Sök i Ratio Lex

Betänkande angående den statliga indirekta beskattningen

1958-07-17 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:8, Betänkande angående den statliga indirekta beskattningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

1

Nr B 8

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående avskaffande av varuskatten d glass.

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: B It av herr Franzén m. fl. och II: B 9

av herr Börjesson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att

varuskatt å glass från och med den 1 september 1958 icke vidare må uttagas»;
2)

de likalydande motionerna I: B 144 av herr Yngve Nilsson m. fl. och

II: B 184 av herr Eliasson i Moholm m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

måtte besluta avskaffa varuskatten å glass fr. o. m. den 1 augusti 1958 samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig lagtext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna II: B 9 och II: B 184.

Enligt 1 § förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt skall för

vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, erläggas

varuskatt, där varan tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för

vidare bearbetning eller ock införes till riket. I nämnda förteckning är upptagna

choklad- och konfityrvaror samt kemisk-tekniska preparat i den mån

de är att hänföra till vissa angivna varugrupper. I fråga om gruppen chokladoch

konfityrvaror kan beskattningen sägas väsentligen omfatta sötsaker och

glass samt pulver och tabletter för beredning av läskedrycker.

Bestämmelserna i förordningen om varuskatt är icke tillämpliga å bl. a.

glasspulver eller färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar

avsedda efterrätter, helt eller delvis bestående av glass.

Skatten skall utgå med viss procent av varans beskattningsvärde. Det

procenttal, som är angivet i den förenämnda varuförteckningen, utgör för

choklad- och konfityrvaror 65 procent.

Enligt 3 § varuskattcförordningen är en varas beskattningsvärde i regel

lika med det lägsta pris, som den skattskyldige betingar sig vid försäljning

av varan i större poster till återförsäljare, varuskatten icke inberäknad

i priset.

Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 8

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

I ett den 11 april 1957 avlämnat betänkande angående den statliga indirekta

beskattningen (SOU 1957:13) har 1952 års kommitté för indirekta

skatter bl. a. framhållit önskvärdheten av att en vara inte beskattas högre

än en annan, om inte särskilda motiv härför finns. Dylika motiv har kommittén

ansett föreligga beträffande sådana varor, som enligt utbildad praxis

ansetts böra beskattas i särskild ordning, såsom spritdrycker, maltdrycker,

tobak samt motorfordon och motorbränslen. Beträffande dessa varor föreslår

kommittén alltså inte någon förändring.

För övriga varor, som nu är föremål för beskattning, förutsätter kommittén,

att den särskilda beskattningen skall upphöra. I fråga om vissa av dessa

varor, för vilka skatteintäkterna uppgår till betydande belopp, har kommittén

ansett frågan om ett bibehållande av särbeskattningen böra prövas först

i samband med att storleken av den generella indirekta skatten fastställes.

Även för det fall att en allmän indirekt beskattning inte skulle komma till

stånd har kommittén verkställt en översyn av den nu gällande indirekta beskattningen.

Kommittén har därvid -—- jämte det kommittén granskat utformningen

ur teknisk synpunkt av de olika skatterna — även ansett sig

oförhindrad att ompröva det skattepliktiga området. Härvid har kommittén

funnit, att mot flera av de nu gällande punktskatterna skilda motiv kan anföras

för skatternas avskaffande eller skattesatsernas sänkning. Så är förhållandet

i fråga om varuskatterna å glass, tandvårdsmedel och pälsar, men

också för en del av de områden, som träffas av gällande försäljningsskatt,

t. ex. mattor och vissa grammofonskivor m. m. Då emellertid ett hänsynstagande

till dessa motiv och ett konsekvent genomförande av därav föranledda

ändringar skulle medföra ett väsentligt inkomstbortfall för staten, har

kommittén funnit, att denna bedömning bör ske i samband med en prövning

av statens inkomster och utgifter. Kommittén har således ansett sig i

denna del böra begränsa sina förslag till att avse av rent skattetekniska skäl

motiverade ändringar. Även av sådana skäl motiverade ändringar måste i de

fall de medför inkomstbortfall i sista hand vägas mot andra angelägna ändringar

på beskattningens område.

