Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

1958-07-17 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:5, Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

1

Nr B 5

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1958/59, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1958/59 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdagar fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition B fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 juni 1958 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen B år 1958: Inkomster å driftbudgeten) har chefen

för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält,

att riksräkenskapsverket i enlighet med den för ämbetsverket gällande

instruktionen i två särskilda skrivelser den 1 april 1958 framlagt dels

redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen

för budgetåret 1957/58 och dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets

inkomster under budgetåret 1958/59. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut

den 9 maj 1958 har riksräkenskapsverket den 2 juni 1958 framlagt dels förnyad

approximativ beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1957/58 dels

förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1958/59.

I statsverkspropositionen B år 1958 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för budgetåret 1958/59 med 100 procent av grundbeloppet.

Propositionen har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till bevillningsutskottet.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt År Ii 5

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Statsverkspropositionen

I det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1958/59 är bevillningarna i

överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande

belopp:

Kronor Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m........ 6 100 000 000

Kupongskatt............................... 7 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt......... 1 000 000

Fondskatt................................. 15 000 000

Skogsvårdsavgift^.......................... *13 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter............................... 1 250 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt 90 000 000

Lotterivinstskatt........................... 80 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. ... 80 000 000 6 387 250 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt............................... 360 000 000

Bensinskatt................................ 750 000 000 1 110 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel................................. 670 000 000

Varuskatt................................. 300 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon.............. 150 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. in..... 57 000 000

Skatt å kaffe............................... 21 000 000

Tobaksskatt............................... 810 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 20 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.................................. 1 200 000 000

Omsättningsskatt å vin...................... 85 000 000

Maltdrycksskatt............................ 105 000 000

Skatt å läskedrycker........................ 65 000 000

Statlig nöjesskatt........................... 60 000 000

Energiskatt................................ 500 000 000 4 056 000 000

Postverket (överskott)...................................... 23 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna lämnade departementschefen i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag följande redogörelse.

Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Till grund för riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för budgetåret

1958/59 och utfallet av driftbudgetens inkomster för innevarande

budgetår ligger en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige

1 Beslut härom har redan fattats av riksdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

3

under 1957 och 1958. Riksräkenskapsverket har därvid, med ledning av

tendenserna i konjunkturutvecklingen under 1957, ansett sig kunna förutsätta

en fortsatt produktionsuppgång under 1958, även om denna bland

annat på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än under

1957. I dämpande riktning kan även en förstärkning av tendenserna till

avmattning i den internationella konjunkturen komma att verka.

På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsättningsstatistik

för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksräkenskapsverket

beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och

1958 samt för de första månaderna av år 1959.

Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer fann riksräkenskapsverket

totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst

sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknades med ökning av inkomsterna

under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet.

Sammantagna pekade dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers

inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och

1957.

För 1958 förutsåg riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av

inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna

1959 räknades med en viss ytterligare stegring. För fysiska personers

inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats

med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.

För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5

procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna

borde — framhöll riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna

till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan

för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner

kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent

av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även

för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfonder

komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna,

speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att

påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med

ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 förväntade

taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingående

bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att

det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade

beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering.

Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning

i bolagens taxerade inkomster.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna framgår

av följande sammanställning. Beloppen angives i miljoner kronor.

Enligt beräkningen av utfallet för budgetåret 1957/58 skulle alltså inkomsterna

kunna väntas uppgå till ll 631 miljoner kronor, vilket innebär

ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksslat.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

1956/57

1957/58

1957/58

1958/59

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Redovisa- de belopp

5 356

Riks-

staten

6 100

Beräkna- de belopp

5 700

6 000

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse................................

243

245

258

265

Automobilskattemedel....................

1 018

1 040

1 045

1 100

Tullar och acciser........................

3 077

3 663

3 491

3 642

Uppbörd i statens verksamhet och diverse

inkomster.............................

430

439

451

457

Statens affärsverksfonder.................

177

252

248

270

Övriga kapitalfonder.....................

390

444

438

415

Summa inkomster

10 691

12 183

11 631

12 149

Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminärskatten samt

vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att

understiga tidigare beräknade belopp.

Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräkenskapsverket

uppskattats till 12 149 miljoner kronor eller 34 miljoner kronor

mindre än inkomstbeloppet å då gällande riksstat. I förhållande till det nu beräknade

utfallet för budgetåret 1957/58 innebär beräkningen en inkomstökning

på 518 miljoner kronor.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under denna rubrik

framgår av följande tablå. Beloppen angives i miljoner kronor.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Kupongskatt............................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt......

Fondskatt..............................

Skogsvårdsavgifter.......................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner . . .

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt.

................................

Lotterivinstskatt.........................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Summa skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse ................................

1956/57

1957/58

1957/58

1958/59

Redovisa-

Riks-

Beräkna-

de belopp staten

de belopp

5 356

6 100

5 700

6 000

6

7

7

7

1

1

11

1

15

15

15

15

8

8

8

16

1

1

1

1

85

85

85

90

54

53

55

57

73

75

76

78

5 599

6 345

5 958

6 265

På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som

uppbäres i samband med den allmännna skatteuppbörden.

De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/

59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier

av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

5

folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under

1956/57, investeringsavgift. över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a.

uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och

arbetsgivarbidrag.

Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt

överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln

bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.

Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan

de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket,

som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst

och förmögenhet m. in.

I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets beräkning

av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner kronor.

Inkomster:

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......

Kvarstående skatt.............................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare...........................

Tillkommande skatt, restantier m. in.............

Summa inkomster

Utgifter:

Kommunalskattemedel.........................

Överskjutande skatt...........................

Övriga restitutioner............................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från

större arbetsgivare...........................

Förskott m. m. till sjukkassorna.................

Omföringar...................................

Summa utgifter

Inkomster utöver utgifter.........................

1956/57

Redovisa- de belopp

1957/58

1958/59

9 572

10 260

10 470

875

850

675

299

300

300

264

250

275

11 010

11 660

11 720

4 252

4 365

4 220

568

690

700

52

50

50

299

300

300

455

510

450

24

30

30

5 650

5 945

5 750

5 360

5 715

5 970

Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsättningar

rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregående.

För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de

skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och

med 1957 och som tillämpas första gången vid 1958 års taxering.

För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten

har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under

hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s.

100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent

av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående

bar ämbetsverket vidare räknat med en 4-procentig stegring av lönesumman

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

för 1958. Riksräkenskapsverket påpekade, att för varje procents stegring av

lönesumman kan ökningen i källskatteuppbörden anges till grovt räknat

90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskattetabellerna

från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteuppbörden.

Riksräkenskapsverket anförde dock, att den av de höjda kommunala

ortsavdragen föranledda minskningen i skatteuppbörden till stor del

torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen

— enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona

från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.

Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anförde riksräkenskapsverket,

att dessa under budgetåret 1957/58 enligt tillgängliga uppgifter

skulle bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957. Den

av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska

personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för

bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en

stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna

under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för

uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksräkenskapsverket

med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar

beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat

vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och

1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhetsskatter,

räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och investeringsavgifter

till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har

även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.

Taxeringsår

1957 1958 1959

Folkpensionsavgifter...................................... 427 630 645

Sjukförsäkringsavgifter.................................... 442 448 455

Investeringsavgifter....................................... 202 160 —

Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de

skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräkenskapsverket

räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av

preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1957—1958 respektive 1958—

59. Sålunda har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer

att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan oinfattning, att den

kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av

obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetalningarna

våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.

Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknades denna för

budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.

Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten

på titelns utgiftssida. Med utgångspunkt från de kända utbetalningarna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 7

under första hälften av budgetåret 1957/58, utdebiteringarna för 1957 och

1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsättningarna för beräkningarna

uppskattade riksräkenskapsverket utbetalningarna till kommunerna

under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljoner kronor respektive

4 220 miljoner kronor.

Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknades för de här aktuella

budgetåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.

Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/

58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450

miljoner kronor. Sammanfattningsvis uppskattade riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för

budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700 respektive 6 000 miljoner

kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kronor mindre än det i riksstaten

upptagna beloppet.

Riksräkenskapsverket uppskattade inkomsterna av skogsvårdsavgiften för

budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknade, i avvaktan på

ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59

till 16 miljoner kronor.

Automobilskattemedel

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna

fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning

(miljoner kronor).

1956/57 1957/58

Redovisade Riks-

1957/58

Beräkna-

1958/59

belopp

staten

de belopp

Fordonsskatt............................

309

325

330

350

Bensinskatt.............................

630

715

715

750

Särskild investeringsavgift för motorfordon

79

—

—

—

Summa automobilskattemedel

1 018

1 040

1 045

1 100

Reräkningen av autoinobilskattemedlen för budgetåret 1958/59 innebär

alltså en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till riksstaten för

budgetåret 1957/58.

Tuller och acciser

Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna under

denna rubrik har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Tullmedel...............................

Varuskatt...............................

Omsättningsskatt å motorfordon...........

Införselavgift och accis å fettvaror m. in. . . .

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m.

Skatt å kaffe............................

Tobaksskatt.............................

Ftusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.................................

Rusdryckförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.................................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

...............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ...

Maltdrycksskatt.........................

Skatt å läskedrycker.....................

Statlig nöjesskatt........................

Skatt å elektrisk kraft....................

Energiskatt.............................

Summa tullar och acciser

1956/57

Redovisa- de belopp

1957/58

Riks-

staten

1957/58

Beräkna- de belopp

1958/59

608

650

640

670

223

225

230

240

63

140

140

140

56

—

—

—

—

47

54

56

20

20

21

21

663

720

730

740

14

13

13

13

36

26

29

20

1 100

1 250

1 100

1 100

53

55

55

60

91

95

92

92

43

47

45

45

65

60

62

65

42

—

—

—

—

315

280

380

3 077

3 663

3 491

3 642

Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrgcker är i riksstaten

för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inle\eransen

av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihandelsbolaget

under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket anfört,

att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under

hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer

en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i

runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna

titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kronor.

Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och

oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen ansett

försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljoner

kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes

inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst

samma belopp.

Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomsterna

under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att utskänkningsskatten

å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 föreslår

riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättningsskatt

å vin.

Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattade, med utgångspunkt från

kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

9

titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och föreslog,

att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 880 miljoner kronor.

Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59

beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, varav

frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar

ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpensioner

och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 miljoner

kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens

den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.

På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikande

obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig

icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller

från postsparbanken för vare sig innevarande eller nästkommande budgetår.

Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har

av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse

komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och

för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.

Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket

för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas

aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske

i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postsparbanken.

Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av postverket under

budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antagits, att de balanserade

överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslagit,

att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas

utveckling på längre sikt

Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret

1958/59 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar

av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I promemorian

framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas

med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket

ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna

sammanfattas på följande sätt.

Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,

som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under

hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska

ramen och skatteunderlagets utveckling bär i första hand tagits som utgångspunkt

de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som

legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budget
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

åren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits

en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå,

oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser

för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i

den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers

som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna

betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.

Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,

i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och

de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen

för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

Skatt å inkomst och förmögenhet m.m.

Övrig skatt å inkomst, förmögenhet

5 356

5 700

6 000

6 000

6 200

och rörelse....................

243

258

265

271

275

Automobilskattemedel............

1 018

1 045

1 100

1 155

1 210

Tullar och acciser................

Uppbörd i statens verksamhet och

3 077

3 491

3 642

3 710

3 778

diverse inkomster..............

430

451

457

474

487

Statens affärsverksfonder.........

177

248

270

290

305

Övriga kapitalfonder.............

390

438

415

426

436

Summa

10 691

11 631

12 149

12 326

12 691

Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.

har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.

Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling

har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,

100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den

statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen

samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har

bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt

skall föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning

att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles

för bolagens del.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motiverar har

sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):

1957/58 1958/59 1959/60 1960/61

Avsättning........................................ 425 400 350 350

Återföring........................................ 250 200 350 450

Nettoavsättning................................... 175 200 0 — 100

Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett

från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar

fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan

åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade

inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riklig. Beträf
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

11

fande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden

oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett

mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.

Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade

beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och

1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under

budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för

beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer

måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

anslöt sig departementschefen i statsverkspropositionen till årets förra

riksdag till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som var avsedd att företagas

längre fram under riksdagen, förordade han att inkomsttiteln skatt

å inkomst och förmögenhet in. in. preliminärt skulle upptagas

till 6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebar

detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av departementschefen

förutsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och

med den 1 januari 1959.

I enlighet med gällande ordning borde för budgetåret 1958/59 verkställas

en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel och de

avsatta medlen särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kunde

i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till

netto 200 miljoner kronor.

Beträffande skogsvårdsavgiften hemställde departementschefen

att den för år 1958 skulle fastställas till 1,25 promille, varvid titeln skogsvårdsavgift-

beräknades till 13 miljoner kronor.

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

Som grundval för beräkningarna i december 1957 förutsatte riksräkenskapsverket

eu fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bland

annat på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än

under 1957. I dämpande riktning kunde även tendenserna till avmattning

av den internationella konjunkturen komma att verka. Dessa allmänna förutsättningar

beträffande den ekonomiska utvecklingen ligger även till grund

för ämbetsverkets nu föreliggande beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverkets såsom bihang 2 i statsverkspropositionen

B redovisade förnyade beräkning bar endast avsett de större

och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna och bygger på från veder
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

börande myndigheter infordrade uppgifter. Beträffande de olika inkomsttitlarna

har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden

av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte

även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag, som

uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen

uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100 miljoner

kronor, vilket var 100 miljoner kronor mera än enligt riksräkenskapsverkets

förslag. Uppräkningen motiverades med en höjning av folkpensionsavgifterna

från och med år 1959.

De förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, kunna

sammanfattas på följande sätt varvid beräkningarna i december 1957 och

april 1958 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

Inkomster:

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalning

Kvarstående skatt.....................

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk

försäkringen och byggnadsforskningsav|

från större arbetsgivare...............

Tillkommande skatt, restantier m. m.....

December-

April-

Förnyad

beräkningen

beräk-

beräk-

ningen

ning

. 10 470

10 570

10 610

675

675

675

r

300

310

310

275

275

275

Summa inkomster 11 720

11 830

11 870

Utgifter

Kommunalskattemedel..................... 4 220 4 220

Överskjutande skatt....................... 700 700

Övriga restitutioner........................ 50 50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter

från större arbetsgivare................... 300 310

Förskott m. m. till sjukkassorna............. 450 470

Omföringar............................... 30 30

4 220

700

50

310

470

30

Summa utgifter 5 750 5 780 5 780

Nettoinkomst på titeln

5 970 6 050 6 090

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets

decemberberäkning.

Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten

för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken av

den preliminära A-skatten. I december uppskattade riksräkenskapsverket

stegringen av lönesumman under 1957 till 8 procent. Vid denna beräkning

utnyttjades bl. a. uppgifter om de avtalsmässiga löneökningarnas storlek och

löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och sysselsättning för industriarbetare.

