Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för statsanställda m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1958-07-18 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 B:52, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsreglering för statsanställda m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
1
Nr B 52
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
pensionsreglering för statsanställda m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(5:e avd.)
I propositionen nr B 31 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 6 juni 1958, föreslagit
riksdagen att A. godkänna de framlagda grunderna för pensionsreglering
för statsanställda in. in. samt B. bemyndiga Kungl. Majt 1) att utfärda
statens allmänna tjänstepensionsreglemente i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom bilaga A vid statsrådsprotokollet i ärendet för den 9 april
1958 fogade författningsförslaget, 2) att under de förutsättningar och i den
omfattning, som i statsrådsprotokollet förordats, vidtaga ändringar i nämnda
reglemente, 3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet
förordats, utfärda erforderliga övergångs- och tilläggsbestämmelser
till reglementet, 4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats utfärda erforderliga bestämmelser angående särskild
omreglering av pensioner till sådana personer, som under tiden den 1
april 1958—den 30 juni 1959 avgått med rätt till pension, samt av motsvarande
familjepensioner, 5) att i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats meddela bestämmelser angående särskilda grunder för samordning
av folkpension och pensioner, beviljade enligt tidigare bestämmelser,
samt 6) att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet förordats medgiva
överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter för budgetåret
1958/59 med hänsyn till ökade förvaltningskostnader i samband med ett
genomförande av pensionsregleringen.
Propositionen
I propositionen framlägges förslag till nya pensionsbestämmelser för statsanställda
in. fl. Till grund härför ligger en överenskommelse, som efter förhandlingar
träffats med de statsanställdas huvudorganisationer. Omläggningen,
som närmast föranledes av dels utvecklingen på löneområdet och
dels behovet av ett nytt system för samordning med folkpensionering m. m.,
innefattar resultatet av en allmän översyn av den statliga personalpensioneringen.
De nya grunderna föreslås skola gälla fr. o. in. den 1 juli 1959 men i
huvudsak tillämpas därefter även på pensionsfall, som inträffat under tiden
1 april 1958—30 juni 1959.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 52
2
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
Propositionen överensstämmer med propositionen nr 157 till årets förra
riksdag.
I propositionen nr 157 till årets förra riksdag redovisas de olika huvudfrågorna
under följande avsnitt, till vilka utskottet tillåter sig hänvisa:
1. Nu gällande pensionssystem för statsanställda m. fl. (s. 2 och 3).
2. översyn av pensionssystemet (s. 3 och 4).
3. 1951 års pensionsutrednings principförslag angående samordning med
folkpension och annan allmän pension (s. 4—6).
4. Pensionsförhandlingarna (s. 6 och 7).
5. Huvuddragen i det nya pensionssystemet (s. 7—20).
Pensionsförfattningarna (s. 7).
Pensionsreglementets tillämpningsområde. Förutsättningar för reglementets
tillämpning (s. 8 och 9).
Avgångsskyldighet m. m. (s. 9).
Tjänstepensionsrättens allmänna omfattning (s. 10 och 11).
Samordning av sammanträffande tjänstepensionsförmåner m. m.
(s. 11).
Pensionsrätten för partiellt arbetsföra (s. 12).
Pensionsunderlag (s. 12—14).
T jänstårsberäkning (s. 14 och 15).
Förutsättningar för egenpensionsförmåner. Förmånernas storlek (s.
15—17).
Förutsättningar för familjepensionsförmåner. Förmånernas storlek
(s. 17 och 18).
Förändring av beviljad egenpensions och familjepensions belopp
(s. 18).
Utbetalning av pensionsförmåner, m. m. (s. 18).
Särskilda bestämmelser (s. 18).
Ändringsskyldighet (s. 19).
Ikraftträdande m. m. (s. 19).
Pensioner enligt äldre bestämmelser (s. 19).
Kompensation för höjning av folkpensionsavgifterna (s. 19 och 20).
Till statsrådsprotokollet i ärendet har såsom bilaga A och B fogats förslag
till dels statens allmänna tjänstepensionsreglemente, dels statens pensionslöneförordning.
Härutinnan får utskottet hänvisa till berörda proposition nr
157, s. 26—43.
Departementschefen har vid framläggandet av propositionen nr 157 till
årets förra riksdag för egen del anfört följande:
»I enlighet med vad som förutsattes vid de förhandlingar, som föregick
den av 1957 års riksdag godkända överenskommelsen om statst jänstemännens
löner under åren 1957 och 1958 m. in., har inom civildepartementet
upptagits förhandlingar med de statsanställdas huvudorganisationer om det
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
3
statliga pensionssystemet. Vid dessa förhandlingar har — under förbehåll
för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 26 mars 1958 träffats
överenskommelse angående de statsanställdas pensionsförmåner in. m. Överenskommelsen
gäller pensionssystemet i dess helhet. I anslutning härtill får
erinras att de pensionsförhandlingar, som år 1946 fördes med huvudorganisationerna,
endast gällde ett strängt begränsat avsnitt av pensioneringsgrunderna,
nämligen avvägningen av pensionsunderlagens storlek med hänsyn
till dels den lönereglering, som skulle genomföras år 1947, och dels folkpensionsförmånerna
enligt 1946 års lagstiftning samt härav betingade anordningar.
Såsom jag i det föregående framhållit hänför sig de allmänna principer,
på vilka det nuvarande statliga pensionssystemet bygger, i väsentlig utsträckning
till äldre pensionssystem. Naturligt nog har därför efter hand en
hel rad reformfrågor aktualiserats. På grund av folkpensioneringens utbyggande
har vidare det nuvarande systemet blivit i behov av en särskild omprövning
i fråga om den år 1947 genomförda metoden för samordning mellan
den statliga personalpensioneringen och folkpensioneringen. Härtill kommer
de nya samordningsproblem, som uppstått därigenom, att planerna på
en allmän tilläggspensionering i en eller annan form blivit alltmera aktuella
under de senare åren. De nu avslutade förhandlingarna har därför, såsom
framgår av vad jag nyss anfört, ej endast berört vissa speciella önskemål
om revidering av det statliga pensionssystemet utan omfattat systemet i dess
helhet. Givetvis har det ej varit möjligt att upptaga förhandlingar om detta
omfattande och mycket komplicerade frågekomplex utan ett ingående förberedelsearbete.
Detta arbete har åvilat 1951 års pensionsutredning och resultatet
av utredningens överväganden har direkt tillgodogjorts förhandlingarna
genom att pensionsutredningens arbetsutskott biträtt den statliga förhandlingsdelegationen.
Förhandlingsuppgörelsen om en revision av det statliga pensionssystemet
har träffats innan ställning tagits till frågan om eu allmän tilläggspensionering.
