Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
1958-07-17 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 B:4, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr B 4 är 1958
1
Sr B 4
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)
jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 6 juni 1958 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr B 5, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om
ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316).
Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här återges följande.
I propositionen föreslås vissa ändringar i tulltaxeförordningen, sammanhängande
med det förslag till ny tulltaxa, som framlagts i proposition 1958:
B 4.
Ändringarna innebär i huvudsak, att några enligt den nya taxan obehövliga
eller med densamma oförenliga föreskrifter uteslutes, att särskilda bestämmelser
införes för vissa speciella varukategorier samt att reglerna för
beräkning av varors tullpliktiga vikt och värde ändras i några hänseenden.
Förslaget överensstämmer med det i propositionen nr 128 till årets förra
riksdag framlagda.
Det ovannämnda författningsförslaget är av följande lydelse.
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929 (nr 316)
Härigenom förordnas, att 2, 3 och 4 §§ tulltaxeförordningen den 4 oktober
19291 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att i
samma förordning skall införas en ny paragraf, betecknad 10 a §, av nedan
angiven lydelse.
2 §■
1 mom. På villkor som Konungen äger bestämma åtnjutes befrielse från
tull för:
a) ämnen (enkla kemikalier och droger) vilka endast eller i huvudsakligaste
mån finna användning såsom läkemedel eller för tillredning av läkemedel;
b)
varor vilka äro avsedda att användas uteslutande som material för
1 Senaste lydelse av 4 § se 1940: 279.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. JVr Vt 4
2 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958
tillverkning av läkemedel, hänförliga till tulltaxenr 30.03, eller av ämnen
som avses under a) här ovan;
c) varor vilka äro avsedda att användas uteslutande såsom vulkningsacceleratorer
eller antioxidanter för gummiindustrien eller såsom tillsats
till mineraloljor för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller
hartsbildning, för reglering av viskositeten eller för andra liknande ändamål;
d)
garn, bind- och segelgarn, tågvirke och linor vilka äro avsedda att användas
uteslutande för tillverkning av fisknät; samt
e) delar, tillbehör och material vilka av lufttrafikföretag eller andra flygplansägare
införas för att användas uteslutande för ombyggnad, reparation,
inredning eller utrustning av luftfartyg.
2 mom. På villkor som Konungen äger bestämma må delar och tillbehör
ävensom material av gummi, textilvara eller glas för tillverkning av bilar,
med undantag av ringar och övriga varor hänförliga till tulltaxenr 40.11, införas
mot en tull av 12 % av värdet.
3 §•
Tull som utgår efter varas vikt skall, där ej i fråga om visst varuslag är
annorlunda stadgat, beräknas efter varans nettovikt.
4 §•
Där tull skall utgå i förhållande till varas värde, beräknas detta för oskadad
vara lika med det för varan vid försäljning till Sverige gällande marknadspriset
å inköpsorten vid tiden för inköpet eller, i fråga om ej inköpt
vara, å avsändningsorten vid tiden för avsändningen, med tillägg av emballagekostnad
jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd
kostnad, intill dess varan anlänt, därest den inkommit med fartyg eller luftfartyg,
till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare befordran till
bestämmelseorten lossas ur fartyget eller luftfartyget, eller, därest den inkommit
på annat sätt, till gränsort inom tullområdet. Det åligger varuhavaren
att uppgiva och, såvitt ske kan, styrka de belopp, vilka sålunda tillhopa
skola anses utgöra oskadad varas värde.
Fullgör ej---normal handelsvinst.
Kan i---värdera varan.
Närmare bestämmelser angående beräkning och styrkande av oskadad varas
värde ävensom angående varas besiktning och värdering meddelas av
Konungen.
I den---Konungen bestämmer.
10 a §.
Tull skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts till förtullning,
påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
Bestämmelserna i 2 § 1 mom. vid a) och b) skola under tiden till och med
den 31 december 1960 icke äga tillämpning å penicillin samt salter och andra
derivat därav, ej heller å varor vilka äro avsedda att användas uteslutande
som material för tillverkning av nämnda produkter.
