Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

1958-07-17 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1958 B:9, Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

1

Nr B 9

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om sänkning av bolagsskatten

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta, av

utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: B 29 av herr Hagberg m. fl. och II: B 34

av herrar Cassel och Darlin, vari hemställts, att riksdagen måtte antaga följande
-

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2 mom. förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas att 10 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om

statlig inkomstskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska —---1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar ävensom

för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank,

Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för försäkringsanstalter, -— —- — inkomsten; samt

d) för andra skattskyldiga än dem som avses i 1 mom. eller under a), b)

eller c) här ovan:

femton procent av den beskattningsbara inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna under a) och c) här ovan skall iakttagas

alt, därest försäkringsanstalt driver jämväl annan försäkringsrörelse

än livförsäkringsrörelse, skatten skall beräknas enligt bestämmelsen under

c) allenast beträffande den del av anstaltens beskattningsbara inkomst, som

efter förhållandet mellan den skattepliktiga nettointäkten av livförsäkringsrörelsen

och anstaltens sammanlagda skattepliktiga nettointäkt belöper å

livförsäkringsrörelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1959.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 7 samt. Nr B 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

II) de likalydande motionerna I: B 175 av herr Aastrup m. fl. och II: B 229

av herr Kollberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

den extra bolagsskatten slopas och att således 10 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt — i fråga om skatten för aktiebolag, ekonomiska

föreningar m. m. — gives den lydelse som författningsrummet hade före

den genom KF den 3 juni 1955 (nr 300) vidtagna ändringen att gälla den

skatt som skall påföras enligt 1959 års taxering.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till de vid årets förra riksdag väckta motionerna II: 324 och

II: 325.

Genom beslut av 1955 års riksdag vidtogs en av konjunkturpolitiska skäl

betingad höjning av den statliga inkomstskatten för vissa juridiska personer.

Beslutet innebar att skatten höjdes för aktiebolag från 40 till 45 procent

vid 1956 års taxering och 50 procent fr. o. in. 1957 års taxering samt

för ekonomiska föreningar från 32 till resp. 36 och 40 procent.

Såsom motivering för den provisoriska skärpningen av vinstbeskattningen

anförde departementschefen i propositionen nr 190 år 1955 angående komplettering

av riksstatsförslaget för 1955/56, att en dylik skärpning låg i

linje med det tidigare redovisade behovet av en ytterligare dämpning av expansionstendenserna

i näringslivet. Departementschefen erinrade om att

genom de ändrade regler för företagsbeskattningen — som samma år antagits

av riksdagen — minskades företagens möjligheter att i högkonjunktur

genom anstånd med beskattningen av den faktiska årsvinsten vinna likviditetsförstärkningar.

De nya reglerna tillskapade även genom sin konstruktion

förutsättningar för en av konjunkturläget betingad variation i utrymmet

för vinstreglerande dispositioner eller med andra ord för ett system

varigenom underlaget för skatteberäkningen kunde i viss omfattning varieras.

Bevillningsutskottet, som i sitt betänkande nr 52/1955 vid sin bedömning

av frågan tog fasta på den provisoriska karaktären av lagstiftningen, anslöt

sig för sin del till den av departementschefen redovisade uppfattningen om

behovet av en dylik åtgärd. Med de starka inflationistiska spänningar som

för det dåvarande syntes råda i den svenska samhällsekonomin ansåg utskottet

det motiverat att de tidigare vidtagna åtgärderna i kreditåtstramande

syfte kompletterades med en tillfälligt skärpt vinstbeskattning.

Av innehållet i de föreliggande motionerna må här återges följande.

I de likalydande motionerna I: B 29 och II: B 34 hänvisas beträffande motiveringen

till den vid 1958 års A-riksdag väckta motionen 11:325. Däri

konstateras, att produktionsökningen inom landet, vare sig man ser endast

på industriproduktionen eller på den samlade bruttonationalprodukten, under

1950-talet undergått en väsentligt mindre ökning per år än under t. ex.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutsl ottels betänkande nr B tf år 1958

3

femårsperioden 1946—1951. För bruttonationalprodukten har den genomsnittliga

årliga ökningen varit föga mer än hälften av vad den var under

nyssnämnda efterkrigsperiod. Det konstateras också att den minskade produktionsökningen

åtminstone till tiden sammanfaller med den serie av åtgärder

som från statsmakternas sida vidtagits för att skärpa företagsbeskattningen.

