Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen B gjorda framställningar angående vissa anslag till universitetssjukhusen in. m. jämte i ämnet väckt motion.

1958-07-11 · 42 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 B:40, Utlåtande i anledning av Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen B gjorda framställningar angående vissa anslag till universitetssjukhusen in. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

1

Nr B 40

Utlåtande i anledning av Kung!. Maj:ts i statsverkspropositionen

B gjorda framställningar angående vissa anslag till

universitetssjukhusen in. m. jämte i ämnet väckt

motion.

(3:e avd.)

Kungl. Maj :t har i propositionen nr B 1 under elfte huvudtiteln, punkt 2,

samt under kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, punkt 1, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den

6 juni 1958, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

Utredningen i ärendet återfinnes i det vid propositionen nr 87 till innevarande

års förra riksdag fogade statsrådsprotokollet över inrikesärenden

för den 14 mars 1958.

1 :o) Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet m. m. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

in. in. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag av

200 000 kronor.

1951 års strålskyddskommitté har i sitt betänkande (SOU 1956: 38) föreslagit

tillbyggnader för radiofysiska institutionen vid Karolinska sjukhuset,

preliminärt kostnadsberäknade till 2 000 000 kronor. Vidare har direktionen

för Karolinska sjukhuset i skrivelse den 18 oktober 1957 hemställt

om anvisande för budgetåret 1958/59 av 210 000 kronor för vissa ombyggnadsarbeten

vid radioterapeutiska kliniken. Ytterligare har föreståndaren

för radiofysiska institutionen, professorn R. Sievert, i skrivelse den 21

december 1957 föreslagit uppförande av en barackbyggnad för en nettokostnad

av 18 000 kronor för tillgodoseende av radiofysiska institutionens

omedelbara lokalbehov.

För budgetåret 1958/59 bar å kapitalbudgeten anvisats ett investeringsanslag

om 100 000 kronor till vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

in. m. Vid anmälan av detta medelsbehov i 1957 års statsvcrksproposition

(bil. 32, p. 7) framhöll förutvarande departementschefen bl. a., att

radiofysiska institutionens lokalresurser visat sig otillräckliga redan för

dåvarande uppgifter och personaluppsättning och att ett uppskov med lös
1

—Bihang till riksdagens protokoll 1958. (! sand. Nr B 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr B it) år 1958

ningen av lokalfrågan syntes kunna äventyra möjligheterna att snabbt

genomföra en effektiviserad och till utvecklingen framför allt på atomenergiområdet

anpassad strålskyddsverksamhet.

Fr. o. m. budgetåret 1957/58 har ett tiotal nya tjänster inrättats vid radiofysiska

institutionen. Härefter har framlagts dels i propositionen nr 29/1958

förslag till ny strålskyddslag, som bl. a. innebär att utvidgade tillsynsuppgifter

lägges på strålskyddsorganen, dels ock i propositionen nr 73/1958

förslag till viss omorganisation av institutionen och ytterligare personalökningar

vid denna. Enligt sistnämnda proposition skall radiofysiska institutionen

bibehållas som ett organ för fri forskning, fysikaliskt arbete för

sjukvården vid radiumhemmet och strålskyddsverksamhet. Sammanlagt

uppgår personalökningarna för budgetåren 1957/58 och 1958/59 till inemot

tjugutalet tjänster. Vid ett genomförande av strålskyddskommitténs förslag

till utbyggd personalorganisation för institutionen samt vissa personalförstärkningar,

som härutöver begärts för budgetåret 1958/59, skulle ytterligare

ett femtontal tjänster tillkomma.

Då stora svårigheter förelegat att bereda utrymme redan för del personaltillskott,

som medgivits för budgetåret 1957/58, är det enligt departementschefen

uppenbart, att åtgärder snarast måste vidtagas för att lösa institutionens

lokalfrågor både mera provisoriskt och på längre sikt.

För att tillgodose det mera långsiktiga lokalbehovet har strålskyddskommittén

föreslagit, att i anslutning till de nuvarande institutionsbyggnaderna

på Karolinska sjukhusets område uppföres dels en fristående byggnad,

huvudsakligen avsedd för strålskyddsverksamheten samt administration,

verkstad och andra gemensamma anordningar, dels en tillbyggnad, inrymmande

en föreläsningssal m. in.

Vidare har direktionen för Karolinska sjukhuset föreslagit vissa ombyggnadsarbeten

i radiumhemmets vindsvåning, varigenom arbetslokaler successivt

skulle erhållas för den personal vid radiofysiska institutionen, som

skall svara för det fysikaliska arbetet för sjukvården vid radiumhemmet.

Vad först angår de föreslagna ombyggnaderna vid radiumhemmet anser

departementschefen, att dessa öppnar möjligheter att på ett tillfredsställande

sätt tillgodose behovet av arbetslokaler för institutionens klinisktfysikaliska

avdelning, vars befattningshavare till huvudsaklig del måste ha

sina arbetsplatser förlagda i anslutning till den kliniska verksamheten.

Departementschefen förordar därför, att ifrågavarande vindsutrymmen nu

inredes för ändamålet och successivt tages i anspråk såsom arbetslokaler,

allteftersom den där installerade apparaturen utmönstras. I en första etapp

kan fyra skrivrum samt vissa laboratorierum m. in. utvinnas, varigenom

avdelningens mest trängande lokalbehov kan fyllas. Framdeles beräknas

ytterligare sex rum kunna erhållas. Kostnaderna för arbetena har beräknats

till 200 000 kronor. Ehuru denna beräkning angivits vara preliminär, anser

departementschefen sig, med hänsyn till att den rymmer en betydande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B hd år 1958

3

marginal för kostnadsstegringar och oförutsedda utgifter, böra utgå ifrån

att kostnaderna skall kunna hållas inom denna ram. Kostnaderna för inredning

och utrustning av lokalerna bör icke bestridas från förevarande

anslag.

Enär flertalet av de fysiker och assistenter som arbetar för sjukvården

vid radiumhemmet redan f. n. har provisoriska arbetsplatser i klinikens

byggnad, blir avlastningen å radiofysiska institutionens lokaler genom den

berörda ombyggnaden ringa. För att tillfredsställande fylla framför allt

tillsynsavdelningarnas behov av ökade utrymmen anses nybyggnadsåtgärder

vara ofrånkomliga. Strålskyddskommittén har föreslagit en nybyggnad

för ändamålet omedelbart norr om institutionens befintliga byggnader. Såväl

från Karolinska sjukhusets sida som från byggnadsstyrelsen har emellertid

avstyrkts, att byggnaden förlägges inom sjukhusets område.

För egen del erinrar departementschefen om att hans ställningstagande

till organisationsfrågan i propositionen nr 73 i hög grad påverkats av att

han ansett, att en intim kontakt mellan forskningen och den löpande verksamheten

vid institutionen måste upprätthållas i varje fall under de närmaste

åren och att möjligheterna till inbördes samarbete och utbyte av erfarenheter

verksamhetsgrenarna emellan bör tillvaratas. En av de viktigaste

förutsättningarna för att dessa önskemål skall kunna förverkligas anser

departementschefen vara att de olika avdelningarnas lokaler är belägna i

varandras närhet, så att befattningshavarna i det dagliga arbetet kan hålla

kontakten med varandra. Trots de invändningar, som kan resas mot alt

förlägga för Karolinska sjukhusets drift icke direkt nödvändiga byggnader

till sjukhusets område, anser departementschefen sig därför böra förorda,

att de erforderliga nybyggnaderna förlägges på sådan plats, inom

eller i närheten av området, att det nödvändiga samarbetet och kontakten

mellan avdelningarna möjliggöres. Med hänsyn till vad som upplysts bl. a.

rörande svårigheterna att lösa avloppsfrågan på den av strålskyddskommittén

föreslagna byggnadsplatsen och då tillskottet av arbetsrum i

radiumhemmets vindsvåning eventuellt kan påverka nybyggnadsåtgärdernas

omfattning, anses lokalfrågan från de av departementschefen angivna

utgångspunkterna böra utredas ytterligare. Departementschefen avser att

snarast föreslå Kungl. Maj :t att föranstalta härom.

I avvaktan på den definitiva lösningen av lokalfrågan är som nämnts

vissa omedelbara åtgärder nödvändiga. Strålskyddskommittén har i detta

avseende föreslagit, att institutionsföreståndarens bostadsvåning i institutionens

huvudbyggnad tages i anspråk och ändras till arbetslokaler. Enligt

vad kommittén upplyst, har föreståndaren förklarat sig villig att avflytta, om

annan lämplig hostad kunde beredas honom. Sedermera har föreståndaren

under framhållande, att det för hans nuvarande arbetsuppgifter är önskvärt

att han är bosatt på institutionen, hemställt, att det provisoriska lokalbehovet

tillgodoses genom uppförande av en barackbyggnad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

För egen del anser departementschefen kommitténs förslag att utnyttja

bostadsutrymmena i institutionsbyggnaden för alt bemästra de omedelbara

lokalsvårigheterna vara att föredraga. Enligt vad han under hand erfarit

finns också goda utsikter att kunna erbjuda institutionsföreståndaren

lämplig bostad på annat håll. Då emellertid förhandlingar i denna fråga

ännu icke kunnat upptagas med institutionsföreståndaren, som f. n. fullgör

uppdrag utomlands, kan definitiv ställning till spörsmålet hur lokalbehovet

provisoriskt skall tillgodoses nu icke tagas. Huru frågan än löses,

anses emellertid vissa byggnadsåtgärder bli nödvändiga. Om riksdagen

icke framställer erinran häremot, föreslås medel härför få disponeras från

investeringsanslaget till vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet

in. m.

Beträffande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår erfordras

200 000 kronor för ombyggnadsarbetena i radiumhemmets vindsvåning. För

provisoriska byggnadsåtgärder samt för fortsatt utrednings- och planeringsarbete

för nybyggnaden anses 100 000 kronor vara tillfyllest. Då 100 000

kronor anvisats för innevarande budgetår, bör anslaget för budgetåret

1958/59 uppföras med 200 000 kronor.

Utskottet vill erinra om dels att årets förra riksdag, med bifall till propositionen

nr 29, fattat beslut om ny strålskyddslag, innebärande bl. a. att

utvidgade tillsynsuppgifter lägges på slrålskyddsorganen, dels att utskottet

denna dag avger utlåtande (nr B 41) angående anslag till strålskyddsverksamhet

in. in. Med hänsyn till att radiofysiska institutionens lokaler redan

för nuvarande arbetsuppgifter visat sig otillräckliga, kommer de av utskottet

i sistnämnda sammanhang tillstyrkta personalförstärkningarna att innebära

en ytterligare påfrestning på institutionens lokalresurser. Utskottet tillstyrker

därför, att åtgärder vidtages för lösande av lokalfrågorna provisoriskt

och på längre sikt.

Såsom både byggnadsstyrelsen och direktionen för Karolinska sjukhuset

hävdat kan invändningar resas mot att till sjukhusets område förlägga andra

byggnader än sådana som är oundgängligen nödvändiga för sjukhusets drift.

Med beaktande av vad departementschefen i propositionen nr 73 till årets

förra riksdag anfört rörande angelägenheten av intim kontakt mellan forskningen

och den löpande verksamheten vid institutionen och vad utskottet

i sitt förenämnda utlåtande uttalar finner utskottet dock icke anledning att

i denna fråga hävda en annan mening än departementschefens, nämligen

att nybyggnaderna bör förläggas på sådan plats, inom eller i närheten av

området, att det nödvändiga samarbetet och kontakten mellan avdelningarna

möj liggöres.

Vad departementschefen anfört rörande provisoriska åtgärder i avvaktan

på resultatet av den numera tillsatta utredningen föranleder icke erinran

eller särskilt uttalande från utskottets sida.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B AO år 1958

5

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa byggnadsåtgärder för strålskgddsverksamhet

m. m. under statens allmänna fastighetsfond,

inrikesdepartementet, för budgetåret 1958/59 anvisa

ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

2:o) Avtal angående avstående av visst markområde å kronohemmanet

Norrbacka m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att träffa avtal med sällskapet Eugeniahemmet om avstående

av visst markområde in. in. i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat, dels ock till Bidrag till vissa byggnadsarbeten in. in.

vid Eugeniahemmet för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 mars 1956 föreslog kommissionen för

förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att vid

Karolinska sjukhuset skulle uppföras en nybyggnad för neurologiska och

neurokirurgiska kliniker om tillhopa högst 200 vårdplatser. Nybyggnaden

föreslogs förlagd i närheten av sjukhusets psykiatriska klinik, varvid en

mindre del av Eugeniahemmets tomt måste tagas i anspråk för ändamålet.

Den sålunda förordade förläggningen av nervklinikerna nödvändiggjorde

för kommissionen att söka träffa en överenskommelse med sällskapet

Eugeniahemmet. Förhandlingar rörande erforderlig markupplåtelse

inleddes och kommissionen förklarade sig vilja medverka till att

finna en tillfredsställande lösning av frågan om uppförande av ersättningslokaler

för vissa byggnader, som Eugeniahemmet skulle komma att förlora

genom markupplåtelsen, men betonade samtidigt att det med hänsyn

till ovissheten om Eugeniahemmets fortsatta verksamhet på nuvarande

plats vore angeläget, att kostnaderna för nybyggnader begränsades så

mycket som möjligt.

Vid anmälan i proposition nr 163/1956 av kommissionens förslag till

nervklinikernas uppförande förutsatte föredragande departementschefen,

att kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande skulle verkställa

en överarbetning av föreliggande skissritningar, så snart av kommissionen

inledda avtalsförhandlingar med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting om tecknande av vårdplatser vid klinikerna blivit

slutförda. Det skulle vidare ankomma på kommissionen att därefter till

Kungl. Maj :t inkomma med de förslag till överenskommelser med sällskapet

Eugeniahemmet, som sammanhängde med erforderlig markupplåtelse. Med

skrivelse den 14 juli 1956 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj :t

förslag till avtal med Stockholms stad och Stockholms läns landsting om

nervklinikerna.

Vid sin granskning av det byggnadsförslag, som legat till grund för förenämnda

proposition, fann sig byggnadskommittén böra verkställa en ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

nomgripande överarbetning av detsamma. Kommitténs slutliga förslag innebai

bl. a., att hela byggnadskomplexet erhöll en ändrad förläggning genom

att skjutas västerut.

I proposition nr 104/1957 förordade föredragande departementschefen, att

kommitténs förslag lades till grund för det fortsatta utredningsarbetet.

Förhandlingskommissionen, som numera slutfört sina förhandlingar

med sällskapet Eugeniahemmet, har med skrivelse den 20 februari 1958

framlagt förslag till avtal mellan staten och sällskapet angående viss markupplåtelse

in. in.

