Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien i Norrland.

1958-07-08 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 B:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien i Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoatskottets utlåtande nr B 1 år 1958

1

Nr B 1

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning

rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien

i Norrland.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nr B 38 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. och

nr B 46 i andra kammaren av herr Norén m. fl., har — med åberopande av

motiveringen i de likalydande motionerna I: 67 och II: 92, väckta vid 1958

års förra riksdag — hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte anhålla om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien

i Norrland.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

II: 92.

över motionerna 1: 67 och II: 92 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

utlåtande från domänstyrelsen, kommerskollegium och utredningen

om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i LuossavaaraKiirunavaara

AB till stöd åt utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet

samt berett tillfälle för AB Statens skogsindustiåer, Landsorganisationen,

Sveriges industriförbund och Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund att inkomma med yttrande. Från samtliga, med undantag av

AB Statens skogsindustrier, har svar inkommit. Vid kommerskollegii utlåtande

har fogats yttranden från handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och

Luleå.

I Södra Sveriges skogsindustriutrednings betänkande »Skogsindustriens

utbyggnad» redovisas (s. 13) bl. a. resultatet av en av statens skogsforskningsinstitut

gjord jämförelse mellan, å ena sidan, den framtida årsavverkningen

av barrskog inom övre och mellersta Norrland, beräknad på

grundval av 1953 och 1954 års riksskogstaxeringar, och, å andra sidan,

den verkliga avverkningen under åren 1953/54 och 1954/55 enligt den

stubbinventering som gjorts i samband med sagda taxering. Enligt denna

jämförelse skulle den möjliga årsavverkningen från 5 cm i brösthöjd i

medeltal under den första tioårsperioden efter taxeringen överstiga den

verkliga avverkningen sagda år med 18 %.

Enligt eu annan i betänkandet redovisad sammanställning (s. 124) —

varav utdrag nedan återges — skulle den årliga tillgången av barrvirke

1—1098 58 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr B 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr B 1 år 1958

från 2" i topp inom ifrågavarande område överstiga 1954 års virkesförbrukning

med 10 %.

Gagn virke

Barr-

S:a

Löv-

S:a

Såg-

verks-

Total-

Tall

Gran

virke

virke

virke

virke

avfall

summa

(kvantiteterna a

tigivna

1 000

m3f ub)

Årlig tillgång......

Summa förbrukning

1954 ...........

Överskott.........

I ovanstående för- brukning 1954

ingår:

massa och boardved

4819

4 663

156

5 747

5 197

550

563

122

441

11 129

9 982

1 147

= + 10%

2 060

1 338

722

13 189

11 320

1 869

846

(år 1953)

med............

1 986

3 838

—

5 824

432

6 256

800

7 056

Motsvarande kvanti-

teter voro 1956 ..

2 383

4 190

50

6 623

611

7 234

750

7 984

Förbrukning 1956 i

förhållande till 1954

+ 397

+ 352

-1- 50

+ 799

+ 179

+ 978

— 50

928

= + 13 %

I nedre delen av ovanstående tablå redovisas först hur stor del av 1954

års virkesförbrukning som enligt utredningen (s. 124) utgjordes av massaoch

boardved. Härtill har domänstijrelsen angivit motsvarande förbrukning

vid massa- och wall-board-industrien år 1956 enligt under hand erhållna

preliminära uppgifter från kommerskollegium. Totala virkesförbrukningen

skulle enligt dessa siffror på sagda två år ha ökat med 13 %.

I skogsindustriutredningens betänkande (s. 134) har även lämnats en

redogörelse för det ökade virkesbehov som åren 1958 och 1960 kan beräknas

föreligga efter genomförandet av de utbyggnadsplaner inom massaoch

boardindustrien som uppgivits till utredningen. Jämfört med 1954

skulle virkesbehovet öka med 22 % år 1958 och 30 % år 1960.