Motionärerna har den uppfattningen att det även föreligger ett

direkt orsakssammanhang.

Den senaste skärpningen för företagen på den direkta beskattningens

område företogs 1955. Då höjdes den statliga skatten för aktiebolag och

ekonomiska föreningar med 25 %. Finansministern har räknat med, att

denna skatteökning skulle föranleda en inkomstökning för staten på 275

milj. kr. Sedan taxeringsutfallet för taxeringsåret 1957 numera är klart,

torde man kunna konstatera att finansministerns beräkningar varit alldeles

för optimistiska. I följande sammanställning återges för taxeringsåren

1953—1957 dels den för svenska aktiebolag framkomna beskattningsbara

inkomsten, dels den på grundval härav uträknade statsskatten.

Taxeringsår Beskattningsbar Uträknad

inkomst skatt

milj. kr. milj. kr.

1953 ...................... 2 128 835

1954 ...................... 2 413 943

1955 ...................... 2 646 1 046

1956 ...................... 2 623 1 156

1957 ...................... 2 294 1 118

Skatteskärpningen för aktiebolagen trädde i princip i kraft den 1 juli

1955. Dess första verkningar kan alltså utläsas ur siffrorna för taxeringsåret

1956. Helt har höjningen slagit igenom för taxeringsåret 1957. Det

framgår av sammanställningen, att en förhållandevis ganska betydande ökning

av den beskattningsbara inkomsten förelegat under de två närmaste

inkomståren före 1955. Sedan dess har den beskattningsbara inkomsten

nedgått, i särskilt hög grad för inkomståret 1956. Den uträknade skatten

har därigenom kommit att ökas väsentligt mindre än skattesatsen skulle

kunnat föranleda. Taxeringsåret 1957 ligger sålunda den uträknade skatten

endast 72 milj. över siffran för taxeringsåret 1955. Denna ökning motsvarar

7 % på 2 år. Det är ovisst om man behövt räkna med nämnvärt lägre intäkt

för statsverket om aktiebolagsskatten inte höjts.

Motiveringen för de olika skärpningarna av företagsbeskattningen har

varit att de skulle medverka till ekonomisk stabilitet. Då levnadskostnaderna

i Sverige sedan 1950 stigit med mer än 40 procent har den förda skattepolitiken

uppenbarligen misslyckats när det gällt att bevara penningvärdet.

Utöver att verka starkt dämpande på produktionsökningen och därmed på

möjligheterna till standardökning har skatteskärpningarna åstadkommit en

högst betydande omkostnadsökning för det svenska näringslivet. Främst

har detta påverkat exportindustriernas möjligheter att konkurrera på utlandsmarknaderna,

men även på den inhemska marknaden börjar konkurrensen

utifrån göra sig alltmer gällande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

Då resultatet sålunda blivit i hög grad negativt och då — vad höjningen

av den direkta bolagsskatten beträffar — det även från fiskalisk utgångspunkt

inte torde ha uppstått någon egentlig vinst, bör det vara högst angeläget

att nu ta upp frågan om företagsbeskattningen i dess helhet till ny

prövning. Lättnader på detta område skulle verksamt kunna bidraga till

att dämpa inflationstendenserna i vårt samhälle. De skulle även bidraga till

att minska de risker för sysselsättningen som nu börjar skönjas. Såsom en

första åtgärd i riktning mot en lindring av företagsbeskattningen förordar

motionärerna en återgång till de skattesatser för aktiebolag och ekonomiska

föreningar som gällde innan skärpningen 1955, alltså en sänkning till 40

procent för aktiebolag och 32 procent för ekonomiska föreningar. Motionärerna

finner det sannolikt att inkomstminskningen för staten i vart fall inte

kommer att uppgå till 80 miljoner kronor för helt år.