\ id anmälan i proposition nr 163/1956 av frågan om uppförande av neurologiska

och neurokirurgiska kliniker vid Karolinska sjukhuset uttalade föredragande

departementschefen, att det borde ankomma på förhandlingskommissionen

att i samband med de förhandlingar med sällskapet Eugeniahemmet,

som påkallades av erforderlig markupplåtelse, jämväl till prövning upptaga

frågan om ersättningsbyggnader för de lokaler, som komme att gå förlorade

genom nervklinikernas uppförande. Departementschefen underströk

angelägenheten av att varje möjlighet till begränsning av byggnadsprogrammet

i denna del tillvaratogs men framhöll samtidigt önskvärdheten av

att man vid lösandet av de rent byggnadstekniska frågorna såvitt möjligt

tillgodosåg de önskemål, som framförts av sällskapet.

Det har vid av förhandlingskommissionen i ärendet företagen utredningvisat

sig möjligt att inom nuvarande lokaler efter vissa ändringsarbeten

inrymma snickarverkstaden och ett omklädningsrum. Däremot är det icke

möjligt att inom tillgängliga utrymmen tillgodose behovet av förrådslokaler

samt garage med mindre den nuvarande bandageverkstaden tas i anspråk

härför. Kommissionen, som icke ansett det ekonomiskt försvarbart att

använda bandageverkstaden som förrådslokaler, föreslår uppförande av en

ny garage- och förrådsbyggnad. Detta kommissionens förslag har lämnats

utan erinran i remissyttrandena. Även departementschefen anser sig böra

biträda kommissionens förslag i denna del. Av vad kommissionen anfört

bär departementschefen blivit övertygad om att någon annan tillfredsställande

lösning av lokalfrågan än den av kommissionen anvisade icke står

till buds. Kommissionens förslag till provisoriska anordningar har icke

givit departementschefen anledning till erinran. Med hänsyn härtill och då

departementschefen anser sig med någon jämkning uppåt kunna godtaga de

gjorda kostnadsberäkningarna, skulle erforderligt medelsbehov uppgå till

105 000 kronor. För ändamålet bör i riksstaten för nästa budgetår under

elfte huvudtiteln upptagas ett särskilt reservationsanslag under benämningen

Bidrag till vissa byggnadsarbeten in. m. vid Eugeniahemmet.

Det framlagda avtalsförslaget föranleder ingen erinran från departementschefens

sida. Det förutsättes, att smärre jämkningar i eller tillägg

till avtalsbestämmelserna framdeles skall kunna göras utan att riksdagens

samtycke skall behöva inhämtas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

7

Utskottet. Under förevarande punkt framlägges förslag om avtal mellan

staten och sällskapet Eugeniahemmet angående avstående av visst markområde

samt uppförande av ersättningslokaler för vissa byggnader, som

kommer att gå förlorade genom nervklinikernas vid Karolinska sjukhuset

uppförande. Kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder beräknas till

105 000 kronor.

Då Kungl. Maj :ts förslag enligt utskottets mening tillgodoser de krav på

en begränsning av det ifrågavarande byggnadsprogrammet, vilka statsmakterna

tidigare uppställt, tillstyrker utskottet den begärda medelsanvisningen

och det framlagda avtalsförslaget.

Med hänsyn till att departementschefen förutsatt, att endast smärre jämkningar

i eller tillägg till avtalsbestämmelserna skall kunna göras utan riksdagens

samtycke, har utskottet icke funnit anledning till erinran mot att

bemyndigande härtill lämnas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal med sällskapet

Eugeniahemmet om avstående av visst markområde m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 14

mars 1958 förordat;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugenialiemmet

för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.

3:o) Vissa överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska undervisningen

därstädes. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj :t att godkänna avtal och överenskommelser med Stockholms

stad och Stockholms läns landsting i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för Serafimerlasarettet och Karolinska

sjukhuset, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels till

Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Serafimerlasarettet m. in.

för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor, dels till Bidrag till anordnande av undervisning vid

vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus för samma budgetår under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor, dels ock besluta

att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barnbördshuset i Stockholm upplåta

nyttjanderätt till viss tomtmark.

Genom beslut den 14 januari och den 17 juni 1955, den 9 november

1956 samt den 17 januari 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt kommissionen för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

förhandlingar rörande Karolinska sjukhusets utbyggande m. m. att å statens

vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms stad och i förekommande

fall Stockholms läns landsting rörande dels i proposition nr 212/1954

förutsatta överenskommelser angående anordnande av undervisning vid

vissa staden tillhöriga sjukhus m. m., dels avvecklingen av garnisonssjukvården

vid under direktionens för Karolinska sjukhuset förvaltning stående

sjukhus, dels tillämpningen av 1931 års avtal rörande Karolinska

sjukhusets uppförande och drift samt 1925 års avtal angående Stockholms

stads övertagande av hela sin sinnessjukvård, i vad avtalen avser beräkningsmetoden

för de driftkostnadsbidrag, som staden och landstinget resp.

staten har att erlägga, dels ock fördelningen mellan staten och staden av

kosLnaderna för ändrings- och reparationsarbeten samt anskaffning av inventarier

och annan utrustning vid Serafimerlasarettet i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som föreslagits av särskilt tillkallade sakkunniga i

ett den 20 december 1957 avgivet betänkande med förslag till vissa åtgärder

för upprustning av lasarettet.

Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört

med delegerade från Stockholms stad, har kommissionen med skrivelse

den 29 januari 1958 framlagt förslag till avtal och överenskommelser i följande

hänseenden, nämligen angående

1) dels ändringar av och tillägg till mellan vederbörande parter den 1 december

1947 ingånget avtal angående försäljning till staden av stiftelsen

Serafimerlasarettets fastigheter, dels fördelning av kostnaderna

för upprustning av Serafimerlasarettet;

2) provisorisk undervisning i psykiatri vid Södersjukhuset;

3) undervisning i klinisk epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm;

4) vården å Karolinska sjukhuset av vissa militära patienter;

5) upplåtelse till Stockholms stad av Garnisonssjukhuset å Kungsholmen;

6) fördelningen av vårdkostnaderna under första halvåret 1958 vid Garnisonssjukhuset

å Kungsholmen; samt

7) beräkningen av vissa driftkostnader m. in.

Förhandlingskommissionen har samtidigt framlagt förslag till avtal resp.

överenskommelse med Stockholms läns landsting rörande dels vården å

Karolinska sjukhuset av vissa militära patienter dels ock beräkningen av

vissa driftkostnader m. m.

Förhandlingarna mellan kommissionen och stadens delegerade har slutförts

i ett sammanhang och de därvid träffade avtalen utgör enligt vad kommissionen

uppgivit ett sammanhängande förhandlingsresultat, en enhet.

Detta innebär, att parterna som förutsättning för giltigheten av vart och ett

av de preliminära avtalen uppställt det villkoret, att samtliga ifrågavarande

avtal godkännes. Det nu sagda äger motsvarande tillämpning beträffande de

med landstinget ingångna avtalen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B AO år 1958

9

Departementschefen anför, att under 1940-talet började en förflyttning av

undervisningsklinikerna vid Serafimerlasarettet att av flera skäl framstå

som önskvärd. Klinikernas läge ansågs sålunda olämpligt, enär lasarettet

icke var ett fullständigt centralsjukhus med de möjligheter till samarbete

med olika specialkliniker, som var av betydelse icke blott för sjukvården

utan även för forskning och undervisning. En väsentlig olägenhet för undervisningen

utgjorde jämväl överflyttandet av Karolinska institutets teoretiska

institutioner från grannskapet av Serafimerlasarettet till Norrbackaområdet.

Lasarettets lokaler började vidare bli starkt förslitna och omoderna. Med

anledning härav träffades år 1947 mellan staten och Stockholms stad ett

avtal om upplåtande av Sabbatsbergs sjukhus i betydligt vidgad omfattning

för den medicinska undervisningen och forskningen, det s. k. Sabbatsbergsavtalet.

Enligt avtalet skulle en betydande utbyggnad av Sabbatsbergs sjukhus

ske genom uppförande av ett stort antal nya kliniker, till vilka större

delen av den vid Serafimerlasarettet förlagda undervisningen skulle överflyttas

— nervklinikerna skulle överföras till Karolinska sjukhuset (se

härom proposition nr 163/1956). Vid avtalets ingående räknade man med,

att de planerade nya klinikerna skulle hinna färdigställas i god tid före

utgången av år 1960, enligt ett av förhandlingskommissionen år 1946 gjort

uttalande (se proposition nr 55/1947) förutsattes t. o. m., att detta skulle

bli fallet redan omkring år 1953. Under senare år har det emellertid blivit

alltmera uppenbart, att staden icke skulle bliva i stånd att realisera Sabbatsbergsprojektet

inom överenskommen tid. Enligt vad departementschefen

inhämtat har förhandlingskommissionen redan i början av år 1955

och vid upprepade tillfällen därefter av stadens delegerade begärt besked

om anledningen till dröjsmålet. Därvid har från stadens sida som orsak

till inträdd försening främst åberopats ovisshet om Sabbatsbergsområdets

framtida disposition med hänsyn till den planerade Rådmansgatuleden.

Sedan stadsplan över området numera antagits av stadsfullmäktige och

då gatubyggnadsfrågorna enligt vad borgarrådet Berglund vid ett sammanträde

inför departementschefen i december 1957 uppgivit icke längre

inverkar på igångsättandet av om- och tillbyggnaden av Sabbatsbergs sjukhus,

räknar departementschefen med, att staden utan ytterligare dröjsmål

fullföljer sina åtaganden enligt avtalet eller vad som efter överenskommelse

kan komma att träda i stället. Detta får i dagens läge anses vara desto

mera angeläget, som de olägenheter i fråga om verksamheten vid Serafimerlasarettet,

vilka redan gjorde sig gällande under 1940-talet, år efter år ökat

i omfattning. Det erinras om vad de sakkunniga och remissmyndigheterna

anfört i dessa delar. Departementschefen hänvisar i detta sammanhang till

universitetskanslerns uttalande, att Serafimerlasarettet numera och i ännu

högre grad efter nervklinikernas bortflyttande måste anses mindre lämpligt

som undervisningssjukhus bl. a. genom de ökade krav på klinikers och

institutioners kapacitet, som den år 1954 beslutade undervisningsreformen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

medför. Med hänsyn härtill och då de sakkunnigas förslag till förbättringsåtgärder

vid lasarettet endast är ägnade att provisoriskt avhjälpa de mest

framträdande bristerna i fråga om lokaler och utrustning utgår departementschefen

från, att staden bedriver planeringen och uppförandet av överenskomna

undervisningskliniker så snabbt som möjligt. Förverkligandet

av avtalade projekt måste till följd av den uppkomna situationen och de från

stadens sida gjorda åtagandena enligt departementschefens mening anses

vara en av stadens f. n. mest angelägna uppgifter på sjukhusväsendets

område.

Mot bakgrunden av det nu sagda och då man såsom förhandlingskommissionen

framhållit torde ha anledning räkna med att Serafimerlasarettet

ännu under relativt lång tid kommer att användas i undervisningens tjänst,

anses det ofrånkomligt, att en upprustning av lasarettet i begränsad oinfattning

kommer till stånd. Den av de sakkunniga framlagda planen för en

sådan upprustning synes departementschefen ägnad att inom rimlig tid

skapa förbättrade arbetsförhållanden för såväl sjukvård som undervisning

och forskning. Departementschefen förordar därför, att denna plan lägges

till grund för lasarettets successiva upprustning. För detta ställningstagande

har givetvis resultatet av förhandlingskommissionens förhandlingar med

staden angående fördelningen av upprustningskostnaderna varit av betydelse.

Enligt det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal

skall staden svara för 60 procent av de verkliga kostnaderna för byggnadsoch

reparationsarbeten medan staten helt skall bekosta anskaffning av inventarier

och utrustning. Då Serafimerlasarettet och därmed staten kommit

i en tvångssituation därigenom att Stockholms stad icke kunnat verkställa

Sabbatsbergssjukhusets utbyggnad inom beräknad tid, synes departementschefen

en naturlig grund för fördelningen av ifrågavarande kostnader ha

varit den i Sabbatsbergsavtalet angivna, d. v. s. att staden svarar för 75 procent

av uppkommande kostnader. Det kan visserligen icke bestridas, att

anslagstilldelningen för årligt underhåll av fastigheter och inventarier vid

Serafimerlasarettet under senare år hållits inom en snäv ram, varigenom

en viss kumulation av underhållsbehovet numera uppstått. Enligt departementschefens

mening kan emellertid detta icke läggas staten till last som

en försummelse, enär sjukhusverksamheten inom relativt få år beräknats

skola upphöra, och omfattande och kostsamma underhållsarbeten därigenom

icke ansetts ekonomiskt försvarbara. I detta sammanhang erinras även om,

att sjukhusbyggnaderna i realiteten överlåtits till staden utan ersättning.

Med hänsyn till det nu sagda synes det departementschefen i viss mån tveksamt,

huruvida förslaget till kostnadsfördelning kan anses innebära en från

statens synpunkt godtagbar lösning. Då emellertid de sakkunnigas förslag

till icke oväsentlig del avser underhållsåtgärder och med beaktande av övriga

omständigheter anser departementschefen sig böra godtaga förhandlingskommissionens

förslag på denna punkt. Att kostnaderna för inventa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B bo år 1958

11

rier och utrustning helt skall falla på staten anses vara en ändamålsenlig

lösning, eftersom man härigenom undviker osäkerhet rörande äganderättsförhållandena

i fråga om vid sjukhuset befintligt lösöre.

Det är uppenbarligen ur såväl sjukvårdens som undervisningens synpunkt

angeläget, att föreslagna åtgärder kommer till utförande så snart som möjligt.

Departementschefen är emellertid icke beredd att nu framlägga någon

tidsplan för upprustningen. Det statsfinansiella läget måste här liksom på

andra områden bli avgörande för den medelstilldelning, som kan ifrågakomma.

Vissa särskilt angelägna åtgärder bör emellertid vidtagas redan

fr. o. in. nästa budgetår. Departementschefen kommer i det följande att

ange de åtgärder han anser mest brådskande och vilka således enligt hans

mening bör komma till utförande i en första etapp. Vad beträffar kostnadsberäkningarna

framgår av de sakkunnigas betänkande, att de sakkunniga

eftersträvat att göra dessa så noggranna som förhållandena medgivit.

Departementschefen är medveten om att beräkningarna på vissa

punkter måste anses preliminära. De föreliggande kostnadsberäkningarna

anses dock utgöra ett tillräckligt underlag för en bedömning av den ekonomiska

innebörden av de förslag, som departementschefen i det följande

framlägger. Det anses få ankomma på byggnadsstyrelsen att innan föreslagna

byggnadsarbeten igångsättes fackmässigt bearbeta och granska upprättade

förslag, uppgöra preciserade kostnadsberäkningar samt i samråd

med direktionen för Karolinska sjukhuset framlägga förslag till ett ur

byggnadsteknisk synpunkt och med hänsyn till sjukhusdriften lämpligt

tidsschema för arbetenas genomförande.

