Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen B under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola och särskilda försöksskolan i Linköping.

1958-07-18 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 B:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen B under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola och särskilda försöksskolan i Linköping.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

1

Nr B 49

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

B under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar

angående försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola och särskilda försöksskolan i Linköping.

(2:a avd.)

I propositionen nr B 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkterna 44—46 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 6 juni 1958, föreslagit riksdagen att för budgetåret

1958/59 anvisa till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor, till Särskilda försöksskolan i Linköping:

Driftkostnader ett förslagsanslag av 750 000 kronor och till Särskilda försöksskolan

i Linköping: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 kronor.

I propositionen 1958: 109 har Kungl. Maj:t framlagt redogörelse för den

under skolöverstyrelsens ledning pågående allmänna försöksverksamheten.

I. Den allmänna försöksverksamheten

Erfarenheter av den allmänna försöksverksamheten m. m.

I avsnitt I av propositionen 109 lämnas en redogörelse för den under skolöverstyrelsens

ledning pågående försöksverksamheten med nioårig enhetsskola

(s. 2—26) samt för den pedagogiska försöksverksamheten vid högre

skolor (s. 26—37).

I detta avsnitt av nämnda proposition har departementschefen anfört

följande.

Den redogörelse, som här lämnats i anslutning till skolöverstyrelsens

rapport, torde endast fordra några korta kommentarer från min sida. Jag

vill till en början fästa uppmärksamheten på vissa förhållanden, som bör

hållas i minnet när man tar del av redogörelsen, och erinrar då först om att

den utredning, som skall sammanfatta och bearbeta erfarenheterna av

försöksverksamheten med den nioåriga skolan enligt i propositionen 1957:

106 meddelade direktiv, nu är i arbete. Sakkunniga tillkallades i april 1957

och har antagit benämningen 1957 års skolberedning. Arbetet, som bedrives

under min ledning, skall vara slutfört inom sådan tid att därpå grundade

förslag kan föreläggas riksdagen alldeles i början av 1960-talet. Att så sker

är en förutsättning för att de av ljolårets riksdag godkända riktlinjerna

1 — Bihang till riksdagens protokoll 195S. 6 sand. Nr B /t!)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr B 1+9 år 1958

för planeringen för enhetsskolorganisationens allmänna genomförande skall

kunna följas.

Rörande skolberedningens arbete vill jag i detta sammanhang nämna

följande. Förutom erforderligt utredningsarbete angående olika problem,

som berör skolan och skolorganisationen, har beredningen lagt upp ett

psykologiskt-pedagogiskt forskningsprogram, som upptar frågor rörande

bland annat språkutveckling, olika sidor av differentieringsproblemet,

spörsmål rörande yrkesmognaden, betygssättningen samt standardprovens

utformning. Olika problemområden kommer att bli föremål för undersökningar

dels genom beredningens direkta försorg, dels vid skilda institutioner.

Nämnas kan bland annat, att lärarhögskolans pedagogiska institution

i samarbete med Studieförbundet näringsliv och samhälle bedriver en jämförelsevis

brett upplagd kursplaneundersökning i syfte att belysa hur

skolans undervisning förhåller sig till yrkeslivets krav och yrkesutövares

behållna kunskaper och färdigheter. Denna undersökning ingår i skolberedningens

forskningsprogram.

Jag har velat peka på dessa förhållanden för att visa, att försöksverksamheten

med nioårig enhetsskola just nu är eller snart kommer att bli

föremål för omfattande undersökningar i olika hänseenden vid sidan av den

undersökningsverksamhet, som kontinuerligt bedrives av skolöverstyrelsen.

Resultatet av dessa undersökningar kommer i sinom tid att framläggas av

skolberedningen.

Överstyrelsens senaste rapport redovisar i huvudsak endast det faktiska

läget i olika hänseenden inom försöksdistrikten och meddelar inte några

helt nya »erfarenheter» eller speciella »resultat», vilket, som också framhållits

i propositionen 1956: 80 (s. 41), inte gärna kan ske varje år, bland

annat av det skälet att undersökningarna oftast måste läggas upp på lång

sikt.

