Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av avgifterna för registrering i bilregistret. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar Mannerskantz och Sveningsson samt nr 389 i andra kammaren av herrar Magnusson i Borås och Björkman.

1959-04-08 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av avgifterna för registrering i bilregistret. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar Mannerskantz och Sveningsson samt nr 389 i andra kammaren av herrar Magnusson i Borås och Björkman.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1959

1

Nr 10

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av avgifterna

för registrering i bilregistret.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 317 i första kammaren av herrar

Mannerskantz och Sveningsson samt nr 389 i andra kammaren av herrar

Magnusson i Borås och Björkman.

I motionerna, vilka är likalydande, har yrkats, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa att avgifterna för registrering i bilregister

måtte höjas till de i motionen angivna beloppen».

Enligt motionerna borde avgifterna för registrering i bilregister utgå med

följande belopp:

Avgift i kronor för

Ansökans eller anmälans innehåll

Bil

Motor-

cykel

Traktor med

gummihjul

Släp-

fordon

a) Ansökan om registrering .........................

b) Anmälan om övergång av äganderätt till fordon

30

10

4

10

av nye ägaren..................................

10

6

4

6

av förre ägaren .................................

fritt

fritt

fritt

fritt

c) Anmälan om ny trafikförsäkring ..................

d) Anmälan om ändring betr. fordons hemort, ägarens

namn, yrke, hemvist och postadress, så ock anmälan,

som avses i 19 § 2 mom. vägtraflkförordn. (avregistre-

fritt

fritt

fritt

fritt

ring) ..........................................

e) Annan anmälan, som göres av annan än länsstyrelse,

fritt

fritt

fritt

fritt

polisman eller besiktningsman ....................

10

6

4

6

Gällande bestämmelser

Bestämmelser angående registrering av motordrivna fordon och släpfordon

återfinnes i vägtrafikförordningen den 28 september 1951. Enligt förordningen

får motorfordon eller med gummihjul eller med hand försedd

traktor tagas i bruk endast om fordonet är registrerat och vederbörligen

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 10

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 ar 1950

försett med skylt, som utvisar fordonets registreringsnummer (registreringsskylt).

Vidare må släpfordon dragas av bil endast om släpfordonet är registrerat

och försett med registreringsnummer (11 §). Från vad nu sagts är

undantag stadgade för de fall då fordon brukas enligt interimslicens eller

saluvagnslicens (12 och 13 §§). Fordonet skall registreras hos länsstyrelsen

i den ort, där fordonet har sin hemort (16 §). Ansökan om registrering

av motorfordon eller med gummihjul eller band försedd traktor skall, om

fordonet förut icke registrerats, göras av ägaren inom tre veckor från del

fordonet förvärvats och, i fråga om chassi, försetts med karosseri. Denna

skyldighet gäller dock icke den, som innehar saluvagnslicens, såvitt angår

fordon, som av honom förvaras i lager eller hålles till salu. Har släpfordon,

som förut icke registrerats, tagits i bruk enligt interimslicens, skall ansökan

om registrering av fordonet göras av ägaren inom tre veckor från det

fordonet togs i bruk. Har fordon, som efter tidigare registrering avförts ur

bilregistret, åter tagits i bruk enligt interimslicens, eller inträffar i fråga

om registrerat fordon sådan förändring beträffande dess hemort, att detsamma

skall registreras i annat län, skall ägaren inom tre veckor göra ansökan

om ny registrering (17 §). övergår registrerat fordon till ny ägare,

skall, där icke jämlikt 17 § ny registrering av fordonet skall ske inom annat

län, den nye ägaren inom tre veckor från förvärvet göra anmälan därom

hos länsstyrelsen. Har den nye ägaren icke sitt hemvist här i riket och har

fordonet förvärvats genom köp, byte eller gåva, åligger anmälningsskyldigheten

förre ägaren. Vidare skall ägare av registrerat fordon inom tre veckor

till länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat, skriftligen göra

anmälan angående a) jämlikt viss särskild föreskrift i förordningen verkställd

registreringsbesiktning av fordonet; b) ny trafikförsäkring, som tagits

å motorfordon eller med gummihjul försedd traktor; samt c) sådan

ändring i fråga om fordonets hemort eller ägarens namn, hemvist eller

postadress, som icke föranleder ansökan eller anmälan av annan grund

(18 §). Har ägare av registrerat motorfordon eller registrerad traktor för

avsikt att under viss tid eller tills vidare icke bruka fordonet eller ämnar

ägare av registrerat släpfordon icke vidare låta fordonet dragas av bil, må

anmälan om förhållandet göras hos länsstyrelsen för fordonets överförande

från bilregistret till bilreservregistret. Har registrerat fordon förstörts eller

har med sådant fordon eljest vidtagits åtgärd, på grund varav kan antagas,

att fordonet icke vidare kommer att brukas här i riket såsom registreringspliktigt

fordon, skall ägaren inom tre veckor från det han fått vetskap om

dylikt förhållande göra anmälan därom hos länsstyrelsen för fordonets avförande

ur bilregistret (19 §).

