Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1958-07-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 B:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr R 9 år 195S
1
Nr B 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
R gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958159, i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
l:o) Televerkets anslagsbehov. I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 118) har
1958 års förra riksdag anmält bl. a., att riksdagen med bifall till Kungl. Maj :ts
i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen framlagda
förslag samt med avslag i berörda delar å motionerna I: 287 och
II: 373, för budgetåret 1958/59 under televerkets fond till Ljudradioanläggningar
anvisat ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor. Vidare har årets
förra riksdag enligt nämnda skrivelse anmält, att motionerna I: 287 och
II: 373, i vad de avse införandet av kommersiell television, icke bifallits
av riksdagen samt att desamma, i vad de avse samordningen av utbyggnaden
av televisions- och FM-radionäten, icke föranlett någon riksdagens åtgärd.
Beträffande motiveringen för Kungl. Maj :ts förslag hänvisas till statsverkspropositionen
den 3 januari 1958, bilaga 27, p. 3, s. 21—60; beträffande
motiveringen för motionsyrkandena hänvisas till motionen I: 287.
I propositionen nr B 1 (bilaga 28) har icke ifrågasatts någon ändring av
det av årets förra riksdag anvisade investeringsanslaget till Ljudradioanläggningar.
Kungl. Maj :t har emellertid (s. 2—9) underställt riksdagen
fråga om en forcerad utbyggnad av televisionsnätet med anlitande av televisionslicensmedel.
I propositionen har till en början lämnats en redogörelse för gällande
planer för televisionsverksamhetens utbyggnad in. in. (s. 2—4).
Därefter bar redovisats särskilda av telestyrelsen och Sveriges Radio
gjorda framställningar i fråga om disposition av ytterligare televisionslicensmedel,
m. in. (s. 4).
Vidare bar i propositionen lämnats en redogörelse för en inom kommunikationsdepartementet
verkställd snabbundersökning rörande en forcerad
utbyggnad av televisionsnätet (s. 4- 7).
Departementschefen har inledningsvis konstaterat, att ökningen av antalet
televisionsapparater under budgetåret 1957/58 vida har överträffat alla
Bihang titt riksdagens protokoll 1958. 6 samt. Nr B 9
2
Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958
förutsägelser. Antalet registrerade apparater uppgår f. n. till omkring
140 000, vilket är 40 000 fler än enligt den prognos, som låg till grund för
medelsberäkningen i den till årets förra riksdag avlämnade statsverkspropositionen.
Licensinkomsterna förutsågos i nämnda proposition skola uppgå
till 12 mkr. under budgetåret 1958/59. Telestyrelsen och Sveriges Radio
ha nu beräknat inkomsterna för budgetåret till 22 mkr. För egen del
håller departementschefen för troligt, att inkomsterna bli ännu större, uppskattningsvis
av storleken 26 mkr.
Departementschefen fortsätter:
Den väsentliga förbättring, som härigenom uppstått i televisionsrörelsens
ekonomi, bör enligt min mening i första hand utnyttjas för en ytterligare
utbyggnad av televisionsnätet, så att så stor del som möjligt av landets befolkning
erbjudes möjligheter att ta emot televisionsprogram. Jag har därför
låtit undersöka möjligheterna till en forcerad utbyggnad av televisionens
sändarstationer och programförbindelser. Denna undersökning, som utförts
inom kommunikationsdepartementet med biträde av representanter för telestyrelsen
och Sveriges Radio, har resulterat i den utbyggnadsplan, som redovisats
i det föregående.
Planen innebär en väsentlig forcering av utbyggnadstakten och omfattar
för budgetåret 1958/59 elva nya sändare utöver de tio, som i enlighet med
redan föreliggande beslut bör vara i drift vid slutet av nämnda budgetår.
Dessutom upptar planen tio mindre slavsändare utan närmare ortsbestämning.
Dessa är avsedda för större orter, vilka på grund av omständigheter
av lokal natur har speciellt dåliga mottagningsförhållanden. Investeringskostnaderna
för budgetåret 1958/59 skulle uppgå till 6,8 mkr. utöver det
belopp om 6,4 mkr., som redan anvisats av årets förra riksdag. För driften
av anläggningarna skulle under samma budgetår uppkomma ett nettounderskott
av 1,2 mkr., vilket emellertid redan påföljande år skulle förbytas
i ett betydande överskott.