Att så ansetts kunna ske beror därpå, att man vid de nu avslutade förhandlingarna
kunnat komma fram till en tillfredsställande lösning av frågan
om samordningen mellan den statliga personalpensioneringen, å ena sidan,
samt folkpensioneringen och annan allmän pensionering, å andra sidan.
Samordning skall sålunda enligt överenskommelsen ske med tillämpning av
den av 1951 års pensionsutredning anvisade s. k. bruttometoden, om vilken
tidigare enighet uppnåtts inom såväl 1951 års pensionsutredning som allmänna
pension sberedningen.
Det är med stor tillfredsställelse jag konstaterar, att denna komplicerade
samordningsfråga vid förhandlingarna kunnat lösas på ett för de berörda
parterna godtagbart sätt. Genom den valda samordningsmetoden garanteras
sålunda pensionstagarna i alla lägen förmåner enligt det förmånssystem
och de brutlonivåer, varom överenskommelse nu träffats med organisationerna.
Skulle åter i något fall en allmän pensionering ge Dätt re förmåner än
den statliga personalpensioneringen, erhåller vederbörande de högre förmå
-
4
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
nerna. Genom det överenskomna samordningssystemet har vidare vid ett
genomförande av allmän tilläggspensionering frågan om den s. k. successivsamordning,
som uppkommer vid flyttning från en arbetsgivare till en annan,
väsentligen lösts.
Vad beträffar huvuddragen av det nya pensionssystemet vill jag i korthet
framhålla följande.
Systemet omfattar i princip alla statsanställda med minst halvtidstjänstgöring,
oavsett deras anställningsform. För personer, som inte har ordinarie
eller extra ordinarie tjänst, inträder pensionsrätten efter viss kvalifikationstid.
Partiellt arbetsföras ställning i pensionshänseende förbättras. Förutom
statsanställda medtages i pensionsregleringen även folk- och småskollärare
och lärare vid högre kommunala skolor m. fl. samt präster. Såsom redan
framhållits regleras samordningen med folkpension och annan allmän pension
in. m. enligt den s. k. bruttometoden. — Pensionsförmånerna bestämmes
i princip på grundval av vederbörandes faktiska lön vid avgången. Härvidlag
gäller dock vissa modifikationer. Man räknar sålunda med slutlöneklassens
belopp på vederbörlig ortsgrupp, dock lägst med 3-ortslön. Vidare
sker viss medeltalsberäkning med hänsyn till lönegrads- eller pensionslöneklassändringar
under i regel femårsperioden närmast före avgången samt
med hänsyn till flyttningar mellan olika ortsgrupper under en femtonårsperiod
närmast före avgången. — Egenpensionsnivån är 65 procent för tid
före 67 års ålder. För tid därefter tillkommer viss åldersförhöjning. övergången
till den nya nivån sker stegvis under en period av fyra år och tre
månader, räknad från den 1 april 1958. Sjukpensionsbeloppen förbättras i
regel i fall, där 30 tjänstår ännu ej uppnåtts vid avgången. Rätten till sjukpension
skall, i motsats till vad som nu gäller, kunna omprövas om pensionstagaren
tillfrisknar. — Familjepensionsnivån skall i princip utgöra 50
procent av egenpensionsnivån, vilket innebär en väsentlig höjning. En viss
kvotdel av folkpensionen för änka eller frånskild hustru lämnas utanför samordningen.
Den nuvarande 60-årsgränsen i fråga om förutsättningen beträffande
anställningshavares ålder för att äktenskap skall grunda pensionsrätt
för make uppmjukas. — I fråga om tjänstårsberäkningen skall för
framtiden i princip all tid för heltidstjänstgöring (bortsett från en tid av
21 månader) tillgodoräknas i sin helhet och någon tjänstårsreduktion på
grund av regel om 2/3-beräkning således inte gälla. I fråga om de formella
förutsättningarna för att rätt till förtidspension skall kunna medges sker
viss uppmjukning.
I fråga om den författningsmässiga regleringen av pensionssystemet
avses huvudgrunderna för pensioneringen skola meddelas i ett enda reglemente,
»statens allmänna tjänstepensionsreglemente». I »statens pensionslöneförordning»
meddelas bestämmelser om den till grund för pensioneringen
liggande pensionslönen. Genom den koncentration av pensionsbestämmelserna,
som detta innebär, vinnes enligt min mening, förutom författningsteknisk
förenkling, garanti för att pensioneringsvillkoren för skilda
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år W58
5
grupper av statsanställda in. fl. mera än nu kommer att präglas av enhetlighet.
Det bör framhållas, att den nu träffade överenskommelsen ej innefattar
en reglering av pensionsförmånerna enligt SPA-reglementet. De frågor, som
sammanhänger med SPA-pensioneringen, kommer att upptagas i ett senare
sammanhang.
Vad angår pensioner, som beviljats enligt äldre bestämmelser, innebär
överenskommelsen dels att pensioner till dem som avgår under tiden från
den 1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959 skall, med
verkan från sistnämnda tidpunkt, bestämmas som om det nya pensionssystemet
trätt i tillämpning redan den 1 april 1958, dels att pensioner enligt
äldre bestämmelser skall genom kommande folkpensionshöjningar kunna
bringas upp till den nivå, som på ortsgrupp 3 kommer åt1, gälla för dem,
som avgått med pension närmast efter övergången till det iya reglementet.
Då förenämnda överenskommelse om statstjänstemännens löner för åren
1957 och 1958 träffades, var parterna ense om att förhandlingar om kompensation
för höjda folkpensionsavgifter skulle upptagas i samband med pensionsförhandlingarna.
Den kompensation, varom överenskommelse härvid
kunde komma att träffas, skulle kunna utgå fr. o. m. den 1 januari 1957.
Enligt den nu träffade överenskommelsen skall kompensation för höjda folkpensionsavgifter
utgå fr. o. m. sistnämnda dag. För tid före ikraftträdandet
av det nya reglementet skall härvid kompensation utgå till enligt hittillsvarande
grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid efter ikraftträdandet
skall kompensation utgå till tjänsteman, som är underkastad reglementet.
Kompensationen skall gälla så stor del av folkpensionsavgiften, som belöper
på avgiftsprocenten till den del denna överskjuter 1,8. Jag vill betona att
överenskommelsen i denna del nära sammanhänger med vad som förutsatts
skola gälla i fråga om pensionsförmånerna och om samordningen mellan
den statliga personalpensioneringen och allmän pensionering.
