Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1958-07-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1958 B:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr R 9 år 195S

1

Nr B 9

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(4:e avd.)

l:o) Televerkets anslagsbehov. I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 118) har

1958 års förra riksdag anmält bl. a., att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts

i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen framlagda

förslag samt med avslag i berörda delar å motionerna I: 287 och

II: 373, för budgetåret 1958/59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar

anvisat ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor. Vidare har årets

förra riksdag enligt nämnda skrivelse anmält, att motionerna I: 287 och

II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television, icke bifallits

av riksdagen samt att desamma, i vad de avse samordningen av utbyggnaden

av televisions- och FM-radionäten, icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Beträffande motiveringen för Kungl. Maj :ts förslag hänvisas till statsverkspropositionen

den 3 januari 1958, bilaga 27, p. 3, s. 21—60; beträffande

motiveringen för motionsyrkandena hänvisas till motionen I: 287.

I propositionen nr B 1 (bilaga 28) har icke ifrågasatts någon ändring av

det av årets förra riksdag anvisade investeringsanslaget till Ljudradioanläggningar.

Kungl. Maj :t har emellertid (s. 2—9) underställt riksdagen

fråga om en forcerad utbyggnad av televisionsnätet med anlitande av televisionslicensmedel.

I propositionen har till en början lämnats en redogörelse för gällande

planer för televisionsverksamhetens utbyggnad in. in. (s. 2—4).

Därefter bar redovisats särskilda av telestyrelsen och Sveriges Radio

gjorda framställningar i fråga om disposition av ytterligare televisionslicensmedel,

m. in. (s. 4).

Vidare bar i propositionen lämnats en redogörelse för en inom kommunikationsdepartementet

verkställd snabbundersökning rörande en forcerad

utbyggnad av televisionsnätet (s. 4- 7).

Departementschefen har inledningsvis konstaterat, att ökningen av antalet

televisionsapparater under budgetåret 1957/58 vida har överträffat alla

Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 9

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

förutsägelser. Antalet registrerade apparater uppgår f. n. till omkring

140 000, vilket är 40 000 fler än enligt den prognos, som låg till grund för

medelsberäkningen i den till årets förra riksdag avlämnade statsverkspropositionen.

Licensinkomsterna förutsågos i nämnda proposition skola uppgå

till 12 mkr. under budgetåret 1958/59. Telestyrelsen och Sveriges Radio

ha nu beräknat inkomsterna för budgetåret till 22 mkr. För egen del

håller departementschefen för troligt, att inkomsterna bli ännu större, uppskattningsvis

av storleken 26 mkr.

Departementschefen fortsätter:

Den väsentliga förbättring, som härigenom uppstått i televisionsrörelsens

ekonomi, bör enligt min mening i första hand utnyttjas för en ytterligare

utbyggnad av televisionsnätet, så att så stor del som möjligt av landets befolkning

erbjudes möjligheter att ta emot televisionsprogram. Jag har därför

låtit undersöka möjligheterna till en forcerad utbyggnad av televisionens

sändarstationer och programförbindelser. Denna undersökning, som utförts

inom kommunikationsdepartementet med biträde av representanter för telestyrelsen

och Sveriges Radio, har resulterat i den utbyggnadsplan, som redovisats

i det föregående.

Planen innebär en väsentlig forcering av utbyggnadstakten och omfattar

för budgetåret 1958/59 elva nya sändare utöver de tio, som i enlighet med

redan föreliggande beslut bör vara i drift vid slutet av nämnda budgetår.

Dessutom upptar planen tio mindre slavsändare utan närmare ortsbestämning.

Dessa är avsedda för större orter, vilka på grund av omständigheter

av lokal natur har speciellt dåliga mottagningsförhållanden. Investeringskostnaderna

för budgetåret 1958/59 skulle uppgå till 6,8 mkr. utöver det

belopp om 6,4 mkr., som redan anvisats av årets förra riksdag. För driften

av anläggningarna skulle under samma budgetår uppkomma ett nettounderskott

av 1,2 mkr., vilket emellertid redan påföljande år skulle förbytas

i ett betydande överskott.

