Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen B gjorda framställningar angående anslag till strålskyddsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1958-07-11 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 B:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen B gjorda framställningar angående anslag till strålskyddsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr B 47 år 1958
1
Nr B 41
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
B gjorda framställningar angående anslag till strålskyddsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 m. m.
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Kungl. Maj:t har i propositionen nr B 1 under elfte huvudtiteln, under
åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 6 juni 1958, föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad personalförteckning för strålskyddsverksamhet in. in.,
dels godkänna av departementschefen föreslagen avlöningsstat för strålskyddsverksamhet
in. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59, dels ock för nämnda budgetår under elfte huvudtiteln såsom förslagsanslag
anvisa till Strålskyddsverksamhet in. in.: Avlöningar 840 000
kronor samt till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader 145 000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i det vid propositionen nr 73 till innevarande
års förra riksdag fogade statsrådsprotokollet över inrikesärenden
för den 31 januari 1958.
Propositionen
Kungl. Maj:t har den 13 december 1957 beslutat att i proposition till
1958 års riksdag (nr 29) framlägga förslag till ny strålskyddslag in. in. Vid
anmälan av nämnda proposition, som grundade sig på de författningsförslag,
som framlagts av 1951 års strålskyddskommitté (SOU 1956: 38),
hade departementschefen endast delvis tagit ställning till de organisationsfrågor,
som aktualiserades genom den nya lagstiftningen och som jämväl
behandlats av strålskyddskommittén. Beredningen inom inrikesdepartementet
av strålskyddskommitténs organisationsförslag i övrigt hade ännu icke
avslutats. Vid beredningen hade emellertid förutsatts, alt de medel, som
f. n. disponeras för avlöningar och omkostnader vid radiofysiska institutionen
vid karolinska sjukhuset, skulle utbrytas ur sjukhusets resp. anslag
och anvisas under särskilda avlönings- och omkostnadsanslag. Dessa anslag
borde i avvaktan på att beredningen av frågan slutfördes i riksstatsförslaget
upptagas med allenast preliminärt beräknade belopp.
Departementschefen upptar i propositionen nr 73 hithörande spörsmål
1—Bihang till riksdagens protokoll 1958. (i sand. Nr B 41
2
Statsutskottets utlåtande nr B il år 1958
till fortsatt behandling. I samband härmed anmäles även frågor om personalförstärkningar
vid radiofysiska institutionen utöver de av strålskyddskommittén
föreslagna.
Organisationsfrågor
I propositionen lämnas en redogörelse för radiofysiska institutionens nuvarande
organisation och arbetsuppgifter samt för strålskyddskommitténs
organisationsförslag och de däröver avgivna remissyttrandena. Härutinnan
torde utskottet få hänvisa till propositionen (s. 5—54).
Departementschefen anför, att under de sjutton år, som förflutit sedan
radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset erhöll sin nuvarande
organisation, en utomordentligt snabb och betydelsefull utveckling har ägt
rum inom dess verksamhetsområde. Ännu i början av 1940-talet var den
medicinska användningen av joniserande strålning den helt dominerande,
och den forskning och strålskyddsverksamhet, som utvecklats på området
låg därför starkt koncentrerad inom den medicinska radiofysiken. Sedan
dess har icke endast användningsområdet för joniserande strålning vidgats
avsevärt, utan även nya strålkällor och allt större strålmängder har tagits
i anspråk. Särskilt har den revolutionerande utvecklingen på atomenergiområdet
— samtidigt som denna aktualiserat nya betydelsefulla forskningsuppgifter
och svårbemästrade strålskyddsproblem — öppnat möjligheter
att till relativt blygsamma kostnader producera radioaktiva ämnen
i stor skala, vilket bl. a. haft till resultat, att den joniserande strålningen i
stegrad takt kunnat tagas i anspråk för vitt skilda ändamål inom industri
och teknik.
Genom den ökande användningen av joniserande strålning har de med
strålningen förenade skadeverkningarna och den skyddsverksamhet som
strålriskerna nödvändiggör i allt högre grad blivit föremål för allmän uppmärksamhet.
Ett uttryck härför är i vårt land det förslag till ny strålskyddslagstiftning,
som förelagts årets riksdag (prop. nr 29) och som syftar till
att tillgodose de nya kontrollbehov som utvecklingen medfört och att anpassa
strålskyddsverksamheten efter de varierande strålriskerna i dagens
!äge.
Kännedomen om den joniserande strålningens natur och skadeverkningar
är emellertid alltjämt i betydelsefulla hänseenden ofullständig, över
hela världen bedrivs f. n. ett intensivt forskningsarbete i syfte att lösa dessa
problem, som har vital betydelse för den fortsatta utvecklingen på området.
Under lång tid framåt kan förutses att den praktiska tillämpningen såväl
inom strålskyddsverksamheten som inom den medicinska radiofysiken
kommer att vara beroende av den radiofysiska och radiobiologiska forskningen
och att en ständig anpassning måste ske till de nya rön som framkommer.
Det anses ligga i öppen dag, att den starka expansionen på förevarande
Statsutskottets utlåtande nr B M år 1958
3
område, som inneburit både en kraftig ansvällning av radiofysiska institutionens
arbetsuppgifter, särskilt inom tillsynsverksamheten, och en delvis
ny inriktning av de olika verksamhetsgrenarnas arbete, medfört svårigheter
för institutionen att bemästra sina uppgifter. En förstärkning av dess
organisation är redan av denna anledning starkt påkallad. Härtill kommer
emellertid, att den föreslagna strålskyddslagstiftningen pålägger den framtida
strålskyddsmyndigheten nya och utvidgade tillsynsuppgifter, som nödvändiggör
en mera allmän översyn av den nuvarande organisationen.
I propositionen nr 29 har ställning tagits endast till det beslutande strålskyddsorganets
organisation. I detta hänseende har föreslagits att inom
medicinalstyrelsen inrättas en strålskyddsnämnd, sammansatt av sakkunniga
företrädare för de av strålskyddsfrågorna berörda områdena och med
möjlighet att vid behov tillkalla särskilda sakkunniga. Strålskyddsnämnden
har vidare föreslagits få samma ställning som medicinalstyrelsens övriga
nämnder.
Innan departementschefen går närmare in på frågan om strålskyddsnämndens
funktioner och sammansättning, upptager han spörsmålet, hur
organisationen för radiofysiska institutionens nuvarande arbetsuppgifter
bör utformas.
Enligt strålskyddskommitténs förslag skall radiofysiska institutionen
även i framtiden bibehållas för sina hittillsvarande funktioner inom radiofysisk
och radiobiologisk forskning, strålskyddskontroll samt fysikaliskt
sjukvårdsarbete för radiumhemmet. Till stöd härför har kommittén främst
åberopat, att de olika verksamhetsgrenarna står i starkt beroende av varandra
och i stor utsträckning använder sig av samma instrumentutrustning,
mätapparatur etc. samt att någon skarp gräns mellan forskning och
löpande verksamhet på detta område icke kan dragas.
Kommitténs förslag i denna del har icke varit enhälligt. En reservant
inom kommittén har sålunda funnit erfarenheterna av den hittillsvarande
samorganisationen motivera, att samtliga de tre verksamhetsgrenarna lösbrytes
från varandra och organiseras såsom skilda enheter. Särskilt befaras
att en fortsatt tillväxt av arbetsuppgifterna inom tillsynsverksamheten skall
inverka menligt på forskningens och det kliniska sjukvårdsarbetets utvecklingsmöjligheter
och att institutionsföreståndaren genom sin befattning med
tillsynsärendena i växande omfattning skall komma att tagas i anspråk för
rutinarbete.
Vid remissbehandlingen har starkt delade meningar framförts i organisationsfrågan.
En majoritet bland remissorganen har emellertid förordat, att
strålskyddsverksamheten i en eller annan form utbrytes ur radiofysiska
institutionen och organiseras som ett självständigt organ. Förslag har även
framförts om att den kliniska radiofysiken skall erhålla sin egen organisation.
Allmänt har å andra sidan understrukits vikten av ett intimt samarbete
mellan forskning och löpande verksamhet på området.
4
Statsutskottets utlåtande nr B Al år 1958
För egen del har departementschefen vid bedömningen av dessa frågor
kommit till följande slutsatser. I det starkt expansiva skede, vari de radiofysiska
och radiobiologiska vetenskaperna befinner sig, och mot bakgrunden
av de för både individens och folkets hälsa betydelsefulla problem, som
den stegrade användningen av joniserande strålning på skilda områden
aktualiserat, anser departementschefen det uppenbart, att en intim kontakt
mellan forskningen och den löpande verksamheten måste upprätthållas i
varje fall under de närmaste åren. Denna samverkan skall komma till uttryck
icke endast i att forskningssidan ständigt håller sina rön och erfarenheter
tillgängliga för den löpande verksamheten utan även i att den
inom ramen för sina resurser självmant eller på begäran upptager och
söker lösa sådana forskningsuppgifter som är av betydelse för slrålskyddsverksamheten
eller den kliniska sjukvårdsfysiken. Självfallet kan en sådan
samverkan i praktiken lättast åvägabringas, om de olika verksamhetsgrenarna
är förenade i en organisation under gemensam ledning.