Som stöd för yrkandet i de likalydande motionerna I: B 175 och II: B 229

åberopas den motivering, som framlades i motionen 11:324 till årets förra

riksdag. Därvid framhålles att den sakkunniga expertisen ansett att den

extra bolagsskatten som konjunkturpolitiskt medel är helt förfelad. För att

försöka ge den extra bolagsskatten ett försonande drag har den alltifrån

genomförandet betecknats som tillfällig. Tidigare budgetår har intäkterna

av skatten också i syfte att markera dess tillfälliga karaktär avförts ur statsbudgeten

och avsatts på särskilt konto i riksbanken. Nu föreslår emellertid

finansministern, att någon avsättning av skattens intäkter på särskilt konto

inte skall äga rum, utan att skatten tills vidare skall behandlas som en ordinär

statsinkomst. Skatten är med andra ord på samma väg som så många

andra »tillfälligt» genomförda skatter.

Den förhöjda skattesatsen har väsentliga negativa verkningar främst i

följande viktiga avseenden. Den verkar höjande på kostnadsläget inom produktionen.

Därmed försvagar den företagens konkurrenskraft gentemot utlandet.

Räntabiliteten pressas nedåt. Produktionsavkastningen blir lägre än

vad den eljest skulle ha blivit. Detta får i sin tur återverkningar i negativ

riktning på skatteunderlag hos såväl företag som deras anställda. Den höga

skattesatsen har dessutom i och för sig en tendens att pressa ner de till

beskattning redovisade vinsterna. Detta sker vidare till priset av snedvridna

konkurrensförhållanden mellan olika finansieringssätt och kapitalförsörjningsmetoder

till skada för kapitalmarknaden i dess helhet. Ur allmänekonomiska

synpunkter talar med andra ord de övervägande skälen klart

mot den extra bolagsskatten.

Återstår så de stats finansiella synpunkterna. Dessa står givetvis i intimt

samband med de förut berörda allmänekonomiska. Som kostnadselement

och genom sina skadliga återverkningar på kapitalmarknaden verkar extraskatten

som en broms på produktionsutvecklingen och på skatteunderlagets

utveckling. Härtill kommer så den förhöjda skattesatsens tendens att i rådande

skattesystem i och för sig pressa ner de till beskattning redovisade

vinsterna.

Produktionsutvecklingen inom den svenska industrien har under senare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B !) år 1958

5

år visat en stagnerande och t. o. in. något vikande tendens, ökningstakten

har varit lägre än tidigare. Av stort intresse för bedömande av den här diskuterade

frågan om den extra bolagsskattens inverkan på skatteunderlag och

till beskattning redovisade vinster är dessutom att se, hur aktiebolagens

beskattningsbara inkomster utvecklat sig under åren efter den förhöjda

skattesatsens genomförande. Trots att industriproduktionen visat någon

årlig ökning — ehuru lägre än tidigare — har de beskattningsbara inkomsterna

minskat från 1954 till 1955 med 0,9 % och från 1955 till 1956 med

12,5 %. En väsentlig nedgång i skatteunderlaget har sålunda inträffat. Den

höjda skattesatsen till trots uppgår ökningen i statens inkomster av bolagsskatten

sedan 1954, det senaste året före skattesatsens höjning, endast till

72 milj. kr.

Denna nedgång i det totala skatteunderlaget för företagen torde till stor

del finna sin förklaring i följande omständigheter.

Det senast redovisade skatteunderlaget för aktiebolag m. fl. juridiska

personer — • för verksamhetsåret 1956 — visade ett sammanlagt belopp av

2 294 milj. kr. Räknat på ett med fyra procent förhöjt skatteunderlag skulle

extra bolagsskatten f. n. ge ca 240 milj. kronor. För att bolagsskatten skall

ge samma intäkter vid 40 procents uttag som vid 50 procent, måste skatteunderlaget

öka med 25 procent. Det torde inte vara orealistiskt att räkna

med att ett avskaffande av extra bolagsskatten kommer att leda till att

skatteunderlaget relativt snabbt åter uppnår i varje fall 1955 års nivå. Det

skulle betyda att drygt hälften av intäkterna av extra företagsskatten skulle

omedelbart återvinnas för helt år räknat. Det bör observeras, att företagens

intresse att verkställa vinstdispositioner med hänsyn till den tillfälligt förhöjda

skattesatsen skulle bortfalla. Uppskattningsvis torde skattebortfallet

med hänsyn tagen till här berörda olika faktorer och till den kraftigt höjda

kvarskatteräntan för nästa budgetår kunna beräknas till ca 100 milj. kronor.

