, ädla, i kolloidal form;

amalgamer av ädla metaller; föreningar

av ädla metaller ........ 28.49

Metaller, ädla och varor därav . . Kap. 71

Metallkarbidblandningar, icke sintrade

............................ 38.19

Metallorganiska föreningar .... 29.33—34

Metallsalter av oorganiska syror Kap. 28 :V

Metalltrådslampor ................ 85.20

Metalltrådssaxar .................. 82.03

Metanol, rå ...................... 38.09

Meteorologiska instrument och apparater

........................... 90.14

Metol ............................. 29.23

Metronomer ...................... 92.10

Metylalkohol, rå .................. 38.09

Metylcyklohexanol ................ 29.05

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Metylcyklohexanon ................ 29.13

Mikafolier och mikanitplattor ...... 68.15

Mikrobvacciner ................... 30.02

Mikrofoner ........................ 85.14

Mikrometrar ...................... 90.16

Mikroskop .................... 90.11—12

Mikrotomer ........................ 90.25

Mimosa .......................... 06.03

Mineraliska bränslen och mineraloljor

........................ Kap. 27

Mineraltjärbeck .................. 27.08

Mineraltjäror .................... 27.06

Mineralull och varor därav ........ 68.07

Mineralvatten .................... 22.01

Mineralvaxer ..................... 27.13

Minor ............................ 93.07

Mjöd ............................ 22.07

Mjöl:

av animaliskt ursprung ......... 23.01

av baljväxtfrön, ätbara ........ 11.03

av ben ......................... 05.08

av elfenben ..................... 05.10

av frukter, hänförliga till kap. 8 11.04

av frön och frukter, oljehaltiga . . 12.02

gluten- ........................ 11.09

av horn ......................... 05.09

av mjukgummi ................ 40.04

av mussel- eller sköldpaddsskal 05.11—12

av potatis ...................... 11.05

av sago eller till nr 07.06 hänförliga

rötter och rotknölar ........ 11.06

av spannmål ................... 11.01

Mjölk ........................ 04.01—02

Mjölkningsmaskiner ............... 84.26

Mjölksyra ........................ 29.16

Modeller för demonstrationsändamål 90.21

Modelleringsmassor 34.07

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Moderlut från saltframställning . . 25.01

Modernejlikor .................... 09.07

Molybden och varor därav ........ 81.02

Monometylparaaminofenolsulfat . . . 29.23

Montanvax ....................... 27.13

Monumentsten ................ 25.15—16

Moppar ........................... 96.02

Mosaikbitar av sten .............. 68.02

Mossa till prydnad ................ 06.04

Motorcyklar ....................... 87.09

delar och tillbehör därtill........ 87.12

Motordressiner ................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

155

Tulltaxe
nummer
Motorer:
elektriska

................ 85.01, 85.08

andra ....................... 84.06—08

Motorfordon .................... Kap. 87

Motorgeneratorer .................. 85.01

Motorvagnar ...................... 86.04

delar därtill .................... 86.09

Moträler .......................... 73.16

Motstånd:

värme- .......................... 85.12

andra .......................... 85.19

Mudderverk ...................... 89.03

Muffar av textilmaterial, till kläder 61.11

Mufflar av eldfast keramiskt material

........................... 69.03

Mullit ............................ 25.07

Mulor och mulåsnor .............. 01.01

Munspel .......................... 92.04

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Munstycken av eldfast keramiskt

material ....................... 69.03

Murbruk .......................... 38.19

Murstenar av glas ................ 70.16

Murtegel ......................... 69.04

Musikinstrument .............. 92.01—08

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Musiknoter ....................... 49.04

Musiksågar ....................... 92.08

Muskot och muskotblomma ........ 09.08

Muttrar, av

järn eller stål .................. 73.32

koppar .......................... 74.15

Mynt ............................ 72.01

Mynta ............................ 12.07

Myntsorteringsmaskiner ........... 84.54

Myrsyra .......................... 29.14

Mysk .......................... 05.14

Målarböcker ...................... 49.03

Målningar ........................ 99.01

Målningsfärger .................... 32.09

Målningsrullar .................... 96.02

Människohår:

bearbetat; varor därav ...... 67.03—04

obearbetat ...................... 05.01

Märlor, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar ........................ 74.14

Mätinstrument, ej hänförliga till annat

nummer .................... 90.16

Möbellister ....................... 44.19

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
-

Möbler:

för spel ........................ 97.04

för inbyggnad av symaskiner .... 84.41

andra ........................ Kap. 94

Mösskärmar ..................... 65.07

N

Naftalen .......................... 29.01

Naften- och naftensulfosyror, råa . . 38.19

Naftol ............................ 29.06

Naftolfärgämnen .................. 32.05

Naftylamin ........................ 29.22

Nagelfilar ........................ 82.13

Naglar ............................ 05.09

Namnplåtar av oädel metall ...... 83.14

Natriumformaldehydsulfoxylat..... 28.36

Natriumfosfater ................... 28.40

Natriumhydroxid ................. 28.17

Natriumklorid .................... 25.01

Natriumnitrat, innehållande högst 16

viktprocent nitrogen ...... 31.02, 31.05

Natriumperhorat .................. 28.46

Natriumperoxid .................. 28.17

Natriumsilikater .................. 28.45

Natriumxantogenater .............. 29.31

Nattvardsbröd .................... 19.06

Naturgummi ...................... 40.01

kemiska derivat därav .......... 39.05

Naturpärlor ...................... 71.01

varor därav ..................... 71.15

Navigationsinstrument ............ 90.14

Necessärer ....................... 42.02

Nefelin och nefelinsyenit.......... 25.31

Nejlikstjälkar .................... 09.07

Nickel och varor därav.......... Kap. 75

Nickelskärsten .................... 75.01

Niob och varor därav ............ 81.04

Nitar:

rör- och tvåspets- .............. 83.09

av järn eller stål .............. 73.32

av koppar ...................... 74.15

av zink ......................... 79.06

Nitranilin ........................ 29.22

Nitrater .......................... 28.39

Nitrider .......................... 28.57

Nitrilföreningar .................. 29.27

Nitriter ........................... 28.39

Nivåmätare ...................... 90.24

delar och tillbehör därtill ...... 90.29

Nockplåtar av zink................ 79.05

Nonen ............................. 29.01

Tulltaxe
nummer
-

Noppor av textilmaterial .......... 59.01

Nukleinsyror ..................... 29.35

Nummerbrickor av oädel metall .... 83.14

Nyckelämnen och nycklar.......... 83.01

Nålkammar ...................... 84.38

Näbbar ............................ 05.09

Näringsmedel:

innehållande kakao ............. 18.06

av mjöl, stärkelse etc........... 19.02

ej hänförliga till annat nummer .. 21.07

Närsubstrat för odling av mikrober 38.16

Näsdukar, av

papper ........................ 48.21

textilmaterial .................. 61.05

Nät, av

aluminiumtråd ................. 76.13

järn- eller ståltråd ............ 73.27

koppartråd ..................... 74.11

textilmaterial .................. 59.05

Nätknytningar ................ 58.08—09

Nötkreatur ...................... 01.02

Nötter:

utgörande snidningsmaterial .... 14.04

jord- ............................ 12.01

andra .................... 08.01, 08.05

O

Objektiv .......................... 90.02

Oblatkapslar för läkemedel ........ 19.06

Obligationer ...................... 49.07

Ogräsbekämpningsmedel .......... 38.11

Oiticicaolja .................. 15.07—08

Oleomargarin, ej berett ............ 15.03

Oleum ............................ 28.08

Oliver: se Köksväxter

Oljekakor ........................ 23.04

Oljor:

animaliska.................... Kap. 15

harts- .......................... 38.08

mineral- ...................... Kap. 27

trätjär- .................... 38.09, 38.18

vegetabiliska:

feta......................... Kap. 15

flyktiga .................... Kap. 33

Omformare ........................ 85.01

Onduleringsapparater .............. 85.12

Oorganiska kemiska produkter . . Kap. 28

Opa, beredda .................... 32.08

Operationsbord .................... 94.02

Opium ........................... 13.03

s. 157 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195it

Tulltaxe
nummer
Optiska

instrument och apparater,

ej hänförliga till annat nummer .. 90.13

Optiskt glas:

bearbetat ................... 90.01—02

obearbetat ...................... 70.18

Orderböcker ...................... 48.18

Organiska kemiska produkter .... Kap. 29

Orglar och orgelharmonier . . 92.03, 92.07

delar och tillbehör därtill ...... 92.10

Originalskulpturer ................ 99.03

Orkestrion ........................ 92.08

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Ortopediska artiklar .............. 90.19

Ost ................................ 04.04

Ostmassa ......................... 04.04

Ostron: se Kräftdjur

Oxalsyra ......................... 29.15

Oxibromider av metaller .......... 28.33

Oxider, av

ickemetaller ................ Kap. 28 :II

metaller.................... Kap. 28:IV

Oxidjodider av metaller .......... 28.34

Oxihalogenider av ickemetaller .... 28.14

Oxidklorider av metaller .......... 28.30

Oxygen .......................... 28.04

Ozokerit .......................... 27.13

Ozonterapeutiska apparater ........ 90.18

p

Packningar:

satser därav ...............

..... 84.64

av metallplåt i förening med annat

material ...................

..... 84.64

av papper .................

..... 48.21

av textilmaterial ...........

..... 59.17

Pagineringsstämplar .........

..... 98.07

Paljetter .....................

..... 83.10

Pansarslangar av vulkat mjukgummi 40.09

Pantografer .................

..... 90.16

Papeterier ...................

..... 48.14

Papiljotter av järn eller stål .

..... 73.34

Papper och papp:

garn och textilvaror därav .

. . . Avd. XI

ljuskänsliga ...............

..... 37.03

slip- .......................

..... 68.06

i rullar eller ark...........

48.01—07

tillskurna; varor därav ......

. 48.10—21

Pappersbruksmaskiner .......

..... 84.31

Pappersklämmor .............

..... 83.05

157

Tulltaxe
nummer
Pappersknivar

.................... 82.13

Pappersmassa .................... 47.01

Papperstapeter .................... 48.11

Pappersvarumaskiner ............. 84.33

Paraffin .......................... 27.13

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Paranötter ........................ 08.01

Paraplyer och parasoller .......... 66.01

Parfymer .......................... 33.06

Parkettstav:

icke sammansatt ................ 44.13

sammansatt .................... 44.23

Pastellkrita ...................... 98.05

Pedikyrverktyg .................... 82.13

Pekannötter ...................... 08.05

Pektin ............................ 13.03

Penicillin ........................ 29.44

läkemedel därav ................ 30.03

Pennformeringsapparater .......... 84.54

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Pennförlängare .................... 98.03

Pennor ....................... 98.03—05

Pennskaft ......................... 98.03

Penslar .......................... 96.02

Pentanol .......................... 29.04

Peppar:

kubeba- ......................... 12.07

sötpaprika: se Köksväxter

annan .......................... 09.04

Pepparrot: se Köksväxter

Peptoner ......................... 35.04

Perborater av metaller ............ 28.46

Perbromater av metaller .......... 28.33

Pergament......................... 41.07

Pergamentpapper och pergamentpapp 48.03

Perjodater av metaller ............ 28.34

Perkarbonater av metaller ........ 28.42

Perklorater av metaller............ 28.32

Perklorsyra ........................ 28.13

Permanganater av metaller ........ 28.47

Peroxider av metaller ........ Kap. 28:IV

Peroxikarbonater av metaller ...... 28.42

Peroxisulfater av metaller ........ 28.38

Persikokärnor ..................... 12.08

Persikor, färska .................. 08.07

Persilja: se Köksväxter

Personvagnar för järnvägar och spårvägar

.......................... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Persulfater av metaller ............ 28.38

Peruker ........................... 67.04

Petroleumgaser ................... 27.11

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
Petroleumvax

.................... 27.13

Pianon ...................... 92.01, 92.07

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Piassava .......................... 14.03

Pigment, rivna i linolja etc....... 32.09

Pimsten:

wiener- ........................ 68.05

annan ........................... 25.13

Pincenéer ........................ 90.04

Pincetter .......................... 82.03

Pine oil .......................... 38.07

Pinnar av trä .................... 44.09

Piskor ............................ 66.02

Pistoler ................. 93.02, 93.04—05

delar därtill .................... 93.06

Plakatfärger ...................... 32.10

Planglas ...................... 70.04—07

Planimetrar ...................... 90.16

Planscher ........................ 49.11

Planschetter ...................... 98.13

Plaster och varor därav.......... Kap. 39

Platina och platinametaller samt legeringar

och varor därav ...... Kap. 71

Platiner .................... 73.07, 73.15

Plattor:

av asbest....................... 68.13

byggnads-:

av glas ........................ 70.16

av pappersmassa etc........... 48.09

filter-, av pappersmassa etc....... 48.08

golv- och vägg-, keramiska . . 69.07—08

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk-................... 40.05, 40.08

av hårdmetall ........ 82.07

lamell-, av trä etc............... 44.16

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av vegetabiliskt material jämte mi
neraliskt

bindemedel ............ 68.09

Plomber .......................... 83.13

Plommon, färska .................. 08.07

Plommonkärnor .................. 12.08

Plommonträd ..................... 06.02

Plyschvävnader ................... 58.04

Plånböcker ........................ 42.02

Plåt, av

aluminium ...................... 76.03

bly ............................ 78.03

järn eller stål ............ 73.13, 73.15

koppar .......................... 74.04

magnesium ..................... 77.02

Tulltaxe
nummer
nickel

.......................... 75.03

tenn ............................ 80.03

zink ............................ 79.03

Plåtar:

för fotobruk .......... 37.01, 37.04—05

tryck- ........................... 84.40

för grafiskt ändamål ............ 84.34

Plåtsaxar......................... 82.03

Plåtämnen av järn eller stål . . 73.08, 73.15

Polarimetrar ...................... 90.25

Polermedel ........................ 34.05

Polerskivor, av

mineraliska ämnen .............. 68.04

textilmaterial ................... 59.17

Polysulfider av metaller .......... 28.35

Pomponger ....................... 58.07

Pontonkranar ..................... 89.03

Poppel ............................ 06.02

Porfyr ........................... 25.16

Porslinsfärger, beredda ............ 32.08

Portföljer ......................... 42.02

Portföljlås ........................ 83.01

Portmonnäer ...................... 42.02

Positiv ............................ 92.08

delar och tillbehör därtill ........ 92.10

Postvagnar för järnvägar .......... 86.05

delar därtill .................... 86.09

Potatis: se Köksväxter

Potentiometrar.................... 85.19

Premier jus........................ 15.02

Presenningar ..................... 62.04

Pressar:

frukt- .................... 84.27, 85.06

halm- och foder- ................ 84.25

saft-, vägande högst 10 kg/st .... 82.08

tryck-:

för vävnader, tapeter etc....... 84.40

andra ......................... 84.35

Pressjärn, elektriska .............. 85.12

Pressmaskiner för vävnader........ 84.40

Presstalg .......................... 15.03

Prismor ...................... 90.01—02

Produktionsräknare ............... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Profilprojektorer ................. 90.16

Profilstång av järn eller

stål ................ 73.11, 73.15, 73.21

Projektionsskärmar ............... 90.10

Promenadkäppar .................. 66.02

ämnen av trä därtill ............ 44.10

Propån ............................ 27.11

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

159

Tulltaxe
nummer
Proppar,

av

glas ............................. 70.10

oädel metall .................... 83.13

Proteiner ....................... Kap. 35

Proteser .......................... 90.19

Protonmikroskop och protondiffrak
tionskameror

.................... 90.11

Provdockor ....................... 98.16

Provitaminer ...................... 29.38

Prydnadsartiklar, av

glas ...................... 70.13, 70.19

trä .............................. 44.27

Prydnadsföremål, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Psykotekniska apparater .......... 90.18

Psykrometrar .................... 90.23

Puddingpulver ........ 18.06, 19.02, 21.07

Pudervippor ...................... 96.05

Pulver och fjäll, av

aluminium ...................... 76.05

bly .............................. 78.04

koppar ......................... 74.06

magnesium ..................... 77.02

nickel ........................... 75.03

tenn ............................ 80.04

zink ............................ 79.03

Pulver:

av glas......................... 32.08

hud- ............................ 35.04

av hårdgummi .................. 40.15

av kött o. d..................... 23.01

av sten ......................... 25.17

för svetsning eller lödning ...... 38.13

Pulveriserat järn och stål ........ 73.05

Pumpar ....................... 84.10—11

Pumpor: se Köksväxter

Putsbollar ........................ 73.39

Putsmedel ........................ 34.05

Putsvantar ....................... 73.39

Pyrethrumextrakt ................ 13.03

Pyridin ........................... 29.35

Pyrmedel, konstgjorda ............ 32.03

Pyrogallol (pyrogallussyra) ....... 29.06

Pyrometrar ....................... 90.23

Pyrotekniska artiklar ............. 36.05

Påfyllningsmaskiner .............. 84.19

Pålkranar ......................... 84.23

Påsar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial ................... 62.03

Tulltaxe
nummer
-

Pälsskinn och konstgjord päls samt

varor därav .................. Kap. 43

Pärlemor, bearbetad, samt varor därav

............................. 95.02

Pärlor:

av glas .......................... 70.19

natur- .......................... 71.01

varor därav .................. 71.15

av oädel metall ................ 83.10

Päron, färska .................... 08.06

Päronträd ........................ 06.02

R

Radarapparater .................... 85.15

Radioaktiva kemiska grundämnen .. 28.50

Radiogrammofoner ................ 85.15

Radiomottagare och radiosändare . . 85.15

Rafia .............................. 14.01

Rafräschissörer ................... 98.14

Rakapparater:

icke elektriska, rakblad, rakhyvlar

och rakknivar ................... 82.11

elektriska ...................... 85.07

Rakor ............................. 82.01

Raktvål .......................... 34.01

Ramar, av

oädel metall, för tavlor o. d..... 83.12

trä, för tavlor o. d............... 44.20

zink, till takfönster ............ 79.05

Rami ............................. 54.02

Ramlister av trä .................. 44.19

Raspar ........................... 82.03

Redskap:

mekaniska .................... Kap. 84

av oädel metall .............. Kap. 82

av trä .......................... 44.25

Reflexpärlor av glas .............. 70.19

Refraktometrar ................... 90.25

Regulatorer:

elektriska...................... 85.19

till hydrauliska motorer ..... . 84.07

Reklamskyltar av oädel metall .... 83.14

Reläer ............................ 85.19

Remskivor ........................ 84.63

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt

eller konstgjort textilmaterial 51.02

Rengöringsmedel .................. 34.02

Rensningsmaskiner för spannmål etc. 84.25

Rep av gummi .................... 40.07

Rescffckter ........................ 42.02

Reservoarpennor .................. 98.03

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Resgodsvagnar för järnvägar .

delar därtill ...............

Resinoider....................

Resorcinol ...................

Respiratorer .................

Resväskor ...................

Resårbottnar ................

Iletorter av eldfast keramiskt

Tulltaxe-

nummer

..... 86.05

..... 86.09

..... 33.01

..... 29.06

..... 90.18

..... 42.02

..... 94.04

ma-

69.03

Iletortkol ...................

27.05

Revolvrar ..................

93.02,

93.04

delar därtill ...............

93.06

Rhenium och varor därav.....

81.04

Ithizomer av prydnadsväxter .

06.01

Ricinolja .....................

. 15.07—08

Ridspön .....................

66.02

Ringar av gummi, för hjul . . .

Ringklockor:

40.11

elektriska..................

85.17

andra ......................

Ris:

83.11

s. k. rostat.................

19.05

annat ......................

10.06

Risrot .......................

14.03

Ritbestick ...................

90.16

Ritböcker ...................

49.03

Ritinstrument................

90.16

Ritkol och ritkrita.............

98.05

Ritningar....................

49.06

Ritsinstrument ...............

90.16

Rivtändare ..................

36.04

Robotprojektiler .............

93.07

Rododendron ................

06.02

Rosmarin ....................

12.07

Rotationspressar .............

84.35

Rotfrukter, ätbara: se Köksväxter

Rotknölar:

av prydnadsväxter .........

06.01

med hög halt av stärkelse

eller

inulin .....................

07.06

Rotting ......................

14.01

Rullager ....................

84.62

Rullar, preparerade för ljudupptag-

ning eller inspelade .......

92.12

Rulljalusier av järn eller stål .

73.21

Rullkedjor av järn eller stål .

73.29

Rullmaskiner för vävnader . . .

84.40

Ryggsäckar ..................

42.02

Ryttare till kortregister, av oädel me-

tall .......................

83.05

Råg .........................

10.02

Rågummi ...................

40.01—04

Tulltaxe
nummer
Råolja

............................ 27.09

Råsilke .......................... 50.02

Råskenor .................... 73.06, 73.15

Råttgift .......................... 38.11

Räcken av järn eller stål .......... 73.21

Räfsor ........................... 82.01

Räkneinstrument .................. 90.16

Räknemaskiner .............. 84.52

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Räkneskivor och räknestickor ...... 90.16

Räler och rälskarvjärn ............ 73.16

Rännor av keramiskt material...... 69.06

Rödbetor och rödkål: se Köksväxter

Röjknivar ........................ 82.01

Rökpipor .......................... 98.11

Röntgenapparater ................. 90.20

Röntgenbilar ...................... 87.03

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Röntgenkontrastmedel ............ 30.05

Röntgenrör ........................ 90.20

Rör:

böjliga, av oädel metall.......... 83.08

isoler-, av oädel metall .......... 85.27

för svetsning eller lödning ...... 83.15

av aluminium .................. 76.06

av bly .......................... 78.05

av glas e. d........... 70.02—03, 70.11

av gummi:

hård- ........................ 40.15

mjuk- .................. 40.06, 40.09

av järn eller stål ............ 73.17—19

av keramiskt material:

eldfast......................... 69.03

annat ........................ 69.06

av koppar ...................... 74.07

av magnesium .................. 77.02

av nickel ...................... 75.04

av silver ........................ 71.05

av tenn ......................... 80.05

av zink ........................ 79.04

Röravskärare ...................... 82.03

Rördelar, av

aluminium ...................... 76.07

bly .............................. 78.05

järn eller stål .................. 73.20

koppar .......................... 74.08

tenn ............................ 80.05

zink ............................ 79.04

Rörnitar .......................... 83.09

Rötter:

cikoria- ......................... 12.05

foder- och kål- ................ 12.10

s. 161 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 195H

161

med hög

inulin

andra . . .

halt av stärkelse

S

Tulltaxe
nummer
eller
.

.... 07.06

. 06.01—02

:Sablar ......................

...... 93.01

Sackarin ....................

...... 29.26

Sadelmakeriarbeten för djur

...... 42.01

Saffran ....................

...... 09.10

Saft av frukter eller köksväxter____ 20.07

Saftpressar, vägande högst 10

kg/st 82.08

Salepsrot ...................

...... 07.06

Salicylsyra ..................

...... 29.16

Salpetersyra ................

...... 28.09

Salt .........................

...... 25.01

Saltsyra .....................

...... 28.06

Samlingspärmar .............

..... 48.18

Sammetsvävnader ...........

...... 58.04

Sand:

naturlig bitumenhaltig .....

..... 27.15

annan .....................

..... 25.05

Sandblästerapparater .........

..... 84.21

Sandsten ....................

..... 25.16

Sanitetsartiklar, av

aluminium ................

..... 76.15

järn eller stål .............

..... 73.38

keramiskt material .......

.......69.10

koppar .....................

.......74.18

Sanitetsbindor av vadd.......

..... 59.01

Sardeller: se Fisk

Sardininläggningar ...........

..... 16.04

Saxar:

bult-, metalltråds- och plåt-

____ 82.03

trädgårds- (för två händer)

.... 82.01

andra .....................

..... 82.12

Scarfar och sjalar ............

..... 61.06

Schellack ......................

..... 13.02

Sedlar ........................

..... 49.07

Segel ........................

..... 62.04

Segelflygplan .................

.... 88.02

delar därtill .................

.... 88.03

Segelgarn ....................

---- 59.04

Sekatörer ....................

.... 82.13

Senap, beredd ................

---- 21.03

Senapsfrön ..................

.... 12.01

Scnapspulver .................

. . . . 21.03

Senor ........................

---- 05.06

varor därav ................

---- 42.06

Serumampullcr av glas ........

. . . 70.17

Servetter av papper ..........

. . . . 48.21

Tulltaxe
nummer
.

. 05.14

.. 32.11

. . 87.09

. . 87.12

. . 83.14

. . 98.09

. . 19.06

. . 98.07

Sibet ...........................

Sickativ, beredda ...............

Sidvagnar .....................

delar och tillbehör därtill . . .

Siffror av oädel metall .........

Sigillack .......................

Sigilloblater ....................

Sigillstämplar ..................

Signalapparater:

elektriska:

för järnvägar etc............. 85.16

för cyklar eller motorfordon .. 85.09

andra ........................ 85.17

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Signalpistoler .................... 93.04

delar därtill .................... 93.06

Signalutrustning, elektrisk, för cyklar

eller motorfordon............ 85.09

Siktduk av textilmaterial .......... 59.17

Silicider .......................... 28.57

Silikater av metaller .............. 28.45

Silkeskokonger .............. 50.01, 50.03

Sillimanit ........................ 25.07

Silver och silverlegeringar samt va
-

ll Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr D 1

ror därav ...................

. Kap. 71

Silvernitrat .....................

... 28.49

Singel .........................

.. . 25.17

Sirap ...........................

... 17.02

Sirener, elektriska .............

. . . 85.17

Sittkäppar .....................

. . . 66.02

Sittmöbler .....................

. . . 94.01

Sjukhussängar .................

. .. 94.02

Sjukvagnar:

järnvägs- ....................

. . . 86.05

delar därtill ...............

. . . 86.09

andra .......................

. . . 87.13

Sjögräs ........................

... 14.02

Sjömärken .....................

. . . 89.05

Sjöskum:

bearbetat; varor därav .......

. . . 95.07

ej bearbetat .................

... 25.25

Skatt, av

oädel metall .................

. . . 82.15

trä .........................

... 44.25

Skaftmaskiner och skaftramar .

. . . 84.38

Skal:

utgörande snidningsmaterial . .

. . 14.04

av blötdjur ..................

. . 05.12

av frukter, ätbara:

kanderade, glaserade etc.....

. . 20.04

andra .......................

. . 08.13

un 1. Nr B l

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe-

nummer

kakao- .....................

. . . 18.02

av sköldpaddor ..............

... 05.11

Skandium ......................

... 28.05

föreningar därav .............

. . . 28.52

Skarpsill: se Fisk

Skedar, av oädel metall.........

. . . 82.14

Skeppskronometrar .............

... 91.04

delar därtill .......... 91.08,

91.10—11

Skeppsskorpor .................

... 19.07

Skiffer:

bearbetad; varor därav .......

. . . 68.03

obearbetad ...................

. . . 25.14

Skifferråolja ...................

... 27.09

Skiffrar, bituminösa ...........

. . . 27.15

Skiktträ ........................

44.15

Skinn, oberedda ..............

. ... 41.01

Skivspelare ....................

... 92.11

delar och tillbehör därtill.....

... 92.13

Skjortbröst ....................

... 61.03

Skjutbanor för nöjesfält e. d. .

. . . 97.08

Skjutmått .....................

. . . 90.16

Skoblock och skoläster av trä . . .

. . . 44.25

Skodon:

begagnade ...................

. . . 63.01

av asbest ....................

. ... 68.13

andra .......................

. Kap. 64

Skolkrita ......................

.... 98.05

Skopligg .......................

... 44.11

Skottväktare ...................

... 84.38

Skrapor ......................

. . .. 84.23

Skrin av trä ..................

. . . . 44.27

Skrivböcker...................

. . . . 48.18

Skrivkrita .....................

.... 98.05

Skrivmaskiner ................

. . . . 84.51

delar och tillbehör därtill

. . . . 84.55

Skrivpennor ...................

. ... 98.04

Skrivtavlor ...................

. . . . 98.06

Skrivunderlägg ................

. . . . 48.18

Skrot, av

aluminium..................

. . . . 76.01

bly .........................

. . . . 78.01

järn och stål ................

.... 73.03

koppar ......................

. . .. 74.01

magnesium .................

. .. . 77.01

nickel ......................

.... 75.01

tenn ........................

. ... 80.01

zink ........................

.... 79.01

ädel metall.................

. ... 71.11

Skruvar och skruvkrokar, av

järn eller stål ..............

. . .. 73.32

koppar .....................

..... 74.15

Skruvmejslar..................

82.04—05

Tulltaxe-

nummer

Skruvnycklar ................

82.03

Skruvstycken och skruvtvingar

82.04

Skruvöglor, av

järn eller stål .............

.....

73.32

koppar .....................

74.15

Skräddarkrita................

98.05

Skulpturer, original- .........

99.03

Skumglas i block eller plattor

70.16-

Skurpulver ...................

34.05

Skyddsglasögon ..............

90.04

Skyddsöverdrag till huvudbonader . .

65.07

Skyfflar .....................

82.01

Skyltdockor, skyltfigurer och

skylt-

ställ ......................

98.15

Sk3''ttlar .....................

84.38

Skålar, av eldfast keramiskt material

69.03

Skämtartiklar ...............

97.05

Skärcirklar ...................

82.04

Skärmaskiner, för

papper eller papp...........

84.33

vävnader ...................

84.40

Skäror ......................

82.01

Skärp ........................

61.11

Skärstål för maskiner .......

82.06

Skärv, av

glas ......................

70.01

keramiskt material ........

25.32

sten ......................

25.17

Skärverktyg, ej hänförliga till annat

nummer ..................

......

82.13

Sköldpadd, bearbetad, samt

varor

därav ....................

95.01

Skördemaskiner .............

84.25

Slabs ......................

73.07,

73.15

Slagg:

thomas- ..................

31.03,

31.05

annan ....................

26.02,

26.04

Slaggranuleringsmaskiner ....

84.59

Slaggull och varor därav ....

68.07

Slaginstrument .............

92.06

delar och tillbehör därtill

. .92.10

Slangar, av

gummi:

för hjul ................

40.11

andra ..................

40.09

oädel metall ..............

......

83.08

textilmaterial..............

59.15

Slingor av järn- eller ståltråd ....

73.25

Slipmedel:

naturliga .................

......

25.13

anbragta på vävnad, papper

etc. . .

68.06

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

163

Tulltaxe-

nummer

Sliprar, av

järn eller stål ............

...... 73.16

trä ........................

...... 44.07

Slipsar .....................

...... 61.07

Slipskivor:

monterade hand- eller fotdrivna . . 82.04

andra ....................

...... 68.04

Slipstenar ..................

...... 68.04

Slutare till kameror ........

. . 90.07—08

Slåttermaskiner ............

...... 84.25

Släpfordon ..................

...... 87.14

Slöjor ......................

...... 61.06

Smidesässjor och smidesstäd

...... 82.04

Smältstycken................

73.06, 73.15

Smältsäkringar ..............

...... 85.19

Smärgel ....................

...... 25.13

Smör ........................

...... 04.03

Smörgåskäx .................

...... 19.08

Smörjfetter ................

27.10, 34.03

Smörjmedel ..................

...... 34.03

Smörknivar av oädel metall . . ,

...... 82.14

Snidningsmaterial, vegetabiliskt .... 14.04

Snidningsmaterial, bearbetat,

samt

varor därav ...............

. . . Kap. 95

Sniljer och sniljgarn .........

..... 58.07

Sniljvävnader ...............

..... 58.04

Snö .........................

..... 22.01

Snöplogar ...................

84.23, 87.03

Snörhålsringar ...............

..... 83.09

Snörmakeriarbeten ...........

...... 58.07

Snörnålar ...................

..... 73.33

Socker .......................

. . . Kap. 17

Sockerarter, kemiskt rena, andra än

sackaros ...................

..... 29.43

Sockerbetor ...................

..... 12.04

Sockerkonfektyrer:

innehållande kakao.........

..... 18.06

andra.......................

..... 17.04

Sockerkulör .................

..... 17.02

Sockerlösningar ............

17.02, 17.05

Sockerrör och sockersnitsel .. .

..... 12.04

Sockertänger .................

..... 82.14

Socklar till glödlampor .......

..... 85.20

Sockor, av

trikå ......................

..... 60.03

vävnader ..................

..... 61.10

Sojabönor ...................

..... 12.01

Solarstearin ..................

..... 15.03

Solfjädrar ...................

..... 67.05

Solglasögon ...................

..... 90.04

Solv .........................

..... 84.38

Soppor, färdiga och soppreparat

.... 21.05

Soppslevar av oädel metall . . .

..... 82.14

Sorghum:

utgörande material för borstbin
deriarbeten

.....................

utgörande spannmål.............

Sorteringslådor av oädel metall ....

Sorteringsmaskiner för spannmål

Tulltaxe
nummer
-

14.03

10.07

83.04

etc............................

. 84.25

Sotningsapparater .................

. 84.02

Spackelfärger ....................

. 32.12

Spadar ...........................

. 82.01

Spannmål ......................

Kap. 10

varor därav ..................

Kap. 19

Spanska flugor ...................

. 05.14

Sparkcyklar .....................

. 97.01

Sparris: se Köksväxter

Sparrsockar .......................

. 82.04

Specialvagnar för järnvägar och spår-

vägar ..........................

. 86.05

delar därtill ....................

86.09

Spegeljärn ........................

73.01

Speglar:

bearbetade för optiskt bruk . . 90.01—02

av glas ..........................

70.09

av oädel metall ................

83.12

Spektrometrar ....................

90.25

Spel (lyftanordningar) ............

84.22

Spelapparater och spelautomater . . .

97.04

Speldosor ........................

92.08

delar och tillbehör därtill........

92.10

Spermaceti .......................

15.14

Spetsar ............................

58.09

Spetsvävnader.....................

58.09

Spik, av

järn eller stål ..................

73.31

koppar ..........................

74.14

zink ............................

79.06

Spillånga: se Fisk

Spindlar, spinnmunstycken och

spinnvingar ....................

84.38

Spiralslangar av vulkat mjukgummi

40.09

Spisar, av järn eller stål ........ .

73.36

Spiskummin ....................

09.09

Spjälor för behandling av frakturer

90.19

Spolpipor, av

papper eller papp ..............

48.20

trä .............................

44.26

Spontpålar .... ............ 73.11,

73.15

Sporer ...........................

12.03

Sportredskap och sportutrustning . .

97.06

Sprintar, av

järn eller stål ..................

73.32

koppar ..........................

74.15

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe
nummer
Sprundplåtar

och sprundtappar .... 83.13

Sprutpistoler ...................... 84.21

Sprängkapslar .................... 36.04

Sprängämnen, beredda ........ 36.01—02

Spårhållare, spårkorsningar och

spårplattor .................... 73.16

Spårvägsmateriel ............... Kap. 86

Spårvägssliprar, av

järn eller stål .................. 73.16

trä ............................. 44.07

Spårvägsvagnar ............... 86.04—07

delar därtill .................... 86.09

Spårväxlar ........................ 73.16

Spädningsmedel för lacker ........ 38.18

Spännen av oädel metall .......... 83.09

Spänningsregulatorer .............. 85.19

Staket av järn eller stål .......... 73.21

Stamknölar av prydnadsväxter .... 06.01

Stannater av metaller ............ 28.47

Startanordningar för luftfartyg .... 88.05

Startmotorer ..................... 85.08

Statistikmaskiner .................. 84.53

delar och tillbehör därtill........ 84.55

Statyetter, av

keramiskt material .............. 69.13

oädel metall .................... 83.06

Stavar, av

glas e. d..................... 70.02—03

hårdmetall ..................... 82.07

Stearin:

varor därav, gjutna eller formade 95.08

Stearinbeck ...................... 15.17

Steatit ........................... 25.27

Stegbilar .......................... 87.03

Stegräknare ...................... 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Sten:

obearbetad eller endast grovt huggen

eller sågad .............. Kap. 25

varor därav .................. Kap. 68

Stenar, litografiska ................ 84.34

Stenbearbetningsmaskiner ......... 84.46

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Stenciler ......................... 48.13

Stencillack i detaljhandelsförpackningar

.......................... 38.19

Stenfrukter, färska ................ 08.07

Stenkol och stenkolsbriketter ...... 27.01

Stennöt:

bearbetad; varor därav .......... 95.06

obearbetad ................ 14.04

Stenull och varor därav............ 68.07

Tulltaxe
nummer
-

Sticklingar ....................... 06.02

Stickproppar ...................... 85.19

Stift, av

järn eller stål .................. 73.31

koppar .......................... 74.14

zink ............................ 79.06

Stiftpennor ........................ 98.03

Stillbildskameror ................. 90.07

Stillbildsprojektorer .............. 90.09

Stjärnanis ........................ 09.09

Stocklack ........................ 13.02

Stofferblomma .................... 12.07

Stoft av textilmaterial .............. 59.01

Stommar till hattar o. d........... 65.07

Stoppare av eldfast keramiskt material

.......................... 69.03

Stoppningsmaterial, vegetabiliskt . . 14.02

Stoppnålar ........................ 73.33

Stoppur........................... 91.01

delar därtill ................ 91.08—11

Stridsvagnar ...................... 87.08

Stroboskop ........................ 90.27

delar och tillbehör därtill........ 90.29

Strontiumhydroxid, strontiumoxid

och strontiumperoxid............ 28.18

Strumpeband och strumphållare .... 61.09

Strumpor:

glöd- ........................... 59.14

av trikå:

åderbråcks-, innehållande gummi 60.06

andra ........................ 60.03

av vävnader .................... 61.10

Strumpskyddare av trikå .......... 60.03

Strumpstickor .................... 73.33

Stryk- och pressjärn, elektriska .... 85.12

Strykmaskiner .................... 84.40

Stråkinstrument .................. 92.02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strålkastarbilar .................. 87.03

delar och tillbehör därtill ...... 87.06

Strålkastare ...................... 90.13

Strängar till musikinstrument...... 92.09

Stränginstrument.............. 92.01—02

delar och tillbehör därtill .... 92.09—10

Strömställare:

tid- ............................. 91.06

andra .......................... 85.19

Stubin ............................ 36.03

Styroler (styrener) ................ 29.01

Stål och varor därav ............ Kap. 73

Stålkonstruktioner ................ 73.21

Stålpennor ....................... 98.04

s. 165 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

165

Talltaxe
nummer
Slålull

........................... 73.39

Stång, av

aluminium ................ 76.02, 76.06

bly ...................... 78.02, 78.05

järn eller stål ........ 73.10—11, 73.15

koppar ................... 74.03, 74.07

magnesium ...................... 77.02

nickel .................... 75.02, 75.04

tenn ...................... 80.02, 80.05

zink ...................... 79.02, 79.04

Stämgafflar ...................... 92.10

Stämpelpapper .................... 49.07

Stämpipor ........................ 92.10

Stämplar ......................... 98.07

Stänger, av

eldfast keramiskt material ...... 69.03

glas ............................ 70.03

hårdgummi .......................40.15

mjukgummi .................... 40.06

Se i övrigt under Stång

Stängseltråd av järn eller stål .... 73.26

Stärkelse:

löslig eller rostad .............. 35.05

annan .......................... 11.08

Stärkelseklister ............... 35.05—06

Stöd av eldfast keramiskt material . . 69.03

Störar av trä...................... 44.09

Substratpigment................... 32.06

Sulfater av metaller .............. 28.38

Sulfider, av

ickemetaller .................... 28.15

metaller ....................... 28.35

Sulfiter av metaller .............. 28.37

Sulfitlut, indunstad .............. 38.06

Sulfonamider ...................... 29.36

Sulfoxylater av metaller .......... 28.36

Sultamer och sultoner ............ 29.37

Superfosfater ............... 31.03, 31.05

Suturtråd, steril .................. 30.05

Stampar, ätbara: se Köksväxter

Svampbekämpningsmedel .......... 38.11

Svartkrut ........................ 36.01

Svartkrutsstubin .................. 36.03

Svavel:

sublimerat, fällt eller kolloidalt . . 28.02

annat .......................... 25.03

Svaveldioxid ...................... 28.07

Svavelkis:

orostad ........................ 25.02

rostad .......................... 26.01

Svavelorganiska föreningar ........ 29.31

Svavelsyra ........................ 28.08

Tulltaxe
nummer
-

Svaveltrioxid ..................... 28.13

Svetsmaskiner o. d.:

elektriska ................. 85.11

andra ........................... 84.50

Svetsmedel ................ 38.13

Svettremmar ...................... 65.07

Svin .............................. 01.03

Svänghjul ........................ 84.63

Sylter ............................ 20.05

Symaskiner och symaskinsnålar .... 84.41

Syntetiska textilfibrer:

korta .......................... Kap. 56

ändlösa ...................... Kap. 51

Synålar ........................... 73.33

Syre ...................... 28.04

Syreterapeutiska apparater ........ 90.18

Syror:

oorganiska .................. Kap. 28:11

organiska ................ Kap. 29:VII

Sytråd av bomull.............. 55.05—06

Sågblad ........................... 82.02

Sågspån .......................... 44.01

Sågställningar av trä .............. 44.25

Såmaskiner ........................ 84.24

Sångfåglar, mekaniska ............ 92.08

Såpa .............................. 34.01

Såser ............................ 21.04

Säckar, av

papper .......................... 48.16

textilmaterial .................. 62.03

Säkerhetsapparater:

elektriska:

för järnvägar etc.............. 85.16

för brytning av elektrisk ström 85.19

mekaniska, för järnvägar etc..... 86.10

Säkerhetsnålar, av

järn eller stål .................. 73.34

koppar ......................... 74.19

Säkerhetsrutor av glas ............ 70.08

Sämskläder ....................... 41.06

Sänglinne .......................... 62.02

Sängtäcken och andra sängkläder . . 94.04

Sätlmaskincr ...................... 84.34

Säv .............................. 14.01

Sökare till kameror...... 90.02, 90.07—08

T

Tablettrör, av glas . .............. 70.10

Tackjärn ......................... 73.01

Tagel .............................. 05.03

Taggtråd ......................... 73.26

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Tak av järn eller stål..........

73.21

Takometrar ....................

90.27

delar och tillbehör därtill ....

.. .

90.29

Takpannor ....................

69.05

Takrännor av zink ............

79.05

Talg ..........................

15.02

Talgol ja, ej beredd ............

15.03

Talk .........................

25.27

Tall ..........................

06.02

Tallium och varor därav ......

81.04

Tallolja ......................

38.05

Tallrikar av papper eller papp

48.21

Tandcement och andra tandfyllnads-

medel ......................

30.05

Tandläkarstolar ..............

94.02

Tannin ......................

32.02

Tantal och varor därav ........

81.03

Tapeter, tapetbårder och tapetfriser

48.11

Tapiokagryn ..................

19.04

Tarmar ........................

05.04

varor därav ................

• . .

42.06

Taxametrar ..................

90.27

delar och tillbehör därtill ....

90.29

Te ............................

09.02

Teaterkulisser, målade, av textilma-

terial ......................

59.12

Teatrar, ambulerande ..........

97.08

Teckningar:

för tekniska ändamål.........

49.06

andra .......................

99.01

Tekniska artiklar, av

keramiskt material ...........

69.09

läder eller konstläder .........

42.04

textilmaterial ..............

59.14—17

ädel metall .................

71.14

Telefon- och telegrafapparater 85.13,

85.15

Teleskop.......................

90.06

Televisionsmottagare, televisionska-

meror och televisionssändare .

85.15

Telfrar .........................

84.22

Tendrar .......................

. • •

86.01

delar därtill..................

86.09

Tenn och varor därav ...........

. Kap. 80

Tennoxider ..............

28.26

Termometrar ...................

90.23

Termosflaskor .................

98.15

Termostater ...................

90.24

delar och tillbehör därtill . . .

.90.29

Terpentin och terpentinolja .....

38.07

Tetrahydronaftalen (tetralin) .. .

29.01

Textilmaskiner ................

84.36—40

Thomasslagg ................ 31.03,

31.05

Tulltaxe
nummer
-

Thorium:

föreningar därav ................

28.52

Thorium och varor därav .......

81.04

Tidkontroll- eller tidmätningsappa-

rater med urverk eller synkronmo-

tor samt tidkontrollur ..........

91.05

Tidningar och tidskrifter ..........

49.02

Tidningspapper ...................

48.01

Tidströmställare med urverk eller

synkronmotor ..................

91.06

Tidstämpelur ......................

91.05

Tidutlösare med urverk eller syn-

kronmotor ..................

91.06

Tillsatsmedel, beredda, för mineral-

oljor ..........................

38.14

Tillskärningsmönster, av

papper .........................

48.21

textilmaterial ....................

62.05

Tillslutningsanordningar av glas . .

70.10

Tillslutningsmaskiner .............

84.19

Timjan ............................

09.10

Tiokarbanilid .................

29.31

Tiosulfater av metaller ............

28.37

Titan och varor därav ............

81.04

Titanoxider ..................

28.25

Tjuvlarmsapparater ...............

85.17

Tjära:

mineral- ........................

27.06

trä-..............................

38.09

Tjärdolomit ......................

25.18

Tjärmakadam .....................

25.17

Toalettartiklar, av

glas ............................

70.13

keramiskt material .......... 69.11—12

Toalettmedel .................

33.06

Toalettpapper ....................

48.15

Toalettvål ....................

34.01

Tobak .......................... Kap. 24

Tobaksextrakt ....................

24.02

Tofsar ............................

58.07

Tolkar ............................

90.16

Toluen (toluol) ...................

29.01

Toluidin ..........................

29.22

Tolylendiamin .....................

29.22

Tomater: se Köksväxter

Tomatpuré ........................

20.02

Tonbord till orgelharmonier........

92.10

Tonfrekvensförstärkare ............

85.14

Topografiska instrument och appa-

rater .......................

90.14

Torpeder ..........................

93.07

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1953

167

Tulltaxe
nummer
Torr

jäst .......................... 21.06

Torrsprit .......................... 36.08

Torv, torvbriketter, torvmull och

torvströ ........................ 27.03

Toxiner ........................... 30.02

Traktorer ........................ 87.01

delar och tillbehör därtill........ 87.06

Tran/jMlar ....................... 97.01

TransformatoVBl .. ................ 85.01

Transistorer ...................... 85.21

Transportmedel ............• Avd. XVII

Transportremmar:

innehållande gummi ............ 40.10

av textilmaterial ................ 59.16

Transportörer .................. 84.22

Travertin .......................... 25.15

Trikåmaskiner .................... 84.37

Trikåmaskinsnålar ................ 84.38

Trikåvaror:

korsetter, gördlar o. d........... 61.09

andra ........................ Kap. 60

Trikåväv ................... 60.01, 60.06

Trippel ............................ 25.12

Trippelsten ....................... 68.05

Trottoarplattor av keramiskt material

........................ 69.07—08

Trottoarsten ....................... 68.01

Truckar .......................... 87.07

Trummor .......................... 92.06

delar och tillbehör därtill........ 92.10

Tryckalster ..................... Kap. 49

Tryckbehållare, av

aluminium ..................... 76.11

järn eller stål .................. 73.24

Tryckerimaskiner ............. 84.34—35

Tryckformar ...................... 84.34

Tryckfärger ...................... 32.13

Tryckknappar .................... 98.01

Tryckkontakter ................... 85.19

Tryckmaskiner:

för vävnader, tapeter etc......... 84.40

andra .......................... 84.35

Tryckplåtar....................... 84.40

Tryckpressar ...................... 84.35

Trycktyper ....................... 84.34

Tråd:

isolerad för elektriskt ändamål . . 85.23

av oädel metall för svetsning eller

lödning ........................ 83.15

preparerad för ljudupptagning eller

inspelad ........................ 92.12

Tulltaxe
nummer
sutur-,

steril .................... 30.05

av aluminium................... 76.02

av bly .......................... 78.02

av järn eller stål 73.10, 73.14—15, 73.26

av koppar ...................... 74.03

av magnesium .................. 77.02

av molybden ................... 81.02

av nickel ........................ 75.02

sy-, av bomull ...... ....... 55.05—06

av tenn ..... 80.02

'' av trä .......................... 44.11

av volfram ................... 81.01

tf; vulkat mjul.gummi .......... 40.07

av ziiiU ...................... 79.02

Trådgardinsvävnad ............ 58.08—09

Trådhäftmaskiner ................. 84.32

Trådrullar ........................ 44.26

Trä och varor därav ............ Kap. 44

Trä:

fanerat ............ 44.15

konstgjort ....................... 44.18

specialbehandlat, i skivor etc..... 44.17

Träavfall ........................ 44.01

Träbearbetningsmaskiner o. d...... 84.47

delar och tillbehör därtill........ 84.48

Trädgårdsparasoller .............. 66.01

Trädgårdssaxar för två händer .... 82.01

Träkol ........................... 44.02

Trämjöl .......................... 44.12

Träningsapparater för flygutbildning 88.05

Träolja ...................... 15.07—08

Träsnitt .......................... 99.02

Träspån .......................... 44.09

Trätjära och trätjärkreosot ........ 38.09

Trätjäroljor ................ 38.09, 38.18

Trätråd ............................ 44.11

Träull ........... 44.12

Tröskverk ...... 84.25

Tuber, astronomiska .......... 90.06

Tubpressar ....................... 82.04

Tungspat .......................... 25.11

Tunnbandsvidjor .................. 44.09

Tunnbinderiarbeten ............... 44.22

Tunnstav ......................... 44.08

Turbiner .......................... 84.07

Tusch ............................ 32.13

Tvål .............................. 34.01

Tvåspetsnitar ..................... 83.09

Tvättmaskiner .................... 84.40

Tvättmedel ....................... 34.02

Tvättställ av keramiskt material . . 69.10

Tvättsvamp, naturlig .............. 05.13

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe-

Tulltaxe-

nummer

nummer

Tyll:

V

gummielastisk .............

..... 59.13

Vadd:

annan .....................

. 58.08—09

impregnerad med farmaceutiska

Typgjutningsmaskiner ........

..... 84.34

preparat .................

....... 30.04

Tågvirke.....................

..... 59.04

cellulosa-................

....... 48.01

Tårtspadar av oädel metall . . .

..... 82.14

annan; varor därav .....

....... 59.01

Tält ......................

..... 62.04

Wafers ...................

....... 19.08

Tänder, konstgjorda .........

. . . . 90.19

Vakuumpumpar ............

.......

Tändhattar ........„ ..........

..... 36.04

Valbarder ................

....... 05.09

Tändspolar ..............,.....

.......85.08

^Vallmofrön ................

....... 12.01

Tändstickor .................

..... 36.06

Valnötter ....................

....... 08.05

Tändsticksämnen ............ .

..... 44.11

i^kirav T....................

....... 15.14

Tändstift ................>....

..... 8f.(ftf

Valsar, till

Tänger:

kalandrar o. d.............

....... 84.16

socker- .....................

..... 82.14

valsverk .................

....... 84.44

andra ......................

..... 82.03

Valsmassa .................

....... 98.09

Valstråd .....................

. 73.10, 73.15

Valsverk för metallindustrin

...... 84.44

Vanadin och varor därav

...... 81.04

u

Vanilj ......................

....... 09.05

Ugnar för industriellt bruk:

elektriska ............

........... 85.11

andra ................

........... 84.14

Ull av får ..............

..... 53.01, 53.05

Ullfett ..................

........... 15.05

Underkläder, av

trikå .................

........... 60.04

vävnader .............

....... 61.03—04

Underläggsbrickor, av

järn eller stål ........

........... 73.32

koppar ...............

........... 74.15

Underläggsplattor för järnvägar eller

spårvägar ............

.......... 73.16

Underreden med motor . .

.......... 87.04

Understrumpor av trikå

.......... 60.03

Undersökningsbord ......

_.......... 94.02

Undersöknings vagnar för

järnvägar

och spårvägar ........

.......... 86.05

delar därtill ..........

.......... 86.09

Universaljärn och universalstål 73.09, 73.15

Ur .....................

........ Kap. 91

Uran:

föreningar därav ......

........ 28.52

Uran och varor därav

.......... 81.04

Urdelar .................

....... 91.09—11

Urfoder ................

.......... 91.10

Urinämne, innehållande

högst 45

viktprocent nitrogen . .

.. . . 31.02, 31.05

Urverk, sammansatta

...... 91.07—08

Utfyllnadsmateriel ......

.......... 84.34

Vaniljsocker och vanillinsocker .

Vantar, av

trikå ........................

vävnader .....................

Vapen ..........................

Varmvattenberedare:

elektriska ...................

andra .........................

Varp- och varpklistringsmaskiner

Varpväktare ....................

Varvräknare ...................

delar och tillbehör därtill.....

Vaselin........................

Vass ...........................

Vatten:

destillerat ...................

havs- ........................

annat ......................

Vattenhjul ........................

Vax:

berett ...........................

för dentalbruk ..................

insekts- ..........................

konstgjort ......................

mineral- ........................

ymp-............................

varor därav, gjutna eller formade

återstoder från bearbetning av animaliska

eller vegetabiliska vaxer

Vaxduk ..........................

Ved ..........................

. . 17.05

. . 60.02

. . 61.10

Kap. 93

. . 85.12

.. 84.17

. . 84.37

.. 84.38

. . 90.27

. . 90.29

. . 27.12

. . 14.01

. . 28.58

. . 25.01

22.01—02

. . 84.07

34.04

34.07

15.15

34.04

27.13

32.12

95.08

15.17

59.09

44.01

s. 169 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

169

T ull t axe-

Tull t axe-

nummer

nummer

Vegetabiliska råämnen för färgning

Vitkål och vitlök: se Köksväxter

eller garvning ..............

13.01

Volanger av textilmaterial . . .

. . . 61.08

Vegetabiliska textilfibrer, ej hänför-

Volfram och varor därav .

... 81.01

liga till annat nummer ......

57.04

Vulkanfiber ........

. . . 39.03

Vekar ........................

59.14

Vulkningsacceleratorer, beredda .

. . . 38.15

Ventiler........................

84.61

Vykort ............

. . . 49.09

Ventilrör till röntgenapparater

85.21

Vågar:

Verkstadsbilar .................

87.03

känsliga för 0,05 g eller mindre

. . 90.15

delar och tillbehör därtill.....

87.06

andra .......

. . . 84.20

Verkstadsvagnar för järnvägar

och

Väckarur .........

.. . 91.04

spårvägar ...................

86.06

delar därtill .......... 91.08,

91.10—11

delar därtill..................

86.09

Väggplattor av keramiskt mate-

Verktyg:

rial .............

69.07—08

hand-, elektriska .............

85.05

Väggur ........................

91.02—04

hand-, pneumatiska eller kombine-

delar därtill ...... 91.07—08,

91.10—11

rade med icke elektrisk motor

84.49

Vägguttag ......................

. . . 85.19

slipskivor o. d..............

68.04

Vägmärken av oädel metall .....

. . 83.14

av trä .......................

44.25

Vägmätare ........

.. 90.27

andra .......................

Kap. 82

delar och tillbehör därtill .

. . 90.29

Verktygshandtag ...............

44.25

Vägvältar ..............

. . 84.09

ämnen därtill .................

44.10

Värdehandlingar...........

. . 49.07

Verktygshållare .................

84.48

Värjor ..........

. . 93.01

Verktygsmaskiner:

Väx-meapparater, elektriska .....

. . 85.12

för bearbetning av metall.....

84.45

Värmeledningselement .....

. . 73.37

för bearbetning av sten m. m. .

84.46

Värmeledningspannor .......

. . 73.37

för bearbetning av trä, kork m.

m.

84.47

Värmemängdsmätare ........

. . 90.24

Vermikulit, expanderad, och varor

delar och tillbehör därtill .

. . 90.29

därav .......................

68.07

Väskbyglar ...............

. . 83.09

Vermut .........................

22.06

Väte ....................

. . 28.04

Vete ...........................

10.01

Vätskeelevatorer

. . 84.10

Vevaxlar .......................

84.63

Vätskemätare .........

.. 90.26

Vicker .........................

12.03

delar och tillbehör därtill .

. . 90.29

frön därav ...................

12.03

Vätskepumpar .........

. . 84.10

Wienerpimsten .................

68.05

Vävnader:

Vikter ..........................

84.20

elastiska, ej trikå- ...........

. . 59.13

Vin ..........................

22.05—07

impregnerade eller överdragna

59.07—12

Vinbär, färska .................

08.08

ljuskänsliga .............

. . 37.03

Vindrutetorkare och vindrutevärma-

av metalltråd eller av garn

av

re, elektriska .................

85.09

textilfibrer i förening med metall-

Vindruv .......................

23.05

tråd eller överdraget med metall 52.02

Vindruvor, färska eller torkade .

08.04

sammets-, plysch-, ögle- och snili- 58.04

Vinruta .......................

12.07

spets- ..............

. . 58.09

Vinsten, rå .....................

23.05

trikå-:

Vinsyra .......................

29.16

innehållande gummi ......

. . 60.06

Virke:

andra .................

.. oo.oi

hyvlat etc....................

44.13

trådgardins- .............

58.08—09

annat .......................

44.03—05

av asbest ........

. 68.13

Virknålar av järn eller stål .....

73.33

av bomull .....

55.07—09

Vismut och varor därav .......

81.04

av djurhår . .....

53.11—13

Visselpipor .....................

92.08

av glasfibrer ............

. . 70.20

Vitaminer .....................

29.38

av hampa, mjuk ....

. . 57.09

Witherit .......................

25.11

av jute .......................

. . 57.10

12 Iiihang till riksdagens protokoll 7 samt. Nr It 1

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe- Tulltaxe
nummer

nummer

av lin eller rami ...........

..... 54.05

av natursilke ..............

. 50.09—10

av pappersgarn ............

..... 57.12

av syntetiska eller konstgjorda tex-

tilfibrer:

korta ....................

...... 56.07

ändlösa ..................

..... 51.04

av andra vegetabiliska textilfibrer 57.11

Vävstolar ...................

..... 84.37

Växelstag och växeltungor . . .

..... 73.16

Växtalkaloider ...............

..... 29.42

Växter:

foder- .....................

... Kap. 12

kanderade, glaserade etc. . .

...... 20.04

köks-: se Köksväxter

levande ...................

... Kap. 6

för industriellt eller medicinskt

bruk .....................

. . . . Kap. 12

Växtextrakter ..............

...... 13.03

Växtsafter och växtslem ....

...... 13.03

X

Xylen (xylol) ..............

...... 29.01

Xylenol ....................

...... 29.06

Xylidin ......................

...... 29.22

Xylofoner ..................

...... 92.06

delar och tillbehör därtill . .

...... 92.10

Xylol ......................

...... 29.01

Y

Ympkvistar ...................... 06.02

Ympvax ........................... 32.12

Ytaktiva ämnen, organiska ........ 34.02

Yttrium .......................... 28.05

föreningar därav ................ 28.52

Yxor .............................. 82.01

z

Zink och varor därav............ Kap. 79

Zinkoxid och zinkperoxid .......... 28.19

Zirkonium och varor därav ........ 81.04

Å

Åderbråcksstrumpor av trikå, inne
-

hållande gummi ................ 60.06

Ångackumulatorer ................ 84.02

Ängblästerapparater ............... 84.21

Ånggeneratorer .................... 84.01

Ånglok ............................ 86.01

delar därtill .................... 86.09

Ångmaskiner .................. 84.04—05

Ångpannor ........................ 84.01

Åsnor ............................. 01.01

Återstoder:

Ä

Ädelgaser .......................... 28.04

Ädelstenar .................... 71.02—03

stoft och pulver därav .......... 71.04

varor därav .................... 71.15

imitationer därav, av glas ...... 70.19

Ägg och äggula .................. 04.05

Äggkläckningsapparater ............ 84.28

Ämbar av trä .................... 44.22

Äppelträd ......................... 06.02

Äpplen, färska .................... 08.06

Ärmlappar och ärmskyddare ...... 61.11

Ärter:

färska, kylda, frysta eller i tillfälligt

konserverande lösningar . . 07.01—03

torkade etc..................... 07.05

inlagda i ättika eller på annat

sätt konserverade .......... 20.01—02

Ättika ............................ 22.10

ö

metallhaltiga................ 26.02—03

från livsmedelsindustrin ...... Kap. 23

dustrier ........................ 38.19

från kemiska och närstående infrån

bearbetning av fetter etc. . . 15.17

Öglevävuader ...................... 58.04

Öglor, av

järn eller stål .............. 73.31—32

koppar ..................... 74.14—15

Ögon:

konstgjorda..................... 90.19

av glas, andra än proteser ...... 70.19

Överdelar, nåtlade, till skodon...... 64.05

Överhettare ...................... 84.02

Överkläder, av

trikå ........................... 60.05

vävnader .................... 61.01—02

Överspänningsapparater ........... 85.19

Övertryckspapper .................. 48.13

s. 171 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

171

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316)

Härigenom förordnas, att 1 § tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929

skall hava följande ändrade lydelse.

1 §•

Varor som införas till riket skola, för så vitt icke annat stadgas, beläggas

med tull enligt gällande tulltaxa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959, från och med vilken

dag den vid tulltaxeförordningen fogade tulltaxan ävensom kungörelsen

den 30 juni 1955 (nr 466) om uttagande av särskild tullavgift för vissa

varuslag, m. m., skola upphöra att gälla.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)

om särskild skatt å bensin och motorsprit

Härigenom förordnas, dels att 2 och 5 §§ förordningen den 3 maj 1929

om särskild skatt å bensin och motorsprit1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives, dels att i förordningen skall införas en ny pax-agraf, betecknad

7 a §, av nedan angiven lydelse.

2 §•

1. Då fråga är om till riket införd bensin, skall skatten erläggas till tullverket

i den ordning som är föreskriven beträffande tull.

Om betalningsanstånd — -— •—• finnes stadgat.

2. Utan hinder---avgiftspliktiga kvantiteten.

3. Skatt utgår icke för bensin, medförd å transportmedel för dess drift,

beträffande fartyg dock endast till myckenhet, som tullanstalt prövar icke

överstiga behovet under resan.

Beträffande bensin, som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma skulle hava åtnjutits, om den varit tullbelagd, skall skyldighet

att erlägga skatt föreligga allenast såvitt fråga är om återinförsel

av bensin, för vilken vid utförseln erhållits restitution av skatt, som avses

i denna förordning.

1 Senaste lydelse av 2 § se 1955:65, av 5 § se 1957: 117.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

5 §•

Restitution av---än motordrift.

7 a §.

Vad i lagen om straff för olovlig varuinförsel är stadgat skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om bensin, ändå att varan icke är tullpliktig.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

Beträffande importerad bensin, som före denna förordnings ikraftträdande

antingen utförts till utrikes ort eller svensk frihamn eller använts för

i 5 § b)—d) avsett restitutionsberättigat ändamål, må vid restitution av skatt

enligt sagda paragraf tillika restitueras å bensinen belöpande erlagd tull.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober 1929

(nr 307) angående tullrestitution

Härigenom förordnas, att 3 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående

tullrestitution1 skall hava följande ändrade lydelse.

3 a §.

läkare av verkstadsrörelse äger att efter verkställd byggnad, ombyggnad,

reparation, inredning eller utrustning, inberäknat förseende med reservdelar,

av svenskt eller utländskt flygplan, för vars byggnad, ombyggnad, reparation,

inredning eller utrustning använts av honom från utlandet införda

materialier eller andra artiklar, åtnjuta restitution av tull (flygindustrirestitution)

för en motsvarande myckenhet materialier eller andra, artiklar

av samma slag, vilka inom fem år före arbetets slutförande av honom införts

från utlandet. Rätt till flygindustrirestitution gäller jämväl i avseende

å materialier, som gått förlorade vid arbetets utförande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Senaste lydelse av 3 a § se 1950: 194.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

173

Motionsyrkanden

Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner1, nämligen

1) motionerna I: B 32 (I: 358) av herr Domö och II: B 44 och B 118 (II:

450) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att tullskyddet för porslinsvaror (nr 69.11—69.13) utformas som en

värdetull av 15 % i kombination med en minimivikttull av 1: 25 kr. per kg

vid nr 69.11 och 69.13 samt 0: 60 kr. per kg vid nr 69.12;

2) motionerna I:B 33 (1:387) av herr Gunnar Berg m. fl. och II: B 42

(II: 457) av herr Andersson i Ronneby m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta följande ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna nya

tulltaxan, nämligen att tullsatsen för huvudbonader (65.01, 65.03) utformas

som en värdetull av 14 %, att som minimitull de nuvarande stycketullarna

tör berörda varuslag bibehålies oförändrade, samt att tullen på svettremmar

65.07 slopas eller alternativt denna artikel kvarhålles i lädervarugruppen

nr 42.05;

3) motionerna I: B 34 (I: 372) av herr Schmidt m. fl. och II: B 70 (II: 471)

av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta,

att tullen för till position nr 59.05 hänförliga fisknät fastställes till

10 % av värdet»;

4) motionerna I: B 35 (I: 368) av herr Svärd m. fl. och II: B 43 (II: 458) av

herr Nilsson i Svalöv m. fl., vari hemställts, att riksdagen dels måtte besluta

att uppskjuta sitt slutliga ställningstagande till propositionen med förslag

till ny tulltaxa till höstsessionen innevarande år samt

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj:t

dels måtte överväga att vidtaga ändringar i förslaget i enlighet med de av

motionärerna uppdragna riktlinjerna samt att framlägga tilläggsproposition

därom till höstriksdagen,

dels måtte omedelbart igångsätta den av departementschefen i propositionen

i utsikt ställda översynen av Kungl. Maj :ts befogenheter att pålägga

särskilda tullar och antidumpingtullar, varvid jämväl frågan om en ökad

användning av minimivikttullar göres till föremål för överväganden, och

bedriva denna översyn så skyndsamt, att proposition därom kan föreläggas

riksdagens höstsession;

5) motionerna I: B 36 (I: 381) av herr Källqvist m. fl. och II: B 41 (II;

462) av herr Ståhl m. fl., vari hemställts, att i tulltaxan under nr 51.01 för

rayonsilke och syntetcord fastställes en tull av 20 procent jämte en minimitull

av 2 kr. per kg lika med nu utgående, samt att tullen på vävnader

och trikå av rayonsilke och cordväv av syntetsilke fastställes till 20 procent

jämte därutöver nu utgående minimivikttullar;

1 Inom parentes anges i förekommande fall numret pä motsvarande motion vid A-riksdagen.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

6) motionerna I: B 37 (I: 373) av herr Boo m. fl. och II: B 65 (II: 469) av

herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling

av propositionen måtte antaga följande under »Förslag enligt tulltaxekommittén»

upptagna tullsatser:

Förslag enligt

proposi- tulltaxetionen

kommittén

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke......

50.10 Vävnader av bourettesilke.........................

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer.......................

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut

av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial.....................

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer.......................

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller

remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv....................................

2. andra slag..................................

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar ...

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar

...........................

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova)

i detaljhandelsuppläggningar.......................

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

B. andra slag.....................................

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.........

53.13 Vävnader av tagel................................

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

B. flertrådigt.....................................

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar ...

54.05 Vävnader av lin eller rami........................

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................

55.07 Gasvävnader av bomull...........................

55.08 Frottévävnader av bomull.........................

55.09 Andra vävnader av bomull:*

B. andra slag.....................................

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

(enligt (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textiltull-

fibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar:

taxe
komm.

förslag A. av syntetiska fibrer

56.04) 1. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering......

B. av konstgjorda fibrer

1. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering......

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

(enl. (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textiltull-

fibrer) i detaljhandelsuppläggningar:

taxe- A. av syntetiska fibrer............................

komm. B. av konstgjorda fibrer...........................

12 %

14

%

12 %

14

%

12 %>

20

O/ 1

/o

12 ”/o1

20

O/l

/o

12 %‘

20

O/l

/o

12

%''

20

O/l

/o

14

%''

20

0/3

/o

5

%

7

%

5

%

{?

%

%

5

%

7

%

12

%

tu

115

%

%

12

%

14

%

12

%

14

%

9

%

11

%

9

%

11

o/

/o

13

%

15

%

12

%

14

%

12

o/

/o

14

%

12

%

14

o/

/o

12

%

14

O/

/o

12

%

14

0/

/0

kardg.

kamg.

öv. 225 g

und. 225 g

10 %

12

%

10 %

12

%

10 % 12 %

10 % 12 %

1 T. v. suspenderad. 2 T. v. 10 %. 3 T. v. 14 %.

1 Tulltaxekommitténs förslag upptar 2 positioner med samma tullsats.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

175

förslag

56.05)

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textil(enl.

fibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda

tull- textilfibrer):

taxe- B. andra slag:

komm. 1. av syntetiska fibrer..........................

förslag 2. av konstgjorda fibrer........................

56.06)

57.05 Garn av mjuk hampa:

B. flertrådigt.....................................

57.06 Gam av jute.....................................

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

B. av andra fibrer................................

57.08 Gam av papper..................................

57.09 Vävnader av mjuk hampa.........................

57.10 Vävnader av jute.................................

57.12 Vävnader av pappersgarn..........................

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga

till nr 55.08 eller 58.05 ........................

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet

band, bestående av sammanklistrade parallella trådar

eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband...........

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............

3. av annat textilmaterial......................

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke

broderade, som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn,

hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor,

snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara;

tofsar, pomponger o. d.:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............

3. av annat textilmaterial......................

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda),

som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med

impregnering eller överdrag........................

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på

annat sätt än genom filtning, samt varor därav, även

med impregnering eller överdrag...................

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:
A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..............

C. av annat textilmaterial.........................

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer..............

G. av annat textilmaterial.........................

Förslag enligt

proposi- tulltaxetionen

kommittén

12

%

15 %

12

O/

Jo

15 %

9

0/

Jo

11 %

8

0/ J

1 9 %

enkelt

/o i

in %

flertråd.

Q

0/ J

/o )

f 9 %

enkelt

y

in %

flertråd.

8

0/ J

f 9 o/0

enkelt

/o i

in %

flertråd.

13

%

15 %

10

%

n %

10

%

ii %

12

%

14 %

14 %

15

0/

Jo

14 “/o1

20

0/t

Jo

14 %

15

OJ

Jo

14 %''

20

%*

14 %

15

%

14

%''

20

o/a

/o

14

%

15

0/

Jo

14

“/o1

20

%''

14

%

15

%

14

O/l

/o

20

%*

14

%

15

%

10

%

12

0/

Jo

10

%

12

0/

Jo

14

211

Q

%l

%(

o/

20

1 9

°J

Jo

% enkelt

y

/o

\u

% flertråd,

14

20

%l

%l

20

%

10

%

11

%

1 T. v. 10 %. * T. v. 15 %.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Förslag enligt

proposi-

tulltaxe-

tionen

kommittén

59.07

Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med

stärkelseldister eller liknande ämne, för inbindning av

böcker eller för tillverkning av etuier eller för liknande

ändamål; kalkerväv; vävnader, beredda för målning;

kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattar:

B. andra slag.....................................

12

o/

/o

14 %

59.08

Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosa- derivat eller andra plaster:

B. andra slag.....................................

12

%

14 %

59.09

Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller över- dragna med olja eller preparat på basis av torkande olja

12

%

14 %

59.11

Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade

med gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer........

12

O/ 1

/o

20 %‘

C. andra slag.....................................

12

o/

/o

14 %

59.12

Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder e. d..............

12

o/

/o

14 %

59.13

Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial

i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

%s

18 %3

G. av annat textilmaterial.........................

12

%

14 %

59.14

Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade,

för lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även

impregnerade, samt slangformiga ämnen därtill......

12

%

13 %

59.15

Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,

även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar

av annat material.................................

10

%

59.15

Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial,

även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar

av metall:

A. invändigt belagda med ett högst 2 mm tjockt lager

av gummi eller konstplast......................

fri

B. andra slag.....................................

14 %

59.17

Andra textilvaror för tekniskt bruk................

10

%

12 %

60.01

Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

0/4

/O

20 %3

C. av annat textilmaterial.........................

14

%

15 %

60.02

Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

%4

20 %3

G. av annat textilmaterial.........................

14

0/

/o

15 %

60.03

Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och

liknande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

(20 %4

\20 %3

kräpperade

andra slag

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

18

%3

C. av annat textilmaterial.........................

14

%

15 %

60.04

Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

%‘

20 %3

C. av annat textilmaterial.........................

14

o/

15 %

60.05

Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke inne- hållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

%7

17 %»

G. av annat textilmaterial.........................

14

%

15 %

60.06

Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åder- brocksstrumpor härunder inbegripna, innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

O/ 9

/o

18 %»

C. av annat textilmaterial.........................

12

0/

14 %

61.01

överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

14

%’

17 %3

C. av annat textilmaterial.........................

12

%

13 %

1 T. v. suspenderad, 2 T. v. 10 %. 3 T. v. 14 %. 4 T. v. 8 %. 6 T. v. 11 %. 6 T. v. 16 %.

’ T. v. 12 %. 3 T. v. 15 %. 3 T. v. 10 %.

s. 177 Kontrollera mot PDF

177

61.02

61.03

61.04

61.05

61.06

61.08

61.09

61.10

61.11

62.01

62.02

62.03

62.04

62.05

65.05

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet

kragar, skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. Av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

G. av annat textilmaterial.........................

Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Schalar, scarves, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. C. av annat textilmaterial......................

Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och

liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller

flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även

av trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:
A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,

axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Res- och sängfiltar................................

Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;

gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Säckar och påsar för förpackning av varor:

B. andra slag.................................

Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar

Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................

C. av annat textilmaterial.........................

Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara)

dock ej av flätor, band, remsor e. d„ ogarnerade eller

garnerade........................................

Förslag enligt

proposi- tulltaxe
-

tionen

kommittén

14 “/o1

17

%s

14 %

15

%

14 %‘

17

O/ 2

Jo

14 %

15

0/

Jo

14 %‘

17

%*

14 %

15

%

14 %3

20

O/ 4

Jo

12 %

14

0/

JO

14 %3

20

0/4

JO

12 %

14

o/

Jo

14 %* 17 %*

14 % 15 %

14

“/o1

17

O/ 2

Jo

14

%

15

0/

Jo

14

“/o1

17

OJ 2

Jo

14

0/

Jo

15

0/

Jo

14

”/o1

17

%2

14

%

15

%

12

0/

Jo

14

%

14

0/ 3

Jo

20

%4

13

OJ

Jo

15

%

10

%

11

0/

Jo

13

%

15

OJ

Jo

14

%l

17

%2

14

%

15

%

12

%

14

%

dock högst

dockhögst

5: -

— per

5:-

—per

styck

styck

7) motionerna I: B 55 (I: 356) av herr Gunnar Andersson in. fl. och II.

