Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser allmänna resereglcmentet m. m.

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 B:45, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverket, i vad berättelsen avser allmänna resereglcmentet m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr B 45 år 1958

Nr Ii 45

Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers

berättelse angående verkställd granskning av

statsverket, i vad berättelsen avser allmänna resereglcmentet

m. m.

(5 :e avd.)

Statsutskottet får härmed underställa riksdagens prövning riksdagens år

1957 församlade revisorers berättelse, i vad den avser allmänna resereglementet

m. in., jämte i anledning därav till Kungl. Maj :t avgivna utlåtanden.

Under civildepartementet, § 47, har revisorerna upptagit allmänna resereglementet

jämte tillhörande författningar till granskning och därvid uttalat

sig för en översyn av bestämmelserna ifråga i syfte att åstadkomma

största möjliga förenkling på förevarande område (del I, s. 492—524).

Revisorerna har inledningsvis redogjort för de nu gällande bestämmelserna

i ämnet och därefter lämnat en översikt av eu undersökning, som

revisorerna låtit verkställa i syfte att få del av vissa myndigheters synpunkter

och erfarenheter rörande tillämpningen av resereglementet in. in.

Revisorerna har för egen del gjort följande uttalande i frågan.

Då årets revisorer ansett sig böra till granskning upptaga allmänna resereglementet

jämte tillhörande författningar, må till en början erinras

att 1954 års revisorer i fråga om de statliga avlöningsförfattningarna gjorde

vissa uttalanden, som i huvudsak utmynnade i krav på en förenkling

av det statliga avlöningssystemet; revisorerna åsyftade därvid främst statens

allmänna avlöningsreglemente. Ehuru vissa av de myndigheter som

vid ifrågavarande tillfälle hörts av revisorerna framfört synpunkter även

på allmänna resereglementet, ansågo sig revisorerna vid ifrågavarande tidpunkt

icke böra göra något uttalande i detta ämne, enär resereglementet

då varit gällande under alltför kort tid för att några säkra omdömen skulle

kunna grundas på dittills vunna erfarenheter. Riksdagsbehandlingen av

1954 års revisorers nämnda uttalande har sedermera föranlett tillkallandet

av den s. k. löneförfattningsberedningen. Enligt sina direktiv har beredningen,

allmänt uttryckt, till uppgift att i förenklande syfte överse de statliga

avlöningsförfattningarna. Enligt vad årets revisorer inhämtat har beredningen

fattat sin uppgift att främst avse statens allmänna avlöningsreglemente,

medan den däremot icke ämnar ingå i prövning av resereglementet.

På grund härav ha revisorerna ansett tidpunkten nu vara lämplig att närmare

undersöka, hur reglementet jämte följdförfattningar utfallit i praktiken.

Fördenskull ha från vissa myndigheter infordrats uppgifter om deras

erfarenheter i ämnet. De synpunkter som därvid framkommit ha i allt väsentligt

redovisats i det föregående.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr li 45 är t!)58

9

Någon helt entydig uppfattning om reglementet synes icke föreligga

bland de hörda myndigheterna. Vissa ha en positiv inställning, medan

andra åter äro mera kritiska. Telestyrelsen karakteriserar, för att taga ett

exempel i sistnämnda hänseende, reglementet som svårt alt överskåda,

komplicerat att tillämpa och i vissa fall vanskligt att tolka. Över huvud

taget synas de affärsdrivande verken, med sin stora resefrekvens, finna

reglementet mindre tillfredsställande än övriga hörda myndigheter. Men

även flertalet av de myndigheter som anse reglementet i allt väsentligt

lämpligt hysa den meningen, att större eller mindre ändringar äro påkallade.

Revisorerna ha för sin del på grundval av de inkomna svaren och eljest

gjorda iakttagelser bibringats den uppfattningen, att det nuvarande reglementet

innebär ett visst framsteg i förenklande riktning i förhållande till

det tidigare gällande. Ett sådant omdöme utesluter emellertid icke att revisorerna

— som äro väl medvetna om de svårigheter som föreligga vid utformningen

av bestämmelser på förevarande område — anse bestämmelserna

mer komplicerade än vad ämnet i och för sig nödvändiggör; därom vittnar

bl. a. det stora antal revisionsanmärkningar som fortfarande framställes

rörande tillämpningen av reglementet. Därtill kommer att det vill förefalla,

som om vissa myndigheter i sin strävan efter att tillämpa bestämmelserna

så enhetligt som möjligt gå längre än vad som kan anses nödvändigt. Det

synes sålunda — för att taga ett exempel från försvarets civilförvaltnings

ämbetsområde — som om förefintligheten av en speceriaffär på en ort

knappast bör vara avgörande för bestämmelsernas tolkning i visst hänseende.

