Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
1958-07-17 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 B:5, Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
1
Nr B 5
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1958/59, m. m.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1958/59 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdagar fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition B fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 6 juni 1958 (Bilaga 1 till
statsverkspropositionen B år 1958: Inkomster å driftbudgeten) har chefen
för finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan
och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59
jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält,
att riksräkenskapsverket i enlighet med den för ämbetsverket gällande
instruktionen i två särskilda skrivelser den 1 april 1958 framlagt dels
redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen
för budgetåret 1957/58 och dels förslag till slutlig beräkning av statsverkets
inkomster under budgetåret 1958/59. I enlighet med Kungl. Maj:ts beslut
den 9 maj 1958 har riksräkenskapsverket den 2 juni 1958 framlagt dels förnyad
approximativ beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1957/58 dels
förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1958/59.
I statsverkspropositionen B år 1958 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär
skatt för budgetåret 1958/59 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen har, såvitt angår berörda procenttal, hänvisats till bevillningsutskottet.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt År Ii 5
2
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1958/59 är bevillningarna i
överensstämmelse med departementschefens förslag beräknade till följande
belopp:
Kronor Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m........ 6 100 000 000
Kupongskatt............................... 7 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt......... 1 000 000
Fondskatt................................. 15 000 000
Skogsvårdsavgift^.......................... *13 000 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rättigheter............................... 1 250 000
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt 90 000 000
Lotterivinstskatt........................... 80 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. ... 80 000 000 6 387 250 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt............................... 360 000 000
Bensinskatt................................ 750 000 000 1 110 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel................................. 670 000 000
Varuskatt................................. 300 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon.............. 150 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. in..... 57 000 000
Skatt å kaffe............................... 21 000 000
Tobaksskatt............................... 810 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag 20 000 000
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
.................................. 1 200 000 000
Omsättningsskatt å vin...................... 85 000 000
Maltdrycksskatt............................ 105 000 000
Skatt å läskedrycker........................ 65 000 000
Statlig nöjesskatt........................... 60 000 000
Energiskatt................................ 500 000 000 4 056 000 000
Postverket (överskott)...................................... 23 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna lämnade departementschefen i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag följande redogörelse.
Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
Till grund för riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna för budgetåret
1958/59 och utfallet av driftbudgetens inkomster för innevarande
budgetår ligger en bedömning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige
1 Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
3
under 1957 och 1958. Riksräkenskapsverket har därvid, med ledning av
tendenserna i konjunkturutvecklingen under 1957, ansett sig kunna förutsätta
en fortsatt produktionsuppgång under 1958, även om denna bland
annat på grund av minskningen av arbetstiden kan väntas bli mindre än under
1957. I dämpande riktning kan även en förstärkning av tendenserna till
avmattning i den internationella konjunkturen komma att verka.
På grundval härav och med ledning av bland annat löne- och sysselsättningsstatistik
för den kända delen av 1957 och avtalen för 1958 har riksräkenskapsverket
beräknat skatteunderlagets utveckling under åren 1957 och
1958 samt för de första månaderna av år 1959.
Beträffande skatteunderlaget 1957 för fysiska personer fann riksräkenskapsverket
totalt sett en uppgång med ca 8 procent av inkomst av tjänst
sannolik. Även för övriga förvärvskällor räknades med ökning av inkomsterna
under 1957 — med undantag dock för inkomst av jordbruksfastighet.
Sammantagna pekade dessa kalkyler på en ökning av fysiska personers
inkomster med drygt 7 procent mellan verksamhetsåren 1956 och
1957.
För 1958 förutsåg riksräkenskapsverket en uppgång med ca 4 procent av
inkomst av tjänst. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna
1959 räknades med en viss ytterligare stegring. För fysiska personers
inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har sammanlagt räknats
med någon uppgång under såväl 1958 som 1959.
För aktiebolagen sjönk de sammanlagda taxerade inkomsterna med 12,5
procent från 1955 till 1956. Vid bedömningen av de taxerade inkomsterna
borde — framhöll riksräkenskapsverket — de avdragsgilla avsättningarna
till investeringsfonder för konjunkturutjämning hållas i minnet. Dessa kan
för åren 1955 och 1956 uppskattas till i runt tal 170 respektive 125 miljoner
kronor. De nämnda beloppen motsvarar drygt 6 respektive drygt 5 procent
av bolagens taxerade inkomster för verksamhetsåren 1955 och 1956. Även
för 1957 och 1958 torde möjligheterna till avsättning till investeringsfonder
komma att utnyttjas i betydande utsträckning. De skärpta avskrivningsreglerna,
speciellt vid lagervärdering, kan å andra sidan komma att
påverka de till beskattning redovisade vinsterna i höjande riktning. Med
ledning av vissa undersökningar rörande det för verksamhetsåret 1957 förväntade
taxeringsresultatet för de i riksräkenskapsverkets register ingående
bolagen har ämbetsverket som grund för sin beräkning antagit, att
det sammanlagda till statlig inkomstskatt för svenska aktiebolag taxerade
beloppet vid 1958 års taxering skall bli något större än vid 1957 års taxering.
Mellan 1958 och 1959 års taxeringar har inte räknats med någon förskjutning
i bolagens taxerade inkomster.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsterna framgår
av följande sammanställning. Beloppen angives i miljoner kronor.
Enligt beräkningen av utfallet för budgetåret 1957/58 skulle alltså inkomsterna
kunna väntas uppgå till ll 631 miljoner kronor, vilket innebär
ett underskott på 552 miljoner kronor i förhållande till gällande riksslat.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
1956/57
1957/58
1957/58
1958/59
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....
Redovisa- de belopp
5 356
Riks-
staten
6 100
Beräkna- de belopp
5 700
6 000
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse................................
243
245
258
265
Automobilskattemedel....................
1 018
1 040
1 045
1 100
Tullar och acciser........................
3 077
3 663
3 491
3 642
Uppbörd i statens verksamhet och diverse
inkomster.............................
430
439
451
457
Statens affärsverksfonder.................
177
252
248
270
Övriga kapitalfonder.....................
390
444
438
415
Summa inkomster
10 691
12 183
11 631
12 149
Underskottet beror i huvudsak på att den inflytande preliminärskatten samt
vissa under gruppen tullar och acciser upptagna inkomsttitlar kommer att
understiga tidigare beräknade belopp.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1958/59 har av riksräkenskapsverket
uppskattats till 12 149 miljoner kronor eller 34 miljoner kronor
mindre än inkomstbeloppet å då gällande riksstat. I förhållande till det nu beräknade
utfallet för budgetåret 1957/58 innebär beräkningen en inkomstökning
på 518 miljoner kronor.
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under denna rubrik
framgår av följande tablå. Beloppen angives i miljoner kronor.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....
Kupongskatt............................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt......
Fondskatt..............................
Skogsvårdsavgifter.......................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner . . .
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps
skatt.
................................
Lotterivinstskatt.........................
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Summa skatt å inkomst, förmögenhet och
rörelse ................................
1956/57
1957/58
1957/58
1958/59
Redovisa-
Riks-
Beräkna-
de belopp staten
de belopp
5 356
6 100
5 700
6 000
6
7
7
7
1
1
11
1
15
15
15
15
8
8
8
16
1
1
1
1
85
85
85
90
54
53
55
57
73
75
76
78
5 599
6 345
5 958
6 265
På inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som
uppbäres i samband med den allmännna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, som under budgetåren 1957/58 och 1958/
59 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres, frånsett inflytande restantier
av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
5
folkpensionsavgifter. För budgetåret 1957/58 ingår dessutom, liksom under
1956/57, investeringsavgift. över inkomsttiteln redovisas dessutom bl. a.
uppbörden av till den allmänna sjukförsäkringen hänförliga avgifter och
arbetsgivarbidrag.
Från inkomsttiteln utbetalas kommunerna tillkommande utskylder samt
överskjutande skatt och övriga restitutioner. Därjämte avföres från titeln
bl. a. avgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen.
Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden och å andra sidan
de sammanlagda utgifterna utgör den nettoinkomst för statsverket,
som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst
och förmögenhet m. in.
I efterföljande tablå har sammanställts riksräkenskapsverkets beräkning
av posterna under ifrågavarande inkomsttitel, i miljoner kronor.
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......
Kvarstående skatt.............................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare...........................
Tillkommande skatt, restantier m. in.............
Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel.........................
Överskjutande skatt...........................
Övriga restitutioner............................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter från
större arbetsgivare...........................
Förskott m. m. till sjukkassorna.................
Omföringar...................................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter.........................
1956/57
Redovisa- de belopp
1957/58
1958/59
9 572
10 260
10 470
875
850
675
299
300
300
264
250
275
11 010
11 660
11 720
4 252
4 365
4 220
568
690
700
52
50
50
299
300
300
455
510
450
24
30
30
5 650
5 945
5 750
5 360
5 715
5 970
Vid denna beräkning har riksräkenskapsverket utgått från de förutsättningar
rörande skatteunderlagets utveckling, som redovisats i det föregående.
