Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för firandet av 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms tillkomst.

1958-07-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1958 B:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för firandet av 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms tillkomst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr B ''i år 1958

1

Nr B 4

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder

för firandet av 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms

tillkomst.

I tva inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade, likalydande

motioner, nr B 145 i första kammaren av herr Eskilsson in. fl. och nr B 239

i andra kammaren av herr Braconier m. fl., har föreslagits, att riksdagen

måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret alt i samverkan med

Ivungl. Maj:t och andra myndigheter föranstalta om firandet av 150-årsminnet

av 1809 års regeringsform i lämpliga former.

Beträffande motiveringen för yrkandet torde, i den mån redogörelse härför

icke lämnas i det följande, få hänvisas till motionen II: B 239.

Frågan om firandet av 150-årsminnet av 1809 års regeringsform upptogs

i två vid årets förra riksdag väckta, likalydande motioner 1:117 och II: 138,

vilka icke blev av riksdagen slutligt behandlade.

I dessa motioner framhölls bl. a., att regeringsformens giltighetstid sammanfaller

i stort sett med den långa period av fred vi åtnjutit i snart 150

år och att 1809 års revolution och dess kvarstående minnesmärke, regeringsformen,

i många avseenden bildar en vändpunkt i Sveriges nyare

historia. Från denna tidpunkt räknar vi början till det moderna Sverige.

Årtalet 1809 innebär i stort sett slutet på en lång och av krig fylld period

i Sveriges historia och begynnelsen till den tidsålder av fredlig expansion,

vari vi ännu lever.

Motionärerna ansåg att 150-årsdagen av regeringsformens tillkomst, den

0 juni 1959, icke borde gå förbi helt obeaktad. Jubileumsdagen kunde bliva

ell naturligt tillfälle till samling kring de stora värden, som vi på det konstitutionella

området under regeringsformens giltighetstid kunnat samla, värden,

som kanske icke så ofta eljest kommer att skjutas i förgrunden vid

firandet av historiska minnen. Lämpligt syntes vara, om minnet kunde

hugfästas genom utgivandet av någon minnesskrift och vid en sammankomst

i högtidliga former med deltagande av företrädare för alla de i statslivet

medverkande, för vilka regeringsformen utgör grundvalen.

Regeringsformen skapades våren 1809 av riksdagens män. Ett initiativ

till firande av minnet av grundlagens tillkomst borde därför också utgå

från riksdagen. Därest den framlagda tanken vann riksdagens anslutning,

kunde riksdagen lämpligen uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

uppgöra den närmare planen för minncsfirandcl.

ms ös Bihang till riksdagens protokoll 1958. 8 samt. Nr B 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr B ''/ år 195S

Över dessa motioner inhämtade utskottet yttrande från fullmäktige i

riksgäldskontoret och talmanskonferensen.

Fullmäktige i riksgäldskontoret anförde följande.

Den i motionerna framförda tanken att i någon form hugfästa 150-årsminnet

av tillkomsten av vår förnämsta och ännu i sina huvuddrag oförändrade

grundlag synes fullmäktige värd beaktande. Det ligger härvid nära

till hands att, såsom motionärerna ifrågasatt, för ändamålet utgiva en särskild

minnesskrift. Kraven på en sådan minnesskrift måste naturligt nog

ställas mycket höga både beträffande utformning och innehåll. Den begränsade

tid, som återstår till 150-årsdagen för regeringsformens tillkomst,

torde emellertid knappast möjliggöra utgivningen av eu på nya vetenskapliga

forskningar i ämnet grundad minnesskrift. Härtill kommer att, enligt

vad från riksdagsbiblioteket inhämtade uppgifter ger vid handen, redan nu

förefinnes en mycket omfattande speciallitteratur, som rätt väl torde täcka

ifrågavarande forskningsområde. Någon anledning att i detta sammanhang

vidtaga åtgärder för att komplettera denna litteratur med ytterligare verk

av kvalificerad vetenskaplig art torde därför icke finnas. Från riksdagsbiblioteket

har i stället under hand till fullmäktige framförts förslag om

utgivning av en bibliografi, framför allt omfattande själva riksdagstrycket,

över regeringsformen. En sådan bibliografi skulle enligt biblioteket otvivelaktigt

vara till stort gagn för forskningen. För egen del anser fullmäktige

emellertid, att en bibliografi, ehuru i och för sig värdefull, knappast skulle

svara mot de fordringar, som bör ställas på en minnesskrift för nu ifrågavarande

ändamål.

Med hänsyn till det nu anförda får fullmäktige avstyrka förslaget om

utgivning av en särskild minnesskrift med anledning av regeringsformens

150-årsjubileum.