Till av de sakkunniga föreslagna personalförstärkningar är departementschefen

icke beredd att nu taga ställning. Dessa förslag bör prövas i samband

med lasarettets ordinarie anslagsäskanden för budgetåret 1959/60.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen framhållit anses likaledes böra

anstå tills vidare med ett definitivt ställningstagande till frågan om inrättande

av en avdelning för hjärtkateterisering och angiocardiografi. Vad beträffar

det kliniskt-bakteriologiska laboratoriet har universitetskanslern

icke ansett det av de sakkunniga framlagda förslaget till lösning av laboratoriets

lokalfråga godtagbart ens som ett provisorium i avvaktan på att laboratoriet

skulle erhålla ökade lokaler efter nervklinikernas överflyttning till

Karolinska sjukhuset. Kanslern har vidare ansett det av laboratorieföreståndaren

framställda förslaget om överförande av verksamheten vid laboratoriet

till Karolinska sjukhusets blivande byggnad för klinisk bakteriologi böra

ytterligare utredas och övervägas. För egen del finner departementschefen

i likhet med kanslern frågan om laboratoriets framtida förläggning vara av

så stor principiell och praktisk betydelse, att denna fråga bör göras till föremål

för en särskild, av tidigare undersökningar obunden utredning, som

bör bedrivas med erforderlig skyndsamhet. I avvaktan därpå anses få anstå

med ifrågasatt utvidgning av bakteriologiska laboratoriets lokaler utöver vad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

de sakkunniga föreslagit. Departementschefen är väl medveten om att detta

kan medföra svårigheter för den vid laboratoriet bedrivna verksamheten

men vill samtidigt betona att det torde vara till fördel för samtliga berörda

parter att inflyttning i de f. n. av endokrinologiska avdelningen disponerade

lokalerna äger rum och praktisk erfarenhet vinnes av de nya utrymmenas

användbarhet, innan man tager slutlig ställning till lokal- och förläggningsfrågorna.

I sitt remissutlåtande har statskontoret med hänsyn till rådande brist på

vårdplatser för invärtesmedicinska fall ställt sig tveksam till föreslagen

minskning av vårdplatsantalet vid den medicinska kliniken. Departementschefen

delar denna tveksamhet. Då emellertid klinikchefen ansett återstående

vårdplatsantal tillräckligt ur undervisningssynpunkt och någon

annan möjlighet att avhjälpa de för såväl patienter som sjukvårdspersonal

ytterst otillfredsställande förhållandena inom kliniken icke utan stora kostnader

anses stå till buds har departementschefen ansett sig icke böra rikta

någon erinran mot de sakkunnigas förslag i denna del.

En förutsättning för genomförandet av föreslagna förbättringsåtgärder

inom den kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet är enligt vad de sakkunniga

med instämmande av direktionen för Karolinska sjukhuset anfört,

att den plastikkirurgiska avdelningen vid lasarettet överflyttas till Karolinska

sjukhuset och där inrymmes i en av de garnisonsavdelningar, som frigöres

genom garnisonssjukvårdens avveckling. För att den ifrågasatta överflyttningen

skall kunna realiseras fordras dock, att av direktionen i petita

för budgetåret 1958/59 äskade medel — 65 000 kronor ■— för vissa ombyggnadsåtgärder

inom den nuvarande avdelningen för plastikkirurgi och brännskadebehandling

vid Karolinska sjukhuset anvisas. För egen del anser

departementschefen att betydande fördelar skulle vinnas, om den nuvarande

uppdelningen av den plastikkirurgiska verksamheten på tvenne sjukhus

kunde bringas att upphöra. En koncentrering av verksamheten till

Karolinska sjukhuset skulle otvivelaktigt innebära en väsentlig förbättring

ur såväl driftekonomisk som effektivitetssynpunkt. Departementschefen

föreslår i det följande att den särskilda garnisonssjukvården i Stockholm

skall upphöra fr. o. in. den 1 juli 1958. Härigenom skapas förutsättningar

för en överflyttning till Karolinska sjukhuset av den plastikkirurgiska verksamheten

vid Serafimerlasarettet. Departementschefen förordar därför, att

en dylik överflyttning kommer till stånd i enlighet med de sakkunnigas

förslag och föreslår vidare, att 65 000 kronor anvisas för av direktionen

begärda ombyggnadsarbeten vid den plastikkirurgiska avdelningen vid

Karolinska sjukhuset, varigenom rådande stora infektionsrisker vid denna

avdelning kan begränsas. Departementschefen understryker, att han genom

nu framlagda förslag icke tagit slutlig ställning till frågan om tillgodoseende

av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida lokalbehov.

Som tidigare framhållits är det angeläget, att upprustningen av Serafimer
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

13

lasarettet påbörjas utan dröjsmål. Vid sin prövning av de sakkunnigas förslag

har departementschefen med beaktande av å ena sidan att vissa i och för

sig mycket brådskande åtgärder måste anstå i avbidan på att för deras genomförande

nödvändiga anordningar först kommer till stånd samt å andra

sidan åtgärdernas inbördes angelägenhetsgrad funnit följande byggnads- och

installationsarbeten böra vidtagas redan under nästa budgetår. För åtgärder

i syfte att förbättra lasarettets elenergiförsörjning bör beräknas 100 000 kronor.

De omflyttningar inom lasarettet, som blir en följd av den endokrinologiska

verksamhetens överflyttning till Karolinska sjukhuset innevarande

vår, medför vissa nödvändiga ändringsarbeten i första hand för de klinisktfysiologiska

och kliniskt-kemiska laboratorierna. Härför beräknas tillhopa

58 000 kronor. Omklädnadsrum för kandidater i patologiska avdelningen

bör vidare iordningställas för en kostnad av 4 000 kronor. Röntgenavdelningen

arbetar f. n. under mycket pressande förhållanden. Den av de sakkunniga

föreslagna tillbyggnaden ävensom övriga åtgärder, som syftar till

en förbättring av arbetsförhållandena vid röntgenavdelningen, bör därför

igångsättas snarast. Härför beräknas en kostnad om 126 000 kronor under

nästa budgetår. För inrättande av isoleringsrum och undersökningsrum

inom de medicinska och neurologiska klinikerna samt för ombyggnad av

sistnämnda kliniks kandidatlaboratorium bör avses tillhopa 115 000 kronor.

I detta sammanhang framhåller departementschefen, att han i det följande

kommer att föreslå, att all undervisning i neurologi vid Karolinska

institutet fr. o. m. höstterminen 1958 förlägges till Serafimerlasarettets

neurologiska klinik. För upprustning av fyra vårdavdelningar, för målningsarbeten

samt för anskaffande av en centralradioanläggning bör under

budgetåret 1958/59 få tagas i anspråk resp. 140 000, 100 000 och 43 000 kronor.

Tillbyggnad av intendentkontoret och inskrivningsexpeditionen samt

förbättrat intag till olycksfallspolikliniken måste ävenledes hänföras till de

mera angelägna åtgärderna. Kostnaderna härför har uppskattats till 61 000

resp. 53 000 kronor. Den totala kostnaden för nu angivna arbeten uppgår

till 800 000 kronor, varav på statsverket faller 40 procent eller 320 000 kronor.

Härtill kommer kostnaden för de förut berörda ombyggnadsarbetena

inom den plastikkirurgiska avdelningen vid Karolinska sjukhuset, vilka

arbeten bör komma till stånd så snart som möjligt. Denna kostnad faller

i sin helhet på staten.

I anslutning till vad nu förordats beträffande byggnadsarbeten, understrykes

ånyo, att kostnadsberäkningarna för dessa arbeten är preliminära

och att de måhända icke i alla delar kommer att visa sig hållbara. Det

förutsättes att bl. a. härav påkallade jämkningar i byggnadsprogrammet

inom den förordade totala kostnadsramen får vidtagas.

För anskaffning av inventarier och utrustning under nästa budgetår beräknas

215 000 kronor. Härav hänför sig 15 000 kronor till kompletteringar i

samband med föreslagna omändringar inom de medicinska och neurologiska

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

klinikerna. För inköp av ljusskåp m. m. åt röntgenavdelningen bör anvisas

28 000 kronor. Anskaffning av apparatur till de kliniskt-kemiska och kliniskt-bakteriologiska

laboratorierna bör ske intill ett belopp av 70 000 kronor.

Kostnaden för möbler åt intendentkontoret, för präglingsmaskin m. in.

har av de sakkunniga uppskattats till 16 000 kronor. Anskaffning av nödvändig

köksutrustning, belysningsarmatur m. in. föreslås under nästa budgetår

få ske intill ett belopp av 86 000 kronor. Sammanfattningsvis innebär departementschefens

förslag att för budgetåret 1958/59 bör för vidtagande av förbättringsåtgärder

och anskaffning av viss utrustning anvisas (320 000 +

65 000 + 215 000) 600 000 kronor. För ändamålet bör i riksstaten för budgetåret

1958/59 under elfte huvudtiteln upptagas ett särskilt reservationsanslag

under benämningen Bidrag till vissa om-.och tillbyggnadsarbeten vid

Serafimerlasaretlet in. in.

Förhandlingskommissionen har uttalat, att vad parterna överenskommit

ifråga om kostnadsfördelningen bygger på den förutsättningen, att samtliga

av de sakkunniga föreslagna åtgärder och inventarieanskaffningar skall

komma till stånd, såvida icke annat överenskommes vid den fortsatta statliga

och kommunala behandlingen av de sakkunnigas förslag. Departementschefen

anser sig kunna utgå från, att överenskommelse skall kunna

träffas om sadana inskränkningar eller utvidgningar i upprustningsprogrammet,

vilka framdeles kan komma att aktualiseras av vägande medicinska

eller organisatoriska skäl.

Vidkommande avtalsförslaget i övrigt anses övervägande skäl tala

för att tidpunkten för stadens övertagande av huvudmannaskapet för lasarettet

uppskjutes till det budgetårsskifte, som infaller närmast efter den

tidpunkt, då de nya neurologiska och neurokirurgiska klinikerna vid Karolinska

sjukhuset tagits i bruk. Med hänsyn till de av förhandlingskommissionen

antydda svårigheterna i fråga om personalen vid sagda kliniker är

en dylik anordning att föredra. Vidare har Sabbatsbergsavtalet och avtalet

om Serafimerlasarettets försäljning otvivelaktigt ingåtts under den förutsättningen,

alt överflyttningen av nervklinikerna skulle äga rum, innan

statens dispositionsrätt över lasarettet upphörde. En naturlig följd av vad

nu sagts är den i avtalsförslagets § 2 intagna förlängningen av gällande avtal

angående vård å lasarettet av sjuka från staden. I fråga om de av Stockholms

läns landsting nu disponerade platserna vid lasarettet har departementschefen

— med erinran om vad stadens delegerade år 1947 uttalat

härvidlag — intet att invända mot kommissionens förslag.

Departementschefen finner det vara av största vikt, att den av staden planerade

Klarabergsgatuleden och arbetena för dess framdragande icke inverkai

störande pa den vid lasarettet bedrivna sjukvården, undervisningen och

forskningen. Eftersom den definitiva dragningen av ifrågavarande led i

praktiken omöjliggör sjukvårdande verksamhet vid den kirurgiska kliniken,

framhåller departementschefen med skärpa, att detta projekt icke kan

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

15

komma till stånd förrän sagda klinik överflyttats till annat sjukhus. När

det gäller den provisoriska dragningen av leden, varvid avses det alternativ,

som ligger på det större avståndet från den neurokirurgiska kliniken, anser

departementschefen sig på av förhandlingskommissionen förebragta skäl

kunna biträda vad parterna preliminärt överenskommit, nämligen att staden

förbinder sig att icke utan medgivande från direktionen för Karolinska

sjukhuset bedriva några gatuarbeten inom sjukhusområdet, innan den

neurokirurgiska kliniken överflyttats till Karolinska sjukhuset, medan

staten för sin del åtager sig att bedriva arbetet med färdigställandet av

nervklinikerna vid sistnämnda sjukhus i så snabb takt, som kan vara tekniskt

betingad, och på sådant sätt att i varje fall neurokirurgiska kliniken

bör kunna överflyttas före den 1 januari 1963. Departementschefen finner

det värdefullt, att det i avtalsförslaget uttryckligen framhävts, att förhandlingar

skall upptagas om de lokalproblem för lasarettets laboratorier, som

kan aktualiseras i samband med nervklinikernas överflyttning till Karolinska

sjukhuset. Enligt departementschefens mening ger dock redan försäljningsavtalet

staten tillräckliga garantier för medinflytande i fråga om de friställda

lokalernas användning när det gäller att tillgodose undervisningens

och forskningens berättigade intressen, även sedan dispositionsrätten över

lasarettet övergått till staden.

Mot det av förhandlingskommissionen framlagda förslaget till avtal har

departementschefen i övrigt intet att invända, men erinrar om att flera viktiga

frågor i samband med stadens övertagande av dispositionsrätten över

lasarettet återstår att lösa. Förhandlingar härom bör av kommissionen

upptagas i god tid före övergången.

Den vid 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen medför

bl. a., att vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus i ökad utsträckning måste

tagas i anspråk för undervisningsändamål. Så är bl. a. fallet beträffande

den undervisning i psykiatri, som enligt 1955 års medicinska examensstadga

skall anordnas fr. o. in. höstterminen 1958. I proposition nr 212/1954

har sålunda förutsatts, att undervisning i psykiatri provisoriskt skall förläggas

till Södersjukhuset i avbidan på tillkomsten av en planerad psykiatrisk

klinik vid Sabbatsbergs sjukhus. Med anledning härav har förhandlingskommissionen

upptagit förhandlingar med Stockholms stad angående

upplåtande av Södersjukhuset för meddelande av undervisning i psykiatri.

Såsom resultat av förda förhandlingar har kommissionen numera framlagt

ett avtalsförslag, för vars innehåll en redogörelse lämnats i det föregående.

Vid prövningen av detta förslag har departementschefen kommit till den

uppfattningen, att detsamma får anses innebära en godtagbar lösning av

frågan om statens kostnader för ifrågavarande undervisning. Storleken av

dessa kostnader anses visserligen i och för sig vara ägnad alt ingiva betänkligheter.

Departementschefen erinrar emellertid om, alt en tillämpning i

förevarande fall av de grunder, som innefattas i det s. k. Sabbatsbergs
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

avtalet, otvivelaktigt skulle medfört ännu högre kostnader för staten.

