Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning sgftande till sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen.

1958-10-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1958 B:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning sgftande till sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

1

Nr B 13

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning sgftande

till sammanslagning av lantbruksnämnderna och

hushållningssällskapen.

I två inom riksdagen vackla, till. jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: B 128 av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl., samt II: B

16G av herrar östlund och Fröding, har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställa om en förutsättningslös utredning i syfte

att ernå en sammanslagning av den nuvarande dubbelorganisationen i fråga

om rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område.

Beträffande de skäl, som motionärerna åberopat till stöd för sin hemställan,

får utskottet hänvisa till motionen II: B 166.

Över motionerna har yttranden avgivits av statskontoret, lantbruksstyrelsen,

Hushållningssällskapens förbund, Sveriges lantbruksförbund, Riksförbundet

Landsbygdens folk samt 1956 års rationaliseringsutredning.

Statskontoret har i yttrande den 24 juli 1958 framhållit, att det av motionärerna

väckta spörsmålet torde få upptagas till prövning, sedan resultatet

förebragts av redan nu pågående utredningar, som berör ifrågavarande

verksamhetsområde. Statskontoret har härvid anfört följande.

När den nya lantbruksorganisationen tillkom efter beslut av 1947 års riksdag

förutsattes en arbetsfördelning, innebärande att lantbruksnämnderna

skulle handha den yttre och inre rationaliseringen, medan hushållningssällskapen

skulle svara för driftrationaliseringen.

Vid 1953 års riksdag väcktes motion om utredning syftande till en fördelning

av lantbruksnämndernas uppgifter på hushållningssällskapen, lantmäterimyndigheterna

och eventuellt andra ifrågakommande organ. Någon

sådan utredning ansågs emellertid för det dåvarande ej påkallad, bland annat

med hänsyn till fastighetsbildningskommitténs pågående arbete. Vid

remissbehandlingen framhöll statskontoret, att det ej vore osannolikt att

dubbelarbete i viss utsträckning förekomme mellan de organ, som hade ansvaret

för de olika verksamhetsgrenarna, samt att över huvud taget en viss

överorganisation syntes prägla jordbruksområdet. En översyn särskilt av

den lokala organisationen ansåg ämbetsverket för sin del därför behövlig.

Samma principiella uppfattning har statskontoret givit uttryck åt i yttrande

till utskottet den 4 mars 1957 i anledning av motioner vid 1957 års riksdag

angående utredning om lantbruksnämndernas avskaffande m. in.

Någon ändring i statskontorets ställningstagande till förevarande spörsmål

har icke inträtt. Det av statsfinansiella skäl alltmera trängande behovet

av rationalisering inom statsverksamheten talar otvivelaktigt för snara

överväganden på förevar ande område. Emellertid ha de i tidigare motioner

framförda kraven om utredning avvisats av riksdagen under hänvisning till

] Bihang till riksdagens protokoll 1958. 10 samt. Nr B 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

pågående utredningar. Då dessa ännu icke avslutats, torde det aktuella

spörsmålet få upptagas till prövning, sedan resultatet av dessa utredningar

förebragts.

I sitt den 8 september 1958 dagtecknade yttrande har lantbruks styr elsen

löreslagit, att motionerna i avbidan på slutförandet av pågående utredningar

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Styrelsen bär anfört följ

ande.

Rörande möjligheterna att f. n. överföra arbetsuppgifter från lantbruksnämnderna

till andra organ vill styrelsen till en början erinra om vad styrelsen

anfört i sitt i Edert utlåtande 1957: 34 intagna yttrande över två motioner

(I: 93 och II: 112), vilka i huvudsak hade samma syfte som de nu

föreliggande. Beträffande särskilt hushållningssällskapens möjligheter att

taga emot nya arbetsuppgifter erinrades härvid bl. a. om att sällskapen led

brist på personal redan för sina nuvarande uppgifter. Styrelsen framhöll

vidare, att det sedan år 1947 bedrivits en omfattande propaganda för ökad

anslutning till sällskapen med gott resultat. Sällskapens i det väsentliga fria

ställning i förhållande till staten var utan tvivel en förutsättning för denna

framgång. Skulle verksamheten med den inre rationaliseringen, på vilken

det allmänna — med hänsyn till storleken av de statsanslag som ställdes till

förfogande för densamma — måste ha ett avgörande inflytande, överflyttas

till sällskapen, var det anledning att befara att sällskapens beroende av

staten skulle ökas väsentligt och att därmed frukterna av nämnda propaganda

åtminstone delvis skulle gå om intet. Emellertid var styrelsen medveten

om att det kunde föreligga behov av en översyn inom vissa områden

på gränsen mellan bl. a. lantbruksnämndernas och sällskapens verksamhet

för att klarlägga dels hur tillgängliga resurser på ömse håll skulle kunna

utnyttjas på bästa sätt, dels i vad mån ökade resurser behövdes och hur

de i så fall lämpligen borde sättas in. Styrelsen, som sade sig ha uppmärksamheten

riktad på åtskilliga sådana frågor, avsåg att efter hand, i den

mån så påkallades av behovet, ingå till Kungl. Maj :t med förslag till erforderliga

åtgärder.