B 38 (II: 448) av herr Odhe in. fl., vari hemställts, alt riksdagen måtte besluta

följande ändring i Kungl. Maj :ts förslag till ny tulltaxa, nämligen att

tullskyddet för porslinsvaror (nr 69.11—69.13) utformas som en värdetull

av 15 % i kombination med en minimivikttull av 1: 25 kr. per kg vid nr

69.11 och 69.13 samt 0: 60 kr. per kg vid nr 69.12;

i T. v. 12 %. 3 T. v. 15 %. 3 T. v. 10 %. 4 T. v. 14 %.

12 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

8) motionerna I: B 56 (I: 382) av herrar Alvar Andersson och Yngve Nilsson

samt II: B 67 (11:460) av herr Nilsson i Göingegården, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta följande text och tullsatser beträffande

rubrik 56.01:

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade, kammade

eller på annat sätt beredda för spinning

A. Syntetiska

1. Acrylfibrer 8 %

2. Andra 8 % t.v. suspenderad

B. Konstgjorda 8 %;

9) motionerna I: B 57 (I: 376) av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: B 66

(II: 456) av herr Stiernstedt m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta, att tullen må utgå i enlighet

med följande sammanfattning för olika slag av trädgårdsprodukter:

100 kg

06.01 A. Lökar med vidsittande blommor och blomknoppar

1/3—30/11 .......................................... 1 000: —

1/12—29/2 .......................................... 750: —

B. 2 Andra blomsterlökar................................. 25: —-

06.02 C. Förädlade fruktträd.................................. 90: —

D. Andra växter........................................ 50: —

06.03 A. 2 Andra, friska blommor

a. 1/3—30/11 ........................................ 1 000: —

b. 1/12—29/2 ........................................ 750: —

06.04 A. Adiantum och asparagus

1. 1/3—30/11 ........................................ 1 000: —

2.1/12—29/2 ........................................ 750: —

B. Andra slag.......................................... 50: —

07.01 B. 1 Slanggurkor

a. 16/3—30/9 ........................................ 60: —

b. 1/10—15/3........................................ fri

G. Tomater

1.1/5—30/11 ........................................ 60: —

2. 1/12—30/4........................................ fri

IJ. Ärter............................................... 40: —

K2 a. Sallat, persilja, dill, rädisor

1/3—30/4 ........................................... 60: —

1/5—29/2 ........................................... 40: —

b. Köksväxter, andra slag.............................. 40: —

07.04 1. Köksväxter, torkade .............................. 25: —

2. Svamp, torkad.................................... 75: —

08.09 A. Meloner

1.16/6—30/9 ........................................ 75: —

2. 1/10—15/6........................................ fri

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

179

10) motionerna I: B 58 (I: 375) av herr Yngve Nilsson m. fl. och II: B 68

(II: 461) av herr Nilsson i Göingegården m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta

att tullen å mallök (nr 07.01) fastställes till 30 öre per kg under tiden

1/6—31/3,

att tullen å gurkor, tillfälligt konserverade i saltvatten, (nr 07.03) endast

skall avse gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller

förpackningar överstigande 25 kg nettovikt,

att tullen å persikor (nr 08.07) fastställes till 35 öre per kg under tiden

1/7—15/10,

att tullen å ättiks- och saltgurkor (nr 20.01 och 20.02) fastställes till 50

öre per kg för förpackningar understigande 5 kg,

att tullen å konserver av bönor (nr 20.02) fastställes till 75 öre per kg,

samt

att tullen å mustkoncentrat (nr 20.07) av sådana frukter och bär, varav

odling förekommer inom landet, i tullhänseende skiljes från icke koncentrerade

frukt- och bärmuster samt belägges med en enhetlig tull av en krona

per kg;

11) motionerna I: B 59 (I: 354) av herr Elmgren in. fl. och II: B 39 (II:

447) av herr Nelander m. fl., vari hemställts, »att för varuposition 40.11 B

(avseende bil- och cykelgummi) i enlighet med tulltaxekommitténs enhälliga

förslag tullen fastställes till 13 %, dock minst 85 öre per kg»;

12) motionerna I: B 60 (1:379) av herr Gustaf Hcnrg Hansson och II:

B 72 (11:475) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att i den nya tulltaxan under kap. 32 skall införas en ny

varugrupp benämnd »Skeppsbottenfärger» samt att denna grupp skall åtnjuta

tullfrihet;

13) motionerna I: B 61 (I: 374) av herr Nord m. fl. och II: B 64 (II: 482)

av herr Rimås m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära att

frågan om en omläggning av gränsskyddet för trädgårdsnäringen i enlighet

med vad som i motionerna anförts utreds,

att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa fastställer tullen

på lökar med blommor eller blomknoppar men utan jord (nr 06.01 A)

till 1 000 kr. per 100 kg under tiden 1/3—30/11 och till 500 kr. per 100 kg

under tiden 1/12—29/2,

att tullen på friska, avskurna blommor (06.03 A, 2, a) bibehålies vid nuvarande

1 000 kr. per 100 kg under tiden 1/3—30/11,

att tullen på adiantum och asparagus (06.04 A, 1) fastställs till 1 000 kr.

per 100 kg under tiden 1/3—30/11,

att tullen på slanggurkor (07.01, B, 1) fastställs till 60 kr. per 100 kg

under liden 16/3—30/6 och till 50 kr. per 100 kg under tiden 1/7—30/9,

att tullen på tomater (07.01, G) fastställs till 60 kr. per 100 kg under tiden

1/5—31/7 och till 50 kr. per 100 kg under tiden 1/8—30/11 och

s. 180 Kontrollera mot PDF

180 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

att tullen på gurkor och bönor, vilka faller under tulltaxenummer 20.01

och 20.02, fastställs till 75 kr. per 100 kg om importen utgöres av förpackningar

understigande 5 kg per enhet;

14) motionerna I: B 62 (1:380) av herr Källqvist och II: B 40 (11:481)

av herr Christenson i Malmö in. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av propositionen angående ny tulltaxa måtte — med ändring av

vad Kungl. Maj :t föreslagit — besluta

1) att i tulltaxeförordningen intaga en bestämmelse om befogenhet för

Kungl. Maj :t att meddela förordnande om tullfrihet för maskiner och kemikalier,

som ej tillverkas inom riket, varvid vederbörande utskott vid sin

behandling av detta ärende torde utforma erforderlig författningstext i

ämnet,

2) att tullen på fick- och armbandsur (91.01) samt verk till fick- och

armbandsur (91.07) ävensom boetter till sådana (91.09) skall sänkas från

5 procent till en nivå som genomsnittligt motsvarar nuvarande vikttull av

1 krona per styck,

3) att medgiva tullfrihet för syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar

i stället för den föreslagna värdetullen av 8—15 procent,

4) att medgiva tullfrihet för glasögonbågar (90.03) i stället för den föreslagna

värdetullen av 8 procent,

5) att medgiva tullfrihet för reservoarpennor (98.03) och guldstift till sådana

(98.04) i stället för den föreslagna värdetullen av 10 procent,

6) att medgiva tullfrihet för fotografiskt papper, papp och väv (37.03)

i stället för de föreslagna tullsatserna 8 och 10 procent,

7) a) att medgiva tullfrihet för kameror och delar därtill (90.07—90.08)

eller — om det ej kan medgivas —

b) bestämma en gemensam tullsats av 5 procent för dessa produkter i

stället för föreslagna 5 resp. 10 procent,

8) att borttaga den föreslagna extra vikttullen av 2 kr. per kg för sprithaltiga

kosmetiska preparat (33.06 A),

9) att medgiva tullfrihet för delar, beslag och tillbehör till paraplyer in. m.

(66.03) i stället för den föreslagna värdetullen av 10 procent,

10) att medgiva tullfrihet för pulver och fjäll av aluminium (76.05) avsedda

att användas för framställning av förpackningsmaterial,

11) att medge tullfrihet för linser till bil- och cykellyktor, signalanläggningar

och fartygslanternor (70.14) i stället för den föreslagna värdetullen

av 15 procent,

12) att sänka tullen för fasta kondensatorer (85.18) från 17 till 10 procent,

13) att sänka tullen för slipskivor (68.04) från 10 procent till 7 procent,

för slipduk (68.06) från 10 procent till 6 procent och för slippapper (68.06)

från 5 till 3 procent,

14) att medgiva tullfrihet för rå linolja (15.07: 1) i stället för föreslagen

vikttull av 7 kr. per 100 kg;

s. 181 Kontrollera mot PDF

181

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

15) motionerna I: B 63 (I: 365) av herr Sveningsson och II: B 71 (II: 472)

av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att tullen å varor under kap. 91 bibehålies vid nuvarande nivå;

att tullfrihet beviljas för varor med beteckningen:

90.03 — glasögonbågar

90.07 — kameror

90.08 — vissa fotografiska instrument

98.03 — reservoarpennor

98.04 — guldstift

37.03 — fotografiska papper;

att tullen fastställes till 12 % för

33.06 A — sprithaltiga kosmetiska preparat

68.04 — andra slipskivor än diamantslipskivor till 7 %

68.06 — slipduk till 6 %, och

68.06 — slippapper till 3 % ;

samt att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj :t att på framställning för

viss tid medgiva tullfrihet för vissa slag av maskiner;

16) motionerna I: B 64 (1:363) av herr Sveningsson m. fl. och II: B 63

(II: 463) av herr Lothigius in. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandling

av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta följande tullskyöd för varu
-

grupperna

44.13 — parkettstav .......................................... 10 %

44.23 — byggnadssnickerier .............. ..................... 8 %

94.03 — möbler samt delar därtill.............................. 15 %

97.03 — andra leksaker ..................................... 20 %;

17) motionerna I: B 87 (I: 361) av herrar Åkesson och Nils Hansson samt

II: B 122 (II: 464) av herrar Nilsson i Lönsboda och Åhman, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att tullen på fruktmust fastställes till 20 öre per

kg normalutspädd vara och att koncentrerad vara måtte beläggas med ökad

tull svarande mot varans koncentration»;

18) motionerna I: B 88 (I: 364) av herrar Sveningsson och Anders Johansson

samt II: B 120 (II: 484) av herr Svenning in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att en värdetull av 20 %, dock lägst 8 kr. per dussin,

fastställes för strumpor av syntetsilke jämväl under tid, då garntullen är suspenderad;
19)

motionerna I: B 89 (I: 360) av herr Danmans och II: B 121 (II: 483)

av herr Löfgrcn m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att tullen

för position 94.03, andra möbler och delar (än stoppmöbler), skall i första

hand utgå med 15 % ad valorem (av värdet), samt att i andra hand nuvarande

tull stegvis sänkes under en femårsperiod i sådan takt, alt tullen

därefter utgår med 10 %»;

20) motionerna I: B 114 av herr Bertil Petersson in. fl. och II: B 149 av

herr Persson i Växjö in. fl., vari hemställts, »att riksdagen för positionerna

70.10, 70.13 och 70.14 måtte fastställa att tullen icke omedelbart sänkes till

under 18 % av värdet»;

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Bevillningsutskottets betänkande nr B J år 1958

21) motionerna I: B 115 (I: 384) av herr Gustaf Elof sson samt II: B 180

(11:478) av herrar Jansson i Benestad och Nilsson i Bästekille, vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa måtte besluta,

dels att en tull av 35 öre per kg måtte åsättas äpplen och päron och dels

att skyddsperioden för äpplen utsträckes till och med mars månad, samt

att i övrigt beaktas vad i motionerna anförts;

22) motionerna I: B 116 (I: 362) av herr Lindahl m. fl. och II: B 152 (II:

467) av herr Allard m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte fastställa

tullen på skor och nåtlade överdelar till 18 % av värdet med en minimitull

av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar 1 kr. 50 öre per par)»;

23) motionerna I: B 117 (I: 369) av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: B 154

(II: 470) av herr Boija m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att införa följande specifika minimitullsatser

Position nr Varuslag

att i propositionen till nr 60.04 C intagen anmärkning må utvidgas att

gälla jämväl nr 60.05 C;

24) motionerna I: B 118 av herrar Möller och Gunnar Berg samt II: B 159

av herrar Ståhl och Braconier, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta

att med avslag på Kungl. Maj:ts förslag låta rotationspressar samt hjälpapparater

och delar förbli tullfria, samt att tullfrihet medges för sådana typer

av övriga pressar som inte tillverkas inom landet»;

25) motionerna I: B 119 (I: 357) av herr Birke och II: B 151 (II: 459) av

herrar Nilsson i Göingegården och Hansson i Skegrie, vari hemställts, »att

riksdagen måtte fastställa tullen på läder till lägst 10 % av värdet»;

26) motionerna I: B 120 (I: 386) av herrar Birke och Boman samt II: B 156

(II: 466) av herr Gerhard Nilsson i Gävle m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta följande ändringar i den av Kungl. Maj :t framlagda propositionen

med förslag till ny tulltaxa, nämligen dels för handskar (nr 42.03 A)

en värdetull å 15 %, dels för skinnkläder (nr 42.03 B) en värdetull å 12 %,

dels för paraplyer och parasoller (nr 66.01) en oförändrad tull å kr. 3: 75

per styck, dels ock tullfrihet för spröt, skaft och kryckor till paraplyer (nr

66.03);

27) motionerna I:B 140 (1:367) av herrar Carl Albert Anderson och

Siegbahn samt II: B 158 (II: 465) av herrar Gustafsson i Stockholm och Hagne//,

^ari hemställts, att riksdagen vid behandling av propositionen med

förslag till ny tulltaxa måtte beakta de i motionerna framförda synpunkterna

och besluta om sådana sänkningar i de föreslagna tullsatserna att den

totala tullbelastningen på konsumenterna icke blir högre än den skulle ha

blivit, om den gamla tulltaxan från tiden före 1955 alltjämt varit i kraft;

53.11 B —53.13

62.01

60.03 A

tar |3: 75 kr./kg

ipor 8 kr./dussin; samt

s. 183 Kontrollera mot PDF

183

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

28) motionerna I: B 142 (I: 355) av herr Nils Tlxeodor Larsson och II: B

181 (11:451) av herr Börjesson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att tullen på lök från den 1 januari 1959 må utgå med 30 öre per

kg undertiden 1/6—31/3; '' — ** ■•«*. |l

29) motionerna I: B 180 av herr Siegbahn och II: 224 av herr Setterberg i

Vilske-Kleva m. fl., vari hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av förslaget

till ny tulltaxa måtte besluta att alkylbensen icke skall utgöra tullpliktig

vara»;

30) motionen I: B 141 (1:359) av herrar Siegbahn och Carl Albert Anderson,

vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte anta det förslag till

tulltaxa, som finns fogat vid Kungl. Maj :ts proposition nr 90, under hänsynstagande

till de synpunkter och ändringsförslag, som framförts i motionen

och i följande tabell.

Pos. nr

Varuslag

Tullsats

04.06

Naturlig honung........................

.. 100 kg

30: —

06.01B.2

Lökar etc. andra slag, andra............

fri

06.03A

Blommor, avskurna etc., färska

1. mimosa och ljung....................

.. 100 kg

200: —

2. andra

a. under tiden 1 mars—30 november ..

.. 100 kg

600: —

b. under tiden 1 december—29 febr. ...

.. 100 kg

200: —

06.04A

Adiantum och asparagus................

.. 100 kg

50: —

07.01A

Blomkål

1. under tiden 1 maj—31 juli...........

.. 100 kg

25: —

07.01D

Potatis

1. nyskördad, under tiden 1 juni—30 juni

.. 100 kg

15: —

Ur 07.01 K.2

Köksväxter etc., andra

sallad, under tiden 1 mars—30 april.....

fri

paprika................................

fri

08.01

Dadlar, bananer etc.....................

fri

08.02

Citrusfrukter, färska eller torkade........

fri

08.03

Fikon, färska eller torkade..............

fri

08.05

Nötter och liknande frukter etc..........

fri

08.06A

Äpplen, under tiden 1 juli—31 december .

.. 100 kg

25: —

» , » »1 januari—30 juni . .

fri

08.07B

Persikor...............................

fri

08.07C

Plommon

1. under tiden 16 juli—31 juli...........

.. 100 kg

35: —

2. under tiden 1 augusti—15 juli........

fri

08.08B

Jordgubbar

1. under tiden 16 juni—31 augusti.......

. . 100 kg

50: —

2. under tiden 1 september—15 juni----

fri

Kap. 9

Kolonialvaror, kryddor etc. med undantag

av

fri

kaffe.................................

s. 184 Kontrollera mot PDF

184 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Pos. nr

Varuslag

Tullsats

16.04A

Störrom.....................

fri

17.02A

Konstgjord honung etc........

............ 100 kg

30: —

18.01

Kakaobönor etc...............

fri

18.03

Kakaomassa etc..............

............ 100 kg

15: —

18.04

Kakaosmör..................

............ 100 kg

15: —

18.05

Kakaopulver, icke sötat.......

............ 100 kg

15: —

Ur 18.06

Choklad.....................

15 %

Ur 20.01

Kapris och oliver.............

fri

20.04

Sylter, marmelad m. m........

............ 100 kg

30: —

20.07B

Saft etc., sockrad ............

............ 100 kg

25: —

22.02

Lemonad m. m...............

............ 100 1

21: —

50—63

Textilier.....................

... Riktpunkt normaltullsatser;

31) motionen II: B 36 (II: 449) av herr Senander m. fl., vari hemställts, att

riksdagen måtte avslå proposition med förslag till ny tulltaxa samt i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att förslaget omarbetas så, att den nuvarande

genomsnittliga tullnivån bibehålies eller sänkes;

32) motionen II: B 37 (II: 477) av herrar Regnéll och Svensson i Krokstorp,

vari hemställts, »att riksdagen måtte för vegetabiliska garvämnesextrakter,

tulltaxenummer 3201, besluta en värdetull av 8 %, att suspenderas

så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger mellan Sveriges garveriidkares

bottenlädersektion och tillverkare inom landet»;

33) motionen II: B 69 (11:489) av herrar Braconier och Löfgren, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta den ändringen i den föreslagna nya

tulltaxan att tullen å gummerat papper inklusive gummerade förseglingsremsor

(nr 48.07 B) fastställes till 10 % av värdet;

34) motionen II: B 73 (II: 473) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att under kap. 39 införa en ny undergrupp

39.06 C, alginsyror samt salter och estrar därav, samt att för dessa

produkter medges tullfrihet;

35) motionen II: B 74 (11:474) av herr Bengtsson i Göteborg, vari hemställts,

»att riksdagen vid behandling av propositionen med förslag till ny

tulltaxa måtte besluta sänka den föreslagna tullen för 87.09 A motorcyklar

med en cylindervolym av högst 245 ccm från 15 till 12 %»;

36) motionen II: B 75 (11:479) av herr Jansson i Benestad m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tull må utgå

1) på dörrar (nr 44.23) med 8 procent av värdet,

2) på parkettstav (nr 44.13) och sammansatt parkettstav (nr 44.23) med

10 procent av värdet,

3) på andra möbler samt delar därtill (nr 94.03) med 15 procent av värdet,

samt

4) på träleksaker (hänförda till 97.03) med 20 procent av värdet, samt

att träleksaker i anledning härav uppföres i tulltaxan nr 97.03 under egen

underrubrik;

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

185

37) motionen II: B 84 (11:480) av herrar Helén och Hansson i Skegrie,

vari bl. a. hemställts, att riksdagen måtte

1. — i första hand — besluta enligt tulltaxekommitténs förslag, innebärande

att penicillin samt salter och andra derivat därav ävensom läkemedel,

innehållande penicillin, skall beläggas med en tull av 30 öre per miljon internationella

enheter,

2. — därest yrkandet under punkt 1. ej kan bifallas — besluta att tullsatsen

30 öre per miljon internationella enheter tills vidare bibehålls oförändrad

och att frågan om tullsatsen tas upp till förnyad prövning år 1960;

38) motionen II: B 116 (11:487) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari

hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen med ändring

av Kungl. Maj :ts förslag måtte besluta, att tull må utgå i enlighet med vad

som i motionerna föreslagits för ifrågavarande trädgårdsprodukter, samt i

övrigt beakta vad i motionerna anförts beträffande respektive positioner.

Under positionen 06.01., »Lökar, stam- och rotknölar m. m.», föreslås sålunda

följande:

A. inkommande med blommor och blomknoppar men utan jord,

per 100 kg......................................... 750 kr.

B. andra slag:

2. andra, per 100 kg................................ 25 kr.

Under positionen 06.02., »Levande växter och rötter m. m.», yrkas:

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade, per

100 kg............................................. 100 kr.

D. andra växter, per 100 kg........................ 40 kr.

Under positionen 06.03., »Blommor och blomknoppar, avskurna, etc.»,

föreslås följande:

A. friska:

1. mimosa och ljung per 100 kg..................... 500 kr.

2. andra, under tiden:

a) 1 mars—30 november per 100 kg................. 1 000 kr.

b) 1 december—29 februari per 100 kg............... 750 kr.

Under positionen 06.04., »Blad, kvistar och andra växtdelar etc.», yrkas

följande:

A. Adiantum och asparagus, under tiden:

1. 1 mars—30 november, per 100 kg................ 1 000 kr.

2. 1 december—29 februari, per 100 kg.............. 750 kr.

B. andra slag, per 100 kg........................... 500 kr.

Under positionen 07.01., »Köksväxter, färska eller kylda», föreslås

B. gurkor:

1. slanggurkor, under tiden

a) 16 mars—31 maj, per 100 kg..................... 75 kr.

b) 1 juni—30 november, per 100 kg................. 50 kr.

c) 1 oktober—15 mars, per 100 kg.................. fri

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

G. tomater, under tiden:

1. 1 maj—30 juni, per 100 kg....................... 75 kr.

2. 1 juli—30 november, per 100 kg.................. 50 kr.

3. 1 december—30 april, per 100 kg................. fri

K. andra slag:

1. rotfrukter med undantag för rädisor

2. andra, inklusive rädisor, per 100 kg............... 40 kr.

Sallat, dill, persilja och rädisor tiden 1 mars—30 april

per 100 kg......................................... 75 kr.

Under positionen 07.04., »Köksväxter, torkade etc.», föreslås följande:

A. svamp, per 100 kg............................... 75 kr.

B. andra, per 100 kg............................... 25 kr.

Under positionen 08.07., »Körsbär, persikor etc.», yrkas följande:

B. persikor, under tiden

1. 1 juli—15 oktober, per 100 kg.................... 35 kr.

Under positionen 08.09., »Andra färska frukter», föreslås

A. meloner, under tiden

1. 15 juni—30 september, per 100 kg................ 75 kr.

39) motionen II: B 117 (11:488) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att konserver av bönor må uppföras

under samma underrubrik som svamp- och sparriskonserver och åsättas en

tull av 75 öre per kg;

40) motionen II: B 119 (11:485) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att mustkoncentrat av sådana frukter

och bär, varav odling förekommer inom landet, i tullhänseende skiljes

från icke koncentrerade frukt- och bärmuster samt belägges med en enhetlig

tull av en krona per kg;

41) motionen II: B 153 (II: 468) av herrar Gustafsson i Borås och Nilsson

i Göingegården, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att den nuvarande

tullen å spiralborr (82.05) skall bibehållas vid nuvarande tullsats,

10 % av värdet»;

42) motionen II: B 155 (11:476) av herrar von Seth och Lothigius, vari

hemställts, att riksdagen vid behandling av förslaget till ny tulltaxa måtte

besluta att syntetiska och konstgjorda fibrer avsedda för borstfabrikation hänförs

till kapitel 56, korta syntetiska eller konstgjorda fibrer, såsom en särskild

undergrupp samt att för dessa undergrupper fastställes en tull av 7

kronor per 100 kg;

43) motionen II: B 157 (11:486) av herr Hansson i Skegrie m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att färskpotatis må lämnas gränsskydd

som jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes

för densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna

för annan potatis; att den särskilda importavgiftsbeläggningen må tilllämpas

fr. o. m. den 1 juni; att den särskilda importavgiften må fastställas

s. 187 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

187

till 20 öre per kg att gälla under fem kalenderveckor räknat från den 1 juni

samt att importavgiften för färskpolatis under annan tid må utgå efter samma

grunder som för annan potatis;

44) motionen II: B 221 av herrar Darlin och Setterberg i Vilske-Kleva, vari

hemställts, att riksdagen måtte vidtaga sådana ändringar i förslaget till ny

tulltaxa, att de nu gällande vikttullarna å konstgjorda blommor samt attrapper

för påskägg och liknande artiklar bibehålies oförändrade;

45) motionen II: B 222 av herr Christenson i Malmö, vari hemställts, »att

riksdagen vid behandlingen av Kungi. Maj:ts proposition nr B 4 angående

ny tulltaxa måtte — med ändring av vad Kungl. Maj :t föreslagit — besluta

att medgiva tullfrihet för under punkt 243: 2 i tulltaxeförordningen upptagna

varuslagen gräs, tränsat eller upprispat, krollsplint, krusad fiber och

annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial preparerad mossa i stället

för den föreslagna värdetullen»;

46) motionen II: B 223 av herrar Darlin och Setterberg i Vilske-Kleva, vari

hemställts, »att riksdagen vid behandlingen av förslaget till ny tulltaxa måtte

besluta fastställa tullskyddet för bl. a. disk- och tvättmaskiner (84.19 och

84.40) till 15 procent».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna I: B 32—B 34, I: B 37, I: B 87, I: B 115,

I: B 118, I: B 140, I: B 141, II: B 36, II: B 37, II: B 38, II: B 39—B 41, II: B 43,

II: B 63, II: B 64, II: B 66—B 69, II: B 71—B 75, II: B 84, II: B 116, II: B 117,

II: B 119—B 121, II: B 149, II: B 151—B 157, II: B 181, II: B 221—B 224. För

de motioner, vilka motsvaras av vid A-riksdagen väckta motioner, återfinns

dock motiveringen i följande motioner vid nämnda riksdag, nämligen I: 356—

1:359, 1:361, 1:367, 1:372, 1:373, 1:384, 1:387, 11:447, 11:449, 11:451, II:

456, 11:458, 11:460—11:463, 11:466—11:468, 11:470, 11:472—11:477 samt

II: 479—11: 489.

Propositionen

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Nu gällande tulltaxa antogs av 1929 års riksdag och trädde i kraft den 1

januari 1930. Till grund för densamma låg ett förslag, utarbetat av 1925

års tulltaxerevision under åren 1925—1927. Denna revision var emellertid

huvudsakligen av teknisk och formell natur. Tulltaxans sakliga innehåll

överfördes till stor del oförändrat från den tidigare gällande 1911 års tulltaxa.

Beträttande enstaka varuslag eller begränsade varugrupper har visserligen

ändringar vidtagits under årens lopp, men någon allmän revidering

av taxan ur sakliga synpunkter har icke ägt rum efter år 1911. Sedan denna

tid har en i många avseenden revolutionerande utveckling ägt rum på olika

områden, vilken självfallet haft betydande återverkningar även på tullför
-

s. 188 Kontrollera mot PDF

188 Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1058

hållandena. Genom teknikens framsteg har sålunda tillkommit många nya

material, framställningsmetoder, utförandeformer och användningsområden,

vilka icke kunde förutses vid utformningen av tulltaxans bestämmelser för

snart 50 år sedan. Ändringen i penningvärdet har vidare medfört att de

specifika tullarnas relativa storlek avsevärt reducerats. Då prisutvecklingen

icke varit lika för alla varuslag, har avvägningen av tullskyddet i vissa

delar kommit att mer eller mindre rubbas. Härtill har även bidragit det

förhållandet, att minskningen av tullskyddet skett endast såvitt angår specifika

tullar, under det att de visserligen icke lika talrika men ingalunda

betydelselösa värdetullarna bibehållit sin ursprungliga verkan. En annan

omständighet som rubbat sambandet mellan tullsatserna å olika varuslag

är, att på åtskilliga punkter vidtagits dels höjningar i statsfinansiellt syfte,

dels såväl höjningar som sänkningar av handelspolitiska skäl.

Även om många av de mest iögonenfallande brister, som under åren yppat

sig, kunnat undanröjas genom partiella ändringar, är det uppenbart, att

den nuvarande tulltaxan i olika avseenden framstår såsom mycket föråldrad.

Åtskilliga framställningar bar även gjorts i syfte att få till stånd ändringar

i tulltaxan. Vägen för en tulltaxerevision har hållits öppen vid de

tullförhandlingar inom ramen för allmänna tull- och handelsavtalet (GATT),

i vilka Sverige under de senare åren deltagit, genom att bindningarna i fråga

om specifika tullsatser till större delen gjorts under förbehåll om rätt att

övergå till en värdetull av angiven storlek. Vid bedömandet av frågan när

en revision av tulltaxan lämpligen borde igångsättas har emellertid hänsyn

måst tagas till vissa internationella faktorer. Det har sålunda ansetts lämpligt

att avvakta resultatet av det arbete på en internationell tullnomenklatur,

som bedrivits inom Studiegruppen för en europeisk tullunion i Bryssel.

Vidare har tidpunkten varit beroende av de inom GATT bedrivna förhandlingarna.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 9 maj 1952 dåvarande chefen för finansdepartementet

att tillkalla utredningsmän jämte sakkunniga och experter

med uppdrag att verkställa en allmän översyn av tulltaxeförordningen och

den därvid fogade tulltaxan; i yttrandet till statsrådsprotokollet anförde

departementschefen bl. a. följande.

Revisionen bör innefatta en modernisering av tulltaxan, varvid taxans

baspositioner i anslutning till de redan påbörjade förberedelsearbetena böra

anpassas efter Brysselnomenklaturen. Härvid bör jämväl övervägas huruvida

icke en mera allmän tillämpning av värdetullar, som numera i allt

större utsträckning förekommer i utlandet, även för vår del kan innebära en

mera ändamålsenlig utformning av tullsystemet. Med hänsyn till det internationella

varuutbytets stora betydelse för vårt lands välstånd är det ett

stort ekonomiskt intresse att vår handel med främmande länder blir så omfattande

och fri som möjligt. I överensstämmelse härmed har vi sedan länge

fört en politik med låga tullar, och jag finner det icke vara något svenskt

intresse att nu frångå denna politik. Särskilt betydelsefull blir denna synpunkt,

om en övergång till värdetullar befinnes av andra skäl ändamålsenlig.

Revisionen bör således icke i och för sig ta sikte på en generell höjning av

den nuvarande tullnivån utan i första hand inriktas på att åstadkomma en

s. 189 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 189

lämplig avvägning av tullskyddet mellan olika varuslag och produktionsgrenar.

I vad mån de möjligheter till höjning av GATT-bundna tullsatser, som

erbjuda sig genom de gjorda förbehållen, böra utnyttjas, får bedömas med

hänsyn till resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det torde i alla händelser

få förutsättas att utredningen icke eller åtminstone endast i undantagsfall

leder till förslag om högre tullsats än som motsvarar gjorda förbehåll.

I anslutning till dessa frågor bör de handelspolitiska synpunkter beaktas,

som kunna bli aktuella i samband med kommande tullförhandlingar eller

eljest påkallar särskild uppmärksamhet.

För att undvika en onödig belastning å konsumenterna bör undersökas

möjligheterna att undvara tullskydd på områden, där inhemsk produktion

icke föreligger eller med hänsyn till omständigheterna icke lämpligen bör

vidmakthållas med hjälp av statligt stöd och där icke förhållandena är sådana

att finanstull bör ifrågakomma. Vid revisionen bör även övervägas i

vad mån tullskydd bör bibehållas för sådana varuslag, beträffande vilka

stöd åt den inhemska produktionen befinnes med fördel kunna lämnas i annan

form än genom tullar. I det sammanhanget bör särskild uppmärksamhet

ägnas åt tullarna på jordbruksområdet och deras förhållande till den

nuvarande jordbruksregleringen.

Med stöd av det erhållna bemyndigandet tillkallades den 26 maj 1952 såsom

utredningsmän dåvarande kabinettssekreteraren A. S. Lundberg, tillika

ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare, förste assistenten F. I.

Boo, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, juris licentiaten

P. H. Fagerholm, generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, ledamöterna av

riksdagens andra kammare, metallarbetaren H. L. Gustafsson och lantbrukaren

N. G. Hansson, numera generaldirektören B. V. Lindskog, numera ambassadören

S. E. G. Sahlin, ledamoten av riksdagens första kammare, lantbrukaren

G. Spetz samt numera statssekreteraren E. A. Westerlind. Utredningen

antog benämningen 1952 års tulltaxekommitté. Kort därefter tillkallades

såsom sakkunniga ett antal representanter för olika organisationer

inom närlingslivet.

Kommittén avgav den 25 maj 1956 betänkande med förslag till tulltaxa

(SOU 1956: 14—16); vid betänkandet hade fogats av vissa utredningsmän

och sakkunniga avgivna reservationer och särskilda yttranden. Därjämte avgav

kommittén den 5 december 1956 betänkande med förslag till tulltaxeförordning

(SOU 1956:60).

Betänkandet angående tulltaxan har varit föremål för en omfattande remissbehandling.

På grundval av tulllaxekommitténs förslag har, med beaktande av avgivna

reservationer, inkomna yttranden och framställningar samt nordiska

ekonomiska samarbetsutskottets förslag, inom finansdepartementet utarbetats

ett förslag till ng tulltaxa.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar

utskottet till det vid denna proposition fogade statsrådsprotokollet (s.

7 i prop.) samt till det vid propositionen nr 90 fogade statsrådsprotokollet

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

för finansärenden den 24 januari 1958. Redogörelsen återfinns under följande

rubriker å nedan angivna sidor i propositionen nr 90, nämligen

I. Inledning, s. 173—182

II. Allmänna synpunkter

Tullarnas roll i samhällsekonomin, s. 183—195

Tullarna som förhandlingsobjekt, s. 195—199

Tullarna ur statsfinansiell synpunkt, s. 199—200

III. Tulltaxans allmänna utformning

Nomenklaturen, s. 201—204

Kvantitets- eller värdetullar, s. 205—212

Tullarnas höjd och avvägning, s. 212—243

IV. Särskilda frågor

Tulltaxeförordningen, s. 244

Varuslag som icke tillverkas inom landet, s. 244—245

Inrättande av en tullberedning, s. 245

Tulltaxan och jordbruksregleringen, s. 246

Tullarnas samband med annan indirekt beskattning, s. 246

Tulltaxan och GATT, s. 247

Tulltaxans ikraftträdande, s. 247—248

V. Detalj motivering,1 s. 249—799

VI. Departementschefens hemställan, s. 800

Innehållet i motionerna m. m.

Av innehållet i de väckta motionerna och till utskottet inkomna skrifter

torde här få återges följande.

Allmänna synpunkter

I motionerna I : B 35 och II: B 43 (I: 368 och II: 458) upptas

till en början frågan om en revision av tulltaxan bör genomföras nu. Motionärerna

säger sig icke finna departementschefens argumentering för att

tulltaxerevisionen omedelbart skall beslutas vara övertygande. Tvärtom synes

dem övervägande skäl tala för att frågan därom bör få anstå, i varje fall

till hösten innevarande år, då klarhet torde föreligga om hur det kommer

att gå med planerna på det västeuropeiska frihandelsområdet. Sedan sikten

klarnat i nämnda hänseende, kommer även förutsättningarna för det nordiska

ekonomiska samarbetet att kunna närmare bedömas. Möjlighet föreligger

givetvis att vid en senare tidpunkt vidta de justeringar, som Sveriges

anslutning till ett västeuropeiskt frihandelsområde kan nödvändiggöra, men

det kan också så småningom visa sig, att en annan uppläggning varit lämpligare

för tillgodoseende av Sveriges speciella intressen än den som kommit

till uttryck i propositionen. Mycket talar exempelvis för att vi på samma

sätt som Schweiz och Österrike inom ramen för förefintliga GATT-möjlig
1

Framställningen följer tulltaxeförslagets indelning (jfr innehållsförteckningen på s. 6—9

och sakregister på s. 135—170 i prop. nr 90).

s. 191 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

191

heter bort välja en annan och högre tullnivå och andra tullsatser att tjäna

som utgångspunkt för den successiva avtrappning av tullmurarna mellan

de olika medlemsstaterna, som förutsättes skola äga rum. Motionärerna

erinrar ytterligare om att varken Danmark, Norge eller Finland avser att

omedelbart antaga någon ny tulltaxa på basis av de nordiska övervägandena.

Det är en öppen fråga, huruvida vårt land bör redan nu och så hårt som

skett i propositionen binda sig för det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

förslag till tullsatser, innan någon av regeringarna i de övriga länderna

preliminärt tillkännagivit sin principiella ståndpunkt till frågan om

den nordiska tullnivån och innan vi ens själva tagit ställning till denna fråga.

Klokheten bjuder att vårt land följde samma linje som de övriga nordiska

länderna. Några påtagliga tekniska olägenheter av ett dylikt uppskov till hösten

torde inte behöva uppstå.

Beträffande tullarnas roll i samhällsekonomin uttalar motionärerna att

man även med utgångspunkt från en principiell frihandelsvänlig grundinställning

bör iakttaga viss återhållsamhet, helst som den svenska politiken

i denna del skiljer sig från den politik som följes i andra länder. Mot den

teoretiska motiveringen i propositionen kan vissa invändningar göras. Helhetsintrycket

av propositionen är, att den så gott som i detalj följt tulltaxekommitténs

majoritetslinje beträffande de varugrupper som omfattas av

det nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk

marknad, d. v. s. för 80 % av varuutbytet, medan däremot för återstående

20 % reservanternas yrkanden väsentligen kommit att få sätta sin prägel på

förslagen till enskilda tullsatser. Detta har också lett till att den allmänna

tullnivån i propositionen ligger ca en procentenhet under den tullnivå som

innefattas i tulltaxekommitténs majoritetsförslag. Denna sänkning av tullnivån

hänför sig praktiskt taget uteslutande till områden, som inte omfattas

av förslaget till gemensam nordisk marknad, d. v. s. de 20 % av varuområdet,

varför man där måst taga till så mycket kraftigare. För vissa betydelsefulla

varugrupper ligger tullnivån 3 å 4 procentenheter under tulltaxekommitténs

majoritetsförslag. Motionärerna erinrar om att Sverige har den lägsta tullnivån

i världen med undantag för Danmark, där förhållandena icke är fullt

jämförbara, emedan bibehållandet där av kvantitativa importrestriktioner för

vissa varuområden innefattar ett indirekt förstärkt gränsskydd. Enligt tulltaxekommitténs

beräkningar utgjorde år 1954 tullnivån för tullbelagda produkter

exklusive livsmedel i Sverige 9 %, medan motsvarande procentsiffror

utgjorde för Beneluxländerna 12, Canada 14, Norge 15, Västtyskland 16, USA

19, Storbritannien 17, Österrike 20, Frankrike 18 och Italien 23. I utlandet är

tullsatser på färdigprodukter på 25—30 procent ingalunda ovanliga. På

1930-talet låg den svenska genomsnittliga importincidensen vid 18—19 %.

Sänkningen sammanhänger med att flertalet tullar utgjort specifika tullar,

fixerade i kronor och öre, samt att dessa tullar undergått eu automatisk reduktion

genom den fortskridande penningvärdeförsämringen. Enligt motionärernas

mening har lågtullinjen varit till gagn för landets näringsliv. Denna

politiska kurs på tullområdet bör i sina huvuddrag följas även i fortsätt
-

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ningen, varvid dock bör beaktas de krav som de europeiska samarbetssträvandena

inom sexstatsblockets tullunion och det planerade europeiska frihandelsområdet

i olika hänseenden kan komma att ställa jämväl på vårt

land. Därmed är emellertid ej sagt, att målsättningen för vårt lands handlande

bör vara att vi genomgående skall hålla lägre tullar än något annat

land i världen. Att fortsätta på tullreduktionens väg är ur svensk synpunkt

äventyrligt i en värld, där övriga länder bibehåller sina tullmurar eller där

samarbetet på tullområdet i mångt och mycket går i protektionismens tecken.

Departementschefens slutsats att höga tullar i utlandet inte behöver influera

på vårt lands tullpolitik säger motionärerna sig inte kunna utan vidare

godtaga. Så länge full sysselsättning och en begränsad konkurrens varit

rådande från flertalet industriländer, har behovet av ett effektivt konkurrensskydd

gentemot utlandet inte gjort sig så starkt gällande. I samma mån

som produktionskapaciteten överstiger efterfrågan och priserna sjunker, blir

läget ett helt annat. Först då träder tullsystemet på allvar i funktion. Tullsystemet

bör visserligen utformas utan alltför starka sidoblickar åt konjunkturpolitiken

och taga sikte på såväl goda som dåliga konjunkturer, men

det är inte desto mindre i försämrade konjunkturer som tullarna bäst behövs.

Då departementschefen beträffande riktpunkten för tullpolitiken synes

ansluta sig till tulltaxekommitténs underkännande av tullskyddsbehovet

och framför allt de enskilda näringsgrenarnas behov av tullskydd, deklareras

i motionerna en motsatt ståndpunkt. Grunden för att tullar över huvud

användes är att en produktion, som man av något skäl vill upprätthålla, för

sin existens kräver ett särskilt stöd. Behovet för vissa näringsgrenar av tullskydd

är därför en primär angelägenhet, och avvägningen av detta skydd

måste därför innebära en prövning av behovet. Motionärerna beklagar att behovssynpunkten

inte blivit tillräckligt tillgodosedd vid tulltaxekommitténs

utredningsarbete.

Ett av huvudmotiven för vår tidigare tullpolitik har varit att statsmakterna

velat befrämja mångsidigheten i produktionen. Oaktat såväl departementschefen

som kommittén pekar på differentieringssynpunkten, så skjuter de i

förgrunden tullpolitikens uppgift att underlätta en koncentration av de produktiva

krafterna till sådana områden där dessa krafter blir bäst utnyttjade.

Motionärerna understryker, att mångsidigheten varit och är vårt produktionslivs

styrka. Den har gjort att vårt lands industri varit mindre beroende

av konjunktursvängningar utomlands och lättare kunnat stå emot konjunkturförsämringar

på vissa områden. Försiktighet bör därför iakttagas, när

det gäller att med tullsystemets hjälp åstadkomma en strukturförändring

som går ut på större koncentration. I nära samband därmed står sysselsättningsfrågan

och tullarnas roll i detta sammanhang. Enligt motionärernas

mening måste tullarna ingå som ett av de viktigaste vapnen i den sysselsättningspolitiska

arsenalen. Vissa nu utgående tullar ger efter den automatiska

reduktionen genom penningvärdeförsämringen uppenbarligen ett otillräckligt

tullskydd. De smärre höjningar som skedde sommaren 1955 var inte till fyllest

ur denna synpunkt. Angivna omständigheter tillika med tullsänkningar

s. 193 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

193

som föreslås för vissa varuslag kan komina att äventyra den fulla sysselsättningen

i fortsättningen och de i propositionen framlagda förslagen till

individuella tullsatser inger på vissa punkter oro. Särskilt gäller detta textilindustrien,

läder- och skoindustrien samt porslinsindustrien. Uppmärksamheten

bör jämväl riktas på det förhållandet att den svenska kostnadsnivån

ligger icke obetydligt högre än motsvarande nivå i våra konkurrentländer.

Det högre inhemska kostnadsläget är ett handikapp för den svenska industrien,

som i vissa lägen kan vara besvärande i dess konkurrens med

övriga europeiska länder. Återställandet av tullarnas förkrigsnivå för vissa

särskilt utsatta industrigrenar bör inom rimliga gränser övervägas. I varje

fall bör hithörande tullar ej sättas lägre än vad 1952 års tulltaxekommitté

föreslagit. De industrigrenar som därvid i första hand bör ifrågakomma är

porslinsindustrien, läder- och skoindustrien samt textilindustrien. Tullarna

för verkstadsindustriens produkter bör i allmänhet inte understiga den av

tulltaxekommittén beräknade normaltullsatsen. Sänkningar av nu gällande

tullar bör över huvud taget i nu rådande konjunkturläge undvikas.

På de varuområden, som inte berörs av de framlagda förslagen från det

nordiska ekonomiska samarbetsutskottet — d. v. s. de, som är hänförliga till

de ovannämnda tjugu procenten av varuområdet —- torde inga som helst

hinder föreligga för del föreslagna tillvägagångssättet, utan vårt land torde

därvidlag ha fullt fria händer under förutsättning att GATT-överenskommelsen

följes. En tullpolitik efter nu angivna riktlinjer torde på intet sätt

komma att stå i strid med vad som kan fordras av vårt land i samband med

förverkligandet av de aktuella tullunionsplanerna. Måttfulla justeringar av

tullsatserna för vissa varugrupper eller vissa varor, som innebär att den

allmänna tullnivån blir en eller annan procent högre än i propositionen förutsättes,

behöver inte innebära att lågtullinjen frångås utan kan genomföras

inom ramen för denna. Sådana höjningar torde kunna ske utan att

nämnvärt påverka den allmänna prisnivån. Om det europeiska frihandelsområdet

blir verklighet kommer de tullar som nu fastställes endast att fä

temporär giltighet mot våra huvudsakliga importländer. De kommer att

successivt reduceras för att till sist efter en övergångstid helt upphöra. Den

måttliga höjningen av tullnivån som ifrågasättes i propositionen kommer

alltså inte att bli varaktig utan kommer efter ett eller annat år att följas

av en återgång och en fortsatt reducering. En svensk anslutning till det

europeiska frihandelsområdet, vilken synes angelägen med tanke på de

svenska exportintressena i Centraleuropa, torde komma att leda till att de

synpunkter, som motionärerna anser bör vara avgörande för utformningen

av den svenska tullpolitiken, i väsentliga hänseenden måste modifieras. Så

torde bl. a. den nuvarande differentieringen av den svenska industrin inte

längre kunna upprätthållas efter hand som konkurrensen från de övriga

medlemsstaterna gör sig gällande utan hinder av tullar. Påfrestningarna för

hemmamarknadsindustrin blir särskilt svåra under övergångsperioden, innan

anpassningen hunnit ske. Det är emellertid därför dubbelt betydelsefullt att

under denna känsliga period tullsystemet är så beskaffat, alt hemmamark
18

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

nadsindustrin beredes ett så starkt skydd som det rimligen kan göra anspråk

på och det blir möjligt att upprätthålla. Då praktiska svårigheter kan erbjuda

sig att vid riksdagsbehandlingen av propositionen åstadkomma detaljändringar

av tullsatserna bör riksdagen i samband med beslut om uppskov

rikta en hemställan till Kungl. Maj :t att överväga ändringar i propositionen

i angivna hänseenden och att framlägga tilläggsproposition därom till riksdagen

vid höstsessionen.

I fråga om användningen av tullar som förhandlingsobjekt ansluter motionärerna

sig i huvudsak till de synpunkter som inom tulltaxekommittén

anförts i ledamoten Fagerholms reservation. Betydelsen av förhandlingstullar

torde inte ha blivit mindre i det läge, som uppstått genom tillkomsten

av sexstatsunionen eller genom planerna på det europeiska frihandelsområdet,

utan de i reservationen framförda synpunkterna torde snarare äga

större giltighet än tidigare.

Även i fråga om användningen av tullar som skydd mot dumping ansluter

sig motionärerna i stort sett till Fagerholms synpunkter. Särskilt understryks

de kombinerade minimivikt- och värdetullarnas betydelse i detta sammanhang.

Exempel på varuområden, där en kombinerad värde- och minimivikttull

skulle medföra ett förbättrat gränsskydd utan att egentligen höja

tullnivån, erbjuder bl. a. porslinsindustrin, läder- och läderskoindustrin

samt gummiringsindustrin och gummiskoindustrin.

I motionen II: B 36 (11:449) påpekas att enligt direktiven för

tulltaxekommitténs arbete skulle tulltaxerevisionen inte ta sikte på någon

höjning av tullnivån. Tanken har varit att kommittén till riktpunkt vid sitt

arbete skulle ta en oförändrad tullnivå. Emellertid har kommittén med förslaget

ändå åstadkommit en betydande höjning av densamma, genom att den

tolkat de i direktiven använda orden »nuvarande tullnivå» såsom ett uttryck

för efterkrigsnivån utan exakt anknytning till något bestämt år. Den har

sålunda tagit 1950 års siffror som utgångspunkt. Denna godtyckliga tolkning

av direktiven utsattes för en stark kritik av reservanterna Gustafsson

och Westerlind, som ansåg att orden »nuvarande tullnivå» måste hänföras

till tidpunkten för kommitténs tillsättande eller år 1952. Om kommittén valt

detta år i stället för 1950, så skulle kommittén fått redovisa 2 % lägre normaltullsatser

än vad nu är fallet.

Enligt reservanterna innebär kommittémajoritetens tulltaxeförslag en höjning

av den genomsnittliga tullnivån med omkring 50 % i förhållande till

1952 års utgångsläge. Den genomsnittliga tullnivån var då ca 7 1/2 %, medan

tulltaxeförslaget motsvarar ca 11 %. Sammanställes denna betydande

höjning med effekten av övergången från vikttullar till värdetullar, varigenom

den tidigare automatiska tullsänkningstendensen brytes, kan det konstateras

att majoritet sförslaget innebär en otvetydig protektionistisk inriktning

av svensk tullpolitik jämfört med den linje, som varit förhärskande

under de årtionden som betecknat ett storartat ekonomiskt uppsving. Då

höjningen av tullnivån i huvudsak hänför sig till att starkare tullskydd för

vissa industrier föreslagits, beräknas att tullhöjningarna motsvarar en årlig

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

195

subvention för dessa industrier med 126 miljoner kronor. Kommittén har

emellertid samtidigt föreslagit en minskning av tullskyddet för vissa områden

med 62 miljoner kronor. Dessa samhällsekonomiska konsekvenser av

den förordade tulltaxan har inte ingående analyserats. Motionärerna erinrar

om att många remissinstanser motsatt sig en höjning av tullnivån. Enligt

motionärernas mening skulle genomförandet av tulltaxeförslaget innebära

att nya tunga indirekta skattebördor pålägges. Det medför en betydande

höjning av prisnivån. Tillsammans med de tidigare i år beslutade punktskatterna

utgör detta en kraftig ytterligare belastning i fråga om det indirekta

skattetrycket. Genom förslaget om införande av värdetullar, som innebär

en ständig stegring av dessa tullar i takt med penningvärdeförsämringen,

kan man räkna med fortsatt ökad indirekt skattebelastning. Detta är en

utveckling, som leder till försämrade förhållanden för de små inkomsttagarna

och deras familjer, främst barnfamiljerna.

I motionerna I : B 140 och II: B 158 (1:367 och II: 465)

erinras till en början om att någon allmän översyn av tulltaxan inte vidtagits

sedan 1911. När nu en sådan kommit till stånd är det därför av betydelse

att den görs så omfattande och grundlig som möjligt. Speciellt gäller

detta om man önskar hålla så låga tullar som möjligt. Nästan all erfarenhet

visar nämligen att, frånsett vissa internationella förhandlingar, det egentligen

endast vid en allmän revision är möjligt att uppnå tullsänkningar men

att detaljändringar av en bestående tulltaxa går ut på höjningar av olika tullpositioner.

Vad beträffar tullarnas höjd och fördelning på olika industrigrenar kom

kommittén till resultatet, att en fortsatt lågtullpolitik vore det för Sverige

lämpligaste. Så mycket mer förvånansvärt var det därför att kommittémajoriteten

vid den praktiska utformningen av tulltaxan kom fram till ett

förslag, som innebar en icke oväsentlig höjning av tullsatserna. Förklaringen

härtill får sökas dels i kommitténs uttalande att man tolkade direktiven så

att tulltaxerevisionen till riktpunkt vid sitt arbete hade alt ta en oförändrad

tullnivå, dels i tekniken för beräknande av nivån i den gamla tulltaxan och

det nya förslaget. Som reservanterna i kommittén framhöll, synes emellertid

en begränsning av kommitténs uppdrag beträffande tullnivån ej böra utläsas

av direktiven, utan dessa avsåg en synnerligen angelägen allmän prövning

av hela tullsystemet. Om man emellertid delar kommitténs uppfattning om

att utredningar skulle begäras till avvägning av olika tullsatser mot varandra,

uppstår i stället ett krav på att en ny utredning tillsättes med uppgift att

pröva In 11 skyddets höjd.

Etter att beträffande lullnivån ha redogjort för innehållet i remissyttrandena

från Kooperativa förbundet, LO och TCO fortsätter motionärerna

att det är svårt att exakt ange hur mycket tullnivån skulle höjas vid ett genomförande

av kommittémajoritetens förslag. Kommittén hävdade själv

med stöd av en annan beräkningsmetod än den som hittills använts i Sverige

och andra länder, att höjningen jämfört med 1950 skulle bli obetydlig. Den

i propositionen redovisade tullnivåberäkningen, baserad på 1954 års fak
-

s. 196 Kontrollera mot PDF

196 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tiska import och konsumtion, uppvisar en väsentligt reducerad höjning av

tullnivån jämfört med den som kommittén tidigare redovisat. De tullsatser,

som låg till grund för kommitténs beräkningar, har sedermera på för importen

betydelsefulla varuområden höjts. Ett införande av de i propositionen

föreslagna tullsatserna skulle enligt departementschefens åsikt innebära

en mycket obetydlig förändring av prisnivån. Då det gäller att bedöma vilka

verkningar det nu framlagda propositionsförslaget kan medföra för tulloch

prisnivån måste man emellertid beakta att såväl sammansättningen av

import och konsumtion som tullsatsernas höjd sedan år 1950 undergått betydande

förändringar. Kommittéreservanterna underströk dock, att med hittills

gängse beräkningsmetod och 1952 som jämförelseår skulle tulltaxekommitténs

förslag innebära en förhöjning av tullnivån med inemot 50 %.

För det fall att jämförelse skulle göras mellan 1952 års import- och konsumtionsincidenser

och motsvarande vad beträffar år 1957 (1952 års import

och konsumtion omräknad till 1957 års prisnivå på basis av 1952 års

tullsatser) skulle höjningen bli åtskilligt större. En tullnivå baserad på konsumtionen

är dessutom ett mycket dåligt mått på den inverkan en tulländring

kan få på importens sammansättning och storlek. I själva verket är fördelningen

av tullskyddet mellan olika industrigrenar av minst lika stor betydelse,

då det gäller att bedöma en tulltaxas protektionistiska karaktär. Man

kan mycket väl höja tullsatserna för betydande importvaror och samtidigt

reducera tullskyddet för typiska hemmamarknadsvaror, där tullskyddet icke

eller endast i ringa mån utnyttjas, utan att fördenskull ändra den bestående

tullnivån beräknad på konsumtionen. Om detta göres i samband med en allmän

övergång från vikt- till värdetullar kan på grund av skiljaktigheter

i sammansättningen mellan importen och konsumtionen det sålunda redovisade

tullskyddet för konsumtionen samtidigt innebära en tullskärpning för

importvaror. I det nu framlagda förslaget har i icke ringa omfattning outnyttjade

tullskydd för vissa typiska inhemska produktionsvaror tagits till

intäkt för en höjning av tullsatserna för betydande importvaror. I likhet

med kommittéreservanterna är motionärerna därför av den uppfattningen,

att förslaget till ny tulltaxa avgjort är mera protektionistiskt inriktad än den

år 1952 gällande taxan.

Den allmänna övergång för flertalet varugrupper från vikttullar till värdetullar,

som kommittén föreslog, innebär i och för sig ett steg i protektionistisk

riktning. Den automatiska, relativa tullsänkning, som hittills gällande

tulltaxa ger vid en fortgående prishöjning, skulle därigenom komma att avbrytas.

Motionärerna är av den uppfattningen, att en tämligen allmän övergång

till värdetullar är ofrånkomlig bl. a. med hänsyn till det internationella

samarbetet, men anser, att denna skall begränsas i görligaste mån och att

effekten av övergången bör beaktas vid varje diskussion av tullnivån eller

enstaka tullar. Det är förklarligt, att man, om arbetslöshet vid en viss tidpunkt

råder, frestas att genom tullar söka skydda vissa näringar. Men det

kan aldrig bli fråga om att skydda alla industrier; stöd till en näring kan

endast ges på bekostnad av en annan. Då det gäller ett samhälle som det

s. 197 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)58 197

svenska, där full sysselsättning i stort sett råder, blir emellertid problemställningen

en annan. Av största betydelse är då att man ger de samlade

ekonomiska resurserna bästa möjliga användning. Om man genom tullpolitiken

i ett visst fall skall bryta denna princip och ge en särskild produktion

en speciell fördel på andra näringsgrenars bekostnad, måste motiv härför

vara klart redovisade. Från denna synpunkt hade det varit mera logiskt

att kommittén som riktpunkt för sitt arbete haft tullfrihet eller möjligen

den nedre gränsen för de vanligare tullsatserna och därefter undersökt i vilken

utsträckning man kunde sänka övriga. Det finns nämligen ingen anledning

att höja tullskyddet för de lågtullnäringar, som nu ändå klarar sig,

enbart av den orsaken att man därigenom skall upp till en viss, teoretiskt

fixerad genomsnittstull.

Sedan utredningen publicerades har läget undergått väsentliga förändringar,

som i olika avseenden påverkar bedömningen av hela tullfrågan.

Sverige är nu inbegripet i förhandlingar dels om ett europeiskt frihandelsområde,

dels om en nordisk tullunion. Principerna för utformandet av en

ny tulltaxa, som på längre sikt främst kanske kommer att gälla gentemot

icke västeuropeiska länder, borde så långt möjligt ta sikte på en successiv

reducering av tullnivån i avsikt att hålla varufördyringen på importen från

dessa länder nere. Det synes då vara olyckligt att för närvarande förstärka

tullskyddet i allmänhet och för vissa i den västeuropeiska fria konkurrensen

mindre motståndskraftiga näringsgrenar i synnerhet. Vid nu pågående

förhandlingar om en nordisk tulltaxa bör man också i görligaste mån tillse,

att den nordiska tulltaxan blir så låg som möjligt.

Den av tulltaxekommittén använda normaltullmetoden syftade till att i

princip ge varje produktionsgren ett i förhållande till manufaktureringsdelen

lika stort tullskydd. Förutsättningarna för produktionens omfattning

och differentiering kommer i händelse av en europeisk frihandel att radikalt

förändras. Den jämnt fördelade tullnivån, som kommittén valt som utgångspunkt

för bedömandet av tullskydd för de olika produktionsgrenarna, ter

sig därför i dagens läge synnerligen orealistisk. De omställningssvårigheter,

som säkerligen kommer att uppstå för produktionen i riktning mot en specialisering,

måste nödvändigtvis analyseras och tas i beaktande vid bedömningen

av tullskyddsbehovet och utformandet av taxan. Det är därför att

beklaga, att någon systematisk undersökning av produktionsvillkoren för

de olika näringsgrenarna vid eu europeisk frihandel av allt att döma icke

har varit tillgänglig vid propositionens utarbetande. Detta är så mycket mer

att beklaga som den ekonomiska gemenskapen på kontinenten är i funktion

fr. o. in. 1958. Detta innebär redan tendens till ökad specialisering inom unionen,

t. o. in. innan tullsänkningarna påbörjas vid kommande årsskifte, därigenom

att de kontinentala företagen måste la hänsyn till unionens existens

både i nuet och i sin planering. Denna specialisering innebär i sin tur, att

näringslivet på kontinenten får en annan struktur än tidigare och härigenom

ökad konkurrensförmåga.

Sverige kan inför denna skärpta konkurrens uppträda på i huvudsak två

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

sätt, antingen främja ökad specialisering eller tillgripa skärpt protektionism.

Tullhöjningar kan därvid visserligen lätta utvecklingen för en eller

flera svaga näringar men försvagar konkurrensförmågan för det svenska

näringslivet som helhet betraktat genom att höja kostnadsnivån, öka knappheten

på produktionsfaktorer och minska exportnäringarnas expansionsmöjligheter.

Tullhöjningar motverkar alltså den specialisering, som borde

underlättas med hänsyn till kraven på högre effektivitet inom näringslivet,

och reser krav på nya tullhöjningar.

De förestående omställningskraven inom svenskt näringsliv till följd av

utvecklingen på kontinenten kan ej tillgodoses genom tullpolitik utan måste

lösas genom konkreta ekonomisk-politiska åtgärder, som underlättar specialisering.

Det är härvid uppenbart att under omställningsperioden arbetsmarknadspolitiken

och den ekonomiska politiken måste tillmätas stor betydelse,

då påfrestningarna i fråga om kapitalförsörjningen för näringslivet

i allmänhet och i synnerhet för företag med stora expansionsmöjligheter

kan väntas bli mycket stora vid ökad frihandel.

Sammanfattningsvis framhåller motionärerna, att de delar den uppfattning

som framförts i tidigare remissvar från LO, TCO och RF,

att tullförslaget innebär ökad belastning på konsumenterna och att övergången

från vikttullar till värdetullar innebär att den automatiska nedgång

av tullarna, som ägt rum under senare decennier, avbryts,

att lägre tullar och ökad tullfrihet leder till ökad konkurrens, och att en

sådan ökad konkurrens hjälper näringslivet att utvecklas i effektiv

riktning och skapar förutsättningar för lägre levnadskostnader åt konsumenterna,

att tullhöjning just nu skulle innebära påtagliga risker för en snedvridning

inom det svenska näringslivet inför den utveckling mot ökad

europeisk frihandel som redan är inledd på kontinenten från och med

1958 och som på ett eller annat sätt av alla tecken att döma inom en

nära framtid även kommer att innefatta vårt land,

att eventuella svårigheter för viss näringsgren icke bör botas genom alt

konkurrensläget genom ökad protektionism försämras för andra näringsgrenar,

som tvingas betala kostnaderna, utan eventuella svårigheter

inom viss näringsgren skall lösas genom konkreta ekonomisk-politiska

åtgärder, som underlättar uppkomsten av effektiva företag bland

annat genom ökad specialisering.

I motionen I: B 141 (I: 359) anföres att finanslullarnas betydelse

som statsinkomst med tiden successivt avtagit, och att dessa tullar numera

tillför statsverket ett förhållandevis blygsamt belopp per år. Nordiska ekonomiska

utskottet har föreslagit, att finanstullarna skall borttagas och eventuellt

ersättas med interna avgifter i den utsträckning varje enskilt land finner

lämpligt. Enligt motionärernas åsikt är det lämpligt att i samband med

nu pågående revidering av tulltaxan låta finanstullarna utgå eftersom dessa

i allmänhet ger mycket små nettointäkter, om hänsyn tages till det med deras

uppbörd förenade arbetet för näringslivet och tullmyndigheterna. Detta

s. 199 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

199

gäller de i propositionen föreslagna tullarna för vissa slag av frukter samt

kolonialvaror och kryddor m. m. (bortsett från kaffe), kameror och vissa

fotografiska instrument samt fick- och armbandsur.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) uttalas,

att den teknik, som tulltaxekommittén använt vid arbetet med tulltaxeförslaget,

resulterat i avsevärda reella tullhöjningar. Sålunda har kommittén

för att bestämma tullnivån inte begagnat sig av den hittills vedertagna metoden

för denna beräkning, nämligen att basera kalkylen på den s. k. importincidensen,

utan i stället utgått från en normaltullberäkning, där varje tillverkad

vara antagits böra tillerkännas ett visst »normalt» tullskydd. Tullnivån

har därvid beräknats på basis av konsumtionen. Enligt kommitténs beräkningar

ansåg man sig kunna fastställa en normal tullnivå på konsumtionen

av 13 %. Inom ramen för denna »konsumtionsincidens» har kommittén

ansett sig ha fria händer att avväga tullbeläggningen mellan olika varugrupper

inbördes. Man har därvid i stor utsträckning höjt tullen avsevärt

för betydande varuområden, där importen dominerar, men sänkt tullen för

typiska hemmamarknadsvaror, där tullskyddet haft ringa eller rentav saknat

betydelse. Som exempel nämnes att de föreslagna tullsatserna för trävaror

och papper är väsentligt lägre än motsvarande normaltullsatser men

i förhållande till nu gällande tullar är de högre. De föreslagna tullsatserna

för läder, textilvaror samt vissa kemikalier är däremot högre än motsvarande

normaltullsatser. Även vad beträffar enskilda varor och varuslag kan

eu tendens till motsvarande system vid tullbeläggningen konstateras. Kommittén

har därför kunnat redovisa en oförändrad eller rentav sänkt »konsumtionsincidens»

genom att reducera outnyttjade tullskydd för hemmamarknadsvaror.

För de varuområden, där importen är av relativt stor betydelse

och där nu gällande tullskydd nu bedömes vara utnyttjat, har emellertid

merendels betydande höjningar föreslagits. I fråga om importincidensen

har därmed en avsevärd höjning föreslagits.

Det måste anses tvivelaktigt om kommitténs förslag och därmed även propositionen

kan anses vara utformad i överensstämmelse med de ursprungligen

angivna riktlinjerna för tulltaxearbetet. En avsevärd höjning av tullarna

kan inte sägas vara en i stort sett oförändrad tullnivå. Frågan är om en så

markerad höjning är av godo med hänsyn till de integrationsplaner i fråga

om en gemensam europeisk marknad, som nu är aktuella, eftersom vid en

övergång till en europeisk marknad tullarna under en övergångsperiod blir

avvecklade i stor omfattning.

De beräkningar av den ökade belastningen på konsumenterna, som redovisats

i tulltaxekommitténs betänkande, visar att kommittéförslaget medförde

eu icke oväsentlig höjning för den samlade konsumtionen. Även den

nu framlagda propositionen innebär en kraftig merbelastning, som dock

till följd av de redan år 1955 införda provisoriska tullhöjningarna bedömts

vara oväsentlig i jämförelse med dagsläget. I detta sammanhang får man

emellertid icke bortse ifrån det faktum, att konsumenterna genom de införda

värdetullarna förhindrats och i framtiden i ännu högre grad kommer

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

att förhindras att tillgodogöra sig en relativ sänkning av tnllnivån till följd

av en sannolikt fortgående penningvärdeförsämring.

övergången till värdetullar medför vidare vissa andra konsekvenser. För

exempelvis ett mycket stort antal varugrupper på verkstadsindustrins område

kommer övergången att betyda kraftiga höjningar. Det gäller särskilt

åtskilliga reservdelar och småmateriel. Där vi hittills haft vikttull har denna

i praktiken ofta icke spelat någon större roll. Tullen kommer nu att faktiskt

bli betydande och sätter in på ett område, där kostnaderna redan nu är höga,

nämligen i fråga om service på maskin- och fordonsområdet.

Den tull- och prisförhöjande effekt, som ett värdetullsystem på längre

sikt medför i förhållande till vikttullar borde emellertid ha inneburit, att

man gått försiktigare fram med höjningar av nu utgående tullar. Vidare

borde det icke ha varit uteslutet att för vissa områden och varuslag, om så

bedömts lämpligt, bibehålla vikttullarna.

Det måste vara ett allmänt intresse att sådana maskiner, som icke tillverkas

i landet, kan införas tullfritt. Icke minst beydelsefullt är detta för industrin,

som härigenom skulle befrias från onödiga kostnader. Tulltaxekommitténs

förslag innefattar ett praktiskt tillvägagångssätt om vars fördelar

man varit ense inom näringslivet. I viss utsträckning sammanhänger

detta spörsmål med frågan om en gemensam nordisk marknad, och finansministern

anförde i propositionen att han av detta skäl icke är beredd att nu

upptaga kommitténs förslag till prövning. Det synes emellertid icke lämpligt

att detta viktiga problem skjuts på en obestämd framtid. Fördenskull synes

lämpligt, att Kungl. Maj :t erhåller det föreslagna bemyndigandet att bevilja

tullfrihet för sådana maskiner, som icke tillverkas inom landet. Även i fråga

om kemikalier, som ej tillverkas inom landet, föreslog tulltaxekommittén

dispensmöjlighet. Av liknande skäl som här anförts i fråga om maskiner bör

även kemikalier kunna medges tullfrihet efter förordnande av Kungl. Maj :t.

Motionärerna finner det överraskande, att i den föreslagna svenska tulltaxan

och även i det nordiska ekonomiska utskottets tullförslag intagits rätt

betydande värdetullar för varuslag, som ej tillverkas i Norden. Genom den

principiella ställning som man tagit i sistnämnda förslag synes det måhända

svårt att genomföra någon väsentlig ändring i dag i det svenska förslaget.

Möjligheten till en överarbetning av det nordiska tulltaxeförslaget bör hållas

öppen.

Även i motionerna I : B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472)

berörs frågan om tullfrihet för maskiner, som icke tillverkas i landet. Icke

minst betydelsefullt är detta för industrin, som härigenom skulle befrias

från onödiga kostnader. Det synes motionärerna icke lämpligt att detta viktiga

problem skjuts på en obestämd framtid. Fördenskull bör Kungl. Maj :t

snarast möjligt få det föreslagna bemyndigandet med uppdrag tillika att bevilja

tullfrihet för sådana maskiner, som icke tillverkas här. Ett sådant bemyndigande

resp. direktiv bör givetvis icke utesluta, att man vid handlägg
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

201

ningen av berörda tullfrihetsärenden tar hänsyn till förhandlingarna om en

gemensam nordisk marknad.

I en till utskottet inkommen skrift har Sveriges industriförbund hemställt

att behandlingen av propositionen måtte uppskjutas till hösten 1958 i avvaktan

på utredning på Kungl. Maj :ts initiativ angående de varuområden,

för vilka en dubbeltariff kan påkallas, samt om tullarnas höjd inom dessa

varuområden.

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. I

Kap. 4

Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

I fråga om kap. 4 föreligger endast följande motionsyrkande:

betr. nr 04.06 (naturlig honung) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) en tullsats

av 30 öre per kg (enligt Kungl. Maj:ts förslag 50 öre per kg).

I motionen framhålles, att beträffande en del produkter i vilka socker ingår

ett något högre tullskydd föreslagits i propositionen än i kommittéförslaget

med hänsyn till den nyligen införda sockerskatten. Då sockerskatten

är av tillfällig natur synes det olämpligt att denna skatt får motivera en

högre tull. Erfarenheten visar att det är svårt att få till stånd tullsänkningar

sedan en tullsats en gång fastställts. Kungl. Maj :t har vidare möjlighet att

medge restitution av skatten för socker som använts i viss produktion. Om

detta ej ur statsfinansiell synpunkt anses önskvärt bör den del av tullsatsen

som motiverats med sockerskattens införande i varje fall ges temporär karaktär.

AVD. Il

Kap. 6—8

Trädgårdsprodukter

I motionerna I:B 61 (1:374) och IDB 64 (11:482) har hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning av frågan om

trädgårdsnäringens gränsskydd, varvid bör övervägas införande av värdetullar,

kombinerade med fasta bottentnllar, som baseras på vikttullsystemet

eller om övergång till rörliga importavgifter.

Till stöd för motionsyrkandet framhålles i huvudsak följande. Vid bedömningen

av trädgårdsnäringens problem måste utgångspunkten enligt

motionärernas uppfattning vara den, att den svenska trädgårdsodlingen

skall ha sin givna plas i vårt lands näringsliv och livsmedelsförsörjning. I

händelse av att landet skulle avspärras från import, spelar den svenska odlingen

för livsmedelsförsörjningen en icke oväsentlig roll. Det svenska klimatet

utgör den svenska trädgårdsodlingens största handikapp, då det gäller

att konkurrera med producenter i länder, som har ett för trädgårdsnäringen

gynnsammare klimat. Den svenska näringen har knappast heller större möjligheter

att vinna avsättning för sina produkter utanför hemmamarknaden.

s. 203 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

203

Det synes motionärerna otillfredsställande att propositionen förordar ett

system med enbart vikttullar även för framtiden beträffande trädgårdsprodukter.

För andra näringsgrenar bär systemet med värdetullar i största

möjliga utsträckning ansetts vara att föredra. Ett fasthållande vid vikttullar

för trädgårdsprodukter medför i tider med penningvärdeförsämring ett

försämrat tullskydd. Importincidenserna för trädgårdsprodukter har sjunkit

under efterkrigstiden, då penningvärdet också sjunkit. Incidenserna utgjorde

i medeltal 21, 8 % år 1952, 19,0 % år 1953, 19,4 % år 1954, 19,9 %

år 1955 och 18,4 % år 1956. För totalimporten visar incidenserna en stegring

från 8,0 % år 1952 till 9,5 % år 1956. Det genomsnittliga gränsskydd

som jordbruket f. n. åtnjuter är ca 30 %.

Från odlarhåll har det ansetts mest angeläget att bibehålla systemet med

vikttullar, då tullskyddet i allmänhet behövs bäst, då priserna på trädgårdsprodukterna

är lägst. Samtidigt har man emellertid gett uttryck för nackdelen

av systemet med vikttullar i tider med penningvärdeförsämring. En

huvudanledning till att odlarna hittills föredragit vikttullar torde vara, att

realisationsutbud av trädgårdsprodukter förekommer på världsmarknaden.

Även om sådana utbud förekommer inom andra näringar än trädgårdsnäringen,

blir återverkningarna annorlunda och svårare för trädgårdsnäringen.

Med nämnda svårigheter för ögonen torde frågan om trädgårdsnäringens

gränsskydd bäst kunna lösas genom att man tar ett helt nytt grepp på trädgårdsnäringens

tullfråga. En väg, vars framkomlighet härvid borde prövas

av en utredning, är införandet av värdetullar, kombinerade med fasta bottentullar,

som baseras på vikttullssystemet. En annan möjlig väg att nå en

tillfredsställande lösning kan utgöras av en övergång till rörliga importavgifter

för trädgårdsprodukterna helt eller delvis. Även här skulle en kombination

med ett bottentullskydd kunna övervägas. Också detta liksom andra

förslag till lösningar av här ifrågavarande problem bör undersökas. Det

förslag som utredningen finner mest lämpligt bör därefter underställas riksdagens

prövning.