Av de 71 skoldistrikt, som läsåret 1956/57 bedrev försöksverksamhet

med nioårig enhetsskola, var sammanlagt 28, d. v. s. något fler än en tredjedel,

städer, köpingar och municipalsamhällen. Om man enbart räknar med

antalet, var sålunda landsbygdsdistrikten fortfarande i majoritet. Så skulle

också vara förhållandet enligt uttalande av särskilda utskottet vid 1950

års riksdag (uti. nr 1, s. 118). Allteftersom försöksverksamheten utvidgats

till såvitt möjligt sammanhängande försöksområden, har det emellertid av

många skäl visat sig lämpligt och nödvändigt att låta även tätorter, belägna

inom eller i närheten av dessa områden, ansluta sig. Eftersom dessa

tätorter i regel har ett betydligt mera omfattande skolväsen än landsbygdsdistrikten,

blir deras andel i försöksverksamheten också avsevärt större

vad antalet medverkande lärare och elever beträffar. Av hela det i försöksverksamheten

för läsåret 1956/57 redovisade antalet elever uppgick tätorternas

andel till tre fjärdedelar (76 procent); på högstadiet utgjorde motsvarande

andel två tredjedelar (65 procent). Att proportionen mellan tätorter

och landsbygd i fråga om antalet elever i enhetsskola ej var densamma

på högstadiet som inom enhetsskolan i dess helhet beror på att verksamheten

i de senast tillkomna försöksdistrikten, av vilka åtskilliga är tätorter,

ännu ej hunnit så långt, att den omfattar hela högstadiet; av de 71 försöksdistrikten

hade sålunda endast 31 fullt utbyggd enhetsskola (klasserna

1—9) under läsåret 1956/57. Det bör emellertid framhållas, att dåvarande

departementschefen i propositionen 1957:106 (s. 64) underströk, att man

vid den fortsatta utbyggnaden av försöksverksamheten i organisatoriskt

hänseende främst borde inrikta sig på att söka åstadkomma ytterligare

försöksregioner av olika struktur och då framförallt på landsbygden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr B 40 år 1958

Beträffande redogörelsens uppgifter i frågor, som rör eleverna (ämnesval,

fördelning på linjer, val av alternativkurser o. d.), vill jag nämna följande.

När det gäller elevernas övergång från enhetsskolan till andra skolor,

redovisas för klass 9 ej mer än drygt 10 procent av hela antalet från denna

klass avgångna elever. Vid en jämförelse med närmast föregående år kan

man konstatera en med 5 procent ökad avgång från enhetsskolans högstadium

till yrkesskolor, vilket i och för sig är en glädjande utveckling.

Avgången från klass 9 till handelsgymnasier och tekniska gymnasier omfattade

läsåret 1956/57 endast 2 procent av dem som fortsatte sin skolgång

efter denna klass, medan samma år 37 procent av dessa elever övergick

till gymnasier av traditionell typ och 29 procent till försöksgymnasier.

När man tar del av dessa siffror bör observeras, att avgången från klasserna

4—8 i försöksdistrikten under de tre senaste åren kan uppskattas

till omkring 30 procent årligen, varav cirka 20 procent övergått till läroverk.

Detta förhållande bör givetvis också hållas i minnet när man från

olika synpunkter granskar elevsammansättningen på högstadiet, exempelvis

i fråga om elevernas fördelning på linjer i klass 9. Det är också att märka,

att de 15 å 20 procent av eleverna, som väljer klass 9 g, självfallet inte

heller representerar gymnasiernas hela rekryteringsunderlag i försöksdistrikten,

utan att detta också till stor del utgöres av de 20 procent, som

avgått till läroverk före denna klass.

För bedömning av enhetsskolans konstruktion och funktion bör emellertid

också i lämpligt sammanhang undersökas hnr många av dess elever,

som ett eller annat år efter avslutad grundläggande skolgång söker sig

över till högre skolor av olika slag, däribland även folkhögskolor, fackskolor,

lärarutbildningsanstalter, socialinstitut o. d. Av inte mindre betydelse

blir det att få klarlagt, hur det verkligen går för de elever, som efter enhetsskolans

slut direkt tar anställning i näringslivet och där eventuellt

förvärvar ytterligare utbildning. Under hela tiden på högstadiet föres elevkort

med noggranna uppgifter om yrkespraktik m. m. I skolberedningens

av mig tidigare nämnda forskningsprogram ingår också undersökningar

om yrkesmognaden. Inom skolöverstyrelsens försöksavdelning ämnar man

nu följa de avgångna elevkullarna genom att i samband med inskrivningen

till militärtjänst 1959 inskaffa uppgifter om de manliga elevernas

sysselsättning mellan skolans slut och inskrivningen. De kvinnliga eleverna

skall man försöka följa med hjälp av folkbokföringsuppgifter. Resultatet

av dessa undersökningar torde komma att redovisas och bli föremål för

bedömning av skolberedningen.