Till utskottet har hänvisats följande i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen
1) motionen II: B 84 av herrar Helén och Hansson i Skegrie, vari bl. a.
hemställts att riksdagen måtte besluta, att bestämmelserna i 2 § 1 mom. vid
a) och b) icke skall äga tillämpning å penicillin samt salter och andra deri
-
3
Bevillningsutskottets betänkande nr B 4 år 1958
vat därav, ej heller å varor, vilka är avsedda att användas uteslutande som
material för tillverkning av nämnda produkter; samt
2) motionen II: B 150 av herr Gustafsson i Borås in. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta sådan ändring av tulltaxeförordningens § 5 mom.
ö, att ordet »tydligen» utgår, så att momentet därigenom erhåller följande
lydelse: »varor av undervisnings-, vetenskaplig eller kulturell karaktär, avsedda
för hjälp åt blinda och inkommande till institutioner eller organisationer
för de blindas välfärd».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna. Vad beträffar motionen II: B 84 återfinnes
dock motiveringen i den vid A-riksdagen väckta motionen 11:480.
Av statsrådsprotokollet vid propositionen nr 128 vid 1958 års A-riksdag
inhämtas bl. a. följande.
Tulltaxekommittén har i sitt betänkande med förslag till tulltaxa (SOU
1956: 14—16) föreslagit ändring av vissa bestämmelser i tulltaxeförordningen.
Kommittén har sedermera slutfört sitt arbete genom att framlägga förslag
till helt ny tulltaxeförordning (SOU 1956: 60). Detta betänkande har
remissbehandlats. Med hänsyn till att åtskilliga där behandlade spörsmål
är eller kan väntas bli föremål för vidare utredning inom det nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet, torde frågan om en mera fullständig revision
av tulltaxeförordningen få upptagas i ett senare sammanhang. I enlighet
härmed bör nu endast sådana ändringar genomföras som äger mera omedelbart
samband med den nya taxan. Det förslag som nu framlägges får
därför ungefär samma omfattning som kommitténs tidigare förslag, och det
är väsentligen utarbetat på grundval därav.
Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar
utskottet till det vid propositionen nr 128 vid A-riksdagen fogade statsrådsprotokollet.
Redogörelsen härutinnan återfinns under följande rubriker
å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Vissa föreskrifter rörande tillämpningen av taxan, s. 4—5
Speciella bestämmelser för vissa varukategorier, s. 6—12
Beräkning av tullvikten, s. 12—13
Beräkning av tullvärdet, s. 13—14
Avrundning av tullbelopp, s. 14.
Av motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena må här återges
följande.
Till stöd för yrkandet i motionen II: B 84 anföres. Enligt den föreslagna
lydelsen av 2 § tulltaxeförordningen skall Kungl. Maj:t kunna medgiva
tullbefrielse för ämnen, som används vid läkemedelsframställning. Undantag
har gjorts för penicillin samt salter och derivat därav, ävensom för
material för tillverkning av dessa produkter. Undanlaget har fått begränsad
giltighet till den 1 januari 1961, efter vilken tidpunkt tull enligt Kungl
Maj:ts förslag inte skall utgå å penicillin. Då motionärerna i anledning ai
4 Bevillningsutskottets betänkande nr B i år 1958
propositionen nr B 4 med förslag till ny tulltaxa inotionsvis föreslagit alt
penicillin samt salter och andra derivat därav ävensom läkemedel, innehållande
penicillin, skall beläggas med en tull av 30 öre per miljon internationella
enheter även för tiden därefter, bör nysnämnda undantagsbestämmelse
i tulltaxeförordningen gälla utan tidsbegränsning.