I motionen I: B 141 (I: 359) uttalas att det område som omfattas av jordbruksregleringen

i görligaste mån bör avgränsas under strängt beaktande

av de beredskapsskäl som låg bakom 1947 års riksdagsbeslut och i varje fall

ej utvidgas över nuvarande läge. Sådana skäl kan med fog icke gärna åberopas

i vad avser trädgårdsprodukter. Med hänsyn till den relativa lätthet

med vilken produktionen inom detta område på kort tid kan hringas i höjden

föreligger vidare stora svårigheter att avväga ett riktigt tullskydd. Man

måste därför, om förstärkning av skyddet ifrågasättes, vara synnerligen försiktig

så all icke en sådan förstärkning åstadkommer en produktionsökning som

i sin tur tages till intäkt för ytterligare krav på skyddsåtgärder till förfång

för konsumenterna.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 6

Levande växter och alster av blomsterodling

Under kap. 6 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen

betr. nr 06.01 A (lökar med blommor):

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) yrkas en tullsats

av 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november och 5 kr per kg under

tiden 1 december—29 februari;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats

av 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november och 7 kr 50 öre per kg

under tiden 1 december—29 februari;

3) i motionerna II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes

till 7 kr 50 öre per kg;

betr. nr 06.01 B (andra blomsterlökar);

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen

II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 25 öre per kg;

2) i motionen I:B 141 (1:359) hemställes att ifrågavarande varuslag

skall vara tullfria;

betr. nr 06.02 C (förädlade fruktträd);

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats

av 90 öre per kg;

2) i motionerna II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes

till 1 kr per kg;

betr. nr 06.02 D (levande växter):

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas att tullsatsen

bestämmes till 50 öre per kg;

2) i motionerna II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 40 öre per kg;

betr. nr 06.03 Al (mimosa och ljung):

1) i motionerna II: B 116 (11:487) hemställes om en tullsats av 5 kr

per kg;

2) i motionen I:B 141 (I: 359) hemställes att tullsatsen bestämmes till

2 kr per kg;

betr. nr 06.03 A2 (avskurna blommor):

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) hemställes att tullsatsen

bestämmes till 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen

II: B 116 (II: 487) yrkas en tullsats av 10 kr per kg under tiden 1 mars

—30 november och 7 kr 50 öre per kg under tiden 1 december—29 februari;

3) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tullsats av 6 kr per kg under

tiden 1 mars—30 november och 2 kr per kg under tiden 1 december—29

februari;

betr. nr 06.04 A (adiantum och asparagus):

s. 205 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

205

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) yrkas att tullsatsen

bestämmes till 10 kr per kg under tiden 1 mars—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) liksom i motionen

II: B 116 (11:487) yrkas en tullsats av 10 kr per kg under tiden 1

mars—30 november och 7 kr 50 öre per kg under tiden 1 december—29

februari;

3) i motionen IB 141 (I: 359) hemställes att tullsatsen bestämmes till

50 öre per kg;

betr. nr 06.04 B (annat snittgrönt):

1) i motionerna I: B 57 (1:376) och II: B 66 (11:456) hemställes att

tullsatsen bestämmes till 50 öre per kg;

2) i motionen I: B 116 (II: 487) yrkas bibehållande av nuvarande tullsats,

50 öre per kg.

I motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) uttalas, att den stegring

av importen av avskurna blommor som skett under senare år — enligt

uppgifter från Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund från 107 ton till ett

värde av 1,7 milj. kr år 1949 till 604 ton till ett värde av 16 milj. kr år

1955 — bekräftar att tullen i fråga inte kan betecknas som hög. Den av

Kungl. Maj :t föreslagna sänkningen skulle emellertid kunna medföra svåra

konsekvenser för de svenska odlarna. Enär adiantum och asparagus användes

som fyllning i buketter med avskurna blommor föreslår motionärerna,

att tullen följer den av dem föreslagna tullen för avskurna blommor.

Kungl. Maj :t föreslår en tull utgörande 2 kr 50 öre per kg för lökar in. m.

som är försedda med knoppar eller blommor. Med hänsyn till växternas

relativt sett högre vikt, då de är försedda med lökar, bör tullen enligt Kungl.

Maj :t vara lägre än för avskurna blommor. Om en växt är försedd med lök

är dess vikt otvivelaktigt högre än om löken är bortskuren. Lökens vikt är

emellertid relativt liten på grund av att den under transporten oftast har

torkat och skrumpnat. Lökblommor transporteras med vidsittande lök eller

rötter för att växterna skall nå en bättre hållbarhet. Dessa varor bör därför

enligt motionärernas mening jämställas med avskurna blommor i tullhänseende.

I de likalydande motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) anföres

bl. a. följande. Tulltaxeringen av lökar med blommor bör ske helt i överensstämmelse

med tullen för avskurna blommor. Motiveringen att den högre

vikten bör föranleda en lägre tull kan vara riktig men bör i så fall endast

avse en nedsättning med ca 25 % av tullen för avskurna blommor. 1 annat

fall kan den föreslagna tullen för detta varuslag komma att utnyttjas för

att kringgå tullen på avskurna blommor genom att vissa sorter, som normalt

transporteras utan vidsittande lökar, exempelvis iris och freesia, i fortsättningen

kan importeras med lökar och därigenom bli åsatta lägre tull.

Den ökade fraktkostnaden blir därvid av underordnad betydelse.

Lökar av andra slag drager för närvarande eu tull av 50 öre per kg, vil
-

s. 206 Kontrollera mot PDF

206 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ken av departementschefen föreslås kvarstå oförändrad. På denna punkt är

emellertid en tullsänkning motiverad. En viss produktion av blomsterlök

förekommer inom landet, vilken är angelägen att bevara, men en tull av

25 öre per kg skulle i detta fall vara till fyllest som skydd åt denna odling.

Tullen på förädlade fruktträd är f. n. 60 öre per kg och föreslås kvarstå

oförändrad. För plantskolorna har läget länge varit ogynnsamt, eftersom

tullen för deras produktslag endast utgör några få procent av varuvärdet.

En höjning av tullen på denna position bör därför ske till 90 öre per kg.

Den föreslagna höjningen från 20 öre till 30 öre per kg för levande växter

kan ej anses till fyllest, eftersom under denna också faller alla slag av

krukväxter. En synnerligen omfattande import av dessa har kommit i gång

under de allra senaste åren. Genom transporttekniska framsteg utgör fraktkostnaderna

nu ej längre någon nämnvärd begränsande faktor för denna

import. Tullen bör därför höjas till 50 öre per kg och kan även i så fall

med hänsyn till importincidensen betecknas som låg.

Med hänsyn till att svårigheterna för trädgårdsodlingen redan nu är betydande

befarar motionärerna, att den föreslagna sänkningen av tullen på

avskurna friska blommor skulle få mycket allvarliga konsekvenser för

många odlare. Den nuvarande tullen av 10 kr per kg under tiden 1/3—30/11

Dör därför bibehållas. Med hänsyn till att produktionen av blommor inom

landet är betydande även under vintermånaderna vore det befogat med en

höjning av tullen under tiden 1/12—29/2 till 7 kr 50 öre per kg.

I överensstämmelse med departementschefens förslag finner motionärerna

det riktigt att adiantum och asparagus bör tulltaxeras som avskurna

blommor, varför motsvarande tullhöjning föreslås beträffande detta varuslag.

Av annat snittgrönt förekommer en betydande produktion inom landet,

exempelvis av thuja, cypress, prunus m. in. Ett borttagande av tullskyddet

för denna odling verkar svårförståelig. Motionärerna yrkar att den nuvarande

tullen av 50 öre per kg bibehålies.

I motionen II:B 116 (11:487) framhåller motionärerna, att, enär lökar

med blommor hittills haft samma tullskydd som avskurna blommor, Kungl.

Maj:ts förslag innebär en mycket kraftig reducering. Denna sträcker sig

betydligt längre än vad som kan anses motiverat av artiklarnas relativt

sett högre vikt, vilket kan leda till att tullen på avskurna blommor kringgås

och till att gränsskyddet för de berörda produktslagen — i främsta

rummet tulpaner — får vidkännas en reell försämring, som icke överensstämmer

med propositionens allmänna principer för skyddsnivåns fastställande.

Lökblommorna har dessutom mycket stor ekonomisk betydelse för

växthusodlingen, därigenom att dessa växter tillhör de få möjliga vinterkulturerna

i vårt land. De kan produceras i tidsskarven mellan gurk- och

tomatsäsongens slut på senhösten och dess början på eftervintern, vilket

möjliggör att full sysselsättning kan beredas i företagen året runt.

En tullsats, som motsvarar vad som utgår för avskurna blommor, då tullskyddet

för denna varugrupp är lägst, torde bäst överensstämma såväl med

s. 207 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

207

artiklarnas relativa vikt som den reella skyddsnivå man i övrigt syftar till

för blomsterproduktionens skydd.

Beträffande »andra lökar» kan ifrågasättas, om icke tullen på dessa borde

slopas. Den innebär en fördyring av en råvara, som producenterna i allt

väsentligt måste importera, och leder sålunda till att försämra den inhemska

produktionens konkurrensfömåga. Men ifrågavarande tull utgör också ett

skydd för den odling av blomsterlök, som i icke obetydlig omfattning förekommer

i Skåne. Slopande av tullsatsen skulle minska förutsättningarna

lör att utveckla denna odling av blomsterlök i Sverige, något som icke gagnar

blomsterproducenternas intressen på längre sikt. En nedsättning av tullen

till hälften mot vad nu utgår och vad departementschefen föreslår skola

bibehållas synes vara den lämpligaste avvägningen.

Den föreslagna tullhöjningen är icke tillräcklig för att väsentligt förbättra

läget för de efter frilistningen 1950 hårt trängda plantskolorna. Tas

vidare hänsyn till att importincidensen för detta varuslag är mycket låg, endast

något över 3 procent, och att skyddsnivån under förkrigsåren gav en incidens

på bortåt 15 procent, kan en justering av tullen för varugrupp C till

1 kr per kg anses utgöra det minimum av skydd som plantskoleproduktionen

behöver för att icke bli helt överflyglad av importen. Ytterligare skäl

för att vidtaga föreslagen uppjustering är att tullen har en ringa betydelse

ur konsumentsynpunkt samt att det är av stort värde för vårt land att

produktion av plantskolealster kan upprätthållas.

Till rubriken D kommer också att hänföras krukväxter, vilket produktslag

under senare år blivit utsatt för en allt hårdare importkonkurrens. Det

är här fråga om en mycket arbetskrävande odling, och det svenska löneläget

är avsevärt högre än i de aktuella exportländerna. Den i propositionen föreslagna

tullsatsen är uppenbart för låg för att utjämna den förskjutning i

konkurrensläget, som uppstått för denna omfattande produktion.

Den svenska produktionen av snittblommor saluföres numera praktiskt

taget under hela året. Det är därför närmast incidensen per kalenderår som

har aktualitet, och de ca 24 % som framräknats för 1956 ger en väsentligt

annan bild av läget än vad som antydes i propositionen på basis av tulltaxekommitténs

bedömning. Beaktas bör också att producentpriserna på snittblommor

i allmänhet utgör en förhållandevis ringa del av det pris som konsumenterna

betalar. En reducering av tullen på dessa varor i enlighet med

propositionen torde därför knappast komma att påverka detaljprisnivån

men väl producenternas förmåga att kunna konkurrera med importen. Ett

bibehållande av nuvarande tullar måste anses utgöra det minimum av skydd

som kan komma i fråga. Mycket starka skäl talar för att tullsatsen under

tiden 1 december—29 februari höjes till 7 kr 50 öre per kg.

De motiv som föranlett förslaget om justering av tullen för avskurna

blommor under tiden 1 december—29 februari gäller också adiantum och

asparagus.

Motiveringen för att annat snittgrönt bör friges, nämligen att importen

icke konkurrerar med den inhemska produktionen av här avsedda artiklar,

s. 208 Kontrollera mot PDF

208 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

är icke hållbar. En ganska betydande produktion förekommer, och konkurrensen

är många gånger mycket besvärande. Ett bibehållande av nu utgående

tull är starkt motiverat.

Till stöd för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) anföres bl. a.

Tullsatserna för snittblommor är för närvarande exceptionellt höga i

förhållande till den allmänna tullnivån. De motsvarar omräknat på 1957

års import 18 % och 41 % för vinter- resp. sommarperioden. Även den i

propositionen föreslagna reducerade tullsatsen för högtullperioden måste

betecknas som onormalt hög med hänsyn till att en kompletterande import

även då oftast är erforderlig. Vad lågtullperioden beträffar föreligger

knappast något mera avsevärt skyddsbehov. Odlingen under den egentliga

skyddsperioden borde icke tillerkännas högre tullsatser än som föreslagits

för andra grenar av trädgårdsodlingen, ett område för vilket ju ett förhållandevis

högt tullskydd föreslagits.

Den föreslagna tullen för den besläktade varan snittgrönt innebär en

flerdubbling av tullen som lätt kan medföra omkastningar av odlingsinriktningen

till förmån för nämnda artikel. Importskyddet till förmån för

blomsterodlarna bär genom tullförslagen beträffande blommor och snittgrönt

kommit att totalt sett väsentligt utökas medan kommittén i själva

verket eftersträvat en successiv reducering av de nuvarande tullsatserna.

För snittblommor och i än högre grad för snittgrönt gäller vidare att den

inhemska produktionen icke förmår täcka konsumtionsbehovet under högtullperioden,

varför en import alltid torde bli erforderlig. Vad beträffar lökblommor

är tullskyddet väsentligt större än för övriga snittblommor emedan

tullen är utformad som en vikttull. Dessa torde med nuvarande prisläge

och tull åtnjuta ett importskydd vilket i praktiken stundom uppgår

till inemot 150 %. Blomsterlökar slutligen produceras icke i nämnvärd omfattning

inom landet och synes därför bli tullfria. Därigenom skulle råvarubelastningen

för odlarna elimineras.

Kap. 7

Köksväxter m. m.

I fråga om till kap. 7 hänförliga varuslag har följande motionsyrkanden

framställts, nämligen

betr. nr 07.01 A 1 (blomkål) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) en tullsats

av 25 öre per kg under tiden 1 maj—31 juli;

betr. nr 07.01 B 1 (slanggurkor);

1) i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) hemställes att tullsatsen

bestämmes till 60 öre per kg under tiden 16 mars—30 juni och till

50 öre per kg under tiden 1 juli—30 september;

2) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats

av 60 öre per kg under tiden 16 mars—30 september;

s. 209 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 209

3) i motionen II: B 116 (11:487) hemställes om en tullsats av 75 öre

per kg under tiden 16 mars—31 maj och av 50 öre per kg under tiden

1 juni—30 september samt en tullfrihet för återstoden av året;

betr. nr 07.01 C (lök) hemställes i motionerna I: B 142 (1:355) och II: B

181 (II: 451) liksom i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461),

att tullsatsen bestämmes till 30 öre per kg under tiden 1 juni—31 mars;

betr. nr 07.01 D (färsk potatis):

1) i motionen II: B 157 (II: 486) hemställes,

a) att färskpotatisen måtte lämnas gränsskydd som jordbruksregleringsvara

genom att en särskild importavgift fastställes för densamma att

tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för annan potatis,

b) att den särskilda importavgiftsbeläggningen måtte tillämpas fr. o. m.

den 1 juni,

c) att den särskilda importavgiften måtte fastställas till 20 öre per kg

att gälla under fem kalenderveckor räknat från den 1 juni, samt

d) att importavgiften för färskpotatis under annan tid må utgå efter

samma grunder som för annan potatis;

2) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tullsats av 15 öre per kg under

tiden 1 juni—30 juni;

betr. nr 07.01 G (tomater):

1) i motionerna I: B 61 (1:374) och II: B 64 (11:482) hemställes att

tullsatsen bestämmes till 60 öre per kg under tiden 1 maj—31 juli och

till 50 öre per kg under tiden 1 augusti—30 november;

2) i motionerna I: B 57 (1:376) och II: B 66 (11:456) yrkas en tullsats

av 60 öre per kg under tiden 1 maj—30 november;

3) i motionen II: B 116 (11:487) yrkas att tullsatsen bestämmes till

75 öre per kg under tiden 1 maj—30 juni och till 50 öre per kg under

tiden 1 juli—30 november samt att ifrågavarande varuslag skall vara

tullfritt under återstoden av året;

betr. nr 07.01 1J (ärter) yrkas i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66

(II: 456) en tullsats av 40 öre per kg;

betr. nr 07.01 K (andra köksväxter):

1) i motionerna I: B 57 (I: 376) och II: B 66 (II: 456) yrkas en tullsats

för sallad, persilja, dill och rädisor av 60 öre per kg under tiden 1 mars—

30 april och av 40 öre per kg under tiden 1 maj—29 februari samt en tullsats

för andra till positionen hörande varuslag av 40 öre per kg;

2) i motionen II: B 116 (11:487) hemställes att tullsatsen för sallad,

persilja, dill och rädisor bestämmes till 75 öre per kg under tiden 1 mars

—30 april och till 40 öre per kg under tiden 1 maj—29 februari samt

att tullsatsen för andra till positionen hörande varuslag bestämmes till 40

öre per kg;

3) i motionen I: B 141 (1:359) hemställes om tullfrihet för paprika

under hela året samt för sallad under tiden 1 mars—30 april;

betr. 07.03 (köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten) yrkas i motionerna

1: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) att tullen endast skall avse

14 Iiihanq till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr 11 1

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller förpackningar

överstigande 25 kg nettovikt;

betr. nr 07.04 (torkade köksväxter) hemställes i motionerna I: B 57 (I: 376)

och II: B 66 (11:456) liksom i motionen II: B 116 (11:487) att tullsatsen

för torkad svamp bestämmes till 75 öre per kg;

betr. nr 07.06 A (jordärtskockor) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) tullfrihet

för detta varuslag.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 142 och II: B 181 (I: 355 och

II: 451) anföres, att lökodlingen är av stor betydelse särskilt för Öland och

att den spelar en avsevärd roll inte minst ur sysselsättningssynpunkt i denna

del av vårt land, där under senare tid näringslivet fått allt större svårigheter

att bereda befolkningen arbetstillfällen. Lökodlingen har stora möjligheter

att medverka till en jämn sysselsättning jämväl under vintermånaderna, då

den har arbetsmomenten fördelade över lång tidrymd. Ett tullskydd enligt

propositionen ger inte sådana förutsättningar för lökodlingen, att den kan

upprätthållas i nuvarande omfattning. Det förhindrar inte en sådan lökimport

till dumpingpriser, som särskilt under vissa år kan förekomma och som

då blir ödeläggande för den svenska lökproduktionen. Det synes därför

nödvändigt, att ett bättre tullskydd beredes lökodlingen. De nuvarande tullsatserna

har varit oförändrade i över 20 år och tullskyddet har alltså genom

penningvärdeförsämringen successivt försämrats. Det synes nödvändigt, att

lullsatsen nu höjes till 30 öre per kg. Enligt gällande bestämmelser utgår

en lägre tull under de två första månaderna av året. Den svenska lökproduktionen

tillhandahåller emellertid numera lök av god beskaffenhet under

hela det första kvartalet. Lagringen av löken fram till dessa vintermånader

medför extra kostnader i form av ränte- och svinnförluster. Det måste därför

framstå som oriktigt, att en lägre tullsats skall gälla under det första kvartalet.

Enligt motionärernas mening är det nödvändigt med ett tullskydd av

30 öre per kg även under det första kvartalet.

I motionerna I:B 61 och II:B 64 (1:374 och 11:482) anföres följande.

Med hänsyn till trädgårdsnäringens betydelse för landet och med hänsyn till

att det nuvarande systemet med vikttullar är otillfredsställande i tider med

penningvärdeförsämring föreslås att gränsskyddet för gurkor och tomater

uppjusteras något utöver Kung], Maj:ts förslag.

Till stöd för yrkandena i motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II:

461) anföres bl. a. Erfarenheten visar att producentpriserna å lök uppvisar

mycket stora variationer, medan konsumentpriserna varit stabila. Tullens storlek

synes sålunda icke påverka konsumentpriset, men däremot har tullskyddet

synnerligen stor betydelse för priset till producenten, då den dumpingbetonade

export av matlök till vårt land, som vissa tider förekommer, härigenom

begränsas. Med hänsyn till rådande förhållanden på den internationella

marknaden för matlök synes en tullsats av 30 öre per kilo icke orimlig.

Med nuvarande lagringsmetoder föreligger inga svårigheter att förse den in
-

s. 211 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 211

hemska marknaden med svenskodlad lök t. o. in. utgången av mars månad.

Den tullskyddade tiden bör liksom hittills börja den 1 juni. Erfarenheten

visar nämligen att om skyddsperioden såsom föreslås i propositionen börjar

först den 1 juli, kommer handeln med svensk matlök att lamslås under

de första höstmånaderna till följd av kvarliggande lager av utländsk lök,

som importerats under den tullfria perioden. Några bärande skäl för en differentiering

av tullskyddets storlek under säsongens olika delar synes icke

föreligga. En lagring av löken under höst- och vintermånaderna medför kostnader

i form av ränte- och svinnförluster, varför det icke synes rimligt att

under dylika förhållanden tillämpa en lägre tullsats under månaderna januari—mars.

Den föreslagna tullen av 25 öre per nettokg å gurkor, tillfälligt konserverade

i saltvatten, innebär samma tull som å råvara under skördesäsongen.

Något manufaktureringsskydd har icke lämnats med motiveringen att produkten

i fråga är ett halvfabrikat. Konsumtionen i landet av inlagda gurkor

fördelar sig ungefär lika på saltgurkor och ättiksgurkor. Före det senaste

världskriget ägde en betydande import av saltgurkor rum från nuvarande

östblocksstater. Att en dylik import av saltgurkor från dessa länder ännu

icke nått förkrigstidens omfattning synes enbart bero på brist på tidsenligt

emballage i dessa stater. I tullposition nr 07.03 uttalas visserligen att denna

tullposition endast skall vara tillämplig för köksväxter, som är tillfälligt

konserverade i saltvatten och icke särskilt beredda för direkt konsumtion.

Risk synes dock föreligga att under denna tullposition import kommer

att äga rum av saltgurkor, som sedan utan vidare bearbetning saluföres för

direkt konsumtion. Ett mera noggrant angivande att denna tullposition endast

gäller halvfabrikat synes därför erforderligt.

I motionerna I: B 57 och II: B 66 (I: 376 och II: 456) yttrar motionärerna.

Slanggurkor är näst efter tomater den viktigaste växthuskulturen. För att

motverka en fortsatt urholkning av tullskyddet genom penningvärdeförsämringen

yrkas en uppjustering av tullen på detta varuslag till 60 öre per kg

från nuvarande 50 öre under tiden 16/3—30/9.

Tomatodlingen är av utomordentligt stor ekonomisk betydelse för trädgårdsodlingen.

Tomater har också ett mycket högt näringsvärde, varför det

är angeläget att möjligheter beredes för ett bibehållande av denna kultur i

svensk odling. Liksom för gurkor yrkar motionärerna höjning av tullen från

föreslagna 50 öre per kg till 60 öre under tiden 1/5—30/11.

Anledning föreligger ej att ärter hänföres till eu särskild position, I ,1. De

produkter varom här är fråga får antagas avse sockerärter, brytärter och

liknande för färskkonsumtion, och i så fall bör de med fördel kunna hänföras

till position K.2. och tulltaxeras i enlighet därmed. Under positionen

K.2. har föreslagits tullfrihet under tiden 1/1—29/2, men med hänsyn till

att vissa produktslag av svensk odling, t. ex. purjolök, brysselkål och grönkål,

i stor utsträckning saluföres just under denna tid, föreslår motionärerna,

att tullen bibehålies under hela året. För sallat, persilja, dill och rä
-

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

disor föreligger den omständigheten att de tidigt på våren odlas i växthus

men senare under hela sommaren i det fria.

I positionen 07.04 ingår även torkade champinjoner. Med den föreslagna

stora tullsänkningen från 75 öre per kg till 25 öre kan man riskera uppkomsten

av en omfattande import av torkad svamp, eftersom detta tekniskt

ej möter något hinder. Principiellt anser motionärerna det oriktigt att den

torkade varan skall åsättas lägre tull än motsvarande färska produkt, utan

tullen borde snarare vara högre. Motionärerna yrkar emellertid under denna

position endast att tullen för all torkad svamp fastställes till densamma som

för färsk vara, alltså 75 öre per kg.

Som motivering för yrkandena i motionen II: B 116 (11:487) anföres.

Slanggurkor och tomater är de ekonomiskt mest betydande produktslagen

inom trädgårdsnäringen. Det genom penningvärdets fall kraftigt urholkade

tullskyddet har lett till att produktionen nedgått samtidigt som en ökande

efterfrågan gör sig gällande. En förbättring av tullskyddet är därför nödvändig,

bl. a. för att folkhushållet ej skall bli alltför beroende av import när

det gäller dessa väsentliga livsmedel. En höjning till 75 öre under hela odlingssäsongen

vore starkt motiverad, men motionärerna har stannat för att

föreslå höjning endast under första delen av odlingssäsongerna.

Vad beträffar rotfrukter är givetvis rädisor att hänföra till denna varugrupp

som växt betraktad. Men som konsumtions- och handelsvara hör

rädisor obetingat till gruppen andra, färska köksväxter, som bl. a. har den

egenskapen gemensam att de icke kan lagras. Rädisa saluföres uteslutande

nyskördad och produceras praktiskt taget året om. Den för rotfrukter föreslagna

primörtiden kan icke tillämpas på rädisor, vars pris också är sådant,

att den föreslagna tullsatsen för rotfrukter icke utgör något som helst

skydd.

Däremot är sallat, dill, persilja och rädisa likartade produktslag, för vilka

ett särskilt primörskvdd är motiverat under tiden 1 mars—30 april.

Då numera huvudparten av de artiklar, som innefattas under positionen

K.2., saluföres också under högvintern — särskilt gäller detta brysselkål

och purjolök — bör skyddsperioden omfatta hela året.

Beträffande positionen 07.04 framhålles, att anledning inte finnes att

frångå nu gällande princip för svampar, samma tull för färska och torkade

produkter. Att artiklarna som varugrupp betraktad är av relativt ringa betydelse

utesluter inte, att en så kraftig reducering, som föreslås, kan vålla

enskilda företagare svårigheter. Det föreligger nämligen inga tekniska hinder

för att en omfattande import av torkad svamp kan etableras, vilket

skulle innebära ett kringgående av tullen på färska produkter och betyda

en ruinerande konkurrens för de svenska odlarna. Med ett accepterande av

att tullen för andra torkade köksväxter än svamp sättes till 25 kr. per 100

kg föreslås att svamp bildar en särskild grupp med en tullsats av 75 kr.

per 100 kg.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

213

I motionen II: B 157 (11:486) anföres bl. a. Odling av färkpotatis är i

stor omfattning en småbrukarodling av stor ekonomisk betydelse för jordbruket

i de bygder, där den bedrives. Samtidigt är den mycket arbetskrävande

och dyrbar samt utsatt för hård konkurrens från länder med bättre

klimatiska förhållanden. Det är därför angeläget att gränsskyddet för denna

odling anordnas efter ett system, som medger bästa möjliga anpassning efter

de aktuella pris- och avsältningsförhållanden på potatismarknaden, som kan

uppstå. Detta krav tillgodoses bättre om färskpotatisen, i stället för att tullbeläggas,

hänföres till jordbruksreglerad vara. Den fältmässiga omfattning,

vari odlingen numera bedrives, gör det vidare fullt berättigat att hänföra

färskpotatisen till jordbruksprodukterna i egentlig mening. Härför talar

också det förhållandet, att någon bestämd gräns svårligen kan dragas mellan

färskpotatis och annan potatis.

Mellan jordbruksnämnden, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande,

och färskpotatisodlarna och deras organisationer har träffats en överenskommelse,

enligt vilken färskpotatisen skulle hänföras till jordbruksregleringsvara.

Enligt överenskommelsen skulle skyddsperioden omfatta fem

kalenderveckor och vara rörlig under tiden 1/6—12/7 med beaktande varje

år av tidpunkten för den inhemska skördens marknadsförande. Enligt överenskommelsen

skulle importavgiften under de olika veckorna vara resp. 10,

20, 29, 29 och 15 öre per kg. Det bör sålunda konstateras, alt principen att

vid gränsskyddets utformning behandla färskpotatisen som jordbruksregleringsvara

godtagits av den statliga myndigheten på området.

Det i propositionen föreslagna gränsskyddet är ur flera synpunkter avsevärt

svagare än vad som ansågs vara ett skäligt skydd för odlingen enligt

den mellan jordbruksnämnden och odlarna träffade överenskommelsen. Ett

starkare gränsskydd för odlingen än vad som föreslagits av Kungl. Maj:t får

därför anses nödvändigt. Därest man frångår systemet med ett i tiden rörligt

gränsskydd, som kan anpassas efter de rådande förhållandena för varje

år, synes sålunda gränsskyddet ovillkorligen böra träda i kraft redan den

1 juni och icke från i propositionen föreslaget datum 6 juni. I annat fall kan

nämligen befaras att importvara icke sällan kommer att förefinnas på marknaden

i så stor omfattning vid tiden för den svenska färskpotatisens saluförande,

att skäligt pris icke kan uppnås för den inhemska varan. Att låta

gränsskyddet endast omfatta en månad kan icke heller anses innebära tillräckligt

skydd för den inhemska färskpotatisodlingen.

1 motionen I: B 141 (1:359) framhålles, att tulltaxekommittén i princip

icke velat införa något särskilt primörskydd för grönsaker och heller icke

redovisat några särskilda förhållanden, som skulle ge anledning till en avvikelse

från denna princip vad beträffar blomkål. Likväl föreslog kommittén,

såsom nu också föreslås i propositionen, en förhöjd tull om 35 öre

per kg under tiden 1/5—31/7. Att bereda en kostsam odling under glas ett

speciellt primörskydd kan knappast vara i folkhushållets intresse. Tillgång

till färsk blomkål till moderata priser även under våren och försommaren

måste innan den svenska fältmässiga produktionen kommer i marknaden

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tillmätas stor betydelse. I likhet med kommitténs ordförande föreslår därför

motionärerna alt blomkål åsättes en tull av 25 öre/kg under hela skyddsperioden.

Såväl jordbruksprisutredningen som tulltaxekommittén har för färskpotatis

föreslagit en tullsats om 15 öre per kg. I propositionen föreslås likväl

en tull om 20 öre per kg. Några skäl härför har icke redovisats. Den föreslagna

ökningen av tullskyddet står icke i överensstämmelse med de principer

som tillämpats vid tullsättningen på trädgårdsområdet i allmänhet. Motionärerna

föreslår därför att tullsatsen för färskpotatis bestämmes till högst

15 öre per kg.

Den inhemska produktionen av jordärtskockor är numera av en så betydande

omfattning att någon nämnvärd import icke torde förekomma. Med

hänsyn härtill föreslår motionärerna att jordärtskockor befrias från tull.

Den inhemska odlingen av sallad under mars och april månad är för

närvarande av ringa omfattning. Konsumtionen måste därför väsentligen

täckas genom import. Motionärerna föreslår därför att sallad utbrytes ur

nr 07.01 K2a och göres tullfri under tiden 1/3—30/4.

Paprika produceras knappast inom landet, och artikeln konkurrerar icke

med andra grönsaker. Motionärerna är av den uppfattningen att paprika bör

befrias från tull.

Kap. 8

Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Under kaj). 8 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen

betr. nr 08.01 (dadlar, bananer, ananas m. fl. sydfrukter) yrkas i motionen

I: B 141 (I: 359) att ifrågavarande varuslag skall vara tullfria;

betr. nr 08.02 (citrusfrukter) hemställes i motionen I: B 141 (1:359) om

tullfrihet;

betr. nr 08.03 (fikon) yrkas i motionen I: B 141 (I: 359) tullfrihet;

betr. nr 08.05 (nötter och liknande frukter) hemställes i motionen I: B 141

(I: 359) att hithörande varuslag skall vara tullfria;

betr. nr 08.00 A (äpplen):

1) i motionerna I: B 115 (I: 384) och II: B 180 (II: 478) hemställes att

tullsatsen bestämmes till 35 öre per kg under tiden 1 juli—31 mars;

2) i motionen I: B 141 (I: 359) yrkas en tull av 25 öre per kg under tiden

1 juli—31 december och tullfrihet för återstoden av året;

betr. nr 08.06 B (päron och kvittenfrukter) hemställes i motionerna I: B 115

(I: 384) och II: B 180 (II: 478) om en tull av 35 öre per kg under tiden 1

juli—31 december;

betr. nr 08.07 B (persikor):

1) i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) ävensom i motionen

II: B 116 (II: 487) hemställes att tullsatsen bestämmes till 35 öre per

kg under tiden 1 juli—15 oktober;

2) i motionen I: B 141 (1:359) hemställes om tullfrihet för berörda

varuslag;

s. 215 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 215

betr. nr 08.07 C (plommon) yrkas i motionen I:B 141 (1:359) en tull av

35 öre per kg under tiden 1—31 augusti och tullfrihet för återstoden av

året;

betr. nr 08.08 B (jordgubbar) yrkas i motionen I: B 141 (1:359) att tullsatsen

bestämmes till 50 öre per kg under tiden 16 juni—31 augusti samt

tullfrihet under återstoden av året;

betr. nr 08:09 A 1 (meloner) hemställes i motionerna I:B 57 (1:376) och

II: B 66 (11:456) liksom i motionen II: B 116 (11:487) om en tull av 75

öre per kg under tiden 16 juni—30 september.

I motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II: 461) framhålles, att persikor

under efterkrigstiden importerats i allt större utsträckning. Importen

har till övervägande del ägt rum på konsignationsbasis och i hög grad försvårat

avsättningen av svenska äpplen, päron och plommon under höstmånaderna.

Med hänsyn härtill måste det anses som rimligt att tullen å persikor

höjs till samma nivå som för övriga stenfrukter (plommon och körsbär) dvs.

till 35 öre per kg.

I motionerna I: B 57 och II: B 66 (I: 376 och II: 456) anföres följande. För

meloner har föreslagits oförändrad tull med 40 öre per kg, men att tullen

endast skall utgå under tiden 16/6—30/9. Motionärerna har intet att erinra

mot begränsningen av skyddstiden. Odlingen av meloner är emellertid synnerligen

arbetskrävande, och den nuvarande tullen har visat sig ge alltför litet

skydd. Därför föreslås en höjning av tullen under skyddstiden till 75 öre

per kg.

Till stöd för yrkandena i motionen II: B 116 (II: 487) anföres, att importen

av persikor försvårat avsättningen av svenska plommon samt höstsorterna

av svenska äpplen och päron. Med hänsyn härtill måste en höjning av

tullen till samma nivå som för plommon anses motiverad.

En förstärkning av tullskyddet för melon är med hänsyn till prisläget för

detta varuslag motiverad, och en höjning från nuvarande 40 öre till 75 öre

per kg måste anses rimlig.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 (I: 384 och II: 478) uttalar motionärerna

bl. a. följande. Erfarenheterna har visat, att tullen på äpplen och päron

icke är till fyllest för att under den tid då den svenska frukten marknadsföres

ge denna företräde på marknaden. Ett till 35 öre per kg ökat tullskydd

för äpplen och päron är i hög grad önskvärt. Vad skyddsperiodernas

längd beträffar synes en utsträckning av tiden t. o. m. mars månad vara

erforderlig. Den svenska fruktodlingen har nämligen under senare decennier

inriktats på senmognande äpplesorter, som inarknadsföres under vintern och

våren. Inom den yrkesmässiga fruktodlingen utgöres sålunda omkring 65 %

av äppelträdsbeståndet av sorter, som saluföres från slutet av november månad

och senare. Denna förskjutning mot senmognande sorter blir för varje

år allt mer markerad. Med hänsyn till utvecklingen av den europeiska fruktodlingen

synes det också nödvändigt att även i fortsättningen vid sidan av

tullskyddet bibehålla det system med importreglering som tillämpats under

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

en längre följd av år. Skördarna kan nämligen variera mycket starkt och

leda till att betydande kvantiter av överskott utbjudes till låga priser med

påföljd att svåra störningar av den reguljära handeln uppstår. Samtliga

importländer av äpplen och päron har också hittills tillämpat olika former

av importreglering i syfte att skydda den inhemska marknaden mot verkningarna

av exportländernas prispolitik.

Som motivering för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) anföres bl. a.

följande. Enligt motionärernas uppfattning ger utvecklingen belägg för att

ett förstärkt tullskydd icke är det rätta sättet att hjälpa den svenska fruktodlingen.

Är det ett dåligt fruktår i de europeiska producentländerna är i allmänhet

även tillgången å inhemsk frukt begränsad. Men med knapp tillgång

på de konkurrerande marknaderna uppstår över huvud taget ej något avsättningsproblem

för den svenska frukten. Föreligger en överskottssituation

i de europeiska producentländerna är förhållandet i regel detsamma i Sverige.

I ett sådant läge, som t. ex. rådde 1956, kan ingen tull eller ens importförbud

ge odlarna garantier för ett rimligt pris på grund av de stora

överskotten, ej blott hos den inhemska yrkesfruktodlingen utan kanske än

mer hos den inhemska husbehovsodlingen.

Den föreslagna tullen för jordgubbar kan vad avser tiden 1/5—15/6 sägas

sakna betydelse ur skyddssynpunkt. Vidare är det anmärkningsvärt att tullen

under den egentliga skyddsperioden så markant överstiger övriga på

fruktområdet föreslagna tullar. Motionärerna föreslår därför att skyddsperioden

inskränkes till att avse tiden 16/6—31/8 och tullsatsen bestämmes

till 50 öre per kg.

Inhemsk skörd av plommon förekommer icke normalt före augusti, varför

en skyddsperiod omfattande tiden 1/8—31/8 borde vara tillräcklig.

Den föreslagna tullen för persikor är närmast en finanstull. Skillnaden

i prishänseende mellan persikor och de flesta andra frukter är påtaglig,

och någon egentlig konkurrens med andra frukter torde icke föreligga. På

grund härav föreslås att persikor göres tullfria under hela året.

Kap. 9

Kaffe, te, matte och kryddor

I fråga om kap. 9 föreligger endast följande motionsyrkande i motionen

I: B 141 (I: 359), nämligen

att kolonialvaror, kryddor etc. med undantag av kaffe skall vara tullfria.

Enligt motionärernas mening är det lämpligt att i samband med nu pågående

revidering av tulltaxan låta finanstullarna utgå eftersom dessa i allmänhet

ger mycket små nettointäkter, om hänsyn tages till det med deras

uppbörd förenade arbetet för näringslivet och tullmyndigheterna. Detta gäller

bl. a. de i propositionen föreslagna tullarna för kolonialvaror och kryddor

in. m. bortsett från kaffe.

s. 217 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 217

Kap. 14

Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt

ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Under kap. 14 har väckts ett motionsyrkande, nämligen

betr. nr 14.02: i motionen II: B 222 att tullfrihet måtte medges för gräs,

tränsat eller upprispat, krollsprint, krusad fiber och annat tagelsurrogat

samt till stoppningsmaterial preparerad mossa.

Rörande motiveringen för yrkandet har motionären hänvisat till vad som

anförts i den vid A-riksdagen väckta motionen II: 481. De i nämnda motion

framförda allmänna synpunkterna har i huvudsak redovisats ovan.

AVD. III

Kap. 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor, m. m.

Vad angår kap. 15 har endast följande motionsyrkande framställts, nämligen
betr.

nr 15.07 A 1 (oblekt linolja) i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40

(II: 481), att ifrågavarande varuslag skall vara tullfritt (enl. Kungl. Maj :ts

förslag 7 öre per kg).

Till stöd för yrkandet anföres i motionerna, att den svenska tillverkningen

av linolja numera saknar praktisk betydelse. Tulltaxekommittén framhåller,

att importen under åren 1953 och 1954 ökat kraftigt och att pressningen

av linolja inom landet till stor del legat nere. De linfröproducerande länderna

har nämligen i utökad omfattning själva börjat pressa olja för export. Starka

skäl finnes för att en återgång till handel med linfrö av tidigare storlek

icke kommer att äga rum och att därför även i framtiden förutsättningarna

för en svensk tillverkning i någorlunda omfattning måste bedömas som

ganska osannolika. Det är anmärkningsvärt att rå linolja föreslagits böra

förbli belagd med vikttull. Linoljan intar en nyckelställning inom färgindustrien,

vars färdigprodukter i förslaget till tulltaxa helt är åsatta värdetullar;

dels ingår linoljan direkt som råvara i egenskap av bindemedel i vissa

produkter, dels utgör den en väsentlig råvara vid framställning av alkyder,

vilket varuslag också är belagt med värdetull och i sin tur utgör råvara vid

framställning av lacker och lackfärger. På grund därav och då en tull på

linolja skulle medföra en onödig belastning för speciellt byggnadsindustrin

synes tullen kunna helt slopas.

AVD. IV

Kap. 16

Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

I fråga om kap. 16 har

betr. nr 16.04 A 1 (störrom) i motionen I: B 141 (1:359) yrkats tullfrihet

(enl. propositionen 15 kr. per kg).

s. 218 Kontrollera mot PDF

218 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 17

Socker och sockerkonfektyrer

Under kap. 17 har framställts följande yrkanden, nämligen

betr. nr 17.02 A (konstgjord honung) hemställes i motionen I:B141 (I:

359) om en tullsats av 30 öre per kg (enl. Kungl. Maj :ts förslag 50 öre

per kg);

betr. nr 17.Oi hemställes i en skrift från Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen

u. p. a. att den föreslagna tullsatsen om 20 % kombineras

med minimitull av 55 öre per kg och att tullen anges skola bli

föremål för omprövning vid ändring av nu gällande import- och andra

avgifter, som belastar de såsom råvaror använda jordbruksprodukterna.

Motionärerna anser det förvånande att i propositionen föreslagits en enhetlig

värdetull om 20 %. Därest man av praktiska skäl kan anse det motiverat

med värdetullar på detta område bör dessa vara av olika höjd för nr

17.04 och 18.06. En tull om 20 % skulle kunna accepteras för sockerkonfektyrer

men skulle för choklad, hänförlig till nr 18.06, innebära en synnerligen

kraftig förhöjning av tullen i jämförelse med den av kommittén föreslagna,

vilken motsvarar en importincidens om 12—13 %. Motionärerna vill i

detta sammanhang erinra om att samtliga konfektyrartiklar är belagda med

en varuskatt om 65 %. Då beskattningsvärdet även inkluderar tullen blir den

prisstegrande effekten av en tullhöjning förhållandevis stor. För chokladkonfektyrer

skulle å andra sidan införandet av en värdetull om 15 % måhända

innebära en väl kraftig sänkning av nu utgående tull. För dessa varor

föreslås en tullsats om 20 %, vilket skydd bör vara tillräckligt med hänsyn

till den inhemska industrins starka ställning på detta område.

Kap. 18

Kakao och varor därav

Under detta kap. har följande framställningar gjorts

betr. nr 18.01 (kakaobönor) hemställes

1) i motionen I:B141 (1:359) om tullfrihet (enligt propositionen 15

öre per kg);

2) i en gemensam skrift från Cap Aktiebolag, Göteborgs Kexfabriks Aktiebolag,

Aktiebolaget Svea Choklad och Aktiebolaget Marabou att nuvarande

tull, 15 öre per kg, bibehålies;

3) i en gemensam skrift från Svenska chokladfabriks Aktiebolaget och

Aktiebolaget Förenade chokladfabrikerna att tullen på kakaobönor slopas

eller i varje fall inte sättes högre än nu utgående 15 öre per kg;

betr. nr 18.03—18.05 (kakaomassa, kakaosmör och kakaopulver) yrkas

1) i motionen I: B 141 (I: 359) att tullsatsen bestämmes till 15 öre per

kg för ett vart av nämnda varuslag;

s. 219 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 219

2) i en skrift från Mazetti Aktiebolag att tullen å kakaosmör och kakaopulver

bestämmes till 35 öre per kg i enlighet med propositionsförslaget;
3)

i en gemensam skrift från Cap Aktiebolag, Göteborgs Kexfabriks Aktiebolag,

Aktiebolaget Svea Choklad och Aktiebolaget Marabou att den nuvarande

tullen å kakaosmör och kakaopulver bibehålies oförändrad;

4) i en gemensam skrift från Svenska chokladfabriks Aktiebolaget och

Aktiebolaget Förenade chokladfabrikerna att tullen på kakaosmör fastställes

till den nuvarande 10 öre per kg;

betr. nr 18.06 B (choklad) hemställes

1) i motionen I: B 141 (I: 359) om en tull av 15 % (enligt propositionen

20 %);

2) i en skrift från Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen

u. p. a. att den föreslagna tullsatsen om 20 % kombineras med minimitull

av 55 öre per kg och att tullen anges skola bli föremål för omprövning vid

ändring av nu gällande import- och andra avgifter, som belastar de såsom

råvaror använda jordbruksprodukterna.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionen I: B 141 (I: 359) hänvisas

till motionsreferaten under kap. 9 och 17.

Kap. 19

Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

I fråga om kap. 19 har till utskottet inkommit skrifter dels från Sveriges

kemiska industrikontor, som hemställt att tullen för till nr 19.02 hänförliga

varor, därest desamma inte lägges under jordbruksregleringen, fastställes till

65 öre per kg,

dels från Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a.,

som yrkat att följande tullsatser och därmed förbundna minimitullar fastställs:
-

Tulltaxenr

Tullsats

Minimitull

19.08 A

30 %

100 öre per kg

B

15 %

60 » » »

G

35 £

90 » » »

Kap. 20

Varor av köksväxter och frukter samt av

andra växter och växtdelar

Under kap. 20 har följande motionsyrkanden framställts:

betr. nr 20.01:

i motionen I:B141 (I: 359) att kapris och oliver icke belägges med

tull;

i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) att tullen för inlagda

gurkor måtte bestämmas till 75 öre/kg för förpackningar understigande

5 kg per styck;

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

i motionerna I:B58 (1:375) och II: B 68 (11:461) att tullen för inlagda

gurkor måtte fastställas till 50 öre/kg för förpackningar understigande

5 kg per styck,

betr. nr 20.02 C:

i motionerna I: B 61 (I: 374) och II: B 64 (II: 482) att tullen för konserverade

gurkor och bönor måtte bestämmas till 75 öre/kg för förpackningar

understigande 5 kg per styck;

i motionen II: B 117 (II: 488) samt motionerna I: B 58 (I: 375) och II:

B 68 (II: 461) att tullen för konserverade bönor måtte fastställas till 75 öre

per kg oavsett förpackningens storlek;

i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) att tullen för konserverade

gurkor måtte bestämmas till 50 öre/kg för förpackningar understigande

5 kg per styck.

betr. nr 20.05: i motionen I:B14l (1:359) att tullen måtte bestämmas till

30 öre/kg.

betr. nr 20.07:

i motionerna I: B 87 (I: 361) och II: B 122 (II: 464) att tullen för fruktmust

måtte fastställas för normalutspädd vara till 20 öre/kg och för koncentrerad

vara till en mot koncentrationen svarande ökad tull;

i motionerna I: B 58 (I: 375) och II: B 68 (II: 461) samt motionen II: B

119 (II: 485) att tullen för mustkoncentrat av sådana frukter och bär och

varav odling förekommer inom landet, måtte bestämmas till 1 kr./kg;

i motionen I: B 141 (I: 359) att tullen för sockrad saft måtte fastställas

till 25 öre/kg.

Vidare har till utskottet inkommit skrifter från Sveriges kemiska industrikontor,

vari hemställts, att tullen för till nr 20.05 hänförliga varor fastställes

till 45 öre per kg, samt att tullen för till nr 20.07 B hänförliga varor

fastställes till 40 öre per kg, allt under förutsättning att industrin inte erhåller

lättnader i den nu förefintliga råvarubelastningen.

Till stöd för motionsyrkandena har bl. a. anförts följande.

Som motivering för yrkandet i motionen II: B 117 (II: 488) anföres bl. a.

I propositionen föreslås under punkt 20.02 en tull av 25 öre per kg bl. a. för

bönor (brytbönor, vaxbönor och haricots verts). Förslaget är baserat på förhållanden,

som gäller i fråga om ärter och morötter. Det är emellertid oriktigt

att bestämma tullen å bönor efter en sådan bedömning. Hänsyn har inte

tagits till den väsentliga skillnad i odlingsbetingelser, som förefinnes mellan

dessa slag av grönsaker. Under det att odlingen av ärter och morötter

numera i betydande grad har kunnat mekaniseras, måste odlingen och konserveringen

av bönor alltjämt i mycket stor utsträckning ske genom handarbete,

vilket fördyrar denna produktion. Prisskillnaden mellan t. ex. ärter

och bönor ger belägg härför.

Trots att den nuvarande tullen på bönor är 75 öre per kg, förekommer

en betydande konkurrens från sådana länder som Frankrike, Italien och

Ungern. I dessa länder är arbetslönen avsevärt lägre än hos oss. Självfallet

s. 221 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

221

har odlingen av bönor varit synnerligen värdefull för de mindre brukningsenheterna,

som eljest har svårigheter att bereda brukaren och hans familj

full sysselsättning. I propositionen föreslås en tull av 75 öre per kg för svamp

och sparris. Även tullsatsen för konserver av bönor bör fastställas till 75 öre

per kg, vilket betyder, att nuvarande tullskydd bibehålies. Bönor bör enligt

motionärernas mening uppföras under samma underrubrik som svamp och

sparris.

I motionerna I: B 61 och II: B 64 (I: 374 och II: 482) erinras om att både

gurkor och bönor, som skördas för inläggning, kräver manuell arbetskraft

medförande höga arbetskostnader. Även inläggningen måste ske manuellt. De

höga kostnaderna gör sig särskilt starkt gällande, om förpackningarna är

små. I propositionen föreslås emellertid en kraftig tullsänkning från 0: 75

kr. till 0: 25 kr. per kg för gurkor och bönor i förpackningar under fem kg.

Den föreslagna sänkningen innebär stor risk för fortbeståndet av här ifrågavarande

odling och industriella produktion.

I motionerna I: B 58 och II: B 68 (I: 375 och II: 461) uttalas bl. a. att konIraktsodlingar

av gurkor är av växande betydelse för jordbruket inom vissa

delar av Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Värdet av i Sverige industriellt

tillverkade gurkkonserver under 1958 beräknas uppgå till ett fabriksvärde

av ca 15 milj. kronor. Genom den snabba utvecklingen på distributionsområdet

har småförpackningarna fått allt större betydelse, och under 1958 beräknas

fabriksvärdet av dylika konsumentförpackningar av gurkor uppgå

till ca 6 milj. kronor. Den föreslagna tullsänkningen för mindre gurkförpackningar

innebär synnerligen allvarliga risker för odlingens och den industriella

produktionens existens.

Odlingen av bönor är mycket omfattande i Skåne, Blekinge, södra Kalmar

län samt på Öland och Gotland, och odlingen är inom dessa områden

för många småjordbruk av avgörande ekonomisk betydelse. Tulltaxekommittén

torde ha förbisett att rubriken köksväxtkonserver av »andra slag» även

innefattar bönkonserver. En sänkning av tullen för dessa konservslag från

75 öre till 25 öre innebär en direkt katastrof för odlarna av bönor, enär konservtillverkningen

då omedelbart måste nedläggas. Den föreslagna tullsatsens

orimlighet framgår tydligt om man jämför odlarpriserna å de köksväxtslag,

som ingår under denna tullrubrik. För ärter bar odlarpriset under

senare år utgjort 40—45 öre per kg, för morötter 20—35 öre per kg, medan

odlarpriset för haricots verts utgjorde 1: 60—1: 90 kr. per kg. Odlingen av

bönor är synnerligen arbetskrävande, och större delen av odlarpriset utgöres

av ersättning för arbetskostnaden.

Under senare år bar man i utlandet börjat indunsta fruktmust och exportera

koncentrat. Indunstningsgraden är som regel konstant och uppgår till

5 å 6 gånger icke koncentrerad must. Då tullen utgår med samma belopp för

såväl koncentrerade som icke koncentrerade muster, innebär detta ett fullkomligt

illusoriskt tullskydd i fråga om koncentraten. Gällande tull innebär

för koncentratens vidkommande, om dessa omräknas till icke koncentrerad

s. 222 Kontrollera mot PDF

222 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

vara, ett nettotullskydd av 3—4 öre per kg eller endast ca 7 % av äppelmustens

importvärde och 1—4 % av bärniusternas importvärden. Frånvaron

av en tillfredsställande tull å dessa frukt- och bärmustkoncentrat kommer

otvivelaktigt att lamslå den inhemska mustfabrikationen och därmed ödelägga

det avsättningsutrymme, som skapats för inhemska frukter och bär.

Koncentraten synes kunna åsättas ett särskilt tullstatistiskt nummer och därvid

beläggas med en tullsats, som är proportionell mot den nu för icke koncentrerade

muster gällande tullen. Mustkoncentrat av sådana frukter och

bär, varav odling förekommer inom landet, bör därför i tullhänseende skiljas

från icke koncentrerade frukt- och bärmuster samt beläggas med en enhetlig

tull av en krona per kg.

I motionen I: B 141 (I: 359) framhålles att i propositionen för en del produkter,

i vilka socker ingår, föreslagits ett något högre tullskydd än i kommittéförslaget

med hänsyn till den nyligen införda sockerskatten. Då sockerskatten

är av tillfällig natur synes det olämpligt att denna skatt får motivera

en högre tull. Erfarenheten visar att det är svårt att få till stånd tullsänkningar

sedan en tullsats en gång fastställts. Kungl. Maj :t har vidare möjlighet

att medge restitution av skatten för socker som använts i viss produktion.

Om detta ej ur statsfinansiell synpunkt anses önskvärt bör den del av

tullsatsen som motiverats med sockerskattens införande i varje fall ges temporär

karaktär.

Yrkandet i motionerna I: B 87 och II: B 122 (I: 361 och II: 464) motiveras

med följande. Fruktmusterierna har sin stora uppgift att fylla för avsättningen

och tillvaratagandet av den svenska fruktskörden. Importerad must

är för närvarande belagd med en tull av 20 öre per kg, lika för normalutspädd

och koncentrerad vara. Enligt propositionen skall tullskyddet för

fruktmust utgå enligt samma principer som tidigare och med oförändrad

tullsats. Då den svenska fruktodlingen är i stort behov av de avsättningsmöjligheter

för de sämre fruktkvaliteterna som mustningen erbjuder är det

av vikt att konkurrensen från den utländska fruktmusten, som införes i koncentrerad

form, ej försvårar villkoren för eller rent av omöjliggör den

svenska fruktmusttillverkningen. Beräknat efter en 6 % koncentration är

det tullskydd som för närvarande finnes endast ett skydd av 3—3,5 öre per

kg normalutspädd vara.

Till stöd för yrkandet i motionen II: B 119 (11:485) erinras till en början

om att läskedrycksindustrin under senare år i allt större utsträckning

börjat använda must av frukt och bär för framställning av kolsyrade drycker.

Denna fabrikation har därigenom fått ökad ekonomisk betydelse för

den inhemska frukt- och bärodlingen, där svårigheter föreligger att finna

köpare för den del av skörden, som inte kan lagras eller eljest avsättas för

direkt konsumtion. Det nu utgående skyddet för nnisttillverkningen är med

de möjligheter till kringgående av tullen, som import av koncentrat öppnar,

s. 223 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 223

högst otillfredsställande. Redan vid den nya tulltaxans fastställande bör

man vidta de skyddsåtgärder, vilkas skälighet i och för sig är klart vitsordad.

De praktiska svårigheterna med differentiering av tullsatsen efter koncentration

kan övervinnas genom att en enhetlig tull införes för mustkoncentrat,

något som också är motiverat med hänsyn till att koncentraten i regel

saluföres i en koncentration, som motsvarar 5 å 6 gånger okoncentrerad

vara. Då tullen i sistnämnda fall föreslås utgå med 25 öre per kg skulle en

enhetstull för koncentrerad vara på 1 kr per kg kunna anses lämplig. Av

praktiska skäl bör denna vara ha särskild rubrik i tulltaxan.

Kap. 22

Drycker, alkohol och ättika

Under kap. 22 har framställts endast ett motionsyrkande, nämligen

betr. nr 22.02: i motionen I: B 141 (I: 359) att tullen under denna position

fastställs till 21 kr för 100 liter i stället för i propositionen föreslagna 35 kr.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till vad som återgivits ovan

under kap. 20 rörande innehållet i motionen.

AVD. VI

Kap. 29

Organiska kemiska föreningar

Under kap. 29 har framställts motionsyrkanden

betr. nr 29.01: i motionerna I: B 180 och II: B 224 att alkylbensen (alkylbensol)

inte skall utgöra tullpliktig vara;

betr. nr 29 Ai A: i motionen II: B 84 (II: 480).

Rörande sistnämnda motionsyrkande, som även har avseende på nr

30.03 A, hänvisas till vad som anförts nedan under kap. 30.

Som motivering för yrkandet angående nr 29.01 (jfr även nedan nr 38.19)

frainhålles bl. a. att alkylbensen, som i propositionen benämns alkylbensol,

utgör råvara vid tillverkningen av alkylarylsulfonater, som i sin tur är en

viktig beståndsdel i syntetiska tvätt- och diskmedel. Den totala förbrukningen

i Sverige kan uppskattas till närmare 5 000 ton per år. Någon inhemsk

tillverkning av alkylbensen förekommer inte och del kan bedömas

som uteslutet, att sådan tillverkning skulle komma att upptagas. För närvarande

är alkylbensen tullfritt men i propositionen föreslås en värdetull av

12 procent. Förslaget innebär en höjning av fabrikantledet med belopp varierande

mellan 2,7 och 5,5 öre per kg tvättpulver för olika tvättmedelsmärken.

Med sedvanliga marginaler i de olika handelsleden kommer denna tull

att motsvara en höjning i konsumentledet av mellan 4,5 och 8,6 öre. Tas

hänsyn även till föreslagna höjningar på andra råvaror, som ingår i tvättmedel

av ifrågavarande typ, tillkommer en ytterligare höjning i konsument
-

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ledet av mellan 3,0 och 6,0 öre pr kg. Enbart tullhöjningen på alkylbensen

motsvarar för närvarande i konsumentledet en kostnadsökning för tvättoch

diskmedel på ca 1,6 milj. kronor. Det bör uppmärksammas, att tullen på

importerade tvättmedel i propositionen föreslås bli sänkt. Den nuvarande

tullen på importerade tvättmedel är 25 öre per kg. Nu föreslås en värdetull

på 10 procent, vilket med nuvarande importpriser kan beräknas innebära en

tull av knappt 20 öre per kg, alltså en tullsänkning på ca 5 öre per kg tvättpulver.

Kap. 30

Farmaceutiska produkter

Under kap. 30 har väckts endast ett motionsyrkande, nämligen

betr. nr 30.03 A: i motionen II: B 84 (II: 480) i första hand att tullen bestämmes

till 30 öre per milj. I.E. och, därest detta yrkande inte vinner bifall,

att nuvarande tullsats tills vidare bibehålies och att frågan om tullsatsen

upptages till förnyad prövning år 1960.

Till utskottet har vidare inkommit en skrift från Apoteksvarucentralen

Vitrum med vissa synpunkter på tullbeläggningen av penicillin.

Till stöd för yrkandet har i huvudsak anförts följande. Propositionsförslaget

innebär att det nuvarande tullskyddet för penicillin upphävs. Ett flertal

invändningar kan enligt motionärernas mening riktas häremot. Penicillin

är ett av våra viktigaste läkemedel. Riklig tillgång på penicillin under

krigstid är ett krav ur beredskapssynpunkt, speciellt med hänsyn till

tillkomsten av vissa nya stridsmedel. De flesta industriländer har därför

byggt upp penicillinindustrier med en betydande överkapacitet för att tillgodose

krigsbehov. Betydande investeringar har i vårt land gjorts både i

fråga om forskning vid laboratorier genom en kvalificerad forskarstab och

för utveckling av fabriker med en tränad arbetarstam. Penicillintillverkningen

utgör den vetenskapliga och tekniska grundvalen för vidare forskning

och utveckling av nya former av antibiotika. En nedläggelse gör dessa

investeringar onyttiga och kringskär möjligheterna för fortsatta inhemska

framsteg på området. Att risken för en nedläggelse av den svenska tillverkningen

är en realitet framgår bl. a. av att en av tillverkarna, AB Kabi, i skrivelse

till försvarets sjukvårdsstyrelse och riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

förklarat sig tvungen att uppsäga gällande avtal med dessa

myndigheter om tillverkning, lagring och omsättning av penicillin, om tullskyddet

upphör. En sådan nedläggning av svensk industri framstår som

särdeles beklaglig, när den nordiska och europeiska marknaden befinner sig

i ett ovisst läge. Resultatet skulle kunna bli, att svensk industri tvingas till

nedläggelse, innan de internationella handelshindren avvecklas, trots att den

kanske reellt sett vore livskraftig på en fri internationell marknad.

Motviljan mot tullar på läkemedel beror givetvis på att man ogärna vil!

fördyra läkemedel genom avgifter till det allmänna. Skulle den inhemska

s. 225 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

225

lillverkningen upphöra, blir det emellertid nödvändigt att sörja för en betydande

utökning av lagring av penicillin för beredskapsändamål. Kostnaderna

härför blir dryga med hänsyn till att det rör sig om en föga hållbar vara

där förråden relativt ofta måste förnyas.

Ett avgörande skäl för departementschefens inställning att tullskyddet

för inhemsk tillverkning av penicillin hör upphöra torde vara Sveriges förhållande

i fråga om den tilltänkta anslutningen till en gemensam nordisk

marknad. Det nordiska förslaget till gemensam tulltaxa utgår nämligen ifrån

tullfrihet för penicillin efter en övergångsperiod av fem år. Tullfriheten

tillkom efter danskt yrkande. Danmark har en väl utbyggd penicillinindustri

utan nämnvärt tullskydd. Administrativa bestämmelser skyddar emellertid

i stället denna industri, så att utländsk konkurrens på den danska

marknaden är i det närmaste omöjlig. Den svenska hållningen till det nordiska

förslaget är förvånande och bör revideras. I själva verket torde de

svenska skälen för att bibehålla en inhemsk penicillinindustri väga tyngre

än DanmaTks, som ju är anknutet till en internationell försvarsallians och

kan basera sin försörjning på allierade insatser, medan däremot Sveriges

neutralitet i stor utsträckning hänvisar oss till självförsörjning.

Kap. 32

Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen,

tacker och andra beredda färger; kitt och spackelfärger; tryckfärger,

bläck och tusch

Under kap. 32 har framställts följande motionsyrkanden:

betr. nr 32.01: i motionen II: B 37 (II: 477) att en värdetull av 8 % måtte

fastställas och suspenderas så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger

mellan Sveriges garveriidkares bottenlädersektion och tillverkare inom

landet; samt

betr. nr 32.09: i motionerna I: B 60 (I: 379) och II: B 72 (II: 475) att en ny

varugrupp, benämnd skeppsbottenfärger, införes, vilken utbrytes ur nyssnämnda

position och upptas under särskilt tulltaxenummer, för vilken

tullfrihet medges.

Till stöd för motionsyrkandena har i huvudsak anförts följande.

I motionerna I: B 60 och II: B 72 (I: 379 och II: 475) uttalas att det är

praxis att rederierna själva köper erforderlig bottenfärg och att denna uppmålas

genom varvens försorg. Varven är alltså inte leverantörer av denna

vara, utan de utför endast arbetet med densamma samt verkställer införtullningen

av materialet, vanligen från konsignationslager, varigenom de

också kan ombesörja arbetet med att utfå restitutionen. Det är endast vid

nybyggen, som varven köper färgen, men för detta ändamål åtgår endast

eu mindre del av årsförbrukningen.

övergången till värdctull kommer enligt uppgift från såväl varv som importörer

att antingen lielt omöjliggöra eller i varjo fn 11 så komplicera resti15

Bihang till riksdagens protokoll 1958. T samt. Nr B 1

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tutionsförfarandet, att det kan komma att kräva tusentals arbetstimmar årligen.

Detta är inte rimligt beträffande en vara, beträffande vilken tullen

saknar större praktisk betydelse. Om den situationen skulle uppstå att endast

inhemsk skeppsbottenfärg skulle kunna användas vid de svenska varven

eller att utländsk vara där skulle ställa sig avsevärt dyrare än vid utländska

varv, kan detta påverka utländska rederier att avstå från dockning

vid svenskt varv. I nu gällande liksom i tidigare tulltaxor har skeppsbottenfärger

upptagits under särskilt statistiskt nummer som en speciell

varugrupp. Med hänsyn till att sådana färger kan användas endast till ett

bestämt ändamål och därför inte kan ersättas av andra färger samt att de

skiljer sig från andra varuslag därigenom att de nästan uteslutande användes

för restitutionsberättigat ändamål, torde det vara i hög grad lämpligt

att de i tulltaxan upptages under särskild rubrik och därvid göres tullfria.

Som motivering för yrkandet i motionen IDB 37 (II: 477) anföres bl. a.

Avspärrningen under kriget framtvingade i en rad länder en avsevärd utbyggnad

av garvextraktindustrierna. Resultatet blev en överkapacitet, som

under åren efter kriget tagit sig uttryck i hård konkurrens. Införsel till vårt

land har delvis ägt rum till priser, som torde kunna betecknas som dumpingpriser.

Av de båda svenska företag, som under andra världskriget var verksamma

som producenter, har det ena till följd av bristande lönsamhet lagt

ner tillverkningen av garvextrakter, varför nu endast ett, AB Tannin i Västervik,

driver produktion av dessa ämnen. Att detta sistnämnda bolag räknar

med att — om viss avsättning tryggas —- kunna fortsätta tillverkningen av

garvextrakter beror på att denna produktion endast är en del av bolagets

hantering av ekved. Departementschefen ansluter sig i princip till tulltaxekommitténs

inställning att ej låta beredskapsskäl påverka ståndpunktstagande

till tullskydd av olika varor. Vad beträffar det alternativ, som därvid erbjuder

sig, beredskapslagring, skulle detta enbart vid lagring av ett års normalbehov,

dvs. 3 000 lön ren tannin, kräva ett kapital av ungefär 4,5 miljoner

kronor. Kostnaderna för ränta, försäkringar och lokalhyra skulle komma

att uppgå till ungefär 300 000 kr per år.

Sveriges garveriidkares bottenlädersektion har genom avtal tillförsäkrat

den svenska producenten viss avsättning av garvextrakt. Det har emellertid

visat sig svårt att inför det hårda pristrycket utifrån upprätthålla konsumtionsgarantiavtalet.

Det torde vara realistiskt att räkna med ännu större svårigheter

efter ett eventuellt riksdagsbeslut om tullfrihet för tulltaxenumret

i fråga.

Kap. 33

Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel

och kosmetiska preparat

Under kap. 33 har väckts motionsyrkande endast

betr. nr 33.06 A, nämligen i motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II:

s. 227 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

227

472) samt motionerna I: B 62 (1:380) och II: B 40 (11:481), vari hemställts

att tullen bestämmes såsom värdetull till i propositionen föreslagna

12 % men utan där förordad vikttullkomponent av 200 kr per 100 kg.

Motiveringen för yrkandet är i huvudsak densamma i motionerna. Det

påpekas att samstämmiga yrkanden framförts om en avveckling av skatten

å teknisk sprit. Departementschefen har likväl anfört, att han inte i detta

sammanhang är beredd att upptaga frågan om skattens avskaffande till

prövning. Någon närmare motivering härför har inte anförts. Till följd av

bibehållandet av skatten å teknisk sprit, som torde röra sig om ca 4 milj.

kronor per år, har tullsatsen för sprithaltiga kosmetiska preparat kompletterats

med en vikttull om 2 kr per kg av varans nettovikt. Uttagandet av en

dylik additiv vikttull försvårar avsevärt tulltaxeringsarbetet.

Kap. 37

Produkter för foto- eller kinobruk

Under kap. 37 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 37.03 B 1 och 2: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)

att tullfrihet måtte medgivas för fotografiskt papper, papp och väv i stället

för de föreslagna tullsatserna av 8 % för dylikt papper och papp samt

10 % för väv;

betr. nr 37.03 Bl: i motionen I: B 141 (1:359) samt motionerna I:B 63

(I: 365) och II: B 71 (II: 472) att fotografiskt papper inte måtte beläggas

med tull.

Motiveringen för yrkandena är i samtliga motioner att någon inhemsk

produktion, som rest krav på tullskydd eller eljest är av betydelse, inte förekommer

av ifrågavarande artiklar. Då det med undantag av eu mindre tillverkning

av fotografiskt papper i Danmark ej heller förekommer produktion

av hithörande artiklar i övriga skandinaviska länder, saknas ur kommersiella

synpunkter motiv för de föreslagna tullarna.

Kap. 38

Diverse kemiska produkter

Under kap. 38 har motionsvis framställts ett yrkande, nämligen

betr. 38.19 i motionerna I: B 180 och II: B 224 att alkylbensen (alkylbensol)

inte skall utgöra tullpliktig vara.

Rörande motiveringen för yrkandet, som även har avseende å nr 29.01,

hänvisas till vad som anförts ovan under kap. 29.

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. VII

Kap. 39

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav

Under kap. 39 har följande motionsyrkanden framställts

betr. nr 39.02 A: i motionen I: B 141 (I: 359) att polyeten icke måtte beläggas

med tull;

betr. nr 39.06: i motionen II: B 73 (II: 473) att en ny undergrupp införes,

benämnd 39.06 C och omfattande alginsyror samt salter och estrar därav,

för vilken grupp tullfrihet måtte medgivas.

Till stöd för det i motionen I: B 141 (I: 359) väckta yrkandet har anförts

följande. Då de förhållandevis höga tullsatserna för konstplast infördes,

motiverades de som uppfostringstullar. Den inhemska plastproduktionen

har emellertid nu nått en sådan ställning att den i princip icke längre bör

tillerkännas högre tullskydd än andra industrigrenar. Det nordiska tulltaxeförslaget

synes emellertid lägga hinder i vägen för en sänkning av tullsatsen

för färdigfabrikat. Vad beträffar basplaster är det för närvarande

endast ett fåtal stora råvaror som är föremål för inhemsk tillverkning. Motionärerna

ifrågasätter huruvida icke vissa viktigare slag av råvaror, som

icke tillverkas inom landet och veterligen inte heller i de övriga nordiska

länderna, borde kunna befrias från tull. Tulltaxekommittén har häremot

bl. a. anfört att ett borttagande av tullen icke skulle komma konsumenterna

till godo. Cellulosa- och polyetenplaster användes dock i stor utsträckning

för emballering av livsmedel, ett användningsområde som för

närvarande är i stark utveckling och där en minskad råvarubelastning på

grund av konkurrensen med andra emballagematerial säkerligen kan medföra

lägre livsmedelspriser. Den föreslagna svenska differentieringen av

tullen för basplaster, som innebär tullfrihet för cellulosa, torde utan men

för den nordiska plastproduktionen kunna utsträckas att omfatta jämväl

andra råvaror och då i första hand polyeten.

Yrkandet i motionen II: B 73 (11:473) motiveras i huvudsak med att

den förordade värdetullen av 10 % under 39.06, vilken bl. a. skulle träffa

natrium- och kalciumalginat, skulle innebära betydligt ökade kostnader för

de företag som använder dessa produkter, exempelvis vid djupfrysning av

fisk. Berörda alginater, som vidare användes vid tillverkning av glass,

textilfärger, livsmedel, kosmetik, farmaceutiska preparat, svetselektroder

m. m., framställes av tång, vilket kunde motivera att de hänfördes till gruppen

13.03 B, andra slag av växtsafter och växtextrakter, där de skulle varit

tullfria. Med hänsyn till önskvärdheten av en gemensam nomenklatur torde

de dock böra sortera under kap. 39 men med den ändring i förhållande till

s. 229 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 229

propositionen att de får bilda en ny undergrupp, för vilken grupp tullfrihet

införes. I Västtyskland har också dessa alginater hänförts till 39.06 och

åsatts tullfrihet. För närvarande sker ingen tillverkning av dessa produkter

inom landet, och enligt uppgift är inte den tång som förefinns vid vår

västkust av den arten att den lämpar sig för någon tillverkning. Tullen har

följaktligen ingen funktion att fylla som skyddstull, och dess roll som

finanstull torde vara av mycket ringa vikt.

I en till utskottet inkommen skrift från A. G. Runo aktiebolag har beträffande

kap. 39 yrkats tullfrihet för råvaror för tillverkning av plastfibrer

till borstar.

Kap. M

Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis samt varor därav

Under kap. 40 har endast ett motionsyrkande framställts, nämligen

betr. nr

i propositionen förordade tullsatsen, 13 %, kompletteras med en minimitull

av 85 kr. per 100 kg.

Samma yrkande har framförts i en till utskottet inkommen skrift från

representanter för anställda vid Trelleborgs gummifabriks aktiebolag.

Till stöd för motionsyrkandet har inledningsvis erinrats om att nuvarande

bildäckstullar är skilda för ersättningsdäck och s. k. monteringsdäck.

De senare säljes till bilfabrikerna. Av importen utgöres cirka 90 %

av ersättningsdäck mot 10 % av monteringsdäck. För ersättningsdäcken är

den nuvarande tullsatsen 1 kr per kg, vilket under senare år inneburit ett

tullskydd mellan 15 och 16 % beroende på prisläget. Motionärernas förslag,

vilket överensstämmer med vad tulltaxekommittén förordade, innebär således

en klar sänkning av tullnivån för denna dominerande varugrupp. Beträffande

cykelgummi och motorcykelslang in. in. är nuvarande tullsats 1

krona 20 öre per kg, och den i motionerna föreslagna tullsänkningen för

dessa däck är ännu mera markerad.

Tullen på monteringsdäck utgör för närvarande 12 %. Fn minimivikttull

av 85 öre per kg kommer att i prisfallssituationer få en viss betydelse. Den

motsvarar i nuvarande läge ett tullskydd på 15 å 16 %.

I motionerna anföres vidare i huvudsak töljande. Departementschefen

har avvisat tulltaxekommitténs förslag under hänvisning till att det för monteringsringar

skulle innebära en tullhöjning över »den nordiska nivån».

Vad härmed avses är oklart. Det nordiska förslaget innebär eu värdetull

av 13 %. Räknat på importvärdet för ersättningsdäck under de två senaste

åren motsvarar 13 % ungefär 85 öre per kg. För monteringsringar kan man

strängt tagel icke tala om någon nordisk nivå, eftersom av de nordiska länderna

endast Sverige har egen bilindustri som förbrukar monteringsringar.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Vid lika prisnivå betyder en till lsats av 13 % även för de Övriga nordiska

länderna 85 öre per kg, och det är just detta som den tulltekniska anordningen

med en minimivikt skulle åvägabringa även i fråga om monteringsdäcken

i Sverige. Vad som menas med en nordisk tullnivå på bil- och cykelgummi

är vidare så till vida oklart, att det nordiska förslaget till tullsatser

förutsätter gemensamma och lika textiltullar i de nordiska länderna. På

grund av olika tull på rayoncord, vilken är en av bildäcksindustriens viktigaste

råvaror, har Sverige jämfört med exempelvis Norge eu extra tullbelastning

på denna råvara som medför ett 4 % lägre nettotullskydd på de

färdiga däcken. Nettotullskyddet blir därigenom i Norge 12,8 % mot i

Sverige 8,9 %. Departementschefen frångår vad eu enhällig tulltaxekommitté

föreslagit under hänvisning till ett nordiskt förslag, som intet av de

intresserade länderna tagit ställning till.