Beträffande 1958 framhöll riksräkenskapsverket, att genom

att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal voro möjligheterna att

förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större

än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast

komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 timmars

arbetsvecka, ansågs minskningen i arbetstiden i det närmaste komma

att uppväga de avtalsmässiga lönehöjningarna under 1958. För tjänstemannagrupperna,

som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsför
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

13

kortningen, angavs de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5

procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda angavs

till 3 procent. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen

under 1958 kunde en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses

liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt

sett fann riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst med ca 4

procent sannolik under 1958. Beträffande inkomstutvecklingen under de

första månaderna 1959 räknades med ytterligare någon stegring.

Även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än

vad som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på

löneglidningen, har dock riksräkenskapsverket liksom i sin beräkning i april

1958 ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om den totala

lönesummans ökning under 1958 och de första månaderna 1959.

Vid sin beräkning i december 1957 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen

i september 1957. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under

uppbördsterminerna i november 1957 och januari 1958 överensstämma

med vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning. Marsuppbörden

av A-skatt blev emellertid icke oväsentligt högre än vad som tidigare

antagits. Till följd härav bar den preliminära A-skatten antagits inflyta

med högre belopp under uppbördsåret 1958—59 än vad som antogs i tidigare

beräkningar. Riksdagens beslut om höjning av folkpensionsavgiften från för

närvarande 2,5 procent till 4 procent av den taxerade inkomsten, med viss

maximering, påverkar uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret

1959—60. Riksräkenskapsverket beräknar, att tillämpningen av

de böjda avgifterna kommer att innebära en ökning under budgetåret 1958/

59 av preliminär A-skatt med ca 100 miljoner kronor eller samma ökning

som beräknats i statsverkspropositionen.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

svnes inte heller nu någon anledning föreligga att utgå från annat antagande

än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1957 och som innebar

en fortsatt stegring under 1958. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka

i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de höjda folkpensionsavgifterna

förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först under uppbördsaret

1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid beräkningen i december 1957 och

april 1958 att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle bli något större

vid 1958 års taxering än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års

taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.

Storleken av de under våren 1958 gjorda fyllnadsbetalningarna, enligt

preliminära siffror 630 miljoner kronor mot tidigare antagna 500 miljoner

kronor, liksom bolagens bokslut tyder på att bolagens taxerade inkomster

avseende verksamhetsåret 1957 varit högre än vad riksräkenskapsverket

tidigare antagit. Riksräkenskapsverket bar därför nu räknat med en större

stegring av bolagens taxeringar mellan verksamhetsåren 1956 och 1957 än

vid sina tidigare beräkningar. Med hänsyn lill konjunkturavmattningen har

riksräkenskapsverket dock icke ansett sig böra böja det tidigare beräknade

beloppet för bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1958.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del fullgöras

av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till 400 miljoner

kronor för budgetåret 1958/59 eller samma belopp som i beräkningarna i december

1957 och april 1958. Liksom vid sina lidigare beräkningar bar riksräkenskapsverket

härvid förutsatt att fyllnadsbetalningar komma alt verkställas

under våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

för bolagens del vid taxeringen 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare

till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande

restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar endast obetydliga

avvikelser i jämförelse med december- och aprilberäkningarna.

Vad utgifterna på titeln beträffa upptogs i aprilberäkningen förskott

in. m. till sjukkassorna, som beräknades på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten

i skrivelse den 21 mars 1958, till ett 20 miljoner kronor

högre belopp för budgetåret 1958/59 än i decemberberäkningen. I det under

ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingick 45 miljoner kronor utgörande

den del av arbetsgivarbidragen för 1957, som beräknades skola överföras

till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har icke

funnit anledning ändra de i april gjorda beräkningarna.

För kommunalskattemedel, överskjutande skatt, övriga restitutioner och

omföringar ha upptagits samma belopp som i beräkningen i december 1957

och april 1958.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen föreslår riksräkenskapsverket att den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i riksstaten

uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.

De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,

som enligt de nu företagna beräkningarna böra verkställas

under budgetåret 1958/59, överensstämma med de i december 1957

och skilja sig endast obetydligt från de i april 1958 beräknade beloppen.

De beräknade avsättningarna och återföringarna ha sammanställts i nedanstående

tablå varvid som jämförelse medtagits beräkningarna i december

1957 och april 1958 (miljoner kronor):

December-

April-

Förnyad

beräkningen

beräk-

beräk-

ningen

ning

Avsättning..................

.............. 400

400

400

Återföring..................

.............. 200

175

200

Nettoavsättning.............

.............. 200

225

200

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel uppförd med 90 miljoner kronor. 1 skrivelse till

riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 förordade generalpoststyrelsen, alt

ifrågavarande inkomster uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten. Enligt

inhämtade uppgifter har generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra

de i förenämnda skrivelse gjorda beräkningarna. Riksräkenskapsverket,

som ansluter sig till generalpoststyrelsens beräkning, föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 57 miljoner

kronor. Genom beslut av riksdagen har skatten på lotterivinster, preinieobligationsvinsterna

undantagna, höjts från 20 till 30 procent av vinstvärdet

från och med den 1 april 1958. Under denna förutsättning och under antagande

att det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas

även under budgetåret 1958/59 ävensom att ett nytt skattepremielån upptages,

beräknade generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna

på ifrågavarande titel till 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars ut
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

15

förda beräkning, föreslår, alt ifrågavarande tilel i riksslaten uppföres med

80 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 78 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse

förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster för budgetåret

1958/59 skulle upptagas med 78 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars

utförda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten upptages med 80 miljoner

kronor, vilket är 2 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

till 350 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades

samtidigt till 330 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna i mars inhämtade uppgifter uppgick den debiterade

fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 311,1

miljoner kronor, vilket är 10 procent mera än det föregående år debiterade

beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med

erläggande av automobilskatt för år 1958 (SFS 395/1957) kunna drygt 12

miljoner kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1958/59. Å andra

sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1957 att drygt 11 miljoner

kronor avseende debiteringen i februari 1957 inlevererades först under innevarande

budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket

nu beräknat inkomsterna på titeln till 335 miljoner kronor

för budgetåret 1957/58. För nästkommande budgetår beräknar ämbetsverket,

att inkomsterna på titeln skola öka med 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår därför, att titeln fordonsskatt i rikssiaten uppföres med

360 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 750 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna

beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.

Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december

till 670 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.

1 skrivelse den 21 mars 1958 fann sig generaltullstyrelsen sakna

anledning frångå sin i november 1957 gjorda beräkning, enligt vilken

uppbörden av tullmedel upptagits till 650 miljoner kronor. Styrelsen bortsåg

från de förändringar av uppbördens storlek, som ett eventuellt ikraftträdande

av eu ny tulltaxa den 1 januari 1959 skulle kunna komma att medföra

ävensom i övrigt från sådana jämkningar i tull- och avgiftssatser eller i fråga

om medlens redovisning, som kunde ske under den tid uppgifterna avsåg. I

proposition den 24 januari 1958 (nr 90) har framlagts förslag till ny tulltaxa.