Erfarenheterna av den nuvarande samorganisationen har emellertid givit
vid handen, att den fortlöpande ansvällningen av rutinmässiga arbetsuppgifter
inom tillsynsverksamheten tagit radiofysiska institutionens totala
personalresurser i anspråk i sådan omfattning, att övriga uppgifter blivit
eftersatta. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande har farhågor
uttalats för att detta skall bli fallet även i fortsättningen, om strålskyddsverksamheten
kvarligger vid institutionen. Vid en organisation för
de olika verksamhetsgrenarna i enlighet med kommittéförslaget anser departementschefen
dessa farhågor i viss mån berättigade. Förslaget innebär
nämligen icke, att en klar gräns dragés mellan de olika avdelningarnas arbetsområden.
Tillsynsuppgifter har sålunda lagts både på forskningssidan,
i det professorn i radiofysik förutsatts skola leda och förestå den löpande
tillsynsverksamheten, och på den kliniska radiofysiken, i det den för sjukvårdsarbetet
vid radiumhemmet föreslagna kliniskt-fysikaliska avdelningen
förutsatts skola övervaka och i vissa fall utöva doseringskontrollarbetet vid
landets röntgenbehandlingsanläggningar.
Naturligtvis kan det, såsom strålskyddskommittén framhållit, vara vanskligt
att i praktiken draga en skarp gräns mellan forskning och löpande
strålskyddskontroll. Ett visst särhållande av de olika verksamhetsgrenarnas
arbetsområden synes emellertid ofrånkomligt vilken organisationsform
som än väljes. I själva verket kan man enligt departementschefens
uppfattning genom relativt små förändringar i kommitténs
organisationsförslag vinna erforderliga garantier för att verksamhetsgrenarna
skall bli i stånd att hävda sin självständighet och sina intressen
utan förfång för varandra och utan att den eftersträvade samordningen
mellan verksamhetsgrenarna i stort behöver uppgivas. Förutsättningen
härför är emellertid enligt departementschefens mening, att man mera
systematiskt än vad kommittén föreslagit förlägger de olika funktionerna
5
Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
till skilda enheter inom organisationen. För den fria forskningens del innebär
detta, att professorn i radiofysik skulle befrias från ansvaret för den
löpande strålskyddsverksamheten och i största möjliga utsträckning avlastas
från därmed sammanhängande administrativt arbete. Den av kommittén
föreslagna kliniskt-fysikaliska avdelningen skulle helt reserveras för
arbetet för radiumhemmet, och tillsynsavdelningarna skulle direkt under
strålskyddsnämnden svara för alla uppgifter inom strålskyddsverksamheten,
inberäknat doseringskontrollen.
En lösning av organisationsfrågan i överensstämmelse med vad här
skisserats skulle innebära, att radiofysiska institutionen i princip bibehölle
den ställning den f. n. intar. I nuvarande progressiva utvecklingsskede och
så länge säkra hållpunkter saknas för att bedöma behovet av central strålskyddskontroll
på längre sikt, finns det enligt departementschefens mening
anledning att iakttaga viss försiktighet i fråga om att vidtaga organisatoriska
förändringar på detta område. Det är t. ex. icke uteslutet, att tillsynsverksamheten
i framtiden kan taga sådana proportioner, att en decentralisering
av verksamheten efter mönster av den allmänna arbetarskyddstillsymen
blir nödvändig. Röster härför har höjts redan vid remissbehandlingen
av strålskyddskommitténs betänkande. Ehuru departementschefen
själv anser, att en sådan åtgärd i dagens läge icke bör övervägas, menar han,
att tillskapandet nu av ett fristående centralt tillsynsorgan skulle kunna
försvåra en framlida decentralisering.
På grund av vad sålunda anförts och efter ingående övervägande av de
synpunkter på frågan som framlagts av kommittén och remissorganen har
departementschefen kommit till den uppfattningen, att radiofysiska institutionen
bör bibehållas som ett organ för fri forskning, sjukvårdsfysik och
strålskyddsverksamhet men att dessa tre verksamhetsgrenar såvitt möjligt
bör organiseras på sinsemellan självständiga avdelningar, var och en med
personal för sina speciella uppgifter, men med möjligheter till inbördes
samarbete och utbyte av erfarenheter. Institutionens föreståndare bör vara
administrativ chef för institutionen i dess helhet men bör i möjligaste mån
avlastas löpande administrativt arbete.
Vad härefter angår organisationen för de skilda verksamhetsgrenarna
berör departementschefen först strålskyddsorganisationen och redogör därvid
till en början närmare för sina förslag i fråga om det beslutande strålskyddsorganet,
vilket bör benämnas medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd.
Nämndens verksamhet bör stå under medicinalstyrelsens överinseende, men
liksom styrelsens övriga nämnder bör strålskyddsnämnden äga att självständigt
fatta beslut å styrelsens vägnar.
I fråga om strålskyddsnämndens befattning med strålskyddsfrågorna kan
departementschefen i huvudsak ansluta sig till vad kommittén föreslagit
och som innebär, att nämnden vid sidan av sin uppgift att leda och angiva
6
Statsutskottets utlåtande nr B bl år 1958
riktlinjerna för den framtida tillsynsverksamheten samt fatta beslut i
löpande tillsynsärenden skall tjänstgöra som ett centralt samordnande organ
för olika strålskyddsintressen även utanför strålskyddslagens tillämpningsområde.
Härutöver föreslår departementschefen emellertid i motsats till kommittén,
att strålskyddsnämnden skall fungera som administrativ styrelse
för de delar av radiofysiska institutionen, som icke i enlighet med vad han
i det följande förordar skall lyda under karolinska institutet. Departementschefens
förslag härutinnan föranledes av att ett organ av den typ som
institutionen representerar enligt hans mening icke är lämpat att i administrativt
hänseende erhålla ställningen som självständig myndighet. Strålskyddsnämnden
bör också, om den får en sammansättning som tar tillbörlig
hänsyn även till dess administrativa funktioner, genom sin överblick
över fackområdet och sin kontakt med den löpande verksamheten vid institutionen
vara väl skickad att fungera som styrelse för denna.
Såsom inledningsvis berörts skulle enligt strålskyddskommitténs förslag i
strålskyddsnämnden ingå fem ledamöter, nämligen -— förutom föreståndaren
för radiofysiska institutionen såsom självskriven ledamot — en ordförande,
en medicinsk expert, en arbetarskyddsexpert och en expert inom
kärnfysik eller kärnkemi. De icke självskrivna nämndledamöterna skulle
utses av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande myndigheter. Vid remissbehandlingen
har från skilda håll påyrkats, att nämnden skulle kompletteras
med företrädare även från en rad andra fackområden. För egen
del anser departementschefen det icke möjligt att sammansätta nämnden
av sakkunskap från de många speciella intresseområden som berörs av strålskyddsfrågorna.
Det bör i stället såsom kommittén förordat få ankomma
på strålskyddsnämnden att i mån av behov tillkalla experter vid handläggningen
av sådana ärenden, där mera speciell sakkunskap erfordras eller
där särskilda fackintressen berörs. Dock anser departementschefen, att en
radiobiolog bör ingå som ledamot i nämnden. Enär strålskyddsnämnden
såsom nyss anförts även skall vara administrativ styrelse för radiofysiska
institutionen, anses det erforderligt, att nämnden härutöver förstärkes med
en administrativ expert. Eljest har departementschefen i huvudsak icke
funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag rörande nämndens
sammansättning och ordningen för dess tillsättande. I likhet med kommittén
förordar departementschefen, att föreståndaren för radiofysiska institutionen
skall vara självskriven ledamot i nämnden. Därest medicinalstyrelsen
icke på annat sätt blir direkt representerad i nämnden, bör en företrädare
för styrelsen beredas tillfälle att deltaga i nämndens arbete.
Nämnden skall sålunda enligt departementschefens förslag bestå av sju
ledamöter. Det anses emellertid icke nödvändigt, att samtliga nämndledamöter
deltager i handläggningen av alla ärenden. Särskilt vid behandlingen
av löpande administrativa ärenden torde fackrepresentanternas närvaro
7
Statsutskottets utlåtande nr Bil år 1958
som regel icke vara påkallad. Ett arbetsutskott inom strålskyddsnämnden
bör kunna tillskapas för sådana uppgifter.