Den av en enhällig tulltaxekommitté framförda motiveringen för en

kombinationstull, nämligen behovet av skydd i prisfallssituationer, gäller

i särskilt hög grad monteringsdäcken. När en utländsk bildäcksfabrik har

försäljningssvårigheter och därigenom får stora lager, vänder den sig i

första hand till de stora avnämarna, bilfabrikerna. Här kan man på eu

gång få betydande kvantiteter placerade, om man går tillräckligt långt

ned i pris. Med minst uppoffring sker detta i ett land med lågtullar.

Extra påfrestningar kan förväntas komma att drabba vissa svenska industrier

i samband med vårt lands eventuella inträde i ett frihandelsområde.

Europeiska företag, som vill erövra större marknader i frihandelsområdet,

kan förväntas komma att börja sin expansion redan innan de inomeuropeiska

tullarna hinner att avvecklas. Utlandets exportoffensiv på lågtullandet

Sverige kan sättas i gång omedelbart, medan de svenska företagen måste

vänta kanske åtskilliga år till dess utlandets höga tullar hunnit sänkas

mera avsevärt. Under en sådan övergångsperiod kan betydande svårigheter

uppstå för många svenska företag att hålla sysselsättningen uppe, även

om de under normala förhållanden har god konkurrenskraft.

Den svenska gummiringsindustrin är genomgående lokaliserad till »känsliga

orter». Gislaved, Trelleborg, Viskafors och Värnamo har sin försörjning

i mycket hög grad grundad på gummiindustri med däcktillverkning. I Norrköping,

där en på bildäck helt koncentrerad fabrik är belägen, ställer man

sig synnerligen tveksam beträffande sysselsättningen redan inför den av

tulltaxekommittén föreslagna tullsänkningen.

I Trelleborg sysselsätter gummifabriken för närvarande 3 400 anställda

inklusive tjänstemän, varav cirka 1/3 är knutna till däcktillverkningen. Av

stadens befolkning är 35 å 40 % av hushållen direkt berörda av gummifabrikens

verksamhet. En nedgång i bilringstillverkningen får indirekta verkningar

även på råvaruområdet. Svenska Ravon AB i Älvenäs och Kristinehamn

framställer den vid bildäcksfabrikationen ingående cordväven. Vid

Älvenäsfabriken berör denna del av verksamheten 600 arbetare. Uppstår

nedgång i denna tillverkning, äventyrar detta företagens hela samlade

verksamhet såväl i Älvenäs som i Kristinehamn.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

231

AVD. VIII

Kap. 41

Hudar, skinn och läder

Under kap. 41 har endast ett motionsyrkande framställts, nämligen i motionerna

I: B 119 (I: 357) och II: B 151 (II: 459) att tullsatsen för läder måtte

bestämmas till lägst 10 % av värdet mot i propositionen föreslagen tullsats

av 7 %.

Till stöd för yrkandet har bl. a. uttalats att garveriindustrin påyrkat

10 % tull under hänvisning till att detta motsvarade lägsta tullen i de länder

med vilka industrin främst hade att konkurrera. En i början av 1950- talet företagen utredning rörande de ekonomiska förhållandena inom garveriindustrin

utvisade, att denna industri arbetade med en negativ räntabilitet

och att en betydande kapitalförtäring pågick. Lönsamheten är alltjämt

högst otillfredsställande. Konkurrensen är ytterst hård, och de flesta förelag

kämpar, trots en långt driven rationalisering, med ekonomiska svårigheter.

Gällande kvalitetsbestämmelser för bottenläder, den s. k. förtyngningsförordningen,

förhindrar införsel till landet av förtyngt läder och utgör

därigenom ett visst importskydd för den inhemska bottenlädersfabrikationen.

Enligt uttalande i statsverkspropositionen är emellertid avsikten, alt

förordningen skall slopas från den 1 juli 1960. Detta är en ny omständighet,

som ytterligare understryker behovet av ett bättre tullskydd för garverinäringen.

Lädertullarna i Norge och Finland ligger avsevärt högre än i vårt

land, och i Danmark tillämpas en mycket sträng importreglering. Man torde

därför kunna utgå ifrån att en eventuell gemensam nordisk lädertull kommer

att ligga inte oväsentligt över den i propositionen föreslagna svenska

tullen.

Kap. 42

Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och liknande

artiklar; varor av tarmar

Under kap. 42 har i motionerna I: B 120 (I: 386) och II: B 156 (II: 466)

väckts yrkanden

betr. nr 42.03 A: att tullsatsen för handskar måtte bestämmas till 15 % mot

i propositionen föreslagna 10 %; och

betr. nr 42.03 B: att tullsatsen för skinnkläder måtte fastställas till 12 %

mot i propositionen förordade 8 %.

Som motivering för yrkandet rörande tullen å handskar har bl. a. påpekats

att tullen i Danmark och Norge är inte obetydligt högre än i Sverige

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

eller mellan ca 20 och 33 %. Vid en nordisk tullunion måste tullen troligen

lastställas under hänsynstagande till att dessa länders tullar är högre äi>

den svenska. Importen av handskar har de senaste åren oavlåtligen stigil.

Den uppgick år 1955 till 28 ton med ett sammanlagt värde av 5,2 miljoner

kronor, år 1956 till 34 ton med ett värde av 4,9 miljoner kronor och år 1957

till 53 ton med ett värde av 6,7 miljoner kronor. Importens andel av den

sammanlagda förbrukningen i landet har sedan 1930-talet ökat från ca

30 % till mellan 50 och 60 %. Antalet inhemska handskfabriker i södra

Sverige, där det s. k. franska handskmakeriet dominerar, har det senaste

årtiondet sjunkit från 21 till 13. Antalet anställda, som år 1953 utgjorde

ca 2 000 personer, har nedgått till ca 1 200. Arbetslöshet hland yrkesmännen

förekommer redan och kan väntas komma att tilltaaa.

o

Den nuvarande tullsatsen å 10 % är i dagens läge otillräcklig för att

bereda den inhemska handskfabrikationen erforderligt skydd mot konkurrensen

från länder med lägre kostnadsnivå. Importvarorna härrör sig huvudsakligen

från länder med väsentligt lägre lönekostnader. Särskilt är konkurrensen

Irån Italien mycket kännbar. Ren dumping från låglöneländer förekommer

dessutom understundom. Om icke tullen höjes äventyras den inhemska

fabrikationens fortbestånd. Tullen på handskar bör därför icke under

några förhållanden sättas lägre än den av tulltaxekommittén föreslagna,

dvs. 12 %. Varje anledning saknas att sätta den lägre än nämnda på manufaktureringskostnaderna

beräknade normaltullsats. För att säkerställa fabrikationen

torde det dock krävas, att tullsatsen sättes något högre. Den bör

enligt motionärernas mening fastställas till den av fabrikanternas sammanslutningar

begärda procentsatsen 15 %.

I fråga om yrkandet rörande tullen å skinnkläder erinras om att konkurrensen

för den inhemska tillverkningen varit i starkt stigande under de

senaste åren. Billigare varor offereras särskilt från Västtyskland och Nederländerna.

Malungsdistriktet svarar för ej mindre än 80 % av den svenska

totaltillverkningen, därvid ca 2 000 personer sysselsältes. Större delen av

ortens befolkning är för sin inkomst väsentligen beroende av denna fabrikation,

och kommunens ekonomi är i hög grad avhängig av att full sysselsättning

kan upprätthållas. Den i propositionen förordade tullen understiger

väsentligen normaltullen, som beräknats till 11 å 12 %. Gällande tull å 8 %

är otvivelaktigt låg och bereder ett otillräckligt skydd för den inhemska

tillverkningen i det hårdnande konkurrensläget.

AVD. IX

Kap. 44

Trä och varor därav; träkol

Under kap. 44 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 44-/3 .4: i motionerna I: B 64 (I: 363) och II: B 63 (II: 463) samt

motionen II: B 75 (II: 479) att tullsatsen för parkettstav måtte bestämmas

till 10 % mot i propositionen föreslagna 6 %;

s. 233 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

233

betr. nr ii.23: i motionen II: B 75 (II: 479) att tullsatsen för sammansatt

parkettstav måtte fastställas till 10 % samt att tullsatsen för dörrar måtte

fastställas till 8 %;

ävensom i motionerna I:B 64 (1:363) och II: B 63 (11:463) att tullsatsen

för byggnadssnickerier måtte bestämmas till 8 %.

Vidare har i motionen I: B 141 (I: 359) ifrågasatts om inte det i propositionen

föreslagna tullskyddet på träområdet i allmänhet skulle kunna

slopas.

I en till utskottet inkommen skrift har Träindustrins branschorganisation

i fråga om nr 44.23 B hemställt, i första hand, att en tull av 8 % fastställs,

eller i annat fall att tullen sättes så att de ingående materialtullarnas negativa

verkan upphäves. Organisationen har såsom ett minimikrav framfört

att tullfrihet inte införes utan en övergångsbestämmelse om successiv sänkning

under t. ex. fem år.

Svenska träindustriarbetareförbundet har i skrivelse till utskottet hemställt

att alla tullar på ingående material vid dörrtillverkning slopas — under

alla omständigheter de som ej bundits genom gemensamma nordiska

förslag.

Till stöd för yrkandena har anförts i huvudsak följande.

I motionen I: B 141 (I: 359) uttalas att den inhemska träindustrin av

naturliga skäl har en så stark ställning att något tullskyddsbehov i regel

inte föreligger. Med hänsyn till de resultat man kommit fram till vid förhandlingarna

om en nordisk tulltaxa föreligger kanske dock svårigheter att

för närvarande slopa tullskyddet.

I fråga om parkettstav erinras i motionerna I: B 64 och II: B 63 (I: 363 och

11:463) om att det nuvarande tullskyddet för parkettstav uppgår till 15—

20 %. Vidare uttalas att parkettindustrin har ett årligt produktionsvärde

av omkring 40 miljoner kronor. Industrin är typiskt landsortslokaliserad

och därjämte i viss utsträckning belägen i områden med sysselsättningssvårigheter.

Genom att de utländska tillverkarna själva försågar sin råstav

och vidare har 40—50 % lägre arbetslöner än de svenska, uppstår kostnadsbesparingar

för utländsk produktion av ca 13 % av försäljningspriset. De!

föreslagna tullskyddet 6 % täcker inte ens skillnaden i inanufaktureringskostnad

och ger inte utrymme för någon handelsvinst för de inhemska förelagen.

Tulltaxekommittén har antytt, att en tullsänkning ned till normal

tullnivå, omkring 5 %, skulle blottställa den inhemska industrin. Motionärerna

instämmer i under remissbehandlingen ställda yrkanden om 10 %

t ull, varigenom branschen skulle nå samma skydd som flertalet andra träindustrigrenar.

Beträffande yrkandet i fråga om tullen på dörrar n 1 talas i nyssnämnda

motioner att innebörden i propositionsförslaget är, att tullskyddet för dörrar

helt försvinner och att importen åtnjuter eu premie, motsvarande omkring

3—5 % av importpriset, d. v. s. den tull som en svensk tillverkare får be
-

s. 234 Kontrollera mot PDF

234 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

tala för tillsatsmaterial till dörrar. Detta är mycket otillfredsställande, särskilt

därför att just dörrfabrikationen visat sig ha goda tekniska förutsättningar

för effektivisering. Under de allra senaste åren har emellertid exportansträngningarna

för dessa produkter väsentligt motverkats genom de

massutbud av extremt billiga japanska dörrar, som skett bl. a. på USA.

Det är ingen tvekan om att en negativ tull skulle uppmuntra dörrimporten

från olika håll, även från kontinenten, där Europas största dörrfabriker

återfinnes. Dörrproduktionen står numera i fråga om fanering och ytbehandling

tillverkningstekniskt möbeltillverkningen mycket nära. På beslagen

nedlägges även mycket stort arbete. Detta skiljer dörrarna tydligt

från de grövre byggnadssnickerierna, vilket icke torde ha framgått tillräckligt

tydligt under förarbetena på propositionen.

I motionen II: B 75 (II: 479) framhålles beträffande parkettstav bl. a.

att eken och ekförsågningen för sydsvenska lövskogsbruket och sågverken

är en betydelsefull produktionssektor. Härtill kommer bokuppsågningen,

som är ännu något mera omfattande. Båda dessa virkesslag men särskilt

eken är huvudmaterial för parkettfabrikationen. Av ekförsågningen beräknas

minst två tredjedelar åtgå för parkettillverkningsändamål. Mellan

1944 och 1954 har nyplanterats 1 600 ha ekskog. Syftet är att på sikt frambringa

en ersättning för vissa delar av den sydsvenska barrskogen. Ett

grundvillkor för odlingens fortsatta främjande är givetvis att avsättning

kan beredas för eken. Då den i propositionen föreslagna tullsänkningen reducerar

parkettindustrins behov av ek (och i viss mån av bok), drabbas

uppenbarligen odlarna, enär egentlig alternativ användning för eken saknas.

Tullsänkningen kan göra den svenska parkettindustrin helt oräntabel.

Beträffande dörrar anföres i motionerna 1:383 och 11:479 att dörrtillverkningen,

efter det standards framställdes för femton år sedan, kunnat

bedrivas i för branschens förhållanden mycket långa serier. Härigenom har

dörrarna i Sverige, som försäljes genom helt frikonkurrerande utbud, förbilligats

och de allra bästa premisser skapats på längre sikt för att uppta

den traditionella exporten på området. Genom propositionen torde den

rationaliserade storindustrin på kontinenten beredas utmärkta förutsättningar

på svensk botten. Framtidsprognosen för svensk dörrindustri skulle

därmed betydligt försämras.

AVD. X

Kap. 48

Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

Under kap. 48 har framställts yrkande

betr. nr 48.07 B: i motionen II: B 69 (II: 489) att tullen å gummerat papper

inklusive gummerade förseglingsremsor måtte bestämmas till 10 % i stället

för i propositionen föreslagna 6 % ;

s. 235 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

235

betr. nr 48.21: i motionen II: B 221 att nu gällande vikttullar å attrapper

för påskägg och liknande artiklar behålles oförändrade.

Vidare har i motionen I: B 141 (I: 359) ifrågasatts om inte det i propositionen

föreslagna tullskyddet på pappersområdet med hänsyn till den inhemska

industrins starka ställning i allmänhet skulle kunna slopas.

I en till utskottet inkommen skrift från Svenska wallhoardföreningen

har yrkats att tullen för nr 48.09 fastställes som värdetull till 10 %, i stället

för enligt propositionen som vikttull till 5 kr. per 100 kg., ev. i kombination

med vissa minimitullar.

Som motivering för yrkandet i motionen II: B 69 (II: 489) framhålles, att

den inhemska tillverkningen av gummerade förseglingsremsor samt gummerat

papper till etiketter och adresslappar f. n. bedrives vid sju fabriker. Sammanlagt

ca 400 anställda sysselsättes, och produktionen uppgår till ca 3 000

ton årligen. Företagen i fråga utgöres till huvudsaklig del av fristående

fabrikanter, som inköper sina pappersråvaror från den inhemska pappersindustrin.

Nu gällande tull är 20 öre per kg. Trots att normaltullsatsen utgör

9 å 10 %, föreslog tulltaxekommittén en sänkning av tullen till 5 %

av värdet. Från fabrikanthåll har dock påpekats att en dylik tull skulle

bli direkt negativ och att hänsyn måste tas till den omständigheten, att betydelsefulla

råvaror hänförde sig till gummeringen. I propositionen har

därför tullen höjts till 6 %. Denna tullsats innebär t. ex. att en rulle gummerat

papper om 55 nnn bredd och 20 m längd, vilken f. n. åtnjuter ett tullskydd

å 20 öre, får detta sänkt till 10 1/2 öre, d. v. s. tullskyddet minskas

med närmare 50 %. Någon särskild motivering för eu dylik kraftig reducering

av tullen har inte förebragts. I utlandet är tullarna avsevärt högre.

Under senare tid har den utländska konkurrensen börjat bli alltmera kännbar.

Vid en fortsatt konjunkturavmattning kan denna konkurrens få allvarliga

konsekvenser för sysselsättningen vid de svenska fabrikerna.

I motionen II: B 221, vari framställts yrkande om höjning av tullen förutom

å påskäggsattrapper även å konstgjorda blommor, nr 67.02, har till

stöd för yrkandena bl. a. anförts att tullen på nämnda artiklar för närvarande

utgår som vikttull. För blommor utgör tullen i vissa fall 40 öre per kg och

i andra fall 10 kr. per kg. I propositionens förslag till ny tulltaxa föreslås

för konstgjorda blommor en värdetull å 15 procent. Förslaget innebär för

flertalet artiklar en sänkning av tullskyddet med minst 50 procent. För pappattrapper

(påskägg o. d.) föreslås en värdetull å endast 8 procent, vilket

även innebär en stark sänkning av det nuvarande tullskyddet.

Tillverkningen av konstgjorda blommor bedrives av sex företag i Malmöhus

och Kristianstads län; ett par av dessa tillverkar också de nämnda påskäggsattrapperna.

Samtliga företag har under lång tid - mellan 60 och 30

år — varit sysselsatta med denna tillverkning. Sammanlagt sysselsätter företagen

ca 300 anställda, därav ca 50 hemarbetare. Fn stor del av de anställda

utgöres av kvinnlig arbetskraft, och många av dem är specialarbetare,

som vid eu arbetsnedläggelse skulle möta mycket stora svårigheter alt erhålla

lämplig anställning. Företagen arbetar under hård konkurrens med ut
-

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ländska företag, särskilt från öststaterna med deras låga arbetslöner och

möjligheter att sälja till rena dumpingpriser.

Därest den föreslagna tullsänkningen genomföres, skulle detta få till resultat,

att de svenska fabrikanterna icke längre kan hävda sig gentemot den

utländska konkurrensen utan blir tvingade att nedlägga sina rörelser. För

att förhindra att ett dylikt förhållande inträder synes enda möjligheten vara

att bibehålla de nuvarande tullarna på ifrågavarande produkter. Några betänkligheter

häremot bör inte möta, eftersom man inte vinner något av betydelse

genom den föreslagna tullsänkningen.

AVD. XI

Textilvaror

Beträffande denna avd., som omfattar kap. 50—63, har motionsvis framställts
dels

ett allmänt yrkande, nämligen i motionen I: B 141 (I: 359), att tullskyddet

på textilområdet i varje fall ej bör sättas högre än normaltullsatserna;
dels

ock nedan under resp. kap. redovisade yrkanden i motionerna I: B 37

11: 373) och II: B 65 (II: 469), innebärande att tullsatserna måtte fastställas

i enlighet med tulltaxekommitténs förslag, dock med framhållande av att

de av Kungl. Maj :t vidtagna ändringarna beträffande positionerna 59.15,

60.03 A och 60.04 C beröres av yrkandet endast i vad ändringarna avser

värdetullsatsens höjd.

Vidare har inkommit en gemensam skrivelse från Svenska textilarbetareförbundet

och Textilrådet, vari hemställts, att de av tulltaxekommittén förordade

tullsatserna måtte fastställas, och att minimitullar måtte införas för

rayonsilke och produkter därav, vidare för vävnader av ull, inklusive filtar,

och slutligen för vissa trikåvaror, inklusive nylonstrumpor.

Textilgrossisternas riksförbund har i en till utskottet ingiven skrift uttalat,

att en lämplig tullnivå på textilområdet i princip kunde uttryckas på

följande sätt: garner 5 %, vävnader 10 % och konfektion 15 %. Förbundet

bär vidare ifrågasatt en omprövning av minimivikttullarna beträffande

vissa underklädstyper av trikå.

Till stöd för motionsyrkandena har i huvudsak anförts följande.

I motionen I: B 141 (I: 359) erinras om att redan år 1955 ganska väsentliga

höjningar genomfördes för åtskilliga produkter på textilområdet under

hänvisning till textilindustrins svårigheter. Denna industri kämpar uppenbarligen

alltjämt med svårigheter, och textilarbetarna är fortfarande en låglönegrupp.

Man kan knappast komma till rätta med den svenska textilindustrins

problem genom rimliga tullhöjningar, vilka efter hand blir meningslösa

om Sverige kommer med i frihandelsoinrådet. Härifrån kommer den

största konkurrensen, och det gäller att i tid rusta industrin för denna utveckling.

Tullen, åtminstone på halvfabrikat, från marknader utanför fri
-

s. 237 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 237

handelsområdet bör därför bli så låg som möjligt för att höja vår konkurrensförmåga.

I motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373 och II: 469) har hl. a. anförts.

1 propositionen föreslås beträffande textilområdet endast smärre jämkningar

i de år 1955 införda provisoriska tullsalserna, vilka i regel utgör 12 %

av värdet för vävnader och 14 % av värdet för trikåvaror och konfektion.

Dessa tullsatser ligger 2 resp. 1 enhet under de av tulltaxekommittén föreslagna.

Någon bestående förbättring av textilindustrins läge har inte inträtt,

utan importen fortsätter att sliga i oförändrad takt. Den faktiska importutvecklingen

framgår av i motionen I: 373 intagen tabell.

Den s. k. partsutredningen har visat, att textilindustrin under efterkrigsåren

minskat med ca 13 000 anställda. Vidare har industrin åren 1951—

1955 lidit betydande förluster. Någon förbättring av lönsamheten under år

1956 och 1957 synes inte ha inträtt. I denna situation är det inte försvarligt

att just för textilindustrin underskrida den av kommittémajoriteten föreslagna

tullnivån, som framkommit som ett kompromissförslag efter årslånga

utredningar. För dagen vet man mycket litet om möjligheterna att genomföra

en gemensam nordisk marknad och ännu mindre om när en sådan

eventuellt kan komma till stånd. Dess genomförande torde nämligen i hög

grad vara beroende av om och när ett europeiskt frihandelsområde kan genomföras.

Ett sammankopplande av textilindustrins tullfråga med dessa

marknadsplaner medför därför en förhalning till obestämd framtid av en i

övrigt motiverad revision. De föreslagna tullsatserna torde dessutom ligga

avsevärt under den nivå, som kan bli normerande för en gemensam europeisk

marknad.

Kap. 50

Natursilke

Under kap. 50 har framställts motionsyrkanden

betr. nr 50.09 och 50.10: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)

att tullsatsen för var och en av dessa positioner måtte bestämmas till

14 % i stället för i propositionen föreslagna 12 %.

Beträffande den huvudsakliga motiveringen för yrkandena hänvisas till

ovanstående under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 51

Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Under kap. 51 har framställts följande motionsyrkanden:

betr. nr 51.01 A, 51.02 A, 51.03 A och 51.0b Al: i motionerna I: B 37 (I: 373)

och II: B 65 (II: 469)

att tullsatsen, som i enlighet med propositionsförslaget förordas t.v. vara

suspenderad, måtte bestämmas till 20 %;

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 51.01: i motionerna I:B 36 (1:381) och II: B 41 (11:462) att för

rayonsilke och syntetcord fastställes en tull av 20 % jämte en minimitull

av 2 kr. per kg;

betr. nr 51.02: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) att tullfrihet

införes för syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar;

i motionen II: B 155 (II: 476) att syntetiska och konstgjorda fibrer, avsedda

för borstfabrikation, hänföres till kap. 56 såsom en särskild undergrupp

med en tull av 7 kr. per 100 kg;

betr. nr 51.Oi A 1 och B: i motionerna I: B 36 (I: 381) och II: B 41 (II: 462)

att tullen på vävnader av rayonsilke och cordväv av syntetsilke fastslälles

till 20 % med nuvarande tullar som minimitullar;

betr. nr 51.0i A 2: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att

tullen måtte bestämmas till 20 % men t.v. utgå med 14 % i stället för enligt

propositionen 14 %, t.v. dock 10 %.

Beträffande motiveringen för de i motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373

och 11:469) framförda yrkandena hänvisas till den ovan under rubriken

Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481)

har bl. a. anförts. I Sverige finnes en utbyggd borstindustri som använder

syntetiska och konstgjorda fibrer för borstar. Dessa sorters fibrer får allt

större användning inom borst- och penselindustrin beroende på att motsvarande

naturvaror produceras i allt mindre omfattning. Hittills har dessa fibier

''varit piaktiskt taget tullfria i likhet med motsvarande naturalster, såsom

borst- och växtfibrer. Enligt propositionsförslaget torde tullsatsen hli

lägst 8 % och ev. 15 % av värdet, varvid för vissa kvaliteter suspenderad

tull t.v. kan förekomma. F. n. torde ca 50 ton syntetiska borstfibrer med ett

värde av ca 1 000 000 kr. importeras per år. Delta skulle enligt propositionen

innebära en tullbelastning av 80 000 till 150 000 kr. per år mot nuvarande 3 500

kr. För konstgjorda borstfibrer, varav importeras ca 10 ton med ett uppskattat

värde av 100 000 kr., skulle belastningen bli 8 000 till 15 000 kr. mot

för närvarande 700 kr. Någon tillverkning av syntetiska och konstgjorda

iibrer för borstfabrikation förekommer ej inom landet.

Yrkandena i motionerna I: B 36 och II: B 41 (I: 381 och II: 462) motiveras

med följande. Nu utgående tullar på rayonsilke har medfört, att under

senare år en rayonindustri i vårt land växt fram av relativt betydande omfattning.

Det i propositionen framlagda förslaget innebär en så väsentlig

sänkning av de nu utgående tullarna, att vår inhemska industris ekonomiska

förutsättningar därigenom skulle helt förändras. Överproduktion på världsmarknaden

har medfört en kraftig prissänkning, och rayonsilke dumpas nu

på den internationella marknaden, varvid överskottsproduktionen i första

hand soker sig till de länder, som saknar ett nöjaktigt dumpingskydd.

I ett europeiskt frihandelsområde skulle den svenska industrin på detta

område väl kunna hävda sig. Annorlunda ställer sig förhållandena f. n„ då

s. 239 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

239

höga tullar och andra handelshinder skyddar de nationella marknaderna.

Dessa är i jämförelse med vårt land så stora, att de ger utrymme för hög

avsättning med betydande vinstmarginaler, vilka i sin tur förklarar den pågående

exporten till de mindre länderna till priser under tillverkningskostnaderna.

För tillverkning av cordväv är rayonsilke och syntetsilke helt substituerbara,

varför därav tillverkade slutprodukter, i främsta rummet bildäck,

är kvalitativt helt likvärdiga. Förbrukarna av däck kan icke avgöra,

om det innehåller rayon- eller syntetfiber. För gummifabrikernas val av

cordmaterial är därför den ekonomiska synpunkten utslagsgivande. Samma

!ullsats bör därför, såsom tultaxekommittén förordat gälla såväl rayonsom

syntetcordväv.

Skulle gummifabrikerna övergå till inköp av syntetcordväv, hade de svenska

rayontillverkarna icke möjlighet att uppehålla tillverkningen av rayoncord.

Under sådana förhållanden blev det inte heller möjligt att fortsätta

tillverkningen av rayonsilke för textila ändamål, eftersom denna i sådant

fall måste belastas med alltför höga fasta kostnader. Den föreslagna tullsänkningen

kommer att få ekonomiskt mycket vittgående konsekvenser, så

länge den europeiska marknaden icke genomförts. För exempelvis Svenska

Rayori AB i Älvenäs skulle övergången från nuvarande tullsatser till de

föreslagna innebära ett inkomstbortfall räknat på åren 1955, 1956 och 1957

av respektive 3 291 000, 3 980 000 och 3 107 000 kr. Även om det nuvarande

tullskyddet icke helt utnyttjas, blir verkningarna så allvarliga, att sysselsättningen

i hög grad måste påverkas och tillverkningen eventuellt helt nedläggas,

dvs. enbart vid detta företag skulle 725 arbetare och tjänstemän friställas.

Ett nedläggande av denna tillverkning skulle även medföra allvarliga

verkningar för vår beredskap på grund av svårigheten att lagra bildäck.

I motionen II: B 155 (11:476) framhålles att enligt propositionen borslfabrikationen

får ett tullskydd av 10 procent, d. v. s. samma som den år

1955 införda provisoriska tullen. Den senare gäller emellertid vid oförändrade

tullar på ingående material. De kostnadsfördyringar, som nu uppslår

på grund av föreslagna höjda råvarutullar, gör den tioprocentiga tullen

nominell. Visserligen har för borstar med syntetborsl lämnats en kompensation

om 20 procent för materialet, men den återstående normaltullen överstiger

ändå den föreslagna med 2 procent.

I tulltaxekommitténs förslag anges under kap. 51, anmärkn. 3, att syntetiska

och konstgjorda borstfibrer, som understiger 2 in längd, skall hänföras

till kap. 56, om största tvärsnittet uppgår till högst 1 mm. I konsekvens

härmed borde dessa fibrer hänföras till pos. 56.01 A resp. B. Av kommentarerna

i propositionen till pos. 51.03 (ändlösa textilfibrer) vill det

emellertid synas som om syntetiska och konstgjorda borstfibrer, trots deras

relativt korta längd, skall hänföras till nämnda position. Del synes dock

motionärerna som om anmärkningarna till kap. 56 är mera tillämpliga på

borstfibrer. Syntetiska och konstgjorda fibrer har alltsedan 1932 enligt generaltullstyrelsens

beslut hänförts till »annat tagelsurrogat», stat. nr 243: 1

med en tull av 7 öre per kilo. Därvid torde ha underförståtts att med tagel
-

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

surrogat har jämställts »borstsurrogat», eftersom ju dessa syntetiska och

konstgjorda borstfibrer i lika hög grad varit ersättningar (och i vissa fall

förbättrade sådana) för borst och annat borstbinderimaterial än tagel. Det

är nu oklart till vilken huvudgrupp och detalj grupp som syntetiska och

konstgjorda borstfibrer skall hänföras. I varje fall är det risk för att tullsatsen

blir lägst 8 %, ev. 12 % på värdet, varvid för vissa kvaliteter tills

vidare suspenderad tull kan förekomma.

Kap. 53

Ull och andra djurhår

Under kap. 53 har följande motionsyrkanden framställts, nämligen,

betr. nr 53.07 och 53.10: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)

att tullsatsen måtte bestämmas till 7 % i stället för enligt propositionen

5 %;

betr. nr 53.08: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

för garn av fina djurhår måtte bestämmas till 7 % för kamgarn i

stället för enligt propositionen 5 %;

betr. nr 53.11—53.13: i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470)

att minimitullar, uppgående till kr. 3: 75 per kg, måtte beslutas;

betr. nr 53.11 B: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

måtte fastställas till 14 % för vävnader över 225 g och 15 % för

vävnader under 225 g mot i propositionen föreslagna 12 %;

betr. nr 53.12 och 53.13: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)

att tullsatsen måtte fastställas till 14 % mot i propositionen föreslagna

12 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena i motionerna I: B 37

och II: B 65 (I: 373 och II: 469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd.

XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Av motiveringen för yrkandet i motionerna I: B 117 och II: B 154 (I: 369

och II: 470) må återges följande. Från OEEC-området, främst Italien, förekommer

export av textilvaror till underpriser. Textila färdigvaror offereras

till priser, som ofta understiger våra garnkostnader. Genom en sådan prispolitik

har den svenska importen av dessa varor under de senaste åren stigit

med mer än 50 % per år och motsvarar nu ca 1/3 av hela den svenska ylleproduktionen

för beklädnadsändamål. Importstegringen till Sverige för varor

av detta slag liksom förhållandet mellan prissättningen från Italien och övriga

västeuropeiska länder framgår av två i motionen II: 470 intagna tabeller.

Med Italien-importens kvantitativa betydelse och onormalt låga prisnivå är

det ofrånkomligt att denna varit och alltmer blivit av avgörande betydelse

för den svenska ylleindustrins nuvarande allvarliga läge. Arbetarantalet har

från år 1950 till år 1956 reducerats från ca 13 400 till ca 8 500, en nedgång

med mer än 35 %. Denna utveckling har ägt rum trots att de inhemska

s. 241 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 241

företagen gjort sitt yttersta för att genom avkall på prissidan möta importkonkurrensen

och hålla produktionen uppe. Följden av detta har emellertid

självfallet återverkat på lönsamheten, som för ylleindustrin varit katastrofalt

dålig under en längre tid. För perioden 1951—1955 har underskotten i

ylleindustrin och den kombinerade textilindustrin, i vilken ylleindustrin till

stor del ingår, enligt partsutredningen uppgått till icke mindre än 65 resp.

60 miljoner kronor. De i motionerna föreslagna minimitullsatserna är icke

tillräckliga att såsom en antidumpingtull utfylla gapet mellan underpris och

normalpris på dessa varor men torde genom sin automatiskt verkande effekt

utgöra ett motiverat bottenskydd.

Kap. 54

Lin och rami

Under kap. 54 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (II: 469)

framställts följande yrkanden, nämligen

betr. nr 54.03 B och 54.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället

för enligt propositionen 9 %;

betr. nr 54.05: att tullsatsen måtte fastställas till 15 % i stället för enligt

propositionen 13 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan

under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 55

Bomull

Under kap. 55 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)

framställts yrkanden

betr. nr 55.05—55.09 av innebörd att tullsatsen måtte bestämmas till 14 %

vid de positioner beträffande vilka i propositionen föreslagits 12 %.

Härjämte har från Mölnlycke Väfveri Aktiebolag inkommit en skrift,

vari hemställts att förbandsgas enligt nr 55.07 måtte erhålla ett tullskydd

av 16 %.

Beträffande motiveringen till motionsyrkandet hänvisas till den ovan under

rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 56

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Under kaj). 56 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 56.01: i motionerna I: B 56 (I: 382) och II: B 67 (II: 460) att tullen

tills vidare skall vara suspenderad för annan syntetull än akrylull;

l(i Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 56.05 A och 56.06: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (Il

469) att tullsatsen måtte fastställas till 12 % mot i propositionen föreslagna

10 %, samt

betr. nr 56.07 B: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

måtte bestämmas till 15 % i stället för enligt propositionen 12 %.

Vidare har från Nordiska Maskinfilt Aktiebolaget m. fl. inkommit en

skrift, vari framförts samma yrkande beträffande nr 56.01 som i motionerna

I: B 56 (I: 382) och II: B 67 (II: 460).

Till stöd för yrkandet i sistnämnda motioner har erinrats om att tulltaxekommittén

beträffande 56.01 föreslog att rubriken skulle uppdelas i A. syntetiska

och B. konstgjorda fibrer och att tullen för underrubrik A. skulle

vara suspenderad tills vidare. Kommittén förordade alltså tullfrihet för syntetiska

fibrer. I propositionen har hela rubriken 56.01 föreslagits få en tull

av 8 % utan att någon suspendering ifrågasatts. Propositionen och tull1

axekommitténs förslag är överensstämmande i sitt hänsynstagande till

behovet av tullskydd för en inhemsk produktion av syntetull. Mot propositionens

förslag kan emellertid anföras att det är oriktigt att tullbelägga

samtliga slag av syntetull, då den inhemska tillverkningen i själva verket

endast omfattar en enda typ av de många av vilka behov av import för närvarande

föreligger. Man kan nämligen särskilja en lång rad av olika huvudtyper

av syntetull med högst varierande egenskaper och följaktligen också

användningsområden, vilket belyses med exempel i motionen 11:460. Användningen

av syntetull är redan betydande och befinner sig under mycket

kraftig expansion. Redan nu utgör syntetullen en betydande del av många

industriers råvara. Så är exempelvis fallet hos kamgarns- och kardgarnsspinnerier

samt inom maskinfiltindustrin.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionerna I: B 37 och II: B 65

hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 57

Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader därav

Under kap. 57 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)

framställts yrkanden

betr. nr 57.05 B, 57.10 och 57.12: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i

stället för enligt propositionen 9 % för nr 57.05 B och 10 % för nr 57.10

och 57.12;

betr. nr 57.06, 57.07 B och 57.08: att tullsatsen måtte bestämmas till 9 % för

enkelt garn och 11 % för flertrådigt garn mot enligt propositionen 9 %

för nr 57.07 B och eljest 8 %; samt

s. 243 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

243

betr. nr 57.09: att tullsatsen måtte fastställas till 15 % i stället för 13 %

enligt propositionen.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan

under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 58

Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; band;

snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier

Under kap. 58 har i motionerna I: B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)

framställts följande yrkanden, nämligen

betr. nr 58.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % i stället för 12 %

enligt propositionen;

betr. nr 58.05 A, 58.05 B 3, 58.06 C, 58.07 B 3, 58.08 C och 58.09 C: att tullsatsen

måtte bestämmas till 15 % i stället för 14 % enligt propositionen;

samt

betr. nr 58.05 B 1, 58.06 A, 58.07 B 1, 58.08 A och 58.09 A: att tullsatsen

måtte bestämmas till 20 % men tills vidare vara begränsad till 15 % mot

enligt propositionen en tullsats av 14 %, som tills vidare begränsas till

10 %.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan

under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 59

Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor samt varor

därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller

överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Under kap. 59 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

dels i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)

betr. nr 59.02, 59.03 och 59.17: att tullsatsen måtte bestämmas till 12 %

mot 10 % enligt propositionen;

betr. nr 59.04 A och B samt 59.06 A och B: att tullsatsen måtte bestämmas

till 20 % för alla till nämnda positioner hänförliga varuslag i stället

för enligt propositionen 14 % för varor av ändlösa syntetiska textilfibrer

och 20 % för varor av ändlösa konstgjorda textilfibrer;

betr. nr 59.04 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 9 % för enkelt material

och 11 % för 1''lertrådigt material;

betr. nr 59.06 C: alt lullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället för 10 %

enligt propositionen;

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 59.07 B, 59.08 B, 59.09, 59.11 C, 59.12 och 59.13 C: att tullsatsen

måtte bestämmas till 14 % mot 12 % enligt propositionen;

betr. nr 59.11 A, att tullsatsen, som i överensstämmelse med propositionsförslaget

förordas skola vara suspenderad tills vidare, bestämmes till

20 % mot 12 % enligt propositionen;

betr. nr 59.13 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 18 % men tills vidare

begränsas till 14 % i stället för enligt propositionen 14 % med begränsning

tills vidare till 10 %; ävensom

betr. nr 59.14: att tullsatsen måtte bestämmas till 13 % mot 12 % enligt

propositionen;

betr. nr 59.15: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % i stället för enligt

propositionen 10%;

dels ock i motionerna I: B 34 (I; 372) och II: B 70 (II: 471)

betr. nr 59.05 A: att tullen för fisknät måtte fastställas såsom värdetull till

10 % i stället för enligt propositionen såsom vikttull med, för fisknät av

bomull, 25 kr. för 100 kg, och för fisknät av annat textilmaterial 45 kr.

för 100 kg.

I fråga om motiveringen för yrkandena i motionerna I: B 37 och II: B 65

(1:373 och 11:469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI Textilvaror

lämnade redogörelsen.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 34 och II: B 70 (I: 372 och II:

471) har bl. a. erinrats om att fisknät i propositionen föreslås få oförändrad

tullsats. Detta innebär att tullen för färdiga bomullsnät, vilka hittills utgjort

den absolut största delen av nätkonsumtionen i landet, är 25 öre per

kg, d. v. s. i genomsnitt mindre än 2 % av värdet. För de alltmer vanliga

näten av nylon och andra konstfibrer är tullen 45 öre per kg, vilket innebär

genomsnittligt lägre tullskydd i % på värdet räknat än för bomullsnäten. Att

med så lågt tullskydd driva en lönsam nättillverkning inom landet torde icke

vara möjligt och en nätfabrik har redan lagt ned tillverkningen. Att det för

landet är av stort intresse att bibehålla en inhemsk nättillverkning står dock

utom allt tvivel.

En inhemsk nätindustri kan till skillnad från fabriker belägna i utlandet

betjäna fisket med utomordentligt korta leveranstider och snabb service.

Om redskap går sönder eller förloras kan de svenska nättillverkarna ofta

redan samma dag leverera nät för lagning eller nytillverkning av redskap.

Utländska nätfabriker har ingen möjlighet och knappast samma intresse

att lämna sådan service. Skulle de svenska fabrikanterna slås ut till följd av

utländsk konkurrens, får de utländska nättillverkarna möjlighet att helt

bestämma nätpriserna i Sverige. Erfarenheten visar, att konsumenterna

inle brukar vara betjänta av en sådan utveckling. Under krig och beredskap

måste en inhemsk nättillverkning vara av största värde såväl militärt som

civilt. Detta visade sig inte minst under det senaste kriget, då vissa fabriker

fick direkt föreläggande att öka sin nätproduktion. Ett återupptagande av

en nedlagd nättillverkning under ett avspärrningsläge skulle ta mycket

s. 245 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 245

lång tid. Maskinanskaffning och upplåning av arbetskraft till denna mycket

särartade tillverkning tar flera år. Enda sättet att bevara och upprätthålla

en inhemsk nätindustri av tillräcklig kapacitet är att ge den skydd,

någorlunda i nivå med vad som beredes annan textilindustri. Invändningen

att tull är en för fiskarna kostnadsfördyrande faktor är inte hållbar. Ett

tillräckligt tullskydd kommer att möjliggöra tillverkning i mera ekonomiska

serier och således verka kostnadssänkande. Och vidare medför tillvaron

av en svensk produktion en nedpressning av priserna på importerade nät

resp. en garanti mot att utländska karteller kan bli allenarådande på den

svenska marknaden och genom höga priser draga otillbörlig fördel av densamma.

Det bör beaktas, att den svenska konsumtionen av nät i kronor

räknat utgör endast ca 5 % av värdet av den svenska konsumtionen av

fisk.

Kap. 60

Trikåvaror

Under kap. 60 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 60.01 A, 60.02 A och 60.0b A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II:

B 65 (II: 469) att tullsatsen bestämmes till 20 % men tills vidare begränsas

till 11 % i stället för enligt propositionen 14 % med begränsning tills

vidare till 8 % ;

betr. nr 60.01 C, 60.02 C, 60.03 C och 60.0b C: i berörda motioner att tullsatsen

måtte bestämmas till 15 % mot i propositionen föreslagna 14 %;

betr. nr 60.03 A: i motionerna I: B 88 (I: 364) och II: B 120 (II: 484) att

tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med en minimitull av 8 kr./dussin

i stället för enligt propositionen en tullsats av 18 %, tills vidare begränsad

• till 14 %, utan minimitull;

i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en minimitull

av 8 kr./dussin måtte fastställas;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte

bestämmas till 20 % med begränsning till 16 %;

betr. nr 60.05 A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

måtte bestämmas till 17 % med begränsning tills vidare till 15 %

i stället för enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare till 12 %;

betr. nr 60.05 C:

i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en minimitull

fastställes av innebörd att tullen i varje fall, om vikten per dussin uppgår

till högst 1 kg, motsvarar minst 450 kr. och i annat fall minst 350 kr. per

100 kg;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte

bestämmas till 15 % mot i propositionen föreslagna 14 %;

s. 246 Kontrollera mot PDF

246 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 60.06 A: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

måtte bestämmas till 18 % med begränsning tills vidare till 14 %

i stället för enligt propositionen 14 %, begränsas tills vidare till 10 %;

samt

betr. nr 60.06 C: i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen

måtte bestämmas till 14 % i stället för enligt propositionen 12 %.

Vidare har i motionerna I: B 36 (I: 381) och II: B 41 (II: 462) beträffande

till kap. 60 hänförlig trikå av rayonsilke yrkats en tullsats av 20 % med nuvarande

tull såsom minimitull. Rörande den huvudsakliga motiveringen för

detta yrkande hänvisas till den ovan under kap. 51 lämnade redogörelsen för

innehållet i berörda motioner.

Beträffande motiveringen för övriga till kap. 60 hänförliga motionsyrkanden

må här återges följande.

I motionerna I: B 88 och II: B 120 (I: 364 och II: 484) framhålles bl. a. att

vår mycket låga tull å nylonstrumpor medfört, att exportörerna i de länder,

som har överproduktion av damstrumpor, i första hand vänt sig till Sverige,

där de ständigt underbjuder varandra. Den svenska strumpindustrin, som

tidigare försörjt hemmamarknaden till 90 %, har härigenom tvingats att

uppgiva allt större del av sitt eget avsättningsområde, så att självförsörjningsgraden

numera endast är ca 50 %. Möjligheterna till kompensation

genom export är synnerligen begränsade.

Industrins maskinpark är av hög teknisk standard, och produktiviteten

har genom rationell planering och effektiva arbetsmetoder måst drivas upp

till en hög nivå för att kompensera Sveriges högre arbetslöner och strängare

arbetstidslagstiftning. Industrin torde därför ha goda möjligheter att

klara sig i framtiden vid ett tullskydd, som någorlunda ansluter sig till nivån

i det övriga Europa, varifrån konkurrensen måste mötas.

I propositionen synes inte vederbörlig hänsyn ha tagits till att den svenska

strumpindustrin inför en eventuell gemensam europeisk marknad kommer

i ett avsevärt sämre utgångsläge beträffande tullavtrappning m. m. än sina

konkurrenter. På detta varuområde medgiver våra internationella åtaganden

i GATT en tullsats, som anknyter till den internationella genomsnittliga

tullnivån, nämligen 25 % av värdet. Denna bindning i GATT har skett vid

den nuvarande garntullen av 2 kronor per kg.

I motionerna I: B 117 och II: B 154 (I: 369 och II: 470) anföres bl. a. att

nylonstrumpor hör till de textilvaror som främst från Italien exporteras till

Sverige till underpriser. Betecknande för prisläget är att våren 1955, då anlidumpingförordningcn

ännu tillämpades för nylonstrumpor, ansågs från

italiensk sida ett pris av 36 kronor per dussin såsom normalt, medan man

från Italien i dag säljer strumpor till Sverige för 18—20 kronor per dussin.

Någon möjlighet att tillverka strumpor till detta pris föreligger varken i

Italien eller i Sverige. Såsom framgår av en i motionen 11:470 intagen tabell

svarar Italien nu för ca 35 % av den totala importen av nylonstrumpor

s. 247 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 247

till Sverige. Den italienska prispolitiken har naturligtvis medfört stora avsättningssvårigheter

för den svenska industrin, vilket bl. a. tagit sig uttryck

i avsevärt försämrad orderingång och väsentligt stegrade lager.

I propositionen föreslås att den år 1955 för vissa artiklar genomförda anordningen

med minimitull tills vidare bör bibehållas endast för underkläder

(nr 60.04). Den för motsvarande plagg, hänförliga till nr 60.05, gällande

minimitullen skulle därigenom upphöra att gälla. Emellertid avsåg de utredningar,

som våren 1955 skedde beträffande underpriskonkurrensen på

trikåvaror, alla varor av denna typ oavsett om de tulltekniskt betecknas som

över- eller underkläder. I många fall är skillnaden mellan dessa artiklar endast

en fråga om färgval etc. Underpriskonkurrensen är minst lika hård beträffande

position 60.05 som 60.04. För undvikande av allvarliga driftstörningar

och därav följande sysselsättningsproblem är det beträffande för

dumping särskilt känsliga varuområden nödvändigt, att värdetullen redan i

tulltaxan kombineras med specifika minimitullar.

Rörande vad som anförts till stöd för yrkandena i motionerna I: B 37 och

II: B 65 (I: 373 och II: 469) hänvisas till den ovan under rubriken Avd. XI

Textilvaror lämnade redogörelsen.

Kap. 61

Kläder och tillbehör därtill

Under kap. 61 har i motionerna I:B 37 (1:373) och II: B 65 (11:4691

framförts följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 61.01 A, 61.02 A, 61.03 A, 61M A, 61.08 A, 61.09 A, 61.10 A och

61.11 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 17 % och tills vidare begränsas

till 15 % i stället för enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare

till 12 %;

betr. nr 61.01 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 13 % mot i propositionen

föreslagna 12 %;

betr. nr 61.02 C, 61.03 C, 61M C, 61.08 C, 61.09 C, 61.10 C och 61.11 C: att

tullsatsen måtte bestämmas till 15 % (enligt propositionen 14 %);

betr. nr 61.05 A och 61.06 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med

begränsning tills vidare till 14 % i stället för enligt propositionen 14 %,

begränsad tills vidare till 10 %; samt

betr. nr 61.05 C och 61.06 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 14 % mot i

propositionen föreslagna 12 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas till den ovan

under rubriken Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 62

Andra konfektionerade textilvaror

Under kap. 62 har framställts följande motionsyrkanden, nämligen

dels

betr. nr 62.01: i motionerna I: B 117 (I: 369) och II: B 154 (II: 470) att en

minimitull av 3 kr. 75 öre/kg måtte fastställas;

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469) att tullsatsen måtte

bestämmas till 14 % mot i propositionen föreslagna 12 %;

dels ock

i motionerna I: B 37 (I: 373) och II: B 65 (II: 469)

betr. nr 62.02 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 20 % med begränsning

tills vidare till 14 % (enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare

till 10 %);

betr. nr 62.02 C och 62.04: att tullsatsen måtte bestämmas till 15 % mot i

propositionen föreslagna 13 %;

betr. nr 62.03 B: att tullsatsen måtte bestämmas till 11 % i stället för enligt

propositionen 10 %;

betr. nr 62.05 A: att tullsatsen måtte bestämmas till 17 % med begränsning

tills vidare till 15 % (enligt propositionen 14 %, begränsad tills vidare till

12 %); samt

betr. nr 62.05 C: att tullsatsen måtte bestämmas till 15 % mot i propositionen

föreslagna 14 %.

Beträffande vad som anförts till stöd för yrkandena hänvisas, vad angår

motionerna I: B 37 och II: B 65 (I: 373 och II: 469), till den ovan under rubriken

Avd. XI Textilvaror lämnade redogörelsen, och vad angår motionerna

I.B 117 och II: B 154 (1:369 och 11:470) till framställningen ovan under

kap. 53.

AVD. XII

Kap. 64

Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Under kap. 64 har följande framställningar gjorts,

betr. nr 64.07—64.05 A yrkas i motionerna I: B 116 (1:362) och II: B 152

(II: 467) att tullsatsen måtte fastställas till lägst 18 % av värdet med en

minimitull av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar 1 kr. 50 öre per par);

i en skrift från Sveriges skohandlarförbund hemställes att den av Kungl.

Maj :t föreslagna tullsatsen måtte fastställas;

s. 249 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 249

betr. nr 6A.01 och 6b.02 hemställes i skrifter från Sveriges gummiindustriförening

att tullsatsen bestämmes till lägst 15 % med en minimitull av

1,20 kr./kg vid nr 64.01 och 1,50 kr./kg för nr 64.02.

Till stöd för motionsyrkandet anföres följande.

Importen av läderskor, som före kriget var obetydlig, har under efterkrigstiden

ökat mycket starkt, vilket får ses i samband med det genom penningvärdets

fall minskade tullskyddet. År 1950 uppgick importen till 370 000

par, 1955 till 960 000 par och 1957 till 1,32 milj. par, motsvarande drygt 12 %

av den inhemska produktionen av läderskor. Sistnämnda importsiffra, som

alltså uppnåtts inom loppet av några få år, motsvarar tillverkningen vid ett

femtontal medelstora svenska skofabriker. Importens starka ökning har bidragit

till att skärpa den redan förut ytterst hårda konkurrensen inom

branschen och medfört, att många fabriker tvingats upphöra med sin tillverkning.

En del av importen utgörs av mycket billiga skor av låg kvalitet. Som

exempel härpå må tjäna följande uppgifter ur 1957 års importstatistik:

Från Antal Värde Värde

par kr per par

Japan.................. 93 500 252 000 2:69

Nederländerna.......... 72 200 717 000 9: 93

Tjeckoslovakien ........ 57 800 604 000 1 0:45

Belgien ................ 25 800 318 000 12:33

Västtyskland .......... 188 200 3 582 000 19:03

Till jämförelse nämnes, att enligt Svenska skofabrikantföreningens statistik

det genomsnittliga tillverkningsvärdet 1956 för svenska läderskor var

25 kr. 11 öre per par. Behov föreligger därför av en kvantitativ minimitull

vid övergång till ett system med värdetullar. Vidare förtjänar de speciella

förhållanden i sysselsättningshänseende, som råder inom skoindustrin och

som sammanhänger med mode- och säsonginflytelserna, särskilt beaktande

vid tullfrågans avgörande.

Kap. 65

Huvudbonader och delar därtill

Under kap. 65 har följande framställningar gjorts,

betr. nr 65.01 och 65JJ3 yrkas i motionerna I:B33 (1:387) och II: B 42

(II: 457) att tullsatsen bestämmes till 14 % samt att de nuvarande stycketullarna

bibehålies som minimitullar;

i en från Karlskrona stads industriråd inkommen skrift framställes

samma yrkande;

betr. nr 65.05 hemställes i motionerna I: B 37 (1:373) och II: B 65 (11:469)

om en tullsats av 14 % dock högst 5 kr. per styck (enligt propositionen

12 % dock högst 5 kr. per styck);

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 65.07: i motionerna I:B 33 (1:387) och II: B 42 (11:457) yrkas

att tullen på svettremmar slopas eller alternativt belägges med en tull

av 8 %;

i en från Aug. Holts Pels- och Mössfabriks AB inkommen skrift anhålles

om lägre tull för mösskärmar av läder.

I motionerna I: B 33 och II: B 42 (I: 387 och II: 457) anföres att de i propositionen

föreslagna tullsatserna skulle utgöra ett svårt hot mot den svenska

hattindustrins fortsatta existens. Trots att hattindustrin har stora svårigheter

att möta den utländska konkurrensen har i propositionen föreslagits att

tullen för herrhattar skall sättas till 12 %, då normaltullsatsen för t. ex. ullhattar

utgör 12,4 %. Tulltaxekommittén har föreslagit 14 % som standardtullsats

för här berörda varuslag med undantag för stumpar av hårfilt. Med

hänsyn till gällande GATT-bindning föreslås endast 10 % för denna artikel.

Eftersom densamma representerar en säsongutjämnande tillverkning är den

av stor betydelse för ernående av en jämn sysselsättning. Då importen huvudsakligen

sker från låglöneländer torde en tullsats av 14 % även på denna

artikel därför vara väl motiverad.

En stor import äger rum från utpräglade låglöneländer samt från länder

där prissättningen inte sker på företagsekonomiska grunder. De i propositionen

föreslagna tullsatserna innebär, att skyddet mot dylik import avsevärt

skulle försvagas. För att i viss mån motverka detta torde en kombination

av de föreslagna tullsatserna med en minimistycketull kunna göras, i

varje fall under en övergångsperiod, varvid såsom riktvärden de nu utgående

stycketullarna kan tjäna. Beträffande svettremmar har föreslagits en tullsats

av 12 %, vilket innebär en ökning med 350—650 %. Detta betyder en

belastning på den inhemska hattindustrin, som är svårförståelig, enär dylika

remmar för herrhattar inte tillverkas inom landet.

Kap. 66

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Rörande kap. 66 föreligger följande motionsyrkanden:

betr. nr 66.01 (paraplyer och parasoller o. d.) har i motionerna I:B120

(I: 386) och II: B 156 (II: 466) yrkats en tull av 3: 75 kr. per styck (enligt

propositionen värdetull å 15 %, dock minst 3 kr. per styck);

betr. 66.03 (delar, beslag och tillbehör till paraplyer, parasoller och promenadkäppar

m. m.) har i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)

yrkats tullfrihet (enligt Kungl. Maj :ts förslag värdetull å 10 %);

betr. 66.03, i vad avser spröt, skaft och kryckor till paraplyer, har i motionerna

I: B 120 (I: 386) och II: B 156 (II: 466) yrkats tullfrihet för dessa

varor (värdetull 10 % enligt propositionen).

I motionerna I: B 120 och II: B 156 (I: 386 och II: 466) anföres att den i

propositionen förordade tullen är otillräcklig. Situationen kompliceras därav,

att i propositionen föreslås en höjning till 10 % av tullen å spröt, skaft

s. 251 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

251

och kryckor, som importeras som halvfabrikat; någon svensk tillverkning

av dessa artiklar förekommer icke, varför behovet måste tillgodoses från

utlandet. Tullen på spröt, skaft och kryckor till paraplyer kommer att öka

fabrikationskostnaderna för den färdiga varan. Till jämförelse kan nämnas

att i Danmark tullen på paraplyer utgöres av en grundavgift å 1 kr. plus

25 % på värdet (importlicens erfordras), medan i Norge tullen uppgår till

12 kr. per styck. Antalet inhemska tillverkare uppgår till ett tiotal, tillsammans

sysselsättande 450 å 500 personer. Det ligger i samhällets intresse

att man slår vakt om den inhemska tillverkningen, varför någon sänkning

av den nuvarande tullen inte bör ske. Tullfrihet bör däremot gälla för spröt,

skaft och kryckor till paraplyer.

Som motivering för yrkandet i de likalydande motionerna I: B 62 och II:

B 40 (I: 380 och II; 481) framhålles, att tullsatsen för delar, beslag och tillbehör

till paraplyer in. in. f. n. utgör 50 öre per kg för ställningar, 80 öre per

kg för skaft och för kryckor 25 öre per kg. Den föreslagna värdetullen innebär

en flerdubbling av tullbelastningen i förhållande till de äldre vikttullsatserna.

Någon tillverkning av dessa artiklar torde inte förekomma inom landet.

Med hänsyn härtill torde tullen för dessa varor kunna slopas.

Kap. 61

Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun; konstgjorda

blommor; varor av människohår; solfjädrar.

Under kap. 67 har yrkats

betr. nr 67.02: i motionen II: B 221 att nu gällande vikttull å konstgjorda

blommor måtte bibehållas oförändrad.

Angående motiveringen för yrkandet hänvisas till vad som återgivits ovan

under kap. 48 rörande innehållet i motionen II: B 221.

AVD. XIII

Kap. 68

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material

Följande motionsyrkanden berör kap. 68:

betr. nr 68.04 B3 (andra slipskivor än diamantslipskivor): i motionerna

I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II: 472) yrkas en tullsats av 7 % (mot 10 %

enligt Kungl. Maj :ts förslag);

i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (It: 481) yrkas likaledes nedsättning

till 7 %;

betr. nr 68.06 (slipduk och slippapper) yrkas: i motionerna I: B 63 (I: 365)

och II: B 71 (II: 472) tullsatser av 6 % för slipduk (10 % enligt Kungl.

Maj:ts förslag) och 3 % för slippapper (5 % enligt propositionen);

enahanda yrkanden göres i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II:

481).

s. 252 Kontrollera mot PDF

252 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I en till utskottet inkommen skrift har AB Landelius & Björklund anhållit

att de i förenämnda motioner framställda yrkandena måtte tillstyrkas.

Vidare har Träullsplattfabrikanternas förening i skrivelse hemställt att

det nu gällande tullskyddet för träullsplattor (nr 68.09) måtte bibehållas

oförändrat.

I de väckta motionerna uppger motionärerna att slipskivor samt slipduk

och slippapper importeras huvudsakligen från USA, som svarar för ca 60 %

av importen. De amerikanska priserna är emellertid avsevärt högre än de

svenska och överstiger dessa med nedanstående procentsatser

slipskivor 42—53 %

slipduk 30—40 %

slippapper 50—60 %

Även andra leverantörländers priser ligger avsevärt över de svenska. Importen

är nu möjlig endast på grund av föreliggande kvalitetsdifferenser,

men marginalerna är hårt pressade, och en tullhöjning skulle ytterligare fördyra

och försvåra importen av desas viktiga förbrukningsartiklar för den

svenska exportindustrin. Det framhålles att de inhemska tillverkarna under

senare år kunnat öka sin produktion med mer än 20 %.

Kap. 69

Keramiska produkter

I väckta motioner yrkas följande ändringar i Kungl. Maj :ts förslag under

kap. 69, nämligen

betr. nr 69.11 (bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin) och 69.13

(prydnadsföremål, inredningsartiklar m. m.): i motionerna I: B 55 (I: 356)

och II: B 38 (II: 448) liksom i motionerna I: B 32 (I: 358), II: B 44 och II:

B 118 (II: 450) en värdetull av 15 % i kombination med en minimivikttull

av 1: 25 kr. per kg (12 % värdetull enl. Kungl. Maj:ts förslag);

betr. nr 69.12 (bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material

än porslin): i de nyssnämnda motionerna i värdetull av 15 % i

kombination med en minimitull av 0: 60 kr. per kg (12 % värdetull enl.

propositionen).

I motionerna I: B 55 och II: B 38 (I: 356 och II: 448) uttalas, att porslinsindustrin

fått en sämre behandling än andra industrigrenar. Skulle de i propositionen

föreslagna tullsatserna för porslinsvaror antagas av riksdagen,

skulle detta få högst beklagliga konsekvenser för porslinsindustrins vidkommande.

Det torde i allmänhet vara så att propositionens förslag i fråga om

nödlidande industrigrenar innebär ett högre tullskydd än de beräknade norinaltullsatserna.

Detta är enligt motionärernas mening riktigt, särskilt för

industrier som till följd av de höga svenska arbetslönerna har svårt att möta

s. 253 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 253

den utländska konkurrensen. När det gäller porslinsindustrin har däremot

Kungl. Maj:t följt en helt motsatt linje genom att gå emot tulltaxekommittén

och förorda en tull av endast 12 %, trots att normaltullsatsen ligger vid

nära 15 %. Det torde dock vara ett välbekant faktum, att porslinsindustrin

i vårt land får räknas till de nödlidande industrierna, vilket framgår bl. a.

av i propositionen redovisat yttrande från Sveriges kemiska industrikontor

rörande porslinsindustrins räntabilitet. Enligt detta yttrande är tillverkningen

av hushållsporslin vid samtliga företag förlustbringande. — Att de

i propositionen föreslagna tullsatserna för porslinsvaror innebär en försämring

i jämförelse med nu gällande tullskydd blir uppenbart, om man betraktar

förhållandena för den viktigaste gruppen porslinsvaror, två- eller

flerfärgat porslin (nr 69.11). Nuvarande tull, 75 öre per kg, motsvarar en

incidens av drygt 13 %, beräknat på föregående års importvärde. För denna

betydelsefulla varugrupp innebär propositionen således en genomsnittlig

sänkning av nuvarande tullskydd. Sänkningen skulle bli utomordentligt

stor för det billigare importporslinet, som för nämnda varugrupp numera

framför allt härstammar från Japan. Sveriges import från detta land av hithörande

porslin har under de senaste fyra åren tredubblats, och den svarade

år 1957 volymmässigt för drygt 40 % och värdemässigt för drygt 20 %

av den totala svenska importen av två- eller flerfärgat porslin. De japanska

priserna är så låga, att nuvarande tullskydd om 75 öre per kg här motsvarar

en incidens av 26 % efter 1957 års importvärde.

Departementschefen underbygger sin motivering till förslaget om en värdetull

av 12 % med hänvisning till importen från vissa länder till anmärkningsvärt

låga priser. För denna import anser han konkurrensföhållandena

vara sådana, att de icke lämpligen kan motverkas genom vanligt tullskydd,

och hänvisar till ett allmänt uttalande i propositionen om möjligheten att

tillfälligt komplettera en värdetull med en vikttull i vissa situationer med

onormalt låg prissättning på importvaror. Det är visserligen riktigt att import

från länder, där prissättning sker efter andra än företagsekonomiska

principer eller där arbetslönerna är väsentligt lägre än i vårt land eller i

Västeuropa, klättrar över även mycket höga tullmurar. Men det måste samtidigt

starkt understrykas, att en förnuftig och väl avvägd kombination av

1 ullskyddet — närmast en värdetull med minimivikttull ■— dock innebär att

de skadliga konsekvenserna av sådan import väsentligen reduceras. Vikttullen

har därvid särskilt stor betydelse. Det hör vidare noteras att denna

import till onormalt låga priser inte är någon tillfällig företeelse på porslinsområdet,

då sådan import regelbundet förekommer. Detta förhållande

motiverar att eu minimivikttull inbygges i det ordinarie tullskyddet för

porslinsvaror.

Porslinsindustrin arbetar under sådana förhållanden att ett tillfredsställande

tullskydd är en livsbetingelse för industrins möjlighet alt fortleva.

Utan ett sådant skydd är det sannolikt atl verkningar uppstår, vilka icke

begränsas till att sysselsättningen inom industrin gradvis minskar; de kan

bli betydligt allvarligare. Eu sådan utveckling innebär utöver allvarliga på
-

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

1''restningar för det svenska näringslivet betydande sociala verkningar för de

anställda och för de orter, till vilka porslinsindustrin lokaliserats.

Liknande synpunkter framföres i övriga här angivna motioner.

Köp. 70

Glas och varor därav

I fråga om kap. 70 föreligger följande motionsyrkanden, nämligen

betr. nr 70.10, 70.13 och 70.74: i motionerna I: B 114 och II: B 149 att tullen

inte omedelbart sänkes till under 18 %; samt

betr. nr 70.1 i (linser till bil- och cykellyktor m. in.) i motionerna I:B62

(1:380) och TI: B 40 (11:481) att hithörande varuslag skall vara tullfria

(15 % värdetull enl. Kungl. Maj :ts förslag).

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 114 och II: B 149 framhålls att

glas i särskilt hög grad göres till föremål för dumping. Detta beror på att de

fasta kostnaderna, särskilt inom den helmekaniserade tillverkningen, utgör

betydligt mer än hälften av försäljningspriset. I propositionen har man utgått

från en normaltullnivå på 10—13 % för de viktigaste varuslagen, men

med hänsyn till det nuvarande betydligt högre tullskyddet har en justering

uppåt till 15 % skett. Ett undantag är emballageglas (70.10), som fått en

tull av 12 %. Motivet härför har angivits av tulltaxekommittén som uttalade

att den svenska industrin enligt föreliggande statistiska uppgifter syntes vara

praktiskt taget utan konkurrens på hemmamarknaden. Emot detta resonemang

kan vägande invändningar anföras. Glasimporten för de viktigaste

varuslagen har under de senaste fyra åren ökat med inte mindre än 235 % i

kvantitet och 109 % i värde. Under samma tid har importens kg-pris sjunkit

från kr. 6: 13 till kr. 3: 50 eller med 43 %. Samtidigt har den inhemska prisnivån

på glas ökat i Västeuropa. Slutsatsen att accentuerad dumping förekommit

ligger nära till hands. Att sedan emballageglas skulle sakna konkurrens

på hemmamarknaden motsäges av det förhållandet att detta glas förutom

med importerat glas på varje punkt har att konkurrera med andra

material såsom papp, plåt och plast. Något skäl för särbehandling av emballageglaset

föreligger sålunda ej.

Om man vidare studerar dagens läge finner man att de kvantitativt betydelsefulla

varuslagen enligt förslaget skulle få en tullsänkning som är högst

avsevärd. Nuvarande skydd beräknas på basis av den svenska produktionen

för hemmamarknaden till 23 % för emballageglas (70:10) och enligt incidens

baserad på kalkylmaterial till 30 % för odekorerat hushålls- och prydnadsglas

(70: 13) och 22 % för odekorerat belysningsglas (70: 14). Tillsammans

svarar dessa artiklar för den helt övervägande delen av glasbrukens

tillverkning. Tulltaxekommitténs förslag till höjning av normaltullnivån med

ca 3 procentenheter bör rimligen jämföras med samma kommittés förslag till

sänkning av nuvarande tullar med ca 11 procentenheter för de viktigaste

varuslagen.

s. 255 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

255

Det som törelaller mest betydelsefullt i detta sammanhang är de sociala

följder som oundvikligen måste drabba glasbruksbygderna om en så drastisk

sänkning som den föreslagna omedelbart genomföres. Det torde vara

allmänt bekant att den svenska glasbruksrörelsen är starkt koncentrerad

till vissa områden inom Kronobergs och Kalmar län.

Även glasbruken utanför detta koncentrerade distrikt är som regel samhällsbildande.

Det har i olika sammanhang anförts, att det ur nationalekonomisk

synpunkt skulle vara av underordnad betydelse om en och annan industri

inte skulle kunna överleva de strukturella förändringar som blir resultatet

av en tullutjämning. Oavsett om denna tes äger bärighet med avseende

på enstaka företag eller ej kan omöjligen accepteras, då det gäller grunden

för det ekonomiska livet och de sociala förhållandena i en hel landsända.

Det bör beaktas att våra nordiska grannländer i samarbetsutskottet för en

nordisk tullunion enligt uppgift framlagt sådana förslag att en samförståndslösning,

innebärande gemensamma nordiska tullar på lägst 18 %,

förefaller trolig.

Vidare torde det enda vapen som står den inhemske tillverkaren till buds

mot dumping, nämligen att dumpa tillbaka på exportörens egen hemmamarknad,

knappast vara aktuellt i fråga om den svenska industrin, eftersom

denna — utom det handikap, som existerar i form av högre löner — dessutom

har att kämpa mot en tullmur, som väsentligt överstiger den som gäller

i Sverige. De tullar som beräknas komma att tillämpas utåt av sexstatunionen

ligger mellan 20 och 25 % för här berörda glasvaror. Detta motsvarar

tämligen väl genomsnittet av de tullar som för närvarande tillämpas i

Västeuropa.

I motionerna 1: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) framhålles, att linser

till bil- och cykellyktor i viss usträckning tillverkas i Sverige; uppskattningsvis

torde 20 å 25 % av de billyktor, som f. n. är i användning här i

landet, vara försedda med svenska linser.

Linserna till de olika lyktmodeller, som förekommer som standard på olika

bilmärken, är icke standardiserade. Varje lyktmärke kräver sålunda eu

specialtillverkad lins. Detta förhållande har medfört att den svenska tillverkningen

icke sker i större serier utan i regel är en beställningsproduktion,

där beställaren själv betalar kostnaden för ritningar och formverktyg. Förutom

kravet på sortiment uppställer sig i fråga om dessa artiklar även ganska

stränga krav på optisk verkningsförmåga grundade på trafiksäkerhetssynpunkter.

I gällande tulltaxa har också nu berörda linser sammanförts

ined optiska glas och sålunda varit tullfria.

Det synes motiverat att linser till bil- och cykellyktor med optiska egenskaper

även i fortsättningen medges tullfrihet. Något hinder torde — om så

för konsekvensens skull är påkallat — inte möta att även medge fortsatt

lii 111 ribet för linser, som är avsedda för fyr- och signalanläggningar sand

fartygslanternor.

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. XIV

Kap. 71

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av

ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

I fråga om kap. 71 föreligger en skrift från British-Swedish Chamber of

Commerce in Sweden, vari yrkats omprövning av de beträffande nr 71.05 C

och 71.06 föreslagna tullsatserna så att nuvarande tull bibehålies.

AVD. XV

Kap. 73

Järn och stål

Betr. de till kap. 73 hänförliga varorna yrkas i motionen I: B 141 (I: 359)

att nuvarande vikttullar bibehålies.

Motionärerna anser att tulltaxekommitténs argument för förslaget till

tullsatser på järnområdet närmast skulle motivera ett bibehållande av specifika

tullar. Motionärerna är inte övertygade om att någon allmän övergång

till värdetullar skulle vara ofrånkomlig med hänsyn till internationella jämförelser

etc. De föreslagna värdetullarna innebär en höjning av nuvarande

tullnivå och kommer självfallet att menligt inverka på den mekaniska

industrins råvarukostnader. Vidare bör man ha klart för sig, att

konkurrensen för den inhemska järnproduktionen främst kommer från Centraleuropa,

vars produkter ändock skulle så småningom kunna tullfritt införas,

om de aktuella planerna på ett europeiskt frihandelsområde blir förverkligade.

Om arbetet på en nordisk tullunion ej lägger oöverstigliga hinder

i vägen, föreslås att nuvarande vikttullar och tullnivå i görligaste mån

bibehålies.

Kap. 76

Aluminium

Under detta kap. har motionsvis yrkats

betr. nr 76.05 (pulver och fjäll av aluminium) i motionerna I: B 62 (I: 380)

och II: B 40 (II: 481) tullfrihet i den mån hit hänförliga produkter är avsedda

att användas för framställning av förpackningsmaterial.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande ni• B 1 år 1958

257

Det framhålles i motionerna alt i propositionen föreslås tullfrihet beträffande

pulver och fjäll av aluminium avsedda för framställning av lättbetong.

Detta undantag från tullplikten bör utvidgas till att avse även pulver och

fjäll av aluminium, som är avsedda att användas som beståndsdelar i förpackningsmaterial

för smör och andra livsmedelsprodukter. Sedan ifrågavarande

tullbestämmelser utarbetades har den tekniska utvecklingen gått

vidare, och patent har sökts för ett nytt förpackningsmaterial för smör och

andra livsmedelsprodukter, i vilket en speciell typ av fjäll av aluminium

ingår. Det nya förpackningsmaterialet skall i huvudsak konkurrera med vegetabiliskt

pergament, som för närvarande importeras. Genom en tillverkning

inom landet av en produkt, i vilken fjäll av aluminium ingår, kan man såsom

förpackningsmaterial för smör och andra livsmedelsprodukter använda

inhemskt papper, tillverkat på basis av svenska skogsprodukter, och lielt

eller delvis ersätta importen av vegetabiliskt pergament. Därtill kan man

få till stånd en produkt, som troligen kan exporteras till ett stort antal länder.

Kap. 82

Verktyg och redskap m. m.

Vid kap. 82 föreligger följande yrkande:

betr. nr 82.05 i vad avser spiralborr av snabbstål och kolstål yrkas i motionen

II: B 153 (II: 468) en tullsats av 10 % av värdet (enligt Kungl. Maj :ts förslag

8 %).

Motionärerna erinrar om att gällande tull utgör 10 % av värdet. Tidigare

belöpte den sig till 15 %, men efter GATT-förhandlingar sänktes den år 1956

utan föregående samråd med de inhemska tillverkarna till sin nuvarande

storlek. Normaltullen ligger vid 11 å 12 %, varför den föreslagna tullen

skulle understiga normaltullen med 3 å 4 %. Någon närmare saklig motivering

härför har ej förebragts. Det är visserligen riktigt alt de svenska fabrikanterna

av hithörande artiklar hittills väsentligen dominerat den inhemska

marknaden. Detta har möjliggjort en tillverkning i långa serier, vilket i sin

tur gjort det möjligt för tillverkarna att hålla låga priser icke blott på hemmamarknaden

utan även på exportmarknaderna. Som en följd av den år 1956

verkställda tullsänkningen har konkurrensen hårdnat, och från utlandets

sida göres stora ansträngningar att vinna ökat insteg på den svenska marknaden.