Denna kalkyl bygger alltså även på förutsättningen att beslut om skattens

slopande fattas vid innevarande riksdag med verkan fr. o. m. taxeringen

år 1959. På längre sikt torde eu återgång till den tidigare gällande skattesatsen

av 40 procent rent av ställa sig gynnsammare för statskassan än ett

bibehållande av nuvarande 50-procentsnivå.

Utskottet

Utskottet vill till eu början framhålla atl konjunkturbilden i dagens läge

är en helt annan än år 1955, då den skärpta beskattningen av aktiebolag och

ekonomiska föreningar genomfördes. Den högkonjunktur som rått under

de senaste åren har påtagligt mattats. Som framhållits i statsverkspropositionen

R är det tydligt att produktionsutvecklingen under innevarande år

hl ir av blygsammare omfattning än under de närmast föregående åren. Den

senaste tidens ekonomiska utveckling samt de aktuella utvecklingstendenserna

understryker betydelsen av att sådana åtgärder vidtages som kan vara

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

särskilt ägnade att främja produktionen. Den extra företagsbeskattningens

avskaffande är enligt utskottets uppfattning en sådan åtgärd. Den verkar

sänkande på kostnadsläget inom företagen och stärker därigenom dessas

konkurrenskraft gentemot utländska företag, såväl på utlandsmarknaderna

som inom landet. Särskilt mot bakgrunden av de påtagliga avmattningstendenserna

i utlandet samt den befarade nedgången i den svenska valutareserven,

utlöst av avsättningssvårigheter för svenska företag, anser utskottet

en återgång till den tidigare skattesatsen motiverad.

Av det anförda framgår att utskottet anser att de motiv, från konjunkturpolitiska

synpunkter, som år 1955 anfördes för den då vidtagna höjningen

av bolagsskatten, inte föreligger i dagens läge. Tvärtom torde beskattningen

avsevärt minska företagens möjligheter att vidtaga en för samhället i dess

helhet önskvärd omställning i ett mer pressat konjunkturläge. Att under sådana

omständigheter vidmakthålla en beskattning, som uttryckligen förklarats

skola vara provisorisk, anser utskottet inte försvarbart.

Den statsfinansiella effekten av höjningen av bolagsskatten beräknades i

proposition nr 196/1955 bli eu ökning av statsskatten enligt 1956 års taxering

med ungefär 125 miljoner kronor och enligt 1957 års taxering med omkring

250 miljoner kronor, varav i runt tal 200 miljoner kronor kunde väntas

inflyta under budgetåret 1955/56.

Det torde emellertid stå klart att det statsfinansiella utbytet av den förhöjda

skattesatsen i verkligheten blivit icke oväsentligt mindre än beräknat.

Utvecklingen gav nämligen ett helt annat utslag beroende på att företagens

ledovisade beskattningsbara belopp nedgick kraftigt. För inkomståret 1957

torde visserligen en viss återhämtning ha inträtt men påtagliga risker finns

alt det för innevarande år återigen blir ett sämre utfall än vid 1958 års taxering.

Det förefaller emellertid troligt att företagen i största möjliga utsträckning

sökt utnyttja befintliga möjligheter att uppskjuta beskattningen till eu

senare tidpunkt i syfte att få tillgodonjuta en lägre skattesats. Med hänsyn

härtill föreligger anledning antaga att en sänkning av bolagsskatten minskar

bolagens intresse att vidtaga vinstreglerande dispositioner och således

— om vinstutvecklingen inte blir särskilt ogynnsam — bidrager till att höja

skatteunderlaget. I vad mån så kan bli fallet är av lätt insedda skäl inte

möjligt att närmare angiva. Hänsyn bör vidare tas till den produktionsfrämjande

effekt, som en återgång till den tidigare, lägre skattesatsen kan förväntas

få och som påverkar skatteunderlaget i stigande riktning. Utskottet

beräknar skattebortfallet för innevarande budgetår till 100 miljoner kronor.