Den träffade överenskommelsen bör enligt min mening godtagas och underställas
riksdagens prövning. I detta sammanhang bör även riksdagens bemyndigande
för Kungl. Maj :t inhämtas att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som
framgår av bilagan A till statsrådsprotokollet, samt att utfärda av överenskommelsen
betingade tilläggs- och övergångsbestämmelser. Förslag till
statens pensionslöneförordning torde senare få slutligt underställas riksdagen.
Frågan om riksdagens medverkan vid ändringar i pensionsreglementena
bar senast underställts 1956 års riksdag. Kungl. Maj:t erhöll i samband härmed
riksdagens bemyndigande att —- i den mån så icke kunde ske enligt redan
tidigare lämnat bemyndigande — vidtaga förtydliganden eller eljest redaktionella
jämkningar i befintliga pensionsreglementen och i förordningen
om ändrade bestämmelser rörande avgångsåldern för civila statstjänstemän,
m. m. och även i övrigt ändra dessa författningar under de förutsättningar
och i den omfattning, som redan gällde beträffande avlöningsreglementena.
6
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
Ändringar i pensionsförfattningarna av sådant sakinnehåll, att de ej omfattades
av nu nämnda bemyndigande, sikulle vidare enligt de av 1956 års riksdag
godkända grunderna icke till sin ordalydelse bindas med riksdagen utan
få vidtagas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen godkända
förslag.
Det förut avsedda bemyndigandet i fråga om det nya pensionsreglementet
synes böra innefatta motsvarande möjligheter.
Det nya pensionssystemet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1959. De
ändringar i pensionsförmånerna för de statsanställda, som direkt följer av
den träffade överenskommelsen, berör därför inte budgetåret 1958/59. De
kostnadsmässiga verkningar, det föreslagna pensionssystemet medför, hänför
sig till pensionsfall, som inträffar efter den 1 april 1958. Den totala kostnadsökningen
fc r statsverket på grund av det nya pensionsreglementet blir
därigenom, sedd i relation till de nuvarande totala pensionskostnaderna, endast
av mindre omfattning under de närmaste budgetåren. För budgetåret
1959/60, d. v. s. det första budgetår, under vilket det nya pensionsreglementet
avses skola tillämpas, torde kostnadsökningen kunna beräknas till
ca 4 miljoner kronor, varav uppskattningsvis drygt en tredjedel hänför sig
till de affärsdrivande verken. Det bör i detta sammanhang framhållas, att
den angivna kostnadsökningen för budgetåret 1959/60 — avseende två årskullar
pensionärer — icke korresponderar mot de förbättrade förmåner, som
genom pensionsuppgörelsen tillkommer statens tjänstepensionärer. Kostnaderna
kommer sålunda att successivt stiga. Som exempel härpå kan nämnas
att redan under budgetåret 1960/61 den totala kostnadsökningen kommer
att överstiga 8 miljoner kronor.
Vad angår kompensationen för ökade folkpensionsavgifter till statstjänstemännen
beräknas kostnaderna till ca 20 miljoner kronor för år räknat i
fråga om avgifter, som avser åren 1957 och 1958. Genom att utbetalningen av
kompensationsbeloppen skall ske på grundval av skattsedlar, utvisande slutlig
skatt, kommer att på budgetåret 1958/59 falla kompensation för avgifter,
som avser år 1957. Av kostnaderna härför, ca 20 miljoner kronor, hänför
sig ca 8 miljoner kronor till de affärsdrivande verken och ca 12 miljoner
kronor till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Vid
bifall till i prop. 1958: 55 framlagt förslag om höjning av procenttalet för
uträkning av folkpensionsavgiften från 2,5 till 4 kommer kostnaderna för
ifrågavarande kompensation att stiga. För budgetåret 1960/61 kan således
kostnaderna uppskattas till ca 60 miljoner kronor. Frågan om den anslagsmässiga
regleringen för budgetåret 1958/59 av de ökade kostnaderna för
kompensationen för höjda folkpensionsavgifter torde få anmälas för riksdagen
i annat sammanhang.
Slutligen vill jag framhålla, att ett genomförande av den överenskomna
pensionsregleringen torde medföra behov av ökade resurser i fråga om personal
m. m. för pensionsmyndigheterna. Arbetet med förberedelse av pensionsregleringen
— bl. a. till den del denna innefattar omräkningen av
pensioner beviljade under tiden 1 april 1958—30 juni 1959 — torde böra
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
7
påbörjas utan dröjsmål, och frågan om ökade förvaltningskostnader berör
därför budgetåret 1958/59. Bemyndigande torde böra utverkas för Kungl.
Maj :t att medgiva av nu angivna kostnadsökningar betingade överskridanden
av maximerade anslag och anslagsposter för nämnda budgetår.»
Motioner
I anledning av förevarande proposition har väckts följande motioner, nämligen
dels
motionen II: B 33 av herr Senander m. fl., vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer, att Kungl. Maj :t skyndsamt påkallar
förhandlingar med statstjänstemännens topporganisationer — varvid
tillfälle bör beredas statspensionärernas organisation att medverka ■— i
syfte att i princip åstadkomma jämställdhet mellan de nuvarande statspensionärerna
och de som enligt nu föreliggande uppgörelse kommer att
hänföras till det nya pensionsreglementet;
dels de likalydande motionerna I: B 109 av herr Lindahl m. fl. samt II: B
141 av fröken Sandell m. fl., vari påyrkats att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj :t begära skyndsam utredning av frågan om familjepensionsrätt vid ingående
av äktenskap efter det anställningshavare fyllt 60 år samt framläggande
av förslag, vartill utredningens resultat kan ge anledning;
dels de likalydande motionerna 1: B 110 av herr Lindahl m. fl. samt II: B
142 av herr Spångberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att pensionsbestämmelserna i det föreslagna reglementet skall äga tillämpning
jämväl beträffande före den 1 april 1958 pensionsavgångna statsanställda
och före nämnda datum till familjepension berättigade samt att pensionärer
som övertagits från enskilda järnvägar skall i pensionsavseende jämställas
med pensionärer vid statens järnvägar;
dels de likalydande motionerna I: B 111 av herrar Wolgast och Gunnar
Berg samt II: B 143 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl., vari hemställts, att
riksdagen måtte besluta, att på personal i arvodesbefattning som innehar
eller innehaft dylik befattning efter den 1 juli 1952 skall vid avgång från arvodesbefattning
som innehafts i oavbruten följd från pensioneringen och
minst till 60 års ålder tillämpas det pensionsreglemente som gäller för personal
på aktiv stat vid den tidpunkt då avgången från arvodesbefattning
äger rum;
dels de likalydande motionerna I: B 135 av herrar Kållqvist och Sanne
samt II: B 170 av herrar Nelander och Ngberg, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att pensionerna till dem som avgått under tiden 1 januari
1957 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959 måtte bestämmas så
som om det nya pensionssystemet trätt i kraft vid förstnämnda tidpunkt
med verkan från den 1 juli 1959;
dels de likalydande motionerna I: B 136 av herr Sunne samt II: B 171 av
herr Nihlfors m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de tidi
-
8
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
gare pensionerades pensioner från och med den 1 juli 1959 omregleras till
den nivå, som på ortsgrupp 3 tillkommer dem som avgår med pension vid
övergången till det nya pensionsreglementet, varvid samma övergångsbestämmelser
skall gälla, att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning
huruvida och på vad sätt en fullständig tillämpning av det nya pensionsreglementet
skulle kunna ske på de äldre tjänstepensionerna och familjepensionerna
och vilka kostnader en omreglering av sådant slag skulle medföra,
att redan pensionerade, som icke uppnått folkpensionsåldern, skall erhålla
kompensation för höjda folkpensionsavgifter i likhet med vad som föreslagits
i proposition nr 157/1958, samt att bemyndiga Kungl. Maj :t att
utfärda de bestämmelser som erfordras för ett genomförande av vad i det
föregående yrkats;
dels de likalydande motionerna I: B 164 av herr Bengtson m. fl. samt
II: B 214 av herrar Hedlund och Eliasson i Sundborn, vari hemställts, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att vid de fortsatta
övervägandena rörande slopandet av den statliga lönegrupperingen även prövas,
hur ett pensioneringssystem, som icke baseras på dyrortsgruppering,
bör utformas för de statsanställda;
dels motionen II: B 207 av herr Rubbestad m. fl, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att avslå propositionens förslag om kompensation till
statstjänstemännen för erlagda pensionsavgifter till den allmänna folkpensionen
efter de grunder som i propositionen föreslagits;
dels ock motionen II: B 208 av herr Björkman m. fl., vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om en allsidig och förutsättningslös
utredning om de äldre statspensionärernas pensionsförmåner
och om kostnaderna för en förbättring av dessa.