Beträffande elevernas ämnes- och linjeval på högstadiet framgår av

redovisningen, att det i såväl klass 7 som klass 8 sker en kontinuerlig

minskning av det antal elever, som väljer två främmande språk. Tendensen

att flickorna i större utsträckning än pojkarna väljer ämneskombinationer

med två främmande språk kvarstår, om än något mindre utpräglad än

tidigare. I klass 9 är emellertid denna tendens fortfarande mycket tydlig

med en markerad övervikt för flickorna såväl på den gymnasieförberedande

som på den allmänna linjen. Vid det blivande ställningstagandet till

högstadiets utformning blir givetvis en av huvudfrågorna, huruvida tillvalet

av just främmande språk skall tillmätas en så avgörande betydelse för

elevernas inriktning och möjligheter till fortsatt utbildning som hittills

sket t.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

När det gäller klassavdelningarnas organisation på högstadiet med hänsyn

till ämnesval och alternativkurser är det faktiska läget, att elever i

klasserna 7 och 8 med olika ämnesval och olika altemativkurser alltjämt i

mycket liten utsträckning undervisas i samma avdelningar. Ännu finns

ingen vetenskapligt hållbar grund att stå på vid bedömningen av det problemkomplex,

som rör differentieringsåtgärder i skolan. Effekten av dylika

åtgärder inom skolväsendet i Stockholm undersökes emellertid för närvarande

vid lärarhögskolans pedagogiska institution. Genom skolberedningens

försorg kommer liknande undersökningar att göras inom ett antal

landsbygdsdistrikt.

Tyvärr har läget, när det gäller lärarkompetensen i enhetsskolan, inte

undergått någon nämnvärd förbättring sedan föregående redogörelse lämnades.

Alltjämt saknar inemot en fjärdedel av lärarna i läroämnen på

högstadiet egentlig lärarutbildning, och andelen lärare med akademisk utbildning

och praktisk lärarkurs har under åren 1955/57 rentav minskat

något. Den enda kategori, som visar någon mera markant ökning, är gruppen

folkskollärare i 17:e (förut 23:e) lönegraden, vars andel i lärarkadern

förra läsåret utgjorde 29,5 procent.

Situationen beträffande lärarrekryteringen på högstadiet påkallar uppenbarligen

särskild uppmärksamhet. Jag anmäler detta spörsmål för Kungl.

Maj:t i annat sammanhang denna dag.

Om lärarna i övningsämnen rapporteras, att antalet fackutbildade lärare

i musik och gymnastik klart ökat under läsåret 1956/57. I ämnet teckning

kunde dock lärarbehovet på högstadiet endast till en tredjedel fyllas med

facklärare, medan facklärarbehovet nära nog helt kunde tillgodoses i ämnena

slöjd och hemkunskap-hushållsgöromål.

Av lärarna i yrkesämnen i klass 9 y saknar drygt en tredjedel helt egentlig

lärarutbildning. Beträffande utbildningen av lärare för klass 9 y vill

jag nämna följande. I lantbruksstyrelsens regi pågår för närvarande en

pedagogisk fortbildningskurs för lantmästare och motsvarande för att göra

sådana kompetenta att undervisa i jordbruksämnen i klass 9 y. Enligt vad

jag inhämtat från 1955 års sakkunniga för utredning angående yrkesutbildningens

centrala ledning och viss lärarutbildning, avser de sakkunniga att

under år 1958 framlägga förslag rörande rekrytering och utbildning av

lärare inom industri, hantverk och handel. Samma sakkunniga har den

18 september 1957 överlämnat förslag om särskild utbildning av gymnasieingenjörer

till lärare i dels tekniska ämnen, dels matematik, fysik eller

kemi. Sådana lärare skulle ha kompetens att undervisa på enhetsskolans

högstadium. Jag föreslår i annat sammanhang Kungl. Maj:t att förelägga

riksdagen förslag i denna fråga.

Jag erinrar vidare om föregående års riksdagsbeslut om anordnande av

ettåriga befordringskurser för folkskollärare i merkantila ämnen i syfte att

tillgodose det ökande behovet av lärare för undervisning i dylika ämnen i

enhet sskoldistrikt, där förutsättningar saknas att inrätta heltidstjänster av

detta slag. I årets statsverksproposition har slutligen framlagts förslag om

väsentligt förbättrade villkor under utbildningstiden för blivande yrkeslärare,

vilka förslag, om de vinner riksdagens bifall, kan väntas medföra

ökad tillgång på kompetenta yrkeslärare även för undervisningen inom

enhetsskolan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

Vad slutligen angår den del av skolöverstyrelsens redogörelse, som

handlar om den pedagogiska försöksverksamheten vid högre skolor, får

jag erinra om vad som anförts härom i årets statsverksproposition, bilagan

åttonde huvudtiteln (s. 430 ff). Sådan försöksverksamhet har alltsedan läsåret

1951/52 bedrivits vid ett stort antal högre skolor och omfattat såväl

vissa systematiska försök som försök under friare former. Skolöverstyrelsen

har emellertid funnit, att pedagogiska försök av det förstnämnda slaget

knappast tillräckligt effektivt kan bedrivas spridda på så många skolor som

hittills skett. Under erinran om att det inom denna verksamhet alltjämt

bör finnas en fri sektor för mindre omfattande pedagogiska försök har

överstyrelsen föreslagit, att mera vittgående och systematiska försök koncentreras

till vad man kallat »skolor med särskild försöksverksamhet». Jag

har i statsverkspropositionen uttalat min anslutning till detta förslag.