Den ökning av virkesbehovet som enligt ovan redan skett 1956 i fråga

om massa- och boardindustriens förbrukning av gagnvirke av tall och gran

innebär — under förutsättning att annan förbrukning av barrgagnvirke

var densamma 1956 som 1954 -— att det tidigare överskottet om 706 000

m3f ub skulle ha förbytts i ett underskott på 43 000 m3f ub. Det virkesöverskott

som fr. o. in. 1956 föreligger inom ifrågavarande landsdel skulle

i så fall uteslutande utgöras av barrklenvirke samt lövvirke.

Emellertid finner domänstyrelsen denna slutsats rimma illa med erfarenheten

från de senare årens avsättningsförhållanden för vissa sortiment.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottcts ullålande nr 11 1 år 195S

3

Sålunda kan styrelsen meddela att redan nu under vissa år svårigheter förelegat

att finna avsättning för framför allt den sulfatvedkvantitet som rent

skogsvårdsmässigt bör uttagas på kronoskogarna i övre och mellersta

Norrland. Det är möjligt att detta i viss mån kan sammanhänga med

lagerändringar eller andra omständigheter av tillfällig natur. Men styrelsen

förutser å andra sidan att de totala avverkningsuttagen på kronoskogarna

i Norrland inom eu icke alltför avlägsen framtid kommer att öka. Vad nu

sagts har lett till att styrelsen trots de förutnämnda siffermässiga virkesbalanserna

kommit till att en viss ytterligare utbyggnad av skogsindustrien

i Norrland är nödvändig. Det förefaller som om även de mindre enskilda

skogsägarna i Norrland kommit till samma slutsats att döma av de planer

som skogsägareföreningarna därstädes synes ha i fråga om uppförande av

egna industrianläggningar. En utbyggnad av industrien kan givetvis direkt

eller indirekt skapa ökade avsättningsmöjligheter för säljarnas råvara

oavsett vem som gör utbyggnaden. Inom övre Norrland faller en väsentlig

del av den väntade ökningen i avverkningsuttagen på statsskogarna. Styrelsen

finner därför naturligt att Aktiebolaget Statens skogsindustrier

inom detta område utvidgar sin produktionskapacitet.

Domänstyrelsen anser icke nu erforderligt att tillsätta en ny utredning

rörande statens stöd till utbyggnad av den norrländska skogsindustrien

och åberopar bl. a. att Södra Sveriges skogsindustriutredning, som även

ansett att statsmakterna på allt sätt borde främja en utbyggnad av skogsindustrien,

i sitt betänkande framlagt vissa förslag i detta syfte.

Skogsindustriutredningen framlade även vissa förslag rörande upprättande

av fortlöpande virkesbalanser. Såvitt domänstyrelsen har sig bekant

har dessa förslag icke lett till något beslut från statsmakternas sida. Då i

betänkandet redovisad beräknad möjlig årsavverkning samt verklig årsawerkning

endast grundats på 1953 och 1954 års riksskogstaxeringar och

i anslutning därtill företagna stubbinventeringar anser styrelsen för ytterligare

klarläggande av denna fråga — särskilt med hänsyn till den förutnämnda

skärningen med den praktiska erfarenheten av avsättningsförhållandena

för vissa sortiment — det nödvändigt att en översyn av virkesbalanserna

nu göres.

Styrelsen föreslår därför att åt statens skogsforskningsinstitut uppdrages

att snarast framlägga nya avverkningsberäkningar för övre och mellersta

Norrland under hänsynstagande jämväl till de sista årens riksskogstaxeringar

och med uppdelning på de olika regioner som kan ske. Det är även

önskvärt att i samband därmed särredovisning framlägges av de virkeskvantiteter

som uttagils på olika skogsägarekategoriers skogar under de

senaste åren enligt den företagna stubbinventeringen. I överensstämmelse

med skogsindustriutredningens förslag bör vidare åt kommerskollegium

uppdragas att framlägga uppgifter angående virkesbalansernas bebovssida,

varvid som ett led däri bör genomföras eu allmän sågverksinventering

avseende år 195(3.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskotlets utlåtande nr It t ar l''J5S

Kommerskollegium anser att den i motionerna föreslagna utredningen

icke bör komma till stånd. Inledningsvis framhåller kollegium, att statliga

åtgärder för främjande av skogsindustriens utbyggnad bör icke ses som

en fråga enbart gällande Norrland utan som en angelägenhet för den

svenska skogsindustrien som helhet.

