Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om viss inriktning av pågående översyn rörande förvärvsavdraget för gift kvinna i beskattningen.

1958-07-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:7, Betänkande i anledning av väckta motioner om viss inriktning av pågående översyn rörande förvärvsavdraget för gift kvinna i beskattningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 7 år 11)58

1

Nr Ii 7

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om viss inriktning av pågående översyn rörande förvärvsavdraget

för gift kvinna i beskattningen.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: B 176 av fru Hamrin-Thorell och fru Gärde Widemar samt

II: B 225 av fröken Elmén, har hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa, att pågående översyn av reglerna rörande förvärvsavdraget

m. m. skall bedrivas med sikte på att i en väsentlig omfattning

undanröja de gällande sambeskattningsreglernas orättvisor utan att

någon skärpning av inkomstskatten för någon grupp i samband härmed

företages».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen I: B 176.

Enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen må gift kvinna med inkomst

av rörelse eller eget arbete — därest hon levt tillsammans med sin man och

under större delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt — i hemortskommunen

erhålla avdrag med 300 kronor, om och i den mån sådan hennes

inkomst därtill förslår.

Motsvarande bestämmelser i förordningen om statlig inkomstskatt innefattas

i 4 § 2 mom. Bestämmelserna innebär i huvudsak följande. Gift

kvinna med inkomst av rörelse eller av eget arbete erhåller, i den mån inkomsten

därtill förslår, avdrag med högst 300 kronor eller, om den gifta

kvinnan haft hemmavarande barn, för vilket rätt till allmänt barnbidrag

förelegat, med 300 kronor jämte 10 procent av nämnda inkomst, sammanlagt

dock med högst 1 000 kronor. Vidare är gift man, som haft inkomst av

jordbruksfastighet eller av rörelse och vars hustru utfört arbete i förvärvskällan

till ett värde av minst 300 kronor, berättigad att, om och i den mån

inkomsten i förvärvskällan därtill förslår, åtnjuta avdrag med 300 kronor.

De nu nämnda avdragen må dock för makarna tillsammans icke överstiga

300 respektive 1 000 kronor.

Sedan de nu gällande bestämmelserna rörande det s. k. förvärvsavdraget

infördes år 1052, har årligen väckts motioner om ändringar i desamma i

olika hänseenden. Här må blott erinras om att 1954 års riksdag — på hemställan

av samma års bevillningsutskott i dess betänkande nr 62 — avlät

skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran, att Kungl. Maj :t ville i lämpligt

sammanhang låta verkställa en översyn av reglerna om förvärvsavdraget

1 llihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr B 7 år 1958

samt att så snart förutsättningar därför förelåg för riksdagen framlägga det

förslag i ämnet som därav kunde föranledas.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1957 har chefen för

finansdepartementet tillkallat vissa sakkunniga för att verkställa utredning

rörande förvärvsavdraget och därmed sammanhängande frågor. I direktiven

för de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1957 års sambeskattningsrevision,

uttalar departementschefen hl. a.

Den här lämnade redogörelsen torde visa, att behov föreligger av att överse

bestämmelserna om beskattning av äkta makar. Den av riksdagen begärda

översynen av reglerna om förvärvsavdraget bör i samband därmed

komma till stånd. Vid utredningen får beaktas vunna erfarenheter om verkningarna

av 1952 års beslut i ämnet. Utredningen bör omfatta olika med

sambeskattningen sammanhängande frågor. Så t. ex. bör övervägas vid vilken

nivå tudelningsprincipen skall tillämpas samt prövas de synpunkter

som i skilda sammanhang framkommit om utsträckande av rätten till förvärvsavdrag

till nya kategorier skattskyldiga, exempelvis ensamstående

mödrar. Vidare torde uppmärksammas de särskilda problem på beskattningens

område som uppkommer vid äktenskaps upplösning.

Vid utredningen bör man utgå från de nu gällande ortsavdragen. Frågan

om avvägningen av dessa avdrag bör alltså inte upptas till omprövning i

detta sammanhang. Ett önskemål är givetvis att reglerna på familjebeskattningens

område blir så enkla och lättillämpade som möjligt. Största möjliga

likhet mellan hithörande bestämmelser vid den statliga och den kommunala

taxeringen bör därför eftersträvas.