Över huvud taget torde försvaret vara det område, där resereglementet

med tilläggsförfattningar kommit att te sig mest komplicerat. Erinras

må att civilförvaltningen funnit det påkallat att utgiva en särskild

handbok i ämnet på nära 125 sidor.

De myndigheter som med anledning av revisorernas framställning inkommit

med synpunkter i ämnet ha i åtskilliga hänseenden förordat ändringar

i resereglementet in. fl. författningar. Förslagen, som i flera fall äro

samstämmiga, synas merendels välgrundade, t. ex. i fråga om eu reducering

av antalet tidsgränser som gälla för åtnjutande av traktamente. Revisorerna

ha emellertid icke ansett sig böra ingå i närmare prövning av förslagen,

bl. a. beroende på att dessa åtminstone delvis äro av den natur att

förhandlingar med vederbörande personalorganisationer synas böra föregå

vidtagandet av ändringar. Revisorerna inskränka sig därför till att framföra

vissa allmänna synpunkter i ämnet men förutsätta, åt! även de av

olika myndigheter i förevarande ärende framförda önskemålen upptagas

till vederbörlig prövning vid den översyn som reglementet in. in. enligt

revisorernas mening bör underkastas.

Någon myndighet har ansett, åt! det skulle vara möjligt atl åstadkomma

enklare och i praktiken lättare användbara regler, därest man i stället för

ett resereglemente för hela statsförvaltningen utfärdade särskilda reglementen

för olika områden av denna. Synpunkten är enligt revisorernas mening

beaktansvärd, då det ligger i sakens natur, all ett reglemente som

skall taga hänsyn till så skiftande förhållanden som förekomma inom

statsförvaltningen lätt blir både komplicerat och omfattande. Å andra sidan

skulle även olägenheter följa av eu sådan uppdelning. Det må emellertid

erinras, att 1954 års revisorer i fråga om statens allmänna avlöningsreglemente

berörde motsvarande problem. Det torde kunna förutsättas, all

denna fråga kommer atl intaga eu central plats i löneförfattningsberedningens

arbete. Därest beredningen kommer all föreslå eu uppdelning av

avlöningsreglemenlel på skilda reglementen för olika förvaltningsområden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr B hd år W58

förtjänar enligt revisorernas mening en motsvarande uppdelning av resereglementet

att övervägas.

Ett utmärkande drag för de moderna avlöningsreglementena är, att man

i varje given situation söker åstadkomma en så »rättvis» lösning som möjligt;

man eftersträvar vad man i förevarande sammanhang brukar kalla

för millimeterrättvisa. Denna leder emellertid till att bestämmelserna bli

svåra att tillämpa. Därtill kommer att de förhandlingar som numera föregå

utfärdandet av de statliga avlöningsförfattningarna naturligt nog ofta leda

till kompromisser, som i sig själva utgöra grunden för komplicerade författningar.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida det icke även ur personalens

synpunkt vore lämpligare att få till stånd mera schematiska bestämmelser,

som måhända icke skulle leda till absolut rättvisa i varje

enskilt fall men likväl sedda på längre sikt giva ett tillfredsställande resultat.

Härigenom skulle det bl. a. bli möjligt att minska det kostnadskrävande

och improduktiva arbete som följer med tillämpningen och kontrollen

av lönebestämmelser.

Liksom vid remissbehandlingen av förslaget till allmänt resereglemente

har i nu förevarande sammanhang anmärkts på att det är både opraktiskt

och tidsödande att för tillämpningen av bestämmelserna behöva ha tillgång

till ett resereglemente, tilläggsbestämmelser och anvisningar till detta ävensom

för vissa förvaltningsområden gällande speciella föreskrifter. Några

av de hörda myndigheterna ha såsom allmänt önskemål uttalat, att huvudbestämmelser,

tilläggsbestämmelser och anvisningar böra arbetas ihop. Därvid

har i första hand åsyftats att samtliga ifrågavarande bestämmelser

skulle samlas i en författning. Skäl tala onekligen för en dylik åtgärd, dä

bestämmelserna därigenom enligt revisorernas mening skulle bli mer överskådliga.

De skiljaktiga formerna för utfärdandet av författningarna synas

emellertid förhindra ett dylikt sammanförande. Bestämmelserna skulle

emellertid bli mer lätthanterliga, därest de i statsliggarens bihang intoges

på så sätt, att omedelbart efter varje paragraf i reglementet följde tilläggsbestämmelser

och anvisningar till paragrafen i fråga.

Revisorerna anse således, att resereglementet med tillhörande författningar

snarast bör bli föremål för en översyn, varvid alla möjligheter till

förenklingar böra tillvaratagas. En dylik översyn bör emellertid kunna

komma till stånd utan att någon särskild utredning tillkallas.

