Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bestridande med statsmedel av den å svensk sjöfart och handel vid passage av Suezkanalen utgående tilläggsavgiften till täckande av Förenta Nationernas kostnader för kanalens röjning.
1958-12-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1958 B:97, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bestridande med statsmedel av den å svensk sjöfart och handel vid passage av Suezkanalen utgående tilläggsavgiften till täckande av Förenta Nationernas kostnader för kanalens röjning.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr B 97 år 1958
1
Nr B 97
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bestridande
med statsmedel av den å svensk sjöfart och
handel vid passage av Suezkanalen utgående tilläggsavgiften
till täckande av Förenta Nationernas kostnader
för kanalens röjning.
(1 :a avd.)
I propositionen nr B 53 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 24
oktober 1958, föreslagit riksdagen att dels godkänna det med FN:s generalsekreterare
träffade arrangemanget om avräkning från och med den 15 september
1958 av de på svensk sjöfart och handel fallande tilläggsavgifterna
mot det tillgodohavande hos FN, som Sverige alltjämt äger till följd av sitt
förskottsvis lämnade bidrag till täckande av kostnaderna för Suezkanalens
röjning, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att överföra härigenom uppkommen
förlust från fonden för förlag till statsverket till fonden för oreglcrade
kapitalmedelsförluster för avskrivning.
Svenska regeringen har liksom regeringarna i andra sjöfartsländer icke
funnit det vara en framkomlig väg att genom lagstiftning ålägga representanterna
för sjöfarten och handeln att erlägga tilläggsavgiften. Sedan andra
länders redare och tidsbefraktare befriats från det slutliga betalningsansvaret
för denna tilläggsavgift, synes det departementschefen heller icke rimligt
ifrågasätta, att endast svensk sjöfart och handel skulle belastas med avgiften.
I betraktande härav och med hänsyn till intresset att förverkliga den även
av Sverige biträdda FN-resolutionen har regeringen i förhållande till FN:s
generalsekreterare förklarat sig beredd att medverka till att den förutsedda
anordningen med en tilläggsavgift genomföres. Vad beträffar tekniken för
statsmakternas övertagande av det slutliga ansvaret för tilläggsavgiftens
erläggande har endera av två vägar valts: medan brittiska, danska och franska
redare och befraktare betalar avgiften och därefter erhåller gottgörelse
av sina respektive regeringar, har Amerikas förenta stater, Italien, Nederländerna,
Norge och Förbundsrepubliken Tyskland ansett sig böra ordna saken
så, alt de på dessa länders sjöfart och handel fallande tilläggsavgifterna
avräknas på de förskottsvis lämnade bidrag, som länderna i fråga ställt till
FN:s disposition. I valet mellan de båda sätten för övertagandet av det slut
1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 0 samt. Nr U 97
2
Statsutskottets utlåtande nr B 97 år 1958
liga ansvaret för tilläggsavgiftens erläggande har det från svensk sida ansetts
mest praktiskt att tillämpa den senare av dessa, d. v. s. att låta de på
svensk sjöfart och handel fallande tilläggsavgifterna avräknas å det tillgodohavande
hos FN, som Sverige äger till följd av sitt förskottsvis lämnade
bidrag till täckande av kostnaderna för Suezkanalens röjning. Regeringen
har följaktligen med FN:s generalsekreterare träffat ett arrangemang av
innebörd, att dessa avgifter fr. o. m. den 15 september 1958 tills vidare avräknas
å det svenska tillgodohavandet hos FN. Såsom förutsättningar för
arrangemanget har från svensk sida angivits, att systemet med den 3 % tillläggsavgiften
vinner allmän anslutning från övriga berörda länders sida och
att riksdagens bifall till överenskommelsen erhålles. Intill dess meddelande
om dylikt bifall lämnats FN:s generalsekreterare, får icke någon för Sverige
bindande avräkning innebärande minskning av den svenska fordran på FN
företagas.
Om arrangemanget har Sveriges redareförening underrättats.