För beräkning av den statliga inkomstskatten har vidare räknats med de
skatteskalor som ligger till grund för det preliminära skatteuttaget från och
med 1957 och som tillämpas första gången vid 1958 års taxering.
För beräkning av den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten
har riksräkenskapsverket förutsatt att den statliga inkomstskatten under
hela budgetåret 1958/59 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s.
100 procent, och att folkpensionsavgiften utgår med oförändrat 2,5 procent
av den taxerade inkomsten. I enlighet med vad som nämnts i det föregående
bar ämbetsverket vidare räknat med en 4-procentig stegring av lönesumman
6 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
för 1958. Riksräkenskapsverket påpekade, att för varje procents stegring av
lönesumman kan ökningen i källskatteuppbörden anges till grovt räknat
90 miljoner kronor. De höjda ortsavdragen, som inarbetats i källskattetabellerna
från och med 1958, minskar takten i ökningen av källskatteuppbörden.
Riksräkenskapsverket anförde dock, att den av de höjda kommunala
ortsavdragen föranledda minskningen i skatteuppbörden till stor del
torde komma att uppvägas av en kraftig höjning av den kommunala utdebiteringen
— enligt preliminära uppgifter med 1 krona 10 öre per skattekrona
från den under 1957 gällande medelutdebiteringen av 12,60.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt anförde riksräkenskapsverket,
att dessa under budgetåret 1957/58 enligt tillgängliga uppgifter
skulle bli mindre än vad som förutsattes vid beräkningen i mars 1957. Den
av ämbetsverket förutsatta stegringen av inkomsterna för andra fysiska
personer än löntagare och en viss beräknad ökning i den påförda skatten för
bolag vid 1957 och 1958 års taxeringar har föranlett verket att räkna med en
stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna
under uppbördsåren 1958—59 och 1959—60 i jämförelse med den för
uppbördsåret 1957—58 nu i stort sett kända uppbörden.
Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har riksräkenskapsverket
med utgångspunkt från tidigare angivna förutsättningar
beträffande skatteregler samt skatteunderlagets förändringar uppskattat
vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och
1959 års taxeringar. Härvid har, förutom med inkomst- och förmögenhetsskatter,
räknats med folkpensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och investeringsavgifter
till följande belopp i miljoner kronor. Som jämförelse har
även de påförda avgifterna enligt 1957 års taxering medtagits.
Taxeringsår
1957 1958 1959
Folkpensionsavgifter...................................... 427 630 645
Sjukförsäkringsavgifter.................................... 442 448 455
Investeringsavgifter....................................... 202 160 —
Med utgångspunkt från beräkningarna av vad som kommer att påföras de
skattskyldiga i slutlig skatt vid 1958 och 1959 års taxeringar har riksräkenskapsverket
räknat med ett betydande utrymme för fyllnadsbetalningar av
preliminärskatt efter utgången av uppbördsåren 1957—1958 respektive 1958—
59. Sålunda har riksräkenskapsverket beräknat, att fyllnadsbetalningar kommer
att verkställas under våren 1958 och våren 1959 i sådan oinfattning, att den
kvarstående skatten för bolagens del vid taxeringarna 1958 och 1959 blir av
obetydlig storleksordning. Vid gjorda antaganden beräknas fyllnadsbetalningarna
våren 1958 och våren 1959 till 500 respektive 400 miljoner kronor.
Beträffande den inflytande kvarstående skatten beräknades denna för
budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 850 respektive 675 miljoner kronor.
Utbetalningarna av kommunalskattemedel är den mest betydande posten
på titelns utgiftssida. Med utgångspunkt från de kända utbetalningarna
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 7
under första hälften av budgetåret 1957/58, utdebiteringarna för 1957 och
1958, ortsavdragsreformen samt de allmänna förutsättningarna för beräkningarna
uppskattade riksräkenskapsverket utbetalningarna till kommunerna
under budgetåren 1957/58 och 1958/59 till 4 365 miljoner kronor respektive
4 220 miljoner kronor.
Utbetalningarna av överskjutande skatt beräknades för de här aktuella
budgetåren till 690 respektive 700 miljoner kronor.
Förskott och övriga utbetalningar till sjukkassorna för budgetåren 1957/
58 och 1958/59 har riksräkenskapsverket beräknat till 510 respektive 450
miljoner kronor. Sammanfattningsvis uppskattade riksräkenskapsverket den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för
budgetåren 1957/58 och 1958/59 till avrundat 5 700 respektive 6 000 miljoner
kronor, vilket är 400 respektive 100 miljoner kronor mindre än det i riksstaten
upptagna beloppet.
Riksräkenskapsverket uppskattade inkomsterna av skogsvårdsavgiften för
budgetåret 1957/58 till 8 miljoner kronor samt beräknade, i avvaktan på
ställningstagandet till promilletalet, inkomsttiteln för budgetåret 1958/59
till 16 miljoner kronor.
Automobilskattemedel
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna under inkomsttitlarna
fordonsskatt och bensinskatt framgår av efterföljande sammanställning
(miljoner kronor).
1956/57 1957/58
Redovisade Riks-
1957/58
Beräkna-
1958/59
belopp
staten
de belopp
Fordonsskatt............................
309
325
330
350
Bensinskatt.............................
630
715
715
750
Särskild investeringsavgift för motorfordon
79
—
—
—
Summa automobilskattemedel
1 018
1 040
1 045
1 100
Reräkningen av autoinobilskattemedlen för budgetåret 1958/59 innebär
alltså en ökning med 60 miljoner kronor i förhållande till riksstaten för
budgetåret 1957/58.
Tuller och acciser
Riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsterna på de olika titlarna under
denna rubrik har sammanställts i följande tablå (miljoner kronor).
8
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Tullmedel...............................
Varuskatt...............................
Omsättningsskatt å motorfordon...........
Införselavgift och accis å fettvaror m. in. . . .
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m.
Skatt å kaffe............................
Tobaksskatt.............................
Ftusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.................................
Rusdryckförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.................................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker
...............................
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin ...
Maltdrycksskatt.........................
Skatt å läskedrycker.....................
Statlig nöjesskatt........................
Skatt å elektrisk kraft....................
Energiskatt.............................
Summa tullar och acciser
1956/57
Redovisa- de belopp
1957/58
Riks-
staten
1957/58
Beräkna- de belopp
1958/59
608
650
640
670
223
225
230
240
63
140
140
140
56
—
—
—
—
47
54
56
20
20
21
21
663
720
730
740
14
13
13
13
36
26
29
20
1 100
1 250
1 100
1 100
53
55
55
60
91
95
92
92
43
47
45
45
65
60
62
65
42
—
—
—
—
315
280
380
3 077
3 663
3 491
3 642
Titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrgcker är i riksstaten
för budgetåret 1957/58 upptagen till 1 250 miljoner kronor. Inle\eransen
av omsättningsskatt å spritdrycker avseende försäljningen från partihandelsbolaget
under månaderna juni—september har uppgått till 364,5 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket anfört,
att man med ledning härav skulle kunna beräkna inleveranserna under
hela budgetåret 1957/58 till omkring 1 105 miljoner kronor. Härtill kommer
en beräknad nettobehållning av utskänkningsskatten å spritdrycker på i
runt tal 14 miljoner kronor. Totalt skulle alltså inkomsterna under denna
titel för innevarande budgetår kunna uppskattas till 1 119 miljoner kronor.
Med hänsyn till att försäljningen under sistförflutna september och
oktober månader visat en svagt vikande tendens har kontrollstyrelsen ansett
försiktigheten bjuda att sistnämnda belopp reduceras till 1 100 miljoner
kronor. Med anledning av den aktuella efterfrågeutvecklingen synes
inkomsten under budgetåret 1958/59 enligt styrelsen böra upptagas till högst
samma belopp.
Riksräkenskapsverket har för de aktuella budgetåren beräknat inkomsterna
under titeln till de av kontrollstyrelsen föreslagna beloppen.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Med anledning av att utskänkningsskatten
å vin helt slopats från och med den 1 oktober 1957 föreslår
riksräkenskapsverket, att titelns rubricering ändras till Omsättningsskatt
å vin.
Energiskatt. Riksräkenskapsverket uppskattade, med utgångspunkt från
kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens beräkningar, inkomsterna på
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
9
titeln energiskatt för budgetåret 1957/58 till 280 miljoner kronor och föreslog,
att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 880 miljoner kronor.