Det är att märka, att den svenska borrexporten möter avsevärt högre

importtullar i flertalet avnämareländer. Sålunda utgör tullen i USA 30 % av

värdet, i Italien 23 % plus 6 % införselskatt, i England 15 %. En ytterligare

sänkning av den inhemska tullen till den i propositionen föreslagna tullsalsen

8 % kan komma alt äventyra den svenska marknaden och därmed även

skada exporten. Vårt lands tillverkning av spiralborr sysselsätter ca 400 man,

samtliga högt kvalificerade specialarbetare. Ur samhällets synpunkt är det

17 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr Bl

s. 258 Kontrollera mot PDF

258

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

angeläget att sysselsättningen vidmakthålles. För att så skall kunna bli fallet

kräves dock att tullen inte nu ytterligare sänkes utan i varje fall bibehålies

oförändrad.

AVD. XVI

Kap. 8b

Ängpannor, maskiner och apparater m. m.

För flertalet varuslag under kap. 84 utgör tullsatsen 10 % av värdet. I motionen

I: B 141 (I: 359) uttalas önskemål om övergång åtminstone på längre

sikt till en tull av 5 %.

Härutöver föreligger följande motionsyrkanden under kap. 84, nämligen

betr. nr 8b.l9 och 8bA0: i motionen II: B 223 att tullskyddet för disk- och

tvättmaskiner måtte fastställas till 15 %; samt

betr. nr 8b.35: i motionerna I: B 118 och II: B 159 att tullfrihet medges för

rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill liksom för övriga

pressar som inte tillverkas inom landet.

Till utskottet har vidare inkommit skrivelser från Svenska boktryckareföreningen

och Sveriges tidningsutgivareförening, vari framställts yrkanden

av i stort sett samma innebörd som i motionerna I: B 118 och II: B 159.

AB A. C. Gustafsson m. fl. har till utskottet ingivit en skrift, vari yrkats

tullfrihet för s. k. specialsymaskiner (84.41).

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 118 och II: B 159 anföres att tullfrihet

sedan länge råder för rotationspressar och liknande maskiner. Det

måste väcka betänkligheter att införa tull på en varugrupp som sedan länge

varit tullfri. Särskilt när, såsom i detta fall, den inhemska tillverkningen

endast i begränsad utsträckning kan tillgodose behovet. Den svenska tidningsbranschen

är i stället hänvisad till att täcka största delen av sitt behov

av sådana maskiner från utlandet, främst från England, Tyskland och USA.

Under sådana förhållanden blir resultatet av en ny tull att tidnings- och

tryckeriföretagens kostnader fördyras och en redan pressad ekonomisk situation

försämras. Att ett svenskt företag upptagit tillverkning av rotationspressar

kan inte utgöra tillräckligt skäl för införandet av nämnda tull. Denna

tillverkning har upptagits utan tullskydd och har haft framgångar i konkurrensen

som tyder på en god förmåga att skapa bärkraftiga livsbetingelser

utan sådant tullskydd. En modern rotationspress av lämplig storlek för en

provinstidning kostar mellan 500 000 till en miljon kronor. Tullen skulle

fördyra investeringen i en ny press med 25 000 — 50 000 kronor. Beträffande

hjälpapparater till rotationspressar, stereotypmaskiner, prägelpressar o. d.

blir införandet av en ny tull ännu mindre motiverat, eftersom sådana maskiner

inte tillverkas inom vårt land och heller inte veterligen någon produktion

planeras.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

259

I motionen II: B 223 erinras om att det i proposition nr 90 föreslogs ett

tullskydd av tio procent för disk- och tvättmaskiner trots att normaltullen

utgör tretton procent. Denna låga tullsats, tillsammans med det höga kostnadsläget,

gör att den inhemska industrin har svårt att konkurrera med de

importerade varorna. Därtill kommer att den svenska industrin på området

har stora svårigheter vid export på grund av de höga skyddstullarna utomlands.

En måttlig höjning av tullskyddet till 15 procent skulle vara till god

hjälp för den inhemska industrin. I jämförelse med andra länder -— t. ex.

Norge med 20 procent, Italien med 40 procent kommer vår tullnivå även efter

en höjning till 15 procent att framstå som låg.

I motionen I: B 141 (I: 359) framhålles, att den 5-procentiga tullen höjdes

inför förestående tullförhandlingar med Tyskland i åtskilliga fall till 15 %.

Förhandlingarna strandade, men tullarna bibehölls sedan länge på denna

nivå. Vissa tullsatser sänktes dock som resultat av de senaste årens GATTförhandlingar

till 13, 12 resp. 10 %. Det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet

har emellertid föreslagit 10 %.

Kap. 85

Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Följande yrkanden har framställts under kap. 85

betr. nr 85.18: i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) yrkas att

tullen för fasta kondensatorer sänkes från föreslagna 17 till 10 %;

i en från AB Rifa inkommen skrift hemställes att gränsen i tullhänseende

mellan större och mindre kondensatorer sättes vid 500 g i stället

för 250 g.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) anföres att endast

en obetydlig del av de fasta kondensatorerna ingår i radiotillverkningen, där

de variabla har så mycket större betydelse. Däremot har de fasta kondensatorerna

en mycket omfattande användning på andra områden, exempelvis

i bilelektriska utrustningar, elektriska hushållsredskap, motorer etc. Den

svenska industrin torde tillgodose ungefär 3/4 av behovet av fasta kondensatorer,

och något behov föreligger icke av ett tullskydd som är högre än

del som eljest anses normalt för den elektrotekniska industrin. Genom en

uppdelning mellan fasta och variabla kondensatorer skulle radioindustrins

önskemål kunna tillgodoses, samtidigt som man undviker den tullbelastnlng,

som skulle drabba andra områden inom elbranschen vid en höjning av

importtullen till 17 %. Det torde icke föreligga några tekniska svårigheter

vid tulltaxeringen i fråga om att särskilja fasta kondensatorer från variabla.

s. 260 Kontrollera mot PDF

260

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 87

Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Vid kap. 87 föreligger ett motionsyrkande,

betr. nr 87.09 A 1 (motorcyklar med en cylindervolym av högst 245 cm3),

för vilka i motionen II: B 74 (II: 474) yrkas en tullsats å 12 % av värdet

i stället för i propositionen förordade 15 %.

Enligt motionärens mening borde man vid bedömandet av tullsatsen för

de mindre motorcyklarna ha behandlat denna fordonsgrupp separat och ej

samtliga motorfordon som en grupp. Motorcykelförsäljningen har nämligen

varit betydligt lägre än bilförsäljningen, och det torde inte finnas någon som

helst orsak för att inte företa en sänkning av den gällande tullsatsen 15 %.

Motorcykelförsäljningen i Sverige har nämligen sedan år 1951 sjunkit från

ca 50 000 försålda enheter per år till 13 698 under föregående år och denna

tendens fortgår. Den minskade motorcykelförsäljningen har i viss mån kompenserats

av försäljning av mopeder, men även för denna varugrupp har eu

stagnation inträtt. I motionen framlägges vissa siffror rörande tillverkning

i Sverige och import av motorcyklar och mopeder i syfte att visa att den

högre tullsatsen ej är erforderlig såsom skydd för den svenska industrin.

Stora motorcyklar över 245 ccm samt skotrar och 3-hjulingar tillverkas praktiskt

taget inte inom Sverige, varför man kan helt bortse från dessa grupper.

Motorcyklarna under 245 ccm bestod dels av svensktillverkade och

dels av importerade fordon. Av de år 1957 inregistrerade enheterna var emellertid

endast 4,3 % importerade. Beträffande mopederna torde enligt gjorda

beräkningar under 1957 ca 95 000 svensktillverkade enheter ha försålts,

under det att importen utgjorde ca 20 000 enheter.

AVD. XVIII

Kap. 90

Optiska instrument och apparater m. m.

Vid kap. 90 föreligger följande framställningar:

betr. nr 90.03 (glasögonbågar): motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (II:

472), vari yrkas tullfrihet;

motionerna I: B 62 (1:380) och IDB 40 (11:481), vari likaledes yrkas

tullfrihet (Kungl. Maj :ts förslag 8% värdetull);

en skrift från AB Optikindustri, i vilken uttalats, att bolaget inte längre

har intresse av skyddstull;

en skrift från Skandinaviska Glasögonfabriken Plast Optik Aktiebolag,

vari hemställts om ett verksamt tullskydd;

s. 261 Kontrollera mot PDF

261

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

betr. nr 90.07 och 90.08 (kameror och delar därtill):

motionen I: B 141 (1:359), vari yrkas tullfrihet,

motionerna I: B 63 (I: 365) och II: B 71 (11:472), vari yrkas att dessa

varor skall vara tullfria,

motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481), i vilka yrkas i första

hand tullfrihet och alternativt en värdetull av 5 %

(i propositionen förordas tullsatser å 10 % eller för vissa artiklar 5 %).

Till stöd för yrkandena har anförts följande.

I de likalydande motionerna I: B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472) erinras

inledningsvis om att propositionen i denna del överensstämmer med

såväl nordiska samarbetsutskottets som tulltaxekommitléns förslag. I Finland

och Norge förekommer över huvud taget icke någon tillverkning av

glasögonbågar. I Danmark förekommer en obetydlig tillverkning av nämnda

artikel. Tillverkningen i Sverige av glasögonbågar är likaså obetydlig.

Numera bedrives tillverkning endast av en fabrikant. Enligt en uppskattning

inom branschen uppgår den totala årliga tillverkningen av såväl bågar

som solglasögon icke till ett högre värde än 200 000 kronor per år; härav

torde övervägande delen falla på tillverkning av solglasögon.

Den nuvarande tullen utgör i Sverige och Finland ävensom i Danmark —

om man bortser från den 20 %-iga danska tullen på doublévaror — mindre

än 1 % av varornas cif-värde. I Norge är tullen något högre men torde knappast

uppgå till mer än ett par procent av cif-värdet.

En höjning av tullen till 8 % skulle utgöra en direkt belastning av konsumtionen

på hela den nordiska marknaden, vilken synes orimligt hög med

hänsyn till de relativt obetydliga producentintressen, som här skulle skyddas.

Förhållandena synes vara enahanda beträffande kameror och vissa

fotografiska instrument.

Enahanda synpunkter har anlagts på tullen å glasögonbågar i motionerna

I: B 62 och II: B 40. Beträffande tullarna på vissa kameror och delar till dylika

framhålles i sistnämnda motioner, att kameror tillverkas i Sverige endast

i begränsad omfattning. Något krav på tullskydd har ej rests från den

svenske tillverkaren, som koncentrerat sig på tillverkning av en specialkamera.

I övriga skandinaviska länder förekommer inte någon produktion av

kameror.

Från näringslivets sida har man därför såväl i Sverige som i övriga skandinaviska

länder hemställt om en omprövning av den föreslagna nordiska

tullsatsen (8 %). Ur kommersiella synpunkter föreligger sålunda ej något

motiv för att tullbelägga kameror och delar därtill. Om av andra skäl tullarna

på detta område skulle anses böra bibehållas, borde tullsatserna rimligtvis

ej sättas högre än 5 %.

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 91

Ur

Under kap. 91 har följande motionsyrkanden framställts

betr. nr 91.01—91.11: i motionerna I: B 63 (1:365) och II: B 71 (11:472)

att nuvarande tullnivå bibehålies;

betr. nr 91.01, 91.07 och 91.09:

i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481) alt tullen fastställes

till en nivå som i genomsnitt motsvarar nuvarande tull av 1 kr. per styck;

i motionen I: B 141 (I: 359) att fick- och armbandsur icke belägges med

tull.

I motionerna I: B 63 och II: B 71 (I: 365 och II: 472) har framhållits att

även om för närvarande någon generell omprövning av finanstullarna icke

skall ske så bör på vissa områden nu utgående tullar kunna slopas eller

i varje fall bibehållas vid sin nuvarande nivå. I propositionen har emellertid

avsevärda höjningar föreslagits för vissa varor, som icke eller till mycket

ringa del tillverkas inom landet och vars tullskydd icke kan väntas medföra

några avgörande tullinkomster för staten. Så är exempelvis förhållandet

för vissa slag av ur, innefattande bl. a. den stora mängden av vanliga

armbandsur. Någon tillverkning härav förekommer inte i Sverige eller i

Övriga nordiska länder. Tulltaxekommittén framhöll i sitt betänkande, att

det ur skyddssynpunkt icke föreligger någon anledning att bibehålla tullen

på sådana ur. Det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sitt förslag

till gemensam nordisk tulltaxa upptagit tullfrihet för dessa ur. Något förslag

om en övergång till värdetull eller höjning av tullen på denna position

har över huvud taget icke framförts förrän det nu förordas en tull av 5 %

av värdet. Det enda motiv som departementschefen anfört härför är »önskvärdheten

av att erhålla en såvitt möjligt enhetlig värdetullsats för ur».

Det synes enligt motionärernas mening till fyllest att bibehålla nuvarande

tullskydd för dessa varor.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 (I: 380 och II: 481) påpekas att höjningen

av den nuvarande finanstullen från 1 krona per styck till 5 % av värdet

i realiteten innebär mer än en fördubbling av den nuvarande tullen. Någon

enhetlig värdetullsats för ur inrymmes inte i departementsförslaget.

I motionen I: B 141 (1:359) anföres att skärpningen av finanstullen å

fick- och armbandsur synes förvånansvärd, så mycket mer som ur av

nämnda slag av det nordiska ekonomiska utskottet föreslagits skola vara

tullfria.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

263

AVD. XX

Kap. 94

Möbler m. m.

Under kap. 94 har yrkats

betr. nr 94.03 (ostoppade möbler): i motionerna I: B 89 (1:360) och II: B

121 (II: 483) i första hand att tullen härå skall utgå med 15 % av värdet

och i andra hand att nuvarande tull stegvis sänkes under en femårsperiod

och därefter utgår med 10 %;

i motionerna I: B 64 (I: 363) och II: B 63 (II: 463) liksom i motionen II:

B 75 (11:479) en tullsats av 15 % av värdet (enligt departementsförslaget

10 % av värdet).

I motionerna, vilka i stort sett innehåller samma argument, påpekas inledningsvis

att en mycket stor del av trämanufakturbranschens tillverkningsvärde,

eller omkring 200 miljoner kronor per år, omfattas av ostoppade

möbler. Den föreslagna tullsatsen innebär, att tillverkningen av exempelvis

stolar, vilkas tullskydd genomsnittligt inte understiger 20—25 % och som

kan utsättas för en hård importkonkurrens, möts av stora risker i åtminstone

södra och mellersta Sverige. En så stor sänkning av lullen måste stimulera

utländsk konkurrens närmast från Danmark, Västtyskland och Jugoslavien.

Även Polen och Tjeckoslovakien uppträder på exportmarknaden.

På den engelska marknaden har exempelvis pinnstolar från de sistnämnda

länderna utbjudits till priser, som utgjort endast halva priset på den svenska

hemmamarknaden. Vid tullsatsens avvägning torde ha förutsatts att stilskillnaderna

mellan svenska och kontinentala möbler vore sådana, att export

hit inte kunde komma i fråga. Denna synpunkt tillmättes förr viss betydelse,

men dess vikt har numera betydligt minskat. Tendensen till stilutjämning

är fullkomligt klar, särskilt i förhållandet mellan danska och

svenska möbler. Inte heller torde fraktkostnaderna för potentiella och delvis

redan aktuella konkurrentländer spela någon väsentlig prohibitiv roll.

Dels är dessa möbler numera ofta staplings- och/eller sammansättningsbara,

dels är fraktkostnaden från vissa delar av kontinenten till den stora sydoch

mellansvenska marknaden i en viss räjong t. o. in. lägre än motsvarande

kostnader för åtskilliga svenska fabriker.

Inom möbelbranschen har under de senaste åren eu synnerligen genomgripande

och kraftig rationaliseringsprocess påbörjats. Detta utvecklingsskede

skulle påtagligt försvåras, om billiga utländska möbler genom för lågt

tullskydd i större utstäckning skulle tillåtas översvämma den svenska marknaden.

Som tidigare framhållits föreligger även risk för ökad import från

länder, inom vilka en lojal prissättningspolitik i hög grad kan betvivlas.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

Kap. 97

Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Vid kap. 97 föreligger följande framställningar

betr. nr 97.03, såvitt avser leksaker av trä, yrkas: i motionerna I: B 64 (I:

363) och II: B 63 (II: 463) en värdetull å 20 %,

i motionen II: B 75 (11:479) likaledes en tull å 20 % av värdet (enligt

Kungl. Maj:ts förslag 12 %);

betr. nr 97.06 (pilbågar av glasfiber) hemställes i en skrift från Cepaka

om lägre tull än den i propositionen förordade tullsatsen å 12 %.

Till stöd för yrkandena betr. nr 97.03 erinras i motionerna om att nuvarande

tullskydd är 40—45 %. I anslutning till ett uttalande från tulltaxekommittén,

att leksaksindustrin inte synes ha särskilt goda förutsättningar

i vårt land, anför motionärerna att det vore riktigt vad gäller de flesta leksaker.

Höga verktygskostnader och artiklarnas korta livslängd som nyheter

ställer krav på en stor hemmamarknad, vilken snabbt kan absorbera en tillräcklig

upplaga för amortering av verktygskostnaderna under en enda försäljningssäsong.

Leksaker av trä fordrar emellertid inga dyra press- eller

gjutformar och är också mindre nyhetskänsliga. Från industrin ifrågasättes

ej uppdelning på flera än två grupper: träleksaker och övriga leksaker.

Träleksakernas betydelse både för sysselsättning, virkesavsättning

och från valutasynpunkt är tillräckligt stor för att motivera denna obetydliga

differentiering. Tillverkningen av träleksaker är den enda svenska leksaksfabrikationen

av mera betydande omfattning. Den sysselsätter en väl inarbetad,

yrkesskicklig arbetarstam, fördelad på ett tjugotal fabriker, i sydöstra

Småland, Blekinge och nordöstra Skåne, där hemarbete och småfabrikation

har stor betydelse mot arbetslöshet och avfolkning. Denna tillverkning

bereder lämpligt arbete också åt partiellt arbetsföra. En omställning

av arbetskraften inom tillverkningsområdet försvåras även av att sysselsättningssvårigheter

redan föreligger inom närliggande områden, såsom bobinoch

möbelindustrierna. Det bör även uppmärksammas, att för tillverkningen

användes bl. a. gallringsvirke av lövträ, vars avsättning är ett avsevärt problem

för småbrukarna i berörda bygder. I tillverkningskostnaderna ingår

arbetslöner med minst 50 % och ofta åtskilligt mer. En plötslig sänkning av

tullskyddet från 40—45 % till endast 12 % torde komma att leda till stark

import från andra länder. Flera remissinstanser har påyrkat, att nomenklaturen

omlägges så, att träleksaker kan beredas ett tullskydd om lägst 20 %,

vilket synes oss vara ett väl avvägt tullskydd. Under alla förhållanden kräver

hänsynen till branschens situation, att den starka skyddsminskning, som

kommer att äga rum, sker stegvis under en femårsperiod.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

265

Kap. 98

Diverse

Följande motionsyrkanden avser kap. 98:

betr. nr 98.03 (reservoarpennor) yrkas i motionerna I: B 63 (I: 365) och II:

B 71 (II: 472) samt i motionerna I: B 62 (I: 380) och II: B 40 (II: 481)

att dessa varor skall vara tullfria (10 % värdetull enligt departementsförslaget);
betr.

nr 98.0k (bl. a. guldstift till reservoarpennor) yrkas likaledes tullfrihet

i de nyss angivna motionerna.

Beträffande motiveringen för yrkandena har i motionerna hänvisats till

de synpunkter, som anförts i fråga om tullen å glasögonbågar. Någon inhemsk

tillverkning av angivna varor uppges inte förekomma.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Utskottet

Allmänna synpunkter

Kungl. Maj:t har i förevarande proposition framlagt förslag till ny tulltaxa,

avsedd att ersätta den nu gällande taxan av år 1929. Förslaget bygger

på ett av 1952 års tulltaxekominitté avgivet betänkande och innebär fullföljande

av ett sedan länge bedrivet arbete på en revision av tulltaxan. Tulltaxerevisionen

är emellertid även att betrakta som en förberedelse till det

planerade nordiska ekonomiska samarbetet; vid förslagets utarbetande har

därför beaktats det förslag till gemensam nordisk tulltaxa som framlagts

föregående år.

Den nuvarande tulltaxan är resultatet av en i huvudsak teknisk omarbetning

av den tidigare gällande taxan av år 1911. Någon allmän revision

av taxan ur sakliga synpunkter har sålunda icke ägt rum på närmare 50 år.

Det kan därför icke råda någon tvekan om att taxan är föråldrad och i stort

behov av modernisering. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att

en revision av taxan snarast möjligt kommer till stånd.

Frågan kompliceras emellertid i viss mån av de nu aktuella planerna för

vidgat ekonomiskt samarbete dels mellan de nordiska länderna, dels mellan

flertalet västeuropeiska stater. Departementschefen har i propositionen diskuterat

dessa spörsmål och därvid kommit till den uppfattningen att samarbetsplanerna

icke utgör något hinder för ett genomförande av den planerade

tulltaxerevisionen, utan att denna mot bakgrunden av nämnda planer

snarare framstår som särskilt angelägen. I motionerna I: B 35 och II: B 43

anföres eu avvikande uppfattning och yrkas att riksdagen måtte uppskjuta

sitt slutliga ställningstagande till tulltaxeförslaget till liöstsessionen innevarande

år, då det förutsättes att större klarhet föreligger om hur det kommer

att gå med planerna på ett västeuropeiskt frihandelsområde och en nordisk

tullunion. Tanken bakom detta yrkande är att Sverige borde välja en

annan och högre tullnivå att tjäna som utgångspunkt för den förutsedda

successiva avtrappningen av tullmurarna i det planerade frihandelsområdet.

Utskottet är icke övertygat om vare sig fördelen av en dylik politik eller

möjligheten att genomföra densamma. Tydligt är vidare att ett uppskov

med frågans behandling till höstsessionen sannolikt skulle omöjliggöra den

nya tulltaxans ikraftträdande vid förutsedd tidpunkt, vilket skulle vara

olägligt icke minst för vårt deltagande i det förut berörda internationella

arbetet. Med hänsyn till vad sålunda anförts kan utskottet icke tillstyrka

något uppskov med frågans behandling. Huruvida och i vad mån ändringar

i tulltaxan sedermera kan komma att påkallas i anledning av det västeuropeiska

eller det nordiska samarbetet är frågor som torde få behandlas i

samband med att statsmakterna i övrigt tar ställning till de mera definitiva

förslag som kan framkomma rörande detta samarbete.

Tullarna framstår numera utan gensägelse i främsta rummet såsom ett

s. 267 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år l!)ö8

267

näringspolitiskt instrument. Deras väsentliga betydelse i detta’ hänseende ligger,

såsom departementschefen framhåller, i deras långsiktiga inverkan på

landets produktionsstruktur. Enligt utskottets uppfattning kan det icke råda

någon tvekan om att vårt land ur denna synpunkt häst gagnas av en politik

med låga tullar. Härom torde icke heller råda delade meningar, även om

uppfattningarna kan gå isär beträffande tullarnas lämpligaste storlek i de

enskilda fallen. Användningen av tullar för att komma till rätta med konjunklurella

svårigheter eller andra mera kortsiktiga problem är förenad

med betydande vanskligheter. I alla händelser är möjligheterna att bemästra

dylika problem genom vanliga tullar mycket begränsade, för så vitt icke

dessa tullar under normala förhållanden skall bli mer eller mindre prohibitiva.

Utskottet vill därför understryka angelägenheten av att man icke vid

utformningen av tulltaxan låter sig influeras av tillfälliga konjunkturväxlingar.

Vill man i situationer av här åsyftade slag åvägabringa en förstärkning

av tullskyddet, bör detta ske genom lämpliga åtgärder i varje särskilt

iall. Huruvida de åt Kungl. Maj :t meddelade fullmakter, som möjliggör ett

snabbt ingripande i vissa sådana fall, är i allo lämpligt utformade torde, såsom

departementschefen uttalat, böra prövas i samband med utlöpandet av

giltighetstiden för de nuvarande fullmakterna.

Frågan om användningen av tullarna som förhandlingsobjekt i syfte att

åstadkomma tullsänkningar i utlandet behandlas i propositionen i ett särskilt

avsnitt. Enligt departementschefens uppfattning har vi mycket begränsade

möjligheter att uppnå något resultat i detta hänseende genom att själva

tillämpa högre tullar än som ur intern synpunkt kan anses lämpligt, och

dessa starkt begränsade möjligheter kan enligt hans mening icke uppväga

de risker och olägenheter som skulle vara förenade med en sådan åtgärd.

Följaktligen kan departementschefen icke förorda införande av förhandlingstullar

i egentlig bemärkelse och finner del icke heller lämpligt att på

obestämd framtid uppskjuta eljest önskvärda tullsänkningar. Detta senare

uttalande avser en inom tulltaxekommittén framförd reservation, enligt vilken

man icke borde genom interna åtgärder sänka bestående tullar annat än

i samband med förhandlingar med andra länder, till vilken reservation motionärerna

i motionerna I: B ,‘55 och II: B 43 i huvudsak uttalar sin anslutning.

I denna fråga delar utskottet den uppfattning som framförts av departementschefen,

innebärande att tullsatserna i den nya tulltaxan bör bestämmas

utan hänsyn till sådana synpunkter, som anförts i nämnda reservation.

1 statsfinansiellt hänseende spelar tullarna enligt vad som framgår av

propositionen numera eu underordnad roll, i det att tullarnas andel av statsinkomsterna

minskat från över 40 % i slutet av 1800-talet till allenast 5 å

6 %. Någon svårighet torde därför icke föreligga att acceptera den i propositionen

anförda uppfattningen att fiskala synpunkter i princip icke bör påverka

avvägningen av sådana tullar som har näringspolitisk funktion. I fråga

om tullar utan näringspolitisk funktion (finanstullar) uttalar departementschefen

att han delar tulltaxckommitténs åsikt att lämpligheten av dylika till
-

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

lar i princip bör bedömas efter enahanda grunder som om det gällt accisbeläggning

av inhemska varor. Emellertid finner departementschefen övervägande

skäl tala för att icke för närvarande ingå på någon allmän prövning

av våra finanstullar; i det nu framlagda förslaget har därför finanstullarna

i stort sett bibehållits vid nuvarande nivå. I motionen I: B 141 har

däremot föreslagits ett allmänt slopande av finanstullarna (dock med undantag

för tullen på kaffe). De tullar som kan betecknas som finanstullar

lämnar f. n. (exkl. tullen på kaffe) en årlig inkomst för staten av i runt tal

25 milj. kronor (varav ungefär hälften belöper på spritdrycker och vin). I

likhet med departementschefen finner utskottet övervägande skäl tala för

att icke f. n. vidtaga någon egentlig ändring av dessa tullar. Utskottet förutsätter

emellertid att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan.

Vad härefter beträffar tulltaxans allmänna utformning konstaterar utskottet

med tillfredsställelse att en internationell tullnomenklatur kommit till

stånd och att tulltaxeförslaget baserats på denna nomenklatur. Även om bundenheten

vid en sådan nomenklatur stundom kan medföra vissa olägenheter,

får det enligt utskottets uppfattning anses uppenbart att fördelarna av

internationell enhetlighet på detta område är långt övervägande. I enlighet

härmed tillstyrker utskottet att Sverige ansluLer sig till den konvention varigenom

nämnda nomenklatur upprättats jämte tillhörande ändringsprotokoll.

Frågan om kvantitets- eller värdetullar har ingående behandlats av till 1- taxekommittén, som funnit övervägande skäl tala för att tullsystemet i allmänhet

baseras på värdetullar. Enligt kommitténs uppfattning utesluter

detta icke att kvantitetstullar bibehålies i fall där särskilda skäl kan motivera

sådana tullar. Departementschefen har kommit till samma uppfattning

som tulltaxekommittén. I vilken utsträckning kvantitetstullar likväl

bör bibehållas anser han böra avgöras från fall till fall.

För egen del vill utskottet framhålla att både kvantitets- och värdetullar

har såväl förtjänster som brister. Därtill kommer att vad som för en bedömare

framstår som en fördel kan av en annan betraktas som en nackdel.

Exempel härpå erbjuder kvantitetstullarnas successiva försvagning till följd

av den fortgående förändringen av penningvärdet. Bakom departementschefens

ställningstagande till förmån för värdetullar torde främst ligga att

dylika tullar medför en jämnare avvägning av tullskyddet mellan olika

varuslag och en smidigare anpassning efter växlande priser. Härigenom

vinnes bl. a. att man undgår en betungande differentiering av tulltaxan och

att sambandet mellan tullsatserna för olika varuslag i huvudsak bibehålies

även vid olikformig utveckling av priserna. Enligt utskottets uppfattning

tår dessa omständigheter tillmätas avgörande betydelse. Utskottet anser

följaktligen i likhet med departementschefen att tullsystemet i allmänhet

bör baseras på värdetullar. I vilken utsträckning kvantitetstullar bör förekomma

kan givetvis vara föremål för delade meningar; till dylika frågor

återkommer utskottet i den följande detaljbehandlingen.

Vad särskilt beträffar kombinerade kvantitets- och värdetullar, vilkas

s. 269 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

269

användning på vissa områden påyrkats i ett flertal motioner, uttalar departementschefen

att sådana tullar, bl. a. av tulltekniska skäl, endast undantagsvis

bör ifrågakomma såsom permanenta anordningar. Däremot finner

han det icke uteslutet att dylika tullar i form av minimitullar kan ha

en uppgift att fylla i situationer med onormalt låg prissättning av importvaror,

exempelvis i fall där regelrätt antidumpingtull av praktiska skäl

tVulle vara svår att tillämpa. I dylika situationer bör därför kunna övervagas

att tillfälligt komplettera en fastställd värdetull med en specifik minimitull.

Den av departementschefen förordade översynen av Kungl. Maj :ts

befogenheter att åsätta särskilda tullavgifter och antidumpingtullar bör enligt

departementschefens uppfattning ske med beaktande av de behov som

kan föreligga även i nu berörda hänseende.

Även enligt utskottets uppfattning kan tillämpningen av minimitullar i

många fall vara ett lämpligt medel för att komma tillrätta med företeelser

av här åsyftad art och utskottet finner det naturligt att Kungl. Maj :t liksom

i fråga om redan existerande anordningar med samma eller liknande

syfte äger befogenhet att förordna om införande av sådana tullar. Utskottet

vill därför uttala sin anslutning till vad departementschefen anfört rörande

översynen av Kungl. Maj :ts befogenheter på ifrågavarande område. Minimitullar

bör emellertid kunna tillgripas redan från den nya taxans ikraftträdande.

Enligt utskottets uppfattning får Kungl. Maj :t anses äga befogenhet

att, i avvaktan på riksdagens prövning av de förslag i ämnet som i enlighet

med departementschefens uttalande torde vara att förutse till nästa

års riksdag, i fall där så finns erforderligt ur de synpunkter varom här är

fråga, meddela förordnande om minimitullar med stöd av förordningen den

15 mars 1957 angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift. Utskottet

vill i detta hänseende erinra om att det förordnande angående särskild

tullavgift, huvudsakligen avseende textilvaror, som Kungl. Maj :t år

1955 meddelade med stöd av en tidigare förordning i samma ämne, även

avsåg införande av dylik minimitull för vissa trikåvaror och att detta förordnande

sedermera godkändes av riksdagen. Utskottet förutsätter att

Kungl. Maj :t vid förefallande behov utnyttjar sina befogenheter att åsätta

minimitullar.

I fråga om tullarnas höjd och avvägning, vilket spörsmål närmare behandlas

i det följande speciella avsnittet, må här anföras vissa allmänna

synpunkter. Framhållas bör sålunda att tulltaxekoinmittén till riktpunkt för

sitt arbete tagit en oförändrad tullnivå. Fastställandet och bedömandet av

tullnivån är emellertid, såsom icke minst kommittén själv understrukit, förenat

med betydande vanskligheter, och meningarna har varit delade beträffande

innebörden av kommitténs förslag i detta hänseende. Den kritik som

från vissa håll riktats mot kommittéförslaget för att detta skulle ha inneburit

cn avsevärd höjning av tullnivån och som anförts även i flera av de

förut refererade motionerna bygger i huvudsak på vissa av kommittén själv

angivna siffror rörande tullarnas genomsnittliga höjd. Av propositionen

framgår emellertid att förnyade beräkningar, grundade på ett säkrare mate
-

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

rial än det för kommittén tillgängliga, ger en något annan uppfattning om

innebörden av kommitténs förslag än de av kommittén redovisade siffrorna.

Att märka är vidare att Kungl. Maj :ts förslag genomsnittligt ligger på en

något lägre nivå än kommittéförslaget. I propositionen redovisade beräkningar

ger vid handen att tullnivån för fullbelagda industriprodukter i allmänhet,

räknat på hela konsumtionen av sådana produkter, ligger vid

10,0 % enligt det nu framlagda förslaget mot 11,0 % enligt gällande taxa.

För importincidensen (tulluppbördens storlek i förhållande till de importerade

varornas värde) visar beräkningarna 10,5 % enligt förslaget mot 9,2 %

enligt nuvarande taxa. (Beräkningarna är utförda på basis av 1954 års statistik

och tar såvitt angår nuvarande taxa icke hänsyn till de år 1955 genomförda

provisoriska höjningarna för bl. a. vissa textilvaror. ) Intetdera beräkningssättet

kan anses ge något fullt adekvat mått på tullskyddet, och man

torde med hänsyn till vanskligheten över huvud taget av att räkna med genomsnittliga

tullnivåer icke kunna av de anförda siffrorna draga annan

slutsats än som gjorts i propositionen, nämligen att förslaget innebär bibehållande

i stort sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Enligt utskottets

uppfattning får detta anses vara en lämplig målsättning för tulltaxerevisionen,

vilket dock icke bör hindra att man accepterar en viss ändring

i ena eller andra riktningen, därest en sådan framkommer som resultat av

de närmare överväganden, som erfordras för ett definitivt bestämmande av

tullsatserna för olika varuslag och varugrupper. Vid dessa överväganden

liar utskottet enligt vad som framgår av den följande detaljmotiveringen i

vissa fall kommit till annat resultat än departementschefen. Det förslag

som utskottet i enlighet härmed framlägger ger vid beräkningar av den art

som förut anförts en tullnivå på konsumtionen räknat av 10,2 % och en

importincidens av 10,6 % och innebär således en obetydlig ökning i jämförelse

med Kungl. Maj :ts förslag men torde i likhet med detta kunna karakteriseras

såsom innebärande en i huvudsak oförändrad tullnivå.

I detta sammanhang må framhållas att samordningen med det nordiska

tulltaxeförslaget inneburit en viss begränsning av handlingsfriheten vid

fastställandet av de individuella tullsatserna. Från utskottets sida är icke

något att erinra mot de principer som härvid i stort sett tillämpats i Kungl.

Maj :ts förslag.

Hänsyn till det nordiska samarbetet har även inverkat på en speciell

fråga som behandlats i tulltaxekommitténs betänkande, nämligen frågan

om medgivande av tullfrihet för varuslag som inte tillverkas inom landet.

Kommittén har föreslagit införande av en anordning, varigenom tullfrihet

skulle kunna medgivas för vara av visst slag, som inte är föremål för väsentlig

produktion inom landet, även om vara av sådant slag enligt taxan

är lullbelagd. Enligt kommitténs förslag skulle i tulltaxeförordningen intagas

en bestämmelse om befogenhet för Kungl. Maj:t att meddela förordnande

härom. Nordiska utskottet har tänkt sig en liknande anordning beträffande

varuslag som inte är föremål för väsentlig produktion i de nordiska

länderna. Utskottet har emellertid föreslagit att den begränsas till ke
-

s. 271 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

271

mikalier och icke elektriska maskiner (kap. 28, 29 och 84 i tulltaxan). Departementschefen

framhåller att ett genomförande av den nordiska marknaden

tydligen kommer att materiellt påverka såväl omfattningen som innebörden

av ett sådant bemyndigande för Kungl. Maj:t som tulltaxekommittén

föreslagit. Med hänsyn till angelägenheten av att inte föregripa behandlingen

av det nordiska förslaget förklarar departementschefen sig inte

vara beredd att i detta sammanhang upptaga kommitténs förslag till prövning.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 samt I: B 63 och II: B 71 yrkas att

riksdagen beträffande maskiner, i de två förstnämnda motionerna jämväl

beträffande kemikalier, ger Kungl. Maj :t bemyndigande i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag. Enligt utskottets uppfattning har departementschefen

anfört bärande skäl för ett uppskov med frågans behandling, varför

utskottet avstyrker motionärernas yrkanden i berörda hänseende.

Av det föregående torde framgå, att utskottet i huvudsak ansluter sig till

de allmänna tullpolitiska synpunkter, som ligger bakom det nu framlagda

tulltaxeförslaget, och i stort sett delar den uppfattning rörande tulltaxans

allmänna utformning, som kommit till uttryck i propositionen. Vad som

anförts i de under detta avsnitt redovisade motionerna ger således enligt utskottets

uppfattning icke anledning ifrågasätta någon ändring av förslagets

allmänna inriktning i berörda hänseenden. I vad mån ändringar i förslagets

detaljutformning, d. v. s. avvägningen av tullsatserna för enskilda varuslag

och varugrupper, kan vara påkallade behandlas i det följande speciella avsnittet.

AVD. I

Kap. 4

Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Nr 01.06. För honung utgår enligt gällande taxa eu tull av 23,5 öre per kg.

Tulltaxekommittén har föreslagit en höjning till 30 öre per kg (två ledamöter

Jiar reserverat sig för en tull av 25 öre per kg). Departementschefen föreslår

en tull av 50 öre per kg med hänsyn främst till den genom sockerskatten

avsevärt ökade råvarubelastningen. I motionen I:B 141 påyrkas en tull av

30 öre per kg.

Motionärernas yrkande sammanhänger med frågan om hänsynstagande

till sockerskatten. Vid utformningen av tulltaxeförslaget har hänsyn tagits

till verkningarna av denna skatt i fråga om tullsatserna för såväl honung

som andra varor för vilkas framställning användes socker. I motionerna uttalas

att, då sockerskatten väl är av tillfällig natur, det synes olämpligt alt

denna skatt får motivera en högre tull. Erfarenheten visar nämligen att del

är svårt att få till stånd tullsänkningar sedan en tullsats en gång fastställts.

Vidare framhålles att Kungl. Maj:t har möjlighet att medge restitution av

s. 272 Kontrollera mot PDF

272

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

skatten för socker som använts i viss produktion. Anses detta inte önskvärt

ur statsfinansiell synpunkt, bör den del av tullsatsen, som motiverats med

sockerskattens införande enligt motionärernas mening i varje fall ges temporär

karaktär.

I anledning härav vill utskottet till en början framhålla att en generell lösning

av här ifrågavarande problem genom restitution av sockerskatten inte

torde kunna ifrågakomma. Från principiell synpunkt talar däremot vissa

skäl för att den kompensation som lämnas producenterna för skattebelastningen

på råvarorna hålles isär från den vanliga tullen. Förutom de konsekvenser

ur praktisk synpunkt som detta i och för sig skulle innebära skulle

en sådan anordning emellertid även i andra hänseenden kunna komplicera

utformningen av tulltaxan. Enligt utskottets uppfattning talar därför övervägande

skäl för den i propositionen tillämpade anordningen, innebärande

att man inte särskilt angiver hur stor del av tullsatsen som skall anses motsvara

skatten. Utskottet förutsätter emellertid att Kungl. Maj:t i händelse

av ändringar i den här ifrågavarande beskattningen överväger i vad mån

dessa bör föranleda ändringar i tullsatserna för de skattebelagda varorna.

I enlighet med den principiella ståndpunkt utskottet sålunda intagit till

förevarande spörsmål får utskottet i vad avser tullen på honung tillstyrka

Kungl. Maj :ts förslag och i denna del avstyrka motionen I: B 141.

AVD. II

Allmänna synpunkter beträffande blommor, köksväxter, frukt m. m.

(kap. 6—8)

Hithörande produkter är, i den mån de inte är tullfria, belagda med vikttullar.

Till belysande av tullskyddets storlek och utveckling för olika varugrupper

lämnas i propositionen vissa uppgifter om tullskyddets storlek i

procent av de importerade varornas värde (importincidensen). Siffrorna

efter kriget visar mycket stark nedgång jämfört med förkrigssiffrorna, sammanhängande

dels med penningvärdeförsämringen, dels med de i GATT-förhandlingarna

vidtagna direkta nedsättningarna. Dessa nedsättningar avser

emellertid nästan helt icke-skyddstid, varför helårssiffrorna knappast ger

någon riktig uppfattning om den effektiva tullnivån. För senare år möjliggör

emellertid statistiken angivande av särskilda siffror för skyddstiden.

Av dessa siffror finner man att det egentliga tullskyddet för ifrågavarande

produkter fortfarande är högt, i det att genomsnittssiffran för senare år

ligger vid 18 ä 19 % av värdet. Till jämförelse anföres motsvarande siffror

för all fullbelagd import, vilka under senare år stannat vid omkring 9 %

av värdet.

Tulltaxekommittén anser inte skäl föreligga att i vårt land upprätthålla

en trädgårdsnäring av större omfattning än som med hänsyn till produktionsförutsättningarna

ter sig naturligt. Härav följer att kommittén i prin
-

s. 273 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958 273

cip inte anser det befogat att stödja denna näringsgren genom ett tullskydd

som till sin effekt kan anses överstiga vad som gäller för tullskyddad svensk

produktion i allmänhet. Detta betyder emellertid inte att man vid tullskyddets

utformning skulle bortse från de speciella förhållanden som råder på

detta område. Sålunda får principen om tullfrihet eller lägre tull under perioder

då inhemska produkter inte saluföres anses allmänt accepterad. Kommittén

framhåller dock att denna omständighet inte har någon inverkan på

det tullskydd produktionen åtnjuter och således inte kan påverka bedömandet

av tullskyddets storlek under resten av året. Beträffande tullskyddets

höjd under den tid av året då inhemska produkter saluföres anser kommittén

emellertid befogat att tullsatserna med hänsyn till de speciella förhållandena

inom trädgårdsnäringen sättes något högre för trädgårdsprodukter

än för industriprodukter. Kommittén har därför kommit till den

uppfattningen att tullskyddet i stort sett bör bibehållas vid nuvarande nivå.

Kommittén har övervägt huruvida en annan fördelning av tullskyddet under

olika delar av skyddsperioden kan vara motiverad, närmast i den formen

att tullen sättes högre under den första delen av skyddstiden än under

den återstående delen, men kommit till den uppfattningen att någon differentiering

av tullskyddet under olika delar av skyddsperioden i allmänhet

inte bör vidtagas. Beträffande tullarnas art framhåller kommittén att vikttullar

när det gäller tullsatser av den höjd varom här är fråga är bättre

ägnade än värdetullar att mildra störningar på marknaden genom exceptionellt

låga utbud och föreslår följaktligen att vikttullar bibehålies på detta

område.

En ledamot av kommittén har i avgiven reservation givit uttryck åt en

mera skyddsvänlig uppfattning och särskilt uttalat sig för en höjning av

tullsatserna för köksväxter under första delen av skyddstiden.

I propositionen framhålles att enighet råder om att produktions- och avsättningsförhållandena

på förevarande område företer stora avvikelser från

vad som gäller på industriområdet och att hänsyn bör tagas därtill vid utformningen

av tulltaxan. Enligt departementschefens uppfattning får tulltaxekommittén,

genom att förorda bibehållande i huvudsak av nuvarande

höga tullskydd under skyddsperioderna, anses ha tillbörligt beaktat de speciella

förhållanden som här är rådande, och departementschefen anser sig

inte kunna tillstyrka någon allmän förstärkning av nuvarande tullskydd.

Vad särskilt beträffar de från olika håll framförda förslagen om ett förhöjt

tullskydd under primörtiden skulle detta enligt departementschefens åsikt

snarast vara ägnat att leda till en mindre lycklig inriktning av produktionen.

I detta sammanhang framhålles att eu sådan höjning självfallet inte

kompenseras av den föreslagna nedsättningen under vintermånaderna, då

tullarna huvudsakligen har karaktär av finanstullar. Departementschefen

ansluter sig därför i huvudsak till den av kommittén intagna ståndpunkten.

Detta utesluter inte att vissa jämkningar i förslaget kan befinnas påkallade;

till dessa frågor återkommer departementschefen vid behandlingen av de

olika varuslagen.

18 Bihang till riksdagens protokoll 7 sand. År II 1

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

I motionerna I: B 61 och II: B 64 uttalas den uppfattningen att frågan om

trädgårdsnäringens gränsskydd bäst skulle kunna lösas genom ett helt nytt

grepp på trädgårdsnäringens tullfråga. En väg är införandet av värdetullar,

kombinerade med fasta bottentullar, som baseras på vikttullsystemet. En

annan väg att nå en tillfredsställande lösning kan utgöras av en övergång

till rörliga importavgifter för trädgårdsprodukterna helt eller delvis. Motionärerna

hemställer om skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om utredning

av frågan angående omläggning av gränsskyddet för trädgårdsnäringen

i enlighet med vad som anförts i motionerna.

Förutom nyssnämnda motioner föreligger såsom framgår av den förut

lämnade redogörelsen på detta område ett stort antal motioner rörande tullsatserna

för enskilda varuslag. Flertalet av dessa motioner avser höjningar

i förhållande till Kungl. Maj :ts förslag. Motionerna innebär bl. a. att man

motsätter sig i propositionen föreslagen sänkning av tullen på avskurna

blommor och i stället påyrkar viss förstärkning av tullskyddet, att man

påyrkar höjning av tullen för viktigare köksväxter i varje fall under början

av skyddsperioden, samt att man påyrkar ytterligare höjning av tullen på

äpplen. Å andra sidan föreslås i en motion bl. a. ytterligare sänkning av

tullen på blommor, minskning av tullskyddet för vissa köksväxter samt förkortning

av skyddstiden för äpplen.

I anledning av motionerna I: B 61 och II: B 64 vill utskottet erinra om att

chefen för jordbruksdepartementet, såsom i motionerna förutsatts, numera

tillkallat sakkunniga med uppdrag att verkställa en allsidig utredning rörande

trädgårdsnäringens problem. Enligt de för utredningen meddelade

direktiven torde de sakkunniga äga att behandla frågan om stöd åt trädgårdsnäringen

i hela dess vidd, och utskottet förutsätter att därvid även de

spörsmål som beröres i nyssnämnda motioner kommer att upptagas till

prövning. Då någon särskild begäran om utredning i ämnet sålunda inte

synes vara påkallad, hemställer utskottet att ovanberörda motioner i denna

del inte måtte föranleda någon åtgärd.

Vad beträffar övriga motionsvis framställda yrkanden kommer dessa att

behandlas i det följande under varje särskild rubrik. Det må dock redan här

framhållas att utskottet vid sin bedömning av förevarande spörsmål i huvudsak

kunnat ansluta sig till departementschefens uppfattning.

Kap. 6

Levande växter och alster av blomsterodling

Nr 06.01 A. För lökar med blommor eller blomknoppar utgår tullen f. n.

med samma belopp som för avskurna blommor, d. v. s. med 10 kr. per kg

under tiden 1/3—30/11 och 5 kr. per kg under annan tid. I tulltaxekommitténs

förslag drager varorna i fråga samma tull som vanliga blomsterlökar

eller 50 öre per kg. För undvikande av att tullen på avskurna blommor

kringgås förordas i propositionen att varorna åsättes högre tull än lökar

s. 275 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

275

utan blommor eller knoppar. Med hänsyn bl. a. till artiklarnas relativt sett

högre vikt anses emellertid en tull av 2 kr. 50 öre per kg vara till fyllest.

I motionerna I: B 57 och II: B 66, I: B 61 och II: B 64 samt II: B 116 framförda

yrkanden om högre tull (5—10 kr. per kg) går ut på att varorna''

även i fortsättningen skall likställas med avskurna blommor och beläggas

med de i resp. motioner för dylika artiklar föreslagna tullsatserna (enligt

motionen II: B 116 med den lägre av de för blommor föreslagna tullsatserna).

I likhet med departementschefen anser utskottet att varorna inte bör

åsättas lika hög tull som avskurna blommor. Med hänsyn bl. a. till erhållna

upplysningar om viktförhållandena finner utskottet sig emellertid kunna

förorda en något högre tull än departementschefen föreslagit. I enlighet härmed

biträder utskottet i så motto motionärernas yrkanden att utskottet föreslår

en tullsats av 3 kr. 50 öre per kg.

Nr 06.01 B 2. För blomsterlök utgår tullen enligt gällande taxa med 50

öre per kg. I propositionen har varuslaget i överensstämmelse med tulltaxekommitténs

förslag upptagits med oförändrad tull. I motionen I: B 141

påyrkas tullfrihet, i motionerna I:B 57 och II: B 66 samt motionen II: B

116 en tull av 25 öre per kg.

Med hänsyn bl. a. till att en sänkning av tullen enligt utskottets uppfattning

skulle innebära en försämrad avvägning av tullskyddet mellan lökproducenter

och blomsterodlare får utskottet med avstyrkande av motionerna

förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.02 C. Förädlade körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd är enligt

gällande taxa belagda med en tull av 60 öre per kg. I överensstämmelse

med tulltaxekommitténs förslag har departementschefen förordat att denna

tullsats bibehålies oförändrad. I motionerna I: B 57 och II: B 66 yrkas att

tullen höjes till 90 öre per kg och i motionen II: B 116 att den fastställes

till 1 kr per kg.

I betraktande bl. a. av att någon import av ifrågavarande artiklar praktiskt

taget inte förekommer finner utskottet inte anledning tillstyrka någon

höjning av den nuvarande tullen utan biträder Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 06.02 D. För hit hänförliga växter utgår tullen f. n. med 20 öre per

kg (med viss reduktion om vikten överstiger 10 kg per styck). Tulltaxekommittén

föreslår en höjning till 30 öre per kg, och detta förslag biträdes

av departementschefen. I avgivna motioner påyrkas ytterligare höjning av

tullen, i motionerna I: B 57 och II: B 66 till 50 öre per kg och i motionen

II: B 116 till 40 öre per kg.

Den nuvarande tullen på dessa varor får anses vara låg, och importsiffrorna

tyder på ökad utländsk konkurrens. Med hänsyn därtill anser utskottet

eu höjning av tullen motiverad, men utskottet finner inte tillräckliga

skäl att överskrida den av departementschefen föreslagna nivån. Utskottet

avstyrker följaktligen de i ämnet väckta motionerna.

Tullen för de i denna och nästföregående position upptagna varuslagen

skall enligt Kungl. Maj:ts förslag liksom f. n. beräknas eller vikten inklu
-

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

sive allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar,

bastmattor m. m. Från utskottets sida är icke annat att erinra mot denna

av praktiska skäl betingade regel än att utskottet förutsätter att begreppet

emballage inte gives en så vidsträckt innebörd att däri inbegripes s. k. godsbehållare

(containers).

Nr 06.03 A 1. Mimosa och ljung är f. n. under hela året belagda med en

tull av 5 kr per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen reduceras

till 4 kr per kg (en ledamot har reserverat sig och föreslagit att den nuvarande

tullen bibehålies oförändrad). Departementschefen biträder kommittéförslaget.

I motion II: B 116 föreslås att tullen bibehålies vid 5 kr per

kg, i motionen I: B 141 att den sänkes till 2 kr per kg.

I betraktande av att dessa artiklar betingar ett avsevärt lägre pris än importerade

blommor i allmänhet finner utskottet en sänkning motiverad men

kan inte tillråda en så kraftig nedsättning som den i motionen I: B 141 föreslagna

utan ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.03 A 2. För avskurna blommor i allmänhet utgår tullen enligt gällande

taxa med 10 kr per kg under tiden 1/3—30/11 och med 5 kr per kg

under annan tid. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen sänkes till 7 kr

50 öre per kg under högtullperioden och bibehålies oförändrad under lågtullperioden

(en ledamot har reserverat sig och föreslagit att tullen bibehålies

oförändrad under högtullperioden och höjes till 7 kr 50 öre per kg under

lågtullperioden). Departementschefen anser de av kommittén föreslagna

tullsatserna lämpligt avvägda och biträder därför kommittéförslaget. I

motionerna I: B 61 och II: B 64 yrkas att tullen under högtullperioden bibehålies

vid 10 kr per kg. I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt II: B 116

framföres enahanda förslag, varjämte yrkas att tullen under lågtullperioden

måtte höjas till 7 kr 50 öre per kg. I motion I: B 141 påyrkas däremot

en sänkning av tullen till 6 kr per kg under högtullperioden och till 2 kr

per kg under lågtullperioden.

Även om prisförhållandena växlar något år från år måste den nuvarande

tullen anses ligga på en hög nivå. I genomsnitt har importincidensen under

högtullperioden ofta närmat sig 50 %. Efter en nedgång år 1956 till

något över 30 % har incidensen år 1957 ånyo stigit till 40 % av värdet. Tullnivån

torde inte kunna bedömas efter 1956 års siffra, vilken f. ö. om den

vore signifikativ skulle tyda på en sådan stegring av de utländska priserna,

att konkurrensläget för den inhemska produktionen skulle ha undergått

en avsevärd förbättring. Inte heller kan det anses riktigt att såsom

skett i vissa av motionerna grunda bedömningen på ett genomsnitt av importen

under hela året, då den alldeles övervägande delen av produktionen

saluföres under högtullperioden. Enligt utskottets uppfattning ligger den

nuvarande tullen, åtminstone under högtullperioden, på en sådan nivå att

eu nedsättning av densamma är motiverad. En så kraftig sänkning som den

i motionen I: B 141 föreslagna kan utskottet dock inte tillråda. Vad lågtullperioden

beträffar kan ifrågasättas, huruvida importincidensen, som under

senare år uppgått till 16 å 18 %, ger ett riktigt uttryck för tullskyd
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

277

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

dets höjd, då den inhemska produktionen under denna tid huvudsakligen

torde utgöras av lökblommor, för vilka incidensen torde vara avsevärt högre.

I likhet med departementschefen finner utskottet dock lämpligast att

inte vidtaga någon ändring av tullsatsen under denna tid. Under åberopande

av vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande av de i ämnet

väckta motionerna, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 06.Oi A. För adiantum och asparagus (s. k. snittgrönt) utgår f. n. en

tull av 50 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit att varorna skall

beläggas med tull efter samma grunder som avskurna blommor, d. v. s.

med 7 kr 50 öre per kg under tiden 1/3—30/11 och 5 kr per kg under annan

tid (en ledamot som påyrkat högre tullsatser för blommor har i överensstämmelse

härmed föreslagit tullsatser av 10 kr resp. 7 kr 50 öre per kg.

under det att tre ledamöter föreslagit särskilda tullsatser av 5 kr resp. 2

kr 50 öre per kg). Departementschefen ansluter sig till tulltaxekommitténs

förslag. I motionerna I: B 57 och II: B 66, I: B 61 och II: B 64 samt II: B

116 påyrkas tillämpning av de högre tullsatser som i resp. motioner föreslagits

beträffande blommor, d. v. s. 10 kr under högtullperioden och (i

vissa av motionerna) 7 kr 50 öre under lågtullperioden; i motionen I: B 141

påyrkas bibehållande av den nuvarande tullen 50 öre per kg under hela

året.

Enligt utskottets uppfattning får det anses motiverat med en tullsats som

mera ansluter sig till den för blommor gällande nivån, men utskottet kan

inte tillstyrka en så kraftig höjning som den i propositionen föreslagna

utan förordar en tullsats av 3 kr 50 öre per kg under hela året.

Nr 06.Oi B. För här avsedda artiklar (främst s. k. kransgrönt) utgår tullen

enligt gällande taxa i regel med 50 öre per kg. Tulltaxekommittén har

föreslagit avskaffande av tullen, vilket förslag biträtts av departementschefen.

I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 förordas

ett bibehållande av nu utgående tull.

Enligt utskottets uppfattning är konkurrensförhållandena beträffande

dessa varor inte sådana att tullskydd kan anses erforderligt, varför utskottet

med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna biträder Kungl. Maj :ts

förslag.

Kap. 7

Köksväxter m. m.

Nr 07.01 A. För blomkål utgår tullen enligt gällande taxa med 25 öre

per kg under tiden 1/5—30/11 och 10 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén

har föreslagit en tull av 35 öre per kg under tiden 1/5—31/7 och

25 öre per kg under tiden 1/8—30/11 samt tullfrihet under resten av året

(en ledamot har reserverat sig för en tull av 25 öre per kg under hela

skyddsperioden). Departementschefen ansluter sig till kommittéförslaget.

I motion I: B 141 yrkas att tullsatsen även under tiden 1/5—31/7 bestämmes

till 25 öre per kg.

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

I likhet med departementschefen finner utskottet skäl tala för någon

höjning av tullen och får därför med avstyrkande av motionen biträda

Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 B 1. För slanggurkor utgår tullen f. n. med 50 öre per kg under

tiden 15/3—30/9 och med 20 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén

har föreslagit oförändrad tull under tiden 16/3—30/9 och tullfrihet

under resten av året (en ledamot har föreslagit en höjning av tullen till

75 öre per kg under tiden 16/3—31/5). Departementschefen ansluter sig till

kommitténs förslag. I motionerna I: B 61 och II: B 64 samt motionen II: B

116 föreslås högre tullsats för början av skyddsperioden, nämligen i de båda

förstnämnda en tull av 60 öre per kg under tiden 16/3—30/6 och i den

sistnämnda en tull av 75 öre per kg under tiden 16/3—31/5. Vidare föreslås

i motionerna I: B 57 och II: B 66 en tull av 60 öre per kg under hela skyddsperioden

(16/3—30/9).

I likhet med departementschefen finner utskottet inte skäl föreligga att

införa något särskilt primörskydd, och utskottet anser inte heller i övrigt

anledning vara för handen att höja den under skyddsperioden gällande tullen.

Utskottet får således med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna

föreslå riksdagen att bifalla Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 C. För matlök utgår f. n. tull med 20 öre per kg under tiden

1/6—31/12 och 5 öre per kg under tiden 1/1—29/2, medan varan är tulltri

under tiden 1/3—31/5. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 20

öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 15 öre per kg under tiden 1/1—

29/2 samt tullfrihet under tiden 1/3—30/6 (kommittén var dock inte enhällig

utan en ledamot har påyrkat en tull av 30 öre per kg under tiden

1/7—29/2). Departementschefen biträder kommittéförslaget. I motionerna

I: B 58 och II: B 68 samt I: B 142 och II: B 181 påyrkas en tull av 30 öre

per kg under tiden 1/6—31/3.

Den nuvarande tullen på lök är, såsom departementschefen framhåller,

under den egentliga skyddsperioden mycket hög. Att tulltaxekommittén

likväl ansett sig böra föreslå dess bibehållande vid oförändrat belopp beror

på de skäl av social natur som utgör huvudargumentet i de framförda motionerna.

Även utskottet finner det berättigat att med hänsyn till dessa omständigheter

inte vidtaga någon sänkning av den bestående tullen. Någon

höjning av densamma under nämnda period bör å andra sidan enligt utskottets

mening inte heller komma i fråga. Vad beträffar tiden 1/1—29/2,

då tullen f. n. är låg, anser utskottet däremot en höjning motiverad. Att

tullen under den nuvarande egentliga skyddsperioden av särskilda skäl bibehålies

vid 20 öre per kg kan dock inte motivera att en så hög tull nu införes

under här ifrågavarande tid. Enligt utskottets uppfattning får den av

departementschefen förordade tullen 15 öre per kg anses lämpligt avvägd.

Vad beträffar längden av skyddsperioderna finner utskottet inte skäl frångå

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet biträder således Kungl. Maj :ts förslag

i ämnet och avstyrker förenämnda motionsyrkanden.

Nr 07.01 D 1. Nyskördad (färsk) potatis drager f. n. en tull av 10 öro

s. 279 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 279

per kg under tiden 1/1—30/6; varan är inbegripen i jordbruksregleringen

men inte belagd med importavgift. Tulltaxekommittén har ansett att gränsskyddet

bör uttagas i form av tull och i överensstämmelse med ett förslag

av jordbruksprisutredningen upptagit denna till 15 öre per kg. Enligt kommitténs

förslag skulle tullen utgå endast under juni månad. En ledamot

har reserverat sig mot kommitténs förslag och förordat att gränsskyddet

lämnas genom importavgift i stället för tull. Departementschefen ansluter

sig till uppfattningen att gränsskyddet liksom hittills bör ha formen av

tull men anser sig med hänsyn till de speciella förhållandena vid denna produktion

kunna förorda ett något högre skydd än tulltaxekommittén. I propositionen

föreslås en tull av 20 öre per kg under tiden 6/6—5/7. I motion

I: B 141 yrkas att tullen upptages till 15 öre per kg att gälla under tiden

1/6—30/6; i motion II:B 157 att färskpotatisen lämnas gränsskydd som

jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes för

densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för

annan potatis.

I likhet med departementschefen anser utskottet övervägande skäl tala

för att gränsskyddet även i fortsättningen ges formen av tull, och utskottet

finner sig även kunna godtaga den av departementschefen förordade tullsatsen.

Med avstyrkande av de i ämnet framförda motionerna får utskottet

sålunda föreslå riksdagen att biträda Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 G. För tomater utgår tullen enligt gällande taxa med 50 öre per

kg under tiden 1/5—30/11 och med 15 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén

har föreslagit oförändrad tull under tiden 1/5—30/11 och

tullfrihet under resten av året (en ledamot har föreslagit höjning av tullen

till 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6). Departementschefen ansluter sig

till kommittéförslaget. I motionerna I: B 61 och II:B 64 samt motionen

IDB 116 påyrkas högre tullsats för början av skyddsperioden, nämligen i

de båda förstnämnda en tull av 60 öre per kg under tiden 1/5—31/7 och

i den sistnämnda en tull av 75 öre per kg under tiden 1/5—30/6; i motionerna

I: B 57 och IDB 66 föreslås en tull av 60 öre per kg under hela

skyddsperioden.

I likhet med departementschefen finner utskottet inte skäl föreligga att

införa något särskilt primörskydd, och utskottet anser inte heller i övrigt

anledning vara för handen att höja den under skyddsperioden gällande tullen.

Propositionen tillstyrkes således av utskottet även i förevarande del

medan de i ämnet väckta motionerna avstyrkes.

Nr 07.01 IJ. För ärter utgår tullen enligt gällande taxa med 40 öre per

kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 20 öre per kg under tiden

1/3—31/12 och tullfrihet under resten av året, vilket förslag godtagits av

departementschefen. I motionerna I: B 57 och II: B 66 påyrkas bibehållande

av nuvarande tull.

Enligt utskottets uppfattning får den av departementschefen förordade

tullsatsen, mot vilken någon erinran inte framkommit under remissbehandlingen,

anses innebära elt lämpligt avvägt skydd för ifrågavarande pro
-

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

dukter, varför utskottet med avstyrkande av förenämnda motioner biträder

Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 07.01 Kl. Under denna position faller bl. a. rädisor. Detta varuslag har

i motionerna I: B 57 och IDB 66 samt motionen IDB 116 ansetts böra

jämställas med sallad, dill och persilja; beträffande motionärernas yrkanden

rörande dessa produkter hänvisas till nästföljande rubrik (07.01 K 2).

I överensstämmelse med utskottets i det följande redovisade ståndpunkt

beträffande sistnämnda produkter kan utskottet inte heller för rädisor tillstyrka

införandet av ett särskilt primörskydd, och utskottet finner inte heller

i övrigt tillräckliga skäl föreligga att förorda någon ändring i Kungl.

Maj :ts förslag på denna punkt.

Nr 07.01 K 2. Här avsedda köksväxter drager f. n. en tull av 40 öre per

kg under hela året med undantag av att sallad genom en år 1956 vidtagen

ändring gjorts tullfri under tiden 1/1—29/2. Tulltaxekommittén har föreslagit

tullfrihet för samtliga produkter under tiden 1/1—29/2 och oförändrad

tullsats under resten av året (en ledamot har beträffande sallad, dill

och persilja påyrkat bibehållande av tullen under tiden 1/1—29/2 och höjning

av tullen till 75 öre per kg under tiden 1/3—30/4). Departementschefen

ansluter sig till kommittéförslaget. I motionerna I: B 57 och IDB 66

samt motionen II: B 116 framställda yrkanden innebär dels att tullen skulle

bibehållas under tiden 1/1—29/2, dels att tullen för sallad, dill och persilja

skulle höjas till 60 öre resp. 75 öre per kg under tiden 1/3—30/4; i motionen

I:B 141 påyrkas tullfrihet för sallad under tiden 1/3—30/4 och för

paprika under hela året.

Förslaget om tullfrihet under tiden 1/1—29/2 har såvitt angår sallad

godtagits av statsmakterna genom beslut i anledning av GATT-förhandlingar

år 1956. Även med beaktande av att viss försäljning av inhemska

produkter kan förekomma under nämnda tid anser utskottet övervägande

skäl tala för att i enlighet med departementschefens förslag utvidga tullfriheten

till att omfatta jämväl övriga hithörande varuslag. Däremot finner

utskottet inte tillräckliga skäl föreligga att utsträcka tullfrihetstiden för

sallad eller att införa tullfrihet för paprika. Å andra sidan kan utskottet

i överensstämmelse med den ståndpunkt, utskottet intagit till andra motionsvis

framställda yrkanden om särskilt primörskydd inte heller tillstyrka

någon höjning av tullen på sallad, dill och persilja under början av säsongen.

I enlighet med vad sålunda anförts avstyrker utskottet nyssnämnda

motioner i berörda delar och hemställer att riksdagen måtte bifalla Kungl.

Maj :ts förslag.

Nr 07.03. I motionerna I: B 58 och IDB 68 hemställes att tullen å hit

hänförliga gurkor, tillfälligt konserverade i saltvatten, endast skall avse

gurkor i andra förpackningar än hermetiskt tillslutna kärl eller förpackningar

överstigande 25 kg nettovikt. Yrkandet har till syfte att förhindra

ett kringgående av den vid nr 20.02 stadgade tullen för färdiga gurkinläggningar.

Formuleringen av rubriken till nr 07.03 i den nya nomenklaturen

torde emellertid såvitt utskottet kan bedöma redan i och för sig utesluta

s. 281 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958 281

risken för ett sådant kringgående. Vidare blir enligt Kungl. Maj :ts förslag,

vilket biträdes av utskottet, tullsatsen för gurkor av åsyftat slag densamma

(25 öre per kg), oavsett om de hänföres till den ena eller andra av ifrågavarande

rubriker. Med hänsyn till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: B 58 och II: B 68 i detta ämne inte måtte föranleda

någon åtgärd.

Nr 07.Oi. I nuvarande taxa är svamp upptagen i en särskild basposition

och drager oavsett om varan är färsk eller torkad en tull av 75 öre eller 1

kr per kg. Den nya nomenklaturen har inte någon särskild position för

svamp, utan denna vara faller i färskt tillstånd under rubriken för färska

köksväxter (nr 07.01) och i torkat tillstånd under rubriken för torkade

köksväxter (nr 07.04). Med hänsyn till sistnämnda varors ringa betydelse

har tulltaxekommittén inte ansett tillräcklig anledning föreligga att differentiera

tullen utan föreslår en enhetlig tull med samma belopp som för

närvarande gäller för torkade köksväxter i allmänhet eller 25 öre per kg,

vilken tullsats således enligt förslaget skulle bli tillämplig bl. a. på torkad

svamp. Departementschefen har inte funnit anledning frångå kommitténs

förslag. I motionerna I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 påyrkas

en tull av 75 öre per kg eller samma tullsats som i propositionen föreslås

beträffande färsk svamp.

I princip kan det givetvis anses mindre lämpligt att ha lägre tullsats på

den torkade än på den färska varan. Torkning av svamp under sådana förhållanden

att verksamheten skulle vara beroende av tullskydd torde emellertid

inte förekomma inom landet. Inte heller torde det föreligga sådan konkurrens

mellan den färska och den torkade varan att man på grund därav

måste åsätta den senare högre tull. Då frågan således enligt utskottets uppfattning

inte har någon praktisk betydelse, finner utskottet inte anledning

föreligga att frångå propositionen i förevarande del. Motionsyrkandena avstyrkes

på grund härav av utskottet.

Nr 07.06 A. För jordärtskockor utgår f. n. tull såsom för rotfrukter,

d. v. s. med 20 öre per kg under tiden 1/1—30/6 och 10 öre per kg under

annan tid. I propositionen föreslås att varorna i fråga särskilt specificeras

under förevarande rubrik — vilken i tulltaxekommitténs förslag i sin helhet

var upptagen med tullfrihet — samt åsättes en tull av 10 öre per kg

under hela året. I motionen I:B 141 påyrkas tullfrihet för jordärtskockor.

Enligt utskottets uppfattning finns inte anledning förvägra denna vara

ett tullskydd av för branschen normal storlek. I denna fråga biträder utskottet

följaktligen Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker motionärernas yrkande.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 8

Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon

Nr 08.01, 08.02, 08.03 och 08.05. Enligt gällande taxa är här avsedda frukter,

i den män de inte är tullfria, belagda med tullar varierande mellan 5

och 50 öre per kg. I propositionen har varorna i överensstämmelse med

tulltaxekonunitténs förslag upptagits med i stort sett oförändrade tullar.

I motionen I: B 141 påyrkas tullfrihet under åberopande av tullarnas karaktär

av finanstullar.

I överensstämmelse med principen att inte i detta sammanhang ingå på

någon prövning av gällande finanstullar kan utskottet inte tillstyrka ett

avskaffande av tullarna vid dessa rubriker utan biträder i sak Kungl. Maj :ts

förslag. Vid nr 08.01 har utskottet emellertid med hänsyn till en blivande

uppdelning ur handelsstatistisk synpunkt funnit sig böra förorda en viss

jämkning av teknisk natur. Utskottet föreslår sålunda att den i propositionen

tillämpade uppdelningen i färska och torkade frukter ersättes med

en uppdelning efter frukternas art, så att bananer, ananas, mango, mangostan,

avokatofrukter och guava upptages i en underrubrik med den för

färska frukter avsedda tullen 10 öre per kg samt dadlar, kokosnötter, paranötter

och kasjunötter i en annan underrubrik med den för torkade frukter

avsedda tullen 30 öre per kg. I övrigt tillstyrker utskottet beträffande

ifrågavarande positioner Kungl. Maj :ts förslag. Den i ämnet väckta motionen

avstyrkes således av utskottet i denna del.

Nr 08.06 A. Äpplen är belagda med en tull av 25 öre per kg under tiden

1/7—29/2; under andra tider av året är varorna tullfria. Före den 1 januari

1956 utgick tull med 20 öre per kg under tiden 1/7—31/12 och 10 öre per kg

under tiden 1/1—31/1, medan tullfrihet gällde under resten av året. Ändringen

vidtogs sedan informationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar,

och de nya bestämmelserna överensstämmer med det förslag som

sedermera framlagts av kommittén.

I propositionen framhåller departementschefen att den tullsats, som kommittén

enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna; departementschefen

finner inte anledning föreligga att nu frångå detta beslut. I anledning

av framkomna yrkanden om stöd åt fruktodlingen i andra former än genom

tullskydd hänvisar departementschefen till att 1957 års riksdag hos Kungl.

Maj :t anhållit om en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 framföres yrkande om höjning av tullen

till 35 öre per kg, under det att i motionen I: B 141 påyrkas borttagande

av tullen under tiden 1/1—29/2.

I betraktande av att frågan om tullen på äpplen år 1955 varit föremål för

statsmakternas prövning och med hänsyn jämväl till den av departementschefen

omnämnda utredningen, för vars verkställande sakkunniga numera

blivit tillkallade, finner utskottet i likhet med departementschefen inte anledning

föreligga att nu vidtaga någon ändring av tullförhållandena på detta

s. 283 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

283

område. Utskottet får därför med avstyrkande av förenämnda motioner i

vad de avser tullen på äpplen tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag rörande detta

varuslag.

Nr 08.06 B. Päron är belagda med en tull av 25 öre per kg under tiden

1/7—31/12; under andra tider av året är varorna tullfria. Före den 1 januari

1956 utgick tullen med 20 öre per kg under nu gällande skyddstid. Ändringen

vidtogs sedan informationer erhållits om tulltaxekommitténs utredningar,

och den nya tullsatsen överensstämmer med det förslag som sedermera

framlagts av kommittén.

Liksom i fråga om äpplen (nr 08.06 A) framhåller departementschefen att

den tullsats, som kommittén enhälligt föreslagit, redan godtagits av statsmakterna;

departementschefen finner inte heller beträffande päron anledning

föreligga att nu frångå detta beslut.

I motionerna I: B 115 och II: B 180 påyrkas höjning av tullen till 35 öre

per kg.

Med hänvisning till vad utskottet förut anfört beträffande äpplen (nr

08.06 A) får utskottet, med avstyrkande av förenämnda motioner i vad de

avser tullen på päron, hemställa att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj :ts

förslag rörande detta varuslag.

Nr 08.07 B. Enligt gällande taxa utgår tull för persikor med 10 öre per

kg under tiden 1/3—30/4 och med 20 öre per kg under tiden 1/5—31/12,

medan tullfrihet gäller under resten av året. Tulltaxekommittén har föreslagit

en tull av 20 öre per kg under tiden 1/7—15/10 och tullfrihet under

resten av året (två ledamöter har reserverat sig och föreslagit en tullsats av

35 öre per kg under tiden 1/7—15/10, 10 öre per kg under tiden 1/5—30/6

och 16/10—31/12 samt tullfrihet under resten av året). Departementschefen

ansluter sig till kommittéförslaget. I motionerna I:B 58 och II: B 68

samt motionen II:B 116 påyrkas en höjning av tullen till 35 öre per kg

under tiden 1/7—15/10, medan i motion I: B 141 påyrkas tullfrihet under

hela året.

I vad mån importen av persikor kan sägas innebära någon konkurrens

för den inhemska frukten är en fråga varom meningarna torde vara delade.

Enligt utskottets uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl att frångå tulltaxekommitténs

av departementschefen godtagna förslag. I enlighet härmed

får utskottet, med avstyrkande av de i ämnet väckta motionerna, tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 08.07 C. För närvarande är plommon belagda med en tull av 35 öre

per kg under tiden 1/7—-15/11; tullfrihet gäller under resten av året. I enlighet

med tulltaxekommitténs förslag har skyddsperioden, med bibehållande

av tullsatsens storlek, i propositionen förkortats till tiden 16/7—30/9. I motionen

I: B 141 uttalas alt en skyddsperiod omfattande tiden 1/8—31/8 borde

vara tillräcklig.