Bestämmelser angående registreringsavgifter återfinnes i vägtrafikkungörelsen

den 7 december 1951. Enligt 39 § i denna kungörelse skall avgift

för registrering i bilregister utgå i nedannämnda fall och med följande

belopp:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 195!)

3

Ansökans eller anmälans innehåll

Avgift i kronor för

Bil

Motor-

cykel

Traktor med

gummihjul

Släp-

fordon

1. Ansökan om registrering .......................

15

5

2

5

2. Anmälan om övergång av äganderätt till fordon:

a. av nye ägaren.....................

5

3

2

3

b. av förre ägaren........................

fritt

fritt

fritt

fritt

3. Anmälan om ny trafikförsäkring...................

fritt

fritt

fritt

fritt

4. Anmälan om ändring beträffande fordons hemort, äga-

rens namn, yrke, hemvist och postadress, så ock anmä-

lan, som avses i 19 § 2 mom. vägtrafikförordningen ..

fritt

fritt

fritt

fritt

5. Annan anmälan, som göres av annan än länsstyrelse,

polisman eller besiktningsman.....................

5

3

2

3

Historik

Avgift för registrering av bil och motorcykel utgick redan enligt kungl.

kungörelsen den 12 november 1915 om automobilregisters förande m. m.

med samma belopp som nu gäller. Avgifterna för registrering av släpfordon

fastställdes första gången och då till nu gällande belopp genom kungl.

kungörelsen den 19 februari 1937 angående automobilregisters förande in. m.

och avgifterna för traktor med gummihjul i den nu gällande vägtrafikkungörelsen.

1942 års bilregisterutredning anförde (SOU 1942: 24), att det läte tänka

sig att inarbeta registreringsavgifterna i fordonsskatten. Den höjning av

gällande skattesatser, som en sådan sammanslagning skulle föranleda, ansågs

dock i dåvarande läge om möjligt böra undvikas.

1945 års bilbesiktning sutredning framlade ett förslag enligt vilket i fordonsskatten

skulle inarbetas ej blott då utgående besiktningsavgifter utan

även registreringsavgifterna.

I proposition nr 183 till 1947 års riksdag anslöt sig föredragande

departementschefen till bilbesiktningsutredningens förslag, att besiktningsavgifterna

skulle uttagas i form av förhöjd fordonsskatt, men uttalade i

fråga om registreringsavgifterna, att dessa borde bibehållas. Riksdagen

(skr. nr 197) gjorde icke någon erinran häremot.

1944 års trafikförfattningssakkunniga utgick (SOU 1948: 34) vid utarbetande

av sitt förslag rörande fordonsregistreringen från att registreringsavgifterna

skulle bestå. De sakkunniga uttalade dock, att det framstode

såsom önskvärt, att i samband med en framtida reglering av fordonsskattens

storlek eu undersökning verkställdes rörande de möjligheter, som då

kunde föreligga att i fordonsskatten inarbeta nämnda avgifter.

1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken förordade

i sitt betänkande (SOU 1953: 34) att registreringsavgifterna skulle

bibehållas. Utredningen anförde bl. a. följande.

Icke alla de kostnader, som motorfordonstrafiken förorsakar det allmänna,

böra enligt utredningens uppfattning uttagas i automobilskatternas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1959

form. Utredningen ansluter sig härvidlag i huvudsak till den uppfattning,

som kommit till uttryck i den uppdelning i nämnda hänseende som för närvarande

gäller. Sålunda böra, liksom hittills varit fallet, vissa administrationskostnader

för vägväsendet och vägtrafiken vid bilinspektionen, länsstyrelserna

och det centrala bilregistret täckas genom förrättnings-, registrerings-

och stämpelavgifter; och vidare bör det allmännas kostnader för

av individuella motorfordon förorsakade skador ersättas genom den obligatoriska

trafikförsäkringen. Då utredningen icke inräknar dylika kostnader

bland dem, som skola bestridas med automobilskattemedel, förutsätter

utredningen att en av penningvärdesförändringen betingad översyn av de

ifrågavarande kostnadernas täckning kommer att äga rum i syfte att full

jämvikt åvägabringas mellan utgifter och inkomster. Förrättningsavgifterna

vid bilinspektionen synas i samband med denna översyn böra tör

framtiden tillföras automobilskattemedlen.