Strålskyddskommittén har föreslagit, att avgörandet i rutinmässiga strålskyddsärenden,
som icke av särskilda skäl fordrar bedömning av den speciella
expertisen i strålskyddsnämnden, skall delegeras på föreståndaren
för radiofysiska institutionen och i mindre viktiga frågor på tillsynsavdelningarnas
föreståndare. Vid remissen till lagrådet av förslaget till strålskyddslag
har bestämt understrukits, att möjlighet till delegation av beslutanderätten
i rutinfrågor på tillsynsorganet eller dess befattningshavare
måste finnas. Departementschefen delar helt denna uppfattning men förordar
under erinran om vad tidigare anförts rörande angelägenheten av att
institutionsföreståndaren befrias från ansvaret för den löpande strålskyddsverksamheten,
att sådan delegation i första hand skall ske till avdelningsföreståndarna
eller, om så bedömes lämpligt, till de mera kvalificerade tillsynsmännen
i övrigt. Deras befogenheter härutinnan bör fastställas i
instruktion.
Enligt strålskyddskommitténs förslag skall strålskyddsnämnden icke
erhålla eget kansli utan i detta hänseende återfalla på radiofysiska institutionen.
Den omständigheten att nämnden nu föreslås skola ställas under
medicinalstyrelsens överinseende anser departementschefen icke giva anledning
till ett annat ställningstagande härutinnan. Praktiska fördelar bör
nämligen vinnas genom att anknyta det administrativa arbetet till institutionen,
i det strålskyddsnämnden härvid får omedelbar tillgång till de för
tillsynsverksamheten erforderliga kartoteken och ett skriftligt remissförfarande
mellan nämnden och institutionen kan undvikas.
Kommittén har föreslagit, att för en enhetlig bedömning av säkerhetsfrågorna
vid prövning av tillstånd till arbete med atomreaktorer och andra
anläggningar på atomenergiområdet skall tillsättas en särskild reaktorsäkerhetskommitté,
vars ledamöter skulle utses av Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall. Vid remissbehandlingen har från några håll uttalats önskemål
om att ett mera permanent organ för dessa viktiga frågor tillskapas.
Vidare har upplysts, att delegationen för atomenergifrågor numera tillsatt
en särskild reaktorförläggningskommitté med uppgift att handlägga bl. a.
ifrågavarande säkerhetsfrågor. Då delegationen såsom framgår av propositionen
nr 176/1956 (s. 43) förutsatts skola närmare utreda dessa spörsmål
och därefter torde komma att avgiva de förslag i ämnet, som påkallas
av utvecklingen på området, har departementschefen icke funnit anledning
att här närmare diskutera strålskyddskommitténs förslag. I likhet med
kommittén vill departementschefen endast understryka, att kvalificerad
strålskyddsexpertis hör vara representerad i reaktorsäkerhetsorganet.
Beträffande radiofysiska institutionens arbetsuppgifter och organisation
för strålskyddsverksamheten har strålskyddskommittén framhållit,
8 Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
att institutionen vid sidan av sina löpande tillsynsuppgifter enligt strålskyddslagen
måste bedriva andra former av strålskyddsarbete, varvid bl. a.
nämnts viss löpande övervakning av strålningen från marken samt förekomsten
av radioaktivitet i mark, luft och vatten, fastställande av tillåtna
strålintensiteter och stråldoser samt utredningar rörande strålskaderisker
och andra mera forskningsbetonade undersökningar, vilkas resultat skall
ligga till grund för det praktiska tillsynsarbetet. Vidare förutsätter kommittén,
att institutionen liksom hittills skall verkställa utredningar i av
strålskyddslagen ej berörda strålskyddsärenden, bl. a. angående förlängd
semester för personer i radiologiskt arbete, samt handha vissa mera servicebetonade
uppgifter.
För strålskyddsverksamheten föreslår kommittén, att institutionen organiseras
på tre avdelningar, nämligen en röntgenkontrollavdelning — huvudsakligen
motsvarande de nuvarande avdelningarna A och B _ för tillsyn
over röntgenarbete, en isotopkontrollavdelning — motsvarande den nuvarande
avdelningen C för kontroll av arbete med och förvaring av radioaktna
ämnen samt kärnfysikaliskt arbete ävensom en hälsokontrollavdelning
— motsvarande det nuvarande blodlaboratoriet.
Mot de föreslagna arbetsuppgifternas omfattning har några erinringar
icke framställts i remissyttrandena. I huvudsak kan departementschefen
också för egen del biträda vad kommittén anfört. Mot bakgrunden av vad
han i det föregående uttalat om särhallandet av de olika verksamhetsgrenarna
vid institutionen framhåller departementschefen i detta sammanhang,
att det icke är hans avsikt att tillsynsavdelningarna uteslutande skall
ägna sig åt rent rutinmässiga tillsynsuppgifter. Tvärtom understrvkes nödvändigheten
av att även visst mera forskningsbetonat arbete rymmes inom
ramen för strålskyddsverksamheten. Det rör sig här emellertid enbart om
tillämpad forskning, syftande till att utveckla mätmetoder för tillsynsarbetet
och konstruera härför lämpliga instrument, klarlägga skaderisker
och tillåtliga stråldoser samt överhuvudtaget frambringa erforderligt material
för strålskyddsnämndens ställningstaganden i strålskyddsärendena.
Det förutsättes, att avdelningsföreståndarna genom i det följande föreslagna
personalförstärkningar i större utsträckning än hittills skall beredas
tillfälle att syssla med dylika uppgifter.
Med hänsyn till de risker för vårt folk, icke minst ur genetisk synpunkt,
som kan vara förenade med en höjning av den allmänna strålningsnivån,
anser departementschefen en löpande registrering av radioaktiviteten i
mark, luft och vatten vara en viktig uppgift inom strålskyddsverksamheten.
Ett mindre antal mätstationer för sådant ändamål har genom radiofysiska
institutionens försorg redan upprättats i landet. I detta sammanhang nämnes,
att institutionens föreståndare nyligen framlagt förslag om att medel
anvisas för upprättande av ett väsentligt tätare nät av dylika mätstationer
än det befintliga. Ehuru det förefaller som om ett ökat antal stationer för
Statsutskottets utlåtande nr B 4/ år 1958
9
registrering av joniserande strålning och radioaktivt stoft bör komma till
stånd, är departementschefen likväl f. n. icke beredd att taga ställning till
förslaget härom. Det anses böra ankomma på strålskyddsnämnden såsom
samordnande organ för olika beredskapsåtgärder på strålskyddsområdet
att överväga frågan ytterligare samt härvid undersöka bl. a. hur olika intressen
på området kan samordnas och hur tätt mätstationerna bör ligga.
Förslaget rörande radiofysiska institutionens organisation för strålskyddsverksamheten
godtager departementschefen i huvudsak. Sålunda förordas,
att tillsynen fördelas på två tillsynsavdelningar och en hälsokontrollavdelning
i enlighet med förslaget. För tillsynsavdelningarna föreslås benämningarna
röntgenkontrollavdelningen resp. kärnfysikaliska avdelningen,
den senare benämningen för att undvika förväxling med radiumhemmets
isotopavdelning. I överensstämmelse med sin förut tillkännagivna principiella
uppfattning i organisationsfrågan kan departementschefen emellertid
icke biträda förslaget, att en särskild sektion för doseringskontroll
förlägges under den avdelning som föreslås svara för den kliniska fysiken
vid radiumhemmet. I likhet med reservanten i kommittén och flera remissinstanser
betvivlar departementschefen, att de radioterapeutiska avdelningarna
ute i landet genom ett sådant arrangemang skulle tillföras några
kliniska erfarenheter av betydelse från radiumhemmet. Främst dikteras
departementschefens inställning emellertid av att de fysiker, som arbetar för
sjukvården vid radiumhemmet, måste odelat få ägna sig åt sina krävande
uppgifter. Eftersom doseringskontrollen naturligen hör hemma inom tillsynsverksamheten
och torde kunna bedrivas mest rationellt, om den utövas
i samband med besiktningarna av röntgenanläggningarna, förordas, att
doseringskontrollen förlägges till röntgenkontrollavdelningen. Härvid kan
övervägas att ställa det s. k. standardlaboratoriet under sistnämnda avdelnings
ledning, men det skall självfallet liksom övriga gemensamma organ
stå till samtliga avdelningars förfogande i mån av behov.
I detta sammanhang framliålles, att om en organisation med sjukhusfysiker
vid lasaretten utbygges genom huvudmännens försorg, det bör bli
möjligt att avlasta radiofysiska institutionen vissa löpande tillsynsuppgifter,
bl. a. beträffande doseringskontrollen.
Av vad nyss anförts torde framgå, att departementschefen delar kommitténs
uppfattning, att en särskild kliniskt-fysikalisk avdelning bör inrättas
för radiofysiska institutionens arbete för sjukvården vid radiumhemmet.