Enligt utskottets uppfattning har inte förebragts tillräckliga skäl för ett

frångående av Kungl. Maj:ts förslag i denna del, varför utskottet tillstyrker

propositionen och avstyrker motionen I:B 141 i motsvarande del.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Nr 08.08 B. För jordgubbar utgår tullen enligt gällande taxa med 1 kr.

per kg under tiden 1/5—31/8 och med 25 öre per kg under annan tid. Tulltaxekommittén

föreslår att tullen bibehålies oförändrad under den förstnämnda

tiden men avskaffas under resten av året; departementschefen ansluter

sig till kommittéförslaget. I motionen I: B 141 yrkas att den tullskyddade

perioden måtte begränsas till tiden 16/6—31/8 samt att tullen under

denna tid måtte sänkas till 50 öre per kg.

Tullen på jordgubbar torde med hänsyn till prisförhållandena i allmänhet

vara av underordnad betydelse. Utskottet, som inte funnit skäl föreligga att

frångå Kungl. Maj :ts förslag i ämnet tillstyrker i denna del propositionen.

Nr 08.09 A. Meloner är enligt gällande taxa belagda med en tull av 40 öre

per kg under hela året. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen bibehålies

vid nämnda belopp men att den endast skall utgå under tiden 1/7—

30/9; en ledamot har dock yrkat att tullen skall höjas till 75 öre per kg och

att skyddsperioden skall omfatta tiden 15/6—30/9. Departementschefen ansluter

sig beträffande tullens höjd till majoritetsförslaget och beträffande

skyddsperiodens längd (med en mindre jämkning) till reservationen. I motionerna

I: B 57 och II: B 66 samt motionen II: B 116 framställda yrkanden

går ut på att även tullsatsen måtte fastställas i enlighet med nämnda reservation

(75 öre per kg).

Tullen på meloner synes ligga på en nivå som inte understiger vad som

får anses normalt på ifrågavarande område. Utskottet finner därför inte

anledning föreligga att vidtaga någon höjning av densamma. I enlighet härmed

får utskottet, med avstyrkande av motionerna, tillstyrka propositionens

förslag i ämnet.

Kap. 9

Kaffe, te, matte och kryddor

För uppgifter angående de nuvarande tullsatsernas storlek på detta område

torde få hänvisas till den i propositionen intagna tabell 5 (s. 292).

Tullarna på detta område är våra mest typiska finanstullar, och departementschefen

har, i enlighet med principen att inte för närvarande ingå på

någon allmän omprövning av sådana tullar, bibehållit nuvarande tullsatser

med allenast smärre tekniska jämkningar.

I motionen I: B 141 framfört yrkande om avskaffande av finanstullarna

avser samtliga hithörande varuslag med undantag av kaffe (nr 09.01).

I enlighet med den principiella ståndpunkt utskottet intagit till frågan om

finanstullarna föreslår utskottet med avstyrkande i denna del av förenämnda

motion att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

285

Kap. U

Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av vegetabiliskt

ursprung ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Nr 14.02. Denna rubrik omfattar vegetabiliska material med huvudsaklig

användning för stoppning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt,

med eller utan förstärkning av annat material. I propositionen föreslås tullfrihet

för hela rubriken. Härigenom får anses vara tillgodosett syftet med

det i motionen II: B 222 framställda yrkandet om tullfrihet för vissa i nuvarande

tulltaxa särskilt omnämnda varuslag (gräs, tränsat eller upprispat,

krollsplint, krusad fiber och annat tagelsurrogat samt till stoppningsmaterial

preparerad mossa). Med hänsyn härtill bör motionen lämnas utan åtgärd.

AVD. III

Kap. 15

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav;

beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung

Nr 15.07 A 1. Rå (oblekt) linolja är enligt gällande taxa belagd med en

tull av 7 öre per kg. I enlighet med tulltaxekommitténs förslag har denna

tullsats upptagits oförändrad i propositionen. I motionerna I: B 62 och II:

B 40 påyrkas tullfrihet under åberopande främst av att den inhemska tillverkningen

av linolja numera skulle sakna praktisk betydelse.

Departementschefen har framhållit att bedömningen av frågan om tullen

på rå linolja i hög grad beror på utvecklingen på linfrömarknaden. Importmöjligheterna

för linfrö har under flera år varit mycket begränsade. En viss

förbättring i detta hänseende synes emellertid ha inträtt under de två senaste

åren, vilket möjliggjort en ökning av den inhemska linoljeproduktionen.

Innan läget kan klarare överblickas anser departementschefen det vara

lämpligast att i enlighet med tulltaxekommitténs förslag bibehålla den nuvarande

tullen oförändrad.

Utskottet delar denna departementschefens uppfattning och får i enlighet

härmed tillstyrka Kungl. Maj:ls förslag och avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

AVD. IV

Kap. 16

Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Nr 16.0b A 1. Störrom drager enligt gällande taxa en tull av 15 kr. per kg.

Tullen har upptagits oförändrad i det nu föreliggande tulltaxeförslaget. I

motionen I: B 141 föreslås att tullen avskaffas.

I enlighet med principen att inte i detta sammanhang ingå på någon omprövning

av gällande finanstullar biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag

och avstyrker motionsyrkandet i ämnet.

Kap. 17

Socker och sockerkonfektyrer

Nr 17.02 A. Enligt gällande tulltaxa är konstgjord honung belagd med

samma tull som naturlig honung. De förslag och yrkanden beträffande sistnämnda

varuslag, som redovisats under nr 04.06, avser samtliga även konstgjord

honung i förevarande rubrik. I överensstämmelse med den ståndpunkt

utskottet intagit beträffande naturlig honung biträder utskottet även här

Kungl. Maj :ts förslag om en tull av 50 öre per kg.

I detta sammanhang har utskottet uppmärksammat en fråga av teknisk

natur. Enligt hittills tillämpad praxis tulltaxeras s. k. invertsocker soni

konstgjord honung. Av bl. a. tulltekniska skäl synes det önskvärt att denna

praxis bibehålies. Till klargörande härav synes det lämpligt att invertsocker

särskilt nämnes i samma underrubrik som konstgjord honung.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande i berörda

del av motionen I: B 141, hemställa att riksdagen måtte med nyss

angivna jämkning bifalla Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 17.0b. Behandlas tillsammans med nr 18.06.

Kap. 18

Kakao och varor därav

Nr 18.01. Kakaobönor är enligt gällande taxa belagda med en tull av 15

öre per kg. Enligt tulltaxekommitténs förslag skulle tullen avskaffas. Departementschefen

har emellertid inte ansett tillräckliga skäl föreligga att här

frångå principen att inte i detta sammanhang ompröva gällande finanstullar.

I enlighet härmed föreslås i propositionen att den nuvarande tullen

tills vidare bibehålies. I motionen I: B 141 påyrkas i överensstämmelse med

motionärernas allmänna uppfattning rörande finanstullarna tullfrihet för

varuslaget i fråga.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

287

I överensstämmelse med sin principiella ståndpunkt i fråga om finanstullarna

biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 18.03, 18.04 och 18.05. Enligt gällande taxa utgår tullen för kakaosmör

med 10 öre per kg och för kakaopulver med 45 öre per kg; kakaomassa

tulltaxeras efter samma grunder som sistnämnda varuslag. Tulltaxekommittén

har löreslagit en tull av 15 öre per kg för alla tre varuslagen och

har därvid utgått från att tullfrihet införes för kakaobönor (förslaget motsvarar

enligt kommitténs beräkningar en ca 20 öre högre tullsats vid bibehållen

tull på sistnämnda varuslag). Med hänsyn till sitt förslag att bibehålla

tullen på kakaobönor föreslår departementschefen att tullsatsen för

här ifrågavarande produkter med ledning av tulltaxekommitténs beräkningar

sättes till 35 öre per kg. I motionen I: B 141, vari påyrkats tullfrihet

för kakaobönor, förslås en tull av 15 öre per kg för samtliga produkter.

Från chokladindustriens sida har i en framställning påyrkats bibehållande

av nuvarande tullsatser för såväl kakaosmör som kakaopulver, i en annan

föreslagits bibehållande av tullen på kakaosmör men framkastats tanken

på att ur fiskal synpunkt kompensera detta genom höjning av tullen på

kakaopulver, och i en tredje hemställts att tullsatserna måtte fastställas i

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag.

Förslaget i motionen I: B 141 om en tull av 15 öre per kg sammanhänger

med det i samma motion framförda yrkandet om tullfrihet för kakaobönor;

med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit i sistnämnda fråga kan

utskottet inte förorda den av motionärerna föreslagna tullsatsen för här

ifrågavarande produkter.

Kungl. Maj :ts förslag är avsett att vid bibehållen tull på kakaobönor ge

bearbetningen av dessa ett i princip oförändrat tullskydd. I fråga om lämpligheten

av att bibehålla den genomsnittliga tullnivån oförändrad synes

inte i och för sig föreligga någon meningsskiljaktighet. Inom branschen råder

det emellertid uppenbarligen alltefter företagens produktionsinriktning

olika meningar angående tullskyddets fördelning. Enligt utskottets uppfattning

föreligger inte heller i detta hänseende anledning avvika från Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

Nr 17.04 och 18.06. Dessa rubriker äger så nära samband med varandra

att de liksom i propositionen lämpligen behandlas i ett sammanhang.

Enligt gällande tulltaxa är hithörande varuslag, frånsett vissa produkter

som faller under jordbruksregleringen och i enlighet därmed är tullfria,

belagda med vikttullar, uppgående för sockerkonfektyrer (nr 17.04) till 50

öre, för choklad (ur nr 18.06) till 80 öre och för chokladvaror (ur nr 18.06)

till 1 kr 50 öre, allt per kg räknat.

Tulltaxekommittén har beträffande samtliga varuslag föreslagit en tull

av 70 öre per kg, liksom f. n. beräknad på vikten inkl. detaljhandelsembalJage.

Härvid har kommittén utgått från att importavgifterna för jordbruksprodukter

skulle bli av den storlek som angivits i jordbruksprisutredningens

betänkande.

Departementschefen framhåller att de avgifter, vilka belastar de såsom

s. 288 Kontrollera mot PDF

288 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

råvaror använda jordbruksprodukterna, i regel blivit högre än i det förslag,

från vilket kommittén utgått, vilket innebär en ökad belastning av 5 å 10

öre per kg färdiga konfektyrer. Även om en motsvarande justering uppåt

vidtages i den av kommittén föreslagna tullsatsen, skulle denna beträffande

chokladvaror innebära en betydande reducering av tullen. Å andra sidan

skulle höjningen beträffande sockerkonfektyrer bli ytterligare accentuerad.

Enligt departementschefens uppfattning kan man ifrågasätta lämpligheten

av så stora omkastningar i tullförhållandena. Dessa skulle reduceras betydligt

om man övergår till värdetull, och departementschefen har funnit övervägande

skäl tala för att tullen utformas på detta sätt samt föreslår, att

varorna belägges med en tull av 20 % av värdet, motsvarande den genomsnittliga

normaltullen vid nuvarande avgiftsbelastning.

I motionen I: B 141 yrkas att tullen i vad avser choklad begränsas till

15 % av värdet. Yrkandet motiveras främst med att Kungl. Maj :ts förslag

beträffande nämnda varuslag skulle innebära en kraftig höjning av tullen.

Från chokladindustriens sida har man accepterat den föreslagna värdetullen

men, under åberopande bl. a. av den markant låga prissättning som

uppgives förekomma beträffande viss import, yrkat att värdetullen kombineras

med en minimitull av 55 öre per kg.

Nuvarande tullsatser motsvarar i genomsnitt, räknat efter 1957 års importpriser,

för sockerkonfektyrer 19 %, för choklad 14 % och för chokladvaror

29 % av värdet, men företer betydande variationer för de olika individuella

artiklarna. Kungl. Maj :ts förslag innebär således en utjämning av

tullskyddet mellan olika varuslag. Att detta för vissa artiklar kan medföra

en inte oväsentlig tullhöjning ligger i sakens natur och kan enligt utskottets

uppfattning inte motivera att man på dessa områden stannar vid en

lägre nivå. Utskottet kan därför inte biträda det i förenämnda motion gjorda

yrkandet. Vad angår den från industriens sida föreslagna minimitullen

skulle denna med hänsyn till prisförhållandena närmast bli tillämplig på

sockerkonfektyrer. Importen av nämnda varuslag från de länder, som uppgivits

leverera till särskilt låga priser, har emellertid trots detta varit mycket

obetydlig. Enligt utskottets uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl

att införa minimitull för här ifrågavarande rubrik.

I enlighet med vad sålunda anförts avstyrker utskottet motionen I: B 141

i här ifrågavarande del och tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 19

Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Nr 19.02. Till denna rubrik hänförliga produkter är enligt gällande taxa

belagda med vikttullar av varierande storlek. Tulltaxekommittén har föreslagit

en tull av 15 % av värdet. I propositionen framhålles emellertid att

importavgifterna för råvarorna bestämts till högre belopp än kommittén

förutsatt och att deras storlek varierar avsevärt mera än i det förslag på

s. 289 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 19ö8

289

vilket kommitténs beräkningar var baserade. Till följd av sockerskatten blir

vidare belastningen på många produkter ytterligare skärpt. Dessa förhållanden

komplicerar avvägningen av tullen och gör det bl. a. svårt att undvika

att för vissa artiklar kan uppstå ett negativt tullskydd. Enligt departementschefens

uppfattning motiverar en råvarubelastning av den omfattning,

som förut angivits, högre tull än den av kommittén föreslagna, och

departementschefen har funnit 20 % av värdet innebära en lämplig avvägning.

Från industriens sida har hemställts att tullen fastställes till lägst Rf)

öre per kg eller alternativt att hit hänförliga produkter överföres till jordbruksregleringen.

Yrkandet motiveras främst med att den föreslagna värdetullen

i många fall inte utgör tillräcklig kompensation för råvarubelastningen.

Förhållandet anses vara av särskild betydelse i fråga om import i

bulk av blandningar av olika jordbruksprodukter.

Fastställandet av ett lämpligt tullskydd för hithörande produkter erbjuder

med hänsyn främst till de komplicerade förhållandena i fråga om råvarubelastningen

stora vanskligheter. Att verkställa en avvägning som i fuli

utsträckning tillgodoser alla berättigade intressen är i praktiken knappast

möjligt. Utskottet finner inte skäl föreslå någon ändring i Kungl. Maj :ts

förslag utan hemställer att detta måtte av riksdagen bifallas men vill framhålla

angelägenheten av att Kungl. Maj :t med uppmärksamhet följer utvecklingen

på området och framlägger de förslag till ändringar, som eventuellt

kan finnas erforderliga.

Nr 19.08. Av hit hänförliga varuslag drager enligt gällande taxa dessertItäx

en tull av 30 öre och andra finare bakverk en tull av RO öre pr kg; en

del typer tulltaxeras dock som konfektvrer och drager då, frånsett vissa

artiklar som faller under fettvaruregleringen, en tull av 50 öre eller 1 kr

50 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet

för samtliga varuslag. I propositionen framhålles att den av kommittén föreslagna

tullsatsen genomsnittligt sett inte mer än nätt och jämnt innebär

kompensation för råvarubelastningen, d. v. s. att den inte innefattar något

skydd för manufaktureringen. Härtill kommer att råvarubelastningen till

följd av sockerbeskattningen undergår en viss ökning. Enligt departementschefens

uppfattning finnes därför skäl för en höjning av tullen i jämförelse

med kommittéförslaget, och departementschefen förordar att tullen för hil

hänförliga varor i allmänhet fastställes till 20 % av värdet. I fråga om

dessertkäx (smörgåskäx) föreslås dock med hänsyn till föreliggande GATTbindning

att tullen begränsas till 15 % av värdet. Från den föreslagna tullen

undantages vidare de artiklar som f. n. är inbegripna under fettvaruregleringen

och i enlighet därmed fria från tull.

Från industriens sida har man under hänvisning till en stigande import

påyrkat bl. a. följande tullsatser, nämligen för här avsedda bakverk i allmänhet

35 % av värdet med en minimitull av 90 öre per kg och för dessertkäx

15 % av värdet med en minimitull av RO öre per kg.

Gällande tullsatser motsvarar i genomsnitt, efter 1957 års importsiffror

lä Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II I

s. 290 Kontrollera mot PDF

290 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

räknat, för dessertkäx 8 %, för käx av beskaffenhet att tulltaxeras söm

konfektyrer (utan choklad) 20 % samt för finare bakverk i allmänhet 18 %

av värdet. Enligt dessa siffror innebär Kungl. Maj :ts förslag beträffande

dessertkäx ett betydligt ökat och beträffande övriga varuslag ett i stort sett

oförändrat tullskydd. Att importen ökat på senare år kan ge anledning att

ba uppmärksamheten riktad på utvecklingen inte minst i samband med

övergången till värdetullar men kan enligt utskottets uppfattning inte under

nuvarande förhållanden motivera en höjning av tullarna utöver Kungl.

Maj :ts förslag. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del.

Kap. 20

Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar

AV 20.01 och 20.02. Hit hänförliga varor inkommer mestadels i hermetiskt

slutna kärl och är då belagda med tull av 75 öre per kg (sparris, tomater

och pickels dock endast 50 öre per kg); för varor inkommande på

annat sätt kan flera olika tullsatser ifrågakomma; oavsett förpackningens

art är dock kapris belagd med en tull av 50 öre per kg och tomatpuré fri

från tull.

Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållen tullfrihet för tomatpuré samt

en tull av 50 öre per kg för svamp, 60 öre per kg för sparris och 25 öre

per kg för övriga varuslag. Kungl. Maj :ts förslag skiljer sig från kommitténs

endast beträffande svamp och sparris, för vilka varuslag föreslås eu

höjning av tullen till 75 öre per kg.

I olika motioner har framställts ändringsyrkanden beträffande gurkor och

bönor samt kapris och oliver. För gurkor yrkas sålunda i motionerna I: B

58 och II: B 68 samt I: B 61 och II: B 64 en tull av 50 resp. 75 öre per kg

om förpackningarnas vikt understiger 5 kg per styck. I fråga om bönor

hemställes i samma motioner samt i motionen II: B 117 om en tull av 75 öre

per kg. Vad beträffar kapris och oliver påyrkas i motionen I: B 141 tullfrihet.

För gurkor innebär kommitténs förslag enligt vad departementschefen

lramhåller att nettotullskyddet, även om man räknar med avsevärt större

råvarulördyring än som gjorts vid normaltullberäkningarna, inte kommer

att understiga vad som tillerkännes svensk industri i allmänhet. Enligt utskottets

mening finnes inte anledning frångå kommitténs av departementschefen

godtagna förslag.

I fråga om bönor har till stöd för yrkandet om högre tull bl. a. framhållits

att den av kommittén föreslagna tullsatsen baserar sig på kalkyler

lör ärter och morötter och att det föreligger en avsevärd prisskillnad mellan

t. ex. ärter och bönor. När det gäller färska grönsaker är detta otvivelaktigt

fallet. Eftersom råvaran i regel endast utgör en mindre del av den

lärdiga konservens värde, blir emellertid olikheten i pris mindre markant

när det gäller konserver. Del kan därför inte anses riktigt att låta relatio
-

s. 291 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 291

nen mellan färskvarupriserna bli bestämmande för avvägningen av tullen.

Beräkningar enligt den av tulltaxekommittén tillämpade metoden ger också

vid handen att den i propositionen föreslagna tullsatsen även i fråga om

bönor ligger över normalnivån. Utskottet anser inte heller i fråga om detta

varuslag anledning föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Vad beträffar oliver och kapris kan utskottet, i betraktande bl. a. av sin

principiella ståndpunkt till frågan om avskaffande av finanstullarna, inte

biträda det framställda yrkandet om tullfrihet.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande i berörda

delar av ovan angivna motioner, föreslå riksdagen att godkänna Kungl.

Maj:ts förslag.

Nr 20.05. För hit hänförliga produkter kan enligt gällande taxa ett flertal

olika tullsatser ifrågakomma; de ligger utom i rena undantagsfall mellan 40

och 75 öre per kg. Tulltaxekommittén har föreslagit en enhetlig tull av 30

öre per kg. I propositionen framhålles att normaltullsatserna till följd av

sockerskatten torde komma att i genomsnitt uppgå till närmare 35 öre per

kg. Med hänsyn därtill förordar departementschefen att tullen upptages till

nämnda belopp. I motionen I: B 141 påyrkas en tull av 30 öre per kg. Från

industrihåll hemställes däremot om en tull av 45 öre per kg.

Motionsyrkandet grundar sig på den principiella uppfattningen att hänsyn

inte bör tagas till sockerskatten vid bestämmande av tullsatserna. Detta

spörsmål har behandlats under nr 04.06. Utskottet har därvid avstyrkt förenämnda

yrkande.

Till stöd för industriens hemställan framhålles att en höjning av tullen

med 5 öre per kg inte utgör tillräcklig kompensation för skatten på sockret

i här avsedda produkter. Av propositionen framgår emellertid att departementschefen

vid framläggande av sitt förslag inte heller avsett att så skulle

vara fallet utan beräknat tullsatsen med hänsyn till hela råvarubelastningen

(inkl. sockerskatten) för skilda produkter och därvid funnit den föreslagna

tullsatsen innebära en lämpligt avvägd tull. Enligt utskottets uppfattning

finnes inte anledning frångå departementschefens förslag, som tillstyrkes av

utskottet.

Nr 20.07. Enligt gällande taxa utgår tullen för saft med belopp varierande

mellan 15 och 40 öre per kg, beroende på saftens art, eventuell sockertillsats

samt kärlens storlek. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 öre per

kg för osockrad citrussaft i kärl över 3 kg bruttovikt, 20 öre per kg för annan

osockrad saft i dylika kärl samt 25 öre per kg för övriga varuslag (en

ledamot har reserverat sig mot förslaget under framhållande av att tullsatserna

borde sättas i relation till saftens koncentrering). I propositionen

framhålles beträffande sockrad saft att sockerskatten medför eu ökad belastning

som varierar inom ganska vida gränser; med hänsyn till alt norinaltullsatsen

i allmänhet inte torde komma att överstiga 30 öre per kg (beräknat

på vikten inkl. vanliga glasflaskor) förordar departementschefen att

tullen för sockrad saft bestämmes till nämnda belopp. I övrigt ansluter sig

departementschefen lill kommitténs förslag.

s. 292 Kontrollera mot PDF

292

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionerna I: B 58 och II: B 68, I: B 87 och II: B 122 samt motionen

II: B 119 framställes vissa yrkanden beträffande koncentrerad must, vilken

i egenskap av osockrad saft enligt propositionen skulle beläggas med en tull

av 20 öre per kg. Yrkandena går ut på att sådan vara skall beläggas med högre

tull, enligt vissa motioner i den grad som svarar mot varans koncentration,

enligt andra med ett preciserat belopp av 1 kr. per kg.

I fråga om sockrad saft yrkas i motionen I: B 141 att den i propositionen

föreslagna tullen sänkes till 25 öre per kg. Från industrihåll har däremot

hemställts att tullen måtte höjas till 40 öre per kg.

Frågan om tullen på koncentrerad saft har varit föremål för behandling

redan i tulltaxekommittén, som (med förut berörda reservation) ansett att

det skulle erbjuda stora svårigheter att verkställa en differentiering av tullen

efter koncentrationen. I propositionen framhålles att det givetvis icke är

helt tillfredsställande med samma tullsats för koncentrerad och icke koncentrerad

vara. I princip vore uppenbarligen en differentiering motiverad,

så att den koncentrerade varan åsattes högre, den icke koncentrerade varan

lägre tull än enligt kommittéförslaget. Det framhålles emellertid att importen

av koncentrerad must hittills inte torde ha varit av nämnvärd betydelse

för avsättningsmöjligheterna för den svenska frukten och att kommitténs

förslag inte innebär någon ändring av den nu gällande tullsatsen. Av skäl

som kommittén anfört och med hänsyn jämväl till nyss angivna omständigheter

finner departementschefen övervägande skäl tala för att tills vidare

godtaga kommitténs förslag. Därest det skulle visa sig att importen av koncentrerad

must blir av sådan omfattning att den i nämnvärd grad påverkar

avsättningen av svensk frukt, torde frågan om en differentiering av tullen

få upptagas till ny prövning.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och kan

följaktligen inte biträda yrkandena om en differentiering av tullen efter varans

koncentration.

Vad härefter beträffar frågan om tullen på sockrad saft är förhållandena

analoga med vad som anförts under nr 20.05 beträffande dit hänförliga produkter.

I överensstämmelse med den ståndpunkt utskottet därvid intagit kan

utskottet inte biträda vare sig motionärernas yrkande om sänkning eller industriens

framställning om höjning av den i propositionen föreslagna tullen.

I enlighet härmed tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker

ovannämnda motioner i vad de avser förevarande rubrik.

Kap. 21

Diverse näringsmedel

Nr 21.07. I tulltaxeförslaget är denna rubrik i sin helhet upptagen med

tullfrihet. Utskottet vill emellertid erinra att Kungl. Maj :t beträffande ett hit

hänförligt varuslag, nämligen fettemulsion, i samband med införandet av

accis å dylik vara erhållit riksdagens bemyndigande att förordna om uttagande

av en mot accisen svarande förhöjd tull. Med stöd av detta bemyndi
-

s. 293 Kontrollera mot PDF

293

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

gande äger sålunda Kungl. Maj :t förordna, att nämnda varuslag skall, såsom

f. n. är fallet, beläggas med tull av samma storlek som accisen.

Kap. 22

Drycker, alkohol och ättika

Nr 22.02. Läskedrycker var tidigare belagda med en tull av 21 öre per liter,

motsvarande skatt på inhemsk tillverkning av sådana produkter. I samband

med att skatten innevarande år höjts till 33 öre per liter har motsvarande

höjning vidtagits i fråga om tullen. I propositionen är tullsatsen,

med hänsyn jämväl till sockerskatten, upptagen till 35 öre per liter. I motionen

I: B 141 påyrkas en tull av 21 öre per liter.

Ehuru den höjning i förhållande till kommittéförslaget som propositionen

innebär endast till mindre del hänför sig till sockerskatten, torde motionärernas

yrkande sammanhänga med deras allmänna uppfattning att hänsyn

inte bör tagas till nämnda skatt vid tullsatsernas fastställande. Denna fråga

har närmare behandlats under nr 04.06. I överensstämmelse med vad utskottet

därvid anfört får utskottet, med avstyrkande i berörda del av ifrågavarande

motion, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. VI

Kap. 29

Organiska kemiska föreningar

Nr 29.01 och 38.19 IJ. Vissa produkter som enligt gällande tulltaxa i och

för sig är belagda med en tull av 15 % av värdet, nämligen alkylbensener

! alkylbensoler), alkylnaftalener (alkylnaftaliner), alkylfenoler och arylfenoler,

skall enligt en anmärkning i taxan vara fria från tull, när de är avsedda

att användas vid tillverkning av plaster eller uppblötningsinedel; anmärkningen

i fråga tillkom i samband med en år 1950 genomförd provisorisk

reglering av tullarna på plastområdet i avvaktan på en allmän revision

av taxan.

Tulltaxekommittén har inte föreslagit någon särbehandling av ifrågavarande

produkter med undantag av att butylfenol och amylfenol i enlighet

med ett från industrins sida framfört förslag (oavsett användningen) upptagits

i nr 29.06 med tullfrihet. Varorna i fråga skulle därför med nämnda

undantag bli belagda med en tull av 12 % av värdet och detta vare sig de

såsom isolerade kemiska föreningar faller under kapitel 29 eller såsom

blandningar blir hänförliga till den under nr 38.19 upptagna slumprubriken

för kemiska preparat. Förslaget till nordisk tulltaxa överensstämmer i nu

berörda hänseenden med tulltaxekommittcns förslag. Departementschefen

framhåller i propositionen att tullfriheten för här åsyftade produkter vid

s. 294 Kontrollera mot PDF

294

Bevillningsutskottets betänkande nr B l är 1958

användning såsom råvaror vid vissa tillverkningar införis i avvaktan på en

allmän revision av tulltaxan. Med hänsyn till den omprövning av tullskyddet

för de berörda färdigvarorna, som nu verkställts, torde ifrågavarande

användning inte längre motivera befrielse från tull. På grund härav och med

hänsyn jämväl till den nordiska samordningen finner departementschefen

inte anledning frångå tulltaxekommitténs och nordiska utskottets samstämmiga

förslag.

I motionerna I: B 180 och II: B 224 påyrkas tullfrihet för vissa av ifrågavarande

produkter, nämligen alkylbensener, under åberopande av att införandet

av tull på detta varuslag, vilket inte är föremål för tillverkning

inom landet, skulle avsevärt fördyra de tvättmedel i vilka sådana produkter

ingår.

Av skäl som departementschefen anfört och med hänsyn jämväl till ovissheten

om i vad mån tullfriheten skulle komma tvättmedelskonsumenterna

till godo finner utskottet inte tillräcklig anledning föreligga att undantaga

ifrågavarande produkter från den för organiska kemiska produkter i allmänhet

gällande tullen och får därför hemställa att ovanberörda motioner

inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Nr 29Åt A och 30.03 A. Tullen för penicillin och penicillinpreparat utgår

f. n. med 30 öre per miljon internationella enheter (I. E.). Tulltaxekommittén

har funnit övervägande skäl tala för att icke omedelbart vidtaga någon

ändring av tullen men förordat en omprövning av frågan efter ytterligare

några års erfarenheter. Fyra av kommitténs tio ledamöter har emellertid

direkt uttalat sig för en omedelbar eller successiv avveckling av tullen

med hänvisning till den eljest i tulltaxan genomförda principen om tullfrihet

för läkemedel. Denna princip är accepterad i förslaget till gemensam

nordisk tulltaxa, enligt vilken tullfrihet således skall gälla även för nu

ifrågavarande preparat. I det nu framlagda tulltaxeförslaget är varorna upptagna

med tullfrihet, dock med anmärkning att den nuvarande tullen skall

bibehållas t. o. in. den 31 december 1960. I motionen II: B 84 har yrkats i

första hand att den nuvarande tullen bibehålies, i andra hand att tullen

bibehålies tills vidare och att frågan upptages till förnyad prövning år 1960.

För egen del finner utskottet liksom departementschefen övervägande

skäl tala för en avveckling av tullen. Den föreslagna övergångstiden får enligt

utskottets uppfattning anses ge skäligt rådrum för vidtagande av de

åtgärder som kan befinnas påkallade i anledning av tullens avskaffande.

Hinder föreligger givetvis icke att överväga en förlängning av denna tid,

därest detta skulle visa sig nödvändigt.

Kap. 30

Farmaceutiska produkter

Nr 30.03 A behandlas tillsammans med 29.44 A.

Nr 30.0t B. För denna rubrik föreslås i propositionen en tull av 12 % av

värdet. Förslaget sammanhänger med att tullsatsen för vävnader upptagits

s. 295 Kontrollera mot PDF

295

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

till nämnda siffra. Vid behandlingen av textilområdet har utskottet emellertid

funnit sig böra föreslå eu tullsats av 13 % av värdet för vävnader i allmänhet.

Med hänsyn därtill förordar utskottet att en tullsats av sistnämnda

storlek fastställes även vid den här föreliggande rubriken.

Kap. 32

Garvämnes- och färgämnesextrakter; garvsyror och derivat därav; färgämnen,

lacker och andra beredda färger; kitt- och spackelfärger;

tryckfärger, bläck och tusch

Nr 32.01. Vegetabiliska garvämnesextrakter är f. n. tullfria och har i enlighet

med tulltaxekommitténs och nordiska samarbetsutskottets förslag

upptagits med tullfrihet även i det nya tulltaxeförslaget. I motionen II: B 37

framfört yrkande om införande av tull, vilken skulle vara suspenderad så

länge visst konsumtionsgarantiavtal föreligger, motiveras främst med tillverkningens

betydelse ur beredskapssynpunkt. I likhet med motionärerna

finner utskottet det ur nämnda synpunkt angeläget att tillverkning av ifrågavarande

produkter äger rum inom landet. Tillverkningens existens synes

emellertid tills vidare vara säkerställd genom nyssnämnda överenskommelse.

I betraktande härav anser utskottet liksom departementschefen icke tillräckliga

skäl föreligga att nu vidtaga någon ändring av gällande tullfrihet.

Nr 32.09. Till detta nummer hänförliga skeppsbottenfärger drager f. n.

en tull av 15 öre per kg. I tulltaxeförslaget är dylika färger icke särskilt

nämnda; de kommer på grund av sin beskaffenhet mestadels att draga en

tull av 12 % av värdet. I motionerna I:B 60 och II: B 72 framställes icke

i och för sig någon erinran mot storleken av den föreslagna tullen, utan

yrkandet om tullfrihet grundas på att övergången till värdetull skulle omöjliggöra

eller avsevärt försvåra varvsrestitutionsförfarandet. I anledning härav

må till en början framhållas att man visserligen torde kunna räkna med

att varvsindustrirestitution i praktiken åtnjutes för den övervägande delen

av varuslaget i fråga men att en icke oväsentlig del torde användas för

icke restitutionsberättigat ändamål och att motionsyrkandet skulle innebära

borttagande av det tullskydd som denna del av produktionen åtnjuter.

Frånsett detta vill det enligt utskottets uppfattning synas som om motionärerna

överskattat de svårigheter som skulle vara förenade med tillämpning

av restitutionsförfarandet på ifrågavarande färger. Värdetull förekommer

redan nu på åtskilliga varuslag, för vilka restitutionsförfarandet tillämpas,

och den omständigheten att beställarna själva ställer färgerna till förfogande

synes icke behöva medföra några större problem vid bestämmandet av

deras tullvärde. Inom tullverket pågår vidare enligt vad som framgår av

propositionen utredningar i syfte att åstadkomma förenklingar över huvud

taget av varvsindustrirestitutionen. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner

utskottet icke tillräckliga skäl föreligga att på denna punkt avvika

från Kungl. Maj:ts förslag.

s. 296 Kontrollera mot PDF

296 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 33

Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer, toalettmedel

och kosmetiska preparat

Nr 33.06 .4. För parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr

33.06) föreslås i propositionen en tull av 12 % av värdet, vilken tull såvitt

angår varor innehållande alkohol skulle kompletteras med en tull av

2 kr. per kg. I motionerna I: B 62 och II: B 40 samt I: B 63 och II: B 71

yrkas att någon kompletterande vikttull icke måtte utgå. Nämnda tull sammanhänger

med beskattningen av sprit för tekniska ändamål, och ett bifall

till motionerna torde förutsätta att denna skatt avskaffas. Förslag härom

har också väckts av tulltaxekominittén. Departementschefen har emellertid

förklarat sig inte vara beredd att upptaga denna fråga till prövning i

förevarande sammanhang. Utskottet anser sig inte heller nu böra ingå på

närmare övervägande av frågan om ett eventuellt avskaffande av ifrågavarande

skatt och kan i enlighet härmed inte heller biträda motionärernas vrkande

om slopande av den därav betingade kompletterande vikttullen på

här åsyftade preparat. Då emellertid vissa skäl synes tala för att skatten

och därmed tilläggstullen avskaffas, förutsätter utskottet att Ivungl. Maj :t

vid lämplig tidpunkt tager den väckta frågan under omprövning.

Kap. 37

Produkter för foto- eller kinobruk

Nr 37.03. Till denna position hänföres ljuskänsligt material i form av papper,

papp eller väv. Dylikt material användes huvudsakligen dels för fotografiskt

bruk, dels för ljuskopieringsändamål. I propositionen föreslås tullfrihet

för varor innehållande silver som ljuskänsligt ämne samt en tull av

8 % för papper och papp och 10 % för väv av annan beskaffenhet. Enligt

vad som framgår av tulltaxekommitténs i propositionen återgivna uttalande

skulle tullfriheten i praktiken närmast bli tillämplig på varor för fotografiskt

bruk och värdetullsatserna på varor för ljuskopieringsändamål. I vissa

motioner framförda yrkanden om tullfrihet synes närmast avse förstnämnda

varuslag och torde sålunda i huvudsak vara tillgodosedda i propositionen.

Enligt utskottets uppfattning finnes icke anledning frångå Kungl. Maj :ts

förslag.

Kap. 38

Diverse kemiska produkter

Nr 38.19. Tulltaxekominittén framhåller att det med hänsyn till det heterogena

varusortiment, som kommer att inbegripas under denna position, inte

är möjligt att här tillämpa någon systematisk uppdelning. Man får i mån av

behov specificera individuella varuslag, medan övriga produkter behandlas

s. 297 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1938

297

»i klump». Enligt kommitténs uppfattning bör de varuslag som inte kommer

att specificeras beläggas med samma tull som den organisk-kemiska industriens

produkter i allmänhet (12 % av värdet). För vissa blandningar av

oorganiskt material föreslås vidare en särskild bestämmelse. Beträffande

produkter som inte beröres av denna bestämmelse anser kommittén att en

eventuell avvikelse från den generella tullen 12 % av värdet får göras genom

att de individuella varuslagen upptages i särskilda underrubriker. Av praktiska

skäl bör en sådan specificering inte drivas alltför långt. Kommittén

har i huvudsak begränsat sig till att med tullfrihet upptaga de varuslag som

för närvarande är nämnda i tulltaxan utan tull. Frågan om tullfrihet eller

lägre tull för andra hithörande produkter bör enligt kommitténs uppfattning

anstå till dess praktisk erfarenhet vunnits om rubrikens tillämpning.

Departementschefen uttalar i propositionen att kommitténs förslag, såvitt

kan bedömas utan erfarenhet av den nya nomenklaturens praktiska tillämpning,

torde innebära en i princip lämplig utformning av taxebestämmelserna

och biträder detsamma med vissa smärre jämkningar.

Utskottet finner inte anledning till någon principiell erinran mot det av

Kungl. Maj:t framlagda förslaget. För utskottet har emellertid framhållits

att till denna rubrik kommer att hänföras bl. a. elektrodmassa för elektriska

ugnar och att denna vara med förslagets formulering skulle komma att draga

en tull av 12 % av värdet. Varan tulltaxeras f. n. såsom retortkol — under

vilken rubrik den är särskilt upptagen i den statistiska varuförteckningen

— och är i enlighet därmed tullfri. Då det här rör sig om ett relativt betydande

varuslag, beträffande vilket anledning till tullbeläggning inte i och

för sig torde föreligga, vill utskottet förorda att tullfriheten bibehålies. Enklast

synes detta kunna ske genom att varuslaget i fråga jämte närstående

produkter upplages i någon av de tullfria underrubrikerna i Kungl. Maj:ts

förslag, lämpligen i underrubriken 38.19 E.

Utskottet hemställer att riksdagen beträffande denna rubrik biträder

Kungl. Maj :ts förslag med den nyss angivna jämkningen.

AVD. VI1

Kap. 39

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav

Nuvarande bestämmelser i fråga om tullarna på plastområdet innebär i

stort sett att obearbetade plaster (basplaster) drager en tull av 10 % av

värdet och bearbetade plaster (plastfabrikat) en tull av 15 % av värdet

( tullen på vissa plattor har dock nedsatts till 13 % av värdet i samband med

GATT-förhandlingar år 1956). Från denna regel har undantag gjorts så

till vida att vissa basplaster och halvfabrikat är fria från tull. Det nu framlagda

tulltaxeförslaget innebär endast smärre, av tekniska skäl påkallade

jämkningar av nuvarande tullförhållanden.

s. 298 Kontrollera mot PDF

298 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionen I: B 141 förordas att tullfriheten utsträckes till att omfatta ytterligare

basplatser och då i första hand polyten (ur nr 39.02 A). Till stöd

härför anföres att de åsyftade varuslagen icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Frågan om tullfrihet för basplaster som icke tillverkas inom landet

har utförligt behandlats av tulltaxekommittén. Av skäl som återgives i

propositionen har kommittén ställt sig tveksam till att medgiva tullfrihet för

sådana basplaster och i stor sett endast föreslagit bibehållande av den tullfrihet

som nu i vissa fall är föreskriven. Huvudpunkterna i kommitténs argumentering

torde få anses vara dels olika plasters inbördes utbytbarhet och

konkurrens, dels svårigheten av en differentiering av tullen på plastfabrikaten

med hänsyn till en skiljaktig behandling av basplasterna. Även om de

av kommittén anförda skälen icke alltid gör sig gällande med samma styrka,

får det enligt utskottets uppfattning anses mycket vanskligt att föreskriva

eu särbehandling av vissa basplaster. Nordiska samarbetsutskottet har i sitt

förslag till gemensam nordisk tulltaxa intagit en ännu restriktivare hållning

än tulltaxekommittén, i det att utskottet med ett i förevarande hänseende

betydelselöst undantag icke föreslagit tullfrihet för några som helst

basplaster. I betraktande av vad sålunda anförts kan utskottet icke biträda

motionärernas yrkande om utsträckt tullfrihet för dylika produkter.

I motionen II: B 73 omnämnda alginsyror samt salter och estrar därav är

icke särskilt nämnda i nuvarande tulltaxa men har enligt praxis hänförts

till rubrikerna för lim med tull av 20 öre per kg. Enligt den nya nomenklaturen

hänföres varorna till plastkapitlet och är där jämte andra varuslag upptagna

i nr 39.06. Tullsatserna vid detta nummer har i propositionen upptagits

enligt samma principer som för övriga plastprodukter. Någon särbehandling

av alginsyror och derivat därav har icke föreslagits, varför de enligt

förslaget skulle draga en tull av 10 % av värdet. Detta är också fallet i förslaget

till gemensam nordisk tulltaxa, varför ett avskaffande av tullen skulle

avlägsna den svenska taxan från nämnda förslag. Vidare torde vad som ovan

anförts rörande plaster som icke tillverkas inom landet i princip få anses

äga tillämpning även här, låt vara att det i förevarande fall rör sig om ett

ganska speciellt varuslag. Med hänsyn till anförda omständigheter anser utskottet

sig icke kunna tillstyrka motionärens yrkande.

De i en framställning från A. G. Runo AB åsyftade råvarorna för tillverkning

av plastfibrer till borstar utgöres av vanliga basplaster (l. ex.

polystyren och polyvinylklorid) som finner användning för en mångfald olika

ändamål. Att i särskilda fall befria dylika produkter från tull av den anledningen

att de är avsedda för ovannämnda tillverkning kan enligt utskottets

uppfattning icke anses motiverat.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr R 1 år 1058

299

Kap. it)

Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

samt varor därav

AV kO.O7 B. Ax hit hänförliga varor drager med silke överklädd tråd en

t ull av ö kronor per kg och med bomull överklädd tråd en tull av 13 % avvärdet

(vid tiden för tulllaxekommitténs arbete utgick tullen med 2 kronor

per kg för sistnämnda varuslag; ändringen är en följd av 1955 års beslut om

särskild tullavgift). Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 10 % av

värdet. Departementschefen framhåller bl. a. att kommitténs förslag enligt

i betänkandet återgivna, på industriens kalkyler grundade uppgifter skulle

innebära, i fråga om bomullsöverklädd vara en betydande höjning av den

före juli 1955 gällande tullen och i fråga om silkeöverklädd vara en mindre

sänkning av tullen. Enligt departementschefens uppfattning finns inte anledning

frångå kommittéförslaget.

Tillämpningen av en tull av 10 % av värdet skulle enligt de prisuppgifter

utskottet erhållit, förutom en reduktion av värdetullen för bomullsöverklädd

tråd, i dagens läge innebära en avsevärt större sänkning av tullen på silkesöverklädd

tråd än vad fallet var enligt tidigare beräkningar. Med hänsyn

därtill och i betraktande jämväl av de förslag utskottet framlägger beträffande

textilområdet finner utskottet eu viss höjning av den i propositionen

föreslagna tullsatsen motiverad och föreslår att riksdagen måtte fastställa

tullsatsen vid här ifrågavarande rubrik till 12 % av värdet.

ATr

ringar), vilka är det helt dominerande varuslaget inom kap. 40, upptager

såväl tulltaxekommitténs som nordiska utskottets förslag en tull av 13 % av

värdet, men denna är i kommitténs förslag kombinerad med en minimitull

av 85 öre per kg. I propositionen framhålles att anordningen med minimitull

vid rådande prisläge icke skulle ha någon större betydelse i fråga om

ersättningsringar, men att den beträffande monteringsringar skulle innebära

en klar höjning över den föreslagna nordiska nivån. Vad som anförts till

stöd för införande av en minimitull kan enligt departementschefens uppfattning

icke i dagens läge motivera ett sådant avsteg från den nordiska samordningen.

I enlighet härmed föreslås i propositionen att tullsatsen bestämmes

till 13 % av värdet. I motionerna I: B 59 och II: B 39 yrkas att denna värdetull

måtte kombineras med den av tulltaxekommittén föreslagna minimilullen

85 öre per kg.

Den av departementschefen förordade tullsatsen innebär med nuvarande

priser för ersättningsdäck en viss sänkning; för monteringsdäck innebär

ilen däremot oavsett prisläget en viss höjning i förhållande till nuvarande

nivå. Att ändringen genomsnittligt sett icke är av större omfattning framgår

redan av de av motionärerna åberopade beräkningarna av importincidensen;

lager man hänsyn till alt monteringsdäcken torde svara för omkring

tre gånger så stor andel av den inhemska produktionen som av iinpor
-

s. 300 Kontrollera mot PDF

300

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

ten framstår ändringen som ännu obetydligare. Motionärernas argumentering

ger vid handen, att yrkandet om förstärkning av tullskyddet med minimivikttull

icke så mycket beror på nuvarande konkurrensläge utan främst

är betingat av farhågor för en framtida skärpning av konkurrensen, närmast

i vad avser monteringsringar. För sådana ringar innebär propositionen,

såsom redan nämnts, en viss om ock obetydlig höjning av tullen.

I övrigt får utskottet beträffande frågan om minimitull erinra om vad utskottet

anfört rörande möjligheten för Kungl. Maj :t att förordna om sådan

tull i händelse av import till onormalt låga priser. Vid bedömande av dylika

frågor bör hänsyn självfallet kunna tagas till sådana förhållanden som exportpremier

o. d. i ursprungslandet.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts

törslag på denna punkt, vilket således innebär att utskottet avstyrker de i

ämnet väckta motionerna.

AVD. VIII

Kap. il

Hudar, skinn och läder

Tullen för läder utgick tidigare efter vikten med olika tullsatser, motsvarande

enligt tulltaxekommittcns beräkningar för bottenläder 3 å 6 %

och för ovanläder 2 å 4 % av värdet, men ändrades genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift till 7 % av värdet. Tulltaxekommittén har med ett

i praktiken tämligen betydelselöst undantag föreslagit en tull av 8 % av

värdet (en ledamot har reserverat sig för en tull av 10 % av värdet). Med

hänsyn till att inom nordiska samarbetsutskottet för närvarande pågår utredning

rörande en gemensam nordisk marknad jämväl på detta område

har departementschefen funnit övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga

någon ändring av den år 1955 införda tullen. I motionerna I: B 119 och

II: B 151 påyrkas en tullsats av 10 % av värdet.

Enligt vad som framgår av de nyss återgivna siffrorna innebar den år

1955 vidtagna ändringen genomsnittligt sett eu avsevärd förstärkning av

garverinäringens tullskydd, och tullen får nu anses ligga på en ganska hög

nivå i jämförelse med flertalet andra varor. Framhållas bör nämligen att

eu mycket betydande del av lädrets värde faller på de tullfria råhudarna,

vilket bl. a. tager sig uttryck i att beräknade normaltullsatser icke blir mer

än ungefär hälften så höga som för exempelvis vävnader. Utskottet är medvetet

om att garverinäringen har att kämpa med ekonomiska svårigheter,

men det måste enligt utskottets uppfattning inge betänkligheter att för

undanröjande av dessa tillgripa ett tullskydd av den höjd som föreslagits

av motionärerna, i synnerhet som svårigheterna till avsevärd del torde bottna

i en allmän tendens till minskad läderförbrukning genom övergång till

andra material, en tendens som det icke är möjligt och knappast skulle vara

s. 301 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

301

önskvärt att hindra genom tullpolitiska åtgärder. Med hänsyn till det pågående

internationella utredningsarbetet finner utskottet i likhet med departementschefen

övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring

utöver den år 1955 genomförda höjningen av tullen. De föreliggande motionerna

avstyrkes således.

Kap. 42

Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Nr 42.03 A. Handskar var tidigare belagda med vikttullsatser, motsvarande

på importen räknat i genomsnitt ungefär 6 % av värdet, men genom

1955 års beslut om särskild tullavgift ändrades tullen till 10 % av värdet.

Enligt tulltaxekominitténs förslag skulle tullen fastställas till 12 % av värdet

(två kommittéledamöter har dock föreslagit en tull av allenast 10 %

av värdet). Departementschefen förordar med hänsyn till pågående nordiska

utredningsarbete att den år 1955 bestämda tullsatsen tills vidare bibehålies

oförändrad. I motionerna I: B 120 och II: B 156 påyrkas en tullsats av 15 %

av värdet.

I betraktande av att den år 1955 genomförda ändringen innehar en mycket

betydande tullhöjning, finner utskottet det tveksamt huruvida en ytterligare

höjning i dagens läge kan anses motiverad. Tullsatsen torde dock fortfarande

ligga på en med hänsyn till manufaktureringsgraden relativt låg

nivå och har icke varit tillräcklig för att hindra en avsevärd stegring av importen

med därav följande svårigheter för den inhemska produktionen. I

betraktande härav har utskottet funnit sig i så måtto kunna tillstyrka motionerna

I: B 120 och II: B 156 att utskottet förordar en höjning av tullen

till den av tulltaxekommittén föreslagna nivån eller 12 % av värdet.

Nr 42.03 B. För skinnkläder (andra än handskar) utgick tidigare vikttullar,

motsvarande i genomsnitt 2 å 3 % av värdet. Genom 1955 års beslut

om särskild tullavgift ändrades tullen emellertid till 8 % av värdet. I tulltaxekommitténs

förslag har tullen upptagits till 10 %. Av samma skäl som

beträffande handskar (nr 42.03 A) förordar departementschefen att den nuvarande

tullsatsen tills vidare bibehålies oförändrad. I motionerna I: B 120

och II: B 156 påyrkas en tullsats av 12 % av värdet. För egen del vill utskottet

framhålla dels att redan 1955 års tulländring innehar en flerdubbling

av tullen, dels att den inhemska produktionen på detta område intager

en helt dominerande ställning (produktion 20 ä 25 mkr, import mindre än

0,5 mkr per år). Att under sådana förhållanden i nuvarande läge ytterligare

höja tullen hör enligt utskottets uppfattning icke komma i fråga.

s. 302 Kontrollera mot PDF

302

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

AVD. IX

Kap. ii

Trä och varor därav; träkol

Allmänt. Enligt gällande taxa är obearbetat eller endast sågat virke samt

eu del speciella varuslag fria från tull; övriga hit hänförliga artiklar inkl.

hyvlat virke är belagda med vikttullar av olika storlek. Kungl. Maj :ts förslag

innebär vissa utvidgningar av tullfriheten så att denna bl. a. kommer åt!

omfatta även hyvlat virke; för de tullbelagda varuslagen föreslås tullsatser

varierande mellan 3 % och 10 % av värdet. I motionen I: B 141 ifrågasättes,

under åberopande av vissa reservanter inom tulltaxekommittén, huruvida

icke tullskvddet i allmänhet skulle kunna slopas på detta område.

Den åsyftade reservationen inom tulltaxekommittén avser produkter av vad

som i reservationen betecknas som skogsindustri (t. ex. sågverk) men däremot

icke av träförädlingsindustri i inskränkt bemärkelse (t. ex. snickerioch

möbelfabriker). I den mån motionärernas önskemål hänför sig till förstnämnda

varuslag torde de i stort sett få anses tillgodosedda genom avskaffandet

av tullen på hyvlat virke. Från de åberopade reservanterna inom

kommittén har inte heller beträffande trävaror anmälts annan avvikande

mening än ett yrkande om tullfrihet för kryssfaner och närstående artiklar

t nr 44.15). I fråga om detta varuslag skulle redan med hänsyn till det nordiska

utredningsarbetet föreligga svårigheter att slopa tullskyddet, vilket

förhållande av motionärerna själva anförts såsom argument mot ett frångående

av Kungl. Maj:ts förslag. Vad åter angår produkter av träförädlingsindustri

i inskränkt bemärkelse, beträffande vilka något förslag om generellt

avskaffande av tullskyddet icke tidigare framförts i samband med den

nu aktuella tulltaxerevisionen, kan en sådan åtgärd enligt utskottets uppfattning

icke anses motiverad. Med åberopande av vad sålunda anförts får

utskottet avstyrka motionen I: B 141 i här ifrågavarande del.

Nr ii. 13 A och ii.23 A. Parkettstav är icke särskilt nämnd i gällande

tulltaxa utan faller under rubriken för ej särskilt nämnda bearbetade trävaror.

Vid den underrubrik som på grund av varans beskaffenhet blir tilllämplig

är stadgad en tull av 30 öre per kg. Enligt tulltaxekommitténs förslag

skulle varan draga en tull av 6 % av värdet (en ledamot har doek

reserverat sig för en tull av 8 %), och samma tullsats är upptagen i förslaget

till gemensam nordisk tulltaxa (hittills framlagt förslag omfattar

dock endast den icke sammansatta staven). Enligt departementschefens

uppfattning föreligger icke anledning frångå tulltaxekommitténs och

nordiska utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 64 och II: B 63

samt II: B 75 påyrkas en tull av 10 % av värdet.

Utskottet vill för sin del framhålla att någon import av parkettstav praktiskt

taget icke förekommit, utan att marknaden helt domineras av den inhemska

produktionen. Motionärerna har icke heller åberopat några aktuella

avsättningssvårigheter på den svenska marknaden men framhåller att den

s. 303 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

303

nuvarande tullen motsvarar 15—20 % av värdet och befarar tydligen en

skärpt konkurrens till följd av tullnedsättningen. I en marknadssituation

som den nu föreliggande kan man emellertid icke räkna med att tullskyddet

helt utnyttjas. Tullnedsättningen får därför anses till större eller mindre

del vara nominell. I och för sig är den föreslagna tullsatsen icke heller någon

låg tull. Tager man hänsyn till varans mindre manufaktureringsgrad,

ligger denna tull klart över den av motionärerna åberopade tullsats av 10 %

av värdet, som föreslås beträffande flertalet trämanufakturartiklar. Med

hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet icke skäl förorda någon

ändring av Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 44.23 B. 1 nuvarande taxa är byggnadssnickerier hänförliga till slumprubriken

för trävaror. Tullsatserna varierar där mellan 5 och 60 öre per

kg beroende på träslag och ytbehandling. Tulltaxekommittén har föreslagit

tullfrihet med den motiveringen att något aktuellt behov av tullskydd

icke föreligger på detta område. Vid remissbehandlingen framfördes från

producenthåll erinringar mot detta förslag under åberopande bl. a. av dels

att utländsk konkurrens kunde befaras i framtiden, dels att tullfriheten i

vissa fall innebure ett negativt tullskydd. I sitt anförande till statsrådsprotokollet

uttalar departementschefen, att han delar tulltaxekommitténs uppfattning

att något aktuellt behov av tullskydd icke föreligger. Farhågor

för en framtida utländsk konkurrens kan enligt departementschefens uppfattning

icke motivera ett bibehållande av tullskyddet på detta område.

Förekomsten av ett negativt tullskydd är ett förhållande som i princip gäller

alla tullfria varuslag och torde i förevarande fall icke vara av någon

större reell betydelse. Han biträder därför tulltaxekommitténs förslag att

avskaffa tullen. Liksom eljest i sådana fall bör man givetvis, framhåller

departementschefen, med uppmärksamhet följa utvecklingen och, därest

ändrade konkurrensförhållanden så påkallar, vara beredd att taga frågan

under omprövning. I de nu föreliggande motionerna I: B 64 och II: B 63

samt II: B 75 rörande detta varuslag framföres i huvudsak sannna synpunkter

som under remissbehandlingen. I betraktande av att den inhemska

produktionen på detta område intager en fullständigt dominerande ställning,

vilken torde vara att tillskriva helt andra faktorer än det nominellt

existerande tullskyddet, och med hänsyn till de möjligheter att ingripa i

händelse av ett ändrat konkurrensläge, som departementschefen antytt,

finner utskottet icke skäl frångå Kungl. Maj:ts förslag.

AVD. X

Kap. 48

Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

Allmänt. Papp och papper samt arbeten därav är med undantag av tidningspapper

belagda med vikttullar av varierande höjd. Tulltaxekommittén

har beträffande papp och papper uttalat att det kan ifrågasättas huruvida

s. 304 Kontrollera mot PDF

304 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

under normala förhållanden tullskydd över huvud taget är erforderligt.

Med hänsyn till speciella konkurrenssituationer har kommittén dock ansett

sig icke böra föreslå ett avskaffande av de sedan länge bestående tulllarna

utan i regel förordat en tull av 5 % av värdet. I fråga om varor av

papp eller papper har kommittén mestadels föreslagit en tull av 8 %. En

av kommitténs ledamöter har reserverat sig och påyrkat tullfrihet för papp

och papper samt en tull av i regel 5 % av värdet för varor av sådant material.

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa överensstämmer beträffande

dessa varuslag i huvudsak med tulltaxekominitténs förslag. I den nu föreliggande

propositionen följer departementschefen i stort sett tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets förslag. I motionen I: B 141 ifrågasättes,

under åberopande av ovanberörda reservation, huruvida icke tullskyddet i

allmänhet skulle kunna slopas på detta område. Motionärerna framhåller

emellertid själva att det med hänsyn till de nordiska förhandlingarna

kanske föreligger svårigheter att nu genomföra en sådan åtgärd. Utskottet

delar denna uppfattning. Med hänsyn därtill får utskottet avstyrka motionen

i här ifrågavarande del.

Nr i8.07 B. Enligt tulltaxekominitténs förslag skulle den tull av 5 % av

värdet, som föreslogs beträffande papper och papp i allmänhet, gälla även

för sådant material med överdrag eller impregnering. Detta förslag mötte

såvitt angår gummerat papper vid remissbehandlingen erinringar under

framhållande av dels att förslaget innebure en avsevärd sänkning i jämförelse

med nuvarande tull (20 öre per kg) dels att tillverkningen på grund

av tullbelastningen på råvarorna skulle få ett negativt tullskydd. I det

nordiska förslaget har förevarande rubrik upptagits med en tull av 6 %

av värdet, vilken tullsats departementschefen också förordar i propositionen.

I motionen II: B 69 framställt yrkande om en tull av 10 % av värdet

grundar sig i huvudsak på liknande argument som de under remissbehandlingen

framförda.

Utskottet vill framhålla att ifrågavarande rubrik innefattar även andra

varuslag än gummerat papper; för vissa artiklar innebär förslaget en höjning

och för andra en sänkning av tullskyddet. Även om man betraktar

enbart gummerat papper visar det sig att priset varierar avsevärt, så att

den i propositionen föreslagna procentsatsen icke alltid innebär en sänkning

av tullen. I detta sammanhang må ifrågasättas huruvida det i motionen

angivna exemplet är helt representativt; enligt 1956 års industristatistik

låg medelpriset för gummerat papper vid kr. 2:50 per kg, vid

vilket prisläge propositionsförslaget innebär en relativt obetydlig tullsänkning.

Nämnas må även att importen visar ett medelpris av kr. 8: —

per kg och sålunda i allmänhet torde utgöras av helt andra typer än de

inhemska varorna. Huruvida tullskyddet är tillräckligt för att täcka tullbelastningen

på råvarorna beror givetvis också på prisläget. Teoretiskt kan

det otvivelaktigt inträffa att råvarutullen överstiger tullen på den färdiga

varan, men då man kan räkna med att tullen på det använda papperet

normalt icke utnyttjas torde det endast i undantagsfall föreligga ett faktiskt

negativt tullskydd. Vid övervägande av vad sålunda anförts finner

s. 305 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

305

utskottet icke tillräckliga skäl att föreskriva någon särbehandling av guinmerat

papper och kan därför icke tillstyrka bifall till motionen II: B 69.

IYr 8.21. Till denna rubrik med en föreslagen tullsats av 8 % av värdet

hänföres bl. a. de påskäggsattrapper som avses i motionen II: B 221. I nuvarande

taxa faller dylika artiklar under rubriken för ej särskilt nämnda

arbeten av papp eller papper med en tull av 50 öre — 1 kr 50 öre per kg.

I båda fallen rör det sig om en samlingsrubrik för en mångfald olika varuslag.

Att fastställa tullsatsen för en dylik rubrik med tanke på ett så speciellt

varuslag som det nu ifrågavarande torde inte kunna ifrågakomma,

och varuslaget är enligt utskottets uppfattning inte heller av den betydelse

att en utbrytning kan anses motiverad. Tillräckligt underlag för bedömande

i dylikt fall av tullsatsens lämpliga storlek kan f. ö. inte anses föreligga.

Liksom beträffande i samma motion upptagna konstgjorda blommor (nr

67.02) får utskottet därför avstyrka motionen och förorda bifall till Kungl.

Maj :ts förslag.

AVD. XI

Textilvaror

Förevarande avdelning i tulltaxenomenklaturen omfattar alster såväl av

textilindustrin i inskränkt bemärkelse som av konfektionsindustri^ Tullarna

på konfektionsområdet är emellertid i väsentlig grad konsekvenser av

tullarna på vävnader och andra produkter av den egentliga textilindustrin,

och det är sistnämnda område som spelar den dominerande rollen vid tullfrågans

bedömning och i första hand blir avgörande för tulltaxans utformning.

Att märka är vidare att tullförhållandena beträffande varor av silke i

hög grad avviker från vad som gäller för varor av andra textilmaterial. I anslutning

till tulltaxekommitténs och departementschefens framställning behandlar

utskottet därför i detta allmänna avsnitt endast det egentliga textilområdet

i vad avser produkter av annat material än silke. I fråga om varor

av silke samt konfektionsartiklar hänvisas till den följande detaljbehandlingen

under resp. kapitel.

Enligt tulltaxan var textilindustrins produkter tidigare belagda med vikttullar

av varierande storlek. Räknat efter den totala konsumtionen av vävnader

och trikå av annat material än silke skulle den genomsnittliga tullnivån

enligt tulltaxekommitténs beräkningar år 1950 ha utgjort något över

9 % och år 1954 ha sjunkit till något under 8 % av värdet; tullsatserna för

garn av samma material torde i allmänhet ha motsvarat 2 å 3 % av värdet.

Tulltaxekommittén uttalar i sitt betänkande att det förefaller sannolikt

all textilindustrin kommer att utsättas för en så bård konkurrens från utlandet,

alt ett bibehållande av den nuvarande tullnivån skulle medföra ödesdigra

verkningar för stora delar av densamma. Med hänsyn till den viktiga

roll som textilindustrin spelar i vårt lands näringsliv finner kommittén eu

20 liihang till riksdagens protokoll 195S. 7 samt. Nr 11 1

s. 306 Kontrollera mot PDF

306

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

sådan utveckling innebära allvarliga olägenheter även ur samhällets synpunkt.

Detta betyder icke att kommittén skulle avvisa strukturförändringar

inom textilindustrin, men det bör enligt kommitténs uppfattning vara angeläget

att undvika en stark och häftig hopkrympning av denna industri som

helhet betraktad, även om därför skulle fordras ett något högre tullskydd än

genomsnittet för andra industrier. Kommittén är av den uppfattningen att

en höjning av tullskyddet till normaltullsatsernas nivå — vilken enligt kommitténs

beräkningar i genomsnitt ligger vid ca It % för vävnader och ca

12 % för trikåvaror — icke skulle vara tillräcklig för att undvika allvarliga

rubbningar i näringslivet. Med hänsyn härtill har kommittén funnit skäl

föreligga att vid avvägningen av textilindustrins tullskydd godtaga en något

högre nivå. De tullsatser som kommittén föreslår beträffande vävnader och

trikåvaror ligger genomsnittligt sett omkring 3 enheter över normaltullsatsen.

Kommitténs förslag går således ut på tullsatser om 14 % av värdet för

flertalet vävnader och 15 % av värdet för trikåvaror. Beträffande garntullarna

framhåller kommittén att avvägningen mellan dessa samt vävnads- och

trikåtullarna närmast har betydelse för förhållandet mellan å ena sidan spinnerier

samt å andra sidan väverier och trikåfabriker. Kommittén föreslår

med beaktande bl. a. av föreliggande GATT-bindningar tullsatser mellan 5

och 12 % av värdet (i regel liggande vid eller under normaltullsatserna).

Reservationer mot kommitténs ståndpunktstagande har avgivits av tre

ledamöter. En reservant förordar till skillnad från kommittémajoriteten, som

föreslår en tullsats av 15 % för vissa vävnader, en enhetlig tullsats av 14 %

för alla vävnader. Tvenne reservanter uttalar bl. a. att kommittémajoriteten

enligt deras uppfattning ej till fullo beaktat tullhöjningens konsekvenser för

pris- och kostnadsläget inom landet och återverkningarna därav på hela den

svenska industrins internationella konkurrensmöjligheter samt förordar som

riktpunkter för tullsättningen på dessa områden en enhetlig tull av 12 %

för vävnader samt 14 % för trikåvaror.

Med beaktande av de utredningar kommittén verkställt fattades år 1955,

d. v. s. redan innan kommitténs betänkande framlagts, beslut om särskilda

tullavgifter på bl. a. textilområdet, innebärande att tullarna ändrades till

12 % av värdet för de flesta vävnader och 14 % av värdet för trikå; garntullarna

utgör enligt samma beslut 5 å 9 % av värdet. De sålunda införda

värdetullarna motsvarar i huvudsak den tullnivå som påyrkats av vissa

reservanter inom tulltaxekommittén.

Tulltaxekommitténs förslag har varit föremål för mycket delade meningar

vid remissbehandlingen, vilket framgår av vad departementschefen anfört.

I den nu föreliggande propositionen framhåller departementschefen att de

år 1955 genomförda provisoriska tulländringarna innebar en avsevärd förstärkning

av tullskyddet för textilvaror. Han erinrar vidare om att tullarna

på detta område f. n. är föremål för övervägande inom nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet i samband med utskottets fortsatta utredningar rörande

en gemensam nordisk marknad. Under sådana förhållanden finner han övervägande

skäl tala för att icke nu vidtaga någon ändring i de år 1955 be
-

s. 307 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

307

stämda tullsatserna. Detta bör dock icke utesluta smärre jämkningar, i den

mån sådana av tekniska eller liknande skäl befinnes påkallade. Frånsett

sådana jämkningar överensstämmer propositionen sålunda med nuvarande

tullsatser.

Enligt det i motion I: B 141 framförda yrkandet skulle de nuvarande tullsatserna

i genomsnitt sänkas med en enhet för vävnader och två enheter för

trikå, enligt det i motionerna I: B 37 och II: B 65 framförda yrkandet skulle

de i allmänhet höjas med 2 enheter för vävnader och 1 enhet för trikå.

Textilindustrien har under senare år haft att kämpa med betydande svårigheter.

I viss utsträckning kan dessa vara av tillfällig natur, men det kan

knappast råda någon tvekan om att man här också står inför en omvälvning

av strukturell art. I och för sig kan det icke anses riktigt vare sig att tillfälliga

omständigheter får bli bestämmande för tullsatserna på längre sikt

eller att tullpolitiken utformas så att man fördröjer en anpassning av näringslivet

efter ändrade förhållanden. Med hänsyn till den ställning textilindustrien

intager i vårt land är det emellertid, såsom tulltaxekommittén

framhåller, angeläget att söka undvika en stark och häftig hopkrympning

av denna industri. Tulltaxekommittén har varit enig om att härför kräves en

avsevärd förstärkning av det tidigare gällande tullskyddet och att det icke

skulle vara för ändamålet tillräckligt med de av kommittén beräknade normaltullsatserna.

Utskottet delar denna uppfattning. Var tullnivån exakt bör

placeras för att innebära en lämplig avvägning mellan de olika intressen som

här gör sig gällande får anses vara en omdömesfråga. Inom tulltaxekommittén

har olika uppfattningar i detta hänseende kommit till uttryck, men skiljaktigheterna

rör sig i regel endast om 1 å 2 enheter av procentsatsen. Enligt

utskottets uppfattning bör lösningen sökas inom ramen för dessa förslag.

Av de förut anförda siffrorna framgår att skiljaktigheten mellan dem i själva

verket får anses vara ganska ringa. I belysning av den erfarenhet som vunnits

genom de senare årens utveckling har utskottet för sin del beträffande

vävnader funnit sig böra stanna för ett tullskydd liggande mellan kommittémajoritetens

och huvudreservanternas nivå och i fråga om trikåvaror ansett

sig kunna acceptera kommittémajoritetens bedömning. Detta skulle innebära

en tullsats av 13 % för vävnader i allmänhet och 15 % för trikå. Huruvida

man i nuvarande läge bör genomföra den höjning av tullen utöver

1055 års provisoriskt bestämda nivå som sålunda enligt utskottets uppfattning

i och för sig är motiverad kan emellertid vara föremål för diskussion.

Departementschefen har för sin del med hänsyn till pågående nordiska utredningsarbete

funnit övervägande skäl tala för att icke nu vidtaga någon

egentlig ändring av 1955 års tullsatser. I och för sig kan goda skäl anföras

för att icke föregripa nämnda utredningar. Frågan om en gemensam nordisk

marknad befinner sig dock enligt utskottets uppfattning icke i ett sådant

läge alt den kan anses nödvändiggöra uppskov med avgörandet av en så vital

angelägenhet som textilindustrins tullskydd. Utskottet förordar därför en

omedelbar lösning av frågan enligt förut antydda riktlinjer.

I anslutning härtill har inom utskottet företagits en överarbetning av

s. 308 Kontrollera mot PDF

308

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

propositionens avsnitt rörande textilvaror (inkl. silke och konfektion) i

syfte att där så erfordras anpassa detalj förslagen efter den allmänna bedömning

av skyddsnivån som kommit till uttryck i förut angivna tullsatser

för vävnader och trikå. Resultatet av denna överarbetning framgår av

en härvid fogad bilaga, vari för varje position angives, förutom den tullsats

som föreslås av utskottet, jämväl de tullsatser som föreslagits av

Kungl. Maj :t och av tulltaxekommittén. I sådana fall då utskottet vid föreliggande

skiljaktigheter mellan de båda sistnämnda förslagen stannat för

en mellanliggande tullsats eller då utskottets förslag endast innebär tillämpning

av förut angivna generella tullsatser har ytterligare kommentarer till

utskottets ståndpunktstagande i regel inte ansetts erforderliga. I övrigt

kommer närmare motivering för de framlagda förslagen att lämnas i det

följande under varje särskilt kapitel.

Kap. 50

Natursilke

Nr 50.00 och 50.10. Enligt såväl kommittéförslaget som propositionen

skulle vävnader av natursilke draga samma tull som vävnader i allmänhet

av annat material än silke. I överensstämmelse härmed och under hänvisning

till vad som anförts i det allmänna textilavsnittet föreslår utskottet att

tullen fastställes till 13 % av värdet.

Kap. 51

Andlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Nr. 51.01 A. Garn av ändlösa syntetiska textilfibrer (syntetsilke) drager

enligt gällande taxa en tull av 2 kr. per kg, vilket för de vanligaste kvaliteterna

torde motsvara 4 å 6 % av värdet. Någon inhemsk tillverkning av dylikt

garn förekommer icke, men planer därpå har åtminstone tidtals varit

tör handen. I syfte att uppmuntra tillkomsten av en sådan produktion har

tulltaxekommittén föreslagit att tullen under uppbyggnadsperioden fastställes

till 20 % av värdet, vilken tull dock icke skulle sättas i kraft förrän den

inhemska produktionen nått viss omfattning. Två ledamöter av kommittén

har reserverat sig tör en tull av 13 % av värdet eller samma tullsats som

dessa ledamöter påyrkat för garn av rayonsilke. Departementschefen uttalar

att han i likhet med tulltaxekommittén finner skäl tala för att nu fastställa

ett tullskydd som en inhemsk produktion kan räkna med men att

suspendera tullen i avvaktan på att en sådan produktion kommer till stånd.

Han kan emellertid inte tillstyrka ett tullskydd av den storlek kommittén

föreslagit. Enligt hans uppfattning får en tull av 12 % av värdet, alltså

samma tullsats som föreslagits bl. a. för den organiska kemiska industrien,

anses vara för ändamålet lämpligt avvägd. Tullens ikraftträdande bör på sätt

s. 309 Kontrollera mot PDF

309

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

kommittén föreslagit bli beroende på särskilt beslut av Kungl. Maj:t. Att såsom

från industrihåll påyrkats redan nu sätta tullen i kraft för nyloncord

tinner han icke tillräckligt motiverat. I enlighet med vad sålunda anförts

biträder departementschefen vad kommittén föreslagit i fråga om syntetsilke

med den ändringen att tullsatsen upptages till 12 % av värdet. Vad motionerna

beträffar går det i motionen I: B 141 framställda yrkandet ut på att

tullsatserna icke skall sättas högre än normaltullsatserna. Någon normaltullsats

har på grund av frånvaron av inhemsk produktion icke beräknats för

syntetsilkegarn, men det torde kunna förutsättas att en sådan tullsats skulle

överstiga den i propositionen föreslagna. I motionerna I: B 37 och II: B 65

yrkas bifall till tulltaxekommitténs förslag med accepterande av den föreslagna

suspenderingen. Motionerna I: B 36 och II: B 41 avser närmast rayonsilke

(nr 51.01 B) och berör i fråga om syntetsilke endast cordgarn; för sådant

garn påyrkas den av tulltaxekommittén föreslagna tullen 20 % av värdet

utan någon suspendering och med en minimitull av 2 kr per kg.

Frånsett spörsmålet om cordgarn torde enighet råda om att syntetsilkegarn

skall vara fritt från tull så länge tillverkning icke förekommer inom landet.

Tulltaxekommitténs förslag att i förväg fastställa det tullskydd, som en inhemsk

tillverkning skall kunna räkna med, men tills vidare suspendera tullen,

har icke någon tidigare motsvarighet i svensk tullagstiftning. Enligt

utskottets uppfattning föreligger icke tillräckliga skäl för införande av en

dylik anordning på tullpolitikens område, varför utskottet förordar att varan

på vanligt sätt upptages med tullfrihet i taxan.