Anslag för budgetåret 1958/59 till försöksverksamheten m. m.

Kungl. Maj:ts förslag (åttonde huvudtiteln B, s. 17) innebär att till Skolöverstyrelsen:

Försöksverksamhet m.m. för budgetåret 1958/59 anvisas

ett anslag av 1 500 000 kronor, avseende en anslagshöjning med 250 000

kronor.

Utskottet. I den redogörelse som lämnats för försöksverksamheten redovisas

bland annat tillämpningen av systemet med alternativkurser i vissa

ämnen på enhetsskolans högstadium. I sitt utlåtande 1957: 127 i anledning

av Kungl. Maj:ts framställningar angående försöksverksamheten med nioårig

enhetsskola m. m. konstaterade utskottet, att dessa kurser av skolöverstyrelsen

avsetts vara till hjälp för läraren vid differentiering av studierna

inom klassens ram men att de inom ett stort antal försöksdistrikt i stället

hade tillämpats så, att de kommit att markera skillnaden mellan olika klassavdelningar.

Enligt redovisningen för försöksåret 1955/56 hade det nämligen

under första tillämpningsåret blivit så, att samtliga elever i vissa klassavdelningar

läst alternativkurs 1, den enklare kursen, i alla berörda ämnen,

eleverna i andra avdelningar alternativkurs 2 i samtliga berörda ämnen.

Eleverna hade på detta sätt på de försöksorter, där någon parallellavdelning

inrymmande bägge alternativen ej förekommit, berövats valfriheten mellan

alternativkurserna. Studiet hade på dessa orter i varje avdelning av en

sådan högstadieklass fixerats till bestämda, för alla elever gemensamma

kurser, och i själva verket hade differentieringen på högstadiet härigenom

fått karaktären av linjeklyvning redan från klass 7. Utskottet hade emellertid

med tillfredsställelse inhämtat, att skolöverstyrelsen hade sin uppmärksamhet

riktad på detta problem.

Den användning av alternativkurserna, som föranledde utskottet till

ovannämnda uttalande, har som framgår av den lämnade redogörelsen för

försöksåret 1956/57 i viss mån utvidgats. Utskottet, som icke anser sig

kunna fiir närvarande ta ställning till hiir berörda problem, förutsätter

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

emellertid att dessa kommer att uppmärksammas av 1957 års skolberedning,

som därvid jämväl torde böra beakta betygsbestämmelserna för

enhetsskolans högstadium.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

II. Särskilda försöksskolan i Linköping

l:o) Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader. Kungl.

Maj:t har under åttonde huvudtiteln, punkten 45, s. 17 och 18, under

åberopande av vad departementschefen enligt statsrådsprotokollet för

den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 109) anfört om särskilda försöksskolan

i Linköping, föreslagit riksdagen att dels godkänna vad departementschefen

förordat angående vissa avlöningsförmåner för lärarpersonalen

vid särskilda försöksskolan i Linköping, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att,

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de

ändringar i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i Linköping,

som föranledes av vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen

angiven stat, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59, dels ock till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader

för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 inhämtas i huvudsak följande.

Tidigare ställningstaganden

Vid 1957 års riksdag beslöts, att en särskild försöksskola, tills vidare

organiserad som nioårig enhetsskola, från och med budgetåret 1957/58

eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämde, skulle upprättas i Linköping

under villkor att staden åtog sig att svara för vissa kostnader och

anordningar (prop. 106; SU 127, Rskr 317). Beträffande beslutets innebörd

i de delar, vilka det inte finns anledning att beröra i det följande, torde få

hänvisas till föregående års riksdagsbeslut. De spörsmål rörande den särskilda

försöksskolan, som innevarande års riksdag torde böra taga ställning

till, gäller viss ändring i personalorganisationen, lärarpersonalens löneställning

samt skolans driftkostnader under budgetåret 1958/59.

Stadsfullmäktige i Linköping har den 12 december 1957 beslutat åtaga

sig de kostnader och anordningar, som enligt propositionen skulle ankomma

på staden.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr B J+9 år 1958

I nämnda proposition förutsattes, att den s. k. Tornhagsskolan i Linköping

från och med innevarande budgetår skulle inrättas såsom en statlig

särskild försöksskola och därvid kunna starta med klasserna 1—7 och

alltså vara fullt utbyggd från och med läsåret 1959/60. Den i propositionen

föreslagna och av riksdagen godkända personalförteckningen upptog följande

befattningar i angivna lönegrader, nämligen en iorsöksledare i Cb 12,

en adjunkt eller ämneslärare i Ca 29 respektive Ca 27, en folkskollärare i

Ca 23, tolv folkskollärare i Ca 21 samt tolv småskollärare i Ca 15.