Departementschefen har därför icke ansett sig böra påyrka någon ändrad

kostnadsfördelning mellan staten och staden utan förordar att avtalsförslaget

godkännes. Enligt det föreliggande avtalsförslaget skall staden för

varje kalenderår tillkommande ersättning erläggas före nästföljande januari

månads utgång. I anslutning härtill beräknas medelsbehovet för nästa

budgetår till i runt tal 238 000 kronor, varav 150 000 kronor i engångsersättning

till staden. I sistnämnda belopp ingår 8 000 kronor utgörande av

departementschefen uppskattad andel för statsverket av kostnaderna för

erforderliga telefoninstallationer. Av vad förhandlingskominissionen anfört

framgår, att fråga uppkommit om eu definitiv förläggning av psykiatriundervisningen

till annat stadens sjukhus än Sabbatsbergs sjukhus. Departementschefen

finner angeläget, att denna fråga erhåller sin lösning, och är

ense med förhandlingskominissionen, att en överenskommelse i frågan

snarast bör eftersträvas. Vid de förhandlingar, som hittills ägt rum mellan

förhandlingskominissionen och delegerade för staden i denna fråga, har

övervägande skäl ansetts tala för en förläggning till S:t Görans sjukhus av

den tidigare vid Sabbatsbergs sjukhus planerade psykiatriska undervisningskliniken.

Undervisning i neurologi för vid Karolinska institutet inskrivna studerande

meddelas f. n. vid såväl Serafimerlasarettet som Södersjukhuset, vid

sistnämnda sjukhus enligt med staden träffat särskilt avtal. Såsom framgår

av den tidigare redogörelsen har lärarkollegiet vid Karolinska institutet

numera föreslagit, att hela undervisningen i neurologi skall förläggas till

Serafimerlasarettet. Detta förslag förutsätter, att fyra kurser om vardera

30 studerande årligen anordnas därstädes och att minst ett tjugotal studerande

årligen erhåller dispens från den i nuvarande examensstadga föreskrivna

skyldigheten att samtidigt genomgå kurserna i neurologi och psykiatri.

Universitetskanslern har tillstyrkt lärarkollegiets förslag samt förordat,

att ytterligare en tjänst som förste underläkare inrättas vid nervldiniken

å Serafimerlasarettet. De skäl, som av undervisningsmyndigheterna

anförts till stöd för förslaget om en koncentrering av neurologiundervisningen

till Serafimerlasarettet, anser departementschefen sig kunna biträda

och erinrar om, att ett realiserande av detta förslag torde komma att medföra

en årlig besparing för statsverket med i runt tal 11 000 kronor. Det

förordas sålunda, att undervisningen i neurologi fr. o. in. höstterminen 1958

i sin helhet förlägges till Serafimerlasarettet. En förutsättning härför är

emellertid, att den av universitetskanslern förordade tjänsten som förste

underläkare tillkommer. Under första halvåret 1958 kommer att anordnas

endast en kurs i neurologi vid Södersjukhuset. Staden enligt gällande avtal

tillkommande ersättning härför utgör 7 800 kronor. För att möjliggöra den

av departementschefen i det föregående förordade ökade undervisningen

vid Serafimerlasarettet fr. o. in. hösten 1958 tillstyrkes inrättande vid nerv
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

17

kliniken därstädes av en förste underläkartjänst i Ae 23 fr. o. in. nästa

budgetår. Kostnaden härför, 21 876 kronor frånsett rörligt tillägg, anses

böra bestridas från den under Serafimerlasarettets avlöningsanslag upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna

anslagspost, som är av förslagsanslags natur, har i årets statsverksproposition

föreslagits uppförd med i runt tal 6 524 000 kronor. Någon ändring

i förslaget till avlöningsstat för Serafimerlasarettet anses icke vara påkallad.

För vid Karolinska institutet inskrivna studerande meddelas f. n. undervisning

i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm. För sjukhusets

upplåtande för undervisning har staten att erlägga ersättning till staden

enligt ett mellan parterna år 1952 ingånget avtal. Enligt den nya studieordningen

för medicine licentiatexamen har den kliniska epidemiologien fått

ställningen av ett kliniskt examensämne med en undervisning av motsvarande

omfattning som flertalet av dessa. Den omläggning av undervisningen,

som sålunda ägt rum, har till följd, att Epidemisjukhuset i Stockholm kommer

att behöva tagas i anspråk för undervisning i väsentligt ökad utsträckning.

Med anledning härav har det varit nödvändigt att träffa överenskommelse

med staden härom. I likhet med undervisningsmyndigheterna har

departementschefen ingen erinran mot förhandlingskommissionens uppgörelse

med staden och förordar således, att det framlagda avtalsförslaget

godkännes. Vid bifall härtill skulle statens bidrag för kalenderåret 1958

omfatta dels kostnader för tiden den 1 januari—30 juni enligt nu gällande

avtal dels ock kostnader för tiden den 1 juli—31 december enligt det nya

avtalet. Statens bidrag för tiden den 1 januari—30 juni beräknas till 39 000

kronor och för tiden den 1 juli—31 december till 150 000 kronor. Statens

sammanlagda bidrag för kalenderåret 1958 kan således beräknas till

(39 000 + 150 000) 189 000 kronor.

Enligt avtal mellan staten och Stockholms stad, som gäller fr. o. in. den

1 januari 1957, har staden upplåtit vissa sjukhus för meddelande av obduktionsundervisning

åt medicine studerande. Enligt detta avtal skall staten till

staden erlägga bidrag till avlöning och pensionering av viss läkarpersonal

samt ersättning för lokalupplåtelse, städning, förbrukningsartiklar m. m.

Staden för varje kalenderår tillkommande ersättning skall erläggas efter

kalenderårets utgång. Statens bidrag för kalenderåret 1958 kan beräknas till

35 223 kronor. Staden har måst vidkännas vissa kostnader för ändringsarbeten

inom den patologiska avdelningen vid S:t Görans sjukhus samt för

inköp av klädskåp åt medicine studerande. Departementschefen förordar,

att ifrågavarande kostnader, 2 375 kronor, såsom uteslutande föranledda

av undervisningens behov bestrides av statsmedel. Vid bifall till detta förslag

skulle för ändamålet erforderliga medel under budgetåret 1958/59

uppgå till (35 223 + 2 375) i runt tal 38 000 kronor.

Under rubrikerna Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms

stad tillhöriga sjukhus samt Bidrag till anordnande av klinisk under
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1958. (> samt. Nr B 40

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

visning i epidemiologi vid Epidemisjukhuset i Stockholm finns i gällande

riksstat upptagna två förslagsanslag, vilka uppförts med 55 400 resp. 66 000

kronor. Det förordas, att medel för de ändamål, som tillgodoses genom anlitande

av förenämnda båda anslag, fr. o. in. nästa budgetår anvisas under

ett anslag under benämningen Bidrag till anordnande av undervisning vid

vissa Stockholms stad tillhöriga sjukhus. Från anslaget, vilket bör erhålla

förslagsanslags natur, anses böra bestridas av departementschefen i det

föregående angivna kostnader för dels undervisning i psykiatri, neurologi

och epidemiologi dels ock obduktionsundervisning. Anslaget bör sålunda

uppföras med (238 000 + 7 800 + 189 000 + 38 000) i runt tal 473 000 kronor.

Kommittén för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande förutsatte i

sitt den 24 januari 1951 dagtecknade förslag till generalplan för sjukhusets

utbyggande, att de kirurgiska garnisonsavdelningarna inom sjukhuset skulle

frigöras och ianspråktagas som lokaler för laboratorier samt urologiska och

plastikkirurgiska kliniker. Kommitténs förslag om uppförande av en ortopedisk

klinik vid sjukhuset byggde likaledes på denna förutsättning. Vid

sin anmälan av generalplaneförslaget i proposition nr 123/1951 underströk

jämväl dåvarande chefen för inrikesdepartementet vikten av att garnisonsavdelningarna

snarast avvecklades. Som förhandlingskommissionen framhållit

har frågan om friställandet av ifrågavarande avdelningar ånyo aktualiserats

i anledning av riksdagens beslut om överflyttande av Norrbackainstitutets

ortopediska klinik till Karolinska sjukhuset. För den forisatta

planeringen av Karolinska sjukhusets utbyggnad har det således varit en

förutsättning, att garnisonssjukvården i Stockholm avvecklades eller i varje

fall erhöll en annan utformning än den nuvarande. Av förhandlingskommissionens

redogörelse framgår, att antalet fritt vårdade militära patienter

vid Karolinska sjukhuset och Garnisonssjukhuset alltsedan andra världskrigets

slut successivt minskat, vilket haft till följd att garnisonsavdelningarna

under senare år huvudsakligen belagts med civila patienter. Samma

utveckling har gjort sig gällande vid andra garnisonssjukhus i landet. Fortsatt

drift av ifrågavarande sjukhus har därför icke ansetts erforderlig under

förutsättning att de militära patienterna kunnat beredas tillfredsställande

sjukhusvård i annan ordning. Flertalet garnisonssjukhus har också numera

antingen nedlagts eller i olika former övertagits av resp. landsting. I samtliga

fall har vederbörande landsting åtagit sig att för vård mottaga militära

patienter, som är i behov av sjukhusvård. I vårdavgiftshänseende har

ifrågavarande patienter enligt under senare år träffade avtal betraktats som

civila patienter, därvid dock kronan har att erlägga den för inomläns- resp.

utomlänspatienter fastställda legosängsavgiften.

Det är mot denna bakgrund som de av förhandlingskommissionen nu

framlagda förslagen till avtal angående vård å Karolinska sjukhuset av

vissa militära patienter tillkommit. Enligt dessa avtalsförslag skall — gentemot

Stockholms stad och Stockholms läns landsting — militära patienter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

19

fr. o. m. den 1 juli 1958 i vårdhänseende betraktas som civila sjuka vare

sig de vårdas å Karolinska sjukhuset eller å stadens och landstingets egna

sjukhus. I staden bosatta militära patienter skall i första hand beredas vård

å Karolinska sjukhuset. Kommissionens förslag i dessa delar har lämnats

utan erinran i remissyttrandena. Även departementschefen har vid sin

prövning av förslagen ansett sig böra biträda desamma. Förslagens genomförande

medför fördelar för staten ur såväl organisatorisk som ekonomisk

synpunkt. För statsverket torde enligt av kommissionen företagna beräkningar

uppkomma en årlig inkomstökning med cirka 225 000 kronor.

Vid bifall till förevarande förslag, som innebär att de militära patienterna

i fortsättningen skall intagas å Karolinska sjukhusets allmänna vårdavdelningar,

synes de kirurgiska garnisonsavdelningarna icke längre behöva bibehållas

såsom sådana. Tre av dessa avdelningar är f. n. avsedda för allmänkirurgiska

fall medan den fjärde omvandlats till en plastikkirurgisk- och

brännskadeavdelning. I detta sammanhang erinrar departementschefen om

sitt i det föregående framlagda förslag, att den plastikkirurgiska avdelningen

vid Serafimerlasarettet skall överflyttas till en av de f. n. för allmänkirurgi

avsedda garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset och att han

samtidigt uttalat, att han med detta förslag icke tagit slutlig ställning till

frågan om tillgodoseende av den plastikkirurgiska verksamhetens framtida

lokalbehov.

Chefen för den kirurgiska kliniken vid Karolinska sjukhuset professor

Hellström har år 1956 framlagt ett förslag till organisation av en urologisk

klinik i den s. k. garnisonsflygeln. Enligt förslaget skulle tre garnisonsavdelningar

ställas till den urologiska klinikens förfogande. Kommittén för

Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande har i utlåtande häröver framhållit,

att inrättandet vid sjukhuset av en urologisk klinik bör prövas i samband

med planeringen av de ortopediska och plastikkirurgiska klinikerna.

I en till departementschefen ställd skrivelse den 21 januari 1958 har professor

Hellström hemställt, att en sådan prövning måtte komma till stånd,

innan ställning tages till ifrågasatt överflyttning av den plastikkirurgiska

avdelningen vid Serafimerlasarettet, vilken åtgärd för lång tid framåt

skulle låsa möjligheterna för en nödvändig utvidgning av den urologiska

kliniken. Urologin intar enligt Hellström en avgjort centralare ställning

som undervisnings- och forskningsämne än plastikkirurgin.

Med anledning av professor Hellströms framställning framhåller departementschefen,

att hans ställningstagande till frågan om överflyttning av den

plastikkirurgiska avdelningen vid Serafimerlasarettet främst grundat sig på

den omständigheten, att sagda omdisposition utgör en oavvislig förutsättning

för nödvändig upprustning av den kirurgiska kliniken vid Serafimerlasarettet.

En sådan överflyttning medför vidare påtagliga fördelar ur driftekonomisk

och organisatorisk synpunkt. Ianspråktagandet tills vidare av eu

garnisonsavdelning för plastikkirurgi synes emellertid icke hindra, att uro
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr B it) år 1958

logins lokalbehov kan tillgodoses i erforderlig utsträckning. Departementschefen

förutsätter, att direktionen för Karolinska sjukhuset med beaktande

av vad nu sagts till prövning upptar frågan, hur de frigjorda garnisonsavdelningarna

skall provisoriskt disponeras, och till Kungl. Maj:t inkommer med

de förslag, vartill denna prövning kan giva anledning. Departementschefen

har för avsikt att snarast föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt kommittén

för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande att i samband med planeringen

av en ny ortopedisk klinik vid Karolinska sjukhuset jämväl till prövning

upptaga frågan om en definitiv lösning av de urologiska och plastikkirurgiska

klinikernas lokalbehov. I detta sammanhang erinras slutligen

om att 40 allmänna vårdplatser vid garnisonsavdelningarna genom avtal

den 1 december 1947 överlåtits till Stockholms läns landsting att tillträdas

den 1 januari 1961 men att, därest på grund av ändrade förhållanden ifrågavarande

platser anses lämpligen kunna upplåtas å annan eller andra avdelningar

vid sjukhuset, särskild överenskommelse därom må kunna träffas

mellan landstinget och direktionen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse har i sitt utlåtade över kommissionens

förslag bl. a. framhållit, att garantier måste skapas för att militära patienter

kan beredas klinisk och poliklinisk vård vid Karolinska sjukhuset utan

tidsutdräkt, att den militära ögonpolikliniken måste fortsätta verksamheten

i sin nuvarande form samt att förutsättningar alltjämt måste finnas att vid

sjukhuset bedriva försvarsmedicinskt betydelsefull forskning. För egen del

finner departementschefen det vara angeläget, att väntetiden för militära

patienter nedbringas i så stor utsträckning som möjligt och anser det därför

böra ankomma på direktionen för Karolinska sjukhuset att vidtaga

sådana åtgärder, att de militära patienterna såvitt möjligt kan intagas resp.

polikliniskt behandlas med förtursrätt. Vidtagandet av dylika åtgärder torde

göra det överflödigt att reservera visst antal vårdplatser åt militära patienter

på sjukhuset. Den särskilda militära ögonpolikliniken torde böra bibehållas.

Departementschefen har under hand inhämtat, att den av sjukhusstyrelsen

omnämnda, av marinöverläkaren upprättade promemorian angående

inrättande av en försvarsmedicinsk forskningsavdelning vid

Karolinska sjukhuset överlämnats till sjukhusets direktion, som för yttrande

remitterat densamma till lärarkollegiet vid Karolinska institutet. För

egen del finner departementschefen det önskvärt, att viss militärmedicinsk

forskning framdeles kan liksom hittills beredas plats vid sjukhuset och

förutsätter, att direktionen till Kungl. Maj :t inkommer med de förslag,

vartill förenämnda promemoria kan ge anledning.