Då det fysikaliska arbetet vid radiumhemmets isotopavdelning i
princip är av samma karaktär som övrigt fysikaliskt arbete för sjukvården
och redan f. n. delvis står under institutionens tillsyn och ledning, har
departementschefen intet att erinra mot förslaget att även delta arbete
organisatoriskt inordnas i den kliniskt-fysikaliska avdelningen.
I fråga om sjukvårdsfysikens inriktning och sättet för dess bedrivande
10
Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
ligger det i sakens natur, att arbetet måste smidigt anpassas efter sjukvårdens
krav och att fysikerna måste intimt samarbeta med läkarna vid
radiumhemmet. Till betydande del måste arbetet även lokalt förläggas till
radiumhemmet. Det är därför av största betydelse, att en nära kontakt
hålles mellan strålskyddsnämnden såsom administrativ styrelse för den
kliniskt-fysikaliska avdelningen och direktionen för karolinska sjukhuset
såsom ansvarig för sjukvården vid radiumhemmet. Formerna härför och
för hur sjukvårdens intressen skall tillgodoses i frågor som rör den kliniska
radiofysiken anses närmare få regleras i administrativ ordning.
Någon ändring i de nuvarande formerna för samarbetet mellan fysikerna
och läkarna, som i hög grad synes ha bidragit till den gynnsamma utvecklingen
av behandlingsresultaten vid radiumhemmet, bör nu icke eftersträvas.
Radiofysiska institutionens ställning och funktioner i dess egenskap av
fri vetenskaplig institution under karolinska institutet bör i förevarande
sammanhang icke upptagas till mera ingående behandling. Departementschefen
betonar emellertid här ånyo, att utvecklingen inom användningsområdet
för joniserande strålning sannolikt under lång tid framåt kominer
att ställa strålskyddsverksamheten och den kliniska radiofysiken inför
problem, vilkas lösande måste bli en uppgift för den fria forskningen inom
radiofysik och radiobiologi samt att forskningen vid radiofysiska institutionen
på grund av samorganisationen med nämnda verksamhetsgrenar
bör ägna speciellt intresse åt dessa spörsmål.
Som ett uttryck för denna uppfattning kan ses kommitténs förslag, att
i direkt anknytning till den radiofysiska forskningen vid institutionen skall
inrättas ett mätlaboratorium för bl. a. undersökningar av radioaktivitet i
luft, vätskor och fasta kroppar. Sådana undersökningar har på senare år
i viss omfattning bedrivits vid institutionen med anlitande av forskningsanslag
från atomkommittén. Med hänsyn till undersökningarnas betydelse
även för strålskyddsverksamheten synes en fastare organisation för denna
mätverksamhet i och för sig önskvärd. Då emellertid atomkommittén förklarat
sig villig att svara för kostnaderna för mätverksamheten för budgetåret
1958/59, anser departementschefen sig icke nu böra taga ställning till
kommitténs förslag i denna del.
För den radiobiologiska forskningens del har strålskyddskommittén icke
föreslagit annan ändring än att den nuvarande laboraturen i radiobiologi,
vars innehavare förestår det strålningsbiologiska laboratoriet vid radiofysiska
institutionen, och en föreslagen förste assistenttjänst vid nämnda
laboratorium överföres till karolinska institutets stat. Såväl reservanten i
kommittén som ett betydande antal remissorgan har här velat gå längre
än kommittén och föreslagit organiserandet av en fristående radiobiologisk
institution vid karolinska institutet under en professor. Detta spörsmål
Statsutskottets utlåtande nr B it år 1958
11
liksom frågan om utökad forskning på ifrågavarande områden vid andra
lärosäten anses böra prövas inom ecklesiastikdepartementet. Efter samråd
med chefen för nämnda departement förordar departementschefen emellertid,
att det strålningsbiologiska laboratoriet redan fr. o. in. budgetåret
1958/59 i sin helhet överföres till karolinska institutets stat. Lokalt föreslås
det tills vidare liksom hittills få vara anknutet till radiofysiska institutionen.
Vad strålskyddskommittén anfört i fråga om behovet av undervisning i
strålskyddsteknik för arbetstagare i radiologiskt arbete biträder departementschefen
i huvudsak. Frågan om undervisningens omfattning för läkare
och tandläkare bör icke behandlas i förevarande sammanhang. För sjuksköterskornas
del finner departementschefen det angeläget, att en undervisning
av den omfattning kommittén förordat allmänt införes vid sjuksköterskeskolorna.
Vidare anses önskvärt, att i specialutbildningen för
röntgensköterskor inrymmes en fortbildningskurs i strålskyddsteknik.
Denna fråga bör beaktas vid den översyn av specialutbildningen för sjuksköterskor,
som enligt departementschefens mening bör komma till stånd.
Det anses få ankomma på strålskyddsnämnden att överväga utbildningsbehovet
för olika personalkategorier, som ej i sin yrkesutbildning erhållit
undervisning rörande strålskydd, och själv taga initiativ till att utbildningskurser
i ämnet anordnas i mån av behov. Vid dessa kurser samt i den mån
det är möjligt även vid strålskyddsundervisningen i övrigt bör det åligga
tillsynsavdelningarnas personal att lämna sin medverkan. Självfallet bör
det bli till gagn för strålskyddsverksamheten, om tillsynsmännen härjämte
i samband med besiktningsbesöken vid de radiologiska anläggningarna bedriver
viss upplysnings- och instruktionsverksamhet bland de anställda. Det
betonas emellertid, att ansvaret för personalens instruktion i första hand
skall åligga varje anläggnings föreståndare och att tillsynsmännens befattning
härmed icke får taga sådan omfattning, att tillsynsarbetets planmäsinrättats
redan fr. o. m. sistnämnda budgetår.
I fråga om personalorganisationen vid radiofysiska institutionen innebär
kommitténs förslag en utökning med ett tjugutal tjänster i förhållande
till vad som gäller för budgetåret 1957/58. Härvid är emellertid att märka,
alt ett tiotal nya tjänster, som likaledes omfattas av kommitténs förslag,
inrättats redan fr. o. in. sistnämnda budgetår.
Naturligtvis medför den föreslagna personalökningen — innebärande
mera än en fördubbling av antalet tjänster vid institutionen — starka påfrestningar
på institutionens redan tidigare knappa lokalresurser. Med hänsyn
härtill och till den av kommittén förutsatta tidpunkten för strålskyddslagens
ikraftträdande — den 1 januari 1958 — har kommittén förordat
en successiv utbyggnad av personalorganisationen under budgetåren 1957/58
och 1958/59. Även för egen del anser departementschefen eu mera succés
-
12
Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
siv utbyggnad ofrånkomlig. Takten i denna påverkas dels av att strålskyddslagstiftningen
föreslagits träda i kraft först den 1 januari 1959, dels
av att institutionens lokalfråga ej kan beräknas bli definitivt löst under
nästa budgetår.
Departementschefen är f. n. icke beredd alt taga ställning till förslaget
om personalorganisationen vid full utbyggnad. Beträffande utbyggnadstakten
för budgetåret 1958/59 avgives förslag i det följande i samband med
behandlingen av anslagsfrågorna för nämnda budgetår.
Här beröres endast vissa mera principiella frågor rörande personalförslagen.
Kommittén har föreslagit, att föreståndarna för tillsynsavdelningarna
och den kliniskt-fysikaliska avdelningen på grund av sina kvalificerade
och ansvarsfulla uppgifter skall placeras i nuvarande lönegraden B 1. Då
emellertid ifrågavarande befattningar i fråga om arbetsuppgifternas vetenskapliga
kvalitet torde vara jämförbara med universitetslaboraturer och
avdelningarna även med de föreslagna personalförstärkningarna kommer
att utgöra relativt små enheter, anser departementschefen sig i likhet med
statskontoret och majoriteten inom statens lönenämnd icke kunna förorda
högre placering än den nuvarande d. v. s. A 26.
De löpande uppgifterna inom tillsynsverksamheten och den kliniska
radiofysiken föreslås liksom f. n. skola handhas dels av mera kvalificerade
fysiker eller civilingenjörer, dels av assistenter med lägre ingenjörsutbildning.
Inom tillsynsverksamheten föreslås för den förstnämnda kategorien i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller tjänster såsom förste
strålskyddsinspektör i lönegrad A 24 och strålskyddsinspektör A 23. Häremot
har departementschefen icke något att erinra. Vid den kliniska avdelningen
föreslår kommittén för motsvarande befattningshavare tjänster
såsom fysiker i lönegraderna A 24, A 23 och A 21. Även denna placering
godtages i princip. På grund av sitt förslag att doskontrollen skall förläggas
under röntgenkontrollavdelningen anser departementschefen sig
emellertid icke böra tillstyrka, att en tjänst för en biträdande avdelningsföreståndare
med placering i A 24 nu inrättas.