I motionen II: B 150 erinras om att 5 § tulltaxeförordningen år
1952 ändrades som följd av en av Unesco föreslagen konvention i avsikt att
åstadkomma tullfrihet för varor av undervisnings-, vetenskaplig eller kulturell
karaktär, avsedda för hjälp åt blinda och inkommande till institutioner
och organisationer för de blindas välfärd. Till en början medgavs tullfrihet
för alla aktuella artiklar, varvid en försäkran från De blindas förening, att
varan skulle användas endast för blinda, ansågs tillräcklig. Efter hand har
emellertid tillämpningen skärpts, vilket medfört att tullfrihet i full utsträckning
nu endast kan medges för artiklar som speciellt tillverkats för blinda,
såsom maskiner för blindskrift o. d. I fråga om sådana artiklar, som tillverkas
för den allmänna marknaden men som genom speciella anordningar
anpassats för blinda, såsom tryckpressar för blindskrift, medges tullfrihet
om artiklarna är i detta skick redan vid importtillfället. Däremot medges inte
tullfrihet, om den speciella anpassningen av något skäl måste göras efter
införandet till Sverige. En sådan konsekvens kan uppenbarligen inte överensstämma
med stadgandets syfte. I fråga om artiklar i den allmänna
marknaden, som utan särskild anpassning är väl ägnade för blinda, t. ex.
bandspelare, kan tullfrihet inte längre medgivas.
Den allmänna tekniska utvecklingen har i allt större utsträckning gjort
det möjligt för blinda att använda på den allmänna marknaden förekommande
artiklar ehuru ibland med vissa förändringar. Men även i de fall, då
ingen ändring erfordras, är man ofta bunden till en viss för de blinda speciellt
lämpad typ. Man tvingas därför stundom importera en viss artikel,
trots att artiklar med samma ändamål finns inom landet. Ett exempel på sådana
artiklar är de bandspelare, som används för avlyssnandet av s. k. talböcker.
Dessa bandspelare importeras för närvarande från Norge, men som
en följd av en tioprocentig värdetull får blinda i Sverige betala ca 40 kronor
mer för sina talboksapparaler än blinda i Norge.
Syftet med den tidigare åberopade Unesco-konventionen har varit att underlätta
det kulturella arbetet bland de blinda, men det är förklarligt, att
man vid utformningen av konventionen inte har kunnat ta ställning till
varje förekommande situation. Det synes därför rimligt, att vid utfärdandet
av stadganden i anslutning till konventionen större hänsyn tages till konventionens
syfte än till den exakta ordalydelsen. Av ett yttrande av generaltullstyrelsen
över en framställning från De blindas förening synes framgå,
att styrelsen delar denna uppfattning (utdrag av yttrandet återges i motionen).
Som generaltullstyrelsen anför, är frågan av ringa betydelse för statsverket.
Däremot innebär den nuvarande ordningen en kännbar ekonomisk
belastning för de enskilda blinda och deras organisationer.
Bevillningsutskottets betänkande nr B 4 år 1958
5
Utskottet
Kungl. Maj :ts förslag beträffande tulltaxeförordningen har inte föranlett
annat ändringsyrkande än det i motionen II: B 84 framställda yrkandet
beträffande vissa bestämmelsers tillämplighet på penicillin m. m. Detta
yrkande sammanhänger direkt med den i samma motion behandlade frågan
om tullen på penicillin, till vilken fråga utskottet tagit ställning i sitt betänkande
nr B 1 i anledning av propositionen rörande ny tulltaxa. Med
hänsyn till den ståndpunkt utskottet därvid intagit får utskottet avstyrka
motionärernas här ifrågavarande yrkande. I enlighet härmed och då utskottet
inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot de föreslagna
författningsändringarna biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag.
Den i motionen II: B 150 behandlade frågan om vissa tullfrihetsförmåner
för de blinda avser en del av tulltaxeförordningen som inte beröres av propositionen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning angående lämpligheten
av ett sådant förtydligande av bestämmelsernas innebörd som det i
motionen framlagda förslaget innebär och tillstyrker därför förslaget.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr B 5 och motionen II: B 150 av herr
Gustafsson i Borås m. fl., antaga följande
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxeförordningen den l oktober 1929 (nr 316)
Härigenom förordnas, att 2, 3, 4 och 5 §§ tulltaxeförordningen den 4 oktober
19291 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives samt att
i samma förordning skall införas en ny paragraf, betecknad 10 a §, av nedan
angiven lydelse.