Enligt propositionen har räknats med en viss utjämning av tullskyddet

mellan olika varuslag och produktionsgrenar med bibehållande i stort

sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Vidare ha nuvarande finanstullar

upptagits med oförändrade belopp. Från generaltullstyrelsen har inhämtats,

att styrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars företagna beräkning,

varvid bl. a. förutsatts, att nämnvärda förskjutningar icke komma att

ske i importens sammansättning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln

lullmedel i riksstaten upptages med oförändrat 670 miljoner kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Varuskatt. 1 statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

240 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beräkningar i mars 1058 gåvo tillsammans ett belopp av 297 miljoner kronor.

Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till inverkan av den från och

med den 5 februari 1958 införda skatten på socker (SFS 31/1958), som enligt

proposition den 7 februari 1958 (nr 50) beräknades inbringa 50 miljoner

kronor under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som inhämtat

att kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen icke funnit anledning

ändra sina tidigare beräkningar, föreslår, att titeln varuskatt i riksstaten

uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mera än i

statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen

uppförd med 140 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för

innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till

150 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1958/59 upptagas

med samma belopp, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen

upptagits med 56 miljoner kronor, vilket belopp byggde

på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter uppskattade vid förnyade beräkningar i mars 1958 inkomsterna

på titeln till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att titeln i riksstaten uppföres med 57 miljoner kronor, vilket är 1 miljon

kronor mera än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1957 denna titel

till 740 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.

Tobaksmonopolet föreslog vid förnyad beräkning den 21 mars 1958 810

miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor mer än vid dess beräkning

i oktober 1957. Denna uppräkning motiverades med den av riksdagen beslutade

höjningen av skattesatserna för cigarretter. Riksräkenskapsverket, som

inhämtat, att tobaksmonopolet icke finner anledning ändra den i mars gjorda

beräkningen, föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten upptages till 810

miljoner kronor, vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en

uppräkning med 70 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen

upptagen med 1100 miljoner kronor. Genom förordning

den 11 februari 1958 (SFS 30/1958) höjdes omsättningsskatten för spritdrycker

och vin. Denna höjning beräknades i proposition den 7 februari

1958 (nr 50) medföra en merinkomst av skatt å spritdrycker på 26 miljoner

kronor under innevarande och 80 miljoner kronor under nästkommande

budgetår. Kontrollstyrelsen, som i november uppskattade inkomsterna på titeln

till 1 100 miljoner kronor, angav i skrivelse den 21 mars 1958 inkomsterna

på titeln tili 1 170 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter beräknar

styrelsen nu inkomsterna till högst 1 135 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner kronor,

vilket är 100 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen

till 60 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade

beräkning i mars 1958 inkomsterna till 80 miljoner kronor. Den företagna

höjningen av omsättningsskatten på vin beräknades i propositionen i

ämnet medföra en intäktsökning på 20 miljoner kronor under budgetåret

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 17

1958/59. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit

anledning ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres

med 85 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 92 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna

till 102 miljoner kronor. Denna uppräkning med 10 miljoner kronor

överensstämmer med den ökning i intäkterna av maltdrycksskatt, som

beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna på

Öl och starköl och den nya skatten på lagrat lättöl. Riksräkenskapsverket,

som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning

i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 105 miljoner kronor,

vilket är 13 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 45 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen angav vid förnyad beräkning i mars 1958 inkomsterna

till 65 miljoner kronor. Den av styrelsen beräknade ökningen

överensstämmer med den uppgång i intäkterna på ifrågavarande titel, som

beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna

för läskedrycker. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen

icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning, föreslår, att titeln

i riksstaten uppföres med 65 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor

mera än i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen

med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som i december beräknade

inkomsterna av nöjesskatt till 62 miljoner kronor för innevarande budgetår,

har nu uppskattat dessa till 55 miljoner kronor. I anslutning till denna

nedräkning för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att

inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 60 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

380 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 32/1958)

höjdes energiskatten på bensin och motorsprit med 5 öre per liter. Vidare

har riksdagen fattat beslut om viss höjning av energiskatt på elkraft för s. k.

borgerliga behov. Dessa skattehöjningar beräknades i propositionen i ämnet

inbringa 100 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor under budgetåret

1958/59. I sin förnyade beräkning i mars 1958 beräknade kontrollstyrelsen

och generaltullstyrelsen intäkterna av energiskatt till sammanlagt

505 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som av myndigheterna inhämtat

att det ej finnes anledning ändra de i mars gjorda beräkningarna, föreslår,

att titeln i riksstaten uppföres med 500 miljoner kronor, vilket är 120

miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1957 ett belopp av 30 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.

Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen

i oktober 1957 till 22 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg

sig styrelsen med postsparbanksfuilmäktige icke kunna upptaga något

belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken. Riksräkenskapsverket

ansåg, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsattas

aldrig komma alt realiseras med förlust, i varje fall icke borde ske i

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B S

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar

och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens beräkningar

med 8 miljoner kronor. Departementschefen anslöt sig till riksräkenskapsverkets

uppfattning i denna fråga.

I skrivelse den 13 mars 1958 nedräknade generalpoststyrelsen postverkets

inkomstöverskott under budgetåret 1958/59 bl. a. till följd av ökade driftkostnader

till 15 miljoner kronor. Under åberopande av en inom generalpoststyrelsens

bankavdelning utarbetad promemoria ansåg sig styrelsen

fortfarande icke kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot

och postsparbanken. Med hänvisning till departementschefens uttalande

i statsverkspropositionen beräknade riksräkenskapsverket i april inkomsterna

på ifrågavarande titel till ett 8 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen.

Enligt inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen finner

styrelsen ingen anledning ändra sina i mars företagna beräkningar.

Riksräkenskapsverket föreslår fortfarande, att inkomsttiteln postverket i

riksstaten uppföres med 23 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

De förnyade beräkningarna har sålunda föranlett riksräkenskapsverket

att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59

upptages till nedan angivna i förhållande till den förra statsverkspropositionen

ändrade belopp (miljoner kronor):

Enl. stats- Enl. riks- Ökning

verksprop. räkenskaps- ( + )

jan. 1958 verkets änd-Minskringsförslag

ning (—)

57 80 + 23

78 80 +2

350 360 + 10

240 300 + 60

140 150 + 10

56 57 +1

740 810 + 70

1100 1 200 + 100

60 85 + 25

92 105 + 13

45 65 + 20

65 60 —5

380 500 + 120

30 23 —7

65 75 + 10

40 35 —5

Lotterivinstskatt ................................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.........

Fordonsskatt....................................

Varuskatt.......................................

Omsättningsskatt å motorfordon...................

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..........

Tobaksskatt.....................................

Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker

Omsättningsskatt å vin...........................

Maltdrycksskatt.................................

Skatt å läskedrycker.............................

Statlig nöjesskatt................................

Energiskatt.....................................

Postverket......................................

Televerket......................................

Domänverket....................................

Departementschefen

Som motivering för det i statsverkspropositionen B framlagda förslaget

angående uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl. a. följande.

Innan jag går närmare in på det nu föreliggande riksstatsförslaget för

budgetåret 1958/59 skall jag i korthet beröra utfallet av budgeten för 1957/

58. I statsverkspropositionen i januari redovisades en kraftig försämring av

budgetutfallet för löpande budgetår i förhållande till riksstaten, och orsakerna

härtill klargjordes. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

19

ge ett underskott å 1 604 miljoner kronor, jämfört med riksstatens underskott

på 159 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna av budgetutfallet för 1957/58 har i stort sett

gett samma resultat som de tidigare framlagda. Totalbudgetens kassamässiga

underskott uppskattas således till 1 590 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har i sina nya kalkyler kunnat räkna med 198

miljoner kronor högre inkomster på driftbudgeten än vid föregående beräkningstillfälle.

