Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien i Norrland.
1958-07-08 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1958 B:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien i Norrland.
Dokumentets text
Bankoatskottets utlåtande nr B 1 år 1958
1
Nr B 1
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning
rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien
i Norrland.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande
motioner, nr B 38 i första kammaren av herr Nilsson, Hjalmar, m. fl. och
nr B 46 i andra kammaren av herr Norén m. fl., har — med åberopande av
motiveringen i de likalydande motionerna I: 67 och II: 92, väckta vid 1958
års förra riksdag — hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte anhålla om utredning rörande statens stöd till utbyggnad av skogsindustrien
i Norrland.
Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen
II: 92.
över motionerna 1: 67 och II: 92 har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
utlåtande från domänstyrelsen, kommerskollegium och utredningen
om avsättning av viss del av statens vinst å malmbrytningen i LuossavaaraKiirunavaara
AB till stöd åt utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet
samt berett tillfälle för AB Statens skogsindustiåer, Landsorganisationen,
Sveriges industriförbund och Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund att inkomma med yttrande. Från samtliga, med undantag av
AB Statens skogsindustrier, har svar inkommit. Vid kommerskollegii utlåtande
har fogats yttranden från handelskamrarna i Gävle, Sundsvall och
Luleå.
I Södra Sveriges skogsindustriutrednings betänkande »Skogsindustriens
utbyggnad» redovisas (s. 13) bl. a. resultatet av en av statens skogsforskningsinstitut
gjord jämförelse mellan, å ena sidan, den framtida årsavverkningen
av barrskog inom övre och mellersta Norrland, beräknad på
grundval av 1953 och 1954 års riksskogstaxeringar, och, å andra sidan,
den verkliga avverkningen under åren 1953/54 och 1954/55 enligt den
stubbinventering som gjorts i samband med sagda taxering. Enligt denna
jämförelse skulle den möjliga årsavverkningen från 5 cm i brösthöjd i
medeltal under den första tioårsperioden efter taxeringen överstiga den
verkliga avverkningen sagda år med 18 %.
Enligt eu annan i betänkandet redovisad sammanställning (s. 124) —
varav utdrag nedan återges — skulle den årliga tillgången av barrvirke
1—1098 58 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 8 saml. Nr B 1
2
Bankoutskottets utlåtande nr B 1 år 1958
från 2" i topp inom ifrågavarande område överstiga 1954 års virkesförbrukning
med 10 %.
Gagn virke
Barr-
S:a
Löv-
S:a
Såg-
verks-
Total-
Tall
Gran
virke
virke
virke
virke
avfall
summa
(kvantiteterna a
tigivna
1 000
m3f ub)
Årlig tillgång......
Summa förbrukning
1954 ...........
Överskott.........
I ovanstående för- brukning 1954
ingår:
massa och boardved
4819
4 663
156
5 747
5 197
550
563
122
441
11 129
9 982
1 147
= + 10%
2 060
1 338
722
13 189
11 320
1 869
846
(år 1953)
med............
1 986
3 838
—
5 824
432
6 256
800
7 056
Motsvarande kvanti-
teter voro 1956 ..
2 383
4 190
50
6 623
611
7 234
750
7 984
Förbrukning 1956 i
förhållande till 1954
+ 397
+ 352
-1- 50
+ 799
+ 179
+ 978
— 50
928
= + 13 %
I nedre delen av ovanstående tablå redovisas först hur stor del av 1954
års virkesförbrukning som enligt utredningen (s. 124) utgjordes av massaoch
boardved. Härtill har domänstijrelsen angivit motsvarande förbrukning
vid massa- och wall-board-industrien år 1956 enligt under hand erhållna
preliminära uppgifter från kommerskollegium. Totala virkesförbrukningen
skulle enligt dessa siffror på sagda två år ha ökat med 13 %.
I skogsindustriutredningens betänkande (s. 134) har även lämnats en
redogörelse för det ökade virkesbehov som åren 1958 och 1960 kan beräknas
föreligga efter genomförandet av de utbyggnadsplaner inom massaoch
boardindustrien som uppgivits till utredningen. Jämfört med 1954
skulle virkesbehovet öka med 22 % år 1958 och 30 % år 1960.