Motionärerna har vidare framfört förslag om en sammankomst i högtidliga

former med deltagande av företrädare för alla i statslivet medverkande,

för vilka regeringsformen utgör grundvalen. Fullmäktige finner

detta förslag i och för sig tilltalande. Emellertid torde vissa svårigheter

föreligga att vid den tidpunkt, då jubileumsfirandet lämpligen bör äga rum

_den (> juni 1959 — ordna eu sådan sammankomst med hänsyn hl. a. till

att riksdagen då torde vara avslutad och riksdagsledamöterna hemresta.

Vid övervägandet av detta spörsmål har inom fullmäktige framkommit

tanken på att knyta an hugfästandet av regeringsformens tillblivelse till

det sedvanliga firandet av svenska flaggans dag, som den 0 juni äger rum

på olika håll i landet. Genom en sådan anknytning, som kunde kompletteras

med ett lämpligt utformat radio- och televisionsprogram, synes kunna

vinnas bredast möjliga folkliga uppslutning kring detta grundlagsjubileum

icke blott i huvudstaden utan på flera andra platser i landet. Då ifrågavarande

angelägenhet synes i lika mån vara en Kungl. Maj :ts och riksdagens

angelägenhet, torde det, därest fullmäktiges ifrågavarande förslag

skulle vinna utskottets och riksdagens anslutning, böra ankomma på representanter

för regering och riksdag att i samråd med Bestyrelsen för svenska

flaggans dag vidtaga åtgärder för förslagets närmare utformning och

genomförande.

Talmanskonferensen uttalade sin anslutning till vad riksgäldsfullmäktige

anfört i sitt yttrande i ärendet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr B 4 är 1958

3

I de nu föreliggande motionerna anföres att även andra synpunkter än

de som redovisats av riksgäldsfullmäktige kan göra sig gällande beträffande

frågan om minnesskrift. Motionärerna anser att en skrift med fullständiga

litteraturhänvisningar rörande grundlagen skulle komma att fylla en

stor uppgift i det praktiska riksdagsarbetet och hävdar att tiden torde vara

tillräcklig att låta utarbeta en sådan skrift före jubileumsdagen.

Motionärerna finner det tveksamt om firandet av rikets grundlag skall

anses vara en angelägenhet av den beskaffenhet att den bör överlåtas till

en enskild sammanslutning. Lämpligen borde statsmakterna själva i någon

form stå som anordnare. Motionärerna finner det vidare självklart att postverket

bör högtidlighålla minnet med ett frimärke.

Utskottet. Motionärerna har föreslagit, att anstalter skall vidtagas för

firandet av 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms tillkomst i lämpliga

former. Fullmäktige i riksgäldskontoret har funnit tanken värd beaktande

men avstyrker förslaget om utgivning av en särskild minnesskrift med

anledning av jubileet. Fullmäktige anser att förslaget om en sammankomst

i högtidliga former är tilltalande. Vissa svårigheter föreligger dock enligt

fullmäktiges mening att ordna en sådan sammankomst och det har därför

inom fullmäktige framförts tanken på att knyta an hugfästandet av regeringsformens

tillblivelse till firandet av svenska flaggans dag. Talmanskonferensen

har biträtt riksgäldsfullmäktiges synpunkter i ärendet. Även

utskottet finner för sin del det lämpligt att 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms

tillkomst högtidlighålles. Initiativet härtill bör såsom motionärerna

förutsatt kunna utgå från riksdagen, som lämpligen borde uppdraga

åt fullmäktige i riksgäldskontoret att i samråd med Kungl. Maj:t och

andra myndigheter föranstalta om firandet.

Utskottet finner att formerna för firandet bör bli föremål för ytterligare

övervägande innan dessa fastställes. Härvid bör såväl vad som framkommit

inom riksgäldsfullmäktige som de uppslag som framförts i motionerna

I: B 145 och II: B 239 prövas. Vad särskilt gäller frågan om utgivning

av en minnesskrift med anledning av jubileet delar utskottet de

synpunkter som riksgäldsfullmäktige anfört och kan således icke biträda

förslaget härom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen — med bifall till motionerna I:B145 och

II: B 239 måtte uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att i samverkan med Kungl. Maj:t och andra myndigheter

föranstalta om firandet av 150-årsminnet av 1809 års

regeringsform i lämpliga former.

Stockholm den 10 juli 1958

På bankoutskottets vägnar:

K. (i. EWERLÖF

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr B 4 år 1958

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Boo, Falilander, Mogård, Larsson,

Nils Theodor, Domö, Strandler och Danmans;

från andra kammaren: herrar Larsson i Julita, Regnéll, Löfgren,

Andersson i Ronneby, Setterberg, Johnsson i Skoglösa och Lindahl.

nians Boktr.

JStklui 1958. IC. L. Beck i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.