Den av utskottet förordade återgången till den tidigare skattesatsen innebär

en sänkning av den nu gällande skattesatsen med tjugu procent. I

enlighet med motionärernas yrkande bör denna sänkning i vad gäller uppbörden

ske från och med närmast framförliggande uppbördstermin, vilken

inträffar i september månad detta år. Utskottet framlägger nedan förslag till

särskilda författningsbestämmelser i detta syfte. Då det gäller alt bedöma

effekten i uppbördshänseende härav vill utskottet erinra om det förut påpekade

förhållandet, att företagen såvitt kan bedömas sökt att i största möj
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

7

liga utsträckning utnyttja i lagstiftningen medgivna möjligheter att uppskjuta

beskattningen till en senare tidpunkt i syfte att få tillgodonjuta en

lägre skattesats. Av skäl som angivits i de väckta motionerna kan man vidare

enligt utskottets mening räkna med att skattesatsens sänkning i och för

sig leder till en höjning av skatteunderlaget. Med hänsyn härtill finns det

anledning antaga att nedgången i uppbörden för hela budgetåret kommer

att i stort sett överensstämma med det av utskottet ovan beräknade skattebortfallet

å 100 miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna

I: B 29 av herr Hagberg m. fl. samt II: B 34 av herrar Cassel

och Darlin samt de likalydande motionerna I: B 175 av herr

Aastrup m. fl. och II: B 229 av herr Kollberg m. fl., måtte

antaga

dels det vid motionerna I: B 29 och II: B 34 fogade förslaget

till förordning angående ändrad lydelse av 10 § 2

mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
dels

ock följande

Förslag

till

förordning med bestämmelser om beräkning av den preliminära skatten

vissa år för aktiebolag m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag,

andra juridiska personer än oskifta dödsbon eller familjestiftelser samt andra

svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar må i fråga om

den i hemortskommunen påförda preliminära B-skatt, som förfaller till betalning

under uppbördsterminerna i september och november 1958 samt januari

1959 erlägga preliminär skatt med belopp motsvarande allenast åttio

procent av den i hemortskommunen under uppbördsterminen till betalning

förfallande skatten, avrundat uppåt till helt hundratal kronor.

Vad nu sagts skall ej gälla, då i anledning av jämkning eller preliminär

taxering ny debetsedel utfärdas och den därå upptagna skatten förfaller till

betalning första gången under någon av förenämnda uppbördsterminer. I

sådant fall skall den i den preliminära skatten ingående statliga inkomstskatten

beräknas för annan svensk ekonomisk förening än sambruksförening

till trettiotvå procent av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten och för annan i föregående stycke avsedd skattskyldig till fyrtio

procent av motsvarande inkomst. Därvid skall å debetsedeln antecknas att

den skattskyldige är pliktig att, oberoende av bestämmelserna i föregående

stycke, erlägga preliminär skatt med det å debetsedeln angivna beloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

2 §.

Det åligger länsstyrelsen eller, i stad med egen uppbördsförvaltning, den

lokala skattemyndigheten att å kreditkort avseende preliminär skatt för i

1 § första stycket angiven skattskyldig verkställa den ändring av debiterat

belopp, som svarar mot vad den skattskyldige har att enligt nämnda stadgande

erlägga såsom preliminär skatt.

3 §•

För skatlskyldig, varom i 1 § förmäles, skall preliminär B-skatt, som eljest

skolat beräknas enligt 13 § första stycket uppbördsförordningen, för år

1959 utgå med belopp motsvarande den slutliga skatten enligt 1958 års taxering,

minskad med tjugu procent av den däri ingående statliga inkomstskatten.