Som sjukvårdsstyrelsen uttalat utgör den vid Garnisonssjukhuset å

Kungsholmen f. n. bedrivna försvarsmedicinska forskningen icke tillräckligt

skäl för fortsatt statlig drift av sjukhuset. Enligt vad förhandlingskommissionen

inhämtat är patientmaterialet vid Garnisonssjukhuset ej heller

erforderligt för den vid Karolinska institutet bedrivna medicinska undervis
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

21

ningen och forskningen. Med hänsyn härtill har departementschefen intet

att erinra mot att Garnisonssjukhuset — som en följd av den föreslagna

omläggningen av militär sjukvården i Stockholm — upplåtes till Stockholms

stad för en begränsad tid. Den av förhandlingskommissionen och stadens

delegerade överenskomna upplåtelsetiden kan på grund av statens behov av

ämbetslokaler i Stockholms centrala delar synas väl lång. Då emellertid

byggnadsstyrelsen ej haft något att invända härvidlag och den planerade

utbyggnaden av stadens sjukhus icke torde hinna genomföras i sådan takt,

att rådande brist på vårdplatser i Stockholm kan beräknas vara hävd före

år 1966, har departementschefen för att tillmötesgå stadens önskemål ansett

sig böra tillstyrka kommissionens förslag i denna del. Det understrykes, att

detta ställningstagande icke avser att innebära någon rubbning i statsmakternas

tidigare principbeslut om överståthållarämbetets framtida förläggning

till Garnisonssjukhuset (se proposition nr 352 och SU nr 266/

1946). Vad parterna överenskommit i fråga om upplåtelsens omfattning,

underhåll av byggnader samt personal- och bostadsfrågor in. m. har icke

givit departementschefen anledning till erinran. Beträffande försäljningen

av den vid Garnisonssjukhuset befintliga utrustningen förutsättes, att parterna

med uttrycket »staten tillhörig, för driften av sjukhuset avsedd utrustning»

varken avsett sådan utrustning, som utlånats från Karolinska sjukhuset,

eller antikviteter och den del av sjukhusets medicinska bibliotek, som

är av medicinhistoriskt intresse.

I fråga om den vid Garnisonssjukhuset anställda personalen torde med

hänsyn till vad avtalsförslaget innehåller i denna del några svårigheter icke

komma att uppstå. Beträffande den f. n. på försvarets stat upptagna regementsläkaren

i lönegrad Ae 23 kan dock, om. vederbörande icke övergår i

stadens tjänst, vissa övergångsanordningar erfordras. Det föreslås få ankomma

på Kungl. Maj :t att vid behov vidtaga dylika anordningar.

Mot förslaget till överenskommelse om förlängning under första halvåret

1958 av gällande avtal beträffande Garnisonssjukhuset har departementschefen

intet att erinra.

Ett genomförande av föreslagen avveckling av garnisonssjukvården i

Stockholm kommer fr. o. m. budgetåret 1958/59 att medföra vissa anslagsmässiga

förändringar å riksstaten. Sålunda torde det för innevarande budgetår

under fjärde huvudtiteln upptagna anslaget till Garnisonssjukhusen: Karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar kunna utgå. Anslaget till Garnisonssjukhusen:

Avlöningar torde i gengäld böra uppräknas med cl t belopp

motsvarande dels arvode åt en militär ögonpoliklinikläkare vid Karolinska

sjukhuset dels ock medel för avlönande under tiden 1 juli—30 september

1958 av en vid Garnisonssjukhuset såsom sjukhusväbel f. n. anställd underofficer,

vilken enligt vad sjukvårdsstyrelsen uppgivit bör beredas en uppsägningstid

av sex månader. Förslag i dessa hänseenden har tidigare denna dag

framlagts av chefen för försvarsdepartementet. Samtliga läkare vid Karo
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr B AO år 1958

linska sjukhusets kirurgiska garnisonsavdelningar avlönas f. n. från det

förenämnda anslaget till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. I och

med att detta anslag upphör bör såsom direktionen för Karolinska sjukhuset

föreslagit ett mot nuläget svarande antal läkartjänster tills vidare uppföras å

Karolinska sjukhusets avlöningsstat. Ifrågavarande läkarpersonal bör enligt

direktionens mening utgöras av en biträdande överläkare i Ag 24 samt fyra

förste underläkare i Ag 23. Departementschefen har intet att erinra häremot,

då den föreslagna anordningen måste anses vara en automatisk följd av den

särskilda garnisonssjukvårdens upphörande, och beräknar för ändamålet

(29 520 + 106 464) i runt tal 136 000 kronor. Den föreslagna upplåtelsen av

Garnisonssjukhuset torde å andra sidan medföra ett minskat medelsbehov

under Karolinska sjukhusets avlöningsanslag med cirka 772 000 kronor och

under sjukhusets omkostnadsanslag med cirka 345 000 kronor. Därest riksdagen

icke framställer erinran häremot, föreslås det få ankomma på Kungl.

Maj:t att för budgetåret 1958/59 under ifrågavarande anslag innehålla

(772 000— 136 000) 636 000 kronor resp. 345 000 kronor ävensom vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för sjukhuset, som föranledes av vad

departementschefen nu förordat. Departementschefen understryker att

sagda anslagsförändringar på grund av bortfallet av inkomster från Garnisonssjukhuset

icke utgör någon egentlig besparing för statsverket.

Förhandlingskommissionens förslag till överenskommelser med Stockholms

stad resp. Stockholms läns landsting angående beräkningen av vissa

driftkostnader in. m. avser att lösa en mångårig tvistefråga mellan staten

och staden, huruvida vid tillämpning av 1931 års avtal om Karolinska sjukhuset

pensionskostnader skall medräknas såsom en utgift för sjukhusdriften

eller icke. Rådande ovisshet rörande tillämpningen av nämnda avtal

i detta avseende har bl. a. haft till följd, att definitiv slutavräkning av driftkostnadsbidragen

till Karolinska sjukhuset icke kunnat ske fr. o. in. budgetåret

1949/50. Från Stockholms stads sida har under denna tvist ställts motkrav,

innebärande att även vid tillämpning av 1925 års avtal om sinnessjukvården

i Stockholm pensionskostnader skall medräknas såsom en utgift för

sjukhusdriften. Den träffade uppgörelsen, som i detalj reglerar hur driftkostnaderna

— främst i fråga om pensionskostnadernas inräknande —

skall beräknas, måste ur denna synpunkt anses innebära en väsentlig vinning.

Mot kommissionens förslag har emellertid vid remissbehandlingen

riktats allvarliga erinringar. Riksräkenskapsverket har sålunda ansett att

frågan om beräkningen av bidragen till driftkostnaderna vid Karolinska

sjukhuset och Serafimerlasarettet bör behandlas och bedömas fristående

från frågan om regleringen av statens bidrag till kostnaderna för sinnessjukvården.

Verket har härvid åberopat, att det i förra fallet föreligger en

klar skyldighet för staden och landstinget att betala ett bidrag, som inkluderar

pensionskostnader, medan stadens anspråk på ändring av de hittills

tillämpade grunderna för statsbidrag till sinnessjukvården icke kan anses

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

vara rättsligen grundat. Vid bedömningen av förhandlingskomnnssionens

förslag måste man enligt departementschefens mening emellertid framför

allt beakta, att kommissionen och övriga förhandlingsdelegerade icke ingått

på frågan om den rätta tolkningen av berörda avtal i dessa hanseenden utan

i stället som ett förhandlingsresultat överenskommit, att pensionskostnaderna

hädanefter skall inräknas i bidragen. Detta avspeglar sig i att överenskommelserna

erhållit formen av tilläggsavtal till berörda huvudavtal. Parterna

har för sin del funnit riktigast, att driftkostnadsbegreppet ges en enhetlig

tolkning i samtliga av överenskommelserna berörda avtal. Mot forslaget

att pensionskostnaderna skall anses motsvara 15 procent av den under

beräkningsperioden för vederbörande sjukvårdsanstalt bokförda bruttoavlöningssumman

har varken riksräkenskapsverket eller statskontoret haft något

att erinra. De föreslagna överenskommelserna skall gälla fr. o. m. den 1

januari 1956. Enligt riksräkenskapsverket bör de överenskomna grunderna

för beräkningen av bidraget till driftkostnaderna vid Karolinska sjukhuset

och Serafimerlasarettet tillämpas för tid dessförinnan. För egen del anser

departementschefen sig emellertid icke böra påyrka någon ändring av överenskommelsen

i denna del.

Det förtjänar här påpekas, att en tillämpning av de föreslagna tilläggsavtalen

får ur ekonomisk synpunkt för staten fördelaktiga konsekvenser. Salunda

skulle -— med utgångspunkt från de av kommissionen företagna beräkningarna

— statens utgifter till följd av sagda avtal öka med 1 780 000

kronor per budgetår medan dess inkomster i gengäld skulle stiga med

2 516 000 kronor.

Slutligen understrykes, att den träffade uppgörelsen ingår som del i ett

större avtalskomplex, och därför måste ses i relation till förhandlingsresultatet

i övrigt. Vid en sådan samlad bedömning har departementschefen

oaktat att 1925 års avtal om sinnessjukvården i Stockholm icke innehåller

någon uppsägningsklausul funnit den träffade uppgörelsen om beräkningen

av vissa driftkostnader in. in. kunna godtagas. Departementschefen finner

emellertid angeläget framhålla att detta hans ställningstagande icke får

anses till någon del prejudicerande för tolkning, tillämpning eller utformning

av andra samarbetsavtal.

Mot tilläggsavtalens utformning i övrigt har vid remissbehandlingen

icke framställts några anmärkningar. Med hänsyn härtill och da departementschefen

ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot de traffade

överenskommelserna förordar han, att desamma godkännes. Det föreslås få

ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter med anledning

av vad direktionen för Karolinska sjukhuset påpekat i fråga om redovisningen

av inflytande pensionsmedel för vissa vid Sahhatsbergs sjukhus

anställda läkare.

Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till i det föregående

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

berörda avtal eller överenskommelser skulle erfordras, förutsättes, att riksdagens

samtycke därtill icke skall behöva inhämtas.

I detta sammanhang anmäles slutligen uppkommen fråga om ersättning

för av staten upplåten mark till allmänna barnbördshuset i Stockholm.

\ id anmälan i proposition nr 152/1955 av frågan om godkännande av avtal

rörande verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm framhöll

föredragande departementschefen bl. a., att barnbördshusets funktion som

undervisningsanstalt samt statsverkets understödjande av verksamheten tidigare

motiverat, att upplåtelsen av tomt åt barnbördshuset skett utan ersättning.

Avvecklingen av statsverkets ekonomiska engagement i anstaltens

verksamhet syntes emellertid böra medföra, att någon ersättning för markupplåtelsen

erlades. Det borde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma

storleken av denna ersättning. Riksdagen lämnade förslaget utan erinran.

Den i propositionen uttalade uppfattningen, att ersättning för markupplåtelsen

bör erläggas, har emellertid icke delats av stadens myndigheter. Sålunda

har såväl stadens förhandlingsdelegerade som stadens sjukhusdirektion

förklarat, att stadens åtagande att erlägga en platskostnadsavgift om

35 000 kronor förutsatt, att staten i överensstämmelse med vad som överenskommits

vid i ärendet förda förhandlingar å sin sida avgiftsfritt uppläte

nyttjanderätten till den tomt, varå barnbördshusets byggnader är uppförda.

Vid sitt godkännande av avtalet har stadens myndigheter utgått från denna

förutsättning. I det sålunda uppkomna läget och med hänsyn till de i ärendet

föreliggande speciella omständigheterna anser departementschefen sig

bora förorda, att någon ersättning för markupplåtelsen tills vidare icke skall

utgå. Detta minskar självfallet icke statens rätt till marken. Ändrade förhållanden

kan vidare motivera en ändring i vad nu förordats.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av fru Thorsson och herr Carbell väckt motion (II: B 83),

vari hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad i statsverkspropositionen B,

bil. 13 (= propositionen nr 87 till detta års förra riksdag) föreslagits, bevilja

erforderliga medel för inrättande av en avdelning för hjärtkateterisering

och angiocardiografi vid Serafimerlasarettet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Utskottet. Mot bakgrunden av vad departementschefen anfört angående

olagenheterna i fråga om undervisningsverksamheten vid S e r a f i in e r1

a s a r e 11 e t och då man får räkna med att lasarettet under ytterligare ett

antal år kommer att tjäna undervisningsändamål, synes det även utskottet

ofrånkomligt, att en upprustning av lasarettet kommer till stånd. Intet synes

därvid vara att erinra mot att den av de sakkunniga framlagda planen

lägges till grund för lasarettets successiva upprustning. Ehuru den med

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B bO år 1958

25

Stockholms stad träffade överenskommelsen om fördelningen av kostnaderna

härför ställer sig för staten oförmånligare än den i Sabbatsbergsavtalet

angivna, torde förhandlingskommissionens förslag på denna punkt,

på av departementschefen anförda skäl, böra godtagas.

Såsom i motionen II: B 83 anförts har de sakkunniga föreslagit inrättande

av en avdelning vid Serafimerlasarettet för hjärtkateterisering och

angiocardiografi. I häröver avgivet utlåtande har medicinalstyrelsen, enär

frågan om den cardiologiska verksamhetens organisation i stort inom landet

f. n. är föremål för övervägande i samband med utarbetandet av en plan

för den specialiserade kroppssjukvårdens utbyggnad räjongsvis in. m., förklarat

sig icke kunna taga definitiv ställning till de föreslagna åtgärderna.

Med hänsyn härtill har också departementschefen ansett böra anstå tills

vidare med ett ställningstagande i frågan. Sedan emellertid Karolinska

institutets kollegium numera i skrivelse till Kungl. Maj:t ånyo hemställt

om inrättande av en sådan avdelning, har medicinalstyrelsen, enligt vad

utskottet inhämtat, i yttrande den 23 juni 1958 meddelat, att inrättandet av

densamma ansluter sig till ett av de alternativ för bedrivande att hjärtkateteriseringsverksamhet,

vilka kommer att föreslås i regionvårdsutredningen,

varför styrelsen tillstyrkt bifall till framställningen.

Utskottet, som vill erinra om att stadsfullmäktige i Stockholm numera

för sin del godkänt det preliminära avtalet med de i motionen föreslagna

åtgärderna, anser att dessa bör närmare övervägas vid den fortsatta detaljplaneringen

av Serafimerlasarettetes upprustning och då i första hand —

med beaktande av det ytterligare material som nu framkommit — prövas i

samband med lasarettets ordinarie anslagsäskanden för budgetåret 1959/60.

Utskottet, som med hänsyn härtill icke är berett att nu taga ställning till

yrkandet i motionen II: B 83, avstyrker därför denna.