Riksdagsbeslutet innefattade bland annat en hemställan om att Kungl.

Maj:t måtte låta verkställa ytterligare utredning beträffande av utskottet

berörda personalfrågor för särskilda försöksskolan i Linköping och där

bedrivna pedagogiska undersökningar samt för 1958 års riksdag framlägga

de förslag till vilka utredningen kunde ge anledning.

Skolöverstyrelsens synpunkter och förslag

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1958/59 rörande särskilda försöksskolan

i Linköping har skolöverstyrelsen anfört bland annat följande.

I en till överstyrelsen ingiven underdånig framställning, över vilken

yttrande av folkskolinspektören i Östergötlands läns västra inspektionsområde

avgivits, har särskilda skolstyrelsen i Linköping meddelat, att försöksskolan

icke torde kunna börja sin verksamhet förrän läsåret 1958/59.

Skolstyrelsen har bland annat med hänsyn till de elever, som räknat med

att läsåret 1957/58 tillhöra klass 7 av den statliga försöksskolan, anhållit,

att högstadiet vid försöksskolan måtte omfatta klasserna 7 och 8 under

läsåret 1958/59 och klasserna 7—9 från och med läsåret 1959/60. Som

motivering härför framhålles vidare, att en kommunal sektor i annat fall

skulle finnas vid skolan under försöksskolans två första år eller också att

eleverna i dessa klasser skulle överföras till högstadiet vid andra skolor.

Skolstvrelsen anför vidare, utan att framlägga något direkt förslag, att en

utvidgning av försöksskolan till att omfatta hela Tornhagsdistriktet, alltså

även den planerade Åbylundsskolan, hade varit önskvärd. Under hand har

den kommunale folkskolinspektören i Linköping för överstyrelsen framhållit,

att även frågan om inlemmande av Gottfridsbergsskolan i den nya

försöksskolan borde kunna diskuteras.

Den föreslagna utökningen av försöksskolan för 1958/59 att omfatta

jämväl klass 8 av Tornhagsskolan finner överstyrelsen vara en lämplig

anordning. Härigenom skulle olägenheterna med uppskovet av skolans

start i viss mån elimineras, och det skulle vara till fördel från administrativ

synpunkt, att skolan icke behövde inrymma en kommunal sektor

under de två första verksamhetsåren. Överstyrelsen tillstyrker därför,

att försöksskolan under läsåret 1958/59 skall omfatta även klass 8.

Däremot finner överstyrelsen icke skäl tillstyrka, att försöksskolan breddas

på det sätt särskilda skolstyrelsen och den kommunale folkskolinspektören

föreslagit. Överstyrelsen har redan Irån början utgått från att

försöksskolan icke skall ha ett för stort format, och överstyrelsen saknar

anledning att nu frångå denna uppfattning.

Med anledning av vad statsutskottet uttalat rörande förnyat övervägande

av den psykologisk-pedagogiska ledningen av försöksverksamheten

vid skolan och rörande ytterligare undersökningar och överväganden angående

vissa personalfrågor anför överstyrelsen följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 195S

Överstyrelsen delar den uppfattning, som kommer till uttryck både i

propositionen och utskottsutlatandet, nämligen att den centrala ledningen

av försöksskolan bör utövas av skolöverstyrelsen, som härvid bör samarbeta

med den vetenskapliga expertisen vid lärarhögskolans i Stockholm

pedagogiska institution. Enligt överstyrelsens mening bör det sålunda ankomma

pa ö\ erstyrelsen att i samråd med lärarhögskolans pedagogiska

expertis ange de allmänna riktlinjerna för verksamheten vid skolan, lämna

råd och anvisningar och redovisa slutresultaten av de undersökningar, som

gores. Däremot finner överstyrelsen det vara oförenligt med överstyrelsens

verksamhet att i detalj planera och leda de undersökningar, som skall

goras. försöksskolans huvuduppgift är avsedd att vara praktisk-pedagogisk

forskning och försöksverksamhet. En dylik verksamhet måste huvudsakligen

omfatta metodiska experiment och kräver en kontinuerlig och

nära kontakt mellan ledningen och det i klassrummet bedrivna försöksarbetet.