Den ökning av virkesbehovet som enligt ovan redan skett 1956 i fråga
om massa- och boardindustriens förbrukning av gagnvirke av tall och gran
innebär — under förutsättning att annan förbrukning av barrgagnvirke
var densamma 1956 som 1954 -— att det tidigare överskottet om 706 000
m3f ub skulle ha förbytts i ett underskott på 43 000 m3f ub. Det virkesöverskott
som fr. o. in. 1956 föreligger inom ifrågavarande landsdel skulle
i så fall uteslutande utgöras av barrklenvirke samt lövvirke.
Emellertid finner domänstyrelsen denna slutsats rimma illa med erfarenheten
från de senare årens avsättningsförhållanden för vissa sortiment.
Bankoutskottcts ullålande nr 11 1 år 195S
3
Sålunda kan styrelsen meddela att redan nu under vissa år svårigheter förelegat
att finna avsättning för framför allt den sulfatvedkvantitet som rent
skogsvårdsmässigt bör uttagas på kronoskogarna i övre och mellersta
Norrland. Det är möjligt att detta i viss mån kan sammanhänga med
lagerändringar eller andra omständigheter av tillfällig natur. Men styrelsen
förutser å andra sidan att de totala avverkningsuttagen på kronoskogarna
i Norrland inom eu icke alltför avlägsen framtid kommer att öka. Vad nu
sagts har lett till att styrelsen trots de förutnämnda siffermässiga virkesbalanserna
kommit till att en viss ytterligare utbyggnad av skogsindustrien
i Norrland är nödvändig. Det förefaller som om även de mindre enskilda
skogsägarna i Norrland kommit till samma slutsats att döma av de planer
som skogsägareföreningarna därstädes synes ha i fråga om uppförande av
egna industrianläggningar. En utbyggnad av industrien kan givetvis direkt
eller indirekt skapa ökade avsättningsmöjligheter för säljarnas råvara
oavsett vem som gör utbyggnaden. Inom övre Norrland faller en väsentlig
del av den väntade ökningen i avverkningsuttagen på statsskogarna. Styrelsen
finner därför naturligt att Aktiebolaget Statens skogsindustrier
inom detta område utvidgar sin produktionskapacitet.
Domänstyrelsen anser icke nu erforderligt att tillsätta en ny utredning
rörande statens stöd till utbyggnad av den norrländska skogsindustrien
och åberopar bl. a. att Södra Sveriges skogsindustriutredning, som även
ansett att statsmakterna på allt sätt borde främja en utbyggnad av skogsindustrien,
i sitt betänkande framlagt vissa förslag i detta syfte.
Skogsindustriutredningen framlade även vissa förslag rörande upprättande
av fortlöpande virkesbalanser. Såvitt domänstyrelsen har sig bekant
har dessa förslag icke lett till något beslut från statsmakternas sida. Då i
betänkandet redovisad beräknad möjlig årsavverkning samt verklig årsawerkning
endast grundats på 1953 och 1954 års riksskogstaxeringar och
i anslutning därtill företagna stubbinventeringar anser styrelsen för ytterligare
klarläggande av denna fråga — särskilt med hänsyn till den förutnämnda
skärningen med den praktiska erfarenheten av avsättningsförhållandena
för vissa sortiment — det nödvändigt att en översyn av virkesbalanserna
nu göres.
Styrelsen föreslår därför att åt statens skogsforskningsinstitut uppdrages
att snarast framlägga nya avverkningsberäkningar för övre och mellersta
Norrland under hänsynstagande jämväl till de sista årens riksskogstaxeringar
och med uppdelning på de olika regioner som kan ske. Det är även
önskvärt att i samband därmed särredovisning framlägges av de virkeskvantiteter
som uttagils på olika skogsägarekategoriers skogar under de
senaste åren enligt den företagna stubbinventeringen. I överensstämmelse
med skogsindustriutredningens förslag bör vidare åt kommerskollegium
uppdragas att framlägga uppgifter angående virkesbalansernas bebovssida,
varvid som ett led däri bör genomföras eu allmän sågverksinventering
avseende år 195(3.
