Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers uttalande rörande anstaltsvårdades rätt till folkpension in. m.
2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 B:79, Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers uttalande rörande anstaltsvårdades rätt till folkpension in. m.
Dokumentets text
Nr B 79—B 80 Statsutskottets utlåtande nr B 79 år 1958
1
Nr B 79
Utlåtande i anledning av riksdagens år 1957 församlade revisorers
uttalande rörande anstaltsvårdades rätt till folkpension
in. m.
(3:e avd.)
Riksdagens år 1957 församlade revisorer har i sin berättelse under socialdepartementet,
§ 15, uttalat sig för att snara åtgärder bör vidtagas i syfte att
komma till rätta med överskoltsproblemet inom folkpensioneringen och undanröja
de synnerligen otillfredsställande förhållanden, som nu råder på
detta område (Del I, s. 141—157).
Utlåtanden häröver har avgivits av socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,
pensionsstyrelsen, statskontoret, medicinalstyrelsen, Svenska socialvårdsförbundet,
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund
och Svenska landstingsmannaförbundet (Del II, s. 176—184).
Beträffande det närmare innehållet i revisorernas uttalande och de avgivna
utlåtandena torde få hänvisas till berörda delar av berättelsen.
Utskottet. Det s. k. överskottsproblemet inom folkpensioneringen, vilket
uppkommit genom att folkpensionen för långtidspatienter på sinnessjukhus
och kronikeranstalter betydligt överstiger vårdavgifterna, har såsom revisorerna
erinrat varit uppmärksammat sedan länge och olika metoder har
ifrågasatts för frågans lösning.
Efter det att revisorerna framlagt sin berättelse har innevarande riksdag
i samband med behandlingen av propositionen nr B 29 angående ändring i
lagen om allmän sjukförsäkring och med godkännande av vad andra lagutskottet
anfört i ämnet (utlåtande nr B 4) uttalat sig för en höjning fr. o. m.
den 1 januari 1959 av vårdavgifterna från f. n. i allmänhet 3 kronor till 5
kronor om dagen. Höjningen, som förutsätter beslut av huvudmännen för
ifrågavarande sjukhus, har av riksdagen godtagits som en temporär lösning
av överskottsproblemet. Samtidigt har från riksdagens sida framhållits, alt
den ytterligare höjning av folkpensionerna, varom enighet råder, relativt
snart kommer att ånyo aktualisera frågan.
Den förutsatta höjningen av vårdavgifterna reducerar överskottsproblemet
väsentligt men undanröjer på längre sikt inte behovet av en mera definitiv
lösning. Då revisorernas önskemål emellertid tills vidare får anses ha
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 79—B 80
2
Statsutskottets utlåtande nr B 79 år 1958
tillgodosetts genom riksdagens nämnda ställningstagande, har utskottet velat
begränsa sig till att vad i ärendet förevarit för riksdagen
omförmäla.
Stockholm den It november 1958
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson,
fröken Andersson, herrar Boman, Thun, Pålsson, Bergman, Holmqvist, Rikard
Svensson, Söderberg, Axel Johannes Andersson, Bertil Petersson, Jacobsson
och fru Svenson; samt
från andra kammaren: herrar Åkerström, Petterson i Degerfors,
Malmborg, Thapper, Rubbestad, Staxäng, Persson i Växjö, Gustafsson i
Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, fröken Elmén, herrar
Andreasson, Heckscher, Bohman och fröken Vinge.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.