Jag tillstyrker, att en forcerad utbyggnad får äga rum under budgetåret
1958/59 i enlighet med den framlagda planen. För att den fortsatta utbyggnaden
av distributionsnätet efter budgetåret 1958/59 skall kunna ske utan
fördröjning med hänsyn till långa beställningstider m. m., bör telestyrelsen
erhålla bemyndigande att beställa materiel och vidta planeringsåtgärder för
en vidareutbyggnad under åren 1959/60 och 1960/61. Bemyndigandet bör
omfatta en verksamhet av samma utsträckning som den för budgetåret
1958/59 förordade, d. v. s. inom ramen för ett anslag under vartdera året
om 13,2 mkr. Hur dessa medel närmare kan komma att disponeras, torde
få anmälas för riksdagen i 1959 års statsverksproposition, sedan telestyrelsen
i samråd med Sveriges Radio inkommit med en ny femårsplan. Redan nu kan
dock sägas, att dessa bemyndiganden torde möjliggöra ett färdigställande
av stationer under 1959/60 i Mora, Sollefteå, Östersund, Vännäs, Örebro
(definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors, Visby och ytterligare
ett antal platser samt under 1960/61 ett antal stationer företrädesvis i övre
Norrland.
Jag vill framhålla, att en utbyggnad av nya stationer i den takt som här
föreslagits innebär, att en utspridning av televisionen över så stor yta som
möjligt på kort tid medvetet sättes före åtgärder för att förhöja driftsäker
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slatsutskullels ullålande nr B!) år lDiiS ii
heten på nätet. Vidare bör påpekas, att utbyggnaden torde förutsätta ett
maximalt utnyttjande av televerkets nuvarande resurser i form av teknisk
arbetskraft m. in. En följd härav torde bli, att några kommunalt eller privat
finansierade slavsändare, som fordrar televerkets tekniska och administrativa
medverkan, icke torde kunna medhinnas under nästa budgetår. Behovet
av sådana extra slavsändare torde också i och med den nya utbyggnadsplanen
ha blivit avsevärt reducerat.
Kostnaderna för den forcerade utbyggnaden för budgetåret 1958/59 torde
böra bestridas på så sätt, att av licensmedelsinkomsterna för budgetåret ett
belopp av 6,8 mkr. överföres till televerkets fond och att fonden efter skedd
utbyggnad uppskrives med motsvarande belopp.
Av vad som återstår av licensmedelstillskottet efter bestridande av kostnaderna
för den extra utbyggnaden (6,8 mkr.) samt för de nya anläggningarnas
drift (1,2 mkr. netto) bör enligt min mening i första hand ett gelopp
ställas till Sveriges Radios förfogande för en kvalitetsmässig förbättring
av programmen och en upprustning av bolagets materiella resurser.
En del av detta belopp torde böra användas för att upprätta särskilda produktionsställen
för televisionsprogram i Göteborg och Malmö. Någon utsträckning
av sändningstiden utöver vad som förutsattes i den i januari
avlämnade statsverkspropositionen bör enligt min mening icke äga rum.
I Sveriges Radios tilläggsäskanden om 8,4 mkr. för nästa budgetår ingår
ett belopp om 1,5 mkr. i syfte att öka täckningsbidraget till ljudradion för
televisionens andel i företagets gemensamma kostnader från tidigare budgeterade
0,5 till 2,0 mkr. Frågan om täckningsbidragets storlek för budgetåret
1958/59 fordrar enligt min mening ytterligare undersökningar, varför
jag ej är beredd att nu tillstyrka den föreslagna höjningen av bidragsbeloppet.
Nämnda fråga torde ånyo få upptagas till prövning i samband med
budgetarbetet nästa höst. Ytterligare en mindre nedskärning av bolagets
äskanden synes mig utan olägenhet kunna ske, så att Sveriges Radio för
nästa budgetår erhåller ett tillskott av licensmedel intill ett belopp av 6,0
mkr. Då tidigare ett belopp av 11,8 mkr. beviljats bolaget skulle alltså för
budgetåret 1958/59 medel intill ett belopp av 17,8 mkr. stå till bolagets förfogande
för produktion av televisionsprogram.
Vid bifall till vad jag här förordat skulle ett extra tillskott av licensinkomster
intill ett belopp av (6,8 + 1,2 + 6,0) 14 mkr. tas i anspråk. Därest
licensinkomsterna skulle komma att överstiga även den av mig nu gjorda
uppskattningen om (12 + 14) 26 mkr., torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma om de överskjutande medlens användning för televisionsrörelsen.