Kollegium erinrar vidare om att kollegium tidigare i princip anslutit

sig till uppfattningen, att en utbyggnad av skogsindustrien är av högsta

angelägenhetsgrad. Vissa skäl talade enligt kollegii mening emellertid mot

en forcerad utbyggnad. Såsom framhålles i motionerna bör en utbyggnad

av skogsindustrien anpassas efter möjligheterna att vinna avsättning för

en ökad produktion. Dessa möjligheter har såsom framgår av betänkandet

bedömts vara sådana på längre sikt, att planer för eu omfattande utbyggnad

uppgjorts av industrien. Förskjutningar i utbyggnadstakten är emellertid

att förutse, beroende på konjunkturutvecklingen för skogsprodukter.

För närvarande är läget på den internationella skogsvarumarknaden, framhåller

kollegium, sådant, att den svenska produktionen präglas av återhållsamhet.

Kollegium instämmer i de synpunkter i fråga om utnyttjande

av virkestillgång och planer på utbyggnad i nuvarande marknadsläge,

vilka kommit till uttryck i de hörda handelskamrarnas yttranden. Vad

särskilt angår behovet av eu ytterligare förädling av skogsprodukterna

uttalar sig samtliga handelskamrar instämmande med motionärerna. Hänsyn

härtill har ock tagits av industrien vid planeringen av utbyggnaderna.

Handelskammaren i Gävle, som i likhet med övriga handelskamrar avstyrkt

motionerna, har framhållit, att skogsindustrien sedan länge bedriver

en omfattande forskningsverksamhet, syftande till en ökad förädling av

skogsprodukterna. Vad speciellt gäller de vinstmedel från LKAB som skulle

avsättas till en fond och dennas användning anför handelskammaren bl. a.

följande.

Enligt handelskammarens mening synes man kunna tänka sig skapandet

av särskilda forskningsdocenturer på de skogliga och metallurgiska

områdena, Även inom transportforskningsverksamheten torde allt emellanåt

behov yppa sig av kvalificerad arbetskraft för utrednings- och forskningsuppgifter.

Måhända skulle för lösande av speciella transporttekniska

och utbildningsfrågor avlöningsbidrag kunna utgå ur fonden. Ett annat

problem, som också genom anslag ur fonden skulle kunna finna eu lösning,

är ungdomens utbildning för de för framtiden väntade, alltmera högkvalificerade

uppgifterna inom industrien. Aktuella behov torde sålunda

föreligga av speciella trätekniska och träkemiska avdelningar vid våra

norrländska tekniska gymnasier.

Handelskammaren i Sundsvall har anfört bl. a. följande.

Handelskammaren vill till eu början erinra om, att skogsindustrien

under efterkrigstiden kännetecknats av eu kraftig och målmedveten expansion.

Skogsindustriens produkter ha också efterfrågats på världsmarknaden

i ständigt ökad utsträckning och några avsättningssvårigheter har i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilunkoutskuttcts utlåtande nr II 1 ar 195S

stort sett icke gjort sig gällande. Såsom ett mått på skogsindustriens snabba

utveckling må bär endast erinras om att Sveriges export av massa och

papper under 10-årspcrioden 1948—1957 ökat från 2,2 milj. ton till 3,4

milj. ton motsvarande en ökning av i runt tal 50 %.

Det är självfallet ett allmänt intresse, att denna utveckling av den

svenska skogsindustrien fortsätter. Den principiella riktpunkten måste vara

att i full utsträckning bearbeta och förädla de virkesråvaror, som den

svenska skogen kan frambringa. Men lika självfallet måste det vara att

denna utveckling anpassas efter de faktiska möjligheter, som vid varje

tidpunkt föreligga, att vinna avsättning för de tillverkade produkterna. 1

detta senare hänseende är den svenska skogsindustrien i avgörande grad

beroende av förhållandena på världsmarknaden. Utbyggnadstakten för den

svenska skogsindustrien kan således icke bestämmas uteslutande med

tanke på mängden av de råvaror, som står till buds. Det primära måste

alltid vara möjligheterna att försälja produktionen till konkurrensmässiga

priser och först i den mån sådana möjligheter föreligga kan tillgången på

råvaror bli bestämmande för den omfattning, i vilken industriens utbyggnad

kan ske.