För assistenttjänsterna har kommittén föreslagit en bottenplacering i
Ag'' 12 samt uppflyttning efter ett års tjänstgöring till Ae 13. Departementschefen
förordar för egen del, att lönegradsplaceringen för dessa tjänster
liksom f. n. anpassas till vad som tillämpas för tjänster med motsvarande
krav på teknisk utbildning inom kommunikationsverken.
För sekreterargöromål hos strålskyddsnämnden samt administrativt-juridiskt
biträde vid radiofysiska institutionen har kommittén föreslagit inrättande
av en deltidstjänst för sekreterare med arvode av 3 000 kronor för
år. På grund av de omfattande administrativa uppgifter som kommer att
åvila strålskyddsnämnden och då en formellt tillfredsställande handläggning
av strålskyddsärendena är av vikt — icke minst med hänsyn till det
Statsutskottets utlåtande nr Bil år 11)58 13
ingrepp i den enskildes handlingsfrihet som strålskyddslagstiftningen innebär
— anser departementschefen för sin del ett arvode av denna storlek
otillräckligt för att tillförsäkra nämnden erforderlig administrativ arbetskraft.
Härtill kommer att, om institutionsföreståndaren i förutsatt omfattning
skall kunna avlastas löpande administrativt arbete, denne vid sin sida
bör ha en befattningshavare, som självständigt kan handhava sådana
ärenden. Departementschefen förordar därför, att en förste byråsekretei artjänst
i lönegrad Ae 21 inrättas vid institutionen.
Enligt kommitténs förslag skall radiofysiska institutionen nu erhålla egen
medelsförvaltning, varvid för det kamerala arbetet in. in. föreslås en tjänst
såsom registrator och redogörerare i lönegrad Ao 10. Detta förslag kan departementschefen
icke biträda. Institutionens medelsförvaltning bör enligt
hans åsikt alltjämt handhavas av karolinska sjukhuset, som har en utbyggd
organisation för kameralt arbete. Kansliets arbetsbörda anses också minska
på grund av att avgifterna för tillsynsverksamheten enligt förslag i propositionen
nr 29 skall slopas. På grund härav anses den föreslagna redogörartjänsten
överflödig.
Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar
Med hänsyn till att den nya strålskyddslagstiftningen föreslagits träda
i kraft den 1 januari 1959 och dess tillämpning kräver ett relativt omfattande
förberedelsearbete, anses medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd böra
inrättas fr. o. in. budgetåret 1958/59.
Kommitténs förslag att samtliga icke självskrivna ledamöter i stiålskyddsnämnden
skall åtnjuta såväl fasta årsarvoden som sammanträdesarvoden
kan departementschefen icke tillstyrka. Endast ordföranden i
nämnden samt annan ledamot av arbetsutskottet än institutionsföreståndaren
bör enligt hans mening tillerkännas särskilda årsarvoden. Dessa föreslås
till 1 800 kronor resp. 900 kronor. Härjämte bör samtliga nämndens icke
självskrivna ledamöter erhålla sammanträdesarvoden, vilka bör utgå med
45 kronor till ordföranden och 30 kronor till annan ledamot.
Liksom kommittén anser departementschefen, att föreståndaren för radiofysiska
institutionen icke bör åtnjuta särskild ersättning för sitt ledamotskap
i strålskyddsnämnden utan alt han på samma sätt som f. n. bör tillerkännas
ett årsarvode såsom institutionsföreståndare, vari inkluderas
jämväl ersättning för hans befattning med strålskyddsärendena i nämnden.
Det föreslås, att arvodet bestämmes till 3 000 kronor för år, vilket innebär
en fördubbling av nuvarande arvode.
Såsom kommittén föreslagit, bör det få ankomma på strålskyddsnämnden
att allt efter uppdragets natur och vederbörandes kompetens bestämma
ersättningen till de experter, som nämnden anlitar. För budgetaret
1958/59 beräknas för sådant ändamål 10 000 kronor.
14 Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
Vad härefter angår personalbehovet vid radiofysiska institutionen har,
som tidigare erinrats om, en mera provisorisk förstärkning av personalen
genomförts redan fr. o. m. budgetåret 1957/58, i det ett tiotal extra tjänster
inrättats vid tillsynsavdelningarna, blodlaboratoriet och kansliet. I första
hand bör nu en fastare anställningsform beredas på dessa tjänster samt
lönegradsplaceringen omprövas i anslutning till kommitténs förslag.
Förskjutningen med ett år av tidpunkten för strålskyddslagens ikraftträdande
och lokalsvårigheterna vid institutionen påverkar som nämnts
takten för utbyggnaden av personalorganisationen. Med hänsyn till ökade
arbetsuppgifter och det erforderliga förberedelsearbetet, innan lagen kan
tillämpas, är emellertid en viss personalförstärkning nödvändig redan
fr. o. in. ingången av budgetåret 1958/59. I huvudsak anser departementschefen
sig böra förorda, att den av kommittén föreslagna utbyggnadsetappen
för budgetåret 1957/58 nu genomföres. Departementschefens förslag
rörande personalorganisationen för budgetåret 1958/59 framgår av en inom
inrikesdepartementet upprättad organisationsplan, vilken redovisas i bilaga
till statsrådsprotokollet.
Till närmare belysande av förslaget anföres följande.
Under röntgenkontrollavdelningen bör uppföras den nuvarande personalen
vid avdelning A. I enlighet med kommitténs förslag bör avdelningen
föi stärkas med en stralskyddsinspektörstjänst i A 23. Då doseringskontrollen
vid röntgenbehandlingsanläggningarna föreslås helt utövas av röntgenkontrollavdelningen,
bör vidare en strålskyddsinspektörstjänst i Ag 23
och en assistenttjänst i högst Ag 13, som fr. o. m. innevarande budgetår inrättats
vid avdelning B och av kommittén upptagits vid en särskild sektion
för doseringskontroll under den kliniskt-fysikaliska avdelningen, överföras
till röntgenkontrollavdelningen. Avdelningen kommer sålunda att förfoga
över fyra strålskyddsinspektörer i A 23 och fyra assistenter. Beträffande
strålskyddsinspektörstjänsterna föreslås, att en inrättas i lönegrad Ao 23
och de övriga i Ae 23. För assistenttjänsterna kan departementschefen icke
tillstyrka högre lönegradsplacering än f. n. Fn av tjänsterna bör placeras i
lönegrad Ae 15 och de tre övriga i högst Ae 13.
Vid den kärnfysikaliska avdelningen, som i huvudsak skall motsvara
nuvarande avdelning C, bör i enlighet med vad kommittén förordat nyinrältas
en tjänst som förste strålskyddsinspektör, vars innehavare skall
ha ställning såsom biträdande avdelningsföreståndare. Det föreslås, att
tjänsten inrättas som extra ordinarie i lönegrad Ae 24. I övrigt förordas,
att de två fr. o. m. budgetåret 1957/58 inrättade tjänsterna som strålskyddsinspektör
i Ag 23 och laboratoriebiträde i Ag 7 extraordinariesättes
samt att en assistenttjänst i högst Ag 13 ändras till högst Ae 13.
Det nuvarande blodlaboratoriet har på grund av den starkt växande
arbetsbördan under senare år icke tillnärmelsevis medhunnit sina uppgifter
inom blodkontrollen. Med hänsyn härtill och för att även mera
Statsutskottets utlåtande nr B it år 1958
15
kvalificerat utredningsarbete inom hälsokontrollen skall kunna utföras
vid den nya hälsokontrollavdelningen tillstyrkes förslaget om att för den
medicinske experten, som skall förestå avdelningens arbete, inrättas en
halvtidsbefattning med arvode. För egen del föreslår departementschefen,
att arvodet bestämmes till 18 000 kronor för år. Vidare anser departementschefen
det nödvändigt, att en assistenttjänst inrättas för det löpande blodkontrollarbetet.
Denna bör placeras i befordringsgång lika med övriga assistenttjänster
vid institutionen. För de nuvarande två laboratoriebiträdestjänsterna
i Ag 7 vid blodlaboratoriet tillstyrkes placering i Ae 9 resp. Ae 7.
Till den kliniskt-fysikaliska avdelningen bör hänföras dels personalen
vid den nuvarande avdelning B med undantag för de två befattningshavare
för doseringskontroll, som enligt departementschefens förslag skall överföras
till röntgenkontrollavdelningen, dels ock en fysiker och ett halvtidsanställt
laboratoriebiträde vid radiumhemmets isotopavdelning. I och med
att den kliniska avdelningen nu helt befrias från tilisynsuppgifter, bör dess
insatser för sjukvården vid radiumhemmet kunna intensifieras ytterligare.