F. n. pågår flera av Kungl. Maj:t tillsatta utredningar, som berör verksamheten

vid lantbruksnämnderna. Här må blott erinras om lantbruksstyrelsens

och skogsstyrelsens gemensamma uppdrag att utreda frågan om

snabbare överförande av åker till skogsmark, vidare om den s. k. jordbruksanslagsutredningen,

som bl. a. har att i samråd med lantbruksstyrelsen göra

en översyn av bestämmelserna rörande statligt stöd till inre rationalisering,

samt om 1958 års jordlagsutredning, i vars uppdrag det ingår att bearbeta

jordförvärvs- och vanhävdslagarna. I detta sammanhang må även nämnas

— jämför styrelsens anslagsframställning för budgetåret 1959/60 — att

lantbruksstyrelsen i våras igångsatt en undersökning av personalorganisationen

in. m. vid lantbruksnämnderna, vilken f. n. delvis vilar i avbidan på

resultatet av bl. a. nämnda utredningar.

Jämväl verksamheten vid hushållningssällskapen är föremål för utredning

genom en statlig kommitté. Den år 1956 tillsatta s. k. jordbruksupplysningskommittén

har sålunda bl. a. till uppgift att undersöka i vad mån

den av främst sällskapen bedrivna upplysnings- och rådgivningsverksamheten

på jordbrukets område kan effektiviseras genom bättre organisation.

Härvid har kommittén även alt granska och pröva den nuvarande gränsdragningen

mellan hushållningssällskapens och lantbruksnämndernas ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

3

betsuppgifter i nämnda hänseende och att utreda, huruvida kostnadsbesparande

åtgärder kan vidtagas i anslutning därtill.

Den i föreliggande motioner yrkade utredningen synes åsyfta en organisatorisk

sammanslagning av lantbruksnämnd och hushållningssällskap. Innan

en sådan utredning igångsätles torde de praktiska möjligheterna över huvud

taget att genomföra en sammanslagning böra noga övervägas. Detta

kan emellertid icke göras förrän ovan berörda, delvis mycket omfattande

utredningar rörande verksamheten vid de ifrågavarande organen hunnit

slutföras. I avbidan härpå torde motionerna icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Hushållningssällskapens förbund har i yttrande den 2 oktober 1958 framhållit

följande.

Som förbundsstyrelsen i tidigare avgivna yttranden över likasyftande motioner

anfört ha de gångna årens erfarenheter givit belägg för att den lokala

organisationen av de utav det allmänna understödda åtgärderna för jordbrukets

rationalisering icke är i alla avseenden fullt tillfredsställande ordnad.

Orsaken härtill torde främst vara att söka i det förhållandet att olika

organ handha likartade och med varandra sammanhängande åtgärder. Särskilt

påtagligt är detta för vissa av de arbetsuppgifter, som hushållningssällskapen

handhar på driftsrationaliseringens område och lantbruksnämnderna

i fråga om den inre rationaliseringen. Under årens lopp ha sällskap och

nämnder visserligen genom olika anordningar, varigenom samarbetet dem

emellan befrämjats, lyckats bemästra en del av olägenheterna, men oaktat

detta är bristerna utav nuvarande organisationsförhållanden sådana att de

uppenbarligen påverka såväl verksamhetens sammanlagda effektivitet som

kostnaderna för densamma.

I ett den 28 februari 1952 till jordbruksutskottet avgivet yttrande över

väckta motioner angående sammanslagning av hushållningssällskap och lantbruksnämnder

till ett organ framhöll förbundsstyrelsen bl. a. att driftsrationaliseringen

och den inre rationaliseringen som regel hörde så intimt samman

att det vore mest ändamålsenligt att de härmed sammanhängande åtgärderna

handhades av ett och samma organ. Då däremot den yttre rationaliseringen

omfattade spörsmål och åtgärder av annan och mera fristående

karaktär, ansågs några skäl för en sammanslagning ej föreligga utan vad

som framkommit borde i stället ge anledning till en ändrad gränsdragning

mellan sällskapens och nämndernas arbetsuppgifter.

