Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en lärostol i oligofreni vid något av rikets universitet eller karolinska institutet.

1958-10-28 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 B:63, Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en lärostol i oligofreni vid något av rikets universitet eller karolinska institutet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 63 år 1958

1

Nr B 63

Utlåtande i anledning av väckt motion om inrättande av en

lärostol i oligofreni vid något av rikets universitet

eller karolinska institutet.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr Edström väckt motion (I: B 7) har

hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

och förslag i frågan om inrättande av en lärostol i oligofreni (professur

eller laboratur) vid något av universiteten eller karolinska institutet,

i första rummet vid Lunds universitet.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen,

i vilken aberopats vad i de vid 1958 års A-riksdag väckta motionerna

I: 36 och II: 39 anförts.

Statsutskottet har i vederbörlig ordning inhämtat yttrande av kanslern

för likets universitet efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter.

Medicinska fakulteten i Uppsala har anfört bland annat följande.

• P^cipiellt är fakulteten positiv till varje tanke att bygga ut den medicinska

forskningen och att tillgodose berättigade undervisningskrav. Fakulteten

finner det emellertid svårt att nu fastställa huruvida det föreslagna

ämnet, som nara ansluter sig till så många olika specialiserade forskningsområden

(psykiatri, pediatrik, barnpsykiatri, genetik, psykologi, endokrinologi,

neuropatologi, biokemi m. m.), är lämpat att sammanslås under en lednm

vu re i11^ härom bör föranstaltas. F. n. synes det lämpligt att genom

särskilda anslag möjliggöra studier med avancerad och speciell metodik för

att pa sa sätt na fram till ökad kännedom om dessa rubbningars etiolom

och patogenes m. m. n

Utöver dessa synpunkter vill fakulteten framhålla att det för den medicmska

torsknmgen och undervisningen f. n. anmäler sig talrika andra krav

pa professurer, vilka synas vara av större angelägenhetsgrad än en professur

i oligotrem. Emellertid vill fakulteten nu liksom tidigare tillstyrka att en

utredning kommer till stånd och att förslag framlägges, därest statsmakterna

tinna detta lämpligt och det kan ske utan åsidosättande av andra krav

pa medicinska professurer, vilka fakulteten finner vara mera angelägna.

. Större akademiska konsistoriet i Uppsala tillstyrker den begärda utredningen.

Medicinska fakulteten i Lund bär med instämmande av det större akademiska

konsistoriet därstädes anfört bland annat följande.

Fakulteten är för sin del övertygad om vikten av intensifierad forskning

ltraga om smnesslöhetens orsaksförhållanden. De största praktiska vinsterna

av en sadan forskning torde vara att förvänta beträffande förebyggande

åtgärder. ''

Fakulteten bär redan 1950 i ett remissyttrande gällande specialistutbildningen

i psykiatri framhållit vikten av att de i Lund och dess närhet belägna

1 — Ilihang till riksdagens protokoll 195S. G sand. Nr It G3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr B 63 år 1958

speeialsjukhusen anknytes till universitetet genom inrättande av akademiska

befattningar för att därigenom bättre kunna utnyttjas i forskningens

Såsom i motionen framhålles, är Vipeholms sjukhus i Lund en av Europas

största anläggningar för vård av lagtstaende sinnesslöa och det synes fakulteten

självklart, att Vipeholm är det lämpligaste sjukhuset i Sverige till vilket

en institution för oligofreniforskning kan knytas. Vissa om än blygsamma

forskningslokaler skulle för övrigt där relativt lätt kunna ordnas. I Lund

finns även en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte, som erbjuder

stora möjligheter för forskning på det här aktuella området. I Lunds

närhet finns ytterligare ett flertal anstalter, vars klientel i stor utsträckning

består av sinnesslöa. .

Ett fruktbart samarbete torde kunna förväntas med en råd andra universitetsinstitutioner

i Lund, förutom de medicinska framförallt även den genetiska,

där redan nu forskning beträffande sinnesslöhet bedrives. Fakulteten

vill här särskilt också understryka behovet av att neuropatologien, som har

stor betydelse för oligofreniforskningen, får en ämnesrepresentant i Lund.

Med hänvisning till det sagda får fakulteten livligt instämma i motionens

hemställan om utredning och förslag i frågan.

Medicinska fakulteten i Göteborg har med instämmande av det större

akademiska konsistoriet därstädes avgivit följande yttrande.