Beträffande varuskatten å glass har 1952 års kommitté för indirekta skatter,

under åberopande av svårigheterna att kontrollera en beskattning å

glass, uttalat att omständigheterna talar emot ett bibehållande av en särbeskattning

å glass vare sig en allmän varuskatt införes eller nuvarande indirekt

beskattning i stort sett kvarstår oförändrad. Vidare anföres i förevarande

hänseende följande.

Reglerna om beskattningsvärdets bestämmande måste vid en värdebeskattning

av glass bli så komplicerade, att glass även ur denna synpunkt

måste anses mindre lämpad såsom skatteobjekt. Framför allt gäller detta

vissa s. k. extra kylkostnader, till vilka hänsyn måste tas vid beskattningsvärdets

bestämmande. Med extra kylkostnader förstås avskrivning av samt

reparations- och underhållskostnader för kylrum, kylskåp och kvlboxar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958 3

hos återförsäljare ävensom kostnader för s. k. packis, för transport av

torris och för kylanordningar för transport av glass. Kostnader av sådant

slag åvilar i allmänhet eljest köparen och borde alltså inte ingå i tillverkarens

pris. Då inom glassbranschen av olika skäl tillverkarna har påtagit

sig dessa kostnader, har det ansetts rimligt, att de får avdragas vid beskattningsvärdets

bestämmande. De regler, som utformats i fråga om detta avdrag,

kan emellertid inte bli rättvisande men komplicerar det oaktat i hög

grad skatteberäkningen.

Några av de anmärkningar, som kan framställas mot glassbeskattningen

i dess nuvarande utformning, skulle bortfalla, om beskattningen omlades till

en literbeskattning. Detta förutsätter emellertid, att även dessertglassen indrages

under beskattning, eftersom skatteproblemen i händelse av skattefrihet

för dessertglassen skulle bli större vid en literbeskattning än vid en

värdebeskattning. En utvidgning av skatten till dessertglassen skulle emellertid

medföra, att antalet skattskyldiga skulle öka högst väsentligt, då härigenom

flertalet restauranger och konditorier samt ett stort antal matserveringar

skulle bli skattskyldiga. Kontrollarbetet med en sålunda utvidgad

beskattning skulle bli så betydande i förhållande till skatteintäkterna, att

kommittén inte är beredd att tillstyrka en dylik utvidgning av det skattepliktiga

varuområdet.

Nämnda betänkande har sedermera varit föremål för remissbehandling,

därvid de myndigheter och organisationer, som yttrat sig i frågan, tillstyrkt

kommitténs förslag i förevarande del.

Frågan om upphävande av varuskatten för glass har varit föremål för

riksdagens behandling åren 1953, 1954 och 1956—1958 i anledning av väckta

motioner i ämnet. Motionerna vid 1953 års riksdag syftade till att s. k. gräddglass

skulle vara undantagen från varubeskattningen, vilket emellertid av

kontrolltekniska skäl icke kunde ernås annorledes än genom att beskattningen

av all glass upphävdes. Motionerna behandlades av 1953 års bevillningsutskott,

som i sitt av riksdagen godkända betänkande nr 41 avstyrkte

motionerna under hänvisning till pågående utredning om den indirekta beskattningen

genom 1952 års kommitté för indirekta skatter.

I motioner vid 1954 års riksdag anfördes bl. a. att frågan om skattefrihet

för glass vore en fråga dels om ett inhemskt livsmedel skulle betraktas som

en lyxvara och dels om en mejeriprodukt skulle vara föremål för avsättningshämmande

beskattning. Frågan om skattefrihet borde därför avgöras

utan att 1952 års skattekommittés förslag avvaktades. I betänkande nr 21

avstyrkte bevillningsutskottet motionerna och anförde bl. a., att det icke

borde ifrågakomma, att riksdagen utan att avvakta förslag från 1952 års

kommitté för indirekta skatter toge ståndpunkt i frågan att slopa beskatt

ningen av ett varuslag, som varit underkastat beskattning, sedan varuskatten

infördes år 1941. I enlighet med utskottets hemställan föranledde motionerna

ingen riksdagens åtgärd.