4
Bankoutskotlets utlåtande nr It t ar l''J5S
Kommerskollegium anser att den i motionerna föreslagna utredningen
icke bör komma till stånd. Inledningsvis framhåller kollegium, att statliga
åtgärder för främjande av skogsindustriens utbyggnad bör icke ses som
en fråga enbart gällande Norrland utan som en angelägenhet för den
svenska skogsindustrien som helhet.
Kollegium erinrar vidare om att kollegium tidigare i princip anslutit
sig till uppfattningen, att en utbyggnad av skogsindustrien är av högsta
angelägenhetsgrad. Vissa skäl talade enligt kollegii mening emellertid mot
en forcerad utbyggnad. Såsom framhålles i motionerna bör en utbyggnad
av skogsindustrien anpassas efter möjligheterna att vinna avsättning för
en ökad produktion. Dessa möjligheter har såsom framgår av betänkandet
bedömts vara sådana på längre sikt, att planer för eu omfattande utbyggnad
uppgjorts av industrien. Förskjutningar i utbyggnadstakten är emellertid
att förutse, beroende på konjunkturutvecklingen för skogsprodukter.
För närvarande är läget på den internationella skogsvarumarknaden, framhåller
kollegium, sådant, att den svenska produktionen präglas av återhållsamhet.
Kollegium instämmer i de synpunkter i fråga om utnyttjande
av virkestillgång och planer på utbyggnad i nuvarande marknadsläge,
vilka kommit till uttryck i de hörda handelskamrarnas yttranden. Vad
särskilt angår behovet av eu ytterligare förädling av skogsprodukterna
uttalar sig samtliga handelskamrar instämmande med motionärerna. Hänsyn
härtill har ock tagits av industrien vid planeringen av utbyggnaderna.
Handelskammaren i Gävle, som i likhet med övriga handelskamrar avstyrkt
motionerna, har framhållit, att skogsindustrien sedan länge bedriver
en omfattande forskningsverksamhet, syftande till en ökad förädling av
skogsprodukterna. Vad speciellt gäller de vinstmedel från LKAB som skulle
avsättas till en fond och dennas användning anför handelskammaren bl. a.
följande.
Enligt handelskammarens mening synes man kunna tänka sig skapandet
av särskilda forskningsdocenturer på de skogliga och metallurgiska
områdena, Även inom transportforskningsverksamheten torde allt emellanåt
behov yppa sig av kvalificerad arbetskraft för utrednings- och forskningsuppgifter.
Måhända skulle för lösande av speciella transporttekniska
och utbildningsfrågor avlöningsbidrag kunna utgå ur fonden. Ett annat
problem, som också genom anslag ur fonden skulle kunna finna eu lösning,
är ungdomens utbildning för de för framtiden väntade, alltmera högkvalificerade
uppgifterna inom industrien. Aktuella behov torde sålunda
föreligga av speciella trätekniska och träkemiska avdelningar vid våra
norrländska tekniska gymnasier.
Handelskammaren i Sundsvall har anfört bl. a. följande.
Handelskammaren vill till eu början erinra om, att skogsindustrien
under efterkrigstiden kännetecknats av eu kraftig och målmedveten expansion.
Skogsindustriens produkter ha också efterfrågats på världsmarknaden
i ständigt ökad utsträckning och några avsättningssvårigheter har i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilunkoutskuttcts utlåtande nr II 1 ar 195S
stort sett icke gjort sig gällande. Såsom ett mått på skogsindustriens snabba
utveckling må bär endast erinras om att Sveriges export av massa och
papper under 10-årspcrioden 1948—1957 ökat från 2,2 milj. ton till 3,4
milj. ton motsvarande en ökning av i runt tal 50 %.