Det synes inte osannolikt att utredningen kan komma att ge vid handen

att en viss omfördelning av skattetrycket mellan olika kategorier skattskyldiga

framstår som motiverad. Det bör dock i detta sammanhang understrykas

att — såsom även framhållits av 1957 års bevillningsutskott vid behandlingen

av frågan om höjning av de kommunala ortsavdragen — statsfinansiellt

utrymme för ytterligare skattesänkningar av större omfattning knappast

torde föreligga, sedan ortsavdragsreformen genomförts. Återhållsamhet

bör därför iakttagas i fråga om förslag som medför en minskning av

det samlade skatteuttaget. I den mån utredningen skulle få till resultat sådana

förslag, som innebär minskning av det kommunala skatteunderlaget,

torde man böra räkna med att kompensation av statsmedel för skattebortfallet

inte kan ges.

I de vid 1958 års A-riksdag väckta motionerna 1:94 och 11:91 yrkades

provisorisk höjning av förvärvsavdraget. Samtidigt yrkades i andra motioner

vissa ändringar beträffande bl. a. ortsavdragen för hemskilda och ogifta

skattskyldiga med barn. Motionerna, vilka upptogs till behandling av bevillningsutskottet

i ett sammanhang, avstyrktes av utskottet i dess av riksdagen

godkända betänkande nr 27. Beträffande motionerna 1:94 och 11:91

fann utskottet — enär 1957 års sambeskattningsrevisions utredning torde

föreligga inom en tämligen nära framtid — anledning inte föreligga att föreslå

en provisorisk höjning av förvärvsavdraget. Utskottet uttalade vidare

att spörsmålen om vilket ortsavdrag, som bör tillkomma hemskilda makar

eller ensamstående skattskyldiga med barn, torde vara sådana frågor som

kunde förutsättas bli uppmärksammade av sambeskattningsrevisionen. Enligt

utskottets mening borde resultatet av revisionens arbete avvaktas innan

en ändring skedde av gällande bestämmelser på området.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 7 år 1958

3

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

De nuvarande sambeskattningsreglerna tar alltför ringa hänsyn till de

faktiska merkostnader som är förenade med förvärvsarbetet för gifta kvinnor.

Detta gäller i särskilt hög grad i de fall minderåriga barn finns i familjen.

Alldeles frånsett den penningvärdeförsämring som ägt rum sedan nu

gällande förvärvsavdrag fastställdes —■ år 1952 — är det uppenbart att ett

omkostnadsavdrag av 1 000 kronor inte förslår långt i jämförelse med årskostnaden

för ett hembiträde eller kostnaden för städhjälp, daghem e. d.

Sambeskattningsrevisionen får enligt sina direktiv inte föreslå regler som

medför något nämnvärt inkomstbortfall för statsverket. Avsikten är med

andra ord att den lättnad i sambeskattningen, som kan åstadkommas, skall

tas igen genom ökade bördor på sådana skattskyldiga, som inte drabbas av

sambeskattningens orättvisor, t. ex. ensamstående, eller eventuellt andra

kategorier sambeskattade, t. ex. sambeskattade utan minderåriga barn. Enligt

motionärernas mening är inkomstskatten för närvarande så hård att

det inte för någon grupp kan vara motiverat att göra den ännu hårdare.

Detta gäller inte minst de ensamstående. Utrymme för den avsedda sambeskattningsreformen

bör kunna skapas genom besparingar i statsutgifterna.

Men denna uppgift bör rimligen inte åläggas sambeskattningsrevisionen

utan lösas i annan ordning.

Utskottet

I de förevarande motionerna bär upptagits en fråga berörande den nu pågående

utredningen rörande förvärvsavdraget och därmed sammanhängande

frågor på familjebeskattningens område, 1957 års sambeskattningsrevision.

Enligt motionärernas mening har direktiven för revisionen den innebörden

att revisionen är förhindrad föreslå bestämmelser som medför nämnvärt

inkomstbortfall för statsverket. Motionsyrkandet går ut på skrivelse till

Kungl. Maj :t med hemställan att revisionens arbete bedrivs med sikte på

att undanröja de gällande sambeskattningsreglernas orättvisor utan att inkomstbeskattningen

i anledning härav höjs för någon grupp skattskyldiga.

Enligt utskottets mening har sambeskattningsrevisionen möjlighet att

inom ramen för direktiven föreslå bestämmelser som åtminstone för den

statliga inkomstbeskattningens del medför lättnad i skattetrycket för de av

förslaget berörda skattskyldiga utan att därav behöver föranledas en mera

avsevärd skattehöjning för andra grupper skattskyldiga eller annan ökning

av statsinkomsterna. I direktiven har i detta hänseende endast uttalats att

utredningen kan ge vid handen att eu viss omfördelning av skattetrycket

är motiverad, varjämte framhållits att statsfinansicllt utrymme för skattesänkningar

av större omfattning knappast torde föreligga, sedan ortsavdragsreformen

genomförts. Beträffande kommunalbeskattningen har i direktiven

anförts att revisionen — därest förslag framläggs som medför

minskning av det kommunala skatteunderlaget — torde få räkna med att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr B 7 år 1958

kompensation av statsmedel för skattebortfallet inte kan ges. Under sådana

omständigheter måste varje nedsättning av det kommunala skatteunderlaget

kompenseras av högre kommunalt skatteuttag för så vitt inte utgiftsbesparingar

av motsvarande omfattning kan ske.