Mellan cordgarn av syntetsilke och motsvarande produkt av rayonsilke

föreligger såvitt utskottet kan bedöma sådan substituerbarhet att det

icke är möjligt alt lämna den förstnämnda varan utan tull. Tullen bör enligt

utskottets uppfattning avvägas så att tullbelastningen på corden i ett

uäck uppgår till samma belopp oavsett vilket av de nämnda materialen

som kommer till användning. Med ledning av erhållna pris- och viktuppgifter

har utskottet funnit en tullsats av 16 % av värdet innebära en ur nämnda

synpunkt lämpligt avvägd tullsats.

AV 51.01 B. För garn av ändlösa konstgjorda textilfibrer (rayonsilke) utgår

f. n. tull med 2 kr. per kg. Tullen motsvarar, räknat på 1957 års import,

ca 25 % av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit att tullen fastställes

till 20 % av värdet men att den efter förslagsvis fem år omprövas i syfte

atl om möjligt ernå bättre överensstämmelse med den tullnivå som i allmänhet

föreslagits för jämförbara varuslag. Två ledamöter har reserverat

sig för en tull av allenast 13 % (ungefär motsvarande normaltullsatsen).

I den nu föreliggande propositionen uttalar departementschefen att den

nuvarande tullen är anmärkningsvärt hög och alt en nedsättning av densamma

får anses motiverad. Kommitténs förslag innebär också eu avsevärd

sänkning av tullen, och departementschefen har kommit till den uppfattningen

att den av kommittén föreslagna tullnivån i dagens läge får anses

vara vä 1 avvägd. Någon ytterligare sänkning är han således inte nu beredd

atl förorda. Han delar emellertid kommitténs uppfattning att tullen senare

s. 310 Kontrollera mot PDF

310

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

bör göras till föremål för omprövning. I enlighet med vad sålunda anförts

biträder departementschefen tulltaxekommitténs förslag om en tull av 20 %

av värdet. Vad beträffar ett under remissbehandlingen framfört yrkande om

minimivikttullar hänvisar han till vad som anförts om sådana tullar vid behandlingen

av frågan om kvantitets- eller värdetull. Motionsvis har framförts

yrkanden i skilda riktningar. Det generella yrkandet i motionen I: B

141 skulle för här ifrågavarande produkter innebära tillämpning av en tull

av (högst) 13 % av värdet, under det att yrkandet i motionerna I: B 36 och

II: B 41 går ut på att jämsides med den i propositionen föreslagna värdetnllen

bibehålla den nu utgående vikttullen som minimitull. 1 detta sammanhang

bör även observeras de sistnämnda motionernas yrkande beträffande

cordgarn av syntetsilke, vilket motiveras med konkurrensen mellan

dylikt garn och motsvarande produkt av rayonsilke och sålunda i sak avser

tullskyddet för rayonsilkeindustrien.

1 nuvarande tulltaxa skiljes icke mellan olika slag av silke, utan samma

vikttullsats gäller för såväl natur silke som konstsilke. Tullen har ursprungligen

tillkommit som en finanstull på natursilke men fungerar givetvis som

skyddstull för rayonsilke och innebär som sådan ett mycket högt skydd.

Även den i propositionen föreslagna tullsatsen ligger på en för svenska förhållanden

anmärkningsvärt hög nivå, och det bör enligt utskottets uppfattning

knappast ifrågakomma att på längre sikt bibehålla ett tullskydd av

denna höjd. Förslaget innebär dock en avsevärd sänkning av den nuvarande

lullsatsen. Visserligen torde tullskyddet enligt vad som även medgives från

motionärshåll i allmänhet knappast helt utnyttjas, varför effekten av tullsänkningen

icke torde bli så stor som antydes av den siffermässiga jämförelsen.

Försiktigheten bjuder emellertid att icke omedelbart vidtaga eu

alltför genomgripande reduktion av industriens nuvarande tullskydd, och utskottet

finner departementschefens förslag innebära en lämplig avvägning

i detta hänseende. Följaktligen kan utskottet icke tillstyrka vare sig det i

motionen I: B 141 framförda yrkandet om lägre tull eller det i motionerna

I: B 36 och II: B 41 framförda yrkandet om kombinerad tull, vilket sistnämnda

skulle innebära en höjning av tullskyddet icke blott i jämförelse

med det i propositionen framlagda förslaget utan även jämfört med nuvarande

förhållande. I den mån så i vissa situationer kan befinnas påkallat bör

dock givetvis hinder icke möta att på sätt utskottet i annat sammanhang

förordat temporärt komplettera värdetullen med en minimitull av lämplig

storlek. I detta sammanhang bör också nämnas att utskottet enligt vad som

redovisats i det föregående funnit sig böra i huvudsak tillmötesgå det i motionerna

I: B 36 och II: B 41 framställda yrkandet beträffande tullbeläggning

av cordgarn av syntetsilke.

AV 51.02 och 51.03. I överensstämmelse med den princip som tillämpats

i såväl kommittéförslaget som propositionen föreslår utskottet att vid dessa

positioner upptages samma tullbestämmelser som för varor av motsvarande

material under nr 51.01. Förslaget innebär tullfrihet för syntetiska fibrer

och tillgodoser därigenom åtminstone i det väsentliga syftet med motioner
-

s. 311 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 311

na I: B 62 och II: B 40 samt II: B 155 i vad de avser varor av här ifrågavarande

slag.

Nr 51.0i. För bestämmande av tallen på vävnad av svntetsiike spelar tallen

på garn av detta material en avgörande roll. I fråga om vävnader i allmänhet

förordar departementschefen med hänsyn till den ståndpunkt han

intagit beträffande garnet en tullsats av 14 % av värdet; under den tid då

tullen på garnet skulle vara suspenderad finner han en tull för vävnaderna

av 10 % av värdet lämpligt avvägd. För cordväv av syntetsilke anser departementschefen

emellertid i likhet med tulltaxekommittén att i tullhänseende

bör gälla samma bestämmelser som för garn av nämnda material (jfr

nr 51.01). Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om

tullen på garn av syntetsilke finner utskottet tullen på vävnader i allmänhet

av detta material böra baseras på tullfrihet för garnet, och utskottet har

i betraktande av sina förslag i övrigt på textilområdet funnit 12 % av värdet

innebära en lämplig avvägning av tullen. Vad angår cordväv delar utskottet

uppfattningen att varan bör draga samma tull som cordgarn av samma

material och förordar i enlighet därmed en tull av 16 % av värdet (jfr

nr 51.01 A).

Även när det gäller rayonsilkevävnad bör tullen givetvis bestämmas med

beaktande av tullen på motsvarande garn. Departementschefen har i likhet

med tulltaxekommittén föreslagit en tull av 20 % av värdet för båda varuslagen,

vilket innebär ett något högre skydd för väverierna än som föreslagits

beträffande vävnader av annat textilmaterial. Anledningen härtill är att

den nuvarande tullen i allmänhet ligger på en högre nivå, så att förslaget i

motsats till vad fallet är med andra vävnader innebär en tullnedsättning.

Förhållandena är således i stort sett analoga med vad som gäller i fråga om

ravonsilkegarn. I överensstämmelse med den ståndpunkt som utskottet intagit

beträffande sistnämnda varuslag biträder utskottet Kung!. Maj :ts förslag.

Vad beträffar de i motionerna I: B 36 och II: B 41 framställda yrkandena

om minimitullar får utskottet även här hänvisa till sitt allmänna uttalande

i denna fråga.

Kap. 52

Textilvaror i förening med metall

I fråga om detta kapitel, beträffande vilket något särskilt motionsyrkande

inte föreligger, biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Kap. 53

Ull och andra djurhår

Förutom att utskottet hänvisar till vad som anförts i det allmänna textilavsnittet

jämte den vid betänkandet fogade bilagan får utskottet beträffande

nedan angivna positioner framhålla följande.

s. 312 Kontrollera mot PDF

312

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Nr 53.11 B. För vävnader av ull (andra än sådana med minst 40 % rayonsilke),

vilka enligt tulltaxekommitténs förslag genomsnittligt skulle erhålla

något starkare skydd än exempelvis vävnader av bomull, har utskottet funnit

skäl förorda en enhetlig tullsats, som med 1 enhet överstiger den eljest i

allmänhet föreslagna vävnadstullen. Utskottet föreslår således en tuil av

14 % vid denna rubrik.

Nr 53.11 B, 53.12 och 53.13. Del i motionerna I: B 117 och II: B 154

framställda yrkandet om minimitullar vid dessa rubriker avstyrkes av utskottet

under åberopande av dess allmänna uttalande rörande minimitullar.

Kap. 54

Lin och rami

Med hänvisning i övrigt till det allmänna textilavsnillet samt den vid betänkandet

fogade bilagan får utskottet beträffande hit hänförliga vävnader

anföra följande.

Nr 54.05. Enligt såväl tulltaxekommitténs förslag som Kungl. Maj:ts proposition

skulle tullen för vävnader av lin ligga 1 enhet över tullen på vävnader

av exempelvis bomull; i överensstämmelse med denna princip föreslår

utskottet att tullen vid denna rubrik upptages till 14 % av värdet.

Kap. 55

Bomull

I fråga om detta kapitel synes inte föreligga några spörsmål av beskaffenhet

att påkalla särskilda kommentarer från utskottets sida utöver vad

som anförts i det allmänna avsnittet rörande textilvaror samt den vid betänkandet

fogade bilagan.

Kap. 50

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Vissa här upptagna produkter beröres av en särskild motion, vilken närmare

behandlas under nr 56.01 här nedan. I övrigt får utskottet beträffande

hithörande varuslag hänvisa till det allmänna avsnittet rörande textilvaror

jämte den härvid fogade bilagan.

Nr 56.01. Till detta nummer hänförliga korta syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer (syntetull resp. rayonull) drog förut samtliga en tull av 15 öre

per kg. Tulltaxekommittén föreslog en tull av 8 % av värdet, vilken dock

beträffande syntetull inte skulle sättas i kraft, förrän den inhemska tillverkningen

nått en viss omfattning. Förslaget har såvitt angår rayonull provisoriskt

genomförts i och med 1955 års beslut om särskild tullavgift; i fråga

s. 313 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

313

om syntetull kvarstår tullen vid förut angivna belopp. I propositionen uttalar

departementschefen i fråga om rayonull att han inte finner anledning

frångå principen att t. v. bibehålla 1955 års tullsatser. I enlighet härmed

föreslås att varan upptages med oförändrad tull av 8 % av värdet. Vad beträffar

syntetull biträder departementschefen tulltaxekommitténs förslag

om en tull av 8 % av värdet även för detta varuslag. Då en produktion av

viss betydenhet numera förekommer inom landet, förordas att tullen blir

gällande omedelbart vid ikraftträdandet av den nya taxan. I fråga om rayonull

har förslaget inte föranlett någon erinran i de avgivna motionerna, och

vad beträffar syntelull har den föreslagna tullsatsen som sådan inte heller föranlett

något yrkande. Däremot har i motionerna I: B 56 och II:B 67 hemställts

att tullen tills vidare skall vara suspenderad för annan syntetull än

akrylull.

Motionärerna framhåller till stöd för sitt yrkande att det finns olika huvudtyper

av syntetull med varierande egenskaper och olika användningsområden

samt att f. n. endast akrylull är föremål för inhemsk tillverkning.

Enligt utskottets uppfattning kan man emellertid inte helt bortse från att

de olika typernas användningsområden i större eller mindre utsträckning

griper över varandra. Även frånsett detta synes tvekan kunna råda angående

lämpligheten av ett särskiljande i tullhänseende av ifrågavarande fibrer.

Ett dylikt särskiljande borde i princip föranleda differentiering jämväl

av tullen på garn och vävnader av ifrågavarande material, vilket emellertid

skulle medföra avsevärda tulltekniska olägenheter och inte ifrågasatts i

motionerna. Följden av en skiljaktig behandling av fibrerna blir då ett

varierande tullskydd för väverierna, beroende på om de arbetar med tullfria

eller fullbelagda fibrer. För exempelvis maskinfilttillverkningen skulle tullfrihet

för annan syntetull än akrylull tydligen innebära en förstärkning av

tullskyddet i jämförelse med propositionen. Nämnda tillverkning har genom

1955 års provisoriska tulländringar fått sitt tullskydd avsevärt förstärkt,

och det förslag utskottet i det följande framlägger rörande tullen på textilvaror

för tekniskt bruk (nr 59.17) innebär en ytterligare höjning av tullen.

I betraktande av att den inhemska produktionen intager en helt dominerande

ställning på den svenska marknaden kan någon ytterligare förstärkning

av tullskyddet genom suspendering av tullen på viss syntetull enligt utskottets

uppfattning inte anses erforderlig. Vad produktionen för export beträffar

må framhållas att industrien kan få restitution av tullen på importerade

råvaror. Med hänsyn till vad som anförts i det föregående finner utskottet

övervägande skäl tala för att inte verkställa någon differentiering av tullen

på syntetull utan biträder på denna punkt Kungl. Maj:ts förslag. De förenämnda

motionerna avstyrkes sålunda av utskottet.

s. 314 Kontrollera mot PDF

314

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1058

Kap. 57

Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och vävnader därav

Frånsett de punkter som särskilt beröres i det följande torde utskottets

förslag, vilka redovisas i den vid betänkandet fogade bilagan, inte påkalla

några kommentarer utöver vad som anförts i det allmänna textilavsnittet.

Nr 57.06 och 57.10. I överensstämmelse med den allmänna ståndpunkt

utskottet intagit till frågan om textilindustriens tullskydd har utskottet jämväl

beträffande produkter av jute funnit sig böra föreslå en viss jämkning

uppåt i jämförelse med Kungl. Maj:ts förslag och därvid såvitt angår garn

funnit lämpligt att likställa varan med (grövre) garn av lin (nr 54.03).

Nr 57.08 och 57.12. I enlighet med den i såväl kommittéförslaget som

propositionen tillämpade principen har garn och vävnader av papper ansetts

böra likställas med motsvarande produkter av jute (nr 57.06 resp.

57.10).

Kap. 58

Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader; band;

snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar; spetsar; broderier

I fråga om varuslag som inte särskilt beröres i det följande torde några

kommentarer utöver vad som anförts i det allmänna textilavsnittet jämte

den vid betänkandet fogade bilagan inte vara erforderliga.

Nr 58.05—58.10 underrubrikerna för ändlösa syntetiska textilfibrer. I enlighet

med den i såväl propositionen som kommittéförslaget tillämpade

principen har hithörande varuslag likställts med vanliga vävnader av syntetsilke

(51.04 A 2).

Nr 58.05—58.10 underrubrikerna för »annat textilmaterial». Enligt tulltaxekommitténs

förslag ligger dessa varor 1 enhet, enligt propositionen 2

enheter över den vanliga vävnadstullen. Tvekan kan råda huruvida man

vid en höjning av vävnadstullen till 13 % bör bibehålla den högre marginalen.

Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten ur tullteknisk synpunkt av att

såvitt möjligt tillämpa samma tullsatser för de till nr 58.08—58.10 hänförliga

varuslagen som för trikåvaror förordar utskottet emellertid vid

dessa nummer en tull av 15 % av värdet. I fråga om de i nr 58.05—58.07

upptagna artiklarna har däremot en marginal av 1 enhet ansetts tillräcklig

och tullen följaktligen liksom i propositionen upptagits till 14 %.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

315

Kap. 59

Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn; tågvirke och linor samt varor

därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med impregnering eller

överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

I det följande behandlas särskilt vissa positioner, beträffande vilka motioner

föreligger (nr 59.05 A) eller vilka eljest ansetts påkalla särskilda

kommentarer; i övrigt torde få hänvisas till det allmänna lextilavsnitlet

jämte den vid betänkandet fogade bilagan.

Nr 59.01 A. Vid tullfrihet för syntetsilkegarn bör i princip hithörande

artiklar åtminstone inte draga högre tull än motsvarande artiklar av t. ex.

hampa (59.04 C). Med hänsyn till att tullen f. n. ofta är betydligt högre

har emellertid i såväl propositionen som kommittéförslaget förordats att

den högre tull, som skulle tillämpas sedan tullen på syntetsilkegarn satts

i kraft (14 resp. 20 % av värdet), tills vidare skulle få gälla även under

den tid garntullen kunde komma att vara suspenderad. Enligt utskottets

förslag under nr 51.01 A skulle emellertid någon tull för vanligt syntetsilkegarn

inte fastställas, varför tullsatsen för här ifrågavarande artiklar

inte kan bestämmas efter anförda grunder. Med hänsyn till sina förslag

i övrigt på textilområdet har utskottet emellertid funnit någon jämkning

uppåt av den i propositionen föreslagna tullsatsen motiverad och förordar

en tullsats av 15 % av värdet.

Nr 59.05 A. Enligt gällande tulltaxa drager fisknät av bomull en tull av

25 öre per kg och fisknät av annat material en tidl av 45 öre per kg. Tullsatserna

motsvarar en incidens av storleksordningen 1 % av värdet. Tulltaxekonunittén

föreslår en tull av 10 % av värdet, dock högst 2 kronor per

kg. Till stöd för sitt förslag anför kommittén bl. a. att fisknätstillverkningen

för närvarande närmast har ett negativt tullskydd, vilket med de föreslagna

nya garntullarna skulle ytterligare accentueras, därest tullen på

näten bibehölls oförändrad eller helt avskaffades. Kommittén har inte funnit

denna produktionsgren äga så mycket bättre konkurrenskraft än textilindustrien

i allmänhet att den under sådana förhållanden skulle kunna

upprätthållas i nämnvärd omfattning. Enligt kommitténs åsikt är emellertid

vidmakthållandet av fisknätstillverkningen ur olika synpunkter av intresse,

förutsatt att härför inte erfordras ett tullskydd som ur förbrukarsynpunkt

kan anses otillbörligt betungande. Vad tullsatsens storlek beträffar

har kommittén, som inte ansett förhållandena beträffande denna

speciella artikel vara direkt jämförbara med vad som gäller för exempelvis

beklädnadstextilier, närmast stannat för en nivå av 10 %. Detta skulle emellertid

innebära en högst betydande tullhöjning för de finare näten, vilka

endast i begränsad omfattning tillverkas inom landet, och således utgöra

eu onödig belastning på förbrukarna av dylika nät. Med hänsyn härtill har

kommittén funnit sig böra föreslå att tullen maximeras till 2 kr pr kg,

s. 316 Kontrollera mot PDF

316

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

innebärande att tullen i fråga om finare fisknät skulle komma att motsvara

en betydligt mindre del av värdet. Mot kommitténs förslag har fyra av

kommitténs tio ledamöter anfört reservation med yrkande att fisknät skall

lämnas fria från tull.

Vid remissbehandlingen har man från producenthåll påyrkat höjning

av tullen till samma nivå som för bomullsvävnader och från fiskeriorganisationernas

sida borttagande av tullen eller bibehållande av nuvarande

tullsatser.

Departementschefen konstaterar i propositionen att frågan varit föremål

för delade meningar och finner det tydligt att ett avgörande i ena eller

andra riktningen kan få betydande konsekvenser för de berörda näringsgrenarna.

Såväl fiskerinäringen som textilindustrien inbegripes emellertid

i de fortsatta utredningarna rörande en gemensam nordisk marknad, och

resultatet av dessa utredningar bör enligt departementschefens mening inte

föregripas genom att ändringar nu vidtages i tullsatserna för fisknät. I enlighet

härmed förordas att nuvarande tullsatser tills vidare bibehålies. Vid

sådant förhållande finner departementschefen emellertid skäligt att fisknätstillverkningen

befrias från tullbelastningen på det vid tillverkningen

använda garnet, vilken belastning genom de år 1955 vidtagna tullhöjningarna

blivit avsevärt större ätt tidigare. Frågan om tullfrihet för garn för

fisknätstillverkning behandlas i det förslag till ändringar i tulltaxeförordningen

som framlagts i propositionen nr B 5.

I motionerna I: B 34 och II: B 70 påyrkas för fisknät en tullsats av 10 %

av värdet.

Frågan om tullen på fisknät får med hänsyn till de speciella intressen som

här gör sig gällande i viss mån anses intaga en särställning bland textilområdets

problem. Detta gäller inte minst om man betraktar frågan i belysning

av planerna på en gemensam nordisk marknad. Enligt utskottets

uppfattning har man därför på denna punkt större anledning att avvakta

resultatet av det pågående nordiska utredningsarbetet än vad som eljest på

detta område är fallet. På grund därav och då de mest iögonenfallande olägenheterna

av nuvarande tullförhållanden torde bli undanröjda genom del

föreslagna avskaffandet av tullen på garn för tillverkning av fisknät anser

utskottet i likhet med departementschefen övervägande skäl tala för att

inte nu vidtaga någon ändring av gällande tullsatser. 1 enlighet härmed får

utskottet med avstyrkande av motionerna I: B 34 och IDB 70 tillstyrka bifall

till Kungl. Maj:ts förslag.

Nr 59.05 B och 59.06. Hithörande artiklar har i överensstämmelse med

den av tulltaxekommittén tillämpade principen ansetts böra beläggas med

samma tull som motsvarande varor i nr 59.04, varvid dock tullsatsen för

enkelt bind- och segelgarn ansetts sakna aktualitet.

Nr 59.11 .4. Enligt såväl propositionen som kommittéförslaget skulle impregnerad

cordväv behandlas på samma sätt som den icke impregnerade

varan. I överensstämmelse härmed bör vid denna position upptagas samma

tullsats som vid nr 51.04 A 1 eller 16 % värdet.

s. 317 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

317

Nr 59.1 i. Med hänsyn till sina förslag i övrigt på textilområdet har utskottet

funnit sig även beträffande här ifrågavarande artiklar böra förorda en

jämkning uppåt i förhållande till propositionen och föreslår att tullsatsen

bestämmes till 13 % av värdet.

Nr 59.15. Eftersom redan det i propositionen framlagda förslaget skulle

innebära en höjning med 2 enheter över den nu gällande provisoriska tullen

av år 1955, har utskottet funnit skäl tala för att begränsa den ytterligare

höjning, som kan anses motiverad av den allmänna ståndpunkt utskottet

intagit i fråga om textilindustriens tullskydd, till 1 enhet, vilket skulle innebära

en tullsats av 11 % eller samma tullsats som utskottet föreslår vid

den i viss mån närstående rubriken 59.17.

Kap. 60

Trikåvaror

Vissa hit hänförliga varuslag, beträffande vilka motionsyrkanden föreligger

eller närmare kommentarer eljest ansetts erforderliga, behandlas särskilt

här nedan. I övrigt torde utskottet få hänvisa till vad som anförts i det

allmänna textilavsnittet jämte den vid betänkandet fogade bilagan.

Artiklar av rayonsilke (med B betecknade under positioner). I fråga om

trikåvaror av rayonsilke har i motionerna I: B 36 och II: B 41 framställts yrkande

av innebörd att jämsides med den i propositionen föreslagna 20 %

värdetullen nuvarande vikttullsatser måtte bibehållas såsom minimitullar.

Nämnda vikttullsatser utgör för strumpor 20 kronor, för underkläder 9 kronor

och för övriga artiklar 12 kronor per kg. I överensstämmelse med den

ståndpunkt utskottet intagit till samma motionärers yrkande om införande

av minimivikttullar för garn av rayonsilke (jfr nr 51.01 B) avstyrker utskottet

motionerna under hänvisning till vad utskottet anfört rörande befogenheten

för Kungl. Maj it att förordna om dylika tullar.

Nr 60.03 .1. För strumpor av syntetsilke (t. ex. nylon) utgick tidigare eu

tull av 17 kronor per kg, vilket enligt tulltaxekommitténs beräkningar motsvarade

8 å 9 % av värdet. Kommittén föreslog en tull av 20 % vid en tull

på garnet av likaledes 20 % av värdet; under den tid då tullen på garnet enligt

kommitténs förslag skulle vara suspenderad föreslogs att tullen på

strumporna skulle reduceras till 16 % (för strumpor av kräpperat garn till

8 %) av värdet. Genom 1955 års beslut om särskild tullavgift bestämdes

tullen till 15 % av värdet (vid en garntull motsvarande ungefär 4 % av

värdet). 1 propositionen förordar departementschefen att tullskyddet bibehålies

vid sin år 1955 bestämda nivå. Det framhålles emellertid att den härvid

fastställda tullsatsen, 15 % av värdet, motsvarar ungefär 18 % av värdet

vid den av departementschefen nu i princip föreslagna garntullen och

14 % av värdet vid den förutsedda suspenderingen av garntullen. 1 enlighet

härmed förordar departementschefen för strumpor av syntetsilke eu

tullsats av 18 % av värdet med reduktion till 14 % under suspenderingsti
-

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

den. I motionerna I: B 88 och II: B 120 påyrkas en tull av 20 % av värdet,

dock minst 8 kronor per dussin, att gälla jämväl under tid då garntullen

skulle vara suspenderad. 1 motionerna I: B 117 och II: B 154 framställes i

vad avser minimitid] enahanda yrkande.

För egen del får utskottet till en början erinra om att utskottet inte funnit

tillräckliga skäl föreligga att införa den ifrågasatta suspenderingsanordningen

för syntetsilkegarn (nr 51.01 A) utan förordat att varuslaget i fråga

på vanligt sätt upptages med tullfrihet i taxan. Med hänsyn härtill har utskottet

— mot bakgrunden av den allmänna bedömning av textilindustriens

tullskyddsnivå, som gjorts i det inledande avsnittet rörande textilvaror —

funnit sig böra förorda en tullsats liggande mellan Kung]. Maj ds förslag och

den av tulltaxekommittén för syntetsilkestrumpor i allmänhet föreslagna

tullsatsen. Utskottet föreslår således eu tull av 15 % av värdet. Framhållas

må att detta förslag med hänsyn till det föreslagna avskaffandet av tullen

på syntetsilkegarn innebär en viss förstärkning av nuvarande tullskydd.

Någon ytterligre höjning av tullsatsen kan utskottet inte tillstyrka. Vad beträffar

frågan om minimitull får utskottet, med avstyrkande av motionerna,

hänvisa till vad utskottet anfört rörande befogenheten för Kungl. Maj :t att

förordna om tullar av detta slag.

Nr 60.04 A. Tulltaxekommitténs beräkningar rörande tullsatserna för underkläder

av syntetsilketrikå torde grunda sig på kalkyler rörande underkläder

i egentlig bemärkelse. Dessa företer i regel betydligt lägre manufaktureringsgrad

än kläder av syntetsilkevävnad, i enlighet varmed kommittén

föreslagit avsevärt lägre tullsats för de förra än för de senare artiklarna.

Denna olikhet går igen i departementschefens förslag. Till underkläder

i den nya tulltaxans mening räknas emellertid bl. a. herrskjortor, och det

har för utskottet framhållits att det numera förekommer dylika plagg av

syntetsilketrikå, som i skilda hänseenden företer så stora likheter med motsvarande

artiklar av syntetsilkevävnad, att en differentiering i tullhänseende

inte skulle vara motiverad. Från branschens sida räknar man med att

dylika trikåskjortor kommer att få allt större betydelse. Det har inte varit

möjligt för utskottet att i detta sammanhang hilda sig en uppfattning om

huruvida och i vad mån nu berörda omständigheter skulle kunna påkalla eu

modifiering av förslaget, men utskottet förutsätter att Kungl. Maj :t har sin

uppmärksamhet riktad på frågan och framlägger de förslag i ämnet som må

befinnas påkallade.

Nr 60.04 C. I enlighet med principen att inte nu vidtaga någon ändring i

1955 års tullsatser har departementschefen beträffande hit hänförliga varuslag

föreslagit att tullen upptages till 14 % av värdet och att den år 1955

genomförda anordningen med minimitull skall kvarstå tills vidare. I fråga

om värdetullens storlek förordar utskottet såsom anförts i det allmänna avsnittet

rörande textilvaror en höjning till 15 %. Vad minimitullen beträffar

har utskottet inte i och för sig någon erinran mot Kungl. Maj :ts förslag.

Enligt vad som i annat sammanhang anförts har utskottet emellertid funnit

sig böra förorda att förordnande om minimitullar i förekommande fall med
-

s. 319 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

319

delas av Kungl. Maj:t med stöd av de befogenheter som i sådant hänseende

tillkommer Kungl. Maj :t, och utskottet finner det av principiella skäl riktigast

att detta förfarande kommer till användning även i det nu föreliggande

fallet. I enlighet härmed har utskottet i sitt förslag inte upptagit någon

minimitui]. Härvid förutsätter utskottet emellertid att Kungl. Maj :t, därest

omständigheterna fortfarande motiverar en sådan anordning, meddelar

förordnande om minimitull redan i samband med den nya taxans ikraftträdande.

Nr 60.05 C. Det i motionen I: B 117 och II: B 154 framställda yrkandet om

minimitull vid denna rubrik får utskottet avstyrka med hänvisning till utskottets

allmänna uttalande rörande minimitullar.

Kap. 61

Kläder och tillbehör därtill

Tullsatserna för kläder och andra hithörande artiklar bör självfallet anpassas

efter tullsatserna på vävnader. I själva verket beror de olikheter som

föreligger mellan departementschefens och tulltaxekommitténs förslag under

förevarande kapitel på de skiljaktiga förslagen rörande vävnader; konfektionsindustriens

nettotullskydd är ungefär detsamma enligt departementschefens

som enligt kommitténs förslag. Några motioner om ändring av tullskyddet

föreligger inte heller. Enligt utskottets uppfattning finns i princip

inte anledning att vidtaga andra ändringar i Kungl. Maj :ts förslag än som

motsvarar föreslagna ändringar i vävnadstullarna.

Nr 61.01—61.Oi och 61.08—61.11: med A betecknade underrubriker. Den av

utskottet föreslagna höjningen av tullen på vävnader av syntetsilke med 2

enheter (från 10 till 12 %) har ansetts motivera en höjning av tullen för

här ifrågavarande artiklar av nämnda material med 1 enhet (från 12 till

13 % av värdet).

Nr 61.01—61.Oi och 61.08—61.11: med C betecknade underrubriker. Enligt

utskottets förslag skulle tullen på vävnader av annat material än silke

höjas med 1 eller i vissa fall 2 enheter i jämförelse med Kungl. Maj :ts förslag

(från 12 till 13 eller beträffande ull 14 % av värdet). Med hänsyn därtill

har utskottet, även om detta innebär en viss överkompensation, ansett sig

böra förorda en höjning av tullen för här ifrågavarande artiklar med 1 enhet

(från 12 till 13 % resp. från 14 till 15 % av värdet).

Nr 61.05 och 61.06: med .4 och C betecknade underrubriker. Hit hänförliga

artiklar har enligt såväl propositionen som kommittéförslaget likställts

med vävnader av syntetsilke resp. vävnader i allmänhet av annat material

än silke; med hänsyn till de förslag utskottet framlagt rörande dessa vävnader

har utskottet funnit tullsatserna för här ifrågavarande artiklar böra

upptagas till 12 resp. 13 % av värdet.

s. 320 Kontrollera mot PDF

320

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Kap. 62

Andra konfektionerade textilvaror

Frånsett nr 62.03 (säckar och påsar) har tullsatserna i detta kapitel enligt

såväl departementschefens som tulltaxekommitténs förslag bestämts med

ledning av de tullsatser som föreslagits beträffande vävnader och kläder; i

enlighet härmed och med beaktande av sina förslag i övrigt på textilområdet

förordar utskottet de tullsatser som i bilagan angivits under här avsedda rubriker.

Det i motionerna 1: B 117 och II: B 154 framställda yrkandet om ininimivikttull

vid nr 62.01 avstyrker utskottet under hänvisning till sitt allmänna

uttalande i detta ämne.

Vad angår i nr 62.03 upptagna säckar och påsar har utskottet i överensstämmelse

med sin allmänna ståndpunkt till frågan om textilindustriens

tullskydd funnit sig böra föreslå en jämkning uppåt till 11 % av värdet.

AVD. XII

Kap. 64

Skodon, damasker, och liknande artiklar samt delar därtill

Ur nr 64.02. Läderskodon. Tullen för läderskodon utgår f. n. efter vikten.

Dess höjd i förhållande till varuvärdet växlar betydligt; importincidensen

uppgick vid de två viktigaste rubrikerna till 18 å 19 resp. 13 å 14 % år

1957. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 % av värdet (två reservanter

12 % av värdet). Departementschefen framhåller i propositionen

att skoindustrien länge hört till de högt tullskyddade industrierna här i

landet och att dess tullskydd fortfarande ligger betydligt över genomsnittet.

I likhet med kommittémajoriteten finner han en viss varsamhet i fråga om

sänkning av tullskyddet tillrådlig men ifrågasätter huruvida inte en något

lägre nivå än majoritetsförslaget är motiverad. Med beaktande jämväl av

att beträffande läder föreslås en lägre tullsats än kommittén, förordar departementschefen

att tullen för skodon bestämmes till 14 % av värdet. Beträffande

under remissbehandlingen framställda yrkanden om minimitullar

hänvisas till vad som anförts därom vid behandlingen av frågan om kvantitets-

eller värdetullar.

I motionerna I: B 116 och IDB 152 påyrkas en höjning av värdetullen

till 18 % och införande av en minimitull av 3 kr. per par (för nåtlade överdelar

1 kr. 50 öre per par). Till stöd för yrkandet anföres främst att importen

visat en stark ökning på senare år och till en del utgöres av mycket

billiga skor av låg kvalitet. Att importen ökat avsevärt både absolut och i

s. 321 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 321

förhållande till den inhemska produktionen är ett faktum även om det bör

framhållas att den senare fortfarande intager en helt dominerande ställning

på den svenska marknaden. Ett närmare studium av statistiken ger

emellertid vid handen att importökningen huvudsakligen avser relativt dyra

skor, främst från Italien, från vilket land importen visar ett högre genomsnittspris

per par än det i motionerna angivna svenska genomsnittspriset.

I själva verket har de i motionerna angivna »lågprisländernas» andel av

importen under åren 1950—1957 gått ner från 61 till 33 % efter antalet par

och från 47 till 18 % efter värdet räknat. Vad särskilt beträffar importen

från Japan, för vilken i motionerna anförts ett extremt lågt importpris, lär

denna huvudsakligen ha utgjorts av ett slags enkla textiltofflor, vilka inte

kan jämföras med vanliga skor. Även i andra fall torde de låga medelpriserna

bero på att i importen ingått enklare skodon såsom sandaler och liknande

artiklar. För dylika skodon skulle den av motionärerna föreslagna

minimitullen innebära en orimligt hög tull. Med hänsyn till den växlande

beskaffenheten av skodon torde för övrigt en minimitull efter stycketalet

rent principiellt få anses föga lämplig, och något behov av en sådan anordning

kan enligt utskottets uppfattning inte anses ådagalagt. Inte heller finner

utskottet tillräckliga skäl föreligga att höja värdetullens procentsats utöver

den i propositionen föreslagna nivån, vilken efter de senaste årens importsiffror

räknat numera genomsnittligt sett innebär en i huvudsak oförändrad

tullnivå. I detta sammanhang bör också erinras att utskottet tillstyrkt

Kungl. Maj :ts förslag beträffande läder, innebärande en tull av 7 %

eller 1 enhet lägre än i tulltaxekommitténs förslag. I betraktande av vad

sålunda anförts får utskottet, med avstyrkande av motionerna I: B 116 och

II: B 152, tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 64.01, ur nr 64.02. Gummiskodon. Skodon av gummi eller plast eller

med sulor av dylikt material och överdelar av textilmaterial är för närvarande

belagda med olika vikttullsatser, motsvarande efter 1957 års importmedelpriser

vid olika rubriker 19 resp. 15 % av värdet. Tulltaxekommittén

har föreslagit samma tullsats som för läderskodon eller 15 % av värdet

(två reservanter 12 % av värdet). I propositionen uttalar departementschefen

att tullskyddet för dessa varor för närvarande är relativt högt och anser

sig inte kunna förorda en så kraftig sänkning som reservanterna inom

tulltaxekonnnittén. Å andra sidan finner han det tveksamt huruvida tullen

bör sättas fullt så högt som kommittémajoriteten föreslagit. Enligt departementschefens

uppfattning innebär den för läderskodon föreslagna tullsatsen

14 % av värdet en lämplig avvägning av tullen jämväl för här ifrågavarande

slag av skodon. Vad beträffar framställda yrkanden om miniinitullar

hänvisar departementschefen till vad som anförts om dylika tullar i

det allmänna avsnittet om kvantitets- eller värdetullar.

Motionerna I:B 116 och II: B 152 med yrkande om eu tull av 18 % av

värdet med en minimitull av 3 kr. per par gäller jämväl här ifrågavarande

skor men tager närmast sikte på läderskodon. I skrivelse från Sveriges

gummiindustri förening anföres emellertid liknande synpunkter beträffan
21

Iiihang till riksdagens protokoll 1058. 7 sand. Nr Ii 1

s. 322 Kontrollera mot PDF

322 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

de gummiskodon, nämligen en under senare år ökad import till delvis mycket

låga priser, i detta fall härrörande från stater där prissättningen sker

efter andra än företagsekonomiska grunder. Med hänsyn till föreliggande

variationer i parpriset anser föreningen dock minimiskyddet böra utformas

som vikttullar. Enligt utskottets uppfattning kan den av föreningen åsyftade

konkurrensen, i den mån skäl föreligger att särskilt motverka densamma,

inte lämpligen mötas genom vanligt tullskydd. I övrigt torde konkurrensförhållandena

inte kunna anses vara sådana att de motiverar ett

starkare tullskydd än det i propositionen föreslagna. Utskottet biträder i

enlighet härmed Kungl. Maj :ts förslag jämväl beträffande här ifrågavarande

slag av skodon.

Nr 64.06 A. I enlighet med vad som anföres i propositionen bör vid denna

rubrik tillämpas den för konfektionsartiklar i allmänhet gällande tullen.

Denna tull är i Kungl. Maj :ts förslag upptagen till 14 % av värdet, i enlighet

varmed en tullsats av denna storlek föreslagits jämväl vid här ifrågavarande

nummer. Vid behandlingen av textilområdet har utskottet emellertid

funnit skäl föreslå en tullsats av 15 % av värdet för de åsyftade konfektionsartiklarna.

Med hänsyn därtill förordar utskottet att tullen även vid

förevarande position upptages till 15 % av värdet.

Kap. 65

Huvudbonader och delar därtill

Nr 65.01—65.05. Den nuvarande tulltaxan skiljer i fråga om huvudbonader

mellan hattar och mössor. Hattar är belagda med stycketullar, differentierade

bl. a. efter materialets beskaffenhet och hattarnas utstyrsel; beräknat

efter 1957 års import motsvarar tullen exempelvis för stumpar av hårfilt

ca 7 %, för stumpar av ullfilt ca 12 %, för siden fodrade herrhattar av

hårfilt ca 6 %, för dylika hattar av ullfilt ca 9 % och för sidengarnerade

damhattar av filt ca 13 % av värdet. Mössor tulltaxeras som varor av det material,

varav de tillverkats, vilket innebär att de tidigare i regel drog tull

efter vikten men numera, till följd av 1955 års beslut om särskild tullavgift,

oftast drager en tull av 14 % av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit

en tull av 14 % av värdet utom för stumpar och capeliner av hårfilt, beträffande

vilka kommittén på grund av föreliggande GATT-bindningar stannat

vid 10 % av värdet; i fråga om färdiga hattar är tullen med hänsyn

hl. a. till GATT-avtalet enligt kommitténs förslag maximerad till 5 kr.

per styck. Två av kommitténs ledamöter har reserverat sig för en tullsats

av 10 % av värdet vid samtliga ifrågavarande rubriker. I propositionen uttalar

departementschefen att i fråga om hattar nuvarande tullnivå, bortsett

från hattar av silke, endast på enstaka punkter överstiger 12 % och att den

i många fall ligger avsevärt under denna siffra. Enligt departementschefens

uppfattning föreligger inte tillräckliga skäl att fastsiälla den allmänna tullnivån

för hattar till högre siffra än den nu nämnda. Vad beträffar mössor

framhålles i propositionen att 1955 års provisoriska tull, 14 % av värdet, i

s. 323 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 323

och för sig inte tillkommit med tanke på behovet av tullskydd för mössor,

ehuru den på grund av taxans konstruktion blir tillämplig jämväl på detta

varuslag. Med hänsyn bl. a. till önskvärdheten av en såvitt möjligt enhetlig

tullsats för alla huvudbonader finner departementschefen övervägande

skäl tala för en tullnivå av 12 % av värdet även för mössor. Beträffande

framkomna yrkanden om minimitullar hänvisas till vad som anförts om sådana

tullar vid behandlingen av frågan om vikt- eller värdetullar.

I motionerna I: B 33 och II: B 42 yrkas beträffande nr 65.01 och 65.03 en

tull av 14 procent av värdet kombinerad med nuvarande stycketullar som

minimitull. Motionerna avser närmast herrhattar av filt samt stumpar och

capeliner av detta material. Importen av dylika artiklar har under de senare

åren företett en klar nedgång. Frånsett stumpar av ullfilt, för vilka propositionsförslaget

betyder ungefär oförändrad tullnivå, innebär detta förslag i

allmänhet en betydande ökning av tullskyddet. Att importen från utpräglade

låglöneländer samt länder där prissättningen inte sker på företagsekonomiska

grunder skulle vara särskilt besvärande finner inte stöd i importstatistiken.

I betraktande av nu anförda omständigheter anser utskottet inte

skäl föreligga att ytterligare förstärka tullskyddet vare sig genom höjning

av värdetullen eller genom införande av minimitullar.

Motionerna I: B 37 och II: B 65 berör endast nr 65.05, vilket nummer avser

vissa huvudbonader av textilmaterial, och innebär yrkande enligt tulltaxekommitténs

förslag. Beträffande andra i nämnda motioner avsedda textilvaror

har utskottet tidigare förordat tullsatser liggande vid den nivå kommittén

föreslagit eller mellan denna nivå och propositionsförslaget. I fråga

om här avsedda huvudbonader synes emellertid konkurrensförhållandena

inte i och för sig nödvändiggöra en högre tullsats än den i sistnämnda förslag

upptagna. På grund härav och då praktiska skäl talar för en såvitt möjligt

enhetlig tullsats på huvudbonader biträder utskottet på denna punkt

Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 65.07. Till detta nummer hänföres vissa delar och tillbehör till huvudbonader.

Artiklar av ifrågavarande slag belägges enligt gällande taxa med

olika tullsatser alltefter beskaffenheten. För exempelvis svettremmar utgår

för närvarande en tull av 8 procent av värdet (före 1955 års provisoriska

tulländringar viktull av kr. 1:— ä 1:20 per kg). Tulltaxekommittén har

funnit det mest praktiskt att här tillämpa den för hattområdet i allmänhet

föreslagna tullsatsen, och departementschefen förordar i överensstämmelse

med denna princip en tull av 12 procent av värdet. Tillräckliga skäl för att i

enlighet med ett vid remissbehandlingen framställt yrkande medgiva tullfrihet

för svettremmar har departementschefen inte ansett föreligga. I motionerna

I: B 33 och II: B 42 framföres nu ävenledes yrkande om tullfrihet

för svettremmar under åberopande av att dylika artiklar inte tillverkas här

i landet. Enahanda synpunkter anföres i eu framställning av en enskild

firma beträffande mösskärmar. Frånselt alt inom landet finns vissa förelag

som i varje fall på beställning tillverkar artiklar av ifrågavarande slag,

talar enligt utskottets uppfattning principiella skäl mot en sådan utbrytning,

och något behov av därmed följande förstärkning av tullskyddet för

s. 324 Kontrollera mot PDF

324

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

huvudbonader kan inte anses föreligga. Utskottet finner därför inte anledning

frångå Kungl. Maj:ts förslag.

Kap. 66

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt delar därtill

Nr 66.01. Vanliga paraplyer och parasoller drager en tull av kr. 3: 75 per

styck, om de innehåller silke, och eljest en tull av kr. 1: 35 per styck; trädgårdsparasoller

belägges efter 1955 års beslut om särskild tullavgift med en

tull av 13 procent av värdet. Enligt tulltaxekommitténs förslag skall vanliga

paraplyer och parasoller beläggas med en tull av 3 kr per styck samt

trädgårdsparasoller och liknande med en tull av 15 procent av värdet. Nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en enhetlig tull av 3 kr. per

styck, dock minst 15 procent av värdet. Med hänsyn till den nordiska samordningen

förordar departementschefen att tullen bestämmes i enlighet med

samarbetsutskottets förslag. I motionerna I: B 120 och II: B 156 påyrkas för

paraplyer och parasoller en oförändrad tull av kr. 3: 75 per styck.

Enligt handels- och industristatistiken ligger medelvärdet för importerade

paraplyer vid ca 12 kr. per styck och för svensktillverkade vid ca 20 kr. per

styck. Trots detta har importen under senare år inte visat någon stegring

(den i motionerna angivna siffran för 1957 års import avser hela avd. XII

i gällande tulltaxa och innefattar således även andra varor än paraplyer och

parasoller; siffran för enbart paraplyer och parasoller utgör 793 000 kr.).

Den inhemska produktionen visar så långt statistik finnes tillgänglig väl

hävdade siffror. Dessa förhållanden ger vid handen att importen huvudsakligen

utgöres av varor av lägre kvalitet än de inom landet tillverkade. För

importvarorna motsvarar den i propositionen föreslagna stycketullkomponenten

i genomsnitt ca 25 procent av värdet. Att höja tullsatsen utöver denna

nivå skulle enligt utskottets uppfattning redan i och för sig inge stora betänkligheter,

och då en dylik åtgärd dessutom skulle innebära avvikelse från

den tullsats varom man enats i det nordiska utredningsarbetet, finner utskottet

inte skäl frångå Kungl. Maj :ts förslag beträffande här ifrågavarande

artiklar.

Nr 66.03. För närvarande utgår tull för spröt med 50 öre per kg, för ställningar

med 80 öre per kg samt för skaft och kryckor med 25 öre per kg.

Tulltaxekommittén föreslår en tull av 10 procent av värdet under framhållande

av att en differentiering av tnllskyddet med hänsyn till artiklarnas

relativt ringa betydelse inte synts nödvändig. Även nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet föreslår en tull av 10 procent av värdet för rubriken i

dess helhet, och departementschefen har förklarat sig inte finna skäl frångå

kommitténs och utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 120

och II: B 156 samt I: B 62 och II: B 40 påyrkas tullfrihet under åberopande

av att någon inhemsk tillverkning av hithörande varor inte torde förekomma.

Liksom beträffande vissa delar till huvudbonader under nr 65.07 och

s. 325 Kontrollera mot PDF

325

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

med hänsyn jämväl till den nordiska samordningen biträder utskottet

Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 67

Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun; konstgjorda

blommor; varor av människohår; solfjädrar

Nr 67.02. Konstgjorda blommor och närstående artiklar drager f. n. en

tull av 40 kr per kg om de är avsedda för besättning eller montering samt en

tull av 10 kr per kg om de är avsedda för annat ändamål. Tulltaxekommittén

bär inte ansett anledning föreligga att skydda ifrågavarande produktion

med högre tull än som ungefär motsvarar normaltullsatsen (13 å 15 %) och

därför föreslagit en tull av 15 % av värdet för båda kategorierna. Enligt

departementschefens uppfattning föreligger inte anledning frångå kommitténs

förslag. I motionen II: B 221 yrkas att nuvarande tullsatser måtte bibehållas

oförändrade.

Nuvarande tullsatser motsvarar, räknat på det genomsnittliga importvärdet,

20 å 30 % av värdet, men incidensen varierar betydligt efter varornas

beskaffenhet. Till tulltaxekommittén överlämnade kalkyler rörande

inom landet tillverkade artiklar ger en incidens av endast ca 10 %, vilket

skulle kunna tyda på att den inhemska produktionen främst avser högre

kvaliteter. För dessa skulle den i propositionen föreslagna tullsatsen innebära

en höjning av tullen. Även om förslaget beträffande andra kvaliteter

innebär en sänkning av tullskyddet, finner utskottet i likhet med departementschefen

inte tillräckliga skäl att för detta varuslag tillämpa högre tullsatser

än som kan anses normalt för svensk industri. I enlighet härmed får

utskottet, med avstyrkande av motionen, förorda bifall till Kungl. Maj :ts

förslag.

AVD XIII

Kap. 68

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material

Nr 68.04 B 3. För slipskivor och övriga här avsedda artiklar ntgick tidigare

en tull av 25 öre per kg, motsvarande i allmänhet 3 å 4 procent av

värdet, vilken tull genom 1955 års beslut om särskild tullavgift ändrats till

8 procent av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 10 procent

(två reservanter 8 procent) och nordiska samarbetsutskottet likaledes 10

procent av värdet. Departementschefen har inte funnit skäl frångå kommitténs

och utskottets samstämmiga förslag. I motionerna I: B 02 och II: B 40,

I: B 63 och II: B 71 föreslås att tullen bestämmes till 7 procent av värdet.

s. 326 Kontrollera mot PDF

326 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Några meningsskiljaktigheter har inte rått om det befogade i en höjning

av den tidigare utgående tullen. För den exakta avvägningen av tullen har

man knappast några säkra hållpunkter, då konkurrensförhållandena av

olika skäl är svåra att bedöma, utan avgörandet måste baseras på allmänna

principer och i huvudsak bli av skönsmässig art. Enligt utskottets uppfattning

är det naturligt att tulltaxekommittén i ett fall som detta, då tullen

tidigare legat på en låg nivå, stannat under normaltullsatsen, vilken av

kommittén beräknats till 12 procent av värdet. Hur mycket lägre tullen

bör sättas kan det råda delade meningar om, men utskottet finner i likhet

med departementschefen inte tillräckliga skäl att förorda någon avvikelse

från den bedömning, som gjorts av tulltaxekommittén och varom enighet

nåtts i det nordiska samarbetet. I enlighet härmed tillstyrker utskottet

Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 68.06. Förhållandena beträffande här avsedda produkter är i huvudsak

analoga med vad som gäller för de i nr 68.04 B 3 upptagna slipskivorna.

1 överensstämmelse med vad som anförts under nyssnämnda nummer biträder

utskottet även här Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 68.09. Här avsedda varor är icke särskilt nämnda i nuvarande taxa

utan hänföres till taxans slumprubrik och är i enlighet därmed belagda med

en tull av 15 procent av värdet. Tulltaxekommittén och nordiska ekonomiska

samarbetsutskottet har båda föreslagit en tull av 8 procent av värdet

och departementschefen har inte funnit anledning frångå detta förslag. Från

fabrikanthåll har påyrkats bibehållande av den nuvarande tullen. Enligt

utskottets uppfattning är det inte motiverat med en så hög tull på varor

av ifrågavarande slag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 69

Keramiska produkter

Nr 69.11—69.13. Hithörande varor är för närvarande belagda med vikttullar

av olika storlek, vilka alltefter prisläget motsvarar mycket växlande

incidenser. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av 15 procent av värdet;

två reservanter har dock förordat en tullnivå av allenast 12 procent,

under det att en reservant velat förstärka tullskyddet genom kombination

med minimivikttullar. I propositionen uttalar departementschefen att dessa

varuslag företer mycket stora variationer i fråga om priserna, varför det

är vanskligt att bedöma nivån av de nuvarande specifika tullsatserna. Från

vissa länder förekommer import till anmärkningsvärt låga priser. I fråga

om denna import är emellertid konkurrensförhållandena av allt att döma

sådana att, i den mån skäl finnes att särskilt motverka importen, detta inte

lämpligen kan ske genom vanligt tullskydd. Frånsett här åsyftade varor torde

nuvarande tullsatser endast mera sällan överstiga 10 procent av importvarornas

värde och ofta ligga på en avsevärt lägre nivå. Departementschefen

säger sig inte vara övertygad om nödvändigheten av en så hög tullnivå

s. 327 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 327

som den av kommittén föreslagna utan ansluter sig till den av vissa reservanter

föreslagna nivån av 12 procent av värdet. Liksom kommittén

finner han övervägande skäl tala för att tullskyddet utformas som värdetull.

Vad beträffar under remissbehandlingen framställda yrkanden om förstärkning

av värdetullen med specifika minimitullar hänvisar departementschefen

till vad som anförts därom i det allmänna avsnittet om kvantitetseller

värdetullar.

I de nu föreliggande motionerna I: B 55 och II: B 38 samt I: B 32 och

II: B 44 och II: B 118, vilka samtliga går ut på att tullen i enlighet med

en av reservationerna inom tulltaxekommittén måtte fastställas till 15 procent

av värdet med vissa minimitullar, framhålles till stöd för detta yrkande

särskilt att propositionsförslaget innebär en avsevärd sänkning på det prisbilligare

importporslinet, vilket framför allt härstammar från Japan. Detta

belyses med statistiska uppgifter, utvisande bl. a. att importen från nämnda

land under den viktigaste rubriken år 1957 företedde ett genomsnittligt

pris av kr. 2: 90, under det att importen från exempelvis Västtyskland kostade

i genomsnitt kr. 8:44, allt per kilogram räknat. Att i enlighet med

motionärernas förslag i tulltaxan införa en tullsats motsvarande icke mindre

än 43 procent av värdet, vilket skulle bli fallet vid den nyss angivna lägre

prisnivån, kan utskottet inte finna tillrådligt, och det förefaller utskottet

uppenbart, att inte ens en tull av denna höjd skulle spela nämnvärd roll

för utjämning av prisdifferenser av antydd storlek. I fråga om användningen

av minimitullar får utskottet emellertid hänvisa till den principiella

ståndpunkt utskottet intagit och närmare redogjort för i annat sammanhang.

Vad åter beträffar storleken av värdetullen har utskottet funnit

skäl tala för en något högre nivå än den i propositionen föreslagna. I enlighet

härmed får utskottet i så måtto tillstyrka de i ämnet väckta motionerna

att utskottet föreslår en tullsats av 13 procent av värdet vid nr 69.11—

69.13.

Nr 69.14. Tullsatsen vid denna position har i såväl tulltaxekommitténs

som Kungl. Maj :ts förslag anknutits till tullsatsen vid nr 69.11—69.13.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit beträffande sistnämnda

rubriker föreslår utskottet att tullen även vid nr 69.14 upptages till 13

procent av värdet.

Kap. 70

Glas och varor därav

Nr 70.10, 70.13, 70.14. Dessa rubriker omfattar den svenska glasindustriens

viktigaste produkter (frånsett fönsterglas) nämligen emballageglas,

hushållsglas (inkl. prydnadsglas) och belysningsglas. För artiklarna i fråga

utgår för närvarande vikttullar, vilka särskilt i fråga om emballageglaset

är mycket differentierade. Tullsatsernas storlek i förhållande till värdet

växlar trots detta mycket starkt, och man finner exempel på såväl mycket

s. 328 Kontrollera mot PDF

328

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

höga som mycket låga incidenser. Tulltaxekommittén föreslår en tull av

12 procent av värdet för emballageglas samt 15 procent av värdet för hushålls-

och belysningsglas. Kommittén framhåller bl. a. att den inhemska

produktionen intager en mer eller mindre dominerande ställning på den

svenska marknaden. Med hänsyn till att det nuvarande tullskyddet, som

på grund av tillämpningen av vikttullar är synnerligen ojämnt, i vissa fall

ligger avsevärt över normalnivån, anser kommittén det likväl motiverat

med det överskridande av nämnda nivå, som förslaget genomgående innebär.

Två av kommitténs ledamöter reserverar sig för en tull av 10 procent

på emballageglas samt 12 procent på övriga varuslag. Departementschefen

framhåller att den av tulltaxekommittén föreslagna tullnivån på detta område

i många fall avsevärt överskrider normaltullsatserna och ur denna

synpunkt kan anses hög. Av skäl som kommittén anfört och med hänsyn

jämväl till de senaste årens importutveckling, vilken antyder en mera påtaglig

utländsk konkurrens än den statistik som legat till grund för kommitténs

bedömande, finner departementschefen sig emellertid kunna godtaga

kommitténs avvägning av tullskyddet.

Till stöd för det i motionerna I: B 114 och II: B 149 framförda yrkandet,

vilket går ut på en tull av 18 procent av värdet för samtliga ifrågavarande

artiklar, anföres bl. a. att uppjusteringen av tullsatserna från normalnivån

är obetydlig i förhållande till den reala sänkning från gällande tullsatser,

som industrien skulle få vidkännas enligt Kungl. Maj :ts förslag. Härjämte

framhålles att importen de senaste åren undergått en stark ökning. Att importen

ökat på senare tid är ett faktum. Trots ökningen är den emellertid

i allmänhet obetydlig jämfört med den inhemska produktionen, och den

avser i regel varuslag i ett helt annat och mycket högre prisläge än det stora

flertalet inhemska varor. Mest markanta härvidlag är förhållandena i fråga

om emballageglas, för vilket år 1955 (senaste år för vilket produktionsstatistik

finnes tillgänglig) redovisas en import av 803 ton med ett genomsnittsvärde

av 2 kr. 65 öre per kg, mot en inhemsk produktion av 71 660

ton med ett genomsnittsvärde av 63 öre per kg; samma år förekom en

export av 4 115 ton med ett medelvärde av 63 öre per kg. Tydligt är att importen

utgöres av specialartiklar och att någon utländsk konkurrens beträffande

den övervägande delen av förbrukningen inte förekommer. Under

sådana förhållanden är det uppenbart att tullskyddet inte utnyttjas och

att den sänkning som Kungl. Maj :ts förslag skulle innebära närmast är

av nominell natur. För varor av det slag som hittills varit föremål för import

innebär förslaget i själva verket en betydande höjning av tullen. I fråga

om övriga varugrupper synes förhållandena vara likartade om än inte lika

markanta som när det gäller emballageglas. Det enda varuslag som något

avviker från bilden är gruppen odekorerat hushållsglas, där importen år

1955 uppgick till 1 224 ton med ett medelvärde av 3 kr. 11 öre mot en

inhemsk tillverkning av 4 750 ton med ett genomsnittspris av 2 kr. 94 öre;

exporten utgjorde här 1 130 ton med ett medelvärde av 6 kr. 56 öre per kg.

Importens relativt sett större omfattning samt den närmare överensstäm
-

s. 329 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

329

melsen mellan genomsnittspriserna för import och produktion tyder här

på en starkare utländsk konkurrens. Emellertid torde importen till avsevärd

del utgöras av specialartiklar som inte tillverkas inom landet, exempelvis

eldfast glas, varför förhållandena beträffande denna varugrupp i stor

utsträckning torde vara analoga med vad som gäller för övriga varuslag.

I betraktande av vad sålunda anförts kan utskottet inte dela motionärernas

farhågor för konsekvenserna av den föreslagna tulländringen utan finner

departementschefens förslag innebära en lämplig avvägning av tullskyddet

på förevarande område.

I motionerna I: B 62 och II: B 40 påyrkas tullfrihet för vissa till nr 70.14

hänförliga glas till bil- och cykellyktor m. m. Numera förekommer enligt

vad som också framgår av motionerna en icke obetydlig tillverkning av dylika

artiklar inom landet. Den i motionerna åberopade omständigheten att

tillverkningen i regel är en beställningsproduktion kan enligt utskottets uppfattning

icke motivera att varuslagen i fråga undantages från det tullskydd

som tillerkännes glasindustrien i allmänhet. Enligt utskottets uppfattning

föreligger icke heller på denna punkt anledning att frångå Kungl. Maj :ts

förslag.

AVD. XIV

Kap. 71

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel

metall samt varor därav; bijouterivaror

Nr 71.05 C, 71.06. Till dessa nummer hänförliga artiklar drager för närvarande

en tull av 2 kr. 50 öre per kg., under det att propositionen i enlighet

med tulltaxekommitténs förslag upptager en tullsats av 3 % av värdet. I en

till utskottet inkommen skrivelse har framförts vissa erinringar mot detta

förslag under framhållande av att det för vissa artiklar innebär en höjning

i förhållande till den nu utgående tullen. Enligt utskottets uppfattning ger

denna omständighet icke anledning frångå Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XV

Köp. 73

Järn och stål

Ur kap. 73. Halvfabrikat av järn och stål. Frånsett enstaka tullfria varuslag

är halvfabrikat av järn och stål för närvarande belagda med vikttullar

av olika storlek. Enligt tulltaxekommitténs beräkningar skulle den genom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

830 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

snittliga tullnivån år 1950 ha legat vid 5,9 procent men år 1954 ha sjunkit till

4,5 procent av värdet. Enligt kommitténs uppfattning skulle en lämplig avvägning

av tullskyddet i regel ernås genom tillämpning av norinaltullsatserna,

i den mån dessa inte överstiger viss maximigräns, vilken kommittén funnit

lämpligen böra sättas till 8 procent av värdet eller samma nivå som föreslås

såsom standardtullsats för järn- och metallmanufaktur. Kommittén har

funnit övervägande skäl tala för att tullarna för järn och stål utformas som

rena värdetullar, och dess förslag innebär för de mest typiska artiklarna en

tull av 7 procent för varmvalsade och 8 procent för kallvalsade produkter.

Tre av kommitténs ledamöter har reserverat sig för en lägre tullnivå samt föreslagit

tullsatser som i flertalet fall ligger 2 enheter under kommittéförslaget;

reservanterna har emellertid uttalat att det finns anledning överväga,

huruvida inte vikttullar på detta område är mera lämpliga än värdetullar.

Nordiska ekonomiska sainarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk

tulltaxa upptager i allmänhet tullsatser som ligger 1 enhet under det av tulltaxekommittén

framlagda förslaget; liksom detta är även det nordiska förslaget

baserat på värdetullar.

I propositionen framhålles att här på ett betydelsefullt område föreligger

det förhållandet, att det nordiska förslaget kan sägas intaga en förmedlande

ståndpunkt mellan kommittémajoriteten och reservanterna, och departementschefen

finner det naturligt att det nordiska förslaget i dylikt fall blir

utslagsgivande. I anledning av vissa under remissbehandlingen framkomna

yrkanden att tullarna skulle beräknas efter vikten framhåller departementschefen

att vissa skäl i och för sig kan anföras för en sådan ståndpunkt men

att tulltaxekommittén ingående behandlat denna fråga och funnit att fördelarna

med värdetullar överväger och att samma ståndpunkt intagits av det

nordiska samarbetsutskottet. Tillämpning av vikttullar skulle innebära att

den nya svenska tulltaxan på ett betydelsefullt område skulle skilja sig från

det nordiska förslaget. Enligt departementschefens mening har de för vikttullar

anförda skälen inte den styrkan, att man bör godtaga en sådan konsekvens.

I överensstämmelse härmed förordar departementschefen att tulltaxan,

i den mån inte särskilda skäl talar däremot, på förevarande område

utformas i enlighet med det nordiska förslaget.

Kungl. Maj :ts förslag har inte föranlett annat yrkande än det i motion

I: B 141 framställda förslaget att, om arbetet på en nordisk tullunion ej lägger

oöverstigliga hinder i vägen, nuvarande vikttullar och tullnivå i görligaste

mån bibehålies på här ifrågavarande område. Såvitt utskottet kan bedöma

skulle emellertid ett sådant frångående av det förslag, om vilket man

—■ enligt uppgift efter långdragna förhandlingar — enats i det nordiska utskottet,

kunna allvarligt äventyra planerna på en nordisk tullunion. Utskottet

anser sig redan av denna anledning inte kunna biträda motionärernas

yrkande utan ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och tillstyrker

i enlighet härmed Kungl. Maj :ts förslag.

s. 331 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

331

Kap. 76

Aluminium

Nr 76.05. För pulver och fjäll av aluminium utgår för närvarande tull, om

varan är användbar till bronsering, medan den i annat fall åtnjuter tullfrihet;

sådan vara som skall användas för tillverkning av gasbetong är dock

under alla förhållanden fri från tull. Tulltaxekommittén har uttalat att en

skillnad i tullhänseende, baserad i huvudsak på användbarheten för bronsering,

ur vissa synpunkter kan framstå såsom omotiverad, men funnit övervägande

skäl tala för att tullfriheten bibehålies för de produkter som för

närvarande är tullfria; för övriga produkter har kommittén föreslagit en

tull av 10 procent av värdet. Nordiska samarbetsutskottets förslag överensstämmer

med tulltaxekommitténs, och departementschefen har intagit samma

ståndpunkt i propositionen. För medgivande av tullfrihet för ett i princip

fullbelagt varuslag vid användning för visst ändamål måste uppenbarligen

fordras starka skäl. Vad som i motionerna I: B 62 och II: B 40 anföres

till stöd för utvidgning av tullfriheten till att omfatta även produkter för

tillverkning av förpackningsmaterial kan enligt utskottets uppfattning inte i

och för sig anses utgöra tillräckliga skäl för en sådan åtgärd. På grund härav

och med hänsyn jämväl till det föreliggande nordiska tulltaxeförslaget finner

utskottet inte anledning att på denna punkt frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 82

Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar av oädel metall

Nr 82.05. Tulltaxekommittén föreslår på järn- och metallmanufakturområdet

en standardtullsats av 8 procent av värdet. Enligt kommitténs förslag

skall denna tullsats med vissa avtalsmässiga undantag tillämpas bl. a. på

verktyg av olika slag. Att detta för vissa varor skulle innebära en sänkning

av nuvarande tullskydd anser kommittén inte utgöra tillräcklig anledning att

avvika från nämnda tullsats; kommittén framhåller i detta sammanhang att

de inhemska tillverkarna på de områden varom här är fråga intager en dominerande

ställning på den svenska marknaden och exporterar en betydande

del av sin produktion. Yrkande om högre tull har inte heller framkommit

under remissbehandlingen utom i vad avser spiralborrar. I fråga om denna

artikel, för vilken tullen år 1955 sänkts från 15 till 10 procent, har framförts

yrkande att tullen måtte återföras till den tidigare nivån eller i varje fall inte

ytterligare sänkas. Enligt departementschefens uppfattning kan emellertid

vad som anförts rörande nämnda varuslag inte motivera att denna artikel

ges ett högre tullskydd än järn- och metallmanufakturartiklar i allmänhet.

I propositionen göres därför inte något undantag för spiralborrar, utan dessa

blir enligt förslaget underkastade en tull av 8 procent av värdet.

s. 332 Kontrollera mot PDF

332 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

I motionen II: B 153 yrkas under åberopande av i huvudsak samma skäl

som anförts under remissbehandlingen att tullen på spiralborrar måtte bibehållas

vid 10 procent av värdet. Med hänsyn bl. a. till den inhemska produktionens

dominerande ställning på hemmamarknaden, vilken även yttrar sig i

en export av i runt tal tio gånger så stor omfattning som importen, kan utskottet

emellertid i likhet med departementschefen inte finna skäl föreligga

att på grund av den tidigare högre tullen placera detta varuslag i någon särställning.

I enlighet härmed biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag på denna

punkt.

AVD. XVI

Kap. 8b

Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Kap. 8b. Allmänt. Tulltaxekommittén och nordiska utskottet har båda

föreslagit, att på maskinområdet skall tillämpas en standardtullsats av

10 procent av värdet, vilket är samma tullsats som enligt nuvarande taxa

gäller beträffande flertalet hithörande artiklar. Förslaget ligger under de

av kommittén framräknade normaltullsatserna, vilket innebär att tullskyddet

skulle bli något lägre än genomsnittet för industrien. Tillräckliga skäl

för en mera omfattande differentiering av tullen på detta i stort sett enhetliga

varuområde anser departementschefen inte föreligga. Departementschefen

ansluter sig således till kommitténs och utskottets uppfattning i

dessa hänseenden. I enlighet härmed föreslås i propositionen en tull av

10 procent av värdet för det stora flertalet varuslag på maskinområdet.

Någon principiell erinran häremot har inte framförts annat än uttalandet

i motion I: B 141 att det åtminstone på längre sikt vore önskvärt med en

tullsats av 5 procent av värdet. Detta uttalande sammanhänger med att

tullen för vissa slag av maskiner, vilka enligt 1911 års tulltaxa i princip

var belagda med vikttullar, avsedda att ungefär motsvara den för övriga

maskiner gällande 10 procents värdetullen, under en period före 1933 på

grund av inträdda prisförändringar oftast kom att motsvara endast 5 procent

av värdet, vilket enligt nämnda taxa var fastställt som minsta belopp.

Enligt utskottets uppfattning kan denna omständighet inte i och för sig

motivera en sänkning av tullskyddet till nyssnämnda nivå, och utskottet

finner inte heller annan anledning att i dagens läge frångå Kungl. Maj :ts

förslag om en standardtull av 10 procent av värdet.

Nr 8b.l9 och 8b.b0. Enligt gällande tulltaxa är diskmaskiner och tvättmaskiner

belagda med den för flertalet maskiner gällande tullen 10 % av

värdet. I propositionen är dylika maskiner i överensstämmelse med tulltaxekommitténs

förslag upptagna med oförändrad tull. I motionen II: B 223

påyrkas med hänsyn till utländsk konkurrens en höjning av tullen till

s. 333 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 333

15 % av värdet. Enligt utskottets uppfattning föreligger inte anledning

åsätta dessa maskiner högre tull än maskiner i allmänhet, varför utskottet

avstyrker motionen och tillstyrker bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

84.35. Enligt gällande taxa är digelpressar, handpressar (icke litografiska)

och korrekturpressar samt separata iläggningsapparater ävensom delar till

nämnda maskiner belagda med en tull av 10 procent av värdet; övriga hithörande

artiklar är tullfria. Tulltaxekoinmittén framhåller att frågan om

tullskydd för tryckpressar i viss mån kommit i ett annat läge sedan tillverkning

av nya typer upptagits inom landet. Införandet av tull på en

varugrupp som varif tullfri sedan lång tid tillbaka är dock, framhåller kommittén,

ägnat att ingiva betänkligheter, i synnerhet om den inhemska tillverkningen

såsom här är fallet endast i begränsad utsträckning kan tillgodose

behovet. Vad som från bl. a. tidningsutgivarhåll anförts mot beskattning

av tidningspressen anser kommittén också förtjäna beaktande, även

om denna synpunkt enligt kommitténs uppfattning inte äger samma relevans

i fråga om en skyddstull som när det gällde en finanstull. Efter ytterligare

överväganden föreslår kommittén tullfrihet för cylinderpressar (inkl.

hjälpapparater och delar), en tull av 5 procent av värdet för rotationspressar

(inkl. hjälpapparater och delar) samt en tull av 10 procent av värdet

för övriga varuslag (inkl. separata iläggningsapparater). Tullfrihet bör

emellertid kunna medges för sådana typer av pressar som inte är föremål

för tillverkning inom landet enligt samma grunder som för andra maskiner

och efter prövning i den ordning som kommittén föreslår för delta ändamål.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslår en tull av 5 procent av

värdet för rotationspressar (inkl. hjälpapparater och delar) samt en tull

av 10 procent av värdet för övriga varuslag. I propositionen uttalar departementschefen

att han i fråga om cylinderpressar (inkl. hjälpapparater och

delar) med hänsyn till gällande GATT-bindning förordar att tullfriheten i

enlighet med tulltaxekommitténs förslag bibehålies i avvaktan på prövning

av frågan om en nordisk marknad; beträffande övriga varuslag finner

departementschefen inte skäl frångå kommitténs och samarbetsutskottets

samstämmiga förslag, innebärande bl. a. att en tull av 5 procent av värdet

skulle införas för rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill.

I motionerna I: B''118 och II: B 159 framställt yrkande om tullfrihet avser

närmast i nr 84.35 B upptagna rotationspressar (inkl. hjälpapparater

och delar). Motionärerna understryker att behovet av dylika pressar endast

i begränsad utsträckning skulle kunna tillgodoses genom inhemsk tillverkning

och framhåller att tidningspressen har att kämpa med betydande ekonomiska

svårigheter. Enligt utskottets uppfattning måste det med hänsyn

inte minst till sistnämnda omständighet inge betänkligheter att införa tull

på de sedan gammalt tullfria tryckpressar varom här är fråga. Detta gäller

inte minst i betraktande av att det förslag rörande medgivande av tullfrihet

för maskiner som inte tillverkas inom landet, vilket framlagts av tulltaxekommittén

och åberopats i samband med dess ställningstagande till frågan

om tullen på tryckpressar, enligt vad som i annat sammanhang framhållits

s. 334 Kontrollera mot PDF

334

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

i propositionen på grund av det nordiska utredningsarbetet inte kan omedelbart

realiseras. Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet övervägande

skäl tala för att i enlighet med motionärernas yrkande bibehålla

tullfriheten för rotationspressar (inkl. hjälpapparater och delar). I motionerna

framfört yrkande om införande av tullfrihet för sådana typer av

övriga pressar som icke tillverkas inom landet synes däremot i avvaktan

på förut berörda utredningsarbete icke nu böra föranleda någon åtgärd.

I enlighet med vad sålunda anförts får utskottet således, med biträdande

i denna del av det i motionerna I: B 118 och II: B 159 framställda yrkandet,

föreslå att tullfrihet stadgas för position 84.35 B.

Nr 84A0. Behandlas tillsammans med nr 84.19.

Nr 84Al. För symaskiner utgår för närvarande en tull av 10 procent av

värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit bibehållande av denna tullsats,

och samma förslag har framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.

Förslaget har inte föranlett någon erinran under remissbehandlingen,

och varorna har i propositionen upptagits med en tull av 10 procent

av värdet. I en framställning från ett antal symaskinsimportörer har bl. a.

ifrågasatts tullfrihet för specialsymaskiner. Enligt utskottets uppfattning

finns emellertid inte anledning att i dagens läge frångå tulltaxekommitténs

och nordiska utskottets samstämmiga förslag. Framhållas må att frågan

om medgivande av tullfrihet för maskiner som inte tillverkas inom de nordiska

länderna torde komma att upptagas i hela sin vidd i samband med

att statsmakterna tar ställning till frågan om en gemensam marknad. I enlighet

med vad sålunda anförts biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag

på denna punkt.

Kap. 85

Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Nr 85.18. Enligt gällande taxa är elektriska kondensatorer av sådana typer

som finner användning i radiomottagare belagda med samma tull som

dylika apparater, under det att andra elektriska kondensatorer drager den

för elektriska maskiner och apparater i allmänhet gällande tullen. Då gränsdragningen

mellan de båda kategorierna vållat svårigheter, är det enligt

tulltaxekommitténs åsikt en praktisk åtgärd att anknyta densamma till en

viss styckevikt, och kommittén finner en styckevikt av 250 g utgöra en

lämplig gräns. Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sitt förslag

en gräns av 500 g per styck mellan högre och lägre tullbeskattade kondensatorer.

I propositionen har gränsdragningen gjorts i enlighet med tulltaxekommitténs

förslag. Det ligger i sakens natur att den av praktiska skäl

påkallade övergången till en gränsdragning efter schematiska grunder medför

vissa förskjutningar i jämförelse med den tidigare tillämpade differentieringen.