I förevarande sammanhang har utskottet jämväl förehaft en fristående
motion, I: B 137, av herr Torsten Andersson, vari hemställts, att riksdagen
må besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om sådan ändring av
gällande bestämmelser beträffande tjänste- och familjepensionsförmåner
(livränteförmåner) för tjänstemän, som avgår ur statens tjänst, att de kan
komma i åtnjutande av med sin tidigare statliga anställning förenad pensionsrätt
under hänsynstagande till antalet år de innehaft med pensionsrätt
förenad statlig befattning.
Beträffande motiveringen för de framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:556 vid årets förra riksdag, II; B 141, II: B 142,
II: B 143, II: B 170, II: B 171, II: B 214, II: B 207, II: B 208 samt II: 385 vid
årets förra riksdag.
Utskottet
Det nu föreliggande förslaget till pensionsreglering för statsanställda
in. m., vilket grundats på en med de statsanställdas huvudorganisationer
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
9
träffad överenskommelse, har föregåtts av en allmän översyn av den statliga
personalpensioneringen. Den föreslagna omläggningen, som närmast
föranletts av utvecklingen på löneområdet samt behovet av ett nytt system
för samordning med folkpensionering och en allmän pensionering över huvud
taget, innebär i olika hänseenden betydelsefulla nyheter. Huvuddragen
av det nya pensioneringssystemet kan i korthet anges på följande sätt. I
princip alla statsanställda med minst halvtidstjänstgöring omfattas av det
nya systemet, oavsett anställningsform. I pensionsregleringen inbegrips även
folk- och småskollärare, lärare vid högre kommunala skolor m. fl. samt präster.
Samordningen med folkpension och annan allmän pension m. in., vilken
fråga varit föremål för 1951 års pensionsutrednings och allmänna pensionsberedningens
gemensamma överväganden, varvid enighet uppnåtts inom
båda utredningsorganen, regleras enligt s. k. bruttometod. Denna innebär att
i de förmåner, som det nya reglementet för olika fall garanterar — »bruttonivån»
— i princip ingår sådana socialförsäkringsförmåner m. m. som samtidigt
kan tillkomma tjänstepensionstagaren. Pensionsförmånerna bestäms i
princip på grundval av vederbörandes faktiska lön vid avgången, i det att
man räknar med slutlöneklassens belopp på vederbörlig ortsgrupp, dock
lägst 3-ort; vidare sker viss medeltalsberäkning med hänsyn till lönegradseller
pensionslöneklassändringar under i regel femårsperioden närmast före
avgången samt med hänsyn till flyttningar mellan olika ortsgrupper under
en femtonårsperiod närmast före avgången. Egenpensionsnivån skall före
67-årsåldern i princip utgöra 65 procent av den pensionsgrundande lönen;
därefter tillkommer en åldersförhöjning om 900 kronor för år räknat. Familjepensionsnivån
skall i princip utgöra 50 procent av egenpensionsnivån, vilket
innebär en väsentlig höjning. Viss kvotdel av folkpensionen för änka
eller frånskild hustru lämnas utanför samordningen. Författningsmässigt
innebär förslaget, att huvudgrunderna för pensioneringen meddelas i ett
enda reglemente, statens allmänna tjänstepensionsreglemente; i en statens
pensionslöneförordning — en motsvarighet till statens löneförordning — meddelas
bestämmelser om den pensionslön som ligger till grund för pensionsavvägningen.
Terminologiskt innebär förslaget bl. a. den nyheten, att med
tjänstepension avses såväl egenpension som familjepension; det nuvarande
begreppet tjänstepension motsvaras i förslaget av termen egenpension.
Vad angår pensioner, som beviljats enligt äldre bestämmelser, innebär
överenskommelsen dels att pensionen till dem som avgår under tiden från den
1 april 1958 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959 skall, med verkan
från sistnämnda tidpunkt, bestämmas som om det nya pensionssystemet
trätt i tillämpning redan den 1 april 1958, dels att pensioner enligt äldre bestämmelser
skall genom kommande folkpensionshöjningar kunna bringas
upp till den nivå, som på ortsgrupp 3 kommer att gälla för dem som avgått
med pension närmast efter övergången till det nya reglementet.
Enligt den träffade överenskommelsen skall kompensation för böjda folkpensionsavgifter
utgå räknat från och med den 1 januari 1957. För tid före
ikraftträdandet av det nya reglementet skall härvid kompensation utgå till
10
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
enligt hittillsvarande grunder pensionsberättigad tjänsteman. För tid efter
ikraftträdandet skall kompensation utgå till tjänsteman, som är underkastad
reglementet. Kompensationen skall gälla så stor del av folkpensionsavgiften,
som belöper på avgiftsprocenten till den del denna överskjuter 1,8. I
denna del sammanhänger överenskommelsen nära med vad som förutsatts
skola gälla i fråga om pensionsförmånerna och om samordningen mellan den
statliga personalpensioneringen och allmän pensionering.