Framför allt synes avdelningsföreståndaren ,vilkens tid förut till icke ringa
del tagits i anspråk för arbetsuppgifter inom tillsynsverksamheten, få möjligheter
att ostört ägna sig åt mera krävande utvecklingsarbeten o. d. för
sjukvården. Med hänsyn bl. a. härtill är departementschefen icke beredd
alt för budgetåret 1958/59 föreslå inrättande av nya tjänster vid avdelningen.
Samtliga de tre fysikertjänsterna vid avdelningen bör emellertid extraordinariesättas
och placeras två i Ae 23 och en i Ae 21. Av de tre kvarstående
assistenttjänsterna bör den fr. o. in. innevarande budgetår inrättade
tjänsten i Ag 15 överföras till extra ordinarie och en tjänst i högst Ag 13
ändras till högst Ae 13. Övriga förslag till nya tjänster och tjänsteförändringar
för budgetåret 1958/59 vid den kliniskt-fysikaliska avdelningen och
radiumhemmets isotopavdelning anser departementschefen sig icke kunna
tillstyrka.
Såsom förut framhållits vid behandlingen av organisationsfrågan, har
atomkommittén förklarat sig villig att för nästa budgetår svara för verksamheten
vid radiofysiska institutionens mätlaboratorium. Departementschefen
anser sig därför icke ha anledning att nu närmare pröva kommitténs
personalförslag i denna del.
I enlighet med departementschefens förslag att institutionens strålningsbiologiska
laboratorium skall överföras till karolinska institutets stat bör
i första hand de båda befintliga tjänsterna såsom laborator i Ao 20 och
preparator i Ao 9 vid laboratoriet uppföras på institutets personalstat.
Vidare förordar departementschefen efter samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet,
att laboratoriet förstärkes med ett laboratoriebiträde i
Ae 7. Kommitténs förslag om inrättande av en förste assistenttjänst vid
laboratoriet anses däremot icke böra upptagas i detta sammanhang. Det
erinras om att chefen för ecklesiastikdepartementet i årets statsverkspropo
-
16 Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
sition vid anmälan av medelsbehovet under institutets avlöningsanslag
(VIII ht. s. 227) beräknat medel för avlöning till förenämnde laborator och
behövliga hjälpkrafter åt denne. Någon uppräkning av nämnda anslag för
ändamålet erfordras således nu icke.
I fråga om personalbehovet vid institutionens kansli erinras om att depertementschefen
i det föregående föreslagit inrättande av en förste byråsekreterartjänst
i Ae 21 samt att han icke ansett den av kommittén förordade
redogörartjänsten erforderlig. I övrigt tillstyrkes för budgetåret 1958/59
att en nuvarande tjänst som extra kontorsbiträde inplaceras i reglerad befordringsgång
samt att medel beräknas för ytterliganjs eu kontorsbiträdestjänst
i befordringsgången. j
På
grund av de ökade göromål för karolinska sjukhusets kameralavdelning
som handhavandet av medelsförvaltningen för strålskyddsnämnden
och radiofysiska institutionen medför vid ett genomförande av de framlagda
förslagen, förordas att en kanslibiträdestjänst i lönegrad Ae 7 inrättas
vid nämnda avdelning. Förslaget påverkar icke den tidigare gjorda medelsberäkningen
under sjukhusets avlöningsanslag för budgetåret 1958/59.
Beträffande verkstadspersonalen slutligen anser departementschefen sig
endast kunna tillstyrka, att en tjänst för ingenjör i lönegrad Ae 17 inrättas
för en f. n. med forskningsmedel avlönad befattningshavare, avsedd för mera
kvalificerade konstruktionsarbeten samt vården av institutionens instrumentarium.
Vid sin preliminära anmälan av förevarande anslagsfrågor, har departementschefen
förutsatt, att avlönings- och omkostnadsmedlen för radiofysiska
institutionen skall utbrytas ur karolinska sjukhusets anslag och
redovisas under särskilda anslag till strålskyddsverkamhet m. in. Departementschefen
delar nämligen strålskyddskommitténs uppfattning, att de
betydande kostnaderna för strålskyddsverksamheten icke bör belasta sjukhusets
stat. För att undvika alltför stor uppsplittring av institutionens medel
på olika anslag förordas, att även de medel, som anvisas för den
kliniskt-fysikaliska avdelningens verksamhet, uppföres under ifrågavarande
anslag. Även medelsbehovet för strålskyddsnämnden anses böra
redovisas härunder.
Vid bifall till vad departementschefen i det föregående anfört och förordat
skulle under avlöningsanslaget till strålskyddsverksamhet in. m. för
budgetåret 1958/59 erfordras en medelsanvisning av i runt tal 840 000 kronor.
Häremot svarar en kostnadsminskning under karolinska sjukhusets
avlöningsanslag med cirka 674 000 kronor. Samtidigt uppstår emellertid en
kostnadsökning under karolinska institutets avlöningsanslag med omkring
60 000 kronor. De totala merkostnaderna för avlöningar vid förslagens genomförande
uppgår alltså till i runt tal 225 000 kronor.
Anslaget till Strålskyddsverksamhet in. in.: Avlöningar bör fördelas på
Statsutskottets utlåtande nr B kl är 1958 17
olika poster i enlighet med avlöningsstaten i departementschefens hemställan.
Strålskyddsverksamhet in. in.: Omkostnader
På grund av att radiofysiska institutionens omkostnader f. n. bestrides
från karolinska sjukhusets omkostnadsanslag och härunder icke redovisas
särskilt, saknas hållpunkter för en säkrare beräkning av institutionens
driftutgifter i dagens läge. Härtill kommer svårigheterna att bedöma vilka
kostnadsökningar som blir följden av den utvidgade personalorganisationen,
strålskyddsnämndens verksamhet och institutionens nya arbetsuppgifter
jämlikt strålskyddslagen. I avsaknad av närmare erfarenheter rörande
medelsbehovet anser departementschefen sig ihuvudsak böra godtaga
strålskyddskommitténs beräkningar härutinnan.
I likhet med kommittén beräknar departementschefen sålunda för nästa
budgetår till sjukvård m. in. 3 000 kronor, till reseersättningar 45 000 kronor
samt till bränsle, lyse och vatten 13 000 kronor. Beträffande sistnämnda
kostnader är att märka, att institutionen är ansluten till karolinska sjukhusets
värmecentral och att institutionen i fortsättningen bör lämna ersättning
till sjukhuset för levererad värme, beräknad på en approximativt uppskattad
förbrukning och efter gängse priser.
Till övriga expenser beräknas ett belopp av 10 000 kronor. Häri inbegripes
även kostnader för inköp av litteratur, för vilket ändamål icke beräknas
särskilda medel. Då institutionen liksom hittills bör vara anknuten till
karolinska sjukhusets telefonväxel, föreslås såsom kommittén förutsatt
vissa samtalsavgifter in. in. alltjämt få bäras av sjukhuset.
Enär publikation av allmänna föreskrifter och anvisningar i strålskyddsärenden
torde få lov att ske i ganska stor utsträckning i synnerhet
under en övergångstid i samband med den nya lagstiftningens ikraftträdande,
förordas till publikationstryck för nästa budgetår en medelsanvisning
av 3 000 kronor.
Vad härefter angår medelsbehovet till inköp och underhåll av inventarier
och instrument har kommittén beräknat 10 000 kronor för anskaffande
av möbler in. in. vid inredning av institutionsföreslåndarens bostad
1 institutionsbyggnaden till arbetslokaler. Ehuru departementschefen ännu
icke tagit definitiv slällning till hur institutionens lokalfråga provisoriskt
och på längre sikt skall lösas, anses det uppenbart, alt den föreslagna personalökningen
vid institutionen nödvändiggör viss inventarieanskaffning.
Departementschefen tillstyrker, att 10 000 kronor beräknas härför.
Enligt kommittén beräknas vidare årligen sammanlagt 13 000 kronor
för komplettering och löpande underhåll av inventarier samt inköp och
underhåll av instrument, varjämte föreslås elt engångsanslag av 30 000
kronor för anskaffande av en röntgenapparat. Medel för sistberörda ända
2
Bihang till riksdagens protokoll 1958. t! samt. Nr BM
18
Statsutskottets utlåtande nr B 41 ar 1958
mål har anvisats redan för innevarande budgetår. Direktionen för karolinska
sjukhuset har äskat sammanlagt omkring 136 000 kronor för dels
vissa engångsanskaffningar, bl. a. två röntgenapparater till den klinisktfysikaliska
avdelningen samt viss utrustning till tillsynsavdelningarna på
grund av nya arbetsuppgifter enligt strålskyddslagen, dels viss kompletteringsanskaffning
till förstnämnda avdelning. För egen del anser departementschefen
sig icke kunna tillstyrka högre medelsanvisning än 40 000
kronor för engångsanskaffningar av instrument, varvid beräknas 27 000
kronor för inköp av en röntgenapparat för 10—100 kV till den kliniska
avdelningen samt 6 500 kronor för anskaffande av vissa mätinstrument
in. in. till vardera av tillsynsavdelningarna. För smärra nyanskaffningar
och kompletteringar samt löpande underhåll av inventarier och instrument
beräknas 18 000 kronor.