Det är självfallet ett allmänt intresse, att denna utveckling av den
svenska skogsindustrien fortsätter. Den principiella riktpunkten måste vara
att i full utsträckning bearbeta och förädla de virkesråvaror, som den
svenska skogen kan frambringa. Men lika självfallet måste det vara att
denna utveckling anpassas efter de faktiska möjligheter, som vid varje
tidpunkt föreligga, att vinna avsättning för de tillverkade produkterna. 1
detta senare hänseende är den svenska skogsindustrien i avgörande grad
beroende av förhållandena på världsmarknaden. Utbyggnadstakten för den
svenska skogsindustrien kan således icke bestämmas uteslutande med
tanke på mängden av de råvaror, som står till buds. Det primära måste
alltid vara möjligheterna att försälja produktionen till konkurrensmässiga
priser och först i den mån sådana möjligheter föreligga kan tillgången på
råvaror bli bestämmande för den omfattning, i vilken industriens utbyggnad
kan ske.
De skogsindustriella resurserna In» under efterkrigstiden även i övriga
länder blivit föremål för eu mycket kraftig utbyggnad, som påskyndats av
de i allmänhet goda avsättningsförhållandena. Detta har lett till att marknadsförhållandena
för vår svenska skogsindustri nu äro helt annorlunda än
tidigare. Ett betydande kapacitetsöverskott, som kan räknas i flera miljoner
lon, föreligger för närvarande hos världens pappers- och massaindustrier och
den svenska skogsindustrien möter i dagens situation eu allt hårdare konkurrens
från tillverkare i andra länder. Det överskott, som alltså föreligger
på marknaden, har redan lett till besvärande prisfall på den svenska industriens
produkter och även till produktionsinskränkningar. Det nuvarande
kapacitelsöverskottet hos världens pappers- och massaindustrier är
så stort, att det säkerligen kommer alt bestå under åtskillig tid, även om
ökningen av världskonsumtionen fortsätter i normal takt. Därest i nuvarande
läge eu utbyggnad av den svenska skogsindustrien skulle äga rum,
som icke stode i överensstämmelse med marknadens förutsättningar, skulle
detta med all säkerhet få till följd mera omfattande produktionsinskränkningar
samt därjämte kunna åstadkomma ytterligare prisfall, vilka i sin
tur säkerligen komme att oförmånligt återverka på prisläget för virkesråvarorna.
Med det anförda har Handelskammaren velat framhålla, att del i nuvarande
läge är ett vitalt intresse inte endast för industrien utan även för
skogsbruket, all det skogsindustriella utbudet i görligaste mån avpassas så,
att det vid varje tidpunkt motsvarar den efterfrågan, som föreligger på
våra huvudmarknader.
Handelskammaren vill framhålla, att det läge, som sålunda föreligger
beträffande virkesråvarorna, ingalunda är någonting särpräglat. På världsmarknaden
råder det för närvarande överskott på nästan alla råvaror och
pristendensen på alla de stora råvarumarknaderna är sedan ganska lång
lid tillbaka klart nedåtgående.
På grund av vad som ovan anförts anser sig Handelskammaren kunna
konstatera, att eu utbyggnad av den svenska skogsindustriens kapacitet
icke skulle vara ägnad, så länge del nuvarande marknadsläget består, att lösa
skogsbrukets lönsamhets- och avsättningsproblem.
6
Bankonlskoltels utlåtande nr Ii I år 1958
Med det sagda vilt Handelskammaren ingalunda göra gällande, att icke
efterfrågan på skogsindustriens produkter på längre sikt skulle komma att
lika. Tvärtom hyser Handelskammaren i detta hänseende en optimistisk
uppfattning och ingenting talar enligt kammarens mening emot antagandet,
att skogsindustriens utbyggnad, liksom hittills, kommer att fortsätta
i takt med marknadens möjligheter. Men Handelskammaren hyser den
uppfattningen, att vad som i dagens läge är det primära, icke är en ökning
av skogsindustriens kapacitet, utan målmedvetna åtgärder för att stärka
den nuvarande industriens konkurrenskraft och lönsamhet. Detta arbete
kan bedrivas utefter två vägar. Den ena innefattar rationaliseringar och
andra liknande åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna eller höja produkternas
kvalitet för att därigenom öka industriens möjligheter att trots
ett fallande prisläge bevara lönsamheten och därmed förmågan att efterfråga
virkesråvaror till skäliga priser. Den andra vägen innebär en utbyggnad
av skogsindustrien i riktning mot ökad förädling i syfte att därigenom
erhålla ett bättre grepp över marknaden. Båda dessa vägar förutsätta omfattande
och dyrbara investeringar. Det är därför ett gemensamt intresse
för industrien och skogsbruket, alt industriens kapitalförsörjning är sådan
att dylika investeringar kunna vidtagas i all den utsträckning, som betingas
av föreliggande förhållanden.