Såsom i det föregående nämnts avses tilläggsavgiften skola erläggas av
redare i de fall, då fartyget befraktas för en eller flera i befraktningsavtalet
angivna resor (resebefraktning), inbegripet linjetrafik, och av befraktaren
i de fall, då fartyget befraktats för viss tid (tidsbefraktning). Verkställda
beräkningar ger vid handen, att trafiken genom Suezkanalen med
svenska fartyg under förutsättning av en fortsatt jämn utveckling torde
komma att under de närmaste åren uppgå till mellan 4 och 5 miljoner nettoregisterton
årligen. Härav kommer mellan 75 och 85 % att utgöras av tanlctonnage,
som till mer än nio tiondelar är tidsbefraktat, till största delen
av amerikanska och brittiska bolag. Sedan det tidsbefraktade tanktonnaget
borträknats, skulle således det svenska resebefraktade tonnaget utgöras av
dels högst 1,25 miljoner nettoton torrlastfartyg, dels högst 0,4 miljoner nettoton
tankfartyg, sammanlagt högst 1,65 miljoner nettoton.
Det av svenska företag eller medborgare tidsbefraktade tonnaget är svårare
att till sin storleksordning uppskatta. Som en högsta siffra härvidlag
torde i detta sammanhang dock 1 miljon nettoton årligen kunna användas.
Med utgångspunkt från förestående siffror har summan av de tilläggsavgifter,
som under den förutsedda treårsperioden för täckande av kostnaderna
för Suezkanalens röjning kan komma att falla på svensk sjöfart och
handel, synnerligen approximativt uppskattats till omkring 1 miljon kronor.
Det av Sverige lämnade bidraget för igångsättandet av FN:s röjningsarbete
i Suezkanalen har uppgått till 4 miljoner kronor. Härav har i det närmaste
1 miljon kronor redan återbetalats. Av återstående 3 miljoner kronor
skulle ungefär 1 miljon kronor åtgå för tilläggsavgiftens erläggande. Det
kan således beräknas, att Sverige i sinom tid kommer att erhålla ytterligare
omkring 2 miljoner kronor i återbetalning från FN.
Kostnaderna för tilläggsavgifterna föreslås skola avräknas mot det tillgodohavande
å omkring 3 miljoner kronor, som Sverige på sätt förut angivits
äger hos FN. Sedan slutlig avräkning ingått från FN:s generalsekrete
-
Statsutskottets utlåtande nr B 97 år 1958
3
rare, torde den uppkomna förlusten böra överföras från fonden för förlag
till statsverket till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster för avskrivning.
Utskottet vill erinra om att 1957 års riksdag såsom bidrag till Förenta
Nationernas kostnader för röjning av Suezkanalen beviljat 4 miljoner kronor.
Av detta belopp har i det närmaste 1 miljon kronor återbetalats.
Förenta Nationernas generalförsamling antog den 14 december 1957 en
resolution, vari godkändes förslag om att ifrågavarande kostnader skulle
täckas genom att en tilläggsavgift av 3 % av den ordinarie kanalavgiften
uttoges av sjöfart och handel vid passage av Suezkanalen. Summan av de
tilläggsavgifter, som under en kommande treårsperiod för täckande av kostnaderna
för röjningsarbetet kunna komma att falla på svensk sjöfart och
handel, har synnerligen approximativt uppskattats till omkring 1 miljon
kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att kostnaderna för dessa tilläggsavgifter
få avräknas mot Sveriges förenämnda tillgodohavande hos Förenta
Nationerna. I likhet med föredragande statsrådet förutsätter utskottet härvid,
att systemet med den 3-procentiga tilläggsavgiften vinner allmän anslutning
från övriga berörda länders sida.
Mot den av statsrådet föreslagna budgettekniska anordningen har utskottet
icke heller något att invända.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna det med FN:s generalsekreterare träffade arrangemanget
om avräkning från och med den 15 september
1958 av de på svensk sjöfart och handel fallande tilläggsavgifterna
mot det tillgodohavande hos FN, som Sverige alltjämt
äger till följd av sitt förskottsvis lämnade bidrag till
täckande av kostnaderna för Suezkanalens röjning;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att överföra härigenom uppkommen
förlust från fonden för förlag till statsverket till
fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster för avskrivning.
Stockholm den 2 december 1958
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Ohlon, Ivar Johansson,
Einar Persson, Rirger Andersson, Boman, Thun, Pålsson, Bergman,
Holmqvist, Sundelin, Söderberg, Bertil Petersson och Svärd; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Åkerström,
Malmborg, Thapper, Persson i Växjö, Ståhl, Gustafsson i Stockholm, Svensson
i Stenkyrka, Karlsson i Olofström, Wedén, Andreasson, Heckscher, Lassinantti,
Hjalmarson och Gustafsson i Kårby.
5HI890 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.