De skogsindustriella resurserna In» under efterkrigstiden även i övriga

länder blivit föremål för eu mycket kraftig utbyggnad, som påskyndats av

de i allmänhet goda avsättningsförhållandena. Detta har lett till att marknadsförhållandena

för vår svenska skogsindustri nu äro helt annorlunda än

tidigare. Ett betydande kapacitetsöverskott, som kan räknas i flera miljoner

lon, föreligger för närvarande hos världens pappers- och massaindustrier och

den svenska skogsindustrien möter i dagens situation eu allt hårdare konkurrens

från tillverkare i andra länder. Det överskott, som alltså föreligger

på marknaden, har redan lett till besvärande prisfall på den svenska industriens

produkter och även till produktionsinskränkningar. Det nuvarande

kapacitelsöverskottet hos världens pappers- och massaindustrier är

så stort, att det säkerligen kommer alt bestå under åtskillig tid, även om

ökningen av världskonsumtionen fortsätter i normal takt. Därest i nuvarande

läge eu utbyggnad av den svenska skogsindustrien skulle äga rum,

som icke stode i överensstämmelse med marknadens förutsättningar, skulle

detta med all säkerhet få till följd mera omfattande produktionsinskränkningar

samt därjämte kunna åstadkomma ytterligare prisfall, vilka i sin

tur säkerligen komme att oförmånligt återverka på prisläget för virkesråvarorna.

Med det anförda har Handelskammaren velat framhålla, att del i nuvarande

läge är ett vitalt intresse inte endast för industrien utan även för

skogsbruket, all det skogsindustriella utbudet i görligaste mån avpassas så,

att det vid varje tidpunkt motsvarar den efterfrågan, som föreligger på

våra huvudmarknader.

Handelskammaren vill framhålla, att det läge, som sålunda föreligger

beträffande virkesråvarorna, ingalunda är någonting särpräglat. På världsmarknaden

råder det för närvarande överskott på nästan alla råvaror och

pristendensen på alla de stora råvarumarknaderna är sedan ganska lång

lid tillbaka klart nedåtgående.

På grund av vad som ovan anförts anser sig Handelskammaren kunna

konstatera, att eu utbyggnad av den svenska skogsindustriens kapacitet

icke skulle vara ägnad, så länge del nuvarande marknadsläget består, att lösa

skogsbrukets lönsamhets- och avsättningsproblem.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankonlskoltels utlåtande nr Ii I år 1958

Med det sagda vilt Handelskammaren ingalunda göra gällande, att icke

efterfrågan på skogsindustriens produkter på längre sikt skulle komma att

lika. Tvärtom hyser Handelskammaren i detta hänseende en optimistisk

uppfattning och ingenting talar enligt kammarens mening emot antagandet,

att skogsindustriens utbyggnad, liksom hittills, kommer att fortsätta

i takt med marknadens möjligheter. Men Handelskammaren hyser den

uppfattningen, att vad som i dagens läge är det primära, icke är en ökning

av skogsindustriens kapacitet, utan målmedvetna åtgärder för att stärka

den nuvarande industriens konkurrenskraft och lönsamhet. Detta arbete

kan bedrivas utefter två vägar. Den ena innefattar rationaliseringar och

andra liknande åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna eller höja produkternas

kvalitet för att därigenom öka industriens möjligheter att trots

ett fallande prisläge bevara lönsamheten och därmed förmågan att efterfråga

virkesråvaror till skäliga priser. Den andra vägen innebär en utbyggnad

av skogsindustrien i riktning mot ökad förädling i syfte att därigenom

erhålla ett bättre grepp över marknaden. Båda dessa vägar förutsätta omfattande

och dyrbara investeringar. Det är därför ett gemensamt intresse

för industrien och skogsbruket, alt industriens kapitalförsörjning är sådan

att dylika investeringar kunna vidtagas i all den utsträckning, som betingas

av föreliggande förhållanden.

