Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren 1958—1965.

1958-07-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:6, Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren 1958—1965.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958

1

Nr B 6

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och

annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren

1958—1965.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: B 86 av herr Ewerlöf m. fl. och II: B 114 av herr Hjalmarson

m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Lag angående ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser

om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering

av skatt för åren 1958—1965 (nr 202)

Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 16 maj 1957 med särskilda

bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets

utdebitering av skatt för åren 1958—1965 (nr 202) samt 1 och 3 §§

skola erhålla följande ändrade lydelse.

Lag

med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan

samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1963

1 §•

Där i lag eller annan allmän författning finnes stadgat, att beträffande

kommun, landstingskommun eller annan samfällighet, som äger beskattningsrätt,

medelsbehovet skall, i den mån det ej fylles genom andra inkomster,

täckas genom utdebitering i förhållande till de skattekronor och skatteören

vilka enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen vid senaste taxering

påförts de skattskyldiga, skola vid fastställande av utgifts- och inkomststat

för åren 1958—1963 bestämmelserna i 2—4 §§ gälla.

3 §•

Den utdebitering, som skall verkställas för ett vart av åren 1960—1963

skall beräknas i förhållande till del antal skattekronor och skatteören som

vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg

— utom i fråga om tingslag — av det antal skattekronor, som staten skall

tillskjuta i anledning av ortsavdragsreformen.

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 233 till årets förra riksdag.

Genom beslut av 1957 års riksdag har en höjning skett av de kommunala

ortsavdragen till samma belopp som de statliga ortsavdragen samt även i

övrigt en direkt anpassning ägt rum av de kommunala ortsavdragen till det

statliga ortsavdragssystemet. De höjda avdragen tillämpas första gången vid

1959 års taxering och således vid uttagande av preliminärskatt från och

med ingången av år 1958.

Ortsavdragshöjningen har ansetts inte kunna genomföras utan att staten

lämnar bidrag till kommunerna. Under en första övergångstid av tre år —

åren 1958—1960 — skall statsbidrag utgå till alla kommuner och i princip

utgöra full kompensation för den av ortsavdragshöj ningen föranledda inkomstminskningen.

Full kompensation skall även utgå lör de därefter följande

fem åren i de minst bärkraftiga kommunerna. Under åren 1961—1965

skall statsbidraget helt avvecklas i de kommuner, som relativt sett har den

största skattekraften, och successivt minskas i andra kommuner. Frågan

om fortsatt statsbidrag till kommuner, beträffande vilka bidraget inte helt

avvecklats vid 1965 års utgång, har förutsatts skola prövas i samband med

frågan om en allmän kommunal skatteutjämning. Statens kostnader för

reformen beräknades uppgå till ca 500 milj. kronor årligen under de tre

första åren och år 1965 ha nedbringats till ca 200 milj. kronor per år. Genom

att de skattskyldigas avdrag för kommunalskatt vid den statliga inkomstbeskattningen

minskar, blir emellertid statens netloutgift för reformen

lägre. Nettokostnaden har uppskattats till 425 milj. kronor per år under

åren 1958, 1959 och 1960.

Förslag till höjda kommunala ortsavdrag förelädes 1957 års riksdag i proposition

nr 97. I anledning av propositionen väcktes bl. a. motioner av samma

innehåll som de nu förevarande. Propositionen och berörda motioner

hänvisades, såvitt avsåg statsbidrag till kommunerna, till statsutskottet,

som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 95 anförde bl. a. följande.

Spörsmålet om det antal år under vilka full kompensation bör utgå och

under vilka reducering av statsbidraget bör ske har upptagits i motionerna

I: 456 och II: 572, II: 560 och II: 552. I motionerna I: 456 och II: 572 ifrågasättes

sålunda en begränsning av övergångstiden till sex år — åren 1958

—1963 — varvid full kompensation skulle utgå under endast ett år. Reduceringen

av bidraget skulle såsom föreslagits i propositionen ske under en

femårsperiod men avse bidraget under åren 1959—1963. I motionen II: 560

föreslås likaledes att full kompensation skall utgå under endast ett år, men

reduceringen av bidraget föreslås skola äga rum under sju år. I motionen

II: 552 slutligen biträdes propositionen i vad avser full kompensation under

de första tre åren, men frågan om statsbidraget under tiden därefter föreslås

skola underkastas förnyad utredning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958