Totalt bör alltså posten till inköp och underhåll av inventarier och instrument
upptagas till (10 000 + 40 000 + 18 000) 68 000 kronor.
Till inköp av förbrukningsartiklar samt till tvätt och renhållning beräknas
10 000 resp. 3 000 kronor.
Förslaget att i omkostnadsstaten uppföra en särskild delpost till diverse
utgifter, avsedd bl. a. för vissa representationskostnader, anser departementschefen
sig icke kunna biträda.
För sådana mer servicebetonade arbetsuppgifter som förutsatts skola
åvila radiofysiska institutionen i samband med strålskyddsverksamheten
— upprättande och granskning av slrålskyddsförslag, yttranden över förslag
till nya typer av röntgenapparater och andra anordningar, kontroll
och standardisering av radioaktiva preparat in. in. — bör såsom kommittén
föreslagit ersättning utgå enligt av strålskyddsnämnden fastställda
grunder. Ersättningen bör bestämmas på sådant sätt att full täckning erhålles
för de med verksamheten förenade kostnaderna. Departementschefen
föreslår, att inkomsterna av sådan verksamhet, vilka för budgetåret 1958/59
torde kunna uppskattas till 10 000 kronor, tills vidare tillgodoföres en
särskild inkomstpost under institutionens omkostnadsstat.
I enlighet med det anförda hör under ett särskilt anslag till Strålskyddsverksamhet
in. in.: Omkostnader för budgetåret 1958/59 anvisas 145 000
kronor. Då belastningen under karolinska sjukhusets omkostnadsanslag
beräknats minska med 69 000 kronor, kan kostnadsökningen vid bifall till
vad här förordats sålunda uppskattas till i runt tal 75 000 kronor.
Motioner
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels en inom första kammaren av herr Kaijser väckt motion (I: B 27),
vari hemställts, att riksdagen med ändring av Kungl. Maj :ts förslag i prop.
Statsutskottets utlåtande nr B 47 år 1958
19
1 B punkt [1] angående personalstat för radiofysiska institutionens klinisklysikaliska
avdelning måtte besluta om inrättande, utöver den personal som
föreslagits i propositionen, av följande tjänster, nämligen 1 fysiker i Ag 23,
1 förste assistent i Ae 19 och 1 förste assistent i Ao 17, att godkänna härav
betingade ändringar i av departementschefen föreslagen avlöningsstat för
strålskyddsverksamhet in. in. att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59 samt att för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa a) till
Strålskyddsverksamhet in. m.: Avlöningar ett förslagsanslag av 904 000
kronor samt b) till Strålskyddsverksamhet in. m.: Omkostnader ett förslagsanslag
av 145 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Thun och fru Wallentheim (I: B 134) och den andra inom andra
kammaren av fru Thorsson m. fl. (II: B 137), i vilka hemställts, att riksdagen
måtte, utöver de anslag till strålskyddsverksamhet som föreslås i
statsverkspropositionen B, bil. 13, bevilja 200 000 kronor för upprättande
och drift av ett nät av stationer för registrering av radioaktivt stoft i enlighet
med förslag av chefen för radiofysiska institutionen vid karolinska
sjukhuset.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till de vid årets förra riksdag väckta motionerna I: 333 och II: 439.
Utskottet
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen numera, med bifall till
Kungl. Maj :ts proposition nr 29 till årets förra riksdag, beslutat om införande
av en ny strålskyddslag. I samband därmed har ställning tagits till
det beslutande strålskyddsorganets organisation, innebärande att inom medicinalstyrelsen
skall inrättas en strålskyddsnämnd, sammansatt av sakkunniga
företrädare för de av strålskyddsfrågorna berörda områdena och med
möjlighet att vid behov tillkalla särskilda sakkunniga.
I nu förevarande sammanhang föreslås en omorganisation av radiofysiska
institutionen vid karolinska sjukhuset, främst påkallad av den snabba utvecklingen
inom området för användning av joniserande strålning och de
ökade arbetsuppgifter inom strålskyddsverksamheten, soin kommer att
åvila strålskyddsorganen jämlikt den nya lagstiftningen.
Beträffande den allmänna organisationen för nuvarande arbetsuppgifter
har strålskyddskommittén ansett, att verksamhetsgrenarna står i starkt
beroende av varandra och i stor utsträckning använder samma apparatur
samt att någon klar gräns icke kan dragas mellan forskning och löpande
verksamhet på området. Med hänsyn härtill föreslår kommittén, att institutionen
bibehålles för sina hittillsvarande funktioner inom radiofysisk och
radiobiologisk forskning, strålskyddskontroll samt fysikaliskt sjukvårds
-
20
Statsutskottets utlåtande nr B 47 år 1958
arbete för radiumhemmet. En reservant inom kommittén anser, att samtliga
de tre verksamhetsgrenarna bör lösbrytas från varandra och organiseras
som skilda enheter. Även om departementschefen i princip i likhet med kommittén
anser, att en intim kontakt mellan forskningen och den löpande
verksamheten måste upprätthållas, har han i förslaget gjort vissa jämkningar,
innebärande att professorn i radiofysik skall befrias från ansvaret
för den löpande strålskyddsverksamheten och i största möjliga utsträckning
avlastas därmed sammanhängande administrativt arbete, att den
kliniskt-fysikaliska avdelningen helt reserveras för arbetet för radiumhemmet
samt att tillsynsavdelningarna direkt under strålskyddsnämnden skall
svara för alla uppgifter inom strålskyddsverksamheten, inberäknat doseringskontrollen.
Den av departementschefen föreslagna kompromisslösningen
medför, att den radiofysiska institutionen i huvudsak bibehåller sin
nuvarande ställning. Såvitt utskottet kunnat finna tillgodoser förslaget, utan
uppgivande av kommitténs grundtanke, de viktigaste invändningarna under
remissbehandlingen och garanterar ett visst önskvärt särhållande av verksamhetsgrenarna.
Med hänsyn dessutom till att utvecklingen på förevarande
område torde böra ytterligare följas, innan mera genomgripande förändringar
vidtages i den allmänna organisationen, tillstyrker utskottet Kungl.
Maj :ts förslag härutinnan. Av propositionen framgår, att det är departementschefens
avsikt, att tillsynsavdelningarna inte uteslutande skall ägna
sig åt rutinmässiga besiktnings- och kontrolluppgifter. Detta uttalande vill
utskottet understryka.
Departementschefen föreslår i fråga om strålskyddsnämndens sammansättning,
att i denna skall ingå — utöver vad kommittén avsett — en radiobiolog
och en administrativ expert. Därigenom synes de viktigaste av radiofysiska
institutionens verksamhet berörda intressena erhålla representation
i nämnden. Såsom departementschefen anfört är det inte möjligt att i
nämnden insätta representanter för de många speciella intresseområden,
som berörs av strålskyddsfrågorna. En så långt gående utökning av antalet
ledamöter som från vissa håll föreslagits torde enligt utskottets mening icke
heller vara lämplig med hänsyn till att nämnden avses skola fungera som
administrativ styrelse för institutionen. Utskottet, som med hänsyn till det
anförda tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag i frågan, har icke heller funnit
anledning till erinran mot vad departementschefen anfört angående lämpligt
arbetssätt för nämnden. I den mån så finnes påkallat med hänsyn till
erfarenheterna torde Kungl. Maj :t böra äga befogenhet att vidtaga erforderliga
jämkningar i nämndens sammansättning utan att frågan i förväg underställes
riksdagen.
I anslutning till vad utskottet nu anfört angående den allmänna organisationen
av radiofysiska institutionen och strålskyddsnämnden vill utskottet
något beröra arbetsfördelningen mellan dessa. I propositionen nr 29 till
årets förra riksdag med förslag till ny strålskyddslag har föredragande
Statsutskottets utlåtande nr Ii M år 1958
21
departementschefen understrukit, att möjlighet bör finnas till delegation av
beslutanderätten i rutinfrågor på tillsynsorganet eller dess befattningshavare.
Mot departementschefens uttalande i förevarande sammanhang, alt sådan
delegation — för minskande av institutionsföreståndarens arbetsbörda — i
första hand skall ske till avdelningsföreståndarna eller om så finnes lämpligt
till de mera kvalificerade tillsynsmännen i övrigt, har utskottet icke
funnit anledning till erinran. Utskottet förutsätter emellertid, att arbetssättets
verkningar i olika avseenden noga följes och att delegationen till olika
befattningshavare anpassas efter vad som senare kan visa sig lämpligt.