Utskottet är ense med departementschefen, att någon tidsplan för den

föreslagna upprustningen för närvarande icke bör fastställas utan att det

statsfinansiella läget här liksom på andra områden måste bli avgörande för

medelstilldelningen. Då lasarettet endast under begränsad tid kommer att

användas i undervisningens tjänst, vill utskottet vidare framhålla vikten

av att upprustningen icke drives längre än som kan anses oundgängligen

nödvändigt.

Mot de av departementschefen i detta sammanhang redovisade anslagsberäkningarna

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

De av läkaruthildningsreformen föranledda förslagen till avtal rörande

undervisning i psykiatri och klinisk epidemi

o 1 o g i vid Södersjukhuset respektive Epidemisjukhuset i Stockholm

får enligt utskottets mening betraktas som godtagbara lösningar av frågan

om statens kostnader för undervisningen. I anslutning härtill vill utskottet

understryka angelägenheten av att en snar överenskommelse kom
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

mer till stånd i fråga om den definitiva förläggningen av psykiatriundervisningen.

Mot departementschefens förslag om viss förändring i riksstaten, innebärande

att medel för undervisning i psykiatri, neurologi och epidemiologi

samt obduktionsundervisning i fortsättningen anvisas under ett anslag, har

utskottet icke funnit anledning till erinran. Även anslagsberäkningen kan

av utskottet godtagas.

Kungl. Maj :ts förslag om avveckling av garnisonssjukvården i

S t o c k h o 1 in, vilket i huvudsak innebär, att Garnisonssjukhuset å Kungsholmen

skall upplåtas till Stockholms stad med nyttjanderätt under åtta år,

att de särskilda garnisonsavdelningarna vid Karolinska sjukhuset avvecklas

samt att militära patienter från Stockholms stad och län framdeles skall

jämställas med civila sjuka och i första hand placeras på av staten respektive

länet kontrakterade vårdplatser vid Karolinska sjukhuset, anser sig

utskottet böra biträda. Vad departementschefen i anslutning härtill anfört

och föreslagit har icke heller givit utskottet anledning till erinran.

De preliminära överenskommelserna med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting rörande beräkningen av vissa i äldre samarbetsavtal angående

sjukvården avsedda driftkostnader in. in. synes lösa en gammal

tvistefråga på ett tillfredsställande sätt. Utskottet tillstyrker därför, att

förslagen godkännes av riksdagen.

Då departementschefen förutsätter, att endast smärre jämkningar av eller

tillägg i nu behandlade avtal skall kunna vidtagas utan riksdagens hörande,

vill utskottet icke motsätta sig att bemyndigande härtill lämnas. Utskottet

vill i sammanhanget erinra om att berörda myndigheter, enär avtalen varit

avsedda att träda i kraft den 1 juli 1958, provisoriskt vidtagit åtgärder, som

erfordrats i anledning av dessa.

Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har i övrigt icke föranlett

någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal och överenskommelser

med Stockholms stad och Stockholms läns

landsting i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för

den 14 mars 1958 förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för Serafimerlasarettet och Karolinska

sjukhuset, som föranledes av vad departementschefen i

sagda statsrådsprotokoll förordat;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionen II: B 83 till Bidrag till vissa om- och tillbygg
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B \0 år 1958

27

nadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. för budgetåret

1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor;

d) till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa

Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1958/59

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 473 000

kronor; samt

e) besluta att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barnbördshuset

i Stockholm upplåta nyttjanderätt till viss tomtmark.

4:o) Reviderad generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i

Uppsala. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att godkänna det nu framlagda

förslaget till reviderad generalplan såsom grundval för den fortsatta

utredningen angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.

Med skrivelse den 5 november 1957 har kommittén för Akademiska sjukhusets

i Uppsala utbyggande överlämnat ett förslag till reviderad generalplan

för utbyggande av Akademiska sjukhuset. Kommittén har hemställt,

att Kungl. Maj:t ville godkänna, att den föreslagna planen lägges till gruna

för den fortsatta projekteringen av utbyggnaden.

Departementschefen anför, att sjukhusvården i Uppsala län sedan lång

tid tillbaka har varit en gemensam angelägenhet för landstinget och Uppsala

universitet. Det universitetet tillhöriga Akademiska sjukhuset tjänstgör

sålunda såsom centrallasarett för länet, samtidigt som det användes för

undervisningsändamål. Sjukhuset omfattar f. n. följande kliniker: medicinsk,

kirurgisk, plastikkirurgisk, ortopedisk, obstetrisk-gynekologisk

(kvinno-), pediatrisk (barn-), otolaryngologisk (öron-, näs- och hals),

oftalmiatrisk (ögon-), psykiatrisk, barnpsykiatrisk och dermatologisk

(hud-). I sjukhuset ingår jämväl en lungklinilc varjämte en neurologisk

klinik är under inredning. Vid sjukhuset finns vidare vissa för sjukhuset

gemensamma anläggningar såsom röntgenanläggning, laboratorier samt

centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar. Antalet vårdplatser uppgår

till 1 078. Vårdplatsernas fördelning framgår av följande tabell:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr B AO år 1958

Kliniker

Antal vårdplatser

Medicinsk klinik .......................

168

Kirurgisk klinik

Allmän kirurgi........................

............ 154

Thorax, (varav 18 tbc) ................

............ 40

194

Ortopedisk klinik .......................

30

Plastikkirurgisk klinik...................

33

Neurologisk klinik.......................

25

ögonklinik .............................

30

Öron-, näs- och halsklinik ...............

76

Dermatologisk klinik ...................

25

Barnklinik .............................

79

Barnpsykiatrisk klinik

20

Kvinnoklinik

Barnbördsavdelning ..................

............ 95

Gynekologisk avdelning ................

............ 85

180

Psykiatrisk klinik ......................

97

Lungklinik .............................

121

Summa

1 078

Frågan om Akademiska sjukhusets utbyggnad har länge varit aktuell.

Såväl ur sjukvårdens som undervisningens synpunkt framstår en utbyggnad

av sjukhuset som nödvändig. Det nuvarande sjukhuset företer i vissa avseenden

väsentliga brister. Detta omdöme gäller såväl de olika byggnadernas

belägenhet i förhållande till varandra som vissa klinikers materiella standard.

Den medicinska kliniken, som uppfördes år 1867, kan icke numera

anses motsvara anspråken på en önskvärd lasarettsstandard och måste ersättas

med nybyggnad. Lokalbehoven för sjukhusets kliniska laboratorier är

endast delvis genom provisorier nödtorftigt tillgodosedda. De nuvarande

förhållandena för flertalet polikliniker är otillfredsställande, varjämte flera

specialiteter icke är alls eller i otillräcklig grad företrädda vid sjukhuset.

Ur den medicinska undervisningens synpunkt framstår bristen på tillräckliga

lokaler för kliniska laboratorier samt bristen på vårdplatser i kliniska

specialämnen som en allvarlig brist, vilken ytterligare accentuerats genom

den av 1954 års riksdag beslutade läkarutbildningsreformen.

Med tanke på en rationell framtida utveckling av sjukhusanläggningen

och med hänsyn till den begränsade markyta, som står till disposition härför,

har det ansetts i hög grad angeläget att söka erhålla en överblick över hur

de under den närmaste framtiden ifrågakommande nybyggnaderna lämpligen

bör placeras inom sjukhusområdet. Med hänsyn härtill bemyndigade

Kungl. Maj:t den 16 maj 1947 byggnadsstyrelsen att upptaga utredning an
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

29

gående generalplan för sjukhusets utbyggande. Byggnadsstyrelsen överlämnade

den 13 februari 1951 den gjorda utredningen, benämnd 1950 års

förslag till generalplan för utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Av denna generalplan, som godtagits av 1951 års riksdag (prop. nr 123 och

rskr nr 295) samt av Uppsala läns landstings urtima möte i mars 1951,

framgick, att med den i planen tänkta omfattningen av sjukhusområdet

förutsättningar funnes för ett utbyggande av sjukhuset efter angivna linjer

och i varje fall till den storlek, som då kunde förutses eller till omkring

1 400 vårdplatser.

Sedan den kliniska undervisningens behov av patientunderlag in. in. belysts

genom det av 1948 års läkarutbildningskommitté år 1953 avgivna betänkandet

rörande läkarutbildningen och möjligheter därigenom erhållits

att närmare överblicka platsbehovet och frågan om specialiteternas företrädande

vid sjukhuset i den mån dessa beror på undervisningen, har en

överarbetning skett av det tidigare generalplaneförslaget. Härvid har en

plan för sjukhusets utbyggnad jämte en därtill hörande lokalförteckning

utarbetats för att tjäna som underlag för en arkitekttävling rörande sjukhusets

utbyggnad. Vid utarbetandet av sistnämnda plan har hänsyn tagits

till dels huvuddragen i den nya läkarutbildningen, särskilt den kliniska undervisningen

och forskningen jämte inverkan av dessa faktorer på sjukhusets

utbyggnad, dels sjukvårdsbehovet inom upptagningsområdet, dess

relation till undervisningens behov av patienter samt tillgodoseende av för

undervisning och forskning erforderlig ökning i den nuvarande patienttillgången

(utomlänspatienter), dels ock huvudlinjerna för ämnesområdenas

och specialiteternas avgränsning samt vårdavdelningarnas storlek.

Vid utarbetandet av programmet för den nu avslutade arkitekttävlingen

har sjukhusområdet alltjämt bedömts vara tillräckligt även med det mera

bearbetade lokalprogram, som numera föreligger och som innebär en viss

ökning av byggnadsvolymen (1 433—1 463 vårdplatser) jämfört med 1950

års beräkningar och trots att området något beskurits genom den nya sjukhusvägens

snävare dragning utmed åsen. 1 programhandlingarna har som

en väsentlig faktor vid utredningen av frågan om sjukhusets framtida gestaltning

framhållits, att det tillgängliga markområdet är begränsat. Det

har vidare betonats att om sålunda ett utbrett byggnadssätt är uteslutet icke

heller ett utpräglat höghusbyggande kan tillämpas på grund av dels närheten

till slottet, dels den särpräglade landskapsbilden, som kräver hänsynstagande

till Kronåsen in. in. Komplicerande omständigheter har vidare

ansetts vara förekomsten av flera, delvis i gott skick befintliga klinikbyggnader

samt sjukhusområdets topografi med stora nivåskillnader. Av de

betydande problem, som är förbundna med den allmänna dispositionen av

sjukhusanläggningen, må även framhållas, att vissa av de befintliga byggnaderna

kommer att utnyttjas under en övergångstid för att sedermera rivas

eller disponeras för andra ändamål ävensom att sjukhusets storlek nöd
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr B 40 är 1958

vändiggör ett etappbyggande, vartill hänsyn måste tagas vid planeringen i

stort av anläggningen. Jämväl möjligheter för tillbyggnad, avseende även

ersättningsbyggnader för vissa andra nu befintliga klinikbyggnader måste

beaktas. Vidare skall de friliggande byggnaderna — befintliga och planerade

— kunna tillbyggas samtidigt som de bör förläggas så nära sjukhusets

centrum som möjligt.

Vid planeringen av ett undervisningssjukhus rör man sig med byggnadsföretag,

som kräver betydande investeringar och man måste samtidigt

räkna med att anläggningarna skall fungera under mycket lång tid efter

sin planering och tillkomst. Hänsyn bör därför vid planeringen tagas icke

endast till sjukvårdens aktuella läge och krav utan jämväl så långt det är

möjligt till den sannolika framtida utvecklingen. I den mån så låter sig göra

bör anläggningen sålunda utformas på ett sådant sätt, att möjligheter hålles

öppna att tillgodose såväl expansion som ändrad organisation i fråga om de

skilda klinikerna. Det nu sagda jämte de särskilda omständigheter, som

enligt vad tidigare framhållits i föreliggande fall är för handen, har ställt

stora krav då det gällt att framlägga ett utformat program för Akademiska

sjukhusets fortsatta utbyggnad. Genom det nu framlagda förslaget till reviderad

generalplan, som utgör resultatet av ett betydande och framgångsrikt

arbete på den föreliggande uppgiften, har kunnat konstateras, att förutsättningar

föreligger för anordnande av ett funktionsdugligt sjukhus,

som kan uppföras etappvis och ytterligare utbyggas och som är utformat

med hänsyn till lämplig användning av befintliga byggnader och med beaktande

av platsens krav på byggnadsvolymernas skala och placering.

Förslaget har i allt väsentligt lämnats utan erinran i remissyttrandena.

Vid besök på sjukhuset har departementschefen besett stora delar av det

nuvarande byggnadsbeståndet samt med representanter för landstinget oc''h

byggnadskommittén överlagt om den aktuella situationen. Departementschefen

har därvid styrkts i den uppfattningen, att en utbyggnad av sjukhuset

är erforderlig. Vid nämnda tillfälle tog departementschefen även del

av ritningar och annat utredningsmaterial. Ehuru detta material icke innefattar

slutligt utformade förslag, ger det likväl en bild av den tänkta planlösningen

för sjukhusets fortsatta utbyggnad, som förefaller ändamålsenlig.

Det föreliggande förslaget bör därför enligt departementschefens mening

kunna läggas till grund för det fortsatta utredningsarbetet. Förslaget

har en grundläggande idé, enligt vilken sjukhusets successiva utbyggnad

och omgestaltning på längre sikt låter sig inordnas i ett smidigt

system, vilket som prisnämnden framhållit ger förslaget särskild styrka

som generalplan. Samtidigt erbjuder förslaget stora variationsmöjligheter

beträffande byggnadskropparnas disposition och utformning samt stor valfrihet

i fråga om utbyggnadstakten och den totala utbyggnadsvolymen. Sistnämnda

förhållande synes departementschefen förtjäna stort avseende. Den

ständigt fortgående utvecklingen inom det vetenskapliga och sjukvårdstek
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr BW år 1958

niska området kan nämligen komina att väsentligt modifiera nu uppgjorda

planer icke blott i fråga om platsantalet utan kanske främst beträffande kravet

på diagnostik- och behandlingsavdelningar. Ur sist angivna synpunkter

anses det nödvändigt att sjukhuset planlägges så att en viss frihet erhålles

beträffande utformning och disposition särskilt av senare uppförda delar,

varigenom hänsyn kan tagas till utvecklingen såväl inom vetenskap och

sjukvård som inom byggnadsteknik. Man bör sålunda icke redan nu binda

den framtida detaljutformningen av sjukhusets olika delar. Nya överväganden

föranledda av behov, som nu icke kan förutses, kan föranleda ändringar

av såväl de olika klinikernas storlek som den ordning i vilken de bör utbyggas.

