Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren 1958—1965.
1958-07-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1958 B:6, Betänkande i anledning av väckta motioner angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren 1958—1965.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958
1
Nr B 6
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående ändring av lagen med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och
annan samfälliqhets utdebiterinq av skatt för åren
1958—1965.
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna I: B 86 av herr Ewerlöf m. fl. och II: B 114 av herr Hjalmarson
m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
Förslag
till
Lag angående ändring av lagen den 16 maj 1957 med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering
av skatt för åren 1958—1965 (nr 202)
Härigenom förordnas, att rubriken till lagen den 16 maj 1957 med särskilda
bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan samfällighets
utdebitering av skatt för åren 1958—1965 (nr 202) samt 1 och 3 §§
skola erhålla följande ändrade lydelse.
Lag
med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns och annan
samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1963
1 §•
Där i lag eller annan allmän författning finnes stadgat, att beträffande
kommun, landstingskommun eller annan samfällighet, som äger beskattningsrätt,
medelsbehovet skall, i den mån det ej fylles genom andra inkomster,
täckas genom utdebitering i förhållande till de skattekronor och skatteören
vilka enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen vid senaste taxering
påförts de skattskyldiga, skola vid fastställande av utgifts- och inkomststat
för åren 1958—1963 bestämmelserna i 2—4 §§ gälla.
3 §•
Den utdebitering, som skall verkställas för ett vart av åren 1960—1963
skall beräknas i förhållande till del antal skattekronor och skatteören som
vid närmast föregående års taxering påförts de skattskyldiga, med tillägg
— utom i fråga om tingslag — av det antal skattekronor, som staten skall
tillskjuta i anledning av ortsavdragsreformen.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 6
2 Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 233 till årets förra riksdag.
Genom beslut av 1957 års riksdag har en höjning skett av de kommunala
ortsavdragen till samma belopp som de statliga ortsavdragen samt även i
övrigt en direkt anpassning ägt rum av de kommunala ortsavdragen till det
statliga ortsavdragssystemet. De höjda avdragen tillämpas första gången vid
1959 års taxering och således vid uttagande av preliminärskatt från och
med ingången av år 1958.
Ortsavdragshöjningen har ansetts inte kunna genomföras utan att staten
lämnar bidrag till kommunerna. Under en första övergångstid av tre år —
åren 1958—1960 — skall statsbidrag utgå till alla kommuner och i princip
utgöra full kompensation för den av ortsavdragshöj ningen föranledda inkomstminskningen.
Full kompensation skall även utgå lör de därefter följande
fem åren i de minst bärkraftiga kommunerna. Under åren 1961—1965
skall statsbidraget helt avvecklas i de kommuner, som relativt sett har den
största skattekraften, och successivt minskas i andra kommuner. Frågan
om fortsatt statsbidrag till kommuner, beträffande vilka bidraget inte helt
avvecklats vid 1965 års utgång, har förutsatts skola prövas i samband med
frågan om en allmän kommunal skatteutjämning. Statens kostnader för
reformen beräknades uppgå till ca 500 milj. kronor årligen under de tre
första åren och år 1965 ha nedbringats till ca 200 milj. kronor per år. Genom
att de skattskyldigas avdrag för kommunalskatt vid den statliga inkomstbeskattningen
minskar, blir emellertid statens netloutgift för reformen
lägre. Nettokostnaden har uppskattats till 425 milj. kronor per år under
åren 1958, 1959 och 1960.
Förslag till höjda kommunala ortsavdrag förelädes 1957 års riksdag i proposition
nr 97. I anledning av propositionen väcktes bl. a. motioner av samma
innehåll som de nu förevarande. Propositionen och berörda motioner
hänvisades, såvitt avsåg statsbidrag till kommunerna, till statsutskottet,
som i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 95 anförde bl. a. följande.
Spörsmålet om det antal år under vilka full kompensation bör utgå och
under vilka reducering av statsbidraget bör ske har upptagits i motionerna
I: 456 och II: 572, II: 560 och II: 552. I motionerna I: 456 och II: 572 ifrågasättes
sålunda en begränsning av övergångstiden till sex år — åren 1958
—1963 — varvid full kompensation skulle utgå under endast ett år. Reduceringen
av bidraget skulle såsom föreslagits i propositionen ske under en
femårsperiod men avse bidraget under åren 1959—1963. I motionen II: 560
föreslås likaledes att full kompensation skall utgå under endast ett år, men
reduceringen av bidraget föreslås skola äga rum under sju år. I motionen
II: 552 slutligen biträdes propositionen i vad avser full kompensation under
de första tre åren, men frågan om statsbidraget under tiden därefter föreslås
skola underkastas förnyad utredning.
Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958
3
Som skäl för den i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 ifrågasatta
begränsningen av tiden för full kompensation har i huvudsak åberopats, att
kommunerna — på få undantag när - borde på kortare tid än som föreslagits
i propositionen kunna utan mera betydande utdebiteringshöjningar
anpassa sig till de nya ortsavdragen. Den föreslagna begränsningen skulle
därjämte medföra en inte obetydlig minskning av statsverkets utgifter för
statsbidraget. De medel, som härigenom skulle frigöras, borde enligt motionen
11:560 i första hand användas till skatteutjämnande åtgärder. I motionen
II: 552 anföres att enligt motionärernas mening det inte vore sannolikt
att kommunerna under den ifrågavarande tiden skulle kunna anpassa sig
till de höjda ortsavdragen och att det därför vore antagligt, att de flesta
kommunerna måste höja sina utdebiteringar när den statliga kompensationen
efter tre år skulle börja reduceras.
Utskottet vill med anledning av yrkandena i ifrågavarande motioner först
understryka vad utskottet tidigare anfört, nämligen att det statliga bidraget
i anledning av ortsavdragsreformen bör ha till syfte att göra det möjligt för
kommunerna att anpassa sig till de högre ortsavdragen. Utskottet delar sålunda
den i propositionen uttalade meningen att det inte finns någon grund
för att staten för obestämd tid framåt skall kompensera kommunerna för
de minskade inkomster, som ortsavdragshöjningen för med sig. Utskottet
anser det därför lämpligt att man redan nu, när grunderna för det nya statsbidraget
skall bestämmas, binder sig för en kommande avveckling av detta
bidrag. Det i motionen 11:552 framställda yrkandet om ytterligare utredning
av frågan om bidragets reducering kan utskottet därför inte biträda.
Såsom tidigare framhållits bör enligt utskottets mening kommunernas anpassningsmöjligheter
bedömas med hänsyn till deras olika ekonomiska bärkraft.
Den i propositionen föreslagna mätaren på bärkraften — antalet skattekronor
per invånare — anser sig utskottet kunna godtaga. Med utgångspunkt
från de siffror rörande den beräknade utdebiteringsökningen i olika
kommuner vid utebliven kompensation, som kommunalskatterevisionen
framlagt och för vilka ovan redogjorts, är det enligt utskottets mening å ena
sidan uppenbart att i kommuner med låg ekonomisk bärkraft svårigheterna
för en anpassning blir betydande. Det är i dessa kommuner som en blivande
lösning av frågan om en allmän kommunal skatteutjämning kan komma att
underlätta eu blivande reducering av statsbidraget. Å andra sidan torde i de
bäst ställda kommunerna, i vilka inkomstbortfallet relativt sett vanligen
blir mindre än i andra kommuner, anpassningsmöjligheterna få bedömas
vara förhållandevis goda under förutsättning att kommunerna får tillräcklig
tid för anpassningen.
Eu lid av endast ett år anser utskottet vara för kort för den erforderliga
anpassningen i dessa kommuner. Departementschefen har i propositionen
framhållit, att kommunalskatterevisionens förslag om alt full kompensation
skall utgå till alla kommuner under tre år utgör eu lämplig avvägning
av de olika intressen, som i detta sammanhang påkallar beaktande. Utskottet
ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört och avstyrker yrkandena
i motionerna I: 456 och II: 572 samt II: 560 om full kompensation
under endast ett år. Därav följer att utskottet inte heller kan biträda yrkandet
i motionen II: 560 om en sjuårig reduceringstid.
Beträffande vad i sistnämnda motion anförts i fråga om behovet av skatteutjämnande
åtgärder får utskottet hänvisa till vad utskottet tidigare aulor
l.
Under hänvisning till del anförda förordar utskottet att statsbidragssystemet
i anledning av ortsavdragsreformen utformas i enlighet med de allmänna
grunder som föreslagits i propositionen.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958
Genom beslut av årets förra riksdag har till Skatteersättning till kommunerna,
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisats ett förslagsanslag av
580 000 000 kronor. I anslutning därtill avslog riksdagen motionerna I: 194
och II: 233 med yrkanden alt en avveckling av skatteersättningen till kommunerna
skulle påbörjas redan fr. o. m. år 1959 och att den därvid skulle
ske i samma takt som enligt riksdagens beslut 1957 gäller fr. o. in. år 1961.