Postverket. Generalpoststyrelsen har för budgetåren 1957/58 och 1958/59
beräknat postverkets inkomster till 472 respektive 489 miljoner kronor, varav
frankoteckensuppbörd 280 respektive 287 miljoner kronor. Vad beträffar
ersättning för bestyret med skatteuppbörden och utbetalning av folkpensioner
och barnbidrag för 1958/59, som upptagits till sammanlagt 18 miljoner
kronor, är beräkningen beroende av Kungl. Maj :ts bifall till styrelsens
den 19 september 1957 framförda förslag om viss höjning.
På grund av räntehöjningarna de senaste åren och därav föranledda vikande
obligationskurser har styrelsen med postsparbanksfullmäktige ansett sig
icke kunna upptaga något belopp såsom vinstmedel från postgirot eller
från postsparbanken för vare sig innevarande eller nästkommande budgetår.
Postverkets driftkostnader under budgetåren 1957/58 och 1958/59 har
av generalpoststyrelsen uppskattats till 455 respektive 467 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse
komma att uppgå för budgetåret 1957/58 till 17 miljoner kronor och
för budgetåret 1958/59 till 22 miljoner kronor.
Med anledning av generalpoststyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket
för sin del anfört, att avskrivning på statsobligationer, vilka kan förutsättas
aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke bör ske
i större utsträckning än att viss vinst erhålles från postgirot och postsparbanken.
Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsterna av postverket under
budgetåret 1957/58 till 28 miljoner kronor, varvid antagits, att de balanserade
överskottsmedlen nedbringas under detta budgetår, samt föreslagit,
att titeln för budgetåret 1958/59 uppföres med 30 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret
1958/59 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar
av statsinkomsterna under budgetåren 1959/60 och 1960/61. I promemorian
framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas
med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket
ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna
sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser,
som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits förbli oförändrade under
hela den period beräkningarna avser. Beträffande den allmänekonomiska
ramen och skatteunderlagets utveckling bär i första hand tagits som utgångspunkt
de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1958, som
legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budget
-
10
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
åren 1957/58 och 1958/59. För utvecklingen från och med år 1959 har antagits
en fortgående jämn stegring av produktionen vid konstant prisnivå,
oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser
för utrikeshandeln samt inga mer betydande strukturella förskjutningar i
den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers
som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna
betingelserna har kunnat räknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning,
i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1956/57 och
de i riksräkenskapsverkets nu föreliggande inkomstberäkning upptagna beloppen
för budgetåren 1957/58 och 1958/59 (miljoner kronor).
1956/57
1957/58
1958/59
1959/60
1960/61
Skatt å inkomst och förmögenhet m.m.
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet
5 356
5 700
6 000
6 000
6 200
och rörelse....................
243
258
265
271
275
Automobilskattemedel............
1 018
1 045
1 100
1 155
1 210
Tullar och acciser................
Uppbörd i statens verksamhet och
3 077
3 491
3 642
3 710
3 778
diverse inkomster..............
430
451
457
474
487
Statens affärsverksfonder.........
177
248
270
290
305
Övriga kapitalfonder.............
390
438
415
426
436
Summa
10 691
11 631
12 149
12 326
12 691
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling
har för inkomstskattetiteln bland annat antagits samma uttagningsprocent,
100, under åren 1959 och 1960 som under år 1958 för den
statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen
samt en kommunal utdebitering med 13,70. I övrigt har
bland annat förutsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt
skall föranleda fyllnadsbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning
att en god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles
för bolagens del.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel som de framlagda beräkningarna motiverar har
sammanställts i följande tablå (beloppen i miljoner kronor):
1957/58 1958/59 1959/60 1960/61
Avsättning........................................ 425 400 350 350
Återföring........................................ 250 200 350 450
Nettoavsättning................................... 175 200 0 — 100
Riksräkenskapsverket har understrukit, att beräkningarna även bortsett
från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar
fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Förskjutningar mellan
åren kan inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade
inkomsterna, även om bedömningen av skatteunderlaget varit riklig. Beträf
-
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
11
fande andra inkomsttitlar än inkomstskattetiteln har sådana förhållanden
oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett
mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen.
Helt allmänt understrykes, att den absoluta nivån hos de beräknade
beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1959/60 och
1960/61 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under
budgetåren 1957/58 och 1958/59. I den mån denna utgångspunkt för
beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer
måste givetvis beräkningarna för 1959/60 och 1960/61 revideras.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget
anslöt sig departementschefen i statsverkspropositionen till årets förra
riksdag till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.
I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som var avsedd att företagas
längre fram under riksdagen, förordade han att inkomsttiteln skatt
å inkomst och förmögenhet in. in. preliminärt skulle upptagas
till 6 100 miljoner kronor. Jämfört med riksräkenskapsverkets förslag innebar
detta en uppräkning med 100 miljoner kronor, föranledd av den av departementschefen
förutsatta höjningen av folkpensionsavgifterna från och
med den 1 januari 1959.
I enlighet med gällande ordning borde för budgetåret 1958/59 verkställas
en avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel och de
avsatta medlen särredovisas på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kunde
i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag preliminärt beräknas till
netto 200 miljoner kronor.
Beträffande skogsvårdsavgiften hemställde departementschefen
att den för år 1958 skulle fastställas till 1,25 promille, varvid titeln skogsvårdsavgift-
beräknades till 13 miljoner kronor.
Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning
Som grundval för beräkningarna i december 1957 förutsatte riksräkenskapsverket
eu fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bland
annat på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än
under 1957. I dämpande riktning kunde även tendenserna till avmattning
av den internationella konjunkturen komma att verka. Dessa allmänna förutsättningar
beträffande den ekonomiska utvecklingen ligger även till grund
för ämbetsverkets nu föreliggande beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverkets såsom bihang 2 i statsverkspropositionen
B redovisade förnyade beräkning bar endast avsett de större
och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna och bygger på från veder
-
12
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
börande myndigheter infordrade uppgifter. Beträffande de olika inkomsttitlarna
har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag, som
uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100 miljoner
kronor, vilket var 100 miljoner kronor mera än enligt riksräkenskapsverkets
förslag. Uppräkningen motiverades med en höjning av folkpensionsavgifterna
från och med år 1959.
De förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, kunna
sammanfattas på följande sätt varvid beräkningarna i december 1957 och
april 1958 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalning
Kvarstående skatt.....................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk
försäkringen och byggnadsforskningsav|
från större arbetsgivare...............
Tillkommande skatt, restantier m. m.....
December-
April-
Förnyad
beräkningen
beräk-
beräk-
ningen
ning
. 10 470
10 570
10 610
675
675
675
r
300
310
310
275
275
275
Summa inkomster 11 720
11 830
11 870
Utgifter
Kommunalskattemedel..................... 4 220 4 220
Överskjutande skatt....................... 700 700
Övriga restitutioner........................ 50 50
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen
och byggnadsforskningsavgifter
från större arbetsgivare................... 300 310
Förskott m. m. till sjukkassorna............. 450 470
Omföringar............................... 30 30
4 220
700
50
310
470
30
Summa utgifter 5 750 5 780 5 780
Nettoinkomst på titeln
5 970 6 050 6 090
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken av
den preliminära A-skatten. I december uppskattade riksräkenskapsverket
stegringen av lönesumman under 1957 till 8 procent. Vid denna beräkning
utnyttjades bl. a. uppgifter om de avtalsmässiga löneökningarnas storlek och
löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och sysselsättning för industriarbetare.
Beträffande 1958 framhöll riksräkenskapsverket, att genom
att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal voro möjligheterna att
förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större
än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast
komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 timmars
arbetsvecka, ansågs minskningen i arbetstiden i det närmaste komma
att uppväga de avtalsmässiga lönehöjningarna under 1958. För tjänstemannagrupperna,
som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsför
-
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
13
kortningen, angavs de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5
procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda angavs
till 3 procent. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen
under 1958 kunde en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses
liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt
sett fann riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst med ca 4
procent sannolik under 1958. Beträffande inkomstutvecklingen under de
första månaderna 1959 räknades med ytterligare någon stegring.
Även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än
vad som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på
löneglidningen, har dock riksräkenskapsverket liksom i sin beräkning i april
1958 ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om den totala
lönesummans ökning under 1958 och de första månaderna 1959.
Vid sin beräkning i december 1957 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördsterminen
i september 1957. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under
uppbördsterminerna i november 1957 och januari 1958 överensstämma
med vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning. Marsuppbörden
av A-skatt blev emellertid icke oväsentligt högre än vad som tidigare
antagits. Till följd härav bar den preliminära A-skatten antagits inflyta
med högre belopp under uppbördsåret 1958—59 än vad som antogs i tidigare
beräkningar. Riksdagens beslut om höjning av folkpensionsavgiften från för
närvarande 2,5 procent till 4 procent av den taxerade inkomsten, med viss
maximering, påverkar uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret
1959—60. Riksräkenskapsverket beräknar, att tillämpningen av
de böjda avgifterna kommer att innebära en ökning under budgetåret 1958/
59 av preliminär A-skatt med ca 100 miljoner kronor eller samma ökning
som beräknats i statsverkspropositionen.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
svnes inte heller nu någon anledning föreligga att utgå från annat antagande
än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1957 och som innebar
en fortsatt stegring under 1958. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka
i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de höjda folkpensionsavgifterna
förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först under uppbördsaret
1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid beräkningen i december 1957 och
april 1958 att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle bli något större
vid 1958 års taxering än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års
taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.