Att tillgripa särskilda åtgärder i delta hänseende för den norrländska

skogsindustrien finner Handelskammaren icke vara motiverat, eftersom

situationen är likartad för hela den svenska skogsindustrien. Vad som är

angeläget är i stället, att industrien i allmänhet beredes möjlighet att på

ett naturligt sätt sörja för finansieringen av sina nyinvesteringar. Detta kan

ske bl.a. genom lättnader i den diskriminerande skattebörda, som i dag vilar

på företagsamheten. Handelskammaren syftar härvid närmast på den

extra bolagsskatten och på de nya lagervärderingsbestämmelserna, vilkas

likviditetsförsämrandc effekt kommer att mer markerat framträda under

de allra närmaste åren.

Handelskammaren i Luleå upplyser att den redan existerande skogsindustrien

visat ett mycket starkt intresse att utbygga redan befintlig industri.

Delta intresse har för handelskammarens distrikt resulterat i betydande

produktionsökningar under senare år. Som exempel kan handelskammaren

peka på att i Norrbotten tillverkades år 1949 (59 6 00 ton sulfatmassa

och 1956 118 200 ton. Handelskammaren är övertygad om att detta

intresse för vidare utbyggnad kommer att fortsätta i den mån virkestillgång

finnes och efterfrågan på skogsindustriens produkter hestår. Handelskammaren

pekar på de planer på skogsindustriell nybyggnad, som

framkommit från skogsägarehåll.

Sveriges industriförbund har såsom eget yttrande åberopat ett av skogsindustriernas

samarbetsutskott till förbundet avgivet yttrande. 1 detta uttalas

bl. a. att virkesöverskotten enligt 1954 års balans snabbt torde bli

konsumerade, vare sig man godtager den statliga utredningens siffror

eller branschorganisationernas beräkningar. Industrien kommer alltså

genom egna dispositioner att på anmärkningsvärt kort tid anpassa sig till

den förbättrade råvarubasen i Norrland. Detta har skett och äger alltjämt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankontskottets utlåtande nr B 1 år 1958

i

rum genom utvidgning av redan befintliga eller under byggnad varande

industrier. Denna utbyggnad torde också enligt samarbetsutskottets mening

vara den snabbaste och ur nationalekonomisk synpunkt lämpligaste

vägen.

Att för dagen ett visst överskott synes råda på massaved gäller, framhåller

samarbetsutskottet, icke endast i Norrland utan i hela landet. Detta

torde dock vara av tillfällig art och främst ha sin orsak dels i på grund av

marknadsläget nödtvungna produktionsinskränkningar inom massaindustrien,

dels i industriföretagens önskan att nedbringa lagren av massaved

och anpassa dessa till mera normal storleksordning, dels slutligen i de

mycket gynnsamma resultaten av 1956—1957 års avverkningar. I och för

sig är dock detta läge icke enbart signifikativt för massaindustrien. På

världsmarknaden råder nämligen för närvarande överskott på nästan alla

råvaror.

Samarbetsutskottet hänvisar vidare till ett av skogsindustriernas branschorganisationer

avgivet yttrande över Södra Sveriges skogsindustriutrednings

betänkande om skogsindustriens utbyggnad (SOU 1956: 33). I detta

yttrande har bl. a. understrukits önskvärdheten av att aktuella virkesbalanser

från tid till annan upprättas.

Samarbetsutskottet avstyrker bifall till motionerna. Ej heller Sveriges

skogsägareföreningars riksförbund har funnit den av motionärerna begärda

utredningen påkallad.

Landsorganisationen hänvisar till de resultat som framkommit av Södra

Sveriges skogsindustriutrednings arbete och erinrar om att denna utredning

visar, att behovet av en utbyggnad av skogsindustrien framför allt föreligger

i södra och östra Sverige, medan skogsindustrien i Norrland redan

är tämligen väl utbyggd i förhållande till de där befintliga råvarutillgångarna.