Med en viss förenkling skulle man kunna säga, att det i motionerna

I:B 62 och IDB 40 framställda förslaget skulle innebära att ingen

s. 335 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

335

kondensator åsattes den högre tullen med mindre man kunde vara säker

på att den skulle användas i radiomottagare, medan det av ett enskilt

företag framförda yrkandet skulle betyda att ingen kondensator bleve belagd

med den lägre tullen med mindre man kunde vara säker på att den

skulle användas för annat ändamål. Kungl. Maj :ts förslag utgör en medelväg,

som genomsnittligt sett torde ge ungefär samma utslag som den nuvarande

indelningsgrunden. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XVII

Kap. 87

Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Nr 87.09. Motorcyklar med en cylindervolym understigande 245 cm3 (inklusive

mopeder) är belagda med en tull av 15 procent och övriga här avsedda

fordon med en tull av 10 procent av värdet. Enligt tulltaxekommitténs

åsikt torde icke i och för sig föreligga någon anledning att ge motorcykeltillverkningen

en särställning i förhållande till maskinindustrien i

övrigt, men å andra sidan har denna industri i likhet med biltillverkningen

sedan gammalt haft ett högre tullskydd. Tillverkningen befinner sig vidare

i en viss omdaningsperiod genom tillkomsten av mopeder och andra nya

typer av motorcyklar, vilket avspeglar sig i de senaste årens mycket betydande

förskjutningar i import- och produktionssiffrorna. Denna omständighet

anses påkalla viss försiktighet i fråga om nedsättning av tullen. Kommittén

har med hänsyn till vad sålunda anförts funnit en tullsats av 12

procent av värdet motiverad för motorcyklar med en cylindervolym understigande

245 cm3 (inklusive mopeder). I fråga om större motorcyklar samt

sidvagnar har kommittén inte funnit tillräckliga skäl föreslå annan avvikelse

från samma nivå än att tullen med hänsyn till föreliggande GATT-bindningar

bör begränsas till 10 procent. En av kommitténs ledamöter har reserverat

sig för en tull av 15 procent på motorcyklar med en cylindervolym

understigande 245 cm3 under framhållande av att en tull av denna storlek

torde vara behövlig för tillgodoseende av skyddsbehovet. Enligt departementschefens

uppfattning talar liksom i fråga om bilar övervägande skäl

för att inte för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatserna; i propositionen

föreslås i enlighet härmed en tull av 15 procent av värdet för

motorcyklar med högst 245 cm3 cylindervolym och 10 procent av värdet för

övriga varuslag.

I motionen II: B 74 yrkas att tullen på motorcyklar med högst 245 cm3

cylindervolym måtte sänkas till 12 procent. Till stöd för detta yrkande anför

motionären hl. a. vissa statistiska uppgifter, avsedda att visa hurusom

den svenska industrien beträffande här tillverkade typer helt behärskar

marknaden. Enligt handelsstatistiken visar importen emellertid under se
-

s. 336 Kontrollera mot PDF

336 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

nare år en stadig ökning. Visserligen torde den till övervägande del utgöras

av skotrar och mopeder, men det synes knappast vara riktigt att såsom

motionären helt bortse från konkurrensen mellan skotrar och vanliga motorcyklar,

och beträffande mopeder föreligger uppenbarligen en viss konkurrens

mellan de svenska och utländska fabrikaten. Det kan därför ifrågasättas

huruvida inte motionären underskattat den utländska konkurrensen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att övervägande skäl talar

för att inte för närvarande vidtaga någon ändring av tullsatsen.

AVD. XVIII

Kap. 90

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och

apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska

instrument och apparater

Nr 90.03. Tullen för glasögonbågar utgår för närvarande efter vikten och

är för normala kvaliteter obetydlig i förhållande till värdet. Tulltaxekommittén

såväl som nordiska samarbetsutskottet har föreslagit en tull av 8

procent av värdet. I propositionen uttalar departementschefen att enligt

hans uppfattning anledning inte finnes att frångå nämnda förslag. I motionerna

I:B 63 och II:B 71 samt I: B 62 och II:B 40 påyrkas tullfrihet

under åberopande främst av den inhemska produktionens ringa omfattning.

Enligt de uppgifter som lämnats av fabrikanten är emellertid tillverkningen

betydligt större än den av motionärerna beräknade siffran ger vid handen.

I betraktande härav och med hänsyn till det nordiska tulltaxeförslaget finner

utskottet inte skäl frångå Kungl. Maj :ts förslag.

Nr 90.07, 90.08. Tullarna vid dessa nummer har beträffande flertalet artiklar

karaktär av finanstullar. I den mån så är fallet förordar departementschefen,

i överensstämmelse med principen att inte i detta sammanhang företaga

någon omprövning av finanstullarna, de tullsatser som upptagits i

tulltaxekommitténs förslag. Beträffande artiklar för vilka tullen har karaktär

av skyddstull finner departementschefen, i avvaktan på prövning av

frågan om en nordisk marknad, inte heller anledning frångå kommittéförslaget.

I enlighet härmed föreslås i propositionen för tyngre kameror samt

vissa kameradelar en tull av 5 procent av värdet samt för lättare kameror

och övriga hithörande artiklar en tull av 10 procent av värdet. Utskottet har

i annat sammanhang uttalat sin anslutning till principen att inte nu ingå

på någon allmän omprövning av gällande finanstullar och finner inte skäl

frångå denna princip beträffande här ifrågavarande rubriker. I överensstämmelse

härmed får utskottet, med avstyrkande av de väckta motionerna om

tullfrihet eller lägre tull, förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

337

Kap. 91

Ur

För fick- och armbandsur utgår för närvarande stycketullar (för ur av

guld och platina 6 kr. och för andra ur 1 kr.), motsvarande i genomsnitt

2 å 3 procent av värdet. Andra ur är belagda med vikttullar av växlande

storlek. Vissa ur och andra hithörande artiklar av speciell karaktär drager

dock en tull av 10 procent av värdet.

Tulltaxekominittén framhåller beträffande fick- och armbandsur (nr

91.01) att tillverkning inte förekommer inom landet, varför det ur skyddssynpunkt

inte föreligger anledning att bibehålla tullen på sådana ur. Därest

ett uttagande av tull av fiskala skäl skulle befinnas lämpligt anser kommittén

det inte möta något hinder ur näringspolitisk synpunkt att åsätta varorna

en tull av 10 procent av värdet. Kommittén inskränker sig till att i

förslaget redovisa de nuvarande tullsatserna. För vissa andra slag av ur,

beträffande vilka tullarna likaledes har karaktär av finanstullar (nr 91.02,

91.03 och 91.04 A), har kommittén, för den händelse ett bibehållande av

tullen skulle anses motiverat av fiskala skäl, i sitt förslag upptagit en tullsats

av 5 procent av värdet. För övriga ur (nr 91.04 B, 91.05 och 91.06) föreslår

kommittén tullsatser om 13 eller 10 procent av värdet.

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa innehåller i princip inte några

finanstullar, i enlighet varmed tullfrihet upptages för fick- och armbandsur

liksom för de ur, beträffande vilka tulltaxekominittén angivit en finanstull

av 5 procent av värdet; i övrigt sammanfaller förslaget med det av

kommittén framlagda.

Departementschefen erinrar om att han givit uttryck för uppfattningen

att man inte i detta sammanhang bör företaga någon allmän omprövning

av gällande finanstullar. Med hänsyn till önskvärdheten av att erhålla en

såvitt möjligt enhetlig värdetullsats för ur förordar departementschefen,

även om detta i regel innebär en viss höjning, att de nuvarande stycketullarna

på fick- och armbandsur utbytes mot en tull av 5 procent av värdet,

eller samma tullsats som kommittén upptagit för andra ur som inte är föremål

för inhemsk tillverkning. För dessa senare ur godtager departementschefen

nyssnämnda tullsats. I övrigt biträder han kommitténs och nordiska

utskottets samstämmiga förslag.

I vissa motioner ifrågasättes tullfrihet eller lägre tull under åberopande

av tullarnas karaktär av finanstullar. I överensstämmelse med principen att

inte i detta sammanhang ingå på någon omprövning av gällande finanstullar

torde ett avskaffande av de tullar som har sådan karaktär inte nu böra

ifrågakomma. Den i propositionen föreslagna omläggningen av dessa tullar

till värdetullar torde, även om den i många fall innebär en viss höjning

i jämförelse med nuvarande förhållanden, närmast få anses som en teknisk

anpassning av systemet. Med hänsyn därtill har utskottet funnit sig kunna

22 Dihang till riksdagens protokoll 1958. 7 sand. Nr It 1

s. 338 Kontrollera mot PDF

338

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

godtaga den av Kungl. Maj :t föreslagna tullsatsen för här åsyftade varuslag.

Vad beträffar övriga artiklar har utskottet inte funnit anledning frångå

Kungl. Maj :ts förslag.

AVD. XX

Kap. 94

Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Nr 94.01 och 94.03. För möbler av trä utgår tullen med belopp varierande

mellan 5 och 84 öre per kg. Tulltaxekommitlén framhåller emellertid att,

liksom beträffande flertalet andra trämanufakturprodukter, tullskyddet till

stor del är nominellt, då någon utländsk konkurrens hittills knappast förekommit

på hemmamarknaden. Någon anledning varför möbeltillverkningen

skulle vara i behov av högre tullskydd än industrien i allmänhet anser kommittén

inte vara för handen. Kommittén finner den tullsats av 10 procent

av värdet, som föreslagits beträffande åtskilliga trämanufakturprodukter

inom kap. 44 och annorstädes, jämväl beträffande möbler innebära en lämplig

avvägning av tullskyddet. Enligt nordiska ekonomiska samarbetsutskottets

förslag skall här avsedda möbler likaledes draga en tull av 10 procent

av värdet. Departementschefen anser att de erinringar som vid remissbehandlingen

anförts från industriens sida inte motiverar ett frångående

av utredningarnas samstämmiga förslag och finner inte heller tillräckliga

skäl föreligga att såsom ifrågasatts införa någon särskild övergångsanordning.

I motionerna påyrkas en tullsats av 15 % av värdet (undantag göres dock i

allmänhet för stoppmöbler); i vissa motioner yrkas alternativt att tullen

successivt sänkes till 10 %.

Nuvarande tullsatser företer mycket växlande incidens. I fråga om finare

möbler motsvarar tullen ofta betydligt mindre än 10 procent, medan den för

enklare möbler (t. ex. pinnstolar) kan närma sig 30 procent av värdet. Någon

import av sistnämnda varuslag förekommer emellertid inte, och det är

uppenbart att producenterna inte utnyttjar den höga tullen. Enligt utskottets

uppfattning har man inte att vänta någon mera påtaglig ändring av

konkurrensläget för sådana möbler som följd av den föreslagna ändringen

av tullen. För de möbler som hittills varit föremål för import innebär propositionen

en avsevärd höjning av tullen. I detta sammanhang må nämnas

att importen är mycket obetydlig i jämförelse med den inhemska produktionen.

År 1955 uppgick sålunda importen till ett värde av ca 5 milj. kr.,

under det att den inhemska produktionen hade ett värde av ca 226 milj. kr.

I betraktande av vad sålunda anförts och med hänsyn jämväl till samordningen

med det nordiska tulltaxeförslaget biträder utskottet Kungl. Maj :ts

förslag.

Nr 94.04 A 2 och B 3. I propositionen förordas att tullen vid dessa rubri
-

s. 339 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

339

ker bestämmes till samma storlek som för konfektionsartiklar i allmänhet

(av annat material än rayonsilke). För dylika artiklar har Kungl. Maj:t föreslagit

en tullsats av 14 % av värdet, vilken i överensstämmelse med nyss

angivna princip upptagits även vid här ifrågavarande rubriker. Vid behandlingen

av textilområdet har utskottet emellertid funnit skäl föreslå en tullsats

av 15 % av värdet för nämnda konfektionsartiklar. I enlighet härmed

förordar utskottet att tullen även vid förevarande rubriker upptages till

15 % av värdet.

Kap. 97

Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Nr 97.03. Leksaker är enligt gällande taxa belagda med en tull av 2 kr. per

kg. Räknat efter genomsnittsvärdet för importen motsvarar tullen omkring

15 procent av värdet. Tulltaxekommittén har föreslagit en tull av

12 procent, och samma förslag har framlagts av nordiska ekonomiska samarbetsutskottet.

1 överensstämmelse härmed har tullen även i propositionen

upptagits till 12 procent av värdet.

Förslaget har i vad avser leksaker av trä mött erinringar i motionerna

I: B 64 och II: B 63 samt II: B 75, i vilka yrkas att tullen på nämnda varuslag

måtte fastställas till 20 procent av värdet. I motionerna framhålles bl. a.

att det nuvarande tullskyddet uppgår till 40—45 procent och uttalas farhågor

för att en så betydande sänkning som den föreslagna skulle leda till

en kraftig ökning av importen.

Frågan om tullen på träleksaker har särskilt uppmärksammats av Kungl.

Maj :t. I propositionen anföres sålunda att den nuvarande tullen i fråga om

varor av trä är avsevärt högre i förhållande till varuvärdet än den av tulltaxekommittén

och nordiska utskottet föreslagna och att det från olika håll

uttryckts farhågor för konsekvenserna av den föreslagna tullsänkningen.

Emellertid framhålles jämväl att man vid bedömande av denna fråga får

beakta, att tullskyddet sannolikt inte på långt när utnyttjats, varför tullsänkningen

till stor del torde vara av nominell karaktär. Enligt departementschefens

uppfattning föreligger inte anledning att frångå den av utredningarna

samstämmigt föreslagna tullsatsen eller att införa någon särskild

övergångsanordning för successiv nedsättning av tullen. Därest det skulle

visa sig att ändringen av tullen leder till en sådan ökning av importen att

allvarliga svårigheter uppkommer för sysselsättningen, bör, uttalar departementschefen,

frågan självfallet kunna upptagas till förnyad prövning.

Förhållandena är tydligen liknande dem som föreligger beträffande vissa

andra trämanufakturartiklar, nämligen att den inhemska tillverkningen

nominellt har ett mycket högt tullskydd som emellertid inte utnyttjas av producenterna.

Alt under sadana förhållanden med säkerhet bedöma verkningarna

av eu nedsättning av tullen är givetvis vanskligt, men det torde vara

uppenbart att åtgärden inte har den betydelse som relationen mellan tullsatserna

kan ge anledning förmoda. Enligt utskottets uppfattning får på

s. 340 Kontrollera mot PDF

340 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

längre sikt en tull av den i propositionen föreslagna storleken anses lämpligt

avvägd, men vissa skäl skulle kunna anföras för eu anordning som innebure

en successiv avtrappning av tullen. Med hänsyn till möjligheten att om

så skulle befinnas erforderligt upptaga frågan till förnyat övervägande, i

vilket hänseende jämväl må erinras om vad utskottet i annat sammanhang

anfört rörande befogenhet för Kungl. Maj:t att förordna om minimitullar,

finner utskottet dock i likhet med departementschefen inte tillräckliga skäl

att nu införa någon sådan anordning. Utskottet biträder följaktligen Kungl.

Maj :ts förslag.

Nr 97.06. I propositionen föreslås att redskap och annan utrustning för

sport och idrott alltefter beskaffenheten belägges med en tull av 5, 8 eller

12 procent av värdet. Någon erinran mot förslaget har inte framförts i avgivna

motioner, men en importfirma har hemställt om tullfrihet för pilbågar

av glasfiber. I fråga om dylika artiklar innebär förslaget en sänkning

av tullen från 15 till 12 procent av värdet. Enligt utskottets uppfattning

finnes inte anledning medgiva någon särbehandling av berörda varuslag.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag.

Kap. 98

Diverse

Nr 98.03 och 98.05 A. För reservoarpennor och guldstift till sådana utgår

för närvarande tull med 10 procent av värdet plus 1 kr. respektive 50 kr.

per kg. Tullen har karaktär av finanstull. I propositionen föreslås ingen annan

ändring än att de i praktiken vanligen betydelselösa vikttullkomponenterna

slopas. I enlighet med den allmänna ståndpunkt utskottet intagit

till frågan om finanstullarna finner utskottet inte anledning frångå Kungl.

Maj:ts förslag och avstyrker följaktligen de motionsvis gjorda yrkandena

om tullfrihet för ifrågavarande artiklar.

Ikraftträdandebestämmelserna

I förslaget till ny tulltaxa är intagen en föreskrift av innebörd att i fråga

om varuslag, för vilket i taxan angives viss tullsats med anmärkning att

tullen tills vidare skall utgå efter lägre tullsats eller skall vara suspenderad,

förstnämnda tullsats skall tillämpas från och med dag som Konungen bestämmer.

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet intagit beträffande syntetsilke

och varor därav, innebärande att utskottet avstyrkt den för dessa

varuslag föreslagna suspenderingsanordningen, blir nämnda föreskrift obehövlig

och bör utgå ur taxeförslaget, i samband varmed en härav betingad

formell jämkning bör vidtagas i efterföljande stycke av författningstexten.

Beträffande de delar av Kungl. Maj :ts förslag, vilka icke av utskottet behandlats

i det föregående, har utskottet inte funnit anledning till erinran.

s. 341 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 341

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förmälan att Kungl. Maj :ts

förevarande proposition nr B 4 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till tulltaxa

med följande ändringar

dels att ikraftträdandebestämmelserna erhåller denna lydelse:
Denna

tulltaxa träder i kraft den 1 januari 1959.

Konungen äger för tid, varunder så befinnes erforderligt med hänsyn till

åtaganden, gjorda före den 24 januari 1958 enligt allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT), förordna om därav påkallade avvikelser från tulltaxan.

dels ock att tulltaxan — med iakttagande av att den i

Kungl. Maj :ts förslag under nr 60.04 C intagna anmärkningen

utgår — i nedan angivna delar erhåller följande lydelse,

nämligen

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och blommor:

A. inkommande med blommor eller blomknoppar, men utan

jord ...................................... 100 kg 350:-—

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter

eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus...................... 100 kg 350: —

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade:

A. bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter och

guava ...................................... 100 kg 10: —

B. dadlar, kokosnötter, paranötter och kasjunötter 100 kg 30: —

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord

honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av

konstgjord och naturlig honung ................ 100 kg 50: —

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,

kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna

med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar

för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt

bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta

kapitel:

s. 342 Kontrollera mot PDF

342 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

B. andra slag ...................................... 13%

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa

och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder

inbegripet förkoksad dylik massa ...................... fri

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial,

samt garn av textilmaterial, impregnerat eller

överdraget med mjukgummi:

B. andra slag ...................................... 12%

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,

av läder eller konstläder:

A. handskar ........................................ 12 %

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke.......... 13 %

50.10 Vävnader av bourettesilke ............................ 13%

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej

i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn ....................................... 16%

2. annat .......................................... fri

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut

av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................ fri

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i

detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer .......................... fri

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,

hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ........................................ 16%

2. andra slag ...................................... 12 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar...... 6 %

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar

:

A. kardgarn ............. 5 %

B. kamgarn ......................................... 6 %

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i

detaljhandelsuppläggningar ............................ 6 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

B. andra slag........................................ 14 %

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.............. 13%

53.13 Vävnader av tagel .................................... 13 %

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

s. 343 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 343

B. flertrådigt ...................................... 10 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar...... 10 %

54.05 Vävnader av lin eller rami ............................ 14 %

55.05 Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd............................................ 13 %

55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ........................................... 13%

55.07 Gasvävnader av bomull................................ 13 %

55.08 Frottévävnader av bomull ............................ 13 %

55.09 Andra vävnader av bomull:

B. andra slag ...................................... 13%

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i

detaljhandelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.............. 11%

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar

.............................. 11%

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

(eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

B. andra slag ...................................... 13 %

57.05 Garn av mjuk hampa:

B. flertrådigt ........................................ 10%

57.06 Garn av jute:

A. enkelt .......................................... 9 %

B. flertrådigt ........................................ 10 %

57.07 Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

B. av andra fibrer:

1. enkelt ......................................... 9 %

2. flertrådigt ...................................... 10 %

57.08 Garn av papper:

A. enkelt ........................................... 9 %

B. flertrådigt ........................................ 10 %

57.09 Vävnader av mjuk hampa.............................. 14 %

57.10 Vävnader av jute .................................... 11 %

57.12 Vävnader av pappersgarn.............................. 11 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 .................................... 13 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 12%

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

s. 344 Kontrollera mot PDF

344 Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hänförligt

till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snörmakeriarbeten

och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,

pomponger o. d.:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 12 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 15 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade;

spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som

längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 15 %

59.02 Stampad filt samt varor av stampad filt, även med impreg
nering

eller överdrag............. 11 %

59.03 Fiberduk, bestående av textilfibrer, sammanhållna på annat

sätt än genom filtning, samt varor därav, även med impregnering

eller överdrag.................................. 11%

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15%

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt........................................... 9 %

2. flertrådigt ....................................... 10 %

59.05 Nät, tillverkade av material, upptaget i nr 59.04, som längdvara

eller i avpassade stycken, färdiga fisknät (även av annat

garn) härunder inbegripna:

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................. 15 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller

linor, med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15 %

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister

eller liknande ämne, för inbindning av böcker

eller för tillverkning av etuier eller för liknande ändamål;

kalkerväv; vävnader, beredda för målning; kanfas och liknande

vävnader för tillverkning av hattar:

B. andra slag ........................................ 13 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

B. andra slag ........................................ 13 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja........ 13 %

s. 345 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 345

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer ............ 16 %

C. andra slag ........................................ 13 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d................. 13 %

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12%

C. av annat textilmaterial.............................. 13 %

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för

lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade,

samt slangformiga ämnen därtill .................. 13%

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även

armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material ........................................ 11 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk .................... 11 %

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande

artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 15 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 10%

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial.............................. 15%

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor

härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 13 %

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13 %

61.02 överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,

skjortbröst och manschetter:

s. 346 Kontrollera mot PDF

346 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12 %

C. av annat textilmaterial ............................ 13%

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 12 %

C. av annat textilmaterial.............................. 13%

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen,

strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även av

trikå), även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13 %

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 13%

C. av annat textilmaterial ............................ 15%

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar,

axelvaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial............................. 15 %

62.01 Res- och sängfiltar.................................... 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar;

gardiner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 12%

C. av annat textilmaterial ............................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

B. andra slag ........................................ 11%

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar .. 14 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster

härunder inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer .................... 13 %

C. av annat textilmaterial............................. 15%

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hånförliga

till nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, sko
-

don och huvudbonader, allt för så vitt varorna äro synbarligen

begagnade och inkomma oförpackade eller i balar, säckar

eller liknande förpackningar ...................... 15%

s. 347 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 347

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar

samt delar därtill:

A. av textilmaterial .................................. 15 %,

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin .......... 13 %

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material

................................................ 13 %

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......... 13%

69.14 Andra varor av keramiskt material .................... 13%

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40;

iläggningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater

till dylika maskiner:

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill fri

94.04 Besårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar,

försedda med resårer eller stoppning eller tillverkade av poröst

gummi, med eller utan överdrag, såsom madrasser,

sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller

andra väsentliga delar av metall eller trä: 2 3 4 5

2. med överdrag av annan textilvara ................ 15 %

B. andra slag:

3. andra .......................................... 15 %

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 1 § tulltaxeförordningen der

4 oktober 1929 (nr 316);

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändring i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62)

om särskild skatt å bensin och motorsprit;

4) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om ändrad lydelse av 3 a § förordningen den 4 oktober

1929 (nr 307) angående tullrestitution; samt

5) för sin del godkänna Sveriges anslutning till konventionen

den 15 december 1950 rörande nomenklatur för klassificering

av varor i tulltarifferna samt protokollet den 1

juli 1955 angående ändring i nämnda konvention;

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalvdande motionerna I: B 32 av herr Domö samt

II: B 44 och II: B 118 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: B 33 av herr Gunnar Berg

m. fl. och II: B 42 av herr Andersson i Bonneby m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: B 34 av herr Schmidt

in. fl. och II: B 70 av herr Bengtsson i Göteborg,

4) de likalydande motionerna I: B 35 av herr Svärd in. fl.

och II: B 43 av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,

5) de likalydande motionerna I: B 36 av herr Källqvist

in. fl. och II: B 41 av herr Ståhl in. fl.,

s. 348 Kontrollera mot PDF

348

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

6) de likalydande motionerna I: B 37 av herr Boo in. fl.

och II: B 65 av herr Magnusson i Borås m. fl.,

7) de likalydande motionerna I: B 55 av herr Gunnar Andersson

m. fl. och II: B 38 av herr Odhe in. fl.,

8) de likalydande motionerna I: B 56 av herrar Alvar Andersson

och Yngve Nilsson samt II: B 67 av herr Nilsson i

Göingegården,

9) de likalydande motionerna I: B 57 av herr Yngve Nilsson

m. fl. och II: B 66 av herr Stiernstedt m. fl.,

10) de likalydande motionerna I: B 58 av herr Yngve Nilsson

in. fl. och II: B 68 av herr Nilsson i Göingegården in. fl.,

11) de likalydande motionerna I: B 59 av herr Elmgren

in. fl. och II: B 39 av herr Nelander in. fl.,

12) de likalydande motionerna I:B 60 av herr Gustaf

Henry Hansson och II: B 72 av herr Bengtsson i Göteborg,

13) de likalydande motionerna I: B 61 av herr Nord m. fl.

och II: B 64 av herr Rimås in. fl.,

14) de likalydande motionerna I: B 62 av herr Källqvist

och II: B 40 av herr Christenson i Malmö in. fl.,

15) de likalydande motionerna I: B 63 av herr Sveningsson

och II: B 71 av herr Bengtsson i Göteborg,

16) de likalydande motionerna I: B 64 av herr Sveningsson

m. fl. och II: B 63 av herr Lothigius in. fl.,

17) de likalydande motionerna I: B 87 av herrar Åkesson

och Nils Hansson samt II: B 122 av herrar Nilsson i Lönsboda

och Åhman,

18) de likalydande motionerna I: B 88 av herrar Sveningsson

och Anders Johansson samt II: B 120 av herr Svenning

in. fl.,

19) de likalydande motionerna I: B 89 av herr Danmans

och II: B 121 av herr Löfgren in. fl.,

20) de likalydande motionerna I: B 114 av herr Bertil Petersson

m. fl. och II: B 149 av herr Persson i Växjö in. fl.,

21) de likalydande motionerna I: B 115 av herr Gustaf

Elofsson samt II: B 180 av herrar Nilsson i Bästekille och

Jansson i Benestad,

22) de likalydande motionerna I: B 116 av herr Lindahl

in. fl. och II: B 152 av herr Allard m. fl.,

23) de likalydande motionerna I: B 117 av herr Ebbe Ohlsson

m. fl. och II: B 154 av herr Boija in. fl.,

24) de likalydande motionerna I: B 118 av herrar Möller

och Gunnar Berg samt II: B 159 av herrar Ståhl och Braconier,

25) de likalydande motionerna I: B 119 av herr Birke samt

s. 349 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B J år 1958

349

II: B 151 av herrar Nilsson i Göingegården och Hansson i

Skegrie,

26) de likalydande motionerna I:B 120 av herrar Birke

och Boman samt II: B 156 av herr Gerhard Nilsson i Gävle

in. fl.,

27) de likalydande motionerna I: B 140 av herrar Carl Albert

Anderson och Siegbahn samt II: B 158 av herrar Gustafsson

i Stockholm och Hagnell,

28) de likalydande motionerna I: B 142 av herr Nils Theodor

Larsson och II: B 181 av herr Börjesson m. fl.,

29) de likalydande motionerna I: B 180 av herr Siegbahn

och II: B 224 av herr Setterberg i Vilske-Kleva m. fl.,

30) motionen I: B 141 av herrar Siegbahn och Carl Albert

Anderson,

31) motionen II: B 36 av herr Senander in. fl.,

32) motionen II: B 37 av herrar Regnéll och Svensson i

Krokstorp,

33) motionen II: B 69 av herrar Braconier och Löfgren,

34) motionen II: B 73 av herr Bengtsson i Göteborg,

35) motionen II: B 74 av herr Bengtsson i Göteborg,

36) motionen II: B 75 av herr Jansson i Benestad in. fl.,

37) motionen II: B 84 av herrar Helén och Hansson i Skegrie,

såvitt motionen behandlas i detta betänkande,

38) motionen II: B 116 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

39) motionen II: B 117 av herr Hansson i Skegrie in. fl.,

40) motionen II: B 119 av herr Hansson i Skegrie in. fl.,

41) motionen II: B 153 av herrar Gustafsson i Borås och

Nilsson i Göingegården,

42) motionen II: B 155 av herrar von Seth och Lothigius,

43) motionen II: B 157 av herr Hansson i Skegrie m. fl.,

44) motionen II: B 221 av herrar Darlin och Setterberg i

Vilske-Kleva,

45) motionen II: B 222 av herr Christenson i Malmö, samt

46) motionen II: B 223 av herrar Darlin och Setterberg

i Vilske-Kleva,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

s. 350 Kontrollera mot PDF

350 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Eriksson, Spetz, Snygg, Söderquist,

Bengtson*, Oscar Carlsson, Yngve Nilsson1, Siegbahn och Alvar Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv,2 Allard, Vigelsbo, Kärrlander,

Magnusson i Borås,3 Ericsson i Kinna, Asp, Stenberg, Kristenson i

Göteborg och Rydén.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

1) Vid behandling av kap. 1—24 i förslaget till tulltaxa; herr Gustaf

Henry Hansson vid behandling av propositionen i övrigt.

2) Vid behandling av propositionen med undantag av kap. 50—63 i tulltaxeförslaget;

herr de Jounge vid behandling av kap. 50—63 i förslaget

till tulltaxa.

3) Vid behandling av propositionen med undantag av kap. 1—24 i förslaget

till tulltaxa; herr Nilsson i Bästekille vid behandling av nämnda kap.

Reservationer

I) betr. utskottets allmänna synpunkter: av herrar Gustaf Henry Hansson,

Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås;

II) av herrar Bengtson, Alvar Andersson och Vigelsbo, vilka ansett, att

den del av utskottets utlåtande, som å s. 274 rad 21 uppifrån börjar med

orden »I anledning» och slutar å s. 274 rad 7 nedifrån med orden »departementschefens

uppfattning», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar den i motionen II: B 116 uttryckta meningen, att för den

svenska trädgårdsnäringens huvudproduktslag gäller i stort sett samma

beredskapsmotiv som är en av förutsättningarna för vår nuvarande jordbrukspolitik

och som bl. a. givit upphov till ett speciellt gränsskyddssystem,

vilket medgiver en säkrare skyddsnivå. Då också huvudparten av blommor

produceras under glas i anläggningar, som i en beredskapssituation kan tagas

i anspråk för grönsakskulturer, har också blomsterodlingen ett visst

beredskapsvärde.

Utskottet kan därför inte acceptera den bedömning av trädgårdsnäringens

behov av gränsskydd, som kommit till uttryck i propositionen. De av chefen

för jordbruksdepartementet tillkallade sakkunniga med uppdrag att verkställa

en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem torde emellertid

äga att behandla frågan om stöd åt trädgårdsnäringen i hela dess vidd.

Utskottet förutsätter, att härvid näringens behov av andra gränsskyddsåtgärder

än tullar prövas, bl. a. de i motionerna I: B 61 och II: B 64 samt i

motionen II: B 116 berörda möjligheterna att på trädgårdsnäringens huvudproduktslag

applicera ett skyddssystem i form av rörliga importavgifter

av det slag, som gäller för jordbruket. Utskottet vill vidare framhålla vikten

av att frågan om dumpingskydd för trädgårdsnäringen även blir föremål för

behandling i nämnda utredning. Någon särskild begäran om utredning i

enlighet med vad som yrkats i motionerna I: B 61 och II: B 64 synes sålunda

s. 351 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

351

icke påkallad. Utskottet hemställer därför, att nämnda motioner i denna

del inte måtte föranleda någon åtgärd.

Vad beträffar övriga motionsvis framställda yrkanden kommer dessa att

behandlas i det följande under varje särskild rubrik. Utskottet vill emellertid

i detta sammanhang uttrycka förväntan om att bedömningen i den tillsatta

trädgårdsutredningen av trädgårdsnäringens sociala betydelse kommer

att bli väsentligt annorlunda i positiv riktning än vad tulltaxekommitténs

majoritet kom fram till och finansministern godtagit i propositionen.

Det är sålunda enligt utskottets mening många vägande skäl, som talar för

att tullarna på trädgårdsområdet justeras till en något högre nivå än vad

som föreslagits i propositionen.»

HD av herrar Bengtson, Yngve Nilsson, Alvar Andersson, Nilsson i Svalöv,

Vigelsbo och Nilsson i Bästekille, vilka ansett, att den del av utskottets yttrande,

som på s. 279 rad 17 uppifrån börjar med orden »I likhet» och slutar

på rad 21 uppifrån med orden »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande

lydelse:

»Odling av färskpotatis är av stor ekonomisk betydelse för jordbruket

i de bygder, där den bedrives. Samtidigt är den mycket arbetskrävande och

dyrbar samt utsatt för hård konkurrens från länder med bättre klimatiska

förhållanden. Det synes utskottet därför angeläget, att gränsskyddet för

denna odling anordnas efter ett system, som medger bästa möjliga anpassning

efter de aktuella pris- och avsättningsförhållanden på potatismarknaden,

som kan uppstå. Utskottet delar den i motionen II:B 157 framförda

meningen, att detta krav tillgodoses bättre, om färskpotatisen, i stället för

att tullbeläggas, hänföres till jordbruksreglerad vara. Den fältmässiga omfattning,

vari odlingen numera bedrives, och dess förläggning till jordbruk,

där kraven på en högt uppdriven odlingsteknik kan tillgodoses, gör det vidare

fullt berättigat att hänföra färskpotatisen till jordbruksprodukterna

i egentlig mening. Härför talar också det förhållandet, att någon bestämd

gräns svårligen kan dragas mellan färskpotatis och annan potatis. Det bör i

sammanhanget omnämnas, att mellan statens jordbruksnämnd, under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande, och färskpotatisodlarna och deras

organisationer överenskommelse träffats, enligt vilken färskpotatisen

skulle hänföras till jordbruksregleringsvara. I överensstämmelse med motionen

II: B 157 förordar utskottet, att färskpotatisen lämnas gränsskvdd

som jordbruksregleringsvara genom att en särskild importavgift fastställes

för densamma att tillföras samma regleringskassa som importavgifterna för

annan potatis samt att denna importavgift för färskpotatisen fastställes till

20 öre per kg under fem kalenderveckor, räknat från den 1 juni, och under

annan tid till samma belopp som för annan potatis. Utskottet får föreslå riksdagen

alt hos Kungl. Maj:t anhålla om alt förslag skyndsamt framlägges i

nämnda syfte.»

IV) av herrar Bengtson, Yngve Nilsson, Älvar Andersson, Nilsson i Svalöv,

Vigelsbo och Nilsson i Bästckillc,

s. 352 Kontrollera mot PDF

352

Bevillningsutskottets betänkande nr B t år 1958

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 57 och II: B 66,

I: B 58 och II: B 68, I: B 115 och II: B 180, I: B 142 och II: B 181 samt

II: B 116 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01,

sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna:

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade

...................................... 100 kg1 100: —

D. andra växter ............................ 100 kg1 50: —

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, im
-

pregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung ...................... 100 kg 500:-—

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg 1 000: —

b. under tiden 1 december—29 februari .. 100 kg 750:-—

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter

eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

B. andra slag . ............................ 100 kg 50: —

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

C. lök:

1. under tiden 1 juni—31 mars ............ 100 kg 30:-—

2. under tiden 1 april—31 maj .................... fri

IJ. ärter ................................... 100 kg 40: —

K. andra slag:

1. rotfrukter (med undantag av rädisor):

a. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni 100 kg 20: —

b. andra .............................. 100 kg 10: —

2. sallad, dill, persilja och rädisor:

a. under tiden 1 mars—30 april ........ 100 kg 75: —

b. under tiden 1 maj—29 februari ...... 100 kg 40:—

3. andra ................................. 100 kg 40: —

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller

krossade eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda:
A.

svampar .......... 100 kg 75:-—

B. andra slag .............................. 100 kg 25:-—

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor

med]jord, korgar, bastmattor m. m.

s. 353 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

353

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 1 juli—31 mars.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 april—30 juni ................. . fri

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 1 juli—31 december.......... 100 kg 35: —

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter.

färska:

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober .......... 100 kg 35: —

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. undertiden 16 juni—30 september........ 100 kg 7b: —

V) av herrar Söderquist och Stenberg,

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I:B 61 och II: B 64

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade

eller på annat sätt preparerade:

A. friska:

2. andra:

a. under tiden 1 mars—30 november .... 100 kg 1 000: —

VI) av herrar Söderquist, Bengtson, Yngve Nilsson, Alvar Andersson,

Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Nilsson i Bästekille och Stenberg,

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 57 och II: B 66,

I: B 58 och II: B 68, I: B 61 och II: B 64, II: B 116 samt II: B 119 ansett,

att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydebe:

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—-31 maj ........ 100 kg 75: —

b. under tiden 1 juni—30 september .... 100 kg 50: —

c. under tiden 1 oktober—15 mars .............. fri

G. tomater:

1. under tiden 1 maj—30 november ........ 100 kg 60: —

20.01 Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra,

även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap:

23 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 1

s. 354 Kontrollera mot PDF

354

Bevillningsutskottets betänkande nr B l år 1958

A. gurkor och bönor ........................ 100 kg1 50: —

B. andra slag............................... 100 kg1 25:

20.02 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller ättiksyra:

B. gurkor, bönor, svampar och sparris.......... 100 kg1 75:-

20.07 Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av soc
ker

men icke innehållande alkohol:

A. osockrad:

1. koncentrerad must av sådana frukter och bär, vilka

mera allmänt odlas inom landet ....... 100 kg 100: —

2. andra slag, på kärl vägande brutto:

a. över 3 kg:

a av citrusfrukter ................... 100 kg 15: —

/J annan .......................... 100 kg 20: —

b. 3 kg eller därunder .................. 100 kg1 25: —

VII) av herrar Stenberg och Rydén,

som anfört följande.

I fråga om finanstullarna har departementschefen i propositionen anfört

att han icke önskar ingå på någon allmän omprövning av dessa, varför de

i stort sett bibehållits vid nuvarande nivå. Detta har utskottet godtagit.

I dagens ansträngda statsfinansiella läge är detta fullt förståeligt, men

det är också angeläget att man undviker en onödig belastning av konsumtionen

genom höjningar av vissa finanstullar. Med hänsyn härtill borde

utskottet ha tillstyrkt bifall i nedan angivna delar till motionerna I: B 62 axherr

Källqvist och II: B 40 av herr Christenson i Malmö in. fl.

Vi anser att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), alkylbensener (alkyl
bensoler),

styrener (styroler) och cyklohexan ...... fri

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga

alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;

kolväteblandningar huvudsakligen bestående

av nonen, dodecen eller alkylbensener (alkylbensoler) fri

70.14 Glasxaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt

andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillxerkade av optiskt glas:

A. linser till bil- och cykellyktor, signalanläggningar och

fartygslanternor ........... .................... fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor

av ifrågavarande slag pläga saluhållas i detaljhandeln.

s. 355 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958 355

B. andra slag ....................... ............... 15 %

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt

delar till sådana infattningar .... .................. fri

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................. 8 %

C. blixtljusapparater ................................ 8 %

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,

även kombinerade, samt kinoprojektorer, även

med anordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,

samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg .................. 8 %

C. andra slag ......................... ............. 8 %

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna

:

A. med boett av guld eller platina ............. 1 st. 6: —

B. med boett av annat ämne . .................. 1 st. 1: —

91.07 Verk till fick-eller armbandsur, sammansatta...... 1 st. 1: —

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill:

A. av guld eller platina .......... 1 st. 5:-

B. av annat ämne ...... .......................... fri

VIII) av herrar Siegbahn och Kristenson i Göteborg,

vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 180 och II: B 224

samt I: B 141 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj :ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), alkylbensener (alkyl
bensoler),

styrener (styroler) och cyklohexan ...... fri

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående

industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga

alkalisalter av dessa syror eller av petroleumsulfonsyror;

kolväteblandningar huvudsakligen bestå
-

ende av nonen, dodecen eller alkylbensener (alkyl
bensoler)

.................................. . . fri

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna

:

A. med boett av guld eller platina................ 1 st. 0:

B. med boett av annat ämne .......... 1 st. 1: —

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta .... 1 st. 1: —

s. 356 Kontrollera mot PDF

356

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana

boetter samt ämnen därtill:

A. av guld eller platina ........................ 1 st. 5:

B. av annat ämne .................................. fri

IX) av herrar Söderquist, Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson,

Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås och Stenberg,

vilka dels ansett att utskottet beträffande positionerna nr 29.44 A och 30.03

A (penicillin) bort föreslå riksdagen att med bifall till motionen II: B 84

fastställa tullsatsen till 30 öre per miljon I.E. samt därvid uttala att frågan

om fortsatt tull å nämnda varuslag bör upptas till förnyad prövning vid

1960 års riksdag dels ock hemställt

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav......

........................................ 1 milj. I.E. 0:30

30.03 Läkemedel, även för veterinärmedicinskt bruk:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat

av penicillin .......................... 1 milj. I.E. 0:30

X) av herrar Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson, Nilsson

i Svalöv, Vigelsbo och Magnusson i Borås,

vilka under åberopande av innehållet i motionen II: B 37 ansett, alt utskottet

bort hemställa,

att riksdagen med bifall till nämnda motion måtte i nedanstående

del antaga Kungl. Maj :ts förslag till tulltaxa med

följande ändrade lydelse:

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter .................... ''8 %

XI) av herrar Söderquist, Bengtson, Alvar Andersson, Gustaf Henry Hansson,

Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Magnusson i Borås och Stenberg, vilka under

åberopande av innehållet i motionerna I: B 64 och II: B 63, I: B 89 och II: B

121 samt II: B 75 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat,

falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav....................................... 10%

44.23 Byggnadssnickerier, även grövre (timmermansarbeten),

monteringsfärdiga hus och sammansatt parkettstav härunder

inbegripna:

A. sammansatt parkettstav............................ 10 %

B. andra slag....................................... 8 %

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. här
-

1 Suspenderad så länge konsumtionsgarantiavtal föreligger mellan Sveriges garveriidkares

bottenlädersektion och tillverkare inom landet.

s. 357 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B t är 1958 357

under inbegripna, samt delar därtill:

A. försedda med stoppning............................ 10 %

B. andra slag ........................................ 15%

94.03 Andra möbler samt delar därtill ...................... 15 %

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse

............................................ 20 %

XII) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i

Borås, vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 33 och II: B

42, I: B 37 och II: B 65, I: B 114 och II: B 149 samt I: B 116 och II: B 152

ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungi.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast .... 15 %

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke fonnpressade och icke

försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av

stampad filt:

A. av hårfilt ........................................ 14 %

B. av ullfilt......................................... 14 %

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade

av stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01,

ogarnerade eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt ................................ 14 %

B. andra slag........................................ 14%

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara) dock ej

av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade . . 14 %

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;

proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av

glas ................................................ 13 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnadsartiklar

för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr

70.19............................................... 16 %

70.14 Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt

andra optiska artiklar av glas, icke bearbetade för optiskt

bruk och icke tillverkade av optiskt glas................ 16 %

XIII) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv, Allard och Magnusson

i Borås, vilka under åberopande av innehållet i motionerna I: B 116

och II: B 152 ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj.ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon

med sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01 15 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork ........ 15 %

s. 358 Kontrollera mot PDF

358

Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958

64.04 Skodon med sulor av annat material .................. 15 %

04.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)

av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar ................................ 15 %

XIV) av herrar Siegbahn, Gustaf Henry Hansson och Kristenson i Göteborg,

vilka dels ansett att utskottet betr. nr 71.05 C och 71.06 bort anföra

följande:

71.05 C, 71.06. Råvaran silver kostar för närvarande omkring 150 kr. per

kg. Bearbetningskostnaden för enklare halvfabrikat ligger vid ungefär 10 kr.

per kg. Då nuvarande tull utgår med 2 kr. 50 öre per kg ger detta ett tullskydd

av 1,75 % för enklare halvfabrikat och ännu lägre för andra. Kungl. Maj: t

har nu föreslagit en tullsats å 3 %, d. v. s. omkring 4 kr. 50 öre per kg. Detta

innebär en tullhöjning med åtminstone 70 %. Då emellertid detta skydd givetvis

i verkligheten endast gäller bearbetningskostnaden, omkring 10 kr. per

kg, blir sålunda det faktiska tullskyddet 45 %. Ett så kraftigt skydd går

helt utanför ramen för vad industrin i övrigt åtnjuter. Med detta prohibitiva

tullskydd skulle traditionella handelsförbindelser beträffande de artiklar,

som tillverkas eller kan komma att tillverkas i Sverige, definitivt brytas.

Det enda skäl som av tulltaxekommittén anförts för den kraftiga tullhöjningen

är att för varor av silver materialvärdst icke är så dominerande som

för andra ädla metaller, utan förhållandena närmar sig vad som gäller för

oädla metaller. Samma tull som för dessa har därför föreslagits. I själva

verket är emellertid guld omkring 15 gånger dyrbarare än silver, under det

att silver är omkring 50 gånger värdefullare än oädla metaller. En tullsats

av 3 % för halvfabrikat av oädla metaller ger således ett betydligt lägre och

rimligare tullskydd.

Härtill kommer att i del nordiska samarbetsutskottet halvfabrikat av silver

har gjorts tullfria. Departementschefen har förklarat att för den händelse

en viss produkt i de nordiska tullförhandlingarna åsatts en lägre tull

än som för närvarande gäller i Sverige har principen varit antingen att sänka

den svenska tullsatsen eller att i varje fall ej höja den utöver nuläget.

Denna princip har i förevarande fall utan bärande motivering brutits.

dels ock ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte i nedanstående delar antaga Kungl.

Maj:ts förslag till tulltaxa med följande ändrade lydelse:

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver

härunder inbegripet; obearbetade, ävensom halvfabrikat

därav:

C. andra slag .................................. 100 kg 250: —

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav .............................. 100 kg 250: —

XV) betr. nr 06.04 A (adiantum och asparagus): av herr Siegbahn;

XVI) betr. nr 40.11 B (vissa bildäck in. m.): av herr Nilsson i Svalöv.

s. 359 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 ur WöS

Särskilda yttranden

359

a) av herr Siegbahn:

Utskottets utlåtande rörande ny tulltaxa överensstämmer huvudsakligen

med det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Endast på två punkter har

utskottet föreslagit en lägre tull än propositionen. Däremot har för ett

80-tal positioner förslag framlagts om högre tullar än i propositionen.

Detta gäller speciellt textilområdet.

Propositionen i sin tur baserar sig på den av 1952 års tulltaxekommitté

gjorda utredningen. På ett så komplicerat, mångskiftande och tekniskt

område som tullagstiftningen är det nästan ogörligt för de beslutande organen

att mera väsentligt avvika från de förslag som sakkunniga med stöd

av ett endast för dem tillgängligt utredningsmaterial framlagt. Departementschefen

har dessutom ansett sig i väsentlig grad bunden av de tullsatser

för omkring 80 % av varuområdet, beträffande vilka enighet nåtts

inom det nordiska ekonomiska utskottet. Kungl. Maj:t har dock i så måtto

tagit avstånd från de av tulltaxekommitténs majoritet framlagda förslagen

till tullsatser att han på ett relativt stort antal punkter i fråga om återstående

20 % anslutit sig till det av två reservanter i kommittén förordade

lägre tullskyddet.

Enligt de beräkningar som gjordes inom tulltaxekommittén uppgick tullnivån

på fullbelagda varor, den s. k. tullincidensen, år 1952 till 7,5 å 8 %,

varemot det av utskottet nu förordade förslaget ger ett tullskydd av 10,6 %.

Detta innebär en höjning av tullskyddet med 35—40 %. Visserligen är det

sant att den av tulltaxekommittén införda tekniken att beräkna tullnivån

även på den inhemska produktionen utvisar en betydligt mindre höjning.

Detta nya beräkningssystem har ett visst berättigande som komplement

till den traditionella metoden, när det gäller att uppskatta en total tullnivå.

Vid en jämförelse av tullbelastningen före och efter tulltaxeändringar är

det dock vanligen mindre lämpligt, och detta gäller med särskild styrka

i detta fall. De tullsänkningar som föreslagits avser nämligen i väsentlig

omfattning varugrupper sådana som t. ex. pappersprodukter, där de svenska

produkterna har betydligt lägre produktionskostnader och där sålunda

hittillsvarande tullar i realiteten haft ringa eller ingen betydelse som skydd

för den inhemska industrien. Konsekvensen av dylika tullsänkningar blir

därför icke någon prissänkning för konsumenterna. Däremot ger de på

grund av den stora inhemska produktionen ett betydande utslag i tullsänkande

riktning i kommitténs speciella tullindex.

Till ovan berörda kraftiga tullhöjning måste även läggas det förhållandet

all det hittillsvarande systemet med vikttullar efter hand haft eu tullsänkande

effekt i takt med varuprisstegringen. Denna gradvisa tullsänkning

har spelat eu icke obetydlig roll som pådrivare på industrien alt rationalisera

produktionen och stärka sin konkurrenskraft mot utlandet. Nu kommer

denna sporre genom övergången till värdetullar att så gott som helt

försvinna.

s. 360 Kontrollera mot PDF

360

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

.lag är av den bestämda uppfattningen, vilken även kommit till uttryck

i ett stort antal remissyttranden från handelns organisationer, de största

handelskamrarna och löntagarnas organisationer, afl lägsta möjliga tullnivå

bör eftersträvas. Endast härigenom kan svensk industri och svenskt

näringsliv över huvud taget utveckla sig på effektivast möjliga sätt i den

hårda internationella konkurrensen och medverka till en förbättring av

medborgarnas levnadsstandard.

Tulltaxekommittén har i sin allmänna del även klart anslutit sig till

dessa tankegångar. Den har också t. ex. framhållit att höga tullar utomlands

visserligen är beklagliga ur svensk synpunkt då de är ägnade att

försvåra våra exportmöjligheter men de utgör inget motiv för oss att hålla

höga tullar. Detta skulle endast göra det onda värre. Verkan av en tull på

en viss vara är nämligen att denna i själva verket får eu subvention från

andra mera lönsamma produktionsområden. Alla tullar, såväl utländska

som inhemska, är därför ägnade att minska effektiviteten i näringslivet

och sålunda ge en lägre levnadsstandard än som eljest varit möjligt.

Betydelsen av ett så effektivt näringsliv som möjligt är i dagens läge

alldeles särskilt uppenbar. Vi står, som vi hoppas, inför ett väsentligt vidgat

ekonomiskt samarbete i Europa med ett gradvis avskaffande av de inbördes

tullarna. Detta kommer att ställa speciellt stora krav på förmågan

hos vårt lands industri att utan tullskydd klara sig i konkurrensen med

utlandet. Att i en sådan situation i stället höja tullskyddet och fördröja

anpassningstvånget kan icke vara riktigt. Det kan heller icke vara riktigt

att försvåra handelsutbytet med de transoceana länderna av vilka många

kämpar hårt för att genom ökad export skapa underlag för en industrialisering

av ett outvecklat näringsliv.

Orsakerna till att tullfrågan hamnat i detta olyckliga läge är flera. Av

skäl som i varje fall några av tulltaxekommitténs ledamöter, bland dem

statssekreteraren i finansdepartementet, sagt sig icke kunna förstå, tolkade

kommittén sina direktiv så att den skulle framlägga ett förslag om en i

stort sett oförändrad tullnivå. Vid tillämpningen av denna arbetshypotes

tog kommittén som utgångspunkt för sitt arbete s. k. normaltullar, d. v. s.

tullsatser som gav samma tullskydd för den i varje vara ingående bearbetningskostnaden.

Härvid visade det sig emellertid att man vanligen väl höjde

de tullsatser som enligt denna beräkningsgrund var för låga men mera

sällan sänkte dem som var för höga till medelnivån. Om man vidare studerar

de tullsatser, varom enighet nåtts i det nordiska ekonomiska samarbetsutskottet,

finner man, att dessa på ett mycket stort antal punkter exakt

sammanfaller med de av tulltaxekommitténs majoritet förordade. Det ligger

nära till hands anta att de svenska förhandlarna ansett sig bundna av

dessa förslag och i varje fall ej sökt uppnå lägre tullsatser. Härigenom har

således såväl Kungl. Maj :ts som i varje fall riksdagens handlingsfrihet

allvarligt beskurits.

Som situationen nu utvecklat sig föreligger kanske icke möjlighet för

riksdagen att mera väsentligt revidera det av tulltaxekommittén och seder
-

s. 361 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1!)58

361

mera Kungl. Maj:t i stort sett biträdda tullförslaget. Endast på ett par punkter,

där departementschefen synes ha väsentligt avvikit från de av honom

själv deklarerade principerna, har jag därför anmält reservationer. Om

emellertid förslaget om en nordisk tullunion skulle realiseras, blir det under

alla förhållanden nödvändigt att underkasta tulltaxan en översyn, då

åtskilliga tullsatser nu ej överensstämmer med föreliggande nordiska förslag

och andra fastställts i avsaknad av sådana förslag. Vid denna översyn

bör tullnivåns höjd, självfallet i samråd med i tullunionen deltagande länder,

underkastas den ingående prövning, som tulltaxekommittén icke ansett

sig bemyndigad företaga. Denna översyn blir ännu betydelsefullare och

kan ske med större rörelsefrihet, om våra förhoppningar om en nordisk

tullunion ej infrias. Vare sig vi lyckas skapa en europeisk marknad eller

ej, kvarstår under alla förhållanden betydelsen av alt underlätta handelsutbytet

med de transoceana länderna.

b) av herr Rydén:

Såväl 1952 års tulltaxekommitté som departementschefen och bevillningsutskottet

framhåller beträffande tullarnas höjd och avvägning, att man för

sitt bedömande haft som riktpunkt en oförändrad tullnivå. Samtidigt har

också understrukits att fastställandet och bedömandet av tullnivån är förenat

med betydande vanskligheter.

Kritik har också riktats främst mot kommittéförslaget för att detta skulle

tvärtemot angivna riktpunkt — oförändrad tullnivå — medföra en avsevärd

höjning av tullnivån. Samma kritik kan naturligtvis också riktas mot propositionen

och bevillningsutskottets betänkande, som ju i stort ansluter sig

till kommittéförslaget.

Utskottet konstaterar emellertid att förnyade beräkningar ger vid handen,

att den i propositionen redovisade tullnivån för industriprodukter i allmänhet,

räknat på konsumtionen år 1954 snarare skulle innebära en sänkning av

tullnivån än en höjning. Göres beräkningarna å andra sidan enbart med hänsyn

till tulluppbördens storlek i förhållande till importen visar siffrorna enligt

utskottet på en höjning av tullnivån.

Därefter konstaterar utskottet att intetdera beräkningssättet kan anses ge

något fullt adekvat mått på tullskyddet. Man kan därför enligt utskottet inte

dra någon annan slutsats av de anförda siffrorna än »att förslaget innebär

ett bibehållande i stort sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå.»

Denna slutsats synes mig vara tillkommen mera som ett flera gånger upprepat

lämpligt önskemål för ett ståndpunktstagande än baserat på olika fakta.

Med hänsyn till konsekvenserna av den föreslagna nya tulltaxan icke bara

för näringslivet utan även för konsumenterna, har jag i detta avsnitt velat

anföra en från utskottet avvikande synpunkt. Jag anser nämligen, att det

föreliggande utskottsförslaget i likhet med propositionen innebär en rätt

väsentligt ökad belastning för konsumenterna, och det torde vara av ett

visst intresse att konstatera detta med hänsyn till eventuella fortsatta överväganden

om ändringar eller lilliigg i samband med förhandlingar om en fri

s. 362 Kontrollera mot PDF

362 Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

nordisk marknad eller ett europeiskt frihandelsområde. Likaså har det sin

betydelse att man med största noggrannhet ger akt på hur den övergång till

värdetullar och de nya tullsatser som nu föreslås kommer att verka i samhällsekonomisk

riktning.

Utskottets beräkningar angående tullnivåns förändringar följer främst

kommitténs konsumtionsincidensbegrepp, d. v. s. den konstruerade tulluppbördens

värde i procent av hemmamarknadens konsumtion. Dessa beräkningar,

som innebär en fiktiv tulltaxering av produktionen för hemmamarknadskonsumtion,

har sådana felmarginaler och brister att de är av ytterst

ringa värde för bedömningen av tullnivån. Detta vill jag motivera här nedan:

1. På flera vitala områden för vår import och konsumtion har tullsatserna

undergått höjningar, dels genom de s. k. sommartullarna 1955, dels genom

omräkning av de kvantitativa tullsatserna till värdetullar och dels genom de

justeringar uppåt som utskottet nu föreslår.

Såsom »motvikt» har man sänkt tullsatserna för sådana typiska hemmamarknadsvaror

som trä och papper, där tullskvddet saknar praktisk betydelse.

Man har alltså rent matematiskt låtit höjningar och sänkningar kompensera

varandra.

2. Förändringar i konsumtionen både emellan olika varugrupper och i den

totala konsumtionens höjd sedan 1954 har man icke tagit hänsyn till. Enbart

konsumtionshöjningen kan under denna tid beräknas till ca 20 %.

3. Vid framräkningen av den belastning tullarna utövar på konsumtionen

har man haft synnerligen svåra korrigerings- och uppskattningsarbeten att

göra. Ty produktionsstatistiken, som legat till grund för beräkningar av konsumtionen,

har man måst »rensa» med hänsyn till att såväl råvaror som

halv- och helfabrikat ingår i produktionssiffrorna.

4. Importen utgöres till sin största del av varor i högre kvaliteter och därför

till högre priser än vad som genomsnittligt tillverkas inom landet i motsvarande

produktionsgrenar. Genom övergången till värdetullar kommer

härigenom importen att hårdare belastas och följaktligen även konsumtionen.

5. Slutligen har utskottet vid sina beräkningar undantagit hela gruppen

livsmedel, alltså även trädgårdsnäringens produkter som dock tillhör tulltaxan

och icke ingår i jordbruksregleringen. Vidare har man undantagit kosmetiska

medel och fotografiska artiklar in. in. vid sina beräkningar.

Med hänvisning till dessa fakta torde det klart framgå att den teoretiska

incidensen på konsumtionen år 1954 såsom riktpunkt för beräkningarna av

tullnivåns förändringar har ett ytterst ringa värde.

Ett helt annat och fastare grepp på tullnivåns förändringar får man genom

att använda sig av det traditionella måttet på tullnivån, nämligen importincidensen,

d. v. s. tulluppbördens storlek i förhållande till värdet av

importen. Och därvid bör man rätteligen ta läget 1952 som jämförelsepunkt,

det år då tullkommittén tillsattes. Då anförde departementschefen i sina direktiv

dels den stora betydelsen för Sveriges välstånd av det internationella

varubytet genom att vår handel med främmande länder bleve så fri och om
-

s. 363 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

363

tattande som möjligt, dels det betydelsefulla att vid eu övergång till värdetullar

vi icke finge frångå den politik med låga tullar, som sedan länge förts,

och dels att man borde undersöka möjligheterna att undvara lullskydd på

områden, där inhemsk produktion icke förelåge.

Utskottet har emellertid liksom kommittén och Kungl. Maj:t även presterat

siffror ang. importincidensen. Tyvärr har man begränsat detta till tullbelagda

industriprodukter närmast avsedda för privat konsumtion och med

1954 års siffror som bas. Härav framgår att importen inkl. tull år 1954 av

dylika industriprodukter uppgick till 4 670 milj. kr. och tulluppbörden härpå

utgjorde 394 milj. kronor, d. v. s. 9,2 % importincidens. Om de av utskottet

föreslagna tullsatserna appliceras på 1954 års import har utskottet funnit

att tulluppbörden då skulle uppgått till 454 milj. kr. eller 10,6 %, alltså en

ökning med 60 milj. kr.

Om denna siffra sedan korrigeras med hänsyn till den ökning av importen

som skett mellan åren 1954 och 1957, så bör man öka tulluppbörden med

ca 30 %. Detta betyder att tullhöjningen genom den föreslagna nya tulltaxan

skulle, om inte importen ändrat karaktär sedan 1954, utgöra ca 78 milj. kr.

räknat på importen av tullbelagda industriprodukter.

Man kan sedan med ledning av dessa siffror göra en uppskattning av vad

detta ökade tullskydd betyder för den privata konsumtionen i prishöjande

riktning. Det torde då vara mycket sannolikt, att det nya tulltaxeförslaget

innebär att konsumtionen nu kommer att belastas med omkring 200 å 250

milj. kr. mer än år 1954.

Mot bakgrunden av de redovisade importincidenssiffrorna och härovan

gjorda uppskattning av belastningen på konsumtionen anser jag, att man

näppeligen kan såsom utskottet konstatera, att de föreslagna tullsatserna

»innebär en i huvudsak oförändrad tullnivå».

Till detta kan ytterligare fogas den reflexionen att övergången till huvudsakligen

värdetullar innebär ett avbrytande av den successiva sänkningen av

vår tullnivå. Och denna sänkning har otvivelaktigt varit av en viss betydelse

för ett stärkande av vår exportindustri och för den fortgående höjningen av

vår levnadsstandard. Ett noga aktgivande på verkningarna av den nya tulltaxan

för vår exportindustri och de härmed sammanknippade sysselsättningsproblemen

måste därför bli särskilt angeläget i fortsättningen.

s. 364 Kontrollera mot PDF

364

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Bilaga

Tullsatser på textilområdet

Anm. Beträffande varor av syntetsilke avser uppgifterna om tullsatserna i propositionen

och kommittéförslaget den tid då tullen å garnet skulle vara suspenderad; i fråga om nr

56.01—56.04 har vid angivande av kommittéförslaget hänsyn icke tagits till av kommittén

föreslagen suspendering av tullen på syntetfibrer. Förekommande vikttullsatser är angivna

i kronor per 100 kilogram. I de fall då utskottets förslag skiljer sig från tullsatserna i propositionen,

har detta utmärkts genom kursivering.

Tulltaxe
nummer
-

50.01

50.02

50.03

50.04

50.05

50.06

50.07

50.08

50.09

50.10

51.01

51.02

51.03

51.04

52.01

52.02

53.01

53.02

53.03

53.04

53.05

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

Silkeskokonger..................................

Fri

Fri

Fri

Fri

Fri

Fri

Avfall av natursilke.............................

Fri

Fri

Fri

Garn av natursilke, ej i detaljhandelsuppläggningar. .

6 %

6 %

6 %

Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar

6 %

6 %

6 %

Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar

6 %

6 %

6 %

Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar ....

6 %

6 %

6 %

Fri

Fri

Fri

Vävnader av natursilke..........................

12 %

14 %

12 %

Vävnader av bourettesilke........................

12 %

14 %

13 %

Gam av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil- fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn .................................

Fri

Fri

16 %

2. annat....................................

Fri

Fri

Fri

B. av konstgjorda textilfibrer ....................

20 o/0

20 %

20. o/,

Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textil- material:

A. av syntetiskt textilmaterial....................

Fri

Fri

Fri

B. av konstgjort textilmaterial...................

20 o/„

20 %

20.%

Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textil- fibrer, i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer......................

Fri

Fri

Fri

B. av konstgjorda textilfibrer.....................

20 %

20 %

20 %

Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda

textilfibrer:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv..................................

Fri

Fri

16 %

2. andra slag................................

10 %

14 %

12 %

B. av konstgjort textilmaterial...................

20 %

20 %

20 o/,

Gam av textilfibrer i förening med metalltråd:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning

av elektriska ledningssnören...................

Fri

Fri

Fri

B. andra slag...................................

20 %

20 %

20 %

Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hän- förligt gam....................................

20 “/„

20 %

20 %

Ull av får, okardad och okammad.................

Fri

Fri

Fri

Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okam-

Fri

Fri

Fri

Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova),

icke rivet......................................

Fri

Fri

Fri

Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller

Fri

Fri

Fri

Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade

eller kammade..................................

Fri

Fri

Fri

s. 365 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 19H8

365

Tulltaxe-

nummer

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

53.06

Kardgarn av fårull, ej 1 detaljhandelsuppläggningar. .

5 %

5 %

5 %

53.07

Kamgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar. .

5 %

7 %

« %

53.08

Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i

detaljhandelsuppläggningar:

A. kardgarn....................................

5 %

5 %

5 %

B. kamgarn....................................

5 %

7 %

« %

53.09

Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detalj- handelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 6 metrisk numrering................

5 %

5 %

5 %

B. över nr 6....................................

Fri

Fri

Fri

53.10

Garn av fårull eller andra djurhår (fina eller grova)

i detaljhandelsuppläggningar.....................

5 %

7 %

« %

53,11

Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst- gjorda textilfibrer............................

20 %

20 %

20 %

B. andra slag..................................

12 %

14—15 %

14 %

53.12

Vävnader av grova djurhår, andra än tagel .........

12 %

14 %

13 %

53.13

Vävnader av tagel...............................

12 %

14 %

13 %

54.01

Lin, oberett ....................................

Fri

Fri

Fri

54.02

Rami, oberedd..................................

Fri

Fri

Fri

54.03

Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.............

9 %

9 %

9 %

2. över nr 35................................

Fri

Fri

Fri

B. flertrådigt...................................

9 %

11 %

10 %

54.04

Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar . .

9 %

11 %

10 %

54.05

Vävnader av lin eller rami........................

13 %

15 %

14 %

55.01

Bomull, okardad och okammad...................

Fri

Fri

Fri

55.02

Bomullslinters..................................

Fri

Fri

Fri

55.03

Avfall av bomull, okardat och okammat...........

Fri

Fri

Fri

55.04

Bomull, kardad eller kammad....................

10 %

10 %

10 %

55.05

Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd......................................

12 %

14 %

13 %

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering.............

8 %

8 %

8 %

2. över nr 89................................

Fri

Fri

Fri

55.06

Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar:

A. sytråd ......................................

12 %

14 %

13 %

B. annat.......................................

8 %

8 %

8 %

55.07

Gasvävnader av bomull..........................

12 %

14 %

13 %

55.08

Frottévävnader av bomull........................

12 %

14 %

13 %

55.09

Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst- gjorda textilfibrer............................

20 %

20 %

20 %

B. andra slag...................................

12 %

14 %

13 %

56.01

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke

beredda för spinning.............................

« %

8 %

OC

5?

56.02

Fiberknippen för framställning av korta syntetiska

eller konstgjorda textilfibrer......................

8 %

8 %

8 %

56.03

Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer icke

berett för spinning..............................

8 %

« %

8 %

56.04

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer beredda

för spinning....................................

8 %

8 %

8 %

56.05

Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. t. o. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.........

10 %

12 %

11 %

B. över nr 89...................................

Fri

Fri

Fri

56.06

Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

i detaljhandelsuppläggningar.....................

10 %

12 %

11 %

s. 366 Kontrollera mot PDF

366

Bevillningsutskottets betänkande nr

B 1 år

1958

Tulltaxe-

nummer

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

56.07

Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textil- fibrer:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konst- gjorda textilfibrer............................

20 %

20 %

20 %

B. andra slag...................................

12 %

15 %

13 %

57.01

Mjuk hampa, oberedd...........................

Fri

Fri

Fri

57.02

Manillafibrer, oberedda..........................

Fri

Fri

Fri

57.03

Jute, oberedd...................................

Fri

Fri

Fri

57.04

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda..........

Fri

Fri

Fri

57.05

Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.............

9 %

9 %

9 %

2. över nr 35................................

Fri

Fri

Fri

B. flertrådigt...................................

9 %

11 %

10 %

57.06

Garn av jute:

A. enkelt......................................

8 %

9 %

9 %

B. flertrådigt...................................

8 %

11 %

10 %

57.07

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer...............................

Fri

Fri

Fri

B. av andra fibrer:

1. enkelt....................................

9 %

9 %

9 %

2. flertrådigt................................

9 %

11 %

10 %

57.08

Garn av papper:

A. enkelt......................................

8 %

Q O/

" /O

9 %

B. flertrådigt...................................

8 %

il %

10 %

57.09

Vävnader av mjuk hampa........................

13 %

15 %

11 %

57.10

Vävnader av jute ...............................

10 %

11 %

11 %

57.11

Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil- fibrer .......................................

7 %

7 %

7 %

B. av andra fibrer..............................

12 %

12 %

12 %

57.12

Vävnader av pappersgarn........................

10 %

11 %

11 %

58.01

Mattor, knutna:

A. med högst 250 knutar på en längd av 1 m.......

250: —

250: —

250: —

B. med mer än 250 men ej mer än 450 knutar på en

längd av 1 m................................

350: —

350: —

350: —

C. med mer än 450 knutar på eu längd av 1 m.....

600: —

600: —

600: —

58.02

Andra mattor:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textil- fibrer .......................................

7 %

7 %

7 %

B. av annat textilmaterial.......................

12 %

12 %

12 %

58.03

Gobelänger.....................................

12 %

12 %

12 %

58.04

Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader.........

12 %

14 %

13 %

58.05

Band:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband..........

14 %

15 %

14 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............

10 %

15 %

12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...........

20 %

20 %

20 %

3. av annat textilmaterial.....................

14 %

15 %

14 %

58.06

Etiketter, märken och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

15 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

G. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

14 %

58.07

Sniljgarn och sniljer, snörmakeriarbeten och dylika

arbeten:

A. sniljgarn och sniljer:

1. av bomull................................

8 %

8 %

8 %

2. av annat textilmaterial.....................

12 %

12 %

12 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............

10 %

15 %

12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer ..........

20 %

20 %

20 %

s. 367 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

367

Tulltaxe-

nummer

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

3. av annat textilmaterial.....................

14 %

15 %

14 %

58.08

Tyll och nätknytningar, omönstrade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

15 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 o/0

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

15 %

58.0!)

Tyll och nätknytningar, mönstrade; spetsar och spets-

vävnader:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

15 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 o/o

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

15 %

58.10

Broderier:

A. av ändlösa syntetiska textillibrer...............

10 %

15 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 °/o

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

15 %

50.01

Vadd samt varor av vadd:

A. Vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger........

13 %

13 %

13 %

2. andra slag................................

10 %

10 %

10 %

B. stoft, noppor o. d.............................

Fri

Fri

Fri

59.02

Stampad filt....................................

10 %

12 %

11 %

59.03

Fiberduk.......................................

10 %

12 %

11 %

59.04

Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

14 %

20 %

15 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

420 %

20 %

20 o/o

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt....................................

9 %

9 %

9 %

2. flertrådigt................................

9 %

11 %

10 %

59.05

Nät:

A. fisknät:

1. av bomull................................

25: —

25: —

2. av annat textilmaterial.....................

45: —

j 1" ^

45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............

14 %

20 %

15 o/o

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...........

20 %

20 %

20 o/o

3. av annat textilmaterial.....................

10 %

11 %

10 %

59.06

Andra varor av garn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

14 %

20 %

15 o/o

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

10 %

11 %

10 %

59.07

Vävnader överdragna med stärkelseklister el. lik-

nande ämne:

A. Bokbindarklot...............................

8 %

8 %

8 %

B. andra slag...................................

12 %

14 %

13 %

59.08

Vävnader överdragna med cellulosaderivat:

A. bokbindarklot...............................

8 %

8 %

8 %

B. andra slag..................................

12 %

14 %

13 o/o

59.09

Vaxduk ........................................

12 %

14 %

13 o/o

59.10

Linoleummattor................................

10 %

10 %

10 %

59.11

Vävnader, impregnerade, överdragna med gummi:

A. cordväv av ändl. syntetiska textilfibrer.........

Fri

Fri

16 %

B. cordväv av ändl. konstgjorda textilfibrer........

20 %

20 % .

20 %

C. andra slag...................................

12 %

14 %

13 o/o

59.12

Vävnader med annan impregnering................

12 %

14 %

13 °/o

59.13

Elastiska vävnader, i förening med gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

14 %

12 o/o

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

18 %

18 %

18 %

C. av annat textilmaterial.......................

12 %

14 %

13 o/o

59.14

Vekar och glödstrumpor.........................

12 %

13 %

13 %

59.15

Brandslangar...................................

10 %

214 %

11 %

1 Max. 200: —

2 Kommittéförslaget upptager tullfrihet för slangar med invändig beklädnad.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

Tulltaxe-

nummer

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

59.16

Driv- och transportremmar.......................

10 %

10 %

10 %

59.17

Andra textilvaror för tekniskt bruk................

10 %

12 %

11 %

60.01

Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

8 %

11 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

60.02

Vantar av trikå:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

8 %

11 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

60.03

Strumpor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

14 %

‘16 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

60.04

Underkläder av trikå:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

8 %

11 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

*14 %

15 %

10 %

60.05

Överkläder av trikå:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

60.06

Trikåväv, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

14 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer . ............

18 %

18 %

18 %

C. av annat textilmaterial.......................

12 %

14 %

10 %

61.01

Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

12 %

13 %

10 %

61.02

överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

61.03

Underkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

61.04

Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

61.05

Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

14 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial.......................

12 %

14 %

10 %

61.06

Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

14 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textiifibrer.............

20 %

20 %

20 %

G. av annat textilmaterial.......................

12 %

14 %

10 %

61.07

Slipsar.........................................

17 %

17 %

17 %

61.08

Besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

10 %

61.09

Korsetter, bysthållare och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

1 Kommittéförslaget upptager 8 % för kräppstrumpor.

a Min. 350: — eller 450: — beroende på vikten.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 1 år 1958

369

Tulltaxe-

nummer

Förkortad rubriktext

Proposi-

tionen

Tulltaxe-

kommittén

Utskottets

förslag

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

14 %

61.10

Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikå- varor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

lä %

61.11

Konfektionerade tillbehör till kläder:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

lä %

62.01

Res- och sängfiltar..............................

12 %

14 %

13 %

62.02

Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande

artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

10 %

14 %

12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

20 %

20 %

20 %

C. av annat textilmaterial......................

13 %

15 %

14 %

62.03

Säckar:

A. synbarligen begagnade........................

Fri

Fri

Fri

B. andra slag...................................

10 %

11 %

11 %

62.04

Presenningar m. m............................

13 %

15 %

14 %

62.05

Andra konfektionerade textilvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............

12 %

15 %

13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............

17 %

17 %

17 %

C. av annat textilmaterial.......................

14 %

15 %

lä %

63.01

Kläder och tillbehör därtill, skodon och huvudbona- der, allt för såvitt varorna äro synbarligen begagnade

14 %

15 %

15 %

63.02

Lump.......................................

Fri

Fri

Fri

24 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr II I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.