I de vid 1956 års riksdag väckta motionerna framhölls bl. a., att det

måste anses oriktigt, att gräddglassen, som vore att anse som ett synnerli
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

gen högvärdigt livsmedel, bleve föremål för beskattning. Den hårda beskattningen

av glass verkade i hög grad begränsande på konsumtionen. Nuvarande

bestämmelser medförde vidare en gränsdragning, som måste betecknas

som helt omotiverad. Skatt utginge nämligen inte för glass, som färdigställts

för hushåll, restauranger eller matserveringar och som vore avsedd för efterrätter.

Konsekvensen härav hade blivit, att en väsentlig del av den inom

landet framställda glassen inte bleve beskattad. Motionärerna hänvisade vidare

till att statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation

vid prisöverenskommelsen den 16 mars 1955 förutsatt, att så skulle ske!

I en protokollsanteckning till nämnda överenskommelse anfördes: »Nämnden

och delegationen anser det angeläget, att den varuskatt, som nu utgår

för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter), snarast möjligt

borttages.» Efter detta ställningstagande synts varuskatten på glass snarast

böra borttagas, vilket borde kunna ske utan att avvakta slutbetänkandet från

1952 års kommitté för indirekta skatter. I betänkandet nr 44 avstyrkte bevillningsutskottet

bifall till motionerna, varvid utskottet anslöt sig till den

ståndpunkt, som 1953 och 1954 års riksdagar intagit i förevarande fråga.

Vid 1957 års riksdag framfördes i väckta motioner i huvudsak samma synpunkter

på frågan som i motionerna vid 1956 års riksdag.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 50 avstyrkte bevillningsutskottet

bifall till motionerna och anförde därvid bl. a. följande.

Som 1952 års kommitté framhållit bör innan en ändring i punktbeskattningen

vidtages denna ändring vägas mot andra angelägna ändringar på beskattningens

område. Härvidlag kan man inte underlåta att fästa avseende

vid storleken av det skattebortfall som staten skulle åsamkas genom ändringen.

Statens intäkter av glassbeskattningen, som år 1951 utgjorde drygt

4 miljoner kronor, har under senare år varit i stadigt stigande och har för

år 1955 beräknats uppgå till 10,5 miljoner kronor och för år 1956 till åtminstone

12 miljoner kronor. Av angivna belopp belöper nu mer än hälften

å gräddglassen. Det skattebortfall det här rör sig om får sålunda anses vara

av icke ringa betydelse. Prnligt utskottets mening talar flera skäl för att

åtgärder vidtas för att verkställa den av 1952 års kommitté av rent skattetekniska

skäl ifrågasatta avvecklingen av skatten å glass, men detta bör

— i enlighet med kommitténs uppfattning — ske i ett läge då statens inkomster

och utgifter bättre kan överblickas än vad för närvarande är fallet.

Frågan om avskaffande av skatten å gräddglass var även föremål för prövning

vid 1958 års A-riksdag i anledning av motionsvis framställda yrkanden

i ämnet. Motionerna avstyrktes av bevillningsutskottet i betänkande nr 8,

som godkändes av riksdagen. Utskottet yttrade bl. a.

I enlighet med vad från utskottets sida uttalades vid frågans behandling

vid 1957 års riksdag, bör valet därför stå mellan att bibehålla nuvarande

beskattning av glass och att helt avskaffa densamma. Liksom 1952 års kommitté

anser utskottet starka skäl tala för ett upphävande av skatten å glass.