Departementschefen hemställer slutligen att Kungl. Maj :t måtte bereda
riksdagen tillfälle att avgiva yttrande i anledning av vad sålunda anförts.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydandc
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ewerlöf
in. fl. (I:B74) och den andra inom andra kammaren av herr Hjalmarson
in. fl. (II:B 86), vari hemställts, såvitt nu är fråga, alt riksdagen måtte
besluta att tillåta kommersiell television enligt de riktlinjer som angivits i
motionen 1:287, besluta att utbyggnaden av televisions- och FM-radionätct
opaginerad Kontrollera mot PDF
** Statsutskottets utlåtande nr Bi) år 1958
samordnas i största möjliga utsträckning i syfte att tillvarata alla möjligheter
till förbilliganden samt för budgetåret 1958/59 under televerkets fond
till ljudradioanläggningar anvisa ett med 8 000 000 kronor till 7 500 000
kronor sänkt investeringsanslag.
I fråga om den närmare motiveringen för yrkandena har, såvitt nu är
i fråga, åberopats motionen nr 1:287 till årets förra riksdag, till vilken utskottet
får hänvisa.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förevarande förslag syftar till ett ianspråktagande
av en nu lörutsedd ökning av televisionslicensinkomsterna under
innevarande budgetår för en snabbare utbyggnad av sändarnätet och eu
förbättrad programproduktion. För en kostnad av 6,8 mkr föreslås
sålunda ytterligare elva nya sändare byggas ut under budgetåret utöver de
tio, som enligt redan föreliggande beslut böra vara i drift före den 1 juli
1959. För de närmast följande budgetåren förutsättes en utbyggnadstakt av
ungefärligen samma storleksordning som härigenom skulle komma till stånd
under 1958/59. I fråga om programproduktionen innebär departementschefens
förslag, att licensinkomster intill ett belopp av 6 mkr skall ställas
till Sveriges Radios förfogande utöver de 11,8 mkr som redan beslutats.
För de nya sändarnas drift förutsättes ett nettotillskott av 1,2 mkr under
innevarande budgetår.
Utskottet, som under punkten 3 i sitt utlåtande nr 9 till årets förra riksflaS
Sivit sin anslutning till departementschefens uttalande, att överskjutande
helopp av licensinkomster skulle få tillgodoföras televisionsverksamheten,
därest dessa inkomster skulle överstiga då beräknade 12 mkr har
icke någon erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag till disposition
av de nu beräknade merinkomsterna å 14 mkr. Ej heller vad
departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet konstaterar vidare med tillfredsställelse, att televisionsverksamheten
sannolikt redan nästa budgetår kan bli helt licensfinansierad. I ett
sådant läge vill utskottet erinra om att skattemedelstillskott till verksamheten
för innevarande och tidigare budgetår enligt tidigare antagna principer
förutsättas skola återbetalas.
I fråga om de i motionerna I:B74 och II.R86 ställda yrkandena får utskottet,
såvitt nu är i fråga, hänvisa till sitt ställningstagande under punkten
3 i sitt förenämnda utlåtande.
Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört i fråga om eu forcerad utbyggnad
av televisionsnätet med anlitande av televisionslicensmedel,
m. in.;
Statsulskollels ullålande nr K 9 år 1958
5
II. att motionerna I:B74 och II:B86, i vad de avse införandet
av kommersiell television och samordningen av utbyggnaden
av televisions- och FM-radionäten, icke må av
riksdagen bifallas;
III. att riksdagen må, med avslag å motionerna I: B 74
och II:B86, såvitt nu är i fråga, besluta att icke vidtaga
någon ändring av 1958 års förra riksdags beslut att till Ljudradioanläggningar
för budgetåret 1958/59 under televerkets
fond anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.
2:o) Övriga av 1958 års förra riksdag behandlade anslag. I propositionen
nr B 1 har Kungi. Maj :t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 6 juni 1958 (bilaga 28) erinrat
om att innevarande års förra riksdag fattat beslut i anledning av Kungi.
Maj:ts i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
framlagda förslag rörande kapitalinvesteringar under kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.
I propositionen nr B 1 ifrågasättes icke någon ändring av riksdagens sålunda
fattade beslut.
Utskottet. Då ej heller inom riksdagen förslag framkommit om ändring
av de av årets förra riksdag i förevarande hänseende fattade besluten, erfordras
icke något utskottets vidare yttrande i ämnet, vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 18 juli 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,
Einar Persson, fröken Andersson, herrar Birger Andersson, Boman,
Thun, Bergman, Sundelin, Rikard Svensson, Mårtensson, Palme och Nils
Theodor Larsson; samt
6
Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Malmborg, Thapper, Rubbestad, Persson i Växjö, Svensson
i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Cassel, Andreasson, Nihlfors, Heckscher,
fru Thorsson och herr Johansson i Norrköping.