Under de år som förflutit sedan nyssnämnda yttrande avgavs ha icke några

förhållanden framkommit, som ger förbundsstyrelsen anledning att ändra

sin uppfattning i berörda spörsmål. Som ovan påpekats är bristerna i

organisationshänseende allt fortfarande sådana att de påverka rationaliseringsverksamhetens

effekt. Orsaken härtill torde bl. a. sammanhänga med

att genom den rådande uppdelningen av arbetsuppgifterna mellan sällskap

och lantbruksnämnder många av berörda jordbrukare ej får den fortlöpande

rådgivning och vägledning som erfordras för att de skall kunna draga

full nytta av den investering, som den inre ralionaliseringsåtgärdens genomförande

innebär.

Sveriges lantbruksförbund har i sill den 8 oktober 1958 dagtecknade yttrande

anfört följande.

En uppdelning av ralionaliseringsvcrksambclen på två organ torde innebära

ett visst dubbelarbete, särskilt i fråga om de arbetsuppgifter, som hus
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

hållningssällskapen har på driftsrationaliseringens område och lantbruksnämnderna

i fråga om den inre rationaliseringen. Vissa merkostnader bl. a.

för resor och traktamenten kan sålunda uppstå genom att skilda organ

handlägger ärenden på samma gård och i samma bygd. Administrationskostnaderna

för två mindre organisationer torde också bli högre än för en

större. Det finns emellertid också skäl som talar för ett bibehållande av den

nuvarande uppdelningen på två organ. Sålunda är hushållningssällskapens

huvudsakligen upplysande arbete av annan natur än lantbruksnämndernas

verksamhet inom den yttre rationaliseringen.

Motionärerna framhåller att hushållningssällskapen i motsats till lantbruksnämnderna

sedan lång tid åtnjuter ett grundmurat förtroende hos

jordbrukarna. Förbundet anser, att en sådan jämförelse är mycket vansklig

att göra. Hushållningssällskapen har under en lång följd av år arbetat

för det svenska jordbruket och har därvid, genom att experter på olika områden

kunnat ställas till jordbrukarnas förfogande praktiskt taget utan kostnad,

haft en mycket tacksam arbetsuppgift. Att lantbruksnämnderna vid

utövandet av sina många gånger mycket grannlaga arbetsuppgifter med den

yttre rationaliseringen blir utsatta för kritik är helt naturligt. Det torde vara

ofrånkomligt, att nämnderna, då de i enlighet med bl. a. jordförvärvslagen

söker åstadkomma en på lång sikt lämplig fastighetsbildning, i vissa fall

måste fatta beslut, som enligt den enskilde lantbrukarens uppfattning innebär

ett alltför hårt ingrepp i den egna bestämmanderätten. De fall, där en

befogad och saklig kritik kunnat göras, torde i vart fall under de senaste

åren ha varit förhållandevis få till antalet. Med hänsyn härtill och till att

jordförvärvslagen för närvarande är föremål för översyn kan det möjligen

ifrågasättas, om icke en utredning av den innebörd, som motionärerna föreslagit,

borde tills vidare anstå. Å andra sidan finns redan nu erfarenheter

som kan motivera ett övervägande av vilka organ som bör avses för de berörda

verksamhetsområdena. Därvid bör särskilt uppmärksammas gränserna

för olika statliga myndigheters verksamhet på jordbrukets område och

därvid kommer även andra myndigheter än de förut nämnda in i bilden,

t. ex. länsstyrelser, lantmäterimyndigheter och skogsvårdsmyndigheter.

I yttrande den 24 september 1958 har Riksförbundet Landsbygdens folk

anfört, att det icke har något att erinra emot en förutsättningslös utredning

rörande rationaliseringsverksamhetens organisation. Riksförbundet har därvid

framhållit följande.

Motionerna syftar till att få till stånd eu sammanslagning av hushållningssällskapen

och lantbruksnämnderna. Denna fråga diskuteras ej sällan livligt

bland jordbrukarna och delade meningar råder om den nuvarande organisationens

lämplighet. Enligt eu uppfattning skulle en sammanslagning av de

båda institutionerna vara ändamålsenlig, enligt en annan stode intet att vinna

av en dylik sammanslagning. Givetvis råder dock enighet om att dubbelarbete

bör undvikas.

Lantbruksnämndsorganisationen har nu varit i verksamhet under tio år

och under denna tid bör erfarenheter ha kunnat erhållas om huru förbättringar

och förenklingar skulle kunna uppnås utan att effektiviteten och arbetskapaciteten

äventyras. I motionerna antydes att lantbruksnämndernas

verksamhet skulle vara betydelselös och därför utan olägenheter skulle kunna

läggas ner. Riksförbundet delar icke denna uppfattning. Eu viktig uppgift

kommer salunda lantbruksnämnderna bl. a. att få, näi* inom en snar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år 1958

5

framtid, som riksförbundet hoppas, frågan om skogskomplettering får en

tillfredsställande lösning.