Fakulteten delar motionärernas åsikt, att det otvivelaktigt föreligger ett

flertal mycket betydelsefulla oligofreniproblem, som väntar på sin vetenskapliga

bearbetning. Liksom motionärerna finner fakulteten, att oligofremforsknlng

har anknytning till många viktiga grenar inom medicinen, och af l

genetiken därvid bildar en hörnsten, samt att det medicinska ämnesområde,

där oligofrenierna har sin egentliga hemvist, är psykiatrin.

Trots att fakulteten sålunda i princip instämmer i de av motionärerna

framförda synpunkterna, måste den dock i nuvarande läge framhålla upprustningen

och utbyggnaden av den allmänpsykiatriska forskningen såsom

en betvdligt mer trängande uppgift. Ännu har nämligen icke de existerande

lärostolarna i psykiatri erhållit tillräckliga personella och materiella resurser

för effektiv forskning och undervisning. De föreslagna nya professurerna vid

mentalsjukhus ha ännu icke inrättats, och i fråga om barnpsykiatrin, det

område som torde ha starkaste anknytningen till oligofreniforskningen, beräknas

landet först innevarande år få sin första professur i ämnet.

Först sedan allmänpsykiatrins forsknings- och undervisningsbehov blivit

tillgodosedda och sedan barnpsykiatrin hunnit få en fastare vetenskaplig

representation vid våra universitet, torde det vara lämpligt att upptaga

frågan om specialforskning (inklusive oligofreniforskning) och specialprofessurer

inom psykiatrins ram. Dessutom vill fakulteten framhalla, att en

verklig upprustning av de psykiatriska forskningsresurserna sannolikt kommer

att medföra en ökad forskning även på oligofreniemas område.

Fakulteten delar motionärernas uppfattning, att Vipeholms sjukhus för

närvarande synes erbjuda de bästa förutsättningarna för en till universitet

knuten oligofreniforskning och anser det önskvärt att redan nu en läkarbefattning

vid Vipeholms sjukhus knytes närmare till Lunds universitet, exempelvis

såsom en klinisk lärarbefattning.

Karolinska institutets lärarkollegium har anfört bland annat följande.

Det är ett mycket omfattande forskningsprogram motionärerna tänkt sig

uppställt för den blivande professorn i oligofreniforskning, varvid for

genomförandet av detsamma intimt samarbete förutsattes med ett stort

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 63 år 1658

3

antal medicinska discipliner. Häremot har lärarkollegiet självfallet icke

några invändningar att göra. Lärarkollegiet finner emellertid skäl att erinra

om att inrättandet av ett flertal nya professurer och forskningsinstitutioner

sedan länge är aktuellt inom psykiatrien. För endast några veckor sedan

tillstyrkte lärarkollegiet inrättande av professurer vid vissa sinnessjukhus,

rörande vilka utredningsarbete pågått sedan 1950. Utökandet av antalet

kliniska professurer i psykiatri har även länge varit en brännande fråga, särskilt

för institutets vidkommande med hänsyn till de ökade undervisningsuppgifter,

som medfölja den nya medicinska examensstadgan. En ävenledes

sedan åtskilliga år förberedd och för närvarande lika aktuell fråga är

inrättandet av professurer i barnpsykiatri vid samtliga universitet och medicinska

högskolor med hänsyn till det stora behovet dels av forskning inom

detta område, dels av utbildning av specialister i barnpsykiatri. Hittills har

endast en dylik professur inrättats.

Vad beträffar institutet ter det sig sedan länge nödvändigt att förbättra

de otillfredsställande forsknings- och undervisningsmöjligheterna för de professorer

vid institutet, vilkas ämnen falla inom psykiatriens område. Lärarkollegiet

har upprepade gånger bland annat hemställt om inrättande av en

laboratur i socialpsykiatri vid den psykiatriska kliniken samt en lärarbefattning

i medicinsk kriminologi vid den rättspsykiatriska kliniken. Dessa

befattningar skulle skapa forskningsmöjligheter inom två områden, som ur

samhällssynpunkt äro synnerligen betydelsefulla, nämligen socialpsykiatrien

med hänsyn till de psykiska sjukdomarnas stora sociala skadeverkningar

samt kriminologien på grund av brottslighetens oroande tillväxt.

En förstärkning av forskningsmöjligheterna inom den kliniska psykiatrien

och inom rättspsykiatrien skulle bli av väsentlig betydelse även för studiet

av oligofrenierna. De sociala konsekvenser, som den intellektuella efterblivenheten

medför, ha berörts av motionärerna, och en icke oväsentlig del av

de oligofrena faller även under rättspsykiatriens verksamhets- och forskningsområde

på grund av benägenheten till social urspåring och kriminellt

handlande hos vissa typer av dessa.