Att tillgripa särskilda åtgärder i delta hänseende för den norrländska
skogsindustrien finner Handelskammaren icke vara motiverat, eftersom
situationen är likartad för hela den svenska skogsindustrien. Vad som är
angeläget är i stället, att industrien i allmänhet beredes möjlighet att på
ett naturligt sätt sörja för finansieringen av sina nyinvesteringar. Detta kan
ske bl.a. genom lättnader i den diskriminerande skattebörda, som i dag vilar
på företagsamheten. Handelskammaren syftar härvid närmast på den
extra bolagsskatten och på de nya lagervärderingsbestämmelserna, vilkas
likviditetsförsämrandc effekt kommer att mer markerat framträda under
de allra närmaste åren.
Handelskammaren i Luleå upplyser att den redan existerande skogsindustrien
visat ett mycket starkt intresse att utbygga redan befintlig industri.
Delta intresse har för handelskammarens distrikt resulterat i betydande
produktionsökningar under senare år. Som exempel kan handelskammaren
peka på att i Norrbotten tillverkades år 1949 (59 6 00 ton sulfatmassa
och 1956 118 200 ton. Handelskammaren är övertygad om att detta
intresse för vidare utbyggnad kommer att fortsätta i den mån virkestillgång
finnes och efterfrågan på skogsindustriens produkter hestår. Handelskammaren
pekar på de planer på skogsindustriell nybyggnad, som
framkommit från skogsägarehåll.
Sveriges industriförbund har såsom eget yttrande åberopat ett av skogsindustriernas
samarbetsutskott till förbundet avgivet yttrande. 1 detta uttalas
bl. a. att virkesöverskotten enligt 1954 års balans snabbt torde bli
konsumerade, vare sig man godtager den statliga utredningens siffror
eller branschorganisationernas beräkningar. Industrien kommer alltså
genom egna dispositioner att på anmärkningsvärt kort tid anpassa sig till
den förbättrade råvarubasen i Norrland. Detta har skett och äger alltjämt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankontskottets utlåtande nr B 1 år 1958
i
rum genom utvidgning av redan befintliga eller under byggnad varande
industrier. Denna utbyggnad torde också enligt samarbetsutskottets mening
vara den snabbaste och ur nationalekonomisk synpunkt lämpligaste
vägen.
Att för dagen ett visst överskott synes råda på massaved gäller, framhåller
samarbetsutskottet, icke endast i Norrland utan i hela landet. Detta
torde dock vara av tillfällig art och främst ha sin orsak dels i på grund av
marknadsläget nödtvungna produktionsinskränkningar inom massaindustrien,
dels i industriföretagens önskan att nedbringa lagren av massaved
och anpassa dessa till mera normal storleksordning, dels slutligen i de
mycket gynnsamma resultaten av 1956—1957 års avverkningar. I och för
sig är dock detta läge icke enbart signifikativt för massaindustrien. På
världsmarknaden råder nämligen för närvarande överskott på nästan alla
råvaror.
Samarbetsutskottet hänvisar vidare till ett av skogsindustriernas branschorganisationer
avgivet yttrande över Södra Sveriges skogsindustriutrednings
betänkande om skogsindustriens utbyggnad (SOU 1956: 33). I detta
yttrande har bl. a. understrukits önskvärdheten av att aktuella virkesbalanser
från tid till annan upprättas.
Samarbetsutskottet avstyrker bifall till motionerna. Ej heller Sveriges
skogsägareföreningars riksförbund har funnit den av motionärerna begärda
utredningen påkallad.
Landsorganisationen hänvisar till de resultat som framkommit av Södra
Sveriges skogsindustriutrednings arbete och erinrar om att denna utredning
visar, att behovet av en utbyggnad av skogsindustrien framför allt föreligger
i södra och östra Sverige, medan skogsindustrien i Norrland redan
är tämligen väl utbyggd i förhållande till de där befintliga råvarutillgångarna.