Jag tillstyrker, att en forcerad utbyggnad får äga rum under budgetåret

1958/59 i enlighet med den framlagda planen. För att den fortsatta utbyggnaden

av distributionsnätet efter budgetåret 1958/59 skall kunna ske utan

fördröjning med hänsyn till långa beställningstider m. m., bör telestyrelsen

erhålla bemyndigande att beställa materiel och vidta planeringsåtgärder för

en vidareutbyggnad under åren 1959/60 och 1960/61. Bemyndigandet bör

omfatta en verksamhet av samma utsträckning som den för budgetåret

1958/59 förordade, d. v. s. inom ramen för ett anslag under vartdera året

om 13,2 mkr. Hur dessa medel närmare kan komma att disponeras, torde

få anmälas för riksdagen i 1959 års statsverksproposition, sedan telestyrelsen

i samråd med Sveriges Radio inkommit med en ny femårsplan. Redan nu kan

dock sägas, att dessa bemyndiganden torde möjliggöra ett färdigställande

av stationer under 1959/60 i Mora, Sollefteå, Östersund, Vännäs, Örebro

(definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors, Visby och ytterligare

ett antal platser samt under 1960/61 ett antal stationer företrädesvis i övre

Norrland.

Jag vill framhålla, att en utbyggnad av nya stationer i den takt som här

föreslagits innebär, att en utspridning av televisionen över så stor yta som

möjligt på kort tid medvetet sättes före åtgärder för att förhöja driftsäker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slatsutskullels ullålande nr B!) år lDiiS ii

heten på nätet. Vidare bör påpekas, att utbyggnaden torde förutsätta ett

maximalt utnyttjande av televerkets nuvarande resurser i form av teknisk

arbetskraft m. in. En följd härav torde bli, att några kommunalt eller privat

finansierade slavsändare, som fordrar televerkets tekniska och administrativa

medverkan, icke torde kunna medhinnas under nästa budgetår. Behovet

av sådana extra slavsändare torde också i och med den nya utbyggnadsplanen

ha blivit avsevärt reducerat.

Kostnaderna för den forcerade utbyggnaden för budgetåret 1958/59 torde

böra bestridas på så sätt, att av licensmedelsinkomsterna för budgetåret ett

belopp av 6,8 mkr. överföres till televerkets fond och att fonden efter skedd

utbyggnad uppskrives med motsvarande belopp.

Av vad som återstår av licensmedelstillskottet efter bestridande av kostnaderna

för den extra utbyggnaden (6,8 mkr.) samt för de nya anläggningarnas

drift (1,2 mkr. netto) bör enligt min mening i första hand ett gelopp

ställas till Sveriges Radios förfogande för en kvalitetsmässig förbättring

av programmen och en upprustning av bolagets materiella resurser.

En del av detta belopp torde böra användas för att upprätta särskilda produktionsställen

för televisionsprogram i Göteborg och Malmö. Någon utsträckning

av sändningstiden utöver vad som förutsattes i den i januari

avlämnade statsverkspropositionen bör enligt min mening icke äga rum.

I Sveriges Radios tilläggsäskanden om 8,4 mkr. för nästa budgetår ingår

ett belopp om 1,5 mkr. i syfte att öka täckningsbidraget till ljudradion för

televisionens andel i företagets gemensamma kostnader från tidigare budgeterade

0,5 till 2,0 mkr. Frågan om täckningsbidragets storlek för budgetåret

1958/59 fordrar enligt min mening ytterligare undersökningar, varför

jag ej är beredd att nu tillstyrka den föreslagna höjningen av bidragsbeloppet.

Nämnda fråga torde ånyo få upptagas till prövning i samband med

budgetarbetet nästa höst. Ytterligare en mindre nedskärning av bolagets

äskanden synes mig utan olägenhet kunna ske, så att Sveriges Radio för

nästa budgetår erhåller ett tillskott av licensmedel intill ett belopp av 6,0

mkr. Då tidigare ett belopp av 11,8 mkr. beviljats bolaget skulle alltså för

budgetåret 1958/59 medel intill ett belopp av 17,8 mkr. stå till bolagets förfogande

för produktion av televisionsprogram.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle ett extra tillskott av licensinkomster

intill ett belopp av (6,8 + 1,2 + 6,0) 14 mkr. tas i anspråk. Därest

licensinkomsterna skulle komma att överstiga även den av mig nu gjorda

uppskattningen om (12 + 14) 26 mkr., torde det få ankomma på Kungl.