Därvid skall dock i den slutliga skatten icke inräknas utskiflningsskatt,

ersättningsskatt eller sådan i uppbördsförordningen icke omnämnd skatt eller

avgift, vilken påförts jämlikt bestämmelse i annan författning.

4 §.

Det åligger lokal skattemyndighet att under senare hälften av augusti

1958 lämna i 1 § första stycket omförmäld skattskyldig skriftlig underrättelse

om bestämmelserna i nämnda stycke.

5 §•

Vad i denna förordning stadgas har ej avseende å försäkringsanstalter,

som uteslutande driva livförsäkringsrörelse.

6 §•

Kungl. Maj :t äger utfärda de närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga

för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1958.

Stockholm den 17 juli 1958

På bevillningsutskottets vägnar:

EDGAR SJÖDAHL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Spetz, Snygg, Gustaf Elofsson*,

Erik Jansson, fröken Ranmark*, herrar Wärnberg*, Wolgast*, Ivronstrand

och Gustaf Henry Hansson; samt

från andra kammaren: herrar Brandt i Olshammar*, Nilsson i Svalöv,

Kollberg*, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås, Ericsson i

Kinna, Gustafson i Göteborg och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958 9

Reservation

av herrar Sjödahl, Snygg, Erik Jansson, fröken Ranmark samt herrar

Wärnberg, Brandt i Olshammar, Allard, Kärrlander, Ericsson i Kinna och

Andersson i Essvik, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse.

I finansplanen i januari tecknade departementschefen en bild av det ekonomiska

läget vid årsskiftet 1957/58, vilken senare kompletterats i den i

statsverkspropositionen B intagna finansplanen. Departementschefen har

därvid understrukit att i den rådande världskonjunkturen inrymmes påtagliga

avmattningstendenser, om vilkas styrka och fortbestånd det är svårt att

göra sig en klar föreställning. Uppbromsningen av aktiviteten synes komma

att bestå en tid framöver. Några klart expansiva faktorer tycks för närvarande

inte kunna skönjas. En ytterligare nedpressning av aktiviteten kan

inte helt uteslutas. Det finns emellertid anledning räkna med att en nedgång

i världskonjunkturen borde bli en till tiden relativt begränsad avmattning

i den föregående utpräglade högkonjunkturen. Avmattningen inom för oss

viktiga avnämarländer och den begynnande krympningen av världshandeln

synes dock redan ha gått så långt, att vår egen export kommer att sjunka.

Departementschefen uttalar vidare att inte minst med hänsyn till vår

knappa valutareserv alla ansträngningar bör göras för afl hålla uppe exporten.

Grundläggande för att detta skall lyckas är att den inhemska kostnadsnivån

inte drivs upp och de ekonomiskt-politiska åtgärderna måste väljas

med insikt härom. Departementschefen understryker att avsättningssvårigheter

för exportindustrin och därav uppkommande arbetslöshet inte kan

lösas genom en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta

skulle bara leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och

försämra vår internationella konkurrenskraft, samtidigt som importen skulle

stimuleras. En uppdriven hemmakonjunktur under en samtidig konjunkturavmattning

för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och

förbruka valutareserven.

Enligt departementschefens uppfattning är läget för närvarande inte sådant

att mera generella konjunkturstimulerande åtgärder bör vidtas. Beredskapen

att möta mera svårartade sysselsättningsstörningar stärks men

lika viktigt är att en fullgod beredskap finns mot ett nytt uppblossande av

en inflationskonjunktur i det läge då utlandskonjunkturen vänder uppåt

igen. Några tecken på en snabb konjunkturuppgång kan visserligen inte för

ögonblicket skönjas i utlandet, men tidigare erfarenheter visar hur snabbt

och oväntat läget kan förändras i en värld som präglas av politisk oro. Redan

i dagsläget finns också många tecken i vår inhemska ekonomi på starka

expansiva krafter, direkt eller indirekt emanerande från konsumtionssidan.

1 sammanhanget nämnes den rekordartade utveckling som bilismen och televisionen

för närvarande undergår. Del är inte svårt atl peka på kvardröjande

latenta inflationshärdar, som gör en oavlåtlig ekonomiskt-politisk

vakthållning nödvändig.