Lärarkollegiet, som sedan länge i sina årliga petita framför starkt grundade

önskemål om nya professurer i skilda ämnen och plägar uppföra dessa

professurer efter angelägenhetsgrad, anser sig ha skäl räkna med att inrättandet

av nya akademiska befattningar under de närmaste åren tyvärr

måste bli begränsat pa grund av det stat sfinansiella läget. Under sådana

omständigheter kan lärarkollegiet icke finna det rationellt att redan inrättade

professurer icke kunna förses med behövliga resurser eller att sedan

länge planerade professurer icke kunna komma till stånd eller erhålla otillräckliga

hjälpmedel i fråga om personal och utrustning till förmån för inrättande

av en professur med tillhörande säkerligen mycket kostnadskrävande

forskningsinstitution avseende oligofreni. Sedan de nuvarande, synnerligen

trängande behoven tillgodosetts, bland annat även inom psykiatrien

och dess redan förefintliga deldiscipliner, vill lärarkollegiet varmt tillstyrka,

att även cn professur i oligofreni inrättas. Kollegiet finner emellertid med

hänvisning till vad ovan anförts vägande skäl föreligga att avstyrka förslaget

att nu inrätta en dylik professur.

Kanslern för rikets universitet har anfört följande.

Utan tvivel föreligger ett flertal mycket betydelsefulla oligofreniproblem,

som väntar på sin lösning inom psykiatrien, det medicinska ämnesområde

där oligofrenierna torde ha sin egentliga hemvist.

I nuvarande liigc måste emellertid, såsom framhållits av bland andra

medicinska fakulteten i Götteborg, upprustningen och utbyggnaden av den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr B 63 år 1958

allmänpsykiatriska forskningen vara en betydligt mer trängande uppgift

än inrättande av en lärostol i oligofreni.

De existerande lärostolarna i psykiatri ha ännu icke erhållit tillräckliga

personella och materiella resurser för en effektiv forskning. Den 4 oktober

1957 har 1955 års läkarutbildningsutredning avgivit betänkande med förslag

rörande professurer i psykiatri vid vissa sinnessjukhus. De av utredningen

framlagda förslagen, till vilka statsmakterna ännu ej tagit ställning,

syfta till att skapa förbättrade möjligheter för en intensifierad forskning

inom psykiatrien och för ökad specialistutbildning på detta område. Kostnaderna

för ett genomförande av utredningens förslag ha av utredningen

uppskattats till i runt tal 8,5 miljoner kronor i engångskostnader och 2,3

miljoner i årliga kostnader. I fråga om barnpsykiatrien, det område som

torde ha den starkaste anknytningen till oligofreniforskningen, beräknas

vårt land först i år få en professur i ämnet.

Först sedan allmänpsykiatriens forsknings- och undervisningsbehov blivit

tillgodosedda och barnpsykiatrien hunnit få en fastare vetenskaplig

förankring vid rikets universitet torde, såsom medicinska fakulteten i Göteborg

framhållit, det vara lämpligt att upptaga frågan om specialforskning

(inklusive oligofreniforskning) och specialprofessurer inom psykiatriens

ram. En verklig upprustning av de psykiatriska forskningsresurserna torde,

såsom fakulteten vidare framhållit, komma att medföra en ökad forskning

även på oligofreniernas område.

Sammanfattningsvis innebär min ståndpunkt, att åtgärder för närvarande

icke böra vidtagas i syfte att genomföra motionärernas förslag.

I och för sig synes Vipeholms sjukhus för närvarande erbjuda de bästa

förutsättningarna för en till medicinskt lärosäte knuten oligofreniforskning.

Utskottet. Med hänvisning särskilt till vad kanslern för rikets universitet

anfört i detta ärende och under erinran om att det av 1955 års läkarutbildningsutredning

framlagda förslaget rörande inrättandet av professurer

i psykiatri vid vissa sinnessjukhus för närvarande är föremål för Kungl.

Maj:ts prövning anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till den förevarande

motionen. Utskottet hemställer alltså,

att motionen I: B 7 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 28 oktober 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Einar Persson,

fröken Andersson, herrar Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Sundelin,

Söderberg, Mårtensson, Ivar Persson, Bertil Petersson och Anders

Johansson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Rubbestad, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson

i Stockholm, Karlsson i Olofström, Nilsson i Göingegården, Andreasson,

fröken Karlsson, herrar Hansson i Önnarp, Johansson i Norrköping och

fröken Vinge.

Ivar Hxggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958

S3£8oI

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.