Storleken av de under våren 1958 gjorda fyllnadsbetalningarna, enligt
preliminära siffror 630 miljoner kronor mot tidigare antagna 500 miljoner
kronor, liksom bolagens bokslut tyder på att bolagens taxerade inkomster
avseende verksamhetsåret 1957 varit högre än vad riksräkenskapsverket
tidigare antagit. Riksräkenskapsverket bar därför nu räknat med en större
stegring av bolagens taxeringar mellan verksamhetsåren 1956 och 1957 än
vid sina tidigare beräkningar. Med hänsyn lill konjunkturavmattningen har
riksräkenskapsverket dock icke ansett sig böra böja det tidigare beräknade
beloppet för bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1958.
Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del fullgöras
av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till 400 miljoner
kronor för budgetåret 1958/59 eller samma belopp som i beräkningarna i december
1957 och april 1958. Liksom vid sina lidigare beräkningar bar riksräkenskapsverket
härvid förutsatt att fyllnadsbetalningar komma alt verkställas
under våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten
14 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
för bolagens del vid taxeringen 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar endast obetydliga
avvikelser i jämförelse med december- och aprilberäkningarna.
Vad utgifterna på titeln beträffa upptogs i aprilberäkningen förskott
in. m. till sjukkassorna, som beräknades på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten
i skrivelse den 21 mars 1958, till ett 20 miljoner kronor
högre belopp för budgetåret 1958/59 än i decemberberäkningen. I det under
ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingick 45 miljoner kronor utgörande
den del av arbetsgivarbidragen för 1957, som beräknades skola överföras
till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har icke
funnit anledning ändra de i april gjorda beräkningarna.
För kommunalskattemedel, överskjutande skatt, övriga restitutioner och
omföringar ha upptagits samma belopp som i beräkningen i december 1957
och april 1958.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen föreslår riksräkenskapsverket att den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. i riksstaten
uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,
som enligt de nu företagna beräkningarna böra verkställas
under budgetåret 1958/59, överensstämma med de i december 1957
och skilja sig endast obetydligt från de i april 1958 beräknade beloppen.
De beräknade avsättningarna och återföringarna ha sammanställts i nedanstående
tablå varvid som jämförelse medtagits beräkningarna i december
1957 och april 1958 (miljoner kronor):
December-
April-
Förnyad
beräkningen
beräk-
beräk-
ningen
ning
Avsättning..................
.............. 400
400
400
Återföring..................
.............. 200
175
200
Nettoavsättning.............
.............. 200
225
200
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel uppförd med 90 miljoner kronor. 1 skrivelse till
riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 förordade generalpoststyrelsen, alt
ifrågavarande inkomster uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten. Enligt
inhämtade uppgifter har generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra
de i förenämnda skrivelse gjorda beräkningarna. Riksräkenskapsverket,
som ansluter sig till generalpoststyrelsens beräkning, föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 57 miljoner
kronor. Genom beslut av riksdagen har skatten på lotterivinster, preinieobligationsvinsterna
undantagna, höjts från 20 till 30 procent av vinstvärdet
från och med den 1 april 1958. Under denna förutsättning och under antagande
att det särskilda lotteriet för teater och musik kommer att anordnas
även under budgetåret 1958/59 ävensom att ett nytt skattepremielån upptages,
beräknade generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna
på ifrågavarande titel till 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars ut
-
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
15
förda beräkning, föreslår, alt ifrågavarande tilel i riksslaten uppföres med
80 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 78 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse
förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster för budgetåret
1958/59 skulle upptagas med 78 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars
utförda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten upptages med 80 miljoner
kronor, vilket är 2 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 350 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 330 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna i mars inhämtade uppgifter uppgick den debiterade
fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 311,1
miljoner kronor, vilket är 10 procent mera än det föregående år debiterade
beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med
erläggande av automobilskatt för år 1958 (SFS 395/1957) kunna drygt 12
miljoner kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1958/59. Å andra
sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1957 att drygt 11 miljoner
kronor avseende debiteringen i februari 1957 inlevererades först under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket
nu beräknat inkomsterna på titeln till 335 miljoner kronor
för budgetåret 1957/58. För nästkommande budgetår beräknar ämbetsverket,
att inkomsterna på titeln skola öka med 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att titeln fordonsskatt i rikssiaten uppföres med
360 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 750 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december
till 670 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
1 skrivelse den 21 mars 1958 fann sig generaltullstyrelsen sakna
anledning frångå sin i november 1957 gjorda beräkning, enligt vilken
uppbörden av tullmedel upptagits till 650 miljoner kronor. Styrelsen bortsåg
från de förändringar av uppbördens storlek, som ett eventuellt ikraftträdande
av eu ny tulltaxa den 1 januari 1959 skulle kunna komma att medföra
ävensom i övrigt från sådana jämkningar i tull- och avgiftssatser eller i fråga
om medlens redovisning, som kunde ske under den tid uppgifterna avsåg. I
proposition den 24 januari 1958 (nr 90) har framlagts förslag till ny tulltaxa.
Enligt propositionen har räknats med en viss utjämning av tullskyddet
mellan olika varuslag och produktionsgrenar med bibehållande i stort
sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Vidare ha nuvarande finanstullar
upptagits med oförändrade belopp. Från generaltullstyrelsen har inhämtats,
att styrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars företagna beräkning,
varvid bl. a. förutsatts, att nämnvärda förskjutningar icke komma att
ske i importens sammansättning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
lullmedel i riksstaten upptages med oförändrat 670 miljoner kronor.
16
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Varuskatt. 1 statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
240 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar i mars 1058 gåvo tillsammans ett belopp av 297 miljoner kronor.
Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till inverkan av den från och
med den 5 februari 1958 införda skatten på socker (SFS 31/1958), som enligt
proposition den 7 februari 1958 (nr 50) beräknades inbringa 50 miljoner
kronor under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som inhämtat
att kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen icke funnit anledning
ändra sina tidigare beräkningar, föreslår, att titeln varuskatt i riksstaten
uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mera än i
statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 140 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för
innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till
150 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1958/59 upptagas
med samma belopp, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 56 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter uppskattade vid förnyade beräkningar i mars 1958 inkomsterna
på titeln till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att titeln i riksstaten uppföres med 57 miljoner kronor, vilket är 1 miljon
kronor mera än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1957 denna titel
till 740 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet föreslog vid förnyad beräkning den 21 mars 1958 810
miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor mer än vid dess beräkning
i oktober 1957. Denna uppräkning motiverades med den av riksdagen beslutade
höjningen av skattesatserna för cigarretter. Riksräkenskapsverket, som
inhämtat, att tobaksmonopolet icke finner anledning ändra den i mars gjorda
beräkningen, föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten upptages till 810
miljoner kronor, vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en
uppräkning med 70 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 1100 miljoner kronor. Genom förordning
den 11 februari 1958 (SFS 30/1958) höjdes omsättningsskatten för spritdrycker
och vin. Denna höjning beräknades i proposition den 7 februari
1958 (nr 50) medföra en merinkomst av skatt å spritdrycker på 26 miljoner
kronor under innevarande och 80 miljoner kronor under nästkommande
budgetår. Kontrollstyrelsen, som i november uppskattade inkomsterna på titeln
till 1 100 miljoner kronor, angav i skrivelse den 21 mars 1958 inkomsterna
på titeln tili 1 170 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter beräknar
styrelsen nu inkomsterna till högst 1 135 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner kronor,
vilket är 100 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen
till 60 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade
beräkning i mars 1958 inkomsterna till 80 miljoner kronor. Den företagna
höjningen av omsättningsskatten på vin beräknades i propositionen i
ämnet medföra en intäktsökning på 20 miljoner kronor under budgetåret
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 17
1958/59. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit
anledning ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres
med 85 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 92 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna
till 102 miljoner kronor. Denna uppräkning med 10 miljoner kronor
överensstämmer med den ökning i intäkterna av maltdrycksskatt, som
beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna på
Öl och starköl och den nya skatten på lagrat lättöl. Riksräkenskapsverket,
som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning
i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 105 miljoner kronor,
vilket är 13 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 45 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen angav vid förnyad beräkning i mars 1958 inkomsterna
till 65 miljoner kronor. Den av styrelsen beräknade ökningen
överensstämmer med den uppgång i intäkterna på ifrågavarande titel, som
beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna
för läskedrycker. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen
icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning, föreslår, att titeln
i riksstaten uppföres med 65 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor
mera än i statsverkspropositionen.