Maj :t att bestämma om de överskjutande medlens användning för televisionsrörelsen.

Departementschefen hemställer slutligen att Kungl. Maj :t måtte bereda

riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av vad sålunda anförts.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydandc

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewerlöf

in. fl. (I:B74) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson

in. fl. (II:B 86), vari hemställts, såvitt nu är fråga, alt riksdagen måtte

besluta att tillåta kommersiell television enligt de riktlinjer som angivits i

motionen 1:287, besluta att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätct

opaginerad Kontrollera mot PDF

** Statsutskottets utlåtande nr Bi) år 1958

samordnas i största möjliga utsträckning i syfte att tillvarata alla möjligheter

till förbilliganden samt för budgetåret 1958/59 under televerkets fond

till ljudradioanläggningar anvisa ett med 8 000 000 kronor till 7 500 000

kronor sänkt investeringsanslag.

I fråga om den närmare motiveringen för yrkandena har, såvitt nu är

i fråga, åberopats motionen nr 1:287 till årets förra riksdag, till vilken utskottet

får hänvisa.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förevarande förslag syftar till ett ianspråktagande

av en nu lörutsedd ökning av televisionslicensinkomsterna under

innevarande budgetår för en snabbare utbyggnad av sändarnätet och eu

förbättrad programproduktion. För en kostnad av 6,8 mkr föreslås

sålunda ytterligare elva nya sändare byggas ut under budgetåret utöver de

tio, som enligt redan föreliggande beslut böra vara i drift före den 1 juli

1959. För de närmast följande budgetåren förutsättes en utbyggnadstakt av

ungefärligen samma storleksordning som härigenom skulle komma till stånd

under 1958/59. I fråga om programproduktionen innebär departementschefens

förslag, att licensinkomster intill ett belopp av 6 mkr skall ställas

till Sveriges Radios förfogande utöver de 11,8 mkr som redan beslutats.

För de nya sändarnas drift förutsättes ett nettotillskott av 1,2 mkr under

innevarande budgetår.

Utskottet, som under punkten 3 i sitt utlåtande nr 9 till årets förra riksflaS

Sivit sin anslutning till departementschefens uttalande, att överskjutande

helopp av licensinkomster skulle få tillgodoföras televisionsverksamheten,

därest dessa inkomster skulle överstiga då beräknade 12 mkr har

icke någon erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag till disposition

av de nu beräknade merinkomsterna å 14 mkr. Ej heller vad

departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet konstaterar vidare med tillfredsställelse, att televisionsverksamheten

sannolikt redan nästa budgetår kan bli helt licensfinansierad. I ett

sådant läge vill utskottet erinra om att skattemedelstillskott till verksamheten

för innevarande och tidigare budgetår enligt tidigare antagna principer

förutsättas skola återbetalas.

I fråga om de i motionerna I:B74 och II.R86 ställda yrkandena får utskottet,

såvitt nu är i fråga, hänvisa till sitt ställningstagande under punkten

3 i sitt förenämnda utlåtande.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet anfört i fråga om eu forcerad utbyggnad

av televisionsnätet med anlitande av televisionslicensmedel,

m. in.;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsulskollels ullålande nr K 9 år 1958

5

II. att motionerna I:B74 och II:B86, i vad de avse införandet

av kommersiell television och samordningen av utbyggnaden

av televisions- och FM-radionäten, icke må av

riksdagen bifallas;

III. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: B 74

och II:B86, såvitt nu är i fråga, besluta att icke vidtaga

någon ändring av 1958 års förra riksdags beslut att till Ljudradioanläggningar

för budgetåret 1958/59 under televerkets

fond anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

2:o) Övriga av 1958 års förra riksdag behandlade anslag. I propositionen

nr B 1 har Kungi. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 6 juni 1958 (bilaga 28) erinrat

om att innevarande års förra riksdag fattat beslut i anledning av Kungi.

Maj:ts i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen

framlagda förslag rörande kapitalinvesteringar under kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

I propositionen nr B 1 ifrågasättes icke någon ändring av riksdagens sålunda

fattade beslut.