Den med personalorganisationerna träffade uppgörelsen har föregåtts av
ett omfattande utredningsarbete, vilket berört snart sagt varje punkt av betydelse
i det nuvarande pensioneringssystemet. Att härvid åtskilliga ojämnheter
i det nuvarande systemet avhjälpts synes utskottet uppenbart; särskilt
gäller detta måhända i fråga om samordningen mellan tjänste- och
folkpensionsförmåner, där den hittillsvarande ordningen givit upphov till
irritation. Denna fråga har nu bragts till en lösning, om vilken de förhandlande
parterna kunnat nå enighet. Härigenom har en förhandlingsuppgörelse
avseende pensionssystemet i dess helhet kunnat träffas oberoende av
frågan om eu allmän tilläggspensionering.
Frågan om de äldre pensionärernas ställning har tagits upp i åtskilliga
av de i anledning av Kungl. Maj :ts förslag väckta motionerna. I motionen
II: B 33 har sålunda yrkats att riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t skyndsamt påkallar förhandlingar med statstjänstemännens
topporganisationer, varvid tillfälle borde beredas statspensionärernas organisation
att medverka, i syfte att i princip åstadkomma jämställdhet mellan
de nuvarande statspensionärerna och dem som kommer att hänföras till det
nya pensionsreglementet. I motionerna I: B 110 och II: B 142 yrkas, att riksdagen
måtte besluta, att de föreslagna pensionsbestämmelserna skall tillämpas
jämväl beträffande före den 1 april 1958 pensionsavgångna statsanställda
och före samma dag till familjepension berättigade samt att pensionärer
som övertagits från enskilda järnvägar skall i pensionsavseende jämställas
med pensionärer vid statens järnvägar. I motionerna I: B 135 och II: B 170
yrkas, att riksdagen måtte besluta, att pensionerna till dem som avgått under
tiden 1 januari 1957 intill reglementets ikraftträdande den 1 juli 1959
måtte bestämmas så som om det nya pensionssystemet trätt i kraft vid förstnämnda
tidpunkt med verkan från den 1 juli 1959. I motionerna I: B 136
och II: B 171 yrkas, att riksdagen måtte besluta, att de tidigare pensionerades
pensioner från och med den 1 juli 1959 omregleras till den nivå, som på
ortsgrupp 3 tillkommer dem som avgår med pension vid övergången till det
nya pensionsreglementet, varvid samma övergångsbestämmelser skall gälla.
I samma motioner påyrkas vidare skyndsam utredning, huruvida och på vad
sätt en fullständig tillämpning av det nya pensionsreglementet skulle kunna
ske på de äldre tjänste- och familjepensionerna och angående vilka kostnader
en dylik omreglering skulle medföra. Motionerna i fråga innefattar slutligen
yrkande om att redan pensionerade, som ej uppnått folkpensionsåldern,
skulle erhålla kompensation för höjda folkpensionsavgifter i likhet
med vad som i föreliggande proposition föreslagits. I motionen II: B 208 har
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
11
slutligen påyrkats eu allsidig och förutsättningslös utredning om de äldre
statspensionärernas pensionsförmåner och om kostnaderna för en förbättring
av dessa.
I anledning av ifrågavarande motionsyrkanden finner sig utskottet föranlåtet
erinra om följande förhållanden av betydelse vid en jämförelse mellan
vad som i propositionen föreslås för anställningshavare, som avgår med pension
efter övergången till det nya reglementet, och tidigare avgångna anställningshavare.
Det för bestämmande av pensionens belopp avgörande slutskedet av anställningstiden
ökas till fem år. Lönens storlek i ortsgrupp 3 tages till utgångspunkt
vid pensionsberäkningen. Stationering med högre ortsgruppsplacering
påverkar i princip i fortsättningen pensionen men kan inte i annat
fall, än då under de 15 sista anställningsåren stationering i högre ortsgrupp
gällt, leda till att pensionen helt beräknas enligt den högre ortsgruppen.
Pensionsfall som inträffar efter reglementets ikraftträdande skall bedömas
enligt de nya reglerna. Dock skall anställningstid före utgången av mars
1958 — den månad då överenskommelsen träffades — i princip inte behandlas
förmånligare än hittills skett i fråga om inverkan på pensionens storlek
I den mån sådan anställningstid ingår i de fem år, som pensionsbestämningen
enligt vad ovan sagts omfattar, räknas med nuvarande pension — grundad
på ortsgrupp 2 och äldre löneplan än nu gällande — i samtliga fall.
Pensionsfall under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959 skall bedömas
på i huvudsak samma sätt. Någon verkan av det nya reglementet för den
angivna tiden skall likväl inte inträda förrän från den 1 juli 1959. Pensionsfall
som inträffat före den 1 april 1958 bedömes enligt överenskommelsen på
så sätt, att vissa folkpensionshöjningar må utgå utan reduktion av den statliga
pensionen. Detta gäller dels sådant standardtillägg som tillkommit den
1 juli 1958, dels andra folkpensionshöjningar upp till en total förmån av
statlig pension och folkpension motsvarande vad som på ortsgrupp 3 kommer
att gälla för dem som avgått med pension närmast efter övergången
till det nya reglementet.
I syfte att belysa den hittillsvarande förbättringen av de äldre pensionerna
får utskottet hänvisa till den såsom bilaga vid detta utlåtande fogade sammanställningen.
Utskottet har vid sin granskning av propositionsförslaget funnit sig kunna
till alla delar biträda detsamma. Det nya pensionssystemet har avsetts skola
träda i kraft den 1 juli 1959 och därefter tillämpas även på pensionsfall som
inträffat eller inträffar under tiden 1 april 1958—30 juni 1959.
Av utskottets ståndpunktstagande följer alt utskottet inte är berett att tillstyrka
de framställda motionsyrkandena, i vad de avser avsteg från Kungl.
Maj:ts förslag. Framhållas må beträffande de äldre pensionärerna, att ett
bifall till vissa yrkanden delvis skulle innebära att förbättringen i de folkpensionshöjningar
som skall utgå vid sidan av den fastställda pensionsnivån
skulle — i motsats till vad som i förekommande fall kommer att gälla frilagda
folkpensionsförmåner till pensionärer efter övergång till det nya systemet
— medges »i förskott».