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som i december beräknade
inkomsterna av nöjesskatt till 62 miljoner kronor för innevarande budgetår,
har nu uppskattat dessa till 55 miljoner kronor. I anslutning till denna
nedräkning för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att
inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 60 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med
380 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 32/1958)
höjdes energiskatten på bensin och motorsprit med 5 öre per liter. Vidare
har riksdagen fattat beslut om viss höjning av energiskatt på elkraft för s. k.
borgerliga behov. Dessa skattehöjningar beräknades i propositionen i ämnet
inbringa 100 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor under budgetåret
1958/59. I sin förnyade beräkning i mars 1958 beräknade kontrollstyrelsen
och generaltullstyrelsen intäkterna av energiskatt till sammanlagt
505 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som av myndigheterna inhämtat
att det ej finnes anledning ändra de i mars gjorda beräkningarna, föreslår,
att titeln i riksstaten uppföres med 500 miljoner kronor, vilket är 120
miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1957 ett belopp av 30 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.
Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen
i oktober 1957 till 22 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg
sig styrelsen med postsparbanksfuilmäktige icke kunna upptaga något
belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken. Riksräkenskapsverket
ansåg, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsattas
aldrig komma alt realiseras med förlust, i varje fall icke borde ske i
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B S
18
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar
och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens beräkningar
med 8 miljoner kronor. Departementschefen anslöt sig till riksräkenskapsverkets
uppfattning i denna fråga.
I skrivelse den 13 mars 1958 nedräknade generalpoststyrelsen postverkets
inkomstöverskott under budgetåret 1958/59 bl. a. till följd av ökade driftkostnader
till 15 miljoner kronor. Under åberopande av en inom generalpoststyrelsens
bankavdelning utarbetad promemoria ansåg sig styrelsen
fortfarande icke kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot
och postsparbanken. Med hänvisning till departementschefens uttalande
i statsverkspropositionen beräknade riksräkenskapsverket i april inkomsterna
på ifrågavarande titel till ett 8 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen.
Enligt inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen finner
styrelsen ingen anledning ändra sina i mars företagna beräkningar.
Riksräkenskapsverket föreslår fortfarande, att inkomsttiteln postverket i
riksstaten uppföres med 23 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
De förnyade beräkningarna har sålunda föranlett riksräkenskapsverket
att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59
upptages till nedan angivna i förhållande till den förra statsverkspropositionen
ändrade belopp (miljoner kronor):
Enl. stats- Enl. riks- Ökning
verksprop. räkenskaps- ( + )
jan. 1958 verkets änd-Minskringsförslag
ning (—)
57 80 + 23
78 80 +2
350 360 + 10
240 300 + 60
140 150 + 10
56 57 +1
740 810 + 70
1100 1 200 + 100
60 85 + 25
92 105 + 13
45 65 + 20
65 60 —5
380 500 + 120
30 23 —7
65 75 + 10
40 35 —5
Lotterivinstskatt ................................
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.........
Fordonsskatt....................................
Varuskatt.......................................
Omsättningsskatt å motorfordon...................
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m..........
Tobaksskatt.....................................
Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker
Omsättningsskatt å vin...........................
Maltdrycksskatt.................................
Skatt å läskedrycker.............................
Statlig nöjesskatt................................
Energiskatt.....................................
Postverket......................................
Televerket......................................
Domänverket....................................
Departementschefen
Som motivering för det i statsverkspropositionen B framlagda förslaget
angående uttagningsprocenten har departementschefen anfört bl. a. följande.
Innan jag går närmare in på det nu föreliggande riksstatsförslaget för
budgetåret 1958/59 skall jag i korthet beröra utfallet av budgeten för 1957/
58. I statsverkspropositionen i januari redovisades en kraftig försämring av
budgetutfallet för löpande budgetår i förhållande till riksstaten, och orsakerna
härtill klargjordes. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten komma att
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
19
ge ett underskott å 1 604 miljoner kronor, jämfört med riksstatens underskott
på 159 miljoner kronor.
De förnyade beräkningarna av budgetutfallet för 1957/58 har i stort sett
gett samma resultat som de tidigare framlagda. Totalbudgetens kassamässiga
underskott uppskattas således till 1 590 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i sina nya kalkyler kunnat räkna med 198
miljoner kronor högre inkomster på driftbudgeten än vid föregående beräkningstillfälle.
ökningen har kommit till stånd dels på grund av de beslutade
nya punktskatterna och dels genom att fyllnadsbetalningarna under
våren 1958 blivit 130 miljoner kronor högre än vad som tidigare antagits. I
fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till årets
förra riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit
ytterligare 235 miljoner kronor, varav 112 miljoner avser anskaffning
av flygmateriel, 10 miljoner kronor ytterligare kostnader för arbetslöshetens
bekämpande samt 20 miljoner kronor ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten,
medan 82 miljoner kronor hänför sig till avskrivningsanslag. Därutöver
kommer senare denna dag att på tilläggsstat för 1957/58 äskas anslag på sammanlagt
46 miljoner kronor. Dessa anslag erfordras för olika arbetslöshetsbekämpande
åtgärder. Anslagsöverskridandena beräknas i stort sett till samma
belopp som tidigare eller 146 miljoner kronor. Reservationsmedelsförbrukningen
antas stiga till 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor
mer än vad som tidigare antagits.
Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen i januari
lades fram endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett
genom ytterligare medelsanvisning och senare denna dag framlagda anslagsäskanden
å tilläggsstat. Tillgången på avskrivningsmedel m. m. för investeringarnas
genomförande ökar genom på tilläggsstat anvisade eller senare
denna dag äskade avskrivningsanslag å driftbudgeten. Vid beräkning av
kapitalbudgetens medelsbehov bör hänsyn även tagas till att investeringsanslaget
å ca 190 miljoner kronor till återföring av fonderade LKAB-medel
inte påverkar detta, eftersom tidigare en motsvarande avsättning gjorts å
budgetutjämningsfonden (se prop. nr 2 till 1958 års förra riksdag, s. 60).
Någon förändring av den i statsverkspropositionen beräknade minskningen
av anslagsbehållningarna på 100 miljoner kronor förutses inte. Det totala
återstående medelsbehovet för kapilalbudgeten reduceras därför till ca 1 300
miljoner kronor.
I den i januari framlagda statsverkspropositionen räknades med att myndigheternas
disposition av rörliga krediter under budgetåret skulle öka
med 50 miljoner kronor. Enligt de antaganden som nu kan göras synes
någon ökning inte komma att ske.
Sammanfattningsvis uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av
totalbudgeten för 1957/58 i förhållande till den ursprungliga riksstaten till
följande belopp.
20 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten...... — 159
Inkomstförändringar
Minskning å inkomstskattetiteln.................... — 300
Merinkomst å varuskattetiteln .................... + 25
Merinkomst å tobaksskattetiteln .................. 4- 25
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ............................ — 150
Minskning å energiskattetiteln .................... — 60
Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 106 ■— 354
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Anskaffning
av flygmateriel m. m................... — 180
Underskott å statens järnvägars fond .............. — 100
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande .......... — 47
Vissa vägbyggnadsarbeten......................... — 50
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område......-— 15
Övriga anslag .................................... — 36 — 428
Ökad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten .. — 175
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Räntefria lån till bostadsbyggande ................ — 45
Återföring av fonderade LKAB-medel .............. — 190
Lån till utbyggnad av oljelagringen ................ — 36
Kostnader för storflygplats ........................ — 20
Övriga anslag .................................... — 6 — 297
Anslagsöverskridanden .................................... — 146
Minskad disposition av rörliga krediter...................... + 25
Ökad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten .... — 75
Ökad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassorna tillkommande
arbetsgivarbidrag för 1956 .......................... + 19
Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott — 1 590
Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli omkring
1 430 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Härav svarar inkomstminskningar
för (netto) 354 miljoner kronor. Tilläggsstater och överskridanden
har medfört utgiftsökningar på ca 870 miljoner kronor och förbrukningen
av anslagsbehållningarna på drift- och kapitalbudgeten har tillsammantagna
blivit 250 miljoner kronor större än vad som beräknades i riksstaten.
Det kan nämnas att ca 200 miljoner kronor av merutgifterna har tillkommit
av sysselsättningspolitiska skäl.