Olika förhållanden pakallar ofta omedelbara ingripanden och

a^(jn.ri»‘?.r 1 ^en uPPgjorda försöksplanen. Likaledes finner överstvrelsen det

nödvändigt att bearbetningen och publiceringen av resultaten‘från verksamheten

i huvudsak göres vid skolan. För att inte dessa uppgifter skall

..1 onochgt arbetskrävande, fordras en ingående kännedom om undersökningarnas

hela förlopp. Sådan kännedom kan endast vinnas genom ett

direkt aktivt deltagande i verksamheten. Bortsett från de olägenheter, som

skulle uppstå tor försöksverksamheten därigenom att denna skulle i detalj

ledas av personal på annan ort, finner överstyrelsen det ogörligt att förlägga

denna planering och ledning till överstyrelsens skolpsykologer med

hänsyn till den ökning i dessas reguljära arbetsuppgifter, som det fortsatta

utbyggandet av den hittillsvarande försöksverksamheten medfört Den

förstärkning av överstyrelsens personal, som skett genom inrättandet av

en andra skolpsykologtjänst, motiverades helt av de arbetsuppgifter, som

redan ahgger försöksavdelningen.Den i propositionen omnämnda förstärkningen

av personalen vid lärarhögskolans pedagogiska institution

synes icke vara av en sådan omfattning, att den medger ett aktivt och

direkt deltagande i den särskilda försöksskolans verksamhet.

Då överstyrelsen finner det otänkbart, att försöksledaren ensam skulle

kunna — utöver små arbetsuppgifter som rektor och chef för den särskilda

torsoksskolan — svara för detaljplanering och ledning av försöksverksamheten,

anser sig överstyrelsen böra ånyo framföra kravet på att en särskild

tjänst som skolpsykolog knytes till försöksskolan. Överstyrelsen vill framkalla,

att det måste betecknas som utomordentligt angeläget, att de föreslagna

särskilda försöksskolorna utrustas med den psykologiska expertis,

som ar nödvändig för att en systematisk och vetenskaplig experimentverksamhet

skall kunna bedrivas. Överstyrelsen föreslår därför att en

extra ordinarie skolspykologtjänst i lönegrad Ae 25 inrättas vid försöksskolan

i Lmköpmg.

Beträffande personalfrågorna i övrigt vill överstyrelsen med hänsyn till

de speciella arbetsuppgifter, som skall ankomma ‘på lärarpersonalen vid

försöksskolan och som kommer att på denna ställa betydligt större krav än

P;1 lärare vid andra skolor, ånyo hemställa, att jiersonalen får eu lönesättnmg,

som motsvarar personalens vid lärarutbildningsanstalterna. Lärarna

pa högstadiet bör sålunda placeras som adjunkter i den högre av de för

dessa gällande lönegraderna och dessutom atnjuta ersättning motsvarande

arvode för två veckotimmar. Lärarna på låg- och mellanstadiet bör placeras

i samma lönegrad som övningsskollärare. Lärartjänsterna i läroämnen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr B Jt9 år 1958

föreslås upptagna på personalförteckningen som ordinarie tjänster, men

överstyrelsen förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att,

därest det med hänsyn till övergångsförhållandena befinnes lämpligare, utbyta

ordinarie tjänst mot extra ordinarie tjänst. Rektorns och försöksledarens

placering beräknas vara ABp 26 (som motsvarar Cb 13 och Cb 12),

varjämte ersättning föreslås utgå motsvarande arvode för två veckotimmar.

Studieledaren bör erhålla arvode och nedsättning i undervisningsskyldigheten

enligt för dylik befattning vid enhetsskola gällande grunder.

För övningsämnena beräknar överstyrelsen liksom tidigare, att undervisningen

skall bestridas av timlärare. Det bör dock ankomma på Kungl.

Maj :t att, om så visar sig mer ändamålsenligt, inrätta ordinarie övningslärartjänster.

Den extra ordinarie kanslibiträdestjänsten beräknas placerad i Ae 7.

Den av överstyrelsen ovan föreslagna utökningen av försöksskolan med

en åttonde klass (tre avdelningar) under budgetåret 1958/59 torde medföra

en utökning av lärarbehovet med 94,5 veckotimmar i läroämnen och

sammanlagt 33 veckotimmar i övningsämnen. Överstyrelsen räknar därför

med att den av överstyrelsen tidigare beräknade personalen vid försöksskolan

måste utökas med tre adjunktstjänster, 22,5 veckotimmar i läroämnen,

15 veckotimmar i gymnastik, musik och teckning, 12 veckotimmar

i hemkunskap och 6 veckotimmar i slöjd.

Departementschefen

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Den särskilda försöksskolan i Linköping, vilken skall inrättas enligt

beslut vid 1957 års riksdag, har ännu icke kunnat träda i funktion. Som av

den lämnade redogörelsen framgår räknar särskilda skolstyrelsen i Linköping

med att verksamheten vid skolan skall kunna påbörjas tidigast läsåret

1958/59. Anledningen till dröjsmålet är att berörda personalorganisationer

icke ansett sig kunna acceptera den reglering av anställnings- och avlöningsförhållandena

för lärarpersonalen, varom statsmakterna beslutat. Den sålunda

uppkomna situationen stod delvis klar redan i samband med riksdagsbehandlingen

av ifrågavarande spörsmål. Sålunda uttalade statsutskottet

i utlåtande 1957: 127 att den förlängda väntetid, som man hade

anledning att förutse före skolans start, borde utnyttjas för ytterligare överväganden

i personalfrågorna.