2 Bihang till riksdagens protokoll l!).r>S. 7 samt. AV II 9

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

Utskottet kan ansluta sig till de synpunkter på den ekonomiska politiken

som departementschefen framlagt i finansplanerna i januari och juni.

Enligt utskottets mening ger de avmattningstendenser, som uppträtt och

alltjämt kan befaras i den internationella och svenska konjunkturen, inte

anledning till någon mer genomgripande omläggning av finanspolitiken. Därför

är läget enligt utskottets mening alltför oklart och fyllt av risker för ett

återuppflammande av de inflationistiska tendenserna i den svenska ekonomin.

Därtill står vår ekonomi i starkt beroende av utvecklingen i utlandet,

där läget snabbt kan förändras, särskilt i en tid av så stark politisk oro,

som dagens händelser utvisar.

Vad särskilt gäller företagen vill utskottet i detta sammanhang erinra om

att för dessa vissa lättnader ägnade att främja produktion och investeringar

genomförts. Sålunda har investeringsavgiften avvecklats från och

med 1958 års ingång, vilket bl. a. synes ha fått till effekt en väsentligt ökad

investeringslust i den privata sektorn. Genom återbetalning av förut steriliserade

pris- och konjunkturutjämningsavgifter har åtskilliga företag i år

erhållit en likviditetsförstärkning. Tillstånd att ta i anspråk medel, som

avsatts till investeringsfonder, har meddelats i väsentligt vidgad omfattning.

Slutligen bör nämnas att den i våras genomförda räntesänkningen bidragit

att sänka kostnadsnivån för företagen. Såvitt nu kan bedömas torde dessa

lättnader vara till fyllest för att ge företagen i allmänhet erforderlig stimulans

i nuvarande läge.

Utskottet vill vidare betona önskvärdheten av att driftbudgeten balanseras.

Den i statsverkspropositionen B framlagda driftbudgeten visar ett formellt

överskott å 24 milj. kr., vilket emellertid, om de föreliggande motionsyrkandena

skulle vinna bifall och om hänsyn tas till skattesänkningen vid

inbetalningen av källskatt redan fr. o. m. septemberuppbörden i år, skulle

förbvtas i ett underskott å omkring 200 milj. kr. I detta sammanhang vill

utskottet påpeka att för ett helt budgetår torde den extra bolagsskattens

borttagande innebära en minskning av statsinkomsterna med omkring 250

milj. kr.

Utskottet kan av ovan angivna skäl inte tillstyrka bifall till de föreliggande

motionerna. Den extra bolagsskatten bör således enligt utskottets mening,

med bevarande av dess provisoriska karaktär, tills vidare bibehållas.

Emellertid bör denna skatt sänkas eller avskaffas i ett konjunkturelit läge

av den art, att en sådan åtgärd påkallas, eller då den av statsfinansiella

skäl kan undvaras eller ock kan ersättas av andra statsinkomster. Ett övervägande

av bolagsskattens sänkning bör givetvis, som vid olika tillfällen

framhållits, ske i samband med införandet av en på arbetsgivarbidrag baserad

lagfäst tjänstepensionering.

Under den förra riksdagen detta år har riksdagen antagit förslag om extra

skatteinkomster på inemot 400 milj. kr., väsentligen av den anledningen

att medel måste anskaffas för de ökade utgifterna för försvaret. Denna

av samtliga större partier godkända åtgärd vidtogs därför afl det ansags

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr B 9 år 1958

11

oriktigt att för utgifter av detta slag underbalansera driftbudgeten. Om bolagsskatten

sänkes på sätt motionärerna föreslagit kommer en sådan underbalansering

av driftbudgeten att ske med omkring 200 milj. kr.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: B 29 av herr Hagberg

m. fl. samt II: B 34 av herrar Cassel och Darlin om sänkning

av bolagsskatten; samt

2) att de likalydande motionerna I: B 175 av herr Aastrup

in. fl. och II: B 229 av herr Kollberg m. fl. om sänkning av

bolagsskatten,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

581249

Stockholm 1058. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.