Utskottet. Då ej heller inom riksdagen förslag framkommit om ändring

av de av årets förra riksdag i förevarande hänseende fattade besluten, erfordras

icke något utskottets vidare yttrande i ämnet, vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 18 juli 1958

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,

Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman,

Thun, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson, Mårtensson, Palme och Nils

Theodor Larsson; samt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Persson i Växjö, Svensson

i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Cassel, Andreasson, Nihlfors, Heckscher,

fru Thorsson och herr Johansson i Norrköping.

Reservationer

vid punkten 1 (Televerkets anslagsbehov)

a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Cassel och Heckscher,

vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: B 74

och II: B 86, i vad de avse införandet av kommersiell television, samordning

av televisions- och FM-nätens utbyggnad, samt sänkt investeringsanslag till

ljudradioanläggningar, och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Utskottet,

som» och slutar med »förenämnda utlåtande», bort ha följande lydelse:

»Vad beträffar den i motionerna I: B 74 och II: B 86 berörda frågan om

införande av kommersiell television vill utskottet erinra om sitt uttalande

härom vid 1956 års riksdag, att den situationen möjligen en gång kunde

inträffa att det, med hänsyn till önskvärdheten att hålla licensavgiften nere,

kunde te sig befogat att medgiva betalda reklaminslag i en eller annan form.

I likhet med motionärerna finner utskottet en sådan situation nu vara för

handen. En omprövning av hela frågan om kommersiella program i svensk

television bör därför ske, syftande till att kommersiella programinslag i

enlighet med av motionärerna förordade riktlinjer kunna komma till stånd

redan under nästa budgetår. Genom de inkomster som härigenom kunna beräknas

inflyta torde ej heller något driftanslag för nästa budgetår bliva

erforderligt.

I fråga om den i förenämnda motioner behandlade frågan om trådradions

fortsatta utbyggnad finner utskottet en revision av föreliggande utbyggnadsplan

påkallad. Denna revision synes kunna verkställas genom försorg av

telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio. I avvaktan härpå anser sig utskottet

ej böra tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet under nästa

budgetår. I anledning härav bör det av årets förra riksdag anvisade investeringsanslaget

till Ljudradioanläggningar sänkas med 3 000 000 kronor till

7 500 000 kronor.

Vad Kungl. Maj:t anfört i fråga om forcerad utbyggnad av televisionens

sändarnät har inte gett utskottet anledning till annan erinran än att ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958

7

skottet vill understryka vad som i förenämnda motioner uttalats om samordningen

av televisions- och FM-nätens utbyggnad. För investeringar på

detta område räknar utskottet sålunda med att ett belopp av sammanlagt

13,2 mkr skall kunna disponeras. Ej heller vad i propositionen i övrigt

anförts har givit utskottet anledning till annan erinran än vad som följer av

utskottets ställningstagande i det föregående till frågorna om kommersiell

television och trådradionätets utbyggnad.»

dels ock utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: B 74

och II: B 86, i vad de avse införandet av kommersiell television

och samordningen av utbyggnaden av televisions- och

FM-näten, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet anfört;

III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I:B74

och II: B 86 såvitt nu är i fråga, besluta att med ändring av

1958 års förra riksdags beslut till Ljudradioanläggningar

för budgetåret 1958/59 under televerkets fond anvisa ett

investeringsanslag av 7 500 000 kronor.»

b) av herr Aastrup och fröken Elmén, vilka ansett att efter det stycke

på s. 4 i utskottets yttrande, som börjar med »I fråga om» och slutar med

»förenämnda utlåtande», bort tillägga text av följande lydelse:

»Förra årets riksdag godkände ett av Kungl. Maj :t begärt bemyndigande

att utfärda nya bestämmelser rörande licensavgifter. På grundval härav har

den tidigare särskilda registreringsavgiften å 10 kronor inom de delar av

landet, där ordinär licensavgift icke uttagits, avskaffats och en enhetlig

licensavgift om 100 kronor per år införts för hela landet fr. o. m. 1 juli 1958.

Utskottet konstaterar att mottagningsförhållandena icke är likvärdiga i

hela landet. Med anledning härav vill utskottet som sin mening uttala, att

det kan finnas starka skäl att överväga att även i fortsättningen tillämpa

det tidigare systemet med registreringsavgift eller lägre avgifter i sådana

delar av landet, där mottagningsförhållandena ännu icke är fullgoda. Utskottet

förutsätter att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på denna

sak.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.