12
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
Utskottet kan inte heller tillstyrka de framställda yrkandena om förnyade
utredningar beträffande de äldre pensionerna. Vad angår den i detta sammanhang
aktualiserade frågan om förhandlingsrätt för pensionärer lärer det
inte ankomma på statsutskottet att taga ställning härtill; hithörande problem
har i olika sammanhang behandlats av andra lagutskottet. Enligt vad utskottet
erfarit har de pensionerade anställningshavarna genom kontakter
med vederbörande huvudorganisationer haft tillfälle att i samband med de
nu förda förhandlingarna framföra sina synpunkter.
Vad beträffar det i motionerna I: B 110 och II: B 142 framförda yrkandet
om tillskapande av likställdhet i pensionshänseende mellan pensionärer
vid övertagna enskilda järnvägar och statens järnvägars pensionärer vill utskottet
hänvisa till riksdagens beslut senast i anledning av vid 1957 års
riksdag väckta motioner (jämför statsutskottets utlåtande nr 70 år 1957).
Några nya omständigheter, som skulle kunna motivera ett ändrat ståndpunktstagande,
har inte tillkommit.
I anledning av vissa motionsvis framförda speciella yrkanden vill utskottet
framhålla följande.
I den fristående motionen I: B 137 påyrkas sådan ändring av gällande bestämmelser
beträffande livränteförmåner för tjänstemän, som avgår ur statens
tjänst, att de kan komma i åtnjutande av med sin tidigare anställning
förenad pensionsrätt under hänsynstagande till antalet år, varunder de innehaft
pensionsberättigande anställning. Då propositionsförslaget på förevarande
punkt innefattar betydande förbättringar i jämförelse med vad
som nu gäller, finner utskottet ej anledning tillstyrka någon åtgärd i motionens
syfte.
I motionerna I: B 109 och II: B 141 påyrkas utredning avseende slopande
av den s. k. 60-årsregeln, enligt vilken rätt till familjepension för efterlevande
make inte grundläggs, om tjänstemannen ingått äktenskap efter
fyllda 60 år. Frågan bär varit föremål för överväganden vid den översyn,
som föregått den nu träffade uppgörelsen. Då tillräckliga skäl inte föreligger
för en uppmjukning av bestämmelsen i vidare mån än som skett genom
Kungl. Maj :ts förslag, avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Det i motionerna I: B 111 och II: B 143 framförda yrkandet avser personal
i s. k. arvodesbefattningar vid försvarsväsendet. Då enligt propositionsförslaget
pensionsrätt kan, oberoende av anställningsform, förvärvas under
hänsynstagande till anställningens reella beskaffenhet, torde motionerna i
betydande utsträckning kunna anses tillgodosedda genom Kungl. Maj :ts
förslag, varför de inte bör av riksdagen bifallas.
Vad beträffar det i motionerna I: B 164 och II: B 214 framförda yrkandet
avser detta, att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t anhålla, att vid de fortsatta
övervägandena rörande slopandet av den statliga lönegrupperingen
även skulle prövas, hur ett pensionssystem, som inte baseras på dyrortsgruppering,
bör utformas för de statsanställda. Utskottet finner sig inte
kunna biträda detta yrkande.
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
13
Vad slutligen angår det i motionen II: B 207 framförda yrkandet om avslag
å propositionsförslaget i vad det avser kompensation för folkpensionsavgifter,
skulle ett bifall till detsamma innebära ett undanryckande av grunderna
för förhandlingsuppgörelsen. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Då Kungl. Maj :ts förslag inte givit utskottet anledning till ytterligare uttalanden,
hemställer utskottet,
I. att motionen II: B 33 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
II. att motionerna I: B 110 och II: B 142 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att motionerna I: B 135 och II: B 170 icke må av riksdagen
bifallas;
IV. att motionerna I: B 136 och II: B 171, i vad de avser
omreglering av äldre pensioner till ortsgrupp 3, icke må av
riksdagen bifallas;
V. att motionerna I: B 136 och II: B 171, i vad de icke
behandlats under IV., icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VI. att motionen II: B 208 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VII. att motionen I: B 137 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VIII. att motionerna I: B 109 och II: B 141 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
IX. att motionerna I: B 111 och II: B 143 icke må av riksdagen
bifallas;
X. att motionerna I:B 164 och II:B 214 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;
XI. att motionen II: B 207 icke må av riksdagen bifallas;
XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag,
A. godkänna de i statsrådsprotokollet över civilärenden
för den 9 april 1958 framlagda grunderna för pensionsreglering
för statsanställda m. m.,
B. bemyndiga Kungl. Maj:t
1) att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga A vid
nämnda statsrådsprotokoll fogade författningsförslaget,
2) att under de förutsättningar och i den omfattning, som
i nämnda statsrådsprotokoll förordats, vidtaga ändringar i
nämnda reglemente,
3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet
förordats, utfärda erforderliga övergångsocli
tilläggsbestämmelser till reglementet,
4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i stats
-
14
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
rådsprotokollet förordats utfärda erforderliga bestämmelser
angående särskild omreglering av pensioner till sådana personer,
som under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959
avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familiepensioner,
5) att i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats meddela bestämmelser angående särskilda grunder
för samordning av folkpension och pensioner, beviljade
enligt tidigare bestämmelser,
6) att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet förordats
medgiva överskridanden av maximerade anslag och
anslagsposter för budgetåret 1958/59 med hänsyn till ökade
förvaltningskostnader i samband med ett genomförande av
pensionsregleringen.
Stockholm den 18 juli 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,
Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman,
Thun, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson, Mårtensson, Palme och
Nils Theodor Larsson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Persson i Växjö, Gustafsson
i Stockholm, fröken Elmén, herrar Andreasson, Nihlfors, Heckscher,
fru Thorsson, herrar Bohman och Gustafsson i Kårby.
Reservationer
1) av herrar Ohlon, Iv\ar Johansson, fröken Andersson, herrar Boman,
Sundelin, Nils Theodor Larsson, Skoglund i Doverstorp, Malmborg, fröken
Elmén, herrar Nihlfors, Hcckscher, Bohman och Gustafsson i Kårby, vilka
ansett att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Utskottet
kan» och slutar med »sina synpunkter», bort ha följande lydelse:
»Utskottet kan inte heller tillstyrka de framställda yrkandena om förnyade
utredningar beträffande de äldre pensionerna. Vad angår den i detta
sammanhang aktualiserade frågan om förhandlingsrätt för pensionärer lärer
det inte ankomma på statsutskottet att taga ställning härtill; hithöran
-
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
15
de problem har i olika sammanhang behandlats av andra lagutskottet. Utskottet
vill emellerid framhålla angelägenheten av att denna grnpp i samband
med förhandlingsarbete beredes tillfälle att följa förhandlingarna och
på ett tidigt stadium framföra sina synpunkter.»