Till slut finna sig revisorerna böra till behandling upptaga ett speciellt

spörsmål, som har samband med tillämpningen av resereglementet. Upprättande,

utskrift och kontroll av reseräkningar medför ett icke obetydligt

arbete. Även om den som företagit en tjänsteresa nedlägger stor omsorg

på upprättandet av reseräkningen, är denna ofta behäftad med fel. Postverkets

ovan redovisade erfarenheter härutinnan äro belysande. I syfte att

komma till rätta med de olägenheter i olika avseenden som följa med felaktiga

reseräkningar och samtidigt erhålla en effektiv kontroll av dessa har

inom vattenfallsstyrelsen, såsom tidigare redovisats, upprättats eu särskild

detalj för ändamålet. Denna — som enligt revisorernas mening på sitt sätt

belyser de svårigheter som följa med tillämpningen av resereglementet •—

har visat sig ändamålsenlig. Det synes fördenskull vara förtjänt att övervägas,

huruvida icke liknande anordningar höra införas vid andra verk med

mera omfattande reseverksamhet.

Utlåtanden har avgivits av försvarets civilförvaltning, gencralpoststyrelsen,

telestyrelsen, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, luftfartsstyrelsen,

statskontoret och statens lönenämnd (del II, s. 540—551).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B iö år 1!)58

11

Utskottet. Under förevarande paragraf av sin berättelse har riksdagens revisorer

-— på motsvarande sätt som i 1954 års revisorers berättelse skedde

beträffande de statliga avlöningsförfattningarna —- till granskning upptagit

allmänna resereglementet jämte därtill hörande författningar. Därvid har

revisorerna, med åberopande av en i ämnet verkställd undersökning som

grundats på en enkät hos av frågan berörda myndigheter, funnit tiden nu

vara inne att underkasta reglementet och de därtill hörande författningarna

eu översyn i syfte att söka tillvarataga olika möjligheter till förenklingar.

Revisorerna har, utan att ingå i närmare prövning av de olika önskemål

som framförts från myndigheternas sida, begränsat sig till att andraga vissa

allmänna synpunkter men har samtidigt förutsatt, att önskemålen i fråga

beaktas vid den översyn av reglementet m. in. som enligt revisorernas mening

bör ske.

De synpunkter som framkommit vid revisorernas enkät har i stor utsträckning

återkommit även i de avgivna remissyttrandena. Allmänt sett råder

enighet om behovet av en reglementsöversyn enligt de av revisorerna

skisserade linjerna. Statens lönenämnd anser dock att en dylik översyn bör

anstå intill dess resultatet av den nu arbetande löneförfattningsberedningens

överväganden föreligger och pekar därvid på att revisorerna själva på en

punkt — i fråga om en eventuell uppdelning av resereglementet på skilda

reglementen för vederbörliga förvaltningsgrenar — ansett löneförfattningsberedningens

förslag böra avvaktas. Beträffande den sistnämnda frågan —

ett eller flera reglementen — råder f. ö. delade meningar bland de hörda

myndigheterna; i vissa yttranden understryks med skärpa behovet av mera

schematiskt verkande regler än de nuvarande.

I fråga om de av revisorerna uppdragna specialproblemen har i vissa av

remissyttrandena framlagts konkreta förslag eller önskemål, medan man

i andra yttranden avstått från att i förevarande sammanhang ingå på detaljfrågor.

Bland mera speciella problem träder frågan om antalet tidsgränser

för åtnjutande av traktamente i förgrunden i flera yttranden. Den nuvarande

långt drivna differentieringen med hänsyn till klockslag påtalas sålunda av

flera myndigheter. Vissa i författningarna intagna definitioner — exempelvis

»tjänsteman med eget hushåll» — anses vidare i behov av förtydligande.

Ett av revisorerna framfört förslag om inrättande vid verk med mera

omfattande reseverksamhet av anordningar liknande den särskilda kontrolldetalj,

som inom vattenfallsstyrelsen organiserats för kontroll m. in. av reseräkningar,

har inte vunnit någon allmän anslutning från myndigheternas

sida.

Då numera drygt fem år förflutit sedan gällande resereglemente med därtill

hörande följ dförfattningar trädde i tillämpning, torde enligt utskottets

mening tillräckliga erfarenheter ha vunnits för att motivera en allmän översyn

av bestämmelserna i fråga. I likhet med revisorerna anser utskottet att

utrymme finns för förenklingar på förevarande område, något som även

framgår av den av revisorerna verkställda enkäten liksom av remissyttrandena.

Utskottet ansluter sig därför i princip till revisorernas önskemål om

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr B 45 år 1958

en översyn av resereglementet m. in. Emellertid hyser utskottet i likhet med

statens lönenämnd den uppfattningen, att med den ifrågavarande översynen

bör anstå intill dess resultatet av löneförfattningsberedningens arbete framlagts.

Utskottet föreslår, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t ger till

känna vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

Stockholm den It juli 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Närvarande: se under utlåtandet nr 46.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.