Förslaget erbjuder goda möjligheter till anpassning efter sådana

nya behov eller ändringar i nu förutsedda sådana.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden kan beräknas uppgå

till i runt tal 78 miljoner kronor fördelade med 32, 26 resp. 20 miljoner

på föreslagna tre byggnadsetapper. Mot bakgrunden av en så betydande

byggnadskostnad är det uppenbart, att vid det fortsatta utredningsarbetet

så rationella lösningar som möjligt bör eftersträvas. Problemet om

det på varje särskild klinik lämpligaste platsantalet bör sålunda ägnas

ingående uppmärksamhet, så att varje möjlighet till begränsning av

sjukhusets totala storlek tillvaratages. Beträffande frågan om fördelningen

av utbyggnadskostnaderna mellan staten och landstinget gäller

enligt nuvarande samarbetsavtal, att förhandlingar i varje särskilt fall

skall äga rum i fråga om parternas deltagande i kostnaderna för ny-, tilleller

ombvggnad av sjukhuset, innan framställning om anslag för ändamålet

göres hos vederbörande myndigheter. Vidare stadgas, att landstinget

genom sina bidrag till byggnadernas uppförande tillförsäkras rätt att allt

framgent, så länge sjukhuset drives disponera det antal vårdplatser, varom

överenskommelse skett eller kommer att ske. Anledning saknas sålunda

att i detta sammanhang ingå på kostnadsfördelningen mellan staten och

landstinget.

Det nu upprättade förslaget förutsätter en utvidgning av sjukhusområdet

mot sydost. I likhet med länsstyrelsen jämte andra remissmyndigheter

understryker departementschefen vikten av att erforderliga ingrepp i Kronåsen

sker med största möjliga hänsynstagande till landskapsvårdens krav.

Med anledning av vad länsstyrelsen anfört om behovet av en överenskommelse

rörande bekostandet av erforderliga naturvårdande åtgärder framhåller

departementschefen, att kostnaderna för dessa åtgärder synes böra

bestridas av de medel, som inflyter vid försäljning av ur åsen bortschaktat

grus. Departementschefen räknar dock med att försäljning av grus kommer

till stånd endast i den mån gruset icke erfordras för de planeringsarbeten,

som kräves på grund av sjukhusområdets utvidgning mot söder och for

Stockholmsvägens framdragande utefter sjukhusområdets nya södra gräns.

I likhet med byggnadskommittén finner departementschefen det, icke

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

minst ur undervisningens synpunkt, angeläget, att frågan om Akademiska

sjukhusets utbyggnad så snart ske kan bringas till sin lösning. Som tidigare

framhållits är det nu framlagda förslaget väl ägnat att läggas till grund för

det fortsatta utredningsarbetet. Det föreslås därför få ankomma på byggnadskommittén

att utföra arbetsritningar och övriga förberedelsearbeten

för en första etapp av sjukhusets utbyggnad i enlighet med det av kommittén

skisserade programmet.

Utskottet anser, att den sedan länge aktuella frågan om en utbyggnad av

Akademiska sjukhuset, trots de betydande problem som är förbundna med

den allmänna dispositionen av denna sjukhusanläggning, genom kommitténs

förslag till reviderad generalplan erhållit en tillfredsställande lösning. Med

hänsyn till att nya överväganden kan föranleda ändringar av såväl de olika

klinikernas storlek som den ordning, i vilken de bör byggas, finner utskottet

särskilt värdefullt, att förslaget — enligt vad sakkunniga myndigheter vitsordat

— erbjuder stora möjligheter till en smidig anpassning efter skiftande

behov. Förslaget bör därför enligt utskottets mening kunna läggas till grund

för det fortsatta utredningsarbetet. Mot bakgrunden av de betydande kostnaderna

för utbyggnaden, i runt tal 78 miljoner kronor, vill utskottet emellertid

understryka, att vid det fortsatta utredningsarbetet så rationella lösningar

som möjligt bör eftersträvas. Det statsfinansiella läget bör vidare

bli avgörande för den takt i vilken utbyggnadsprograinmet fullföljes.

Under åberopande av det anförda tillstyrker utskottet Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må godkänna i statsrådsprotokollet över

inrikesärenden för den 14 mars 1958 framlagt förslag till

reviderad generalplan såsom grundval för den fortsatta utredningen

angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande.

5: o) Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angivna grunder för samarbete med Malmöhus läns landsting rörande

uppförande och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund,

dels ock till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund

under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet, för budgetåret

1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 320 000 kronor.

Vid anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om uppförande av en

barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i Lund underströk föredragande departementschefen

angelägenheten av, att den sedan ett flertal år aktuella frågan

om uppförande av en nybyggnad för den barnpsykiatriska avdelningen vid

lasarettet löstes. Departementschefen tillstyrkte därför, att en dylik nybygg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B it) år 1958

33

nåd kom till stånd men förutsatte, att kostnaderna för nybyggnaden skulle

till viss del bäras av Malmöhus läns landsting. Frågan i vilken utsträckning

landstinget skulle bidraga till kostnaderna, borde göras till föremål för

förhandlingar med landstinget. Resultatet av dessa förhandlingar syntes

böra avvaktas, innan medel anvisades för byggnadsföretaget. Riksdagen

beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Genom beslut den 31 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen

för förhandlingar med Malmöhus läns landsting rörande frågor, som äger

samband med den medicinska undervisningen och forskningens anordnande

i Lund, att snarast möjligt upptaga förhandlingar med landstinget

angående dess deltagande i kostnaderna för uppförande och drift av en ny

barnpsykiatrisk klinik samt till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag,

vartill förhandlingarna kunde giva anledning.

Förhandlingskommissionen har framlagt förslag i ärendet den 21 februari

1958.

I den till förra årets riksdag avlåtna propositionen nr 104 utvecklade föredragande

departementschefen skälen för att en nybyggnad för den barnpsykiatriska

avdelningen vid lasarettet i Lund borde uppföras. I nyssnämnda

proposition ansåg departementschefen det då föreliggande ritningsförslaget

ur vård- och undervisningssynpunkt ändamålsenligt och ägnat att läggas

till grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet. Departementschefen

förordade emellertid, att i samband med upprättandet av erforderliga

detalj ritningar en omprövning skulle verkställas i syfte att utröna, huruvida

förenklingar eller eljest besparande omläggningar i byggnadsprogrammet

kunde genomföras utan men för det ändamål som kliniken skulle

tillgodose. Genom byggnadsstyrelsens försorg har en sådan överarbetning nu

verkställts. Därvid har prövats olika andra lösningar av frågan än den i

propositionen nr 104/1957 redovisade, men dessa har icke befunnits medföra

någon nämnvärd kostnadsbesparing eller några större fördelar ur planläggnings-

eller driftsynpunkt. Ej heller har det visat sig möjligt att begränsa

den tidigare föreslagna nybyggnaden. Byggnadsstyrelsen har därför f. n.

beräknat totalkostnaden för nybyggnaden till samma belopp, som upptogs

för ändamålet i nyssnämnda proposition, eller 1 500 000 kronor.

Av vad sålunda tillkommit, sedan frågan behandlades vid förra årets

riksdag, anser departementschefen tydligt, att några ytterligare förenklingar

eller eljest besparande omläggningar icke kan vidtagas, om kliniken

skall kunna väl fylla de uppgifter, för vilka den är avsedd och föreslår därför,

att de av byggnadsstyrelsen nu framlagda ritningarna lägges till grund

för nybyggnaden. Kostnaderna för arbetena uppskattar han i likhet med

byggnadsstyrelsen till 1 500 000 kronor.

Enligt det förslag till avtal, som förhandlingskommissionen numera framlagt,

skall landstinget bidraga till kostnaderna för den barnpsykialriska klinikens

uppförande med en sjättedel av totala kostnadsbeloppet. I övrigt

3 — Biltang till riksdagens protokoll 1958. (i sand. Nr B fö

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

skall i fråga om kliniken med erforderliga jämkningar föranledda av inrymmandet

i byggnaden av landstingets rådgivningsbyrå för psykisk barnaoch

ungdomsvård gälla de motsvarande föreskrifter, som innefattas i gällande

avtal rörande den psykiatriska kliniken. I likhet med remissmyndigheterna

anser departementschefen avtalsförslaget från statens synpunkt

godtagbart och tillstyrker därför, att detsamma lägges till grund för det

avsedda samarbetet. Därest framdeles smärre jämkningar av eller tillägg till

avtalsbestämmelserna skulle erfordras, förutsättes, att riksdagens samtycke

därtill icke skall behöva inhämtas. Det av mentalsjukvårdsdelegationen

väckta förslaget om inrättande av en rikspoliklinik vid den barnpsykiatriska

kliniken anses icke böra komma under bedömande i förevarande sammanhang.

Med en prövning av denna fråga anses lämpligen böra anstå i avbidan

på ett ställningstagande till övriga av delegationen i dess betänkande framlagda

förslag. Med anledning av vad medicinalstyrelsen anfört i fråga om

beräkningen av driftkostnaderna vid de psykiatriska och barnpsykiatriska

klinikerna framhåller departementschefen, att den av styrelsen väckta frågan

lämpligen synes böra upptas till behandling i samband med de förhandlingar,

som torde komma att få tagas upp med anledning av en från landstingets

sida påkallad revision av bestämmelserna rörande statsbidrag till

dels den allmänna driften vid Lunds lasarett dels ock den psykiatriska

kliniken därstädes.

uärest föreliggande avtalsförslag godkännes av riksdagen och landstinget,

kan byggnadsarbetet igångsättas under budgetåret 1958/59. Storleken av de

medel, som erfordras för byggnadsarbetena under nämnda budgetår, har

beräknats till 320 000 kronor.

Utskottet har i sitt föregående år avgivna och av riksdagen godkända utlåtande

nr 86 icke funnit anledning till erinran mot den preliminära planläggningen

av den nya psykiatriska kliniken men understrukit, att en omprövning

av byggnadsprogrammet borde verkställas i kostnadsbesparande

syfte samt förhandlingar med Malmöhus läns landsting avvaktas, innan

medel anvisades för ändamålet.

Med hänsyn till vad departementschefen nu anfört rörande svårigheterna

att vidtaga förenklingar eller eljest besparande omläggningar vill utskottet

icke motsätta sig att de av byggnadsstyrelsen framlagda ritningarna nu

lägges till grund för nybyggnaden.

Då även de av departementschefen förordade grunderna för samarbete

med landstinget angående uppförande och drift av ifrågavarande klinik

synes för statsverket godtagbara, tillstyrker utskottet att härför erforderliga

medel anvisas.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B kO år 1958

35

a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 14 mars 1958 angivna grunder

för samarbete med Malmöhus läns landsting rörande uppförande

och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i LundT

b) till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet

i Lund under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag

av 320 000 kronor.

6:o) Vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen av

kostnaderna för vissa byggnadsföretag. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

att godkänna av departementschefen förordade överenskommelser med Göteborgs

stad och vissa landsting om fördelningen av kostnaderna för vissa

byggnadsföretag.

Genom beslut den 24 maj 1957 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens medicinska

förhandlingskommission i Göteborg att å statens vägnar upptaga förhandlingar

med Göteborgs stad och övriga berörda parter rörande fördelningen

av kostnaderna för dels nybyggnad av hudklinik, dels ifrågasatt

utvidgning av kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels ock anordnande

av undervisningslokaler vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i

Göteborg.

Såsom resultat av de förhandlingar, som kommissionen fört med förhandlingsdelegerade

från Göteborgs stad, har kommissionen med skrivelse

den 18 november 1957 framlagt förslag till avtal i nyss angivna ämnen.

Departementschefen anför, att den av Göteborgs stad anordnade hud- och

könssjukvården sedan år 1893 är förlagd till ett fristående sjukhus, Holtermanska

sjukhuset. Enligt 1948 års avtal med Göteborgs stad tjänar sjukhuset

tillika som undervisningsklinik i dermatologi och venereologi. I delta

avtal har förutsatts, att de i sjukhuset inrymda klinikerna skall överflyttas

till en planerad ny sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnande av

nya kliniker och avdelningar skall enligt avtalet särskild överenskommelse

träffas mellan staten och staden.

Stadsfullmäktige i Göteborg har numera beslutat, att en ny hudklinik

skall uppföras inom Sahlgrenska sjukhusets område och delta byggnadsprojekt

har även godkänts av riksdagen enligt förslag i proposition nr 104/1957.

När det gäller för den kliniska undervisningen och forskningen behövliga lokaler

innehåller 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola

i Göteborg emellertid särskilda bestämmelser endast beträffande Sahlgrenska

sjukhuset sådant sjukhuset förutsattes bli utformat enligt de år 1948

föreliggande till- och ombyggnadsplanerna. På grund härav har förhandlingar

måst äga rum mellan staten och staden rörande fördelningen av kost
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

naderna för den nya hudklinikens uppförande. Det förslag till överenskommelse

i denna fråga, som förhandlingskommissionen nu framlagt, innebär i

princip, att staten skall svara för samtliga de kostnader, som belöper på de

utrymmen inom nybyggnaden, som anordnas för undervisning och forskning,

medan kostnaderna för de för sjukvården utnyttjade lokalerna skall

bestridas av staden. Departementschefen har vid prövningen av förslaget till

överenskommelse i likhet med remissmyndigheterna kommit till den uppfattningen,

att detsamma kan godtagas som en lösning av frågan om statens

bidrag till kostnaderna för ifrågavarande klinik och förordar därför,

att det uppgjorda förslaget till överenskommelse oförändrat lägges till

grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande hudklinikens

uppförande. Departementschefen finner emellertid angeläget framhålla,

att detta ställningstagande icke får anses till någon del prejudicerande

för den framtida uppgörelse om anordnande av medicinsk undervisning

vid Göteborgs stad tillhöriga sjukhus, som kan komma att träffas i

anledning av en av staden i annat sammanhang påkallad revision av 1948

års avtal.

Vad härefter angår frågan om fördelning av kostnaderna för ombyggnad

av kvinnoklinik I erinras till en början om, att 1955 års läkarutbildningsutredning

ansett nödvändigt, att kliniken utvidgas med jourrum och

dagrum för medicine kandidater ävensom med demonstrations- och kurssalar.

En utvidgning av befintliga laboratorier för undervisnings- och forskningsändamål

framstår även som nödvändig. Det erinras även om att

redan vid de förhandlingar, som år 1955 fördes mellan förhandlingskommissionen

och representanter för Göteborgs stad angående upplåtelse av

kvinnoklinik I för medicinsk undervisning och forskning, enighet förelåg

mellan parterna om, att vissa om- eller tillbyggnadsarbeten av kliniken

inom en snar framtid påkallades för att densamma skulle kunna utnyttjas

för undervisning och forskning. Efter framställning av medicinska fakulteten

har stadens sjukhusdirektion numera låtit uppgöra ett förslag till

ombyggnad av kvinnokliniken I främst i syfte att erhålla utökade utrymmen

för undervisning och forskning. Detta förslag innebär i sina huvuddrag,

att den nuvarande huvudbyggnaden påbygges med en våning, vilken inredes

till två vårdavdelningar. De två vårdavdelningar, som f. n. är belägna

närmast över operationsavdelningen, överflyttas till den nybyggda våningen.