Utredningen om avsättning av viss del av statens vinst i LKAB till stöd
för utvecklings- och forskningsarbete inom näringslivet har meddelat, alt
något material av värde för besvarande av föreliggande remiss icke framkommit.
Utskottet
Med den viktiga plats som skogsindustrien intager inom svenskt näringsliv
är det naturligt att statsmakterna ägnar denna näring sitt intresse
och i den mån förutsättningar härför finnes ger silt stöd åt en vidare utbyggnad.
Härmed sammanhängande frågor har senast blivit belysta i det
år 1956 avgivna betänkandet om skogsindustriens utbyggnad (SOU
1956: 33). Av betänkandet framgår, att del i övre och mellersta Norrland
1954 skulle ha funnits en möjlig årsavverkning som ganska avsevärt över
-
8
Bankoutskottets utlåtande nr B 1 år 195S
steg den verkliga avverkningen. De kompletterande undersökningar som
företagits för 1956 skulle tyda på att virkesöverskottet då skulle vara
begränsat till barrklenvirke och lövvirke, men domänstyrelsen har samtidigt
den uppfattningen att det förelegat svårigheter att finna avsättning
för framför allt den sulfatvedkvantitet som rent skogsvårdsmässigt bör
uttagas på kronoskogarna i övre och mellersta Norrland. Styrelsen har
också kommit till den slutsatsen att en utbyggnad av skogsindustrien i
Norrland är nödvändig. Skogsindustrierna själva anser att virkesöverskotten
enligt 1954 års balans snabbt torde bli konsumerade.
Utskottet finner att vad som anförts i motionerna och de avgivna remissutlåtandena
beträffande utbyggnad av skogsindustrien är värt beaktande
men kan i likhet med de hörda remissinstanserna icke tillstyrka att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär utredning rörande statens stöd till utbyggnad
av skogsindustrien i Norrland, vilket motionärerna föreslagit.
Utskottet vill erinra om att den utredning rörande avsättning av viss
del av statens vinst i LKAB till stöd för utvecklings- och forskningsarbete
inom näringslivet, vilken påbörjades 1956, alltjämt pågår. Enligt de för
utredningen lämnade direktiven bör en viss prioritet ges till sådana avsnitt
av näringslivets utveckling som kan påräknas få sin speciella betydelse
för befrämjande av näringslivets utbyggnad och framtida industrialisering
i Nord-Sverige. Härvid framträder särskilt vikten av stimulans till en
starkare industriell differentiering i form av manufakturering och vidare
förädling av de norrländska råvarutillgångarna.
Även om utskottet således icke är berett förorda en allmän utredning
så som motionärerna föreslagit, har utskottet vid sin behandling av motionerna
funnit att behov föreligger av ytterligare undersökningar i syfte
att bättre klarlägga förutsättningarna för skogsindustriens utbyggnad i
Norrland. Därigenom bör ett bättre underlag kunna framkomma för bedömning
av huruvida och var ett verkligt överskott av råvara för skogsindustrien
förefinnes. Utskottet finner det också sörjt för att sådana undersökningar
kommer till stånd. Såsom framgår av chefens för handelsdepartementet
uttalande i propositionen nr 158 till förra årets riksdag förutsättes
att statens skogsforskningsinstitut och kommerskollegium i samråd
planerar åtgärder för att få till stånd virkesbalanser och framlägger de
förslag härom som kan visa sig erforderliga. Beslut har vidare fattats om
eu ny sågverksinventering för år 1958.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna I: B 38 och II: B 46 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 juli 1958
På bankoutskottets vägnar:
K. G. EWERLÖF
Bankutskottets utlåtande nr B 1 År 1958
9
Närvarande:
Från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Fahlander*, Mogård*,
Larsson, Nils Theodor, Domö, Strandler och Danmans;
från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Regnéll, Löfgren, Andersson
i Ronneby, Nilsson, Gerhard, i Gävle (avliden före utlåtandets justering),
Johnsson i Skoglösa, Carbell och Lindahl.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
2—1098 58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr B 1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.