Såvitt utskottet kan finna har utformningen av sambeskattningsrevisionens

direktiv skett så att förutsättningar finns att revisionen kan framlägga

ett förslag som i dagens statsfinansiella situation är genomförbart. Utskottet

anser på grund härav anledning inte föreligga för riksdagen att genom

skrivelse till Kungl. Maj :t påkalla ändrade direktiv för revisionen. Utskottet

avstyrker således motionsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I:B 176 av fru HamrinThorell

och fru Gärde Widemar samt II: B 225 av fröken

Elmén om viss inriktning av pågående översyn rörande förvärvsavdraget

för gift kvinna i beskattningen icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAB SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,

Erik Jansson, fröken Danmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Kronstrand

och Gustaf Henry Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Olshammar, Nilsson i Svalöv,

Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i Kinna,

Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservation

av herrar Kronstrand, Gustaf Henry Hansson, Nilsson i Svalöv, Kollberg,

Magnusson i Borås och Gustafson i Göteborg, vilka ansett att utskottets yttrande

och hemställan bort ha följande lydelse.

Utskottet vill understryka det berättigade i den av motionärerna uttalade

uppfattningen att nuvarande sambeskaltningsregler är klart otillfredsställande

utformade. Alltför ringa hänsyn tages till de faktiska merkostnader

som är förenade med förvärvsarbetet för gifta kvinnor, ett förhållande som

i särskilt hög grad gäller i de fall där minderåriga barn finns i familjen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 7 år 1958

5

Härtill kommer att penningvärdeförsämringen sedan nuvarande förvärvsavdrag

fastställdes år 1952 har minskat det reella värdet av avdraget. Det

torde vidare vara klart, att många gifta kvinnor med särskild yrkesutbildning,

t. ex. inom sjukvård eller undervisning, anser att förvärvsarbete för

dem blir alltför litet lönande till följd av den bårda sambeskatlningen. Utskottet

vill därför betona det angelägna i att en markerad förbättring åsladkommes

i skatteavseende.

Det är uppenbart att en tillfredsställande förbättring av sambeskattningsregierna

inte kan nås utan ett däremot svarande inkomstbortfall för statsverket.

Hur stort detta kan bli kan utskottet givetvis ej nu bedöma. Men

utskottet delar motionärernas uppfattning att en sådan revision bör ske

utan att samtidigt förslag framlägges om skärpning av inkomstskatten för

någon annan grupp, t. ex. ensamstående, i kompenserande syfte. De för utredningsarbetet

utfärdade direktiven är härvidlag oklart formulerade och

ger såsom motionärerna framhållit närmast vid handen att kompenserande

skattehöjningar även kan övervägas. Med hänsyn till den nuvarande inkomstbeskattningens

hårdhet anser utskottet det väl motiverat att — såsom

motionärerna föreslagit — riksdagen ger till känna som sin uppfattning,

att en översyn av sambeskattningsreglerna bedrives med sikte på att undanröja

de gällande sambeskattningsreglernas orättvisor och utan att någon

kompletterande skärpning av inkomstskatten för någon grupp skattskyldiga

vidtages i samband därmed. Uppgiften bör således vara att söka utarbeta

regler i fråga om inkomstbeskattningen för förvärvsarbetande gift

kvinna, som är rättvisa och ändamålsenliga. Statsfinansiellt utrymme för

sådana skattelättnader, vilket bör kunna skapas genom besparingar i statsutgifterna,

bör åstadkommas i annan ordning och således icke belasta denna

utrednings arbete.

Beträffande den kommunala inkomstbeskattningen har i direktiven anförts

att revisionen — därest förslag framlägges som medför minskning av''

det kommunala skatteunderlaget — torde få räkna med att kompensation

av statsmedel för skattebortfallet inte kan ges. Utskottet har utgått från att

motionärernas framställning — av naturliga skäl — avser den statliga inkomstbeskattningen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: B 176 av fru Hamrin-Tborell och fru Gärde Widemar samt

II:B 225 av fröken Elmén, måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa alt pågående översyn av reglerna rörande

förvärvsavdraget skall bedrivas med sikte på alt i en väsentlig

omfattning undanröja de gällande sambeskattningsreglernas

orättvisor samt utan att någon skärpning av inkomstskatten

för någon grupp i samband härmed företages.

581229 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.