3

Som skäl för den i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 ifrågasatta

begränsningen av tiden för full kompensation har i huvudsak åberopats, att

kommunerna — på få undantag när - borde på kortare tid än som föreslagits

i propositionen kunna utan mera betydande utdebiteringshöjningar

anpassa sig till de nya ortsavdragen. Den föreslagna begränsningen skulle

därjämte medföra en inte obetydlig minskning av statsverkets utgifter för

statsbidraget. De medel, som härigenom skulle frigöras, borde enligt motionen

11:560 i första hand användas till skatteutjämnande åtgärder. I motionen

II: 552 anföres att enligt motionärernas mening det inte vore sannolikt

att kommunerna under den ifrågavarande tiden skulle kunna anpassa sig

till de höjda ortsavdragen och att det därför vore antagligt, att de flesta

kommunerna måste höja sina utdebiteringar när den statliga kompensationen

efter tre år skulle börja reduceras.

Utskottet vill med anledning av yrkandena i ifrågavarande motioner först

understryka vad utskottet tidigare anfört, nämligen att det statliga bidraget

i anledning av ortsavdragsreformen bör ha till syfte att göra det möjligt för

kommunerna att anpassa sig till de högre ortsavdragen. Utskottet delar sålunda

den i propositionen uttalade meningen att det inte finns någon grund

för att staten för obestämd tid framåt skall kompensera kommunerna för

de minskade inkomster, som ortsavdragshöjningen för med sig. Utskottet

anser det därför lämpligt att man redan nu, när grunderna för det nya statsbidraget

skall bestämmas, binder sig för en kommande avveckling av detta

bidrag. Det i motionen 11:552 framställda yrkandet om ytterligare utredning

av frågan om bidragets reducering kan utskottet därför inte biträda.

Såsom tidigare framhållits bör enligt utskottets mening kommunernas anpassningsmöjligheter

bedömas med hänsyn till deras olika ekonomiska bärkraft.

Den i propositionen föreslagna mätaren på bärkraften — antalet skattekronor

per invånare — anser sig utskottet kunna godtaga. Med utgångspunkt

från de siffror rörande den beräknade utdebiteringsökningen i olika

kommuner vid utebliven kompensation, som kommunalskatterevisionen

framlagt och för vilka ovan redogjorts, är det enligt utskottets mening å ena

sidan uppenbart att i kommuner med låg ekonomisk bärkraft svårigheterna

för en anpassning blir betydande. Det är i dessa kommuner som en blivande

lösning av frågan om en allmän kommunal skatteutjämning kan komma att

underlätta eu blivande reducering av statsbidraget. Å andra sidan torde i de

bäst ställda kommunerna, i vilka inkomstbortfallet relativt sett vanligen

blir mindre än i andra kommuner, anpassningsmöjligheterna få bedömas

vara förhållandevis goda under förutsättning att kommunerna får tillräcklig

tid för anpassningen.

Eu lid av endast ett år anser utskottet vara för kort för den erforderliga

anpassningen i dessa kommuner. Departementschefen har i propositionen

framhållit, att kommunalskatterevisionens förslag om alt full kompensation

skall utgå till alla kommuner under tre år utgör eu lämplig avvägning

av de olika intressen, som i detta sammanhang påkallar beaktande. Utskottet

ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och avstyrker yrkandena

i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 om full kompensation

under endast ett år. Därav följer att utskottet inte heller kan biträda yrkandet

i motionen II: 560 om en sjuårig reduceringstid.

Beträffande vad i sistnämnda motion anförts i fråga om behovet av skatteutjämnande

åtgärder får utskottet hänvisa till vad utskottet tidigare aulor

l.

Under hänvisning till del anförda förordar utskottet att statsbidragssystemet

i anledning av ortsavdragsreformen utformas i enlighet med de allmänna

grunder som föreslagits i propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958

Genom beslut av årets förra riksdag har till Skatteersättning till kommunerna,

m. m. för budgetåret 1958/59 anvisats ett förslagsanslag av

580 000 000 kronor. I anslutning därtill avslog riksdagen motionerna I: 194

och II: 233 med yrkanden alt en avveckling av skatteersättningen till kommunerna

skulle påbörjas redan fr. o. m. år 1959 och att den därvid skulle

ske i samma takt som enligt riksdagens beslut 1957 gäller fr. o. in. år 1961.