Emellertid kan man inte — allra minst i nuvarande statsfinansiella läge —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958 5

underlåta att fästa avseende vid det förhållandet att ett inte obetydligt skattebortfall

skulle bli följden av en sådan åtgärd. Intäkterna av skatten å glass,

som under senare år visat en inte oväsentlig ökning, beräknas av kontrollstyrelsen

för år 1957 uppgå till omkring 14 milj. kr., varav mer än hälften

hänför sig till gräddglassen. Härtill kommer att nya eller ökade indirekta

skatter på sistone genomförts eller aktualiserats, varför frågan om glassbeskattningen

kommit i ett delvis annat läge än tidigare. Det bör enligt utskottets

mening inte ifrågakomma att samtidigt som andra varuslag drabbas av

en skärpt beskattning upphäva skatten å glass.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I motionerna I :B 11 och II:B9 erinras om att beskattningen

av glass medfört, att allt flera fabrikanter slutat använda högklassiga mjölkprodukter

i tillverkningen och i stället övergått till andra fettämnen, såsom

fettemulsion, samt vatten. Denna utveckling är givetvis att beklaga, eftersom

det måste vara önskvärt, att glassens kvalitet blir så hög som möjligt. Särskilt

anmärkningsvärt är att även gräddglassen beskattas. Härigenom minskas

den inhemska användningen av svenska mjölkprodukter, som härigenom

måste exporteras, ofta till ofördelaktiga priser. Sverige är det enda land i

Europa, där gräddglassen inte klassificeras som mejeriprodukt. Slopande av

skatten på gräddglass skulle vara en betydelsefull åtgärd mot jordbrukets

avsättningskris. Statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation

förutsatte också i sin prisöverenskommelse den 16 mars 1955, att

varuskatten på gräddglass skulle borttagas. Tidigare har emot detta invänts

att slopande av skatten på enbart glass skulle medföra vissa kontrolltekniska

svårigheter. Motionärerna föreslår emellertid nu i likhet med 1952

års kommitté för indirekta skatter att glassbeskattningen över huvud taget

avskaffas. Förslaget kan väntas medföra ett inkomstbortfall för staten med

ca 14 milj. kr. per år. I nuvarande statsfinansiella läge kan man givetvis inte

bortse från detta. Den gynnsamma inverkan, som slopande av glasskatten

skulle få för avsättningen av jordbrukets mjölkproduktion, måste emellertid

tillmätas väsentligt större betydelse.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: B 144 och II: B 184 anföres

bl. a. I proposition nr 198 i år framhölls att om avsättningen av smör på

utlandsmarknaden helt omöjliggjordes, borde det »ankomma på statsmakterna

att med alla till buds stående medel skaffa utrymme för inhemskt

smör på hemmamarknaden». Enligt tillgängliga uppgifter är det för närvarande

möjligt att exportera smö; endast till England, som kvoterar importen.

Av nu förefintligt överskott om ca 20 000 ton kan därför endast exporteras

ca 5 000 ton. Den situation, som avsågs i berörda proposition nr

198, får således nu anses vara för handen, vilket också framhållits av jordbruksnämnden

i skrivelse den 16 juni i år. Mot bakgrunden härav är det

enligt motionärernas mening nödvändigt att vidta alla de åtgärder som kan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

anses medföra att situationen på smörmarknaden lättas. Som komplement

till de åtgärder, som kan föranledas av proposition nr B 39 angående vissa

åtgärder på grund av situationen på smörmarknaden, bör således skatten på

gräddglass slopas från och med den 1 augusti. Då det av kontrolltekniska

orsaker inte är möjligt att slopa skatten enbart för gräddglass, bör all glassbeskattning

avskaffas.

Utskottet

Unligt förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt utgår skatt för glass,

liksom för andra skattepliktiga choklad- och konfityrvaror, med 65 procent

av varans beskattningsvärde. Från skatteplikt undantas bl. a. färdigställda,

för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda efterrätter som helt

eller delvis består av glass. Glass, som försäljes till konsumenter i särskild

törpackning, är att anse som dessertglass och därmed undantagen från

skatteplikt, om förpackningen innehåller minst y3 liter glass. Skatteplikt

inträder först då dessertglass av återförsäljare delas i portioner om mindre

än y3 liter.

I de förevarande motionerna har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att varuskatt inte vidare skall uttas å gräddglass. Tidpunkten för avskaffandet

har i motionerna I:B144 och II: B 184 angivits till den 1 augusti

och i motionerna I:B It och II:B 9 till den 1 september i år.