Mot bakgrunden av vad ovan anförts anser sig riksförbundet inte ha något

att erinra emot en förutsättningslös utredning rörande rationaliseringsverksamhetens

organisation. Därvid bör möjligheten av en sammanslagning av

lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen endast betraktas som ett

alternativ bland andra tänkbara lösningar. Det väsentliga är att organisationen

på området blir så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Särskilt

bör betonas nödvändigheten av att rådgivningsverksamheten gentemot jordbrukarna

tillerkänns erforderliga såväl personella som finansiella resurser.

Slutligen har 1956 års rationaliseringsutredning i skrivelse den 8 oktober

1958 anfört, att utredningen under sitt arbete uteslutande sysslat med de

statliga organ, vilka är direkt sysselsatta med rationaliseringsverksamhet i

vidsträckt bemärkelse. Utredningen har därför icke någon sådan kännedom

om de i föreliggande ärende berörda spörsmålen att utredningen ansett sig

kunna göra något uttalande i frågan huruvida det kan anses motiverat att

verkställa utredning i syfte att ernå en sammanslagning av den nuvarande

i motionerna berörda organisationen i fråga om rationaliseringsverksamheten

på jordbrukets område.

Utskottet. I förevarande motioner har hemställts om en utredning syftande

till sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen.

Hemställan motiveras med att visst dubbelarbete förekommer på

grund av uppdelningen av berörda rationaliseringsverksamhet på två organ,

vilket enligt motionärerna medför svårigheter för såväl jordbrukarna som

organen i fråga liksom även onödigt stora kostnader för statsverket. Huruvida

det ena organet skall uppgå i det andra eller om en helt ny organisation

bör åstadkommas anser motionärerna endast kunna avgöras efter en

förutsättningslös utredning.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att motionsvis framförda yrkanden

av i huvudsak samma innebörd som det i de föreliggande motionerna vid

flera tillfällen varit föremål för riksdagens prövning utan att föranleda några

åtgärder. Vidare framgår av i det föregående återgivna remissyttranden

att en sammanslagning av lantbruksnämnderna och hushållningssällskapen

icke självklart framstår som vare sig den enda eller den bästa lösningen av

organisationsproblemen inom det verksamhetsområde, som kan anses vara

gemensamt för dessa båda organ. De av motionärerna berörda olägenheterna

synes i betydande omfattning sammanhänga med gränsdragningen mellan

nämndernas och sällskapens arbetsuppgifter. Lantbruksstyrelsen har

emellertid uppmärksammat dessa problem och får antagas komma alt vidtaga

de åtgärder som kan erfordras för att nu åstadkomma en förbättring.

Härj ämte har den år 1956 tillsatta jordbruksupplysningskominittcn alt,

bland annat, granska och pröva den nuvarande gränsdragningen i samband

med sin undersökning av möjligheterna att genom bättre organisation effektivisera

upplysnings- och rådgivningsverksamheten inom jordbruket.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande nr B 13 år It)58

Vad angår problemet rörande rationaliseringsverksamhetens organisation

i stort bör alla rimliga möjligheter till besparingar tillvaratagas, givetvis

utan att strävandena till fortsatt rationalisering av vårt jordbruk hämmas.

Härvid kommer emellertid, såsom även Sveriges lantbruksförbund framhållit,

icke blott lantbruksnämnder och hushållningssällskap in i bilden utan

även länsstyrelser, lantmäterimyndigheter och skogsvårdsmyndigheter. Enligt

utskottets mening är tiden icke inne för någon omprövning av hela organisationskomplexet

inom området för jordbrukets rationalisering och vad

därmed sammanhänger. Detta bland annat emedan ett flertal omfattande

utredningar för närvarande pågår, vilka berör formerna för den fortsatta

rationaliseringsverksamheten.

I enlighet med det sagda avstyrker utskottet bifall till motionsyrkandet

samt hemställer,

att riksdagen måtte avslå motionerna I: B 128 och II: B

166.

Stockholm den 28 oktober 1958

På jordbruksutskottets vägnar:

ANDERS PETTERSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Lage Svedberg*, Sigfrid Larsson, Bertil

Andersson, Nils Hansson*, Mossberger, Gunnar Berg, Johan Persson,

Kristiansson, Franzén och Yngve Nilsson*;

från andra kammaren: herrar Pettersson i Dahl, Hseggblom*, Jonsson

i Strömsund, Sköld*, fru Lindskog, herrar Arvveson*, Nilsson i Lönsboda,

fru Jäderberg*, herrar Hedin* och Åhman*.

* Ej närvarande vid justeringen.

681649 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.