Man skulle därigenom på sex i stället för på åtta år komma ned till den skatteersättning

till vilken fjolårets beslut syftade.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Enligt motionärernas mening bör riksdagen ompröva sin ståndpunkt rörande

kompensationen. Full kompensation bör utgå endast för ett i stället

för tre år, alltså endast för 1958. Lämpligen kan avvecklingen därefter ske

i samma takt som nu gäller fr. o. in. 1961. Den sammanlagda avvecklingstiden

skulle därigenom bli sex i stället för åtta år. För de ire härnäst följande

budgetåren skulle härigenom statens kostnader för skatteersättningen kunna

nedbringas med resp. 32,97 och 129 milj. kr. Sammanlagt skulle besparingen

uppgå till ca 650 milj. kr. enligt en i motionerna redovisad fördelning

på olika bidragsgrupper.

Av bidragsminskningen skulle ca 480 milj. kr. gå ut över de ca 150 kommuner

som har minst så högt skatteunderlag per invånare som genomsnittet

i landet. På övriga inemot 900 kommuner skulle falla ca 170 milj. kr. Den

möjligheten föreligger givetvis att kommunerna genom nya utdebiteringshöjningar

åstadkommer en ytterligare ökning av statsutgifterna. I sannna

mån stiger den besparing ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära.

Det må framhållas att vid en ökning av inkomsterna i landet på t. ex.

3 % per år kommunerna redan efter 2 ä 3 år kan beräknas ha fått så stor

ökning av skatteunderlaget att denna uppväger eller överstiger det genom

ortsavdragshöjningen föranledda skatteunderlagsbortfallet. Även sedd enbart

från kommunal utgångspunkt kan därför den i motionerna föreslagna

ändringen inte innebära några nämnvärda menliga verkningar. Vid bifall till

motionerna torde det ankomma på Kungl. Maj :t att företaga behövliga ändringar

i kungörelsen den 16 maj 1957 angående skatteersättning i anledning

av 1957 års ortsavdragsreform (nr 205).

Utskottet

De föreliggande motionerna sammanhänger med de till statsutskottet hänvisade

likalydande motionerna I: B 92'' och II: B 115, vari bl. a. yrkats att

riksdagen måtte dels besluta sådan ändring av bestämmelserna rörande kompensation

till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet i samband med höjningen

av de kommunala ortsavdragen att full kompensation utgives under

ett år i stället för tre år, dels till Skatteersättning till kommunerna in. in. för

budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 000 kronor. I utlåtande

nr B 7 har statsutskottet, som inte ifrågasatt någon ändring av det av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958

5

arets förra riksdag för budgetåret 1958/59 anvisade anslaget till Skatteersättning

till kommunerna in. m., hemställt att riksdagen måtte avslå berörda

motioner i förevarande del samt i likhet med årets förra riksdag till

Skatteersättning till kommunerna in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett

förslagsanslag av 580 000 000 kronor.

Bevillningsutskottet kan för sin del ansluta sig till den uppfattning som

från statsutskottets sida framförts beträffande skatteersättningen till kommunerna.

I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna I: B 86 och II:

B 114.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: B 86 av herr Ewerlöf m. fl.

och II: B 114 av herr Hjalmarson m. fl. angående ändring av

lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns

och annan samfällighets utdebitering av skatt för

åren 1958—1965 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,

Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Kronstrand

och Gustaf Henry Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Brand! i Olshammar, Nilsson i Svalöv,

Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Ivärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i Kinna,

Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Gustaf Henri] Hansson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås,

vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: B 86

av herr Ewerlöf in. fl. och II: B 114 av herr Hjalmarson m. fl. ansett att utskottet

med bifall till nämnda motioner bort hemställa,

att riksdagen måtte antaga det vid motionerna fogade förslaget

till lag angående ändring av lagen den 16 maj 1957

med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns

och annan samfällighets utdebitering av skatt för åren

1958—1965 (nr 202).

581220 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.