1 mom. På villkor som Konungen äger bestämma åtnjutes befrielse från
tull för:
a) ämnen (enkla kemikalier och droger) vilka endast eller i huvudsakligaste
mån finna användning såsom läkemedel eller för tillredning av läkemedel
;
b) varor vilka äro avsedda att användas uteslutande som material för
tillverkning av läkemedel, hänförliga till tulltaxenr 30.03, eller av ämnen
som avses under a) här ovan;
c) varor vilka äro avsedda att användas uteslutande såsom vulkningsncceleratorer
eller antioxidanler för gummiindustrien eller såsom tillsats
till mineraloljor för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller
1 Senaste lydelse av 4 § se 1940: 279 och av 5 § se 1957: 137.
6 Bevillningsutskottets betänkande nr B 4 år 1958
hartsbildning, för reglering av viskositeten eller för andra liknande ändamål
;
d) garn, bind- och segelgarn, tågvirke och linor vilka äro avsedda att användas
uteslutande för tillverkning av fisknät; samt
e) delar, tillbehör och material vilka av lufttrafikföretag eller andra flygplansägare
införas för att användas uteslutande för ombyggnad, reparation,
inredning eller utrustning av luftfartyg.
2 mom. På villkor som Konungen äger bestämma må delar och tillbehör
ävensom material av gummi, textilvara eller glas för tillverkning av bilar,
med undantag av ringar och övriga varor hänförliga till tnlltaxenr 40.11,
införas mot en tull av 12 % av värdet.
3 §•
Tull som utgår efter varas vikt skall, där ej i fråga om visst varuslag är
annorlunda stadgat, beräknas efter varans nettovikt.
4 §•
Där tull skall utgå i förhållande till varas värde, beräknas detta för oskadad
vara lika med det för varan vid försäljning till Sverige gällande marknadspriset
å inköpsorten vid tiden för inköpet eller, i fråga om ej inköpt
vara, å avsändningsorten vid tiden för avsändningen, med tillägg av emballagekostnad
jämte frakt, försäkringspremier och annan å varan nedlagd
kostnad, intill dess varan anlänt, därest den inkommit med fartyg eller
luftfartyg, till ort, dit den är bestämd eller varest den för vidare befordran
till bestämmelseorten lossas ur fartyget eller luftfartyget, eller, därest den
inkommit på annat sätt, till gränsort inom tullområdet. Det åligger varuhavaren
att uppgiva och, såvitt ske kan, styrka det belopp, vilka sålunda
tillhopa skola anses utgöra oskadad varas värde.
Fullgör ej---— normal handelsvinst.
Kan i — ---värdera varan.
Närmare bestämmelser angående beräkning och styrkande av oskadad
varas värde ävensom angående varas besiktning och värdering meddelas av
Konungen.
I den ---— Konungen bestämmer.
5 §•
Tullfrihet åtnjutes för:
ö) varor av undervisnings-, vetenskaplig eller kulturell karaktär, avsedda
för hjälp åt blinda och inkommande till institutioner eller organisationer
för de blindas välfärd.
10 a §.
Tull skall i fråga om varje varuparti, som särskilt anmälts till förtullning,
påföras i jämna kronor, så att överskjutande öretal bortfaller.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.
Bestämmelserna i 2 § 1 mom. vid a) och b) skola under tiden till och
med den 31 december 1960 icke äga tillämpning å penicillin samt salter
och andra derivat därav, ej heller å varor vilka äro avsedda att användas
uteslutande som material för tillverkning av nämnda produkter.
Bevillningsutskottets betänkande nr B 4 år 1958
7
B) att motionen II: B 84 av herrar Helén och Hansson
i Skegrie, såvitt motionen behandlas i detta betänkande,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 juli 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAB SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Söderquist,
Bengtson*, Oscar Carlsson, Wärnberg*, Siegbahn, Älvar Andersson och Gustaf
Henry Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson
i Borås, Ericsson i Kinna, Asp, Stenberg, Kristenson i Göteborg, Rydén och
de Jounge.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
681225 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.