Enligt vad som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har 1952 års

kommitté för indirekta skatter i sitt år 1957 avgivna betänkande funnit

skilda omständigheter tala för ett avskaffande eller en sänkning av flera av

de nu utgående punktskatterna, vare sig en allmän indirekt beskattning

införes eller nuvarande beskattning kvarstår i oförändrad omfattning. Kommittén

har sålunda ansett, att varuskatten å glass liksom å vissa andra

varuslag av rent skattetekniska skäl bör upphävas. Härvid har kommittén

emellertid understrukit, att de ifrågasatta ändringarna, i de fall då de medför

inkomstbortfall, i sista hand måste vägas mot andra angelägna ändringar

på beskattningsområdet. Avgörande för kommitténs ställningstagande i

frågan har varit att kontrollen av glassbeskattningen stöter på betydande

svårigheter.

Såsom huvudmotivering för motionsyrkandena har anförts att ett upphävande

av skatten å glass skulle kunna öka användningen vid glasstillverkningen

av svenska mjölkprodukter och därigenom bidraga till att förbättra

situationen på smörmarknaden. Vidare har i motionerna åberopats

de av 1952 års kommitté för indirekta skatter anförda skälen mot beskattningen.

Utskottet vill till en början något uppehålla sig vid den första delen av

motionärernas argumentering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

i

Enligt vad utskottet inhämtat användes vid glasstillverkningen årligen

uppskattningsvis 1 000—1 200 ton smör. Härmed bör jämföras den beräknade

totala årsproduktionen av smör inom riket, ca 90 000 ton. Med hänsyn

till de speciella förhållanden, som påverkar konsumtionen av skattepliktig

glass, är det tveksamt om cn avveckling av skatten kan tänkas i någon

nämnvärd utsträckning bidraga till att den pågående ökningen av denna

konsumtion sker i snabbare takt än eljest. Enligt utskottets uppfattning

finns knappast fog för ett antagande, att ett slopande av glassbeskattningen

skulle medföra att konsumtionen av gräddglass skulle bli av en sådan storleksordning

att avsättningssvårigheterna för smörproducenterna blev nämnvärt

mindre. Härvidlag torde en minskning av prisspänningen mellan smör

och vegetabiliska fetter ha större betydelse.

Om enbart beskattningen av gräddglass avskaffades, skulle av allt att

döma användningen av smör vid glasstillverkningen öka i viss omfattning.

Som motionärerna själva påpekat och från riksdagens sida vid flera tillfällen

framhållits skulle emellertid en dylik åtgärd ytterligare försvåra

kontrollen av glassbeskattningen och den bör därför enligt utskottets mening

inte vidtagas.

Det sagda innebär inte att utskottet i princip ställer sig avvisande till

tanken på ett upphävande av skatten å glass, utan utskottet delar den tidigare

från riksdagens sida uttalade meningen att denna beskattning av skattetekniska

skäl bör avvecklas. I betraktande av att glassbeskattningen för

närvarande torde tillföra staten inkomster till ett inte obetydligt belopp, ca

14 miljoner kronor, ett belopp som av allt att döma tenderar att öka, bör

avvecklingen emellertid ske i ett mindre pressat statsfinansiellt läge än det

nuvarande. Hänsyn bör även tas till att under våren nya varuslag — varibland

även socker, som får anses vara ett mer oumbärligt livsmedel än

glass — träffats av indirekt beskattning. Huruvida frågan om skatten å

glass kan komma att aktualiseras under höstens förhandlingar om

priserna på jordbrukets produkter, saknar utskottet möjlighet att bedöma.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de föreliggande motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I:B It av herr Franzén

in. fl. och II:B 9 av herr Börjesson in. fl. samt de likalydande

motionerna I:B 144 av herr Yngve Nilsson in. fl. och II :B

184 av herr Eliasson i Moholm in. fl. angående avskaffande

av varuskatten å glass icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson,

* Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Yngve Nilsson,

Kronstrand och Alvar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Vigelsbo, Kärrlander,

Magnusson i Borås, Ericsson i Kinna, Gustafson i Göteborg, Andersson i

Essvik, Stenberg, fru Holmqvist* och herr Kristenson i Göteborg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer

I) av herrar Gustaf Elof sson, Yngve Nilsson, Alvar Andersson, Nilsson

i Svalöv, Vigelsbo och Magnusson i Borås, vilka under åberopande av innehållet

i de likalydande motionerna I: B It av herr Franzén m. fl. och II: B 9

av herr Börjesson m. fl. samt I: B 144 av herr Yngve Nilsson m. fl. och II:

B 184 av herr Eliasson i Moholm m. fl. ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte med bifall till motionerna I:B144

och II: B 184 och i anledning av motionerna I: B 11 och II:

B 9 antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas, att den vid förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt

fogade förteckningen över varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

skall erhålla den ändrade lydelse som framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1958.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 1958

9

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga till

nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr

Varuslag

Skattesats,

procent av

beskattnings- värdet

ur 298—302

Choklad-och konfityrvaror, hänförliga till följande varu- grupper:

choklad eller---eller sötningsmedel;

med socker---av läskedrycker................

65

Anm. Bestämmelserna i förordningen om varuskatt

äro icke tillämpliga å följande varor, nämligen ka- kaopulver (med eller utan tillsats av socker eller

sötningsmedel), s. k. fastlagsmassa, tårtor, bakel- ser, tebröd och liknande bakverk. Vad nu sagts

gäller även om bakverket är tillsatt eller belagt

med eller däri på annat sätt ingår choklad eller

andra varuskattebelagda varor eller socker, under

förutsättning dock att varan bibehållit karaktären

av tårta, bakelse, tebröd eller liknande bakverk.

II) av herrar Kronstrand, Gustafson i Göteborg och Stenberg, vilka ansett

att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt förordningen--— (= utskottet s. 6 rad 7 uppifrån — rad 4

nedifrån) ■— --mot beskattningen.

Utskottet vill till en början framhålla, att i princip enighet synes råda om

uppfattningen att den nuvarande varuskatten å glass bör avskaffas. Riksdagen

har sålunda tidigare uttalat som sin mening, att denna beskattning

hör avvecklas av skattetekniska skäl. De olika meningar som nu framkommit

har främst knutit sig till vilken tidpunkt, som kan anses vara den lämpligaste

för skattens avveckling, samt vilken betydelse ur synpunkten att

främja avsättningen av svenskt mjölkfett, som kan tillmätas glasskattens

slopande, i avvägning mot andra åtgärder som kan vidtagas från samhällets

sida i samma syfte. Skäl kan anföras för uppfattningen att frågan om upphävande

av skatten å glass naturligen bör upptagas till prövning i samband

med de i slutet av året förestående förhandlingarna rörande de jordbruks
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr B 8 år 195$

politiska problemen, då olika åtgärder att främja avsättningen av svenskt

smör och andra mjölkprodukter kan väntas bli prövade i ett sammanhang.

Emellertid ter det sig föga konsekvent att man samtidigt som man genom

statliga åtgärder stimulerar avsättning av svenska mjölkprodukter kvarhåller

en skatt som motverkar konsumtionen av dessa produkter. Utskottet

anser därför, att de övervägande skälen talar för att skatten avskaffas redan

nu. Utskottet föreslår att skatten å glass slopas från och med den 1

augusti 1958. Skattebortfallet i anledning härav kan beräknas till 13 milj.

kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av de likalydande motionerna

I: B 11 av herr Franzén m. fl. och II: B 9 av herr Börjesson

m. fl., samt de likalydande motionerna I:B144 av

herr Yngve Nilsson m. fl. och II: B 184 av herr Eliasson i

Moholm m. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av den vid förordningen den 25 maj

1941 (nr 251) om varuskatt fogade varuförteckningen

Härigenom förordnas---(= lagtexten i reservation I)---lik
nande

bakverk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.