Jag övergår härefter till att behandla det nya riksstatsförslaget för budgetåret
1958/59. I det i januari framlagda budgetförslaget upptogs drift
-
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 21
budgetens inkomster och utgifter till 12 266 miljoner kronor respektive
12 018 miljoner kronor. Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel med (netto) 200 miljoner kronor. Jag räknade
följaktligen med ett formellt överskott på driftbudgeten om (12 266 —
12 018 — 200 =) 48 miljoner kronor. För tillkommande utgifter uppfördes
vidare en post på 48 miljoner kronor för att markera risken för vissa ytterligare
utgifter på budgeten. Reservationsmedelsförbrukningen beräknades
uppgå till 200 miljoner kronor.
De nya beräkningarna av driftbudgetens inkomster innebär en ökning i
förhållande till de tidigare kalkylerna med 467 miljoner kronor. Siffran
bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning — för vilken jag i det
följande kommer att lämna en närmare redogörelse — med vissa av mig
vidtagna ändringar. Av ökningen beror ca 390 miljoner kronor på de i februari
beslutade punktskatterna.
För den största posten på inkomstsidan — inkomstskattetiteln — har
riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag eller 6 100 miljoner kronor. Ämbetsverket har
därvid utgått från i stort sett samma förutsättningar som i december. Bakom
beräkningen ligger sålunda bland annat ett antagande om en konjunkturutveckling
under år 1958 som fortfarande medger en viss löneglidning
uppåt utöver den avtalsmässiga löneökningen. Riksräkenskapsverket har
emellertid påpekat, att sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment
än som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande
på löneglidningen. Vidare har hänsyn tagits till verkningarna av arbetstidsförkortningen.
Med dessa antaganden har riksräkenskapsverket räknat
med en uppgång av inkomst av tjänst med ca fyra procent från år 1957
till år 1958. För de första månaderna 1959 räknas med ytterligare någon
stegring. Ämbetsverket utgår fortfarande från en ökning av fysiska personers
inkomst av andra förvärvskällor än tjänst. Beträffande aktiebolagens sammanlagda
taxerade inkomster räknades tidigare icke med någon förändring
mellan verksamhetsåren 1957 och 1958. Enligt vad som nn kan bedömas har
inkomsterna under verksamhetsåret 1957 blivit högre än beräknat. Med hänsyn
till konjunkturavmattningen har emellertid någon motsvarande höjning
icke vidtagits av det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade inkomster
avseende verksamhetsåret 1958, vilket alltså innebär en viss nedgång
i förhållande till det nu förutsedda resultatet för verksamhetsåret 1957.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket starkt understryka de osäkerhetsmoment
som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen av
inkomstskattetiteln. Konjunkturutvecklingen under det framförliggande
året blir helt avgörande för utfallet. Blir avmattningen större än nn förutses,
kan inkomstökningarna beräknas bli mindre än här antagits och skatteintäkterna
i motsvarande mån lägre. Vänder däremot konjunkturen påverkas
skatteinkomsterna i positiv riktning.
Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar bör avsättningen till
22
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Drift
Miljoner
-
1951/52
1952/53
1953/54
Inkomster ......................■..........
7 507
7 808
8 535
Utgifter....................................
6 423
7 647
8 130
överskott eller underskott
2 1 084
2161
2405
Avsättning till budgetutjämningsfonden:
av kommunalskattemedel (netto) ..........
av medel som skall överföras till särskilt
—
konto i riksbanken:
motsvarande vissa tillfälliga, konjunktur-
politiskt betingade inkomster..........
—
—
—
avsedda för framtida investeringar i LKAB
—
—
—
Överskott eller underskott
21 084
2161
2405
Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.)
_
_
_
Reservationsmedelsförändringar......................
(+138)
(-21)
(+ 175)
över- eller underskott inkl. tillkommande
utgifter och reservationsmedelsförändringar
1084
161
40a
1 Därav riksstat 11 294, tilläggsstat I och II 466 mkr samt tilläggsstat III 46 mkr.
a Reservationsmedelsförändringar inräknade.
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel upptagas till netto 200
miljoner kronor eller till samma belopp som föreslogs i januari.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna komma att uppgå
Kapital
Milj
oner
Investeringsanslag ..........................
Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida
medel................................
1951/52
1952/53
1953/54
1 408
— 632
2776
1 838
— 818
21 020
1 947
— 914
21 033
Återstående medelsbehov
ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna
Totalt återstående medelsbehov för kapitalbudgeten
(inkl. förändring av anslagsbehållningarna) ........
(+6)
776
(+ 57)
1020
(- 103)
1033
1 Därav riksstat 2 294, tilläggsstat I och II 293 mkr samt tilläggsstat III 4 mkr.
1 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
23
budgeten
kronor
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
enl. riks- staten
enl. stv.
prop.
jan. 1958
ny be- räkning
enl. stv.
prop.
jan. 1958
ny be- räkning
8 907
10 072
10 691
12 183
11 631
11 829
12 266
12 733
8 619
9 691
10 978
11 294
11 525
L11 306
12 018
12 509
2288
2381
2—287
889
106
23
248
224
—
—250
—100
—125
—175
—250
—200
—200
—275
— 75
—100
—100
—100
—
— 81
—109
—
—
—
—
—
2288
2—225
2—571
664
—169
—327
48
24
— 143
-146
— 48
—
(+ 76)
(- 21)
(+ 32)
— 150
— 300
— 325
— 200
— 150
288
— 225
— 571
514
— 612
-798
— 200
— 126
till 12 733 miljoner kronor eller 467 miljoner kronor mer än som tidigare
beräknades. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande
budgetår med 550 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade
utfallet med omkring 900 miljoner kronor.
budgeten
kronor
1954/55
1955/56
1956/57
1957/58
1958/59
enl. riks- staten
enl. stv.
prop. jan.
1958
ny be- räkning
enl. stv.
prop.
jan.1958
ny be- räkning
2 102
2 272
2 046
2 294
2 586
*2 591
2 374
2 382
— 1 025
— 1 244
— 1 403
— 1 131
— 1 131
—1 405
— 924
—898
21 077
21 028
2643
1 163
1 455
1 186
1 450
1 484
(+ 193)
(+ 134)
(+ 19)
+ 25
+ 100
+ 100
+ 150
+ 175
1077
1028
643
1188
1555
1 2S6
1 600
1659
24
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig
redogörelse. Som kommer att framgå av denna domineras förändringarna i
förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen av de ökade
anslagen till försvarsväsendet på 388 miljoner kronor. Bland övriga förändringar
märks de främst till följd av två nya indextillägg med sammanlagt
77 miljoner kronor höjda anslagen till bidrag till folkpensioner in. in. och
till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn in. in. samt det till
21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader
för ändrad lönegradsplacering in. in.
Tillsammantagna innebär de redovisade förändringarna av driftbudgetens
anslag i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen eu
höjning av driftbudgetens utgifter med 491 miljoner kronor från 12 018 till
12 509 miljoner kronor.
Uppgifterna om driftbudgetens nu beräknade inkomster och utgifter, som
sammanställts i särskild tabell, ger ett överskott på driftbudgeten på 224
miljoner kronor. Härifrån skall emellertid dragas de kommunalskattemedel
på 200 miljoner kronor som enligt vad jag tidigare anfört bör netto avsättas
till budgetutjämningsfonden. Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten
om 24 miljoner kronor.
När det gäller att bedöma det sannolika utfallet av driftbudgeten måste
emellertid hänsyn tagas till bland annat reservationsmedelsförbrukningen.
Denna kan nu uppskattas till 150 miljoner kronor. Vidare får man rent
erfarenhetsmässigt vara beredd på att oförutsedda omständigheter kan föranleda
tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden.
Någon precisering av dessa utgifter har självfallet inte kunnat göras.
En öppen punkt i detta avseende är bland annat resultatet av kommande
avtalsförhandlingar med de statsanställda. Sammanfattningsvis torde man,
med reservation för att inkomsterna vid en konjunkturförbättring kan komma
att bli högre än beräknat, ha anledning att förutse en ökad belastning på
driftbudgeten. En särskild osäkerhetsfaktor är det labila sysselsättningsläget.
Det är inte uteslutet, att anslagshöjningar kan komma att erfordras
för att direkt eller indirekt motverka eventuellt hotande arbetslöshet.
I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar som inträffat sedan
januari nästan uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra
riksdag äskade anslagen under försvarets fonder.
Investeringsanslagens summa, som i statsverkspropositionen upptagits
med 2 374 miljoner kronor, kan nu beräknas till ett åtta miljoner kronor
högre belopp eller 2 382 miljoner kronor. De avskrivningsmedel och övriga
likvida medel som står till förfogande dels i form av anslag på driftbudgeten,
dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna,
beräknas komma att uppgå till 898 miljoner kronor. För investeringarnas
genomförande kvarstår således ett formellt lånemedelsbehov av (2 382 —
898 =) 1 484 miljoner kronor, till vilket belopp bör läggas den beräknade
förbrukningen av äldre anslagsmedel, som nu uppskattas till 175 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 150 miljoner kronor. Det
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
25
totala återstånde medelsbehovet för kapitalbudgeten uppgår alltså till (1 484
-(- 175 =) 1 659 miljoner kronor.