Reservationer
vid punkten 1 (Televerkets anslagsbehov)
a) av fröken Andersson, herrar Skoglund i Doverstorp, Cassel och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: B 74
och II: B 86, i vad de avse införandet av kommersiell television, samordning
av televisions- och FM-nätens utbyggnad, samt sänkt investeringsanslag till
ljudradioanläggningar, och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »förenämnda utlåtande», bort ha följande lydelse:
»Vad beträffar den i motionerna I: B 74 och II: B 86 berörda frågan om
införande av kommersiell television vill utskottet erinra om sitt uttalande
härom vid 1956 års riksdag, att den situationen möjligen en gång kunde
inträffa att det, med hänsyn till önskvärdheten att hålla licensavgiften nere,
kunde te sig befogat att medgiva betalda reklaminslag i en eller annan form.
I likhet med motionärerna finner utskottet en sådan situation nu vara för
handen. En omprövning av hela frågan om kommersiella program i svensk
television bör därför ske, syftande till att kommersiella programinslag i
enlighet med av motionärerna förordade riktlinjer kunna komma till stånd
redan under nästa budgetår. Genom de inkomster som härigenom kunna beräknas
inflyta torde ej heller något driftanslag för nästa budgetår bliva
erforderligt.
I fråga om den i förenämnda motioner behandlade frågan om trådradions
fortsatta utbyggnad finner utskottet en revision av föreliggande utbyggnadsplan
påkallad. Denna revision synes kunna verkställas genom försorg av
telestyrelsen i samråd med Sveriges Radio. I avvaktan härpå anser sig utskottet
ej böra tillstyrka någon medelsanvisning för ändamålet under nästa
budgetår. I anledning härav bör det av årets förra riksdag anvisade investeringsanslaget
till Ljudradioanläggningar sänkas med 3 000 000 kronor till
7 500 000 kronor.
Vad Kungl. Maj:t anfört i fråga om forcerad utbyggnad av televisionens
sändarnät har inte gett utskottet anledning till annan erinran än att ut
-
Statsutskottets utlåtande nr B 9 år 1958
7
skottet vill understryka vad som i förenämnda motioner uttalats om samordningen
av televisions- och FM-nätens utbyggnad. För investeringar på
detta område räknar utskottet sålunda med att ett belopp av sammanlagt
13,2 mkr skall kunna disponeras. Ej heller vad i propositionen i övrigt
anförts har givit utskottet anledning till annan erinran än vad som följer av
utskottets ställningstagande i det föregående till frågorna om kommersiell
television och trådradionätets utbyggnad.»
dels ock utskottets hemställan under II. och III. bort ha följande lydelse:
»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: B 74
och II: B 86, i vad de avse införandet av kommersiell television
och samordningen av utbyggnaden av televisions- och
FM-näten, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad
utskottet anfört;
III. att riksdagen må, med bifall till motionerna I:B74
och II: B 86 såvitt nu är i fråga, besluta att med ändring av
1958 års förra riksdags beslut till Ljudradioanläggningar
för budgetåret 1958/59 under televerkets fond anvisa ett
investeringsanslag av 7 500 000 kronor.»
b) av herr Aastrup och fröken Elmén, vilka ansett att efter det stycke
på s. 4 i utskottets yttrande, som börjar med »I fråga om» och slutar med
»förenämnda utlåtande», bort tillägga text av följande lydelse:
»Förra årets riksdag godkände ett av Kungl. Maj :t begärt bemyndigande
att utfärda nya bestämmelser rörande licensavgifter. På grundval härav har
den tidigare särskilda registreringsavgiften å 10 kronor inom de delar av
landet, där ordinär licensavgift icke uttagits, avskaffats och en enhetlig
licensavgift om 100 kronor per år införts för hela landet fr. o. m. 1 juli 1958.
Utskottet konstaterar att mottagningsförhållandena icke är likvärdiga i
hela landet. Med anledning härav vill utskottet som sin mening uttala, att
det kan finnas starka skäl att överväga att även i fortsättningen tillämpa
det tidigare systemet med registreringsavgift eller lägre avgifter i sådana
delar av landet, där mottagningsförhållandena ännu icke är fullgoda. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på denna
sak.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.