2) av herrar Ohlon, Boman, Sundelin, Malmborg, fröken Elmén och herr
Nihlfors, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: B 136 och II: B 171, i vad däri yrkats att riksdagen måtte besluta att de
tidigare pensionerades pensioner från och med den 1 juli 1959 omregleras
till den nivå, som på ortsgrupp 3 tillkommer dem som avgår med pension
vid övergången till det nya pensionsreglementet, varvid samma övergångsbestämmelser
skall gälla, och att i följd därav
dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »i förskott», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Utskottet har vid sir. granskning av propositionsförslaget funnit sig kunna
i allt väsentligt biträda detsamma. Det nya pensionssystemet har avsetts
skola träda i kraft den 1 juli 1959 och därefter tillämpas även på pensionsfall
som inträffat eller inträffar under tiden 1 april 1958—30 juni 1959.
Emellertid har, såsom i motionerna I: B 136 och II: B 171 framhållits, av de
redan pensionerade stora grupper, på grund av pensionens utmätande efter
en lägre ortsgrupp, ortsgrupp 2, än den de avlönats i, fått vidkännas en standardsänkning
ner emot hälften av tidigare lön i och med pensioneringen.
Detta har bland annat medfört att de ånyo nödgats uppträda som arbetssökande,
ett förhållande som vid en åtstramning på arbetsmarknaden med viss
arbetslöshet kan skapa irritation. Förslaget att de redan pensionerade så
småningom och i vissa fail först om 10 år skall nå upp i nivå med nya pensionen
på 3-ort, den nya pensioneringens lägsta, synes utskottet icke vara
till fyllest. Utskottet föreslår den jämkningen i propositionsförslaget, att uppnående
av denna nivå icke blir beroende av de framtida folkpensionsökningarna
utan att det sker genom att riksdagen nu beslutar om 3-ortsplacering
för de äldres pensioner fr. o. in. den 1 juli 1959, därvid dock givetvis bör beaktas,
att dessa pensioner under den för det nya systemet avsedda övergångstiden
bestämmes på enahanda sätt som de nya pensionerna. I övrigt är utskottet
inte berett alt tillstyrka i sammanhanget framställda motionsyrkanden,
i vad de avser avsteg från Kungl. Maj :ts förslag.»
dels ock utskottets hemställan under IV. och XII. bort ha följande lydelse:
»IV. alt riksdagen må, med bifall till motionerna I: B 136
och II: B 171, såvitt nu är i fråga, dels besluta att de tidigare
pensionerades pensioner från och med den 1 juli 1959
omregleras till den nivå, som på ortsgrupp 3 tillkommer dem
som avgår med pension vid övergången till det nya pensionsreglementet,
varvid samma övergångsbestämmelser skall gälla,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t alt utfärda de bestämmelser
som erfordras för ett genomförande av vad sålunda
föreslagits;
16
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
med den ändring som föranledes av bifall till utskottets
hemställan under IV.,
A. godkänna de i statsrådsprotokollet över civilärenden
för den 9 april 1958 framlagda grunderna för pensionsreglering
för statsanställda m. m.,
B. bemyndiga Kungl. Maj :t
1) att utfärda statens allmänna tjänstepensionsreglemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga A vid
nämnda statsrådsprotokoll fogade författningsförslaget,
2) att under de förutsättningar och i den omfattning, som
i nämnda statsrådsprotokoll förordats, vidtaga ändringar i
nämnda reglemente.
3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet
förordats, utfärda erforderliga övergångs- och
tilläggsbestämmelser till reglementet,
4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats utfärda erforderliga bestämmelser
angående särskild omreglering av pensioner till sådana personer,
som under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959
avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner,
5) att i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats meddela bestämmelser angående särskilda grunder
för samordning av folkpension och pensioner, beviljade enligt
tidigare bestämmelser,
6) att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet förordats
medgiva överskridanden av maximerade anslag och
anslagsposter för budgetåret 1958/59 med hänsyn till ökade
förvaltningskostnader i samband med ett genomförande av
pensionsregleringen.»
3) av herrar Ivar Johansson, Nils Theodor Larsson, Rubbestad och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Vad
beträffar» och slutar med »detta yrkande», bort ha följande lydelse:
»Såsom av det föregående framgått, innebär Kungl. Maj:ts förslag införande
av dyrortsgradering av de statsanställdas pensionsförmåner. Mot bakgrunden
av att ortsgrupperingsutredningen i sitt betänkande (SOU 1957: 42)
förordat, att man frångår ordningen med en av statsmakterna fastställd dyrortsgruppering,
som lägges till grund för en differentiering av lönerna på
olika orter, finner utskottet det anmärkningsvärt, att förslag nu framlagts
om dyrortsgradering av pensionerna. Till grund för förslaget ligger emellertid
den överenskommelse, som efter förhandlingar inom civildepartementet
träffats med de statsanställdas huvudorganisationer om det statliga pensions
-
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
17
systemet. Enligt utskottets mening bör det i och för sig vara angeläget, att
uppnådda förhandlingsresultat respekteras av riksdagen. I överensstämmelse
med vad utskottet ovan framhållit bör därför förhandlingsuppgörelsen
även i denna del godtagas.
Utskottet förutsätter, att förslag om avskaffande av den officiella dyrortsgrupperingen
av lönerna snarast möjligt förelägges riksdagen. Vid slopande
av nämnda dyrortsgruppering bortfaller emellertid den grund, som
nu genom propositionen föreslås för det statliga pensionssystemet. Utskottet
anser, att i nämnda sammanhang även dyrortsgrupperingen av pensionsförmånerna
måste avskaffas. Det framstår därför som angeläget, att frågan om
den framtida utformningen av det statliga pensionssystemet snarast upptages
till prövning.
Ett slopande av den statliga lönegrupperingen kommer att framkalla
problem av skilda slag. Ortsgrupperingsutredningen ansåg det dock inte ligga
inom ramen för dess uppdrag att utarbeta förslag till lösning av dessa
problem. I motionerna I: B 164 och II: B 214 yrkas, att riksdagen hos Kungl.
Maj :t måtte anhålla, att vid de fortsatta övervägandena rörande slopandet
av den statliga lönegrupperingen även prövas, hur ett pensionssystem, som
inte baseras på dyrortsgruppering, bör utformas för de statsanställda. Det
synes även utskottet lämpligt, att frågan om utformningen av ett sådant pensionssystem
prövas i nämnda sammanhang. Utskottet tillstyrker alltså motionerna
I: B 164 och II: B 214.»
dels ock att utskottets hemställan under X. bort ha följande lydelse:
»X. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: B 164
och II: B 214, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att vid de
fortsatta övervägandena rörande slopandet av den statliga lönegrupperingen
även prövas, hur ett pensioneringssystem som
icke baseras på dyrortsgruppering bör utformas för de statsanställda;»
4)
av herr Rubbestad, som ansett att utskottet bort tillstyrka motionen
II: B 207 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 11, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »30 juni 1959», bort ha följande lydelse.