Någon ökning av myndigheternas disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret
räknades inte med i statsverkspropositionen och inte heller
nu förutses någon förändring härav.
För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till
en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.
Totalbudgeten
Miljoner kronor
1957/58
1858/59
enl. stv.
ny be-
enl. stv.
ny beräk-
prop.
räkning
prop.
ning
jan. 1958
jan. 1958
Överskott (+) eller underskott (—)
på driftbudgeten ..............
Reservationsmedelsminskning på
— 169
— 327
+ 48
+ 24
driftbudgeten..................
— 300
— 325
— 200
— 150
Tillkommande utgifter (anslagsöver- skridanden m. m.) på driftbudgeten
Fondering hos riksgäldskontoret av
— 143
— 146
— 48
—
sjukkassorna tillkommande arbets- givarbidrag....................
+ 63
+ 59
_
+ 45
Avsättning av kommunalskatteme-
+ 175
+ 250
+ 200
+ 200
Avsättning till särskilt konto i riks-
banken:
av medel avsedda för fondering för
framtida pensionsändamål ....
av tillfälliga, konjunkturpolitiskt
+ 275
+ 275
—
—
betingade inkomster..........
+ 100
+ 100
—
—
Medelsbehov på kapitalbudgeten ef-
ter avdrag för avskrivningar o. dyl.
— 1455
— 1 186
— 1450
— 1484
Återföring av fonderade LKAB-medel
Minskning av anslagsbehållningar på
—
— 190
—
*-
kapitalbudgeten................
— 100
— 100
— 150
— 175
ökad disposition av rörliga krediter
— 50
—
—
—
Totalbudgetens underskott
— 1604
— 1 690
— 1 600
— 1540
Som tabellen utvisar, skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret
1958/59 medföra ett underskott på totalbudgeten på 1 540 miljoner kronor,
vilket är 60 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknades och
50 miljoner kronor lägre än det nu förutsedda underskottet för innevarande
budgetår.
För innevarande budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas
till ca 1 800 miljoner kronor. Då bar hänsyn tagits till att å ena sidan
26 Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
de fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning
på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande
och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare
insatts i riksbanken, icke nu påverkar lånemedelsbehovet.
Det lånebehov som uppkommer för nästa budgetår till följd av totalbudgetens
underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor
mindre än för innevarande budgetår eller ca 1 550 miljoner kronor. Det ianspråktagande
av steriliserade medel i riksbanken på 450 miljoner kronor,
varom jag i det följande gör hemställan, innebär emellertid att en motsvarande
reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen skulle
därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor; d. v. s. en väsentligt mindre ökning
än i år.
Jag får emellertid hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande sannolikheten
för ytterligare utgifter och inkomstberäkningarnas beroende av de
antaganden som gjorts beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen.
I statsverkspropositionen till årets förra riksdag liksom vid tidigare tillfällen
har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångspunkt
för en analys av den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. I den föregående
finansplanen refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning
till den ordinarie beräkningen verkställd kalkyl avseende utvecklingen
av statsinkomsterna till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgick
från verkets beräkningar för 1958/59. Den byggde beträffande den
fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen av
en fortgående jämn stegring av produktionen, god sysselsättning och relativt
goda betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill antogs såväl
fysiska personers som bolags inkomster komma att stiga med fyra procent
årligen. Dessa förutsättningar innebär alltså att kalkylen är avsedd att
åskådliggöra utvecklingen av de statsfinansiella resurserna vid ett schablonmässigt
normalfall för den samhällsekonomiska utvecklingen under förhållandevis
gynnsamma omständigheter. Beräkningen utgick vidare från att
gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna,
förblir oförändrade, d. v. s. bland annat oförändrade statliga
skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.
I anslutning till den förnyade beräkningen av inkomsterna för nästa budgetår
har riksräkenkapsverket med utgångspunkt från de nyss refererade
allmänna förutsättningarna omprövat även de långsiktiga kalkylerna över
statsinkomsternas utveckling. Enligt denna revidering skulle de årliga förändringarna
kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):
1958/59— 1959/60—
1959/60 1960/61
Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... + 280 + 660
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
...................................... + 300 + 50
Summa + 580
+ 710
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
27
Som jämförelse kan nämnas att jag i statsverkspropositionen redovisade
ökningstalen 580 och 660 miljoner kronor för respektive budgetår. Uppgången
är delvis influerad av höjningen av folkpensionsavgiften från januari
1959. En »normal» inkomststegring vid oförändrade skatteregler kan
uppskattas till i runt tal en halv miljard kronor vid den antagna stegringstakten
i skatteunderlaget.
Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen framhöll jag redan i den
förra finansplanen, att en »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten
—- bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling
— med minst 300 miljoner kronor nu förefaller sannolik. Denna ökning är
bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt
genomslag av redan beslutade smärre reformer. Härtill får läggas de stigande
utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger
med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare
måste hänsyn tas till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och
pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar
ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Ytterligare arbetstidsförkortning
leder till merkostnader, och den nyss träffade överenskommelsen
med de statsanställda om förbättrade pensioner och kompensation
för de höjda folkpensionsavgifterna medför ökad belastning på budgeten.
Bland speciella utgifter, som kan förutses under budgetåret 1959/60, kan
vidare nämnas 100 miljoner kronor som beräknats skola ställas till förfogande
som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Under
budgetåret 1960/61 tillkommer utbetalningar av premier på premiesparandet
under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor.
Under de närmaste åren torde vidare en successiv höjning av folkpensionsförmånerna
komma att öka statens direkta kostnader med betydande
belopp. Den tekniska utvecklingen leder till successivt ökade statliga utgifter.
Enbart för försvaret har kalkylerats med kostnadsstegringar på 2 1/2
procent per år till följd av teknisk fördyring.
Gjorda överslagsberäkningar visar, att — såvitt nu kan bedömas —- totalbudgetsaldona
för budgetåren 1959/60 och 1960/61 vid ett »normalt» konjunkturläge
torde komma att ge ännu större underskott än vad som kalkylerats
för nästa budgetår.
Med denna bakgrund för den skönjbara statsfinansiella utvecklingen är
jag angelägen om att liksom i den förra finansplanen understryka, att det
måste vara en av de mest väsentliga uppgifterna under de närmaste åren
att eliminera den botande klyftan mellan statens inkomster och utgifter. I
detta sammanhang vill jag erinra om, att jag i direktiven till den nyligen
tillsatta besparingsutredningen framhållit önskvärdheten av att utredningen
anger vägar för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden
genom att i sina förslag sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda
betydande storlek. Jag bar vidare framhållit, att utredningen i sina
besparingssträvanden bör syfta till en långsiktig anpassning av budgetens
28
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattade målsättningar
för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Förslag härom brukar
föreläggas vårriksdagen i den s. k. kompletteringspropositionen. Till
följd av riksdagsupplösningen blev detta i år icke möjligt. I skrivelse den
28 april 1958 (nr 283) har emellertid riksdagen anmält, att den bland annat
beslutat, att motsvarande bevillningsbeslut för budgetåret 1957/58 skall
gälla för budgetåret 1958/59 intill dess riksdagen fattar beslut om riksstaten
eller eljest annorlunda beslutar. Beträffande procenttalet för nästkommande
budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — jämlikt
stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
-— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande
budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs
senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för budgetåret 1958/59, uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1958 års
taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §
förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1957.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i statsverkspropositionen B föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig
inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59
med 100 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1958/59 enligt i statsrådsprotokollet intagen specifikation.
Utskottets yttrande
I statsverkspropositionen B har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59 med
100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t avgivit förslag till
beräkning av bevillningarna för budgetåret 1958/59.
De i statsverkspropositionen B framlagda beräkningarna av inkomster
och utgifter för budgetåret 1958/59 utvisar i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen A på inkomstsidan en nettoökning med ca 467
miljoner kronor och på utgiftssidan en nettoökning med omkring 491 mil
-
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958 29
joner kronor. Av ökningen på inkomstsidan beror ca 390 miljoner kronor
på de i februari månad i år beslutade punktskatterna. Förändringarna i
fråga om utgifterna i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen
domineras av de ökade anslagen till försvarsväsendet på 388
miljoner kronor. Bland övriga förändringar märks de främst till följd av
två nya indextillägg med sammanlagt 77 miljoner kronor höjda anslagen till
bidrag till folkpensioner in. m. och till särskilda barnbidrag in. in. samt det
till 21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader
för ändrad lönegradsplacering in. in. Driftbudgeten för budgetåret
1958/59 beräknas i enlighet härmed lämna ett överskott av 224 miljoner
kronor. Härifrån bör emellertid dras de kommunalskattemedel på 200 miljoner
kronor som departementschefen förordar skola avsättas till budgetutjämningsfonden.
Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten om
24 miljoner kronor.
Det i propositionen beräknade resultatet för totalbudgeten visar ett underskott
å 1 540 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mindre än
det nu förutsedda underskottet för budgetåret 1957/58.
För sistnämnda budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas
till ca 1 800 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att å ena sidan de
fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning
på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande
och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare insatts
i riksbanken, inte nu påverkar lånemedelsbehovet.
Det lånebehov som uppkommer för budgetåret 1958/59 till följd av totalbudgetens
underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor
mindre än för det sist förflutna budgetåret eller ca 1 550 miljoner kronor.
Om såsom departementschefen förordar av steriliserade medel i riksbanken
450 miljoner kronor tas i anspråk innebär detta emellertid att en
motsvarande reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen
skulle därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor, d. v. s. en väsentligt mindre
ökning än i år.
Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till den i januari
framlagda statsverkspropositionen en nettoökning med 442 miljoner kronor.
Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. in. upptagits
med oförändrat 6 100 miljoner kronor vid nu föreslagen uttagningsprocent.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av budgetåret 1957/58 varit 100, tillstyrker utskottet,
att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret
1958/59. Inom utskottet råder enighet om att samma procenttal bör gälla
för senare hälften av budgetåret 1958/59. Utskottet tillstyrker således Kungl.
Maj:ts förslag rörande uttagningsprocenlen.
Under inkomstskatteliteln ingår också den statliga inkomstskatten för aktiebolag
och ekonomiska föreningar. I enlighet med det förslag om nedsätt
-
30
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
ning av denna skatt, som utskottet framlagt i betänkande nr B 9, bör inkomstskattetiteln
nedräknas med 100 miljoner kronor i förhållande till vad
departementschefen förordat och således upptas till 6 000 000 000 kronor.
Mot de i statsverkspropositionen B gjorda inkomstberäkningarna i övrigt
har utskottet ingen erinran.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte — i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen B framlagda förslag angående skatteprocenten
— besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret
1958/59 med 100 procent av grundbeloppet;
B) att bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . .
Kupongskatt ..........................
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....
Fondskatt ............................
Skogsvårdsavgifter ....................
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ......................
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåten
skapsskatt
..........................
Lotterivinstskatt ......................
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 360 000 000
Bensinskatt .......................... 750 000 000 1 110 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................ 670 000 000
Varuskatt ............................ 300 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ........ 150 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 57 000 000
Skatt å kaffe .......................... 21 000 000
Tobaksskatt .......................... 810 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.......................... 13 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.......................... 20 000 000
* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
6 000 000 000
7 000 000
1 000 000
15 000 000
*13 000 000
1 250 000
90 000 000
80 000 000
80 000 000 6 287 250 000
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
31
Omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker ......................... 1 200 000 000
Omsättningsskatt å vin ................ 85 000 000
Maltdrycksskatt ........................ 105 000 000
Skatt å läskedrycker .................. 65 000 000
Statlig nöjesskatt ...................... 60 000 000
Energiskatt .......................... 500 000 000
Postverket (överskott) ................................
4 056 000 000
23 000 000
Stockholm den 17 juli 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,
Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Kronstrand
och Gustaf Henry Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Rrandt i Olshammar, Nilsson i Svalöv,
Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i
Kinna, Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
I) av herrar Sjödahl, Snygg, Erik Jansson, fröken Ranmark, samt herrar
Wärnberg, Brandt i Olshammar, Allard, Kärrlander, Ericsson i Kinna och
Andersson i Essvik, vilka under åberopande av vad som anförts i den till
bevillningsutskottets betänkande nr B 9 fogade reservationen, ansett, att utskottet
under punkten B bort hemställa,
B) att bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet in. in. . . 6 100 000 000
Kupongskatt —--(= utskottet s. 30 rad
18 — rad 27 uppifrån)...........
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. 80 000 000 6 387 250 000
Automobilskattemedel:---(= utskottet
s. 30 rad 14 nedifrån -— s. 31 rad 8 uppifrån)
.......................... 23 000 000
32
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
II) av herrar Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv samt Magnusson i
Borås, vilka anfört följande:
»Ett godtagande av den statsutgiftspolitik och den skattepolitik vars resultat
sammanfattas i regeringens statsverksproposition skulle redan för
innevarande budgetår skapa alldeles påtagliga risker för en driftbudget där
inkomsterna ej täcker utgifterna. Detta påvisas i motionerna I: B 170 av
herr Ewerlöf m. fl. och II: B 233 av herr Hjalmarson m. fl.
Ett gap mellan statens löpande inkomster och dess utgifter för förbrukningsändamål
kan icke accepteras. Det skapar i nuvarande konjunkturläge
risk för allmänna prisstegringar och därmed också för tilltagande svårigheter
att upprätthålla sysselsättningen. Det kan leda till påfrestningar på
vår redan nu otillräckliga valutareserv. Det innebär att man »lagrar» nödvändigheten
att vidtaga avsevärda skatteskärpningar i en nära framtid.
Att försöka åstadkomma balans mellan oavbrutet växande statsutgifter
och de inkomster som skall täcka dessa genom skattehöjningar är icke
rationellt — säkerligen icke ens möjligt. Utsikter till bestående balans förutsätter
tvärtom både allmänna skattesänkningar och genomgripande rationaliseringar
i skattesystemet. Denna skattesänkningspolitik bör enligt
vår mening planeras på minst två års sikt. Med hänsyn till den samtida risken
i nuläget för sysselsättningsstörningar och inflatoriska prisstegringar
bör den omedelbart inledas med sådana skattereformer, främst av företagsbeskattningen,
som verkar produktions- och produktivitetsfrämjande, som
stärker kostnadsmedvetandet och befordrar vilja till frivilligt sparande.
Skattesänkningspolitiken bör därefter föras fram till en verkligt allmän,
betydande skattesänkning.
Den »tidtabell» för skattesänkningar som återgives i de ovan omförmälda
motionerna av herrar Ewerlöf och Hjalmarson förefaller oss realistisk och
väl avvägd.
Uppgifterna för den statliga budgetpolitiken — vars allmänna riktlinjer
måste fullföljas inom hela den offentliga sektorn — är alltså
att skapa balans mellan statens löpande inkomster och utgifter;
att göra i särskild grad sysselsättningsstimulerande och prisåterhållande
skattesänkningar omedelbart möjliga inom ramen för en balanserad driftbudget;
att
lägga ett underlag — som också fortsättningsvis undan för undan
måste stärkas — för hållbara allmänna skattesänkningar av sådan storlek
att de märks av människorna och påverkar deras personliga ekonomiska
dispositioner ej minst i sparökande riktning.
Bifall till de förslag om en annorlunda utgiftspolitik och om inkomstförstärkningar
som från företrädare för högerpartiet vid innevarande riksdag
väckts skulle för innevarande budgetår ha lett fram till en driftbudget,
som varit omkring 700 miljoner kronor starkare än den som nu föreligger.
De skattereformer vi föreslagit skulle ha minskat statens inkomster med
omkring 200 miljoner kronor under samma budgetår — inklusive borttagandet
av den extra bolagsskatten. Det behov av statlig upplåning, som
Bevillningsutskottets betänkande nr B 5 år 1958
33
aktualiseras av kapitalbudgetens troliga utfall skulle ha minskat med omkring
700 miljoner kronor.
På grund härav anser vi att utskottet bort hemställa,
A) att riksdagen ( = utskottet s. 30 rad 8 — rad 13 uppifrån)
---av grundbeloppet;
B) att riksdagen i anledning av statsverkspropositionen
B år 1958 och de likalydande motionerna I: B 170 och II; B
233 måtte uttala att en statlig utgifts- och inkomstpolitik
enligt motionernas huvudlinjer bort och bör föras i syfte att
åstadkomma en balanserad driftbudget samt statsfinansiellt
underlag för skattereformer och skatterationaliseringar,
C) att i enlighet med vad som anförts i nämnda motioner
bevillningarna för budgetåret 1958/59 måtte beräknas
sålunda:
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse: (= utskottet s. 30 rad 16 -—-
rad 28 uppifrån)---
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt ............................ 340 000 000
Bensinskatt ............................ 736 000 000 1 076 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel .............................. 670 000 000
Varuskatt .............................. 262 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon .......... 150 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. 102 000 000
Skatt å kaffe---(= utskottet s. 30 rad 6
nedifrån — s. 31 rad 7 uppifrån)---
Energiskatt ............................ 500 000 000 4 063 000 000
Postverket (överskott) ................................ 23 000 000
HD av herr Gustafson i Göteborg.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.