I anledning härav får jag nu anmäla, att löne- och anställningsfrågorna

varit föremål för ytterligare beredning inom vederbörande departement.

Efter överläggningar med berörda personalorganisationer har därvid enighet

nåtts om att lärare vid skolan skall åtnjuta lön enligt den löneklass som

med två enheter överstiger den löneklass, i vilken läraren är placerad. Jag

förordar, att denna regel godtages. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t

att meddela närmare bestämmelser beträffande detta och därmed sammanhängande

spörsmål.

Ytterligare en fråga i samband med försöksskolans inrättande tilldrog sig

speciell uppmärksamhet, nämligen huru den lokala ledningen av undersökningsarbetet

lämpligast borde organisatoriskt utformas. Denna fråga dryftades

ingående i propositionen 1957: 106. Jag vill erinra om att skolöverstyrelsen

i den framställning, som låg till grund för propositionen, före
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

slagit, att försöksledaren skulle i sina uppgifter biträdas av en särskild, till

skolan knuten skolpsykolog. I Kungl. Maj:ts förslag upptogs emellertid icke

någon dylik tjänst utan förutsattes i huvudsak, att på överstyrelsens försöksavdelning

och lärarhögskolans pedagogiska institution skulle ankomma

att fortlöpande lämna försöksskolan det bistånd, som kunde erfordras i

undersökningsarbetet. Statsutskottet, som vid sin behandling av ärendet

hade att pröva bland annat ett motionsvis framställt yrkande om inrättande

av den av överstyrelsen förordade skolpsykologtjänsten, förutsatte

emellertid i sitt nyssnämnda utlåtande att jämväl de olika organisationsförslag

i fråga om den psvkologisk-pedagogiska ledningen av undersökningsverksamheten,

som framlagts i ärendet, toges upp till förnyat övervägande.

Även frågan om undersökningsarbetets lämpligaste organisation och ledning

vid försöksskolan har nu varit föremål för vidare granskning inom

departementet. Mina överväganden har därvid sammanfattningsvis lett till

följande ståndpunktstaganden.

Vid den särskilda försöksskolan skall utföras praktiskt-pedagogiska experiment,

som förutsätter kontinuerlig nära kontakt mellan å ena sidan

verksamheten i de berörda klassavdelningarna och å andra sidan försöksledningen.

I samverkan mellan skolöverstyrelsen, lärarhögskolans pedagogiska

institution och den lokale försöksledaren kommer försöksuppgifterna

att bestämmas. Därvid torde emellertid endast planläggningen i

stort kunna uppgöras, medan detaljplaneringen i anslutning till riktlinjerna

för verksamhetens bedrivande får ankomma på befattningshavare vid

skolan. Man torde få räkna med att den lokala försöksledningens kontakter

med de centrala instanserna mestadels måste komma att bli huvudsakligen

av konsultativ art. Redan de ordinära uppgifter, som numera

åvilar dessa instanser, torde lägga hinder i vägen för en sådan direktledning

av verksamheten, som jag här förutsatt. Det är också uppenbart, att de

metodiska experimenten kräver en om möjligt daglig kontakt nied verksamheten

i klassavdelningarna. Utländska erfarenheter, t. ex. från motsvarande

skola i Danmark, har visat önskvärdheten av att skolledaren

disponerar över en kvalificerad befattningshavare, som på det lokala planet

kan svara för erforderliga datainsamlingar och bearbetningar. Även om de

centrala instanserna på området utan tvekan bör — såsom också förutsattes

i föregående års riksdagsbeslut — kunna lämna ett avsevärt stöd

i fråga om verksamhetens uppläggning och bedrivande vid försöksskolan,

har ytterligare överväganden i denna fråga dock övertygat mig om lämpligheten

och önskvärdheten av att den lokala försöksledningen förstärkes

med ytterligare en väl kvalificerad, vetenskapligt skolad kraft. Jag förordar

därför att från och med nästa budgetår en skolpsykologtjänst i lönegrad

Ae 24 inrättas vid försöksskolan. För tjänsten bör gälla av överstyrelsen

föreslagna kvalifikationskrav.