De båda vårdavdelningarna omändras till forsknings- och undervisningslokaler

samt arbetsutrymmen för underläkare. Ett genomförande av förslaget

medför den betydelsefulla praktiska fördelen, att de organiskt sammanhörande

enheterna förlossningsavdelning, operationsavdelning samt

forsknings- och undervisningsavdelning kommer att ligga omedelbart över

varandra med god anslutning dels sinsemellan dels ock mellan övriga utrymmen

inom sjukhuset. Mot utformningen av det nu föreliggande förslaget

har departementschefen i likhet med remissmyndigheterna intet att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

37

erinra. Enligt departementschefens mening är det ur undervisningens och

forskningens synpunkt önskvärt, att byggnadsföretaget kommer till utförande.

Vad angår fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna för

nödvändiga byggnadsarbeten godtager departementschefen det förslag till

kostnadsfördelning, som den framlagda överenskommelsen med stadens

delegerade innebär. I likhet med vad tidigare anförts i fråga om förslaget

till överenskommelse rörande hudkliniken förutsättes, att ställningstagandet

i förevarande fall icke skall få prejudicerande betydelse.

Vid sin anmälan i proposition nr 104/1957 av frågan om anordnande

av undervisningslokaler i ämnet radioterapi framhöll dåvarande chefen för

inrikesdepartementet, att förhandlingar borde upptagas mellan staten och

vederbörande kommunala organ angående fördelningen av kostnaderna för

uppförande av föreslagen tillbyggnad till jubileumskliniken. Som framgår

av den tidigare lämnade redogörelsen har numera förhandlingskommissionen

framlagt ett på förhandlingar med vederbörande intressenter grundat

förslag till överenskommelse i frågan. Detta förslag bygger på samma

principer, som legat till grund för de i det föregående redovisade förslagen

till avtal rörande hudkliniken och kvinnokliniken I. Departementschefen

anser sig därför under enahanda förbehåll kunna tillstyrka förhandlingskommissionens

förslag jämväl i denna del och förordar således, att statens

bidrag till ifrågavarande byggnadsföretag fastställes att utgå efter de grunder,

som innefattas i det av förhandlingskommissionen framlagda avtalsförslaget.

Utskottet. De förslag till överenskommelser rörande fördelningen av kostnaderna

för dels nybyggnad av hudklinik, dels ifrågasatt utvidgning av

kvinnoklinik I vid Sahlgrenska sjukhuset, dels ock anordnande av undervisningslokaler

vid Konung Gustaf V:s jubileumsklinik i Göteborg, vilka i

förevarande sammanhang redovisas, bygger samtliga på principen, att staten

skall svara för alla de kostnader, som belöper på de utrymmen inom nybyggnaden,

vilka anordnas för undervisning och forskning, medan kostnaderna

för de för sjukvården utnyttjade lokalerna skall bestridas av Göteborgs stad.

De framlagda förslagen kan av utskottet godtagas. Utskottet vill emellertid

understryka, att ställningstagandet i dessa frågor icke får anses prejudicerande.

Under åberopande av det anförda och då utskottet i övrigt icke funnit

anledning till erinran eller särskilt uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 14 mars 1958

förordade överenskommelser med Göteborgs stad och vissa

landsting om fördelningen av kostnaderna för vissa byggnadsföretag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

7 :o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg

m. m. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa

byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset m. m. för budgetåret 1958/59

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor.

Kostnaderna för uppförande av de mikrobiologiska institutionerna beräknades

i 1954 års prisläge till 15 000 000 kronor. Efter frånräknande av ett

belopp om 430 000 kronor, som avsågs för en värmekulvert mellan Sahlgrenska

sjukhuset och institutionerna, kvarstår 14 570 000 kronor. Sedan

entreprenadanbud inkommit, grundade på färdiga byggnadshandlingar,

har sjukhusdirektionen i Göteborg anmält, att totalkostnaderna för byggnadsföretaget

kommer att uppgå till 19 000 000 kronor. Av den betydande

kostnadsökningen — 4 430 000 kronor -— är enligt vad byggnadsstyrelsen

uPPgi''dt 2 330 000 kronor en följd av den allmänna prisstegringen. Härtill

kommer 750 000 kronor för anordnande av lokaler för ett odontologiskt-bakteriologiskt

laboratorium enligt beslut av 1957 års riksdag, vilken kostnad

icke upptagits i den ursprungliga beräkningen. Resterande merkostnad eller

(4 430 000—2 330 000 — 750 000) 1 350 000 kronor anses bero på att den

år 1954 angivna kostnaden för byggnadsföretaget på grund av svårigheten att

på projekteringsstadiet överblicka kostnaderna för en nybyggnad av förevarande

slag beräknats för lågt. Ehuru departementschefen finner kostnadsökningen

i denna del betydande vill han icke motsätta sig, att de ifrågavarande

byggnadsarbetena får utföras i överensstämmelse med nu utarbetade

förslag, oaktat den merkostnad för statsverket, som härigenom beräknas

uppkomma. För fullföljande av arbetena med uppförande av ifrågavarande

institutioner förordas anvisande för nästa budgetår av 2 000 000

kronor.

I det föregående har departementschefen föreslagit riksdagen att godkänna

ett av statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg framlagt

förslag till avtal mellan staten och Göteborgs stad rörande fördelningen

av kostnaderna för ombyggnad av kvinnoklinik I. Vid bifall till detta förslag

bör medel för påbörjande av byggnadsföretaget anvisas för nästa budgetår.

Det föreslås, att för ändamålet anvisas 500 000 kronor.

För uppförande av nybyggnad för dermato-venereologisk klinik har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 100 000 kronor. Departementschefen

förordar, att för fullföljande av detta byggnadsföretag för nästa

budgetår anvisas 260 000 kronor.

Någon medelsanvisning till bestridande av kostnaderna för tillbyggnad av

den psykiatriska kliniken anser sig departementschefen f. n. icke kunna tillstyrka.

I detta sammanhang erinras om, att Göteborgs stad numera uppsagt

1948 års avtal angående anordnande av den medicinska undervisningen i

Göteborg och samtidigt hemställt, att förhandlingar måtte upptagas rörande

revision av detta avtal. Resultatet av dessa förhandlingar anses böra avvak
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

39

tas, innan ställning tages till frågan om anvisande av medel för ifrågavarande

byggnadsföretag.

Slutligen anmäles i detta sammanhang uppkommen fråga om vidtagande

av vissa åtgärder för åstadkommande av förbättrade undervisningslokaler

vid vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska klinik. Denna klinik,

som omfattar 97 vårdplatser, har f. n. i fråga om den slutna vården ett

upptagningsområde omfattande —- förutom Göteborgs stad — Göteborgs

och Bohus, Värmlands samt Skaraborgs län. Till kliniken knuten poliklinik

svarar för drygt hälften av stadens öppna vård och hela den öppna vården

inom nämnda tre län. Vid kliniken meddelas undervisning i ortopedi för

medicine studerande. Den nuvarande klinikbyggnaden uppfördes år 1928.

Byggnadskroppen är i gott skick men dispositionen av lokalerna är delvis

otidsenlig. Särskilt gäller detta operationsavdelningen, som har vissa utrymmen

i hälftenbruk med polikliniken, varigenom ett rationellt utnyttjande av

lokalerna omöjliggöres. Undervisningen har hittills bedrivits i provisoriska

lokaler, som emellertid är otillfredsställande för den intensifierade undervisningen

enligt den nya undervisningsordningen. Som föreläsningssal

användes f. n. ett trångt dagrum. Utrymmen för de tjänstgörande kandidaterna

saknas helt.

I syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden har ett förslag till tillbyggnad

av kliniken utarbetats. Enligt detta förslag avses i en flygelbyggnad

skola inrymmas en ny operationsavdelning, en simanläggning samt undervisningslokaler.

Kostnaderna för byggnadsföretaget har uppskattats till

950 000 kronor, varav 260 000 kronor beräknas belöpa på undervisningslokalerna.

Med hänsyn till tidigare rådande ovisshet rörande ortoped- och vanförevårdens

framtida organisation har emellertid denna utbyggnadsplan icke

upptagits till närmare övervägande. Sedan 1955 års riksdag i anledning av i

propositionen nr 135/1955 framlagda förslag beslutat om den ortopediska

sjukvårdens skiljande från vanföreanstalternas övriga verksamhet och dess

överförande till den allmänna sjukvården, uppdrog Kungl. Maj :t den 11

mars 1955 åt statens medicinska förhandlingskommission i Göteborg att

företaga erforderlig utredning av frågan om ett ifrågasatt övertagande från

Göteborgs stads sida av vanföreanstaltens ortopediska klinik samt att, därest

utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga förhandlingar med staden

och övriga berörda parter angående stadens övertagande av kliniken. Vid

de förhandlingar, som kommissionen fört med delegerade från staden, har

enighet icke kunnat uppnås om villkoren för stadens övertagande av den ortopediska

kliniken. Förhandlingarna har därför ajournerats tills vidare. Det

läge, som härigenom uppkommit, är såväl ur sjukvårdens som undervisningens

synpunkt ägnat att ingiva bekymmer. Ett ytterligare uppskov i byggnadsfrågan

innebär sålunda för såväl sjukvården som undervisningen en allvarlig

olägenhet. Departementschefen anser det emellertid icke kunna ifrågakoinma,

att staten i rådande läge skulle ensam bestrida kostnaderna för de

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

byggnadsåtgärder, som påkallas av sjukvårdens behov. Däremot anses icke

hinder föreligga mot att de åtgärder vidtages, som kan vara ägnade att åstadkomma

ur undervisningssynpunkt förbättrade lokalförhållanden. Efter besiktning

på platsen har byggnadsstyrelsen i samråd med ämnesföreträdaren

funnit det möjligt att inom den ortopediska klinikens nuvarande byggnad

provisoriskt anordna en föreläsningslokal för ett 30-tal studerande genom att

taga i anspråk ett rum för sjukgymnastik jämte del av angränsande omklädningsutrymmen

belägna inom den kvinnliga badavdelningen. Ifrågavarande

utrymmen beräknas i viss utsträckning alltjämt kunna tas i bruk för sina

ursprungliga ändamål under tid, då föreläsningssalen icke begagnas för

undervisning. Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten kan uppskattas

till cirka 12 000 kronor, vartill kommer kostnaden för viss utrustning eller

cirka 3 000 kronor. Det förordas, att ifrågavarande kostnader får bestridas

från förevarande anslag, vilket med anledning härav bör uppräknas med

15 000 kronor.

Vid bifall till vad i det föregående förordats skulle det sammanlagda

medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till (2 000 000 + 260 000 + 500 000

+ 15 000) 2 775 000 kronor.

Utskottet. Enligt tidigare verkställd kostnadsberäkning skulle den totala

kostnaden för de mikrobiologiska institutionerna belöpa sig till 15 000 000

kronor, av vilket belopp staten enligt träffad överenskommelse skulle bidraga

med hälften eller 7 500 000 kronor, vartill för statens del skulle komma

465 000 kronor för ett odontologiskt laboratorium. Totalkostnaderna

beräknas nu komma att uppgå till 19 000 000 kronor. I likhet med departementschefen

finner utskottet den anmälda kostnadsökningen betydande men

vill icke motsätta sig, att arbetena får utföras i överensstämmelse med

utarbetade förslag samt att härför för budgetåret 1958/59 beräknas 2 000 000

kronor. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla vikten av

att de kostnadsberäkningar, som lägges till grund för överenskommelser

rörande statliga bidrag, göres så realistiska som möjligt.

Med hänvisning till att utskottet under föregående punkt tillstyrkt godkännande

av förslag till avtal mellan staten och Göteborgs stad rörande

fördelningen av kostnaderna för ombyggnad av kvinnoklinik I tillstyrker

utskottet vidare att för ändamålet beräknas 500 000 kronor.

För uppförande av ny hudklinik har statens bidrag tidigare preliminärt

beräknats till 620 000 kronor, varav 100 000 kronor anvisats för budgetåret

1957/58. Då kliniken beräknas stå färdig i början av år 1960, tillstyrker

utskottet, att halva återstående beloppet, 260 000 kronor, nu anvisas.

Det läge, som uppstått för sjukvården och undervisningen på grund av

de ajournerade förhandlingarna rörande förbättrade undervisningslokaler

vid vanföreanstaltens i Göteborg ortopediska klinik, är givetvis att beklaga.

Utskottet, som vill understryka departementschefens uttalande, att staten

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

41

i rådande läge i varje fall icke bör ensam svara för kostnaderna för de

byggnadsåtgärder, vilka påkallas av sjukvårdens behov, tillstyrker därför

anvisande av 15 000 kronor för anordnande av en provisorisk föreläsningssal.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att chefen för ecklesiastikdepartementet

jämlikt Kungl. Maj:ts den 7 mars 1958 givna bemyndigande

numera tillkallat nya förhandlingssakkunniga för förhandlingar med Göteborgs

stad i vissa frågor rörande den medicinska undervisningen in. m.

Då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret

1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 2 775 000 kronor.

8:o) Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå m. m. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

lasarettet i Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

Organisationskommittén för den medicinska högskolan i Umeå har i

skrivelse den 9 januari 1958 hemställt om anvisande för budgetåret 1958/59

av 53 000 kronor för vissa byggnadsarbeten vid Umeå lasarett.

Departementschefen anser, att medel för bestridande av å staten belöpande

del av kostnaderna för vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i Umeå

bör stå till förfogande redan fr. o. in. budgetåret 1958/59. Organisationskommitténs

uppskattning av erforderligt medelsbehov har icke givit departementschefen

anledning till erinran. För ändamålet bör å riksstaten för

budgetåret 1958/59 upptagas ett anslag av reservationsanslags natur under

förut angivna rubrik. Detta anslag bör uppföras med 53 000 kronor.

Utskottet vill erinra om att fördelningen mellan staten och Västerbottens

läns landsting av de byggnadskostnader, som uppkommer i samband med

utbyggandet av lasarettet i Umeå till undervisningssjukhus, regleras genom

ett särskilt avtal, redovisat i proposition nr 188 år 1957. Avtalet, som godkänts

av föregående års riksdag, innebär för vissa fall till beloppet fixerade

bidrag från staten, för andra fall hälftendelning av de verkliga kostnaderna.

Med hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att vissa

medel för bestridande av på staten belöpande del av ifrågavarande kostnader

ställes till förfogande fr. o. in. budgetåret 1958/59.

4—Bihang till riksdagens protokoll 1958, 6 samt. Nr B 40

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

lasarettet i Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 under elfte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 53 000 kronor.

Stockholm den 11 juli 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar

Birger Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Sundelin,

Rikard Svensson, Bertil Petersson, Palme, Lodenius och Anders Johansson;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Gustafsson i

Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar Cassel,

Nihlfors, fru Thorsson, herr Bohman och fröken Vinge.

Reservation

vid punkten 3 (Vissa överenskommelser med Stockholms stad och Stockholms

läns landsting rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska

undervisningen därstädes) av fru Thorsson.

590384 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.