ökningen har kommit till stånd dels på grund av de beslutade

nya punktskatterna och dels genom att fyllnadsbetalningarna under

våren 1958 blivit 130 miljoner kronor högre än vad som tidigare antagits. I

fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till årets

förra riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit

ytterligare 235 miljoner kronor, varav 112 miljoner avser anskaffning

av flygmateriel, 10 miljoner kronor ytterligare kostnader för arbetslöshetens

bekämpande samt 20 miljoner kronor ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten,

medan 82 miljoner kronor hänför sig till avskrivningsanslag. Därutöver

kommer senare denna dag att på tilläggsstat för 1957/58 äskas anslag på sammanlagt

46 miljoner kronor. Dessa anslag erfordras för olika arbetslöshetsbekämpande

åtgärder. Anslagsöverskridandena beräknas i stort sett till samma

belopp som tidigare eller 146 miljoner kronor. Reservationsmedelsförbrukningen

antas stiga till 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor

mer än vad som tidigare antagits.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen i januari

lades fram endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett

genom ytterligare medelsanvisning och senare denna dag framlagda anslagsäskanden

å tilläggsstat. Tillgången på avskrivningsmedel m. m. för investeringarnas

genomförande ökar genom på tilläggsstat anvisade eller senare

denna dag äskade avskrivningsanslag å driftbudgeten. Vid beräkning av

kapitalbudgetens medelsbehov bör hänsyn även tagas till att investeringsanslaget

å ca 190 miljoner kronor till återföring av fonderade LKAB-medel

inte påverkar detta, eftersom tidigare en motsvarande avsättning gjorts å

budgetutjämningsfonden (se prop. nr 2 till 1958 års förra riksdag, s. 60).

Någon förändring av den i statsverkspropositionen beräknade minskningen

av anslagsbehållningarna på 100 miljoner kronor förutses inte. Det totala

återstående medelsbehovet för kapilalbudgeten reduceras därför till ca 1 300

miljoner kronor.

I den i januari framlagda statsverkspropositionen räknades med att myndigheternas

disposition av rörliga krediter under budgetåret skulle öka

med 50 miljoner kronor. Enligt de antaganden som nu kan göras synes

någon ökning inte komma att ske.

Sammanfattningsvis uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av

totalbudgeten för 1957/58 i förhållande till den ursprungliga riksstaten till

följande belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten...... — 159

Inkomstförändringar

Minskning å inkomstskattetiteln.................... — 300

Merinkomst å varuskattetiteln .................... + 25

Merinkomst å tobaksskattetiteln .................. 4- 25

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker ............................ — 150

Minskning å energiskattetiteln .................... — 60

Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 106 ■— 354

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Anskaffning

av flygmateriel m. m................... — 180

Underskott å statens järnvägars fond .............. — 100

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande .......... — 47

Vissa vägbyggnadsarbeten......................... — 50

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område......-— 15

Övriga anslag .................................... — 36 — 428

Ökad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten .. — 175

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Räntefria lån till bostadsbyggande ................ — 45

Återföring av fonderade LKAB-medel .............. — 190

Lån till utbyggnad av oljelagringen ................ — 36

Kostnader för storflygplats ........................ — 20

Övriga anslag .................................... — 6 — 297

Anslagsöverskridanden .................................... — 146

Minskad disposition av rörliga krediter...................... + 25

Ökad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten .... — 75

Ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande

arbetsgivarbidrag för 1956 .......................... + 19

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott — 1 590

Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli omkring

1 430 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Härav svarar inkomstminskningar

för (netto) 354 miljoner kronor. Tilläggsstater och överskridanden

har medfört utgiftsökningar på ca 870 miljoner kronor och förbrukningen

av anslagsbehållningarna på drift- och kapitalbudgeten har tillsammantagna

blivit 250 miljoner kronor större än vad som beräknades i riksstaten.

Det kan nämnas att ca 200 miljoner kronor av merutgifterna har tillkommit

av sysselsättningspolitiska skäl.

Jag övergår härefter till att behandla det nya riksstatsförslaget för budgetåret

1958/59. I det i januari framlagda budgetförslaget upptogs drift
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 21

budgetens inkomster och utgifter till 12 266 miljoner kronor respektive

12 018 miljoner kronor. Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel med (netto) 200 miljoner kronor. Jag räknade

följaktligen med ett formellt överskott på driftbudgeten om (12 266 —

12 018 — 200 =) 48 miljoner kronor. För tillkommande utgifter uppfördes

vidare en post på 48 miljoner kronor för att markera risken för vissa ytterligare

utgifter på budgeten. Reservationsmedelsförbrukningen beräknades

uppgå till 200 miljoner kronor.

De nya beräkningarna av driftbudgetens inkomster innebär en ökning i

förhållande till de tidigare kalkylerna med 467 miljoner kronor. Siffran

bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken jag i det

följande kommer att lämna en närmare redogörelse — med vissa av mig

vidtagna ändringar. Av ökningen beror ca 390 miljoner kronor på de i februari

beslutade punktskatterna.

För den största posten på inkomstsidan — inkomstskattetiteln — har

riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som i statsverkspropositionen

till årets förra riksdag eller 6 100 miljoner kronor. Ämbetsverket har

därvid utgått från i stort sett samma förutsättningar som i december. Bakom

beräkningen ligger sålunda bland annat ett antagande om en konjunkturutveckling

under år 1958 som fortfarande medger en viss löneglidning

uppåt utöver den avtalsmässiga löneökningen. Riksräkenskapsverket har

emellertid påpekat, att sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment

än som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande

på löneglidningen. Vidare har hänsyn tagits till verkningarna av arbetstidsförkortningen.

Med dessa antaganden har riksräkenskapsverket räknat

med en uppgång av inkomst av tjänst med ca fyra procent från år 1957

till år 1958. För de första månaderna 1959 räknas med ytterligare någon

stegring. Ämbetsverket utgår fortfarande från en ökning av fysiska personers

inkomst av andra förvärvskällor än tjänst. Beträffande aktiebolagens sammanlagda

taxerade inkomster räknades tidigare icke med någon förändring

mellan verksamhetsåren 1957 och 1958. Enligt vad som nn kan bedömas har

inkomsterna under verksamhetsåret 1957 blivit högre än beräknat. Med hänsyn

till konjunkturavmattningen har emellertid någon motsvarande höjning

icke vidtagits av det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade inkomster

avseende verksamhetsåret 1958, vilket alltså innebär en viss nedgång

i förhållande till det nu förutsedda resultatet för verksamhetsåret 1957.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket starkt understryka de osäkerhetsmoment

som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen av

inkomstskattetiteln. Konjunkturutvecklingen under det framförliggande

året blir helt avgörande för utfallet. Blir avmattningen större än nn förutses,

kan inkomstökningarna beräknas bli mindre än här antagits och skatteintäkterna

i motsvarande mån lägre. Vänder däremot konjunkturen påverkas

skatteinkomsterna i positiv riktning.

Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar bör avsättningen till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Drift
Miljoner
-

1951/52

1952/53

1953/54

Inkomster ......................■..........

7 507

7 808

8 535

Utgifter....................................

6 423

7 647

8 130

överskott eller underskott

2 1 084

2161

2405

Avsättning till budgetutjämningsfonden:

av kommunalskattemedel (netto) ..........

av medel som skall överföras till särskilt

—

konto i riksbanken:

motsvarande vissa tillfälliga, konjunktur-

politiskt betingade inkomster..........

—

—

—

avsedda för framtida investeringar i LKAB

—

—

—

Överskott eller underskott

21 084

2161

2405

Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.)