Skolöverstyrelsen har, som jag tidigare angivit, i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår framhållit, att Tornhagsskolan i Linköping, till vilken

den särskilda försöksskolan skall vara förlagd, från och med nästa läsår

kommer att omfatta även åttonde klass, samt förordat, att försöksskolan,

därest den påbörjar sin verksamhet läsåret 1958/59, jämväl skall omfatta

åttonde klass. Jag finner det självklart att så skall vara fallet. Jag delar

även överstyrelsens uppfattning att den särskilda försöksskolan endast skall

omfatta Tornhagsskolan och inte utvidgas därutöver såsom av särskilda

skolstyrelsen i Linköping ifrågasatts.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr B 49 år 1958

För att täcka lärarbehovet i åttonde klass under läsåret 1958/59 förordar

jag, att tre nya tjänster inrättas från och med nästa budgetår. Av dessa

bör enligt min mening två vara adjunkts- eller ämneslärartjänster i lönegrad

Ao 23 respektive Ao 21 och en folkskollärartjänst i lönegrad Ao 17.

Övrig undervisning bör bestridas av timlärare såsom överstyrelsen föreslagit.

Jag vill i detta sammanhang också något beröra en speciell, med kostnadsfördelningen

mellan staten och Linköpings stad sammanhängande fråga.

Enligt vid 1957 års riksdag antagna grunder för denna kostnadsfördelning

skulle i statens kostnader för skolan bland annat ingå statsbidrag av olika

slag till kommunen enligt de regler, som för närvarande gäller för den

vanliga kommunala försöksverksamheten. Enligt den omläggning av statsbidragsgivningen

till kommunerna, som träder i kraft från och med redovisningsåret

1958/59, indrages ett antal statsbidrag för vissa speciella

ändamål inom folkskolan varvid dock kompensation beredes kommunerna

för detta bortfall genom nedräkning av de s. k. kommunavdragen avseende

bidragen till lärarlönerna. Då någon kompensation i motsvarande form icke

kan beredas Linköpings stad vid ett bortfall av ifrågavarande bidrag för

försöksskolan, torde — för att staden icke skall komma i ett sämre läge

genom statsbidragsreformen — bidragen med avseende på försöksskolan

alltjämt böra utgå till kommunen enligt hittillsvarande grunder. Jag vill

erinra om att så kommer att bli fallet även beträffande vissa andra skolformer

— t. ex. skolor vid vissa sjukvårdsanstalter och barnhem — vilka icke

beröres av statsbidragsreformen. Här ifrågavarande bidrag torde böra

belasta anslaget Folkskolor m.m. Bidrag till driften av folkskolor m.m. i

den mån icke särskilt anslag finnes.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att 1957 års riksdagsbeslut i fråga

om den särskilda försöksskolan i Linköping innefattar ett bemyndigande

för Kungl. Maj:t att, därest skolan icke kunde påbörja sin verksamhet

läsåret 1957/58, under nämnda läsår anställa försöksledare och den övriga

personal vid skolan, som bedömes erforderlig för att genomföra effektiva

förberedelser för att skolan med tillhörande försöks- och undersökningsverksamhet

skall kunna börja läsåret 1958/59. Jag har för avsikt att inom

kort anmäla detta särskilda spörsmål för Kungl. Maj:t.

Utskottet

Utskottet hälsar med tillfredsställelse, att den av fjolårets riksdag beslutade

särskilda försöksskolan i Linköping kommer att starta sin verksamhet

läsåret 1958/59.

I sitt utlåtande 1957: 127 framhöll utskottet, att den förlängda väntetiden

före den första särskilda försöksskolans start enligt utskottets mening

borde utnyttjas för ytterligare överväganden av vissa personalfrågor.

Till de förslag Kungl. Maj:t nu framlagt rörande anställningsvillkoren för

försöksskolans lärare och inrättandet av en skolpsykologtjänst kan utskottet

helt ge sin anslutning.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr B £9 år 1958

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna vad departementschefen förordat angående

vissa avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid särskilda

försöksskolan i Linköping;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i

Linköping, som föranledes av vad departementschefen anfört;
c)

godkänna följande stat för särskilda försöksskolan i

Linköping, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1958/59:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... 472 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................. 187 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ 78 000 737 000

Omkostnader

1. Sjukvård m.m., förslagsvis....... 4 000

2. Reseersättningar, förslagsvis...... 9 000 13 000

Summa kronor 750 000

d) till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader

för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av

750 000 kronor.

2:o). Särskilda försöksskolan i Linköping: Utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkten 46, s. 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda försöksskolan i Linköping:

Utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

Stockholm den 18 juli 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr B 1^9 år 1958

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Einar

Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman, Thun, Pålsson,

Bergman, Sundelin, Rikard Svensson, Mårtensson, Ivar Persson och Palme;

samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Persson i Växjö,

Gustafsson i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Nilsson

i Göingegården, fröken Elmén, herr Andreasson, fröken Karlsson och

fröken Vinge.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.