Särskilt torde därvid böra övervägas, att institutionsföreståndaren får viss
samordnande funktion mellan den vid tillsynsavdelningarna bedrivna forskningen
och den fria forskningen vid institutionen. Närmare föreskrifter bör
meddelas i instruktion.
Förutom det forskningsarbete, som bedrives vid institutionens laboratorier,
har sedan år 1950 under institutionsföreståndarens ledning löpande registrering
skett av i naturen förekommande radioaktivitet. Sedan 1953 finns
sex mätstationer, jämnt fördelade över landet. I skrivelse till Kungl. Maj :t har
chefen för radiofysiska institutionen föreslagit, att medel anvisas för upprättande
av ett väsentligt tätare nät av dylika stationer. Kostnaderna för dessa,
till största delen av engångsnatur, uppskattas till 200 000 kronor. Departementschefen
har — med hänsyn till de risker som kan vara förenade med
en höjning av den allmänna strålningsnivån — ansett registreringen vara en
viktig uppgift men likväl förklarat sig icke beredd att nu taga ställning till
förslaget. I motionerna I: B 134 och II: B 137 har hemställts, att medel anvisas
för ändamålet. Utskottet vill för sin del uttala sin fulla anslutning till
vad i propositionen anförts angående vikten av fortlöpande registrering.
Det torde dock, såsom departementschefen förordat, böra ankomma på strålskyddsnämnden
att ytterligare överväga frågan samt bl. a. undersöka, hur
olika intressen på området kan samordnas och hur tätt mätstationerna bör
ligga. I avvaktan på resultatet av utredningen, vilken bör bedrivas skyndsamt,
har utskottet — som vidare vill erinra om att utredning pågår rörande
de åtgärder som kan behöva vidtagas för att skydda allmänheten mot de
hälsorisker en utspridning av radioaktiva ämnen över någon del av vårt land
skulle kunna medföra — i denna fråga icke ansett sig böra intaga annan
ståndpunkt än departementschefen. Ett ställningstagande till frågan om
anvisning av medel för nu avsett ändamål torde sålunda höra anstå tills
vidare, varför utskottet avstyrker motionerna I: B 134 och II: B 137. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj :t med hänsyn till frågans stora betydelse noga
följer utvecklingen och, om så skulle visa sig nödvändigt, vidtager åtgärder
för alt riksdagen skall kunna i särskild ordning besluta om erforderlig medelsanvisning.
Utskottet förordar, att riksdagen i anledning av förenämnda
motioner i skrivelse till Kungl. Maj :t ger till känna vad utskottet nu anfört.
Departementschefen delar kommitténs uppfattning, att eu särskild kli
-
22
Statsutskottets utlåtande nr B 41 år 1958
niskt-fysikalisk avdelning bör inrättas för radiofysiska institutionens arbete
lör sjukvården vid radiumhemmet. Även utskottet kan ansluta sig till denna
mening. Emellertid vill utskottet — med hänsyn till de skäl som av vissa remissorgan
anförts för ett inordnande av avdelningen under karolinska sjukhuset
— framhålla angelägenheten av att här avsedda fysiker intimt samarbetar
med läkarna vid radiumhemmet. Förbättrade förutsättningar torde skapas
för att fysikerna odelat skall kunna ägna sig åt verksamheten där, sedan
doseringskontrollen enligt departementschefens förslag förlagts till röntgenkontrollavdelningen.
För ernående av garantier, att arbetet smidigt anpassas
efter sjukvårdens krav, bör såsom departementschefen framhållit nära kontakt
hållas mellan strålskyddsnämnden och direktionen för karolinska
sjukhuset.
I motionen I: B 27 har föreslagits inrättande av ytterligare tre tjänster för
den kliniskt-fysikaliska avdelningen utöver vad departementschefen föreslagit.
De begärda befattningarna avser att möjliggöra fortsatt anställning
tör viss med forskningsmedel avlönad personal. Enligt uppgift i motionen kan
sådana medel nämligen icke påräknas härför i fortsättningen. Utskottet, som
viH erinra om att under de senaste budgetåren ett antal befattningar inrättats
vid avdelningen för tjänstemän, vilka tidigare avlönats med forskningsmedel,
har inhämtat, att sådana medel numera beviljats för avlönande av en av de i
motionen avsedda personerna, medan medel ännu icke anvisats för de övriga.
Såvitt utskottet kunnat utröna fullgör dessa tre tjänstemän rent sjukvårdande
uppgifter. Fastän någon skarp gräns mellan forskningen och den
löpande verksamheten icke kan dragas, finner utskottet därför naturligt, att
medel för verksamheten — efter prövning i vanlig ordning av här avsedda
tjänster — av Kungl. Maj :t beräknas under strålskyddsanslaget fr. o. in.
budgetåret 1959/60. Utskottet utgår ifrån att forskningsmedel under dessa
förutsättningar kommer att medgivas för avlönande av samtliga förenämnda
personer under budgetåret 1958/59. Utskottet, som icke är berett att i vidare
mån tillstyrka yrkandet i motionen I: B 27, föreslår riksdagen att i skrivelse
till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet nu anfört.
^ ad departementschefen anfört rörande radiofysiska institutionens ställning
och funktioner i dess egenskap av fri vetenskaplig institution under
karolinska institutet har icke föranlett någon erinran eller särskilt uttalande
från utskottets sida.
Förslaget i propositionen rörande obligatorisk undervisning i strålskyddsteknik
för vissa yrkesgrupper samt anordnandet av frivilliga kurser
i mån av behov tillstyrkes av utskottet. Såsom departementschefen förutsatt
torde det få ankomma på strålskyddsnämnden att ytterligare överväga utbildningsbehovet
och själv taga initiativ till olika utbildningskurser.
Till departementschefens förslag rörande vissa anslagsmässiga förändringar
å riksstaten kan utskottet ansluta sig. Avlöningar och omkostnader
Statsutskottets utlåtande nr B ''il ar 1958
23
för radiofysiska institutionen bör sålunda i fortsättningen icke belasta
karolinska sjukhusets stat utan redovisas under särskilda anslag. Ehuru
delade meningar kan råda därom, tillstyrker utskottet, att under dessa
uppföres också de medel, som anvisas för den kliniskt-fysikaliska avdelningens
verksamhet.
Till antalet tjänster vid fullt utbyggd personalorganisation tar departementschefen
inte ställning. Utskottet anser inte heller, att någon tidsplan
för den personella upprustningen nu bör fastställas, utan behovet av nya
tjänster bör prövas successivt med beaktande av andra angelägna behov.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i organisationsfrågorna
tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag om viss personalförstärkning
fr. o. m. budgetåret 1958/59, innebärande att den av kommittén för närmast
föregående budgetår föreslagna utbyggnadsetappen nu i huvudsak
genomföres. Även de i sammanhanget redovisade anslagsberäkningarna,
avseende avlöningar och omkostnader för verksamheten, kan av utskottet
godtagas.
Enär övriga av Kungl. Maj :t i propositionen framlagda förslag icke föranlett
någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets sida hemställer
utskottet,
att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: B 27, I: B 134 och II: B 137
a) fastställa följande personalförteckning för strålskyddsverksamhet
m. m.:
Tjänstemän å ordinarie stat
3 avdelningsföreståndare
1 förste strålskyddsinspektör
1 strålskyddsinspektör
1 assistent ................
1 instrumentinakare
Ao 26
Ao 24
Ao 231
Ao 13
Ao 9
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
1 förste strålskyddsinspektör
2 fysiker
4 strålskyddsinspektörer
1 fysiker
1 förste byråsekreterare .
Ae 24
Ae 23
Ae 23
Ae 21
Ae 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsvcrksamhet
m. in., att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1958/59:
24
Statsutskottets utlåtande nr B it år 1958
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 164 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 532 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 105 000
Summa kronor 840 000;
c) till Strålskyddsverksamhel m. m.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 840 000 kronor;
d) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 145 000 kronor;
II. i anledning av motionen I: B 27 i skrivelse till Kungl.
Maj :t giva till känna vad utskottet anfört angående vissa
tjänster vid radiofysiska institulionens kliniskt-fvsikaliska
avdelning;
III. i anledning av motionerna I:B134 och II: B 137 i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
angående stationer för mätning av radioaktiviteten.
Stockholm den 11 juli 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herr Gillström, fröken Andersson, herrar Birger
Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Sundelin,
Rikard Svensson, Bertil Petersson, Palme, Lodenius och Anders Johansson;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thapper, Rubbestad, Jansson i Kalix, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, fröken Olsson, herrar
Cassel, Nihlfors, fru Thorsson, herr Bohman och fröken Vinge.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 98
806426
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.