Utredningen om avsättning av viss del av statens vinst i LKAB till stöd

för utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet har meddelat, alt

något material av värde för besvarande av föreliggande remiss icke framkommit.

Utskottet

Med den viktiga plats som skogsindustrien intager inom svenskt näringsliv

är det naturligt att statsmakterna ägnar denna näring sitt intresse

och i den mån förutsättningar härför finnes ger silt stöd åt en vidare utbyggnad.

Härmed sammanhängande frågor har senast blivit belysta i det

år 1956 avgivna betänkandet om skogsindustriens utbyggnad (SOU

1956: 33). Av betänkandet framgår, att del i övre och mellersta Norrland

1954 skulle ha funnits en möjlig årsavverkning som ganska avsevärt över
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr B 1 år 195S

steg den verkliga avverkningen. De kompletterande undersökningar som

företagits för 1956 skulle tyda på att virkesöverskottet då skulle vara

begränsat till barrklenvirke och lövvirke, men domänstyrelsen har samtidigt

den uppfattningen att det förelegat svårigheter att finna avsättning

för framför allt den sulfatvedkvantitet som rent skogsvårdsmässigt bör

uttagas på kronoskogarna i övre och mellersta Norrland. Styrelsen har

också kommit till den slutsatsen att en utbyggnad av skogsindustrien i

Norrland är nödvändig. Skogsindustrierna själva anser att virkesöverskotten

enligt 1954 års balans snabbt torde bli konsumerade.

Utskottet finner att vad som anförts i motionerna och de avgivna remissutlåtandena

beträffande utbyggnad av skogsindustrien är värt beaktande

men kan i likhet med de hörda remissinstanserna icke tillstyrka att

riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning rörande statens stöd till utbyggnad

av skogsindustrien i Norrland, vilket motionärerna föreslagit.

Utskottet vill erinra om att den utredning rörande avsättning av viss

del av statens vinst i LKAB till stöd för utvecklings- och forskningsarbete

inom näringslivet, vilken påbörjades 1956, alltjämt pågår. Enligt de för

utredningen lämnade direktiven bör en viss prioritet ges till sådana avsnitt

av näringslivets utveckling som kan påräknas få sin speciella betydelse

för befrämjande av näringslivets utbyggnad och framtida industrialisering

i Nord-Sverige. Härvid framträder särskilt vikten av stimulans till en

starkare industriell differentiering i form av manufakturering och vidare

förädling av de norrländska råvarutillgångarna.

Även om utskottet således icke är berett förorda en allmän utredning

så som motionärerna föreslagit, har utskottet vid sin behandling av motionerna

funnit att behov föreligger av ytterligare undersökningar i syfte

att bättre klarlägga förutsättningarna för skogsindustriens utbyggnad i

Norrland. Därigenom bör ett bättre underlag kunna framkomma för bedömning

av huruvida och var ett verkligt överskott av råvara för skogsindustrien

förefinnes. Utskottet finner det också sörjt för att sådana undersökningar

kommer till stånd. Såsom framgår av chefens för handelsdepartementet

uttalande i propositionen nr 158 till förra årets riksdag förutsättes

att statens skogsforskningsinstitut och kommerskollegium i samråd

planerar åtgärder för att få till stånd virkesbalanser och framlägger de

förslag härom som kan visa sig erforderliga. Beslut har vidare fattats om

eu ny sågverksinventering för år 1958.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: B 38 och II: B 46 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 juli 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. G. EWERLÖF

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankutskottets utlåtande nr B 1 År 1958

9

Närvarande:

Från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander*, Mogård*,

Larsson, Nils Theodor, Domö, Strandler och Danmans;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Regnéll, Löfgren, Andersson

i Ronneby, Nilsson, Gerhard, i Gävle (avliden före utlåtandets justering),

Johnsson i Skoglösa, Carbell och Lindahl.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2—1098 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr B 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.