Man skulle därigenom på sex i stället för på åtta år komma ned till den skatteersättning
till vilken fjolårets beslut syftade.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.
Enligt motionärernas mening bör riksdagen ompröva sin ståndpunkt rörande
kompensationen. Full kompensation bör utgå endast för ett i stället
för tre år, alltså endast för 1958. Lämpligen kan avvecklingen därefter ske
i samma takt som nu gäller fr. o. in. 1961. Den sammanlagda avvecklingstiden
skulle därigenom bli sex i stället för åtta år. För de ire härnäst följande
budgetåren skulle härigenom statens kostnader för skatteersättningen kunna
nedbringas med resp. 32,97 och 129 milj. kr. Sammanlagt skulle besparingen
uppgå till ca 650 milj. kr. enligt en i motionerna redovisad fördelning
på olika bidragsgrupper.
Av bidragsminskningen skulle ca 480 milj. kr. gå ut över de ca 150 kommuner
som har minst så högt skatteunderlag per invånare som genomsnittet
i landet. På övriga inemot 900 kommuner skulle falla ca 170 milj. kr. Den
möjligheten föreligger givetvis att kommunerna genom nya utdebiteringshöjningar
åstadkommer en ytterligare ökning av statsutgifterna. I sannna
mån stiger den besparing ett bifall till motionärernas förslag skulle innebära.
Det må framhållas att vid en ökning av inkomsterna i landet på t. ex.
3 % per år kommunerna redan efter 2 ä 3 år kan beräknas ha fått så stor
ökning av skatteunderlaget att denna uppväger eller överstiger det genom
ortsavdragshöjningen föranledda skatteunderlagsbortfallet. Även sedd enbart
från kommunal utgångspunkt kan därför den i motionerna föreslagna
ändringen inte innebära några nämnvärda menliga verkningar. Vid bifall till
motionerna torde det ankomma på Kungl. Maj :t att företaga behövliga ändringar
i kungörelsen den 16 maj 1957 angående skatteersättning i anledning
av 1957 års ortsavdragsreform (nr 205).
Utskottet
De föreliggande motionerna sammanhänger med de till statsutskottet hänvisade
likalydande motionerna I: B 92'' och II: B 115, vari bl. a. yrkats att
riksdagen måtte dels besluta sådan ändring av bestämmelserna rörande kompensation
till kommunerna för skatteunderlagsbortfallet i samband med höjningen
av de kommunala ortsavdragen att full kompensation utgives under
ett år i stället för tre år, dels till Skatteersättning till kommunerna in. in. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 548 000 000 kronor. I utlåtande
nr B 7 har statsutskottet, som inte ifrågasatt någon ändring av det av
Bevillningsutskottets betänkande nr B 6 år 1958
5
arets förra riksdag för budgetåret 1958/59 anvisade anslaget till Skatteersättning
till kommunerna in. m., hemställt att riksdagen måtte avslå berörda
motioner i förevarande del samt i likhet med årets förra riksdag till
Skatteersättning till kommunerna in. in. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 580 000 000 kronor.
Bevillningsutskottet kan för sin del ansluta sig till den uppfattning som
från statsutskottets sida framförts beträffande skatteersättningen till kommunerna.
I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna I: B 86 och II:
B 114.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna I: B 86 av herr Ewerlöf m. fl.
och II: B 114 av herr Hjalmarson m. fl. angående ändring av
lagen med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns
och annan samfällighets utdebitering av skatt för
åren 1958—1965 icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 juli 1958
På bevillningsutskottets vägnar:
EDGAR SJÖDAHL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,
Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Kronstrand
och Gustaf Henry Hansson; samt
från andra kammaren: herrar Brand! i Olshammar, Nilsson i Svalöv,
Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Ivärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i Kinna,
Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservation
av herrar Gustaf Henri] Hansson, Nilsson i Svalöv och Magnusson i Borås,
vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna I: B 86
av herr Ewerlöf in. fl. och II: B 114 av herr Hjalmarson m. fl. ansett att utskottet
med bifall till nämnda motioner bort hemställa,
att riksdagen måtte antaga det vid motionerna fogade förslaget
till lag angående ändring av lagen den 16 maj 1957
med särskilda bestämmelser om kommuns, landstingskommuns
och annan samfällighets utdebitering av skatt för åren
1958—1965 (nr 202).
581220 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.