_

_

_

Reservationsmedelsförändringar......................

(+138)

(-21)

(+ 175)

över- eller underskott inkl. tillkommande

utgifter och reservationsmedelsförändringar

1084

161

40a

1 Därav riksstat 11 294, tilläggsstat I och II 466 mkr samt tilläggsstat III 46 mkr.

a Reservationsmedelsförändringar inräknade.

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel upptagas till netto 200

miljoner kronor eller till samma belopp som föreslogs i januari.

I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna komma att uppgå

Kapital
Milj

oner

Investeringsanslag ..........................

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel................................

1951/52

1952/53

1953/54

1 408

— 632

2776

1 838

— 818

21 020

1 947

— 914

21 033

Återstående medelsbehov

ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna

Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten

(inkl. förändring av anslagsbehållningarna) ........

(+6)

776

(+ 57)

1020

(- 103)

1033

1 Därav riksstat 2 294, tilläggsstat I och II 293 mkr samt tilläggsstat III 4 mkr.

1 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

23

budgeten

kronor

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

enl. stv.

prop.

jan. 1958

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

jan. 1958

ny be- räkning

8 907

10 072

10 691

12 183

11 631

11 829

12 266

12 733

8 619

9 691

10 978

11 294

11 525

L11 306

12 018

12 509

2288

2381

2—287

889

106

23

248

224

—

—250

—100

—125

—175

—250

—200

—200

—275

— 75

—100

—100

—100

—

— 81

—109

—

—

—

—

—

2288

2—225

2—571

664

—169

—327

48

24

— 143

-146

— 48

—

(+ 76)

(- 21)

(+ 32)

— 150

— 300

— 325

— 200

— 150

288

— 225

— 571

514

— 612

-798

— 200

— 126

till 12 733 miljoner kronor eller 467 miljoner kronor mer än som tidigare

beräknades. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande

budgetår med 550 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade

utfallet med omkring 900 miljoner kronor.

budgeten

kronor

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

enl. riks- staten

enl. stv.

prop. jan.

1958

ny be- räkning

enl. stv.

prop.

jan.1958

ny be- räkning

2 102

2 272

2 046

2 294

2 586

*2 591

2 374

2 382

— 1 025

— 1 244

— 1 403

— 1 131

— 1 131

—1 405

— 924

—898

21 077

21 028

2643

1 163

1 455

1 186

1 450

1 484

(+ 193)

(+ 134)

(+ 19)

+ 25

+ 100

+ 100

+ 150

+ 175

1077

1028

643

1188

1555

1 2S6

1 600

1659

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig

redogörelse. Som kommer att framgå av denna domineras förändringarna i

förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen av de ökade

anslagen till försvarsväsendet på 388 miljoner kronor. Bland övriga förändringar

märks de främst till följd av två nya indextillägg med sammanlagt

77 miljoner kronor höjda anslagen till bidrag till folkpensioner in. in. och

till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in. samt det till

21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader

för ändrad lönegradsplacering in. in.

Tillsammantagna innebär de redovisade förändringarna av driftbudgetens

anslag i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen eu

höjning av driftbudgetens utgifter med 491 miljoner kronor från 12 018 till

12 509 miljoner kronor.

Uppgifterna om driftbudgetens nu beräknade inkomster och utgifter, som

sammanställts i särskild tabell, ger ett överskott på driftbudgeten på 224

miljoner kronor. Härifrån skall emellertid dragas de kommunalskattemedel

på 200 miljoner kronor som enligt vad jag tidigare anfört bör netto avsättas

till budgetutjämningsfonden. Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten

om 24 miljoner kronor.

När det gäller att bedöma det sannolika utfallet av driftbudgeten måste

emellertid hänsyn tagas till bland annat reservationsmedelsförbrukningen.

Denna kan nu uppskattas till 150 miljoner kronor. Vidare får man rent

erfarenhetsmässigt vara beredd på att oförutsedda omständigheter kan föranleda

tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden.

Någon precisering av dessa utgifter har självfallet inte kunnat göras.

En öppen punkt i detta avseende är bland annat resultatet av kommande

avtalsförhandlingar med de statsanställda. Sammanfattningsvis torde man,

med reservation för att inkomsterna vid en konjunkturförbättring kan komma

att bli högre än beräknat, ha anledning att förutse en ökad belastning på

driftbudgeten. En särskild osäkerhetsfaktor är det labila sysselsättningsläget.

Det är inte uteslutet, att anslagshöjningar kan komma att erfordras

för att direkt eller indirekt motverka eventuellt hotande arbetslöshet.

I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar som inträffat sedan

januari nästan uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra

riksdag äskade anslagen under försvarets fonder.

Investeringsanslagens summa, som i statsverkspropositionen upptagits

med 2 374 miljoner kronor, kan nu beräknas till ett åtta miljoner kronor

högre belopp eller 2 382 miljoner kronor. De avskrivningsmedel och övriga

likvida medel som står till förfogande dels i form av anslag på driftbudgeten,

dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna,

beräknas komma att uppgå till 898 miljoner kronor. För investeringarnas

genomförande kvarstår således ett formellt lånemedelsbehov av (2 382 —

898 =) 1 484 miljoner kronor, till vilket belopp bör läggas den beräknade

förbrukningen av äldre anslagsmedel, som nu uppskattas till 175 miljoner

kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 150 miljoner kronor. Det

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

25

totala återstånde medelsbehovet för kapitalbudgeten uppgår alltså till (1 484

-(- 175 =) 1 659 miljoner kronor.

Någon ökning av myndigheternas disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret

räknades inte med i statsverkspropositionen och inte heller

nu förutses någon förändring härav.

För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter

måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till

en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1957/58

1858/59

enl. stv.

ny be-

enl. stv.

ny beräk-

prop.

räkning

prop.

ning

jan. 1958

jan. 1958

Överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten ..............

Reservationsmedelsminskning på

— 169

— 327

+ 48

+ 24

driftbudgeten..................

— 300

— 325

— 200

— 150

Tillkommande utgifter (anslagsöver- skridanden m. m.) på driftbudgeten

Fondering hos riksgäldskontoret av

— 143

— 146

— 48

—

sjukkassorna tillkommande arbets- givarbidrag....................

+ 63

+ 59

_

+ 45

Avsättning av kommunalskatteme-

+ 175

+ 250

+ 200

+ 200

Avsättning till särskilt konto i riks-

banken:

av medel avsedda för fondering för

framtida pensionsändamål ....

av tillfälliga, konjunkturpolitiskt

+ 275

+ 275

—

—

betingade inkomster..........

+ 100

+ 100

—

—

Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-

ter avdrag för avskrivningar o. dyl.

— 1455

— 1 186

— 1450

— 1484

Återföring av fonderade LKAB-medel

Minskning av anslagsbehållningar på

—

— 190

—

*-

kapitalbudgeten................

— 100

— 100

— 150

— 175

ökad disposition av rörliga krediter

— 50

—

—

—

Totalbudgetens underskott

— 1604

— 1 690

— 1 600

— 1540

Som tabellen utvisar, skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret

1958/59 medföra ett underskott på totalbudgeten på 1 540 miljoner kronor,

vilket är 60 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknades och

50 miljoner kronor lägre än det nu förutsedda underskottet för innevarande

budgetår.

För innevarande budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas

till ca 1 800 miljoner kronor. Då bar hänsyn tagits till att å ena sidan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

de fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning

på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande

och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare

insatts i riksbanken, icke nu påverkar lånemedelsbehovet.