Statens organisationsnämnd föreslog i en den It juni 1954 avlämnad utredning

med förslag till organisation av motorfordonsregistreringen (stencilerad),

att registreringsavgifterna skulle inarbetas i fordonsbeskattningen.

Nämnden anförde bl. a.:

Avgifterna för registrering av fordon och vissa ändringar i fråga om

redan registrerade fordon torde ursprungligen ha tillkommit för att täcka

länsstyrelsernas kostnader för bestyret med fordonsregistreringen. Numera

torde, enligt vad som framgår av 1951 års utredning rörande beskattningen

av motorfordonstrafiken, de ifrågavarande avgifterna anses böra täcka

länsstyrelsernas kostnader även för övrigt arbete i samband med väg- och

vägtrafikväsendet.

Att de medel som ansågos erforderliga för att täcka kostnaderna för länsstyrelsernas

verksamhet med avseende på motorfordonsregistreringen.

komma att uttagas i form av registrerings- och stämpelavgifter torde ha

sammanhängt därmed, att vid den tidpunkten inga andra kostnader belastade

motorfordonstrafiken. Någon automobilskatt uttogs således icke. Den

bekvämaste formen för att uppbära erforderliga belopp var därför utan

tvivel en avgift vid registreringstillfället. Sedan dess har emellertid utvecklingen

medfört, att andra kostnader, som ansetts böra gäldas av motorfordonstrafiken,

uppkommit. Dessa kostnader ha varit av sådan storleksordning,

att de icke lämpligen kunnat uttagas i samband med registreringen,

utan de ha i form av årlig skatt måst fördelas över fordonets hela livslängd.

För länsstyrelsernas del har utvecklingen inneburit, att den egentliga

motorfordonsregistreringen kommit att ianspråktaga endast en mindre

del av länsstyrelsernas kostnader i samband med väg- och vägtrafikväsendet.

Sålunda hänföra sig av personalkostnaderna knappt 50 % till

länsstyrelsernas befattning med den yrkesmässiga trafiken och vägväsendet

och drygt 50 % till länsstyrelsernas fordonsregister. Av dessa senare kostnader

avse ungefär 40 % aktualiseringen av själva fordonsregistret. Övriga

kostnader orsakas av länsstyrelsernas kontroll över att registrerings- och

försäkringsplikten fullgöres, av serviceverksamheten gentemot allmänhet

och myndigheter, vilken numera är av betydande omfattning, av skattedebitering

och infordrande av felande avgifter in. in. Det är således endast en

mindre del av länsstyrelsens arbetsuppgifter i förevarande sammanhang,

som avse den rena fordonsregistreringen. Övriga arbetsuppgifter samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 ar 1959

falla till sitt ändamål med andra myndigheters arbete på vägväsendets och

vägtrafikens område. Någon anledning att i särskild ordning finansiera den

på länsstyrelserna ankommande delen av denna verksamhet torde i betraktande

av det ovan anförda icke längre föreligga. Lägges till det sagda

den synpunkten, att det nuvarande systemet med uppdelning av de avgifter,

som avses skola täcka kostnaderna för väg- och vägtrafikväsendet, på

tre skilda uppbördsformer förorsakar den enskilde ökade kostnader och

större besvär samt det allmänna icke obetydliga merkostnader i jämförelse

med uttagandet av endast en avgift, skatt, synas alla skäl tala för att även

kostnaderna för länsstyrelsernas befattning med väg- och vägtrafikväsendet

skola bestridas med bilskattemedel. I bilskatten bör således inarbetas

ett belopp, som täcker kostnaderna för länsstyrelsernas åligganden i samband

med väg- och vägtrafikväsendet eller som genomsnittligt svarar mot

de nuvarande intäkterna per fordonsenhet. Den ifrågakommande höjningen

av bilskatten synes böra ske med ett för alla lordonsslag likformigt belopp.

I vad gäller med fordonsregistreringen förknippade göroinål och den

på bilregistret baserade verksamheten förorsaka nämligen de olika fordonsslagen

huvudsakligen lika stora kostnader. I stort sett samma synpunkter

gälla vägväsendet.

Någon exakt beräkning av den erforderliga böjningen torde icke kunna

ske. Med utgångspunkt från nu inflytande registrerings- och stämpelavgifter

skulle emellertid höjningen kunna fixeras till omkring 6 kronor för att

det allmänna icke skall vidkännas någon minskning av nuvarande inkomster.