»Utskottet har vid sin granskning av propositionsförslaget funnit sig kunna
biträda detsamma utom i vad avser kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Utskottet återkommer härtill i del följande. Det nya pensionssystemet
har avsetts skola träda i kraft den 1 juli 1959 och därefter tillämpas
även på pensionsfall som inträffat eller inträffar under tiden 1 april
1958—30 juni 1959.»
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »Vad slutligen»
och slutar med »avstyrker motionsyrkandet», bort ha följande lydelse:
»Beträffande
förslaget att kompensation skall utgå till alla dem, som omfattas
av det nya pensionsförslaget, för sådana erlagda folkpensionsavgifter,
‘2 Hilwn<j till riksdagens protokoll 1958. Ii samI. Nr It 52
18
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
som belöper på avgiftsprocenten till den del denna överstiger 1,8, får utskottet
erinra om att riksdagen så sent som i våras enhälligt antog förslaget
om förbättring av den allmänna folkpensioneringen, varvid förutsattes att
finansieringen av densamma skulle ske genom avgifter av samhällets samtliga
inkomsttagare i förhållande till deras inkomst efter vissa bestämda
grunder. Ingen skulle vara fritagen från denna skyldighet. Alla de ekonomiska
kalkyler som låg till grund för förslagets genomförande byggde på
denna förutsättning. Ett bifall till det förslag, som här föreligger, skulle
starkt undergräva möjligheterna till realiserande av denna förnämliga trygghetsåtgärd
för de gamla, vilken solidariskt måste bäras av alla, såsom
också riksdagen förutsatte vid frågans avgörande för några få månader sedan.
Vid sin granskning av propositionsförslaget har utskottet funnit att de
allra flesta befattningshavarna blir väl tillgodosedda utan erhållande av
kompensation för erlagda pensionsavgifter.
Vid sådant förhållande ansluter sig utskottet till yrkandet i motionen
II: B 207.»
dels ock att utskottets hemställan under XI. och XII. bort ha följande lydelse:
»XI.
att riksdagen må, med bifall till motionen II: B 207,
besluta avslå Kungl. Maj:ts förslag om kompensation för erlagda
pensionsavgifter till den allmänna folkpensioneringen;
XII. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
med den ändring som föranleds av bifall till utskottets
hemställan under XI.,
A. godkänna de i statsrådsprotokollet över civilärenden
för den 9 april 1958 framlagda grunderna för pensionereglering
för statsanställda m. in.,
B. bemyndiga Kungl. Maj:t
1) att utfärda statens allmänna tjänstepensionsregiemente
i huvudsaklig överensstämmelse med det såsom bilaga A vid
nämnda statsrådsprotokoll fogade författningsförslaget,
2) att under de förutsättningar och i den omfattning, som
i nämnda statsrådsprotokoll förordats, vidtaga ändringar i
nämnda reglemente,
3) att med iakttagande av de huvudgrunder, som i statsrådsprotokollet
förordats, utfärda erforderliga övergångsoch
tilläggsbestämmelser till reglementet,
4) att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats utfärda erforderliga bestämmelser
angående särskild omreglering av pensioner till sådana personer,
som under tiden den 1 april 1958—den 30 juni 1959
avgått med rätt till pension, samt av motsvarande familjepensioner,
5) att i överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
förordats meddela bestämmelser angående särskilda grunder
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
19
för samordning av folkpension och pensioner, beviljade enligt
tidigare bestämmelser.
6) att med iakttagande av vad i statsrådsprotokollet förordats
medgiva överskridanden av maximerade anslag och
anslagsposter för budgetåret 1958/59 med hänsyn till ökade
förvaltningskostnader i samband med ett genomförande av
pensionsregleringen.»
5) av herr Andreasson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
580938 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
ro
o
Bilaga
Utvecklingen av hel årlig pension för en i slutet av år 1947 pensionsavgången anställningshavare
samt av motsvarande familjepension
Kronor per år
År
Stationskarl (Ga 9) eller arbetare
(grupp 1, manlig icke yrkesarb.)
Kanslibiträde (Ca 11) eller arbetare
(grupp 2, manlig yrkesarb.)
Folkskollärare (Ga 21) >r*
o
»•H.
______''-t.
Tjänstepension
(egenpens.)
Familjepension
(1 efterl.)
Tjänstepension
(egenpens.)
Familjepension
(1 efterl.)
Tjänstepension
(egenpens.)
Familjepension
(1 efterl.) „
före
07 år
från 67 år
med inräkn.
av allm.
folkpens.
före
67 år
från 67 år
med inräkn.
av allm.
folkpens.
före
67 år
från 67 år
med inräkn.
av allm.
folkpens.
före
67 år
från 67 år
med inräkn.
av allm.
folkpens.
före
67 år
från 67 år
med inräkn.
av allm.
folkpens.
före
67 år
från 67 år £
med inräkn. sj-
av allm. a
folkpens.
1948
1949
1950
1951
1952
1953
1954
1955
1956
1957
1958
4140
4140
4 210
4 916
5 655
5 655
5 655
6 469-6 829
6 759-7 155
6 967-7 398
7 295-7 763
1774
1774
1844
2107
2 424
2 424
2 424
2 614
2 709
2 772
2 851
2 824
2 824
2 894
3 336
3 807
4 041
4195
4 414
4 692
4 930
5189
4 489
4 489
4 559
5 330
6132
6132
6132
6 984-7 344
7 292-7 688
7 513-7 944
7 857-8 325
1895
1895
1965
2 250
2 589
2 589
2 589
2 792
2 893
2 961
3 046
2 945
2 945
3 015
3 479
3 972
4 206
4 360
4 592
4 876
5119
5 384
7123
7123
7 219
8 455
10 046-10 322
10 047-10 371
10 079-10 433
10 865-11225
11314-11710
11 629-12 060
12 090-12 558
2 943
2 943
3 013
3 495
4 021
4 021
4 021
4 336
4 494
4 599
4 730
a
3 993 ''
3 993 Cö
4063 ö|
4 724 ks
5 404 a„
5 638 -i
5 792
6136 g
6 477 oi
6 757
7 068
Anm. Av de i tabellen i kolumnerna för tjänstepension från 67 år upptagna båda beloppen avser det lägre beloppet den vars make från folkpensioneringen
uppbärålders-ellertilläggspension(hustrutillägg)samtdet högre beloppet ensamstående eller därmed i folkpensionshänseende jämställd.
Statsutskottets utlåtande nr B 52 år 1958
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.