Det lånebehov som uppkommer för nästa budgetår till följd av totalbudgetens

underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor

mindre än för innevarande budgetår eller ca 1 550 miljoner kronor. Det ianspråktagande

av steriliserade medel i riksbanken på 450 miljoner kronor,

varom jag i det följande gör hemställan, innebär emellertid att en motsvarande

reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen skulle

därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor; d. v. s. en väsentligt mindre ökning

än i år.

Jag får emellertid hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande sannolikheten

för ytterligare utgifter och inkomstberäkningarnas beroende av de

antaganden som gjorts beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen.

I statsverkspropositionen till årets förra riksdag liksom vid tidigare tillfällen

har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångspunkt

för en analys av den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. I den föregående

finansplanen refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning

till den ordinarie beräkningen verkställd kalkyl avseende utvecklingen

av statsinkomsterna till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgick

från verkets beräkningar för 1958/59. Den byggde beträffande den

fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen av

en fortgående jämn stegring av produktionen, god sysselsättning och relativt

goda betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill antogs såväl

fysiska personers som bolags inkomster komma att stiga med fyra procent

årligen. Dessa förutsättningar innebär alltså att kalkylen är avsedd att

åskådliggöra utvecklingen av de statsfinansiella resurserna vid ett schablonmässigt

normalfall för den samhällsekonomiska utvecklingen under förhållandevis

gynnsamma omständigheter. Beräkningen utgick vidare från att

gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna,

förblir oförändrade, d. v. s. bland annat oförändrade statliga

skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.

I anslutning till den förnyade beräkningen av inkomsterna för nästa budgetår

har riksräkenkapsverket med utgångspunkt från de nyss refererade

allmänna förutsättningarna omprövat även de långsiktiga kalkylerna över

statsinkomsternas utveckling. Enligt denna revidering skulle de årliga förändringarna

kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):

1958/59— 1959/60—

1959/60 1960/61

Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... + 280 + 660

Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

...................................... + 300 + 50

Summa + 580

+ 710

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

27

Som jämförelse kan nämnas att jag i statsverkspropositionen redovisade

ökningstalen 580 och 660 miljoner kronor för respektive budgetår. Uppgången

är delvis influerad av höjningen av folkpensionsavgiften från januari

1959. En »normal» inkomststegring vid oförändrade skatteregler kan

uppskattas till i runt tal en halv miljard kronor vid den antagna stegringstakten

i skatteunderlaget.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen framhöll jag redan i den

förra finansplanen, att en »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten

—- bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling

— med minst 300 miljoner kronor nu förefaller sannolik. Denna ökning är

bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt

genomslag av redan beslutade smärre reformer. Härtill får läggas de stigande

utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger

med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare

måste hänsyn tas till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar

ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Ytterligare arbetstidsförkortning

leder till merkostnader, och den nyss träffade överenskommelsen

med de statsanställda om förbättrade pensioner och kompensation

för de höjda folkpensionsavgifterna medför ökad belastning på budgeten.

Bland speciella utgifter, som kan förutses under budgetåret 1959/60, kan

vidare nämnas 100 miljoner kronor som beräknats skola ställas till förfogande

som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Under

budgetåret 1960/61 tillkommer utbetalningar av premier på premiesparandet

under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor.

Under de närmaste åren torde vidare en successiv höjning av folkpensionsförmånerna

komma att öka statens direkta kostnader med betydande

belopp. Den tekniska utvecklingen leder till successivt ökade statliga utgifter.

Enbart för försvaret har kalkylerats med kostnadsstegringar på 2 1/2

procent per år till följd av teknisk fördyring.

Gjorda överslagsberäkningar visar, att — såvitt nu kan bedömas —- totalbudgetsaldona

för budgetåren 1959/60 och 1960/61 vid ett »normalt» konjunkturläge

torde komma att ge ännu större underskott än vad som kalkylerats

för nästa budgetår.

Med denna bakgrund för den skönjbara statsfinansiella utvecklingen är

jag angelägen om att liksom i den förra finansplanen understryka, att det

måste vara en av de mest väsentliga uppgifterna under de närmaste åren

att eliminera den botande klyftan mellan statens inkomster och utgifter. I

detta sammanhang vill jag erinra om, att jag i direktiven till den nyligen

tillsatta besparingsutredningen framhållit önskvärdheten av att utredningen

anger vägar för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden

genom att i sina förslag sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda

betydande storlek. Jag bar vidare framhållit, att utredningen i sina

besparingssträvanden bör syfta till en långsiktig anpassning av budgetens

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattade målsättningar

för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Förslag härom brukar

föreläggas vårriksdagen i den s. k. kompletteringspropositionen. Till

följd av riksdagsupplösningen blev detta i år icke möjligt. I skrivelse den

28 april 1958 (nr 283) har emellertid riksdagen anmält, att den bland annat

beslutat, att motsvarande bevillningsbeslut för budgetåret 1957/58 skall

gälla för budgetåret 1958/59 intill dess riksdagen fattar beslut om riksstaten

eller eljest annorlunda beslutar. Beträffande procenttalet för nästkommande

budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt

stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

-— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande

budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs

senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon

och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära

skatten för budgetåret 1958/59, uttages med 100 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1958 års

taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1957.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i statsverkspropositionen B föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig

inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59

med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten

för budgetåret 1958/59 enligt i statsrådsprotokollet intagen specifikation.

Utskottets yttrande

I statsverkspropositionen B har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59 med

100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t avgivit förslag till

beräkning av bevillningarna för budgetåret 1958/59.

De i statsverkspropositionen B framlagda beräkningarna av inkomster

och utgifter för budgetåret 1958/59 utvisar i förhållande till beräkningarna

i statsverkspropositionen A på inkomstsidan en nettoökning med ca 467

miljoner kronor och på utgiftssidan en nettoökning med omkring 491 mil
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 29

joner kronor. Av ökningen på inkomstsidan beror ca 390 miljoner kronor

på de i februari månad i år beslutade punktskatterna. Förändringarna i

fråga om utgifterna i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen

domineras av de ökade anslagen till försvarsväsendet på 388

miljoner kronor. Bland övriga förändringar märks de främst till följd av

två nya indextillägg med sammanlagt 77 miljoner kronor höjda anslagen till

bidrag till folkpensioner in. m. och till särskilda barnbidrag in. in. samt det

till 21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader

för ändrad lönegradsplacering in. in. Driftbudgeten för budgetåret

1958/59 beräknas i enlighet härmed lämna ett överskott av 224 miljoner

kronor. Härifrån bör emellertid dras de kommunalskattemedel på 200 miljoner

kronor som departementschefen förordar skola avsättas till budgetutjämningsfonden.

Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten om

24 miljoner kronor.

Det i propositionen beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett underskott

å 1 540 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mindre än

det nu förutsedda underskottet för budgetåret 1957/58.

För sistnämnda budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas

till ca 1 800 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att å ena sidan de

fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning

på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande

och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare insatts

i riksbanken, inte nu påverkar lånemedelsbehovet.

Det lånebehov som uppkommer för budgetåret 1958/59 till följd av totalbudgetens

underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor

mindre än för det sist förflutna budgetåret eller ca 1 550 miljoner kronor.

Om såsom departementschefen förordar av steriliserade medel i riksbanken

450 miljoner kronor tas i anspråk innebär detta emellertid att en

motsvarande reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen

skulle därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor, d. v. s. en väsentligt mindre

ökning än i år.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till den i januari

framlagda statsverkspropositionen en nettoökning med 442 miljoner kronor.

Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. in. upptagits

med oförändrat 6 100 miljoner kronor vid nu föreslagen uttagningsprocent.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av budgetåret 1957/58 varit 100, tillstyrker utskottet,

att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1958/59. Inom utskottet råder enighet om att samma procenttal bör gälla

för senare hälften av budgetåret 1958/59. Utskottet tillstyrker således Kungl.

Maj:ts förslag rörande uttagningsprocenlen.

Under inkomstskatteliteln ingår också den statliga inkomstskatten för aktiebolag

och ekonomiska föreningar. I enlighet med det förslag om nedsätt
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

ning av denna skatt, som utskottet framlagt i betänkande nr B 9, bör inkomstskattetiteln

nedräknas med 100 miljoner kronor i förhållande till vad

departementschefen förordat och således upptas till 6 000 000 000 kronor.

Mot de i statsverkspropositionen B gjorda inkomstberäkningarna i övrigt

har utskottet ingen erinran.

Utskottets hemställan

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i

statsverkspropositionen B framlagda förslag angående skatteprocenten

— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret

1958/59 med 100 procent av grundbeloppet;

B) att bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . .

Kupongskatt ..........................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....

Fondskatt ............................

Skogsvårdsavgifter ....................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ......................

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt

..........................

Lotterivinstskatt ......................

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt .......................... 360 000 000

Bensinskatt .......................... 750 000 000 1 110 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ............................ 670 000 000

Varuskatt ............................ 300 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon ........ 150 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 57 000 000

Skatt å kaffe .......................... 21 000 000

Tobaksskatt .......................... 810 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag

.......................... 13 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag

.......................... 20 000 000

* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.

6 000 000 000

7 000 000

1 000 000

15 000 000

*13 000 000

1 250 000

90 000 000

80 000 000

80 000 000 6 287 250 000

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

31

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker ......................... 1 200 000 000

Omsättningsskatt å vin ................ 85 000 000

Maltdrycksskatt ........................ 105 000 000

Skatt å läskedrycker .................. 65 000 000

Statlig nöjesskatt ...................... 60 000 000

Energiskatt .......................... 500 000 000

Postverket (överskott) ................................

4 056 000 000

23 000 000

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,

Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Kronstrand

och Gustaf Henry Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Rrandt i Olshammar, Nilsson i Svalöv,

Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i

Kinna, Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Sjödahl, Snygg, Erik Jansson, fröken Ranmark, samt herrar

Wärnberg, Brandt i Olshammar, Allard, Kärrlander, Ericsson i Kinna och

Andersson i Essvik, vilka under åberopande av vad som anförts i den till

bevillningsutskottets betänkande nr B 9 fogade reservationen, ansett, att utskottet

under punkten B bort hemställa,

B) att bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet in. in. . . 6 100 000 000

Kupongskatt —--(= utskottet s. 30 rad

18 — rad 27 uppifrån)...........

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 80 000 000 6 387 250 000

Automobilskattemedel:---(= utskottet

s. 30 rad 14 nedifrån -— s. 31 rad 8 uppifrån)

.......................... 23 000 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

II) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv samt Magnusson i

Borås, vilka anfört följande:

»Ett godtagande av den statsutgiftspolitik och den skattepolitik vars resultat

sammanfattas i regeringens statsverksproposition skulle redan för

innevarande budgetår skapa alldeles påtagliga risker för en driftbudget där

inkomsterna ej täcker utgifterna. Detta påvisas i motionerna I: B 170 av

herr Ewerlöf m. fl. och II: B 233 av herr Hjalmarson m. fl.

Ett gap mellan statens löpande inkomster och dess utgifter för förbrukningsändamål

kan icke accepteras. Det skapar i nuvarande konjunkturläge

risk för allmänna prisstegringar och därmed också för tilltagande svårigheter

att upprätthålla sysselsättningen. Det kan leda till påfrestningar på

vår redan nu otillräckliga valutareserv. Det innebär att man »lagrar» nödvändigheten

att vidtaga avsevärda skatteskärpningar i en nära framtid.

Att försöka åstadkomma balans mellan oavbrutet växande statsutgifter

och de inkomster som skall täcka dessa genom skattehöjningar är icke

rationellt — säkerligen icke ens möjligt. Utsikter till bestående balans förutsätter

tvärtom både allmänna skattesänkningar och genomgripande rationaliseringar

i skattesystemet. Denna skattesänkningspolitik bör enligt

vår mening planeras på minst två års sikt. Med hänsyn till den samtida risken

i nuläget för sysselsättningsstörningar och inflatoriska prisstegringar

bör den omedelbart inledas med sådana skattereformer, främst av företagsbeskattningen,

som verkar produktions- och produktivitetsfrämjande, som

stärker kostnadsmedvetandet och befordrar vilja till frivilligt sparande.

Skattesänkningspolitiken bör därefter föras fram till en verkligt allmän,

betydande skattesänkning.

Den »tidtabell» för skattesänkningar som återgives i de ovan omförmälda

motionerna av herrar Ewerlöf och Hjalmarson förefaller oss realistisk och

väl avvägd.

Uppgifterna för den statliga budgetpolitiken — vars allmänna riktlinjer

måste fullföljas inom hela den offentliga sektorn — är alltså

att skapa balans mellan statens löpande inkomster och utgifter;

att göra i särskild grad sysselsättningsstimulerande och prisåterhållande

skattesänkningar omedelbart möjliga inom ramen för en balanserad driftbudget;
att

lägga ett underlag — som också fortsättningsvis undan för undan

måste stärkas — för hållbara allmänna skattesänkningar av sådan storlek

att de märks av människorna och påverkar deras personliga ekonomiska

dispositioner ej minst i sparökande riktning.

Bifall till de förslag om en annorlunda utgiftspolitik och om inkomstförstärkningar

som från företrädare för högerpartiet vid innevarande riksdag

väckts skulle för innevarande budgetår ha lett fram till en driftbudget,

som varit omkring 700 miljoner kronor starkare än den som nu föreligger.

De skattereformer vi föreslagit skulle ha minskat statens inkomster med

omkring 200 miljoner kronor under samma budgetår — inklusive borttagandet

av den extra bolagsskatten. Det behov av statlig upplåning, som

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958

33

aktualiseras av kapitalbudgetens troliga utfall skulle ha minskat med omkring

700 miljoner kronor.

På grund härav anser vi att utskottet bort hemställa,

A) att riksdagen ( = utskottet s. 30 rad 8 — rad 13 uppifrån)

---av grundbeloppet;

B) att riksdagen i anledning av statsverkspropositionen

B år 1958 och de likalydande motionerna I: B 170 och II; B

233 måtte uttala att en statlig utgifts- och inkomstpolitik

enligt motionernas huvudlinjer bort och bör föras i syfte att

åstadkomma en balanserad driftbudget samt statsfinansiellt

underlag för skattereformer och skatterationaliseringar,

C) att i enlighet med vad som anförts i nämnda motioner

bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: (= utskottet s. 30 rad 16 -—-

rad 28 uppifrån)---

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................ 340 000 000

Bensinskatt ............................ 736 000 000 1 076 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .............................. 670 000 000

Varuskatt .............................. 262 000 000

Omsättningsskatt å motorfordon .......... 150 000 000

Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. 102 000 000

Skatt å kaffe---(= utskottet s. 30 rad 6

nedifrån — s. 31 rad 7 uppifrån)---

Energiskatt ............................ 500 000 000 4 063 000 000

Postverket (överskott) ................................ 23 000 000

HD av herr Gustafson i Göteborg.

8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.