Beloppet torde tämligen väl svara mot samtliga på länsstyrelserna

vilande kostnader för väg- och vägtrafikväsendet. Det synes angeläget att

genomföra nu föreslagna åtgärder utan alt avvakta en fortsatt utredning

om beskattningen av motorfordonstrafiken särskilt som det i detta fall

icke är fråga om en ändring av skattens storlek utan endast om att för

vissa avgifter utbyta en uppbördsform mot en annan.

Frågan om motorfordonstrafikens beskattning har upptagits till behandling

av 1953 års trafikutredning, som har till uppgift att verkställa eu översyn

av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken. Utredningsarbetet har

ännu icke slutförts.

Vid 1 9 5 8 års B-r i k s d a g väcktes motioner (I: 39 och IT: 47) med

yrkande av samma innehåll som de nu förevarande motionerna. Andra

lagutskottet avstyrkte motionerna i utlåtande nr Bil och anförde därvid

bl. a. följande.

Utskottet fattar motionärernas motivering för yrkandet så, att motionärerna

anser, att de nuvarande avgiftsbeloppen är otillräckliga för att täcka

de statsverkets kostnader, som avsikten är att avgifterna skall finansiera.

Med utgångspunkt härifrån konstaterar utskottet, att i motionen icke förebragts

några som helst bevis för att de nu utgående avgifterna icke skulle

bereda sådan täckning. När del gäller atl bedöma detta spörsmål är det icke

tillräckligt att — såsom motionärerna gjort i motionen — utgå endast från

penningvärdets fall. Vid bedömningen måste beaktas även exempelvis faktorer

sådana som att den kraftiga tillväxten av fordonsbeståndet under senare

tid fört med sig att de åtgärder, varom det här kan vara fråga, förekommer

i ett helt annat antal än tidigare. Uppenbarligen har härigenom beretts

möjligheter till eu rationalisering av myndigheternas arbete, som kunnat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 är WHO

leda till eu minskning av kostnaderna per åtgärd. Modernisering av arbetsmetoderna

har också kunnat verka i samma riktning. Givetvis saknar utskottet

möjlighet att på föreliggande material avgöra i vad mån nu utgående

avgifter med utgångspunkt från de överväganden, som kan och bör läggas

till grund för bedömandet, är tillräckliga. Utskottet förutsätter emellertid att

Kungl. Maj:t följer utvecklingen härutinnan och vidtager de dispositioner,

som kan anses motiverade.

I detta sammanhang finner utskottet anledning påpeka, att vid olika tillfällen

aktualiserats frågan om att inarbeta registreringsavgifterna i fordonsskatten.

Ett sådant inarbetande har bl. a. angetts skola medföra betydande

fördelar ur administrativ synpunkt. Senast har — såsom framgår av redogörelse

ovan i utlåtandet — förslag därom framlagts av statens organisationsnämnd

i ett av nämnden år 1954 avgivet betänkande, vartill slutlig

ställning ännu icke tagits. Det må vidare framhållas att frågan om en översyn

av fordonsbeskattningen upptagits av 1953 års trafikutredning, varvid

jämväl detta spörsmål torde komma att aktualiseras.

Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet föreslagit.

Motionerna

Motionärerna framhåller inledningsvis bl. a., att de gällande avgifterna

för registrering av bil och motorcykel varit oförändrade ända sedan de fastställdes

genom 1915 års ovan nämnda kungörelse. I det följande återger

motionärerna det ovan införda uttalandet av 1951 års utredning rörande

beskattningen av motorfordonstrafiken, enligt vilket utredningen förutsatte,

att en av penningvärdesförändringen betingad översyn av de ifrågavarande

kostnadernas täckning skulle äga rum i syfte att full jämvikt

skulle åvägabringas mellan utgifter och inkomster. Motionärerna fortsätter:

Redan då detta betänkande skrevs var en översyn av registreringsavgifterna

befogad och är det än mer i dagens situation, då penningvärdet sedan

dess ytterligare sjunkit. Sedan avgifterna fastställdes 1915 har penningvärdet

sjunkit med tre fjärdedelar. Uppenbarligen måste härigenom graden

av kostnadstäckning ha minskat betydligt, även om den kraftiga tillväxten

av motorfordonsbeståndet och därigenom antalet förrättningar har berett

möjligheter till en rationalisering av myndigheternas arbete, som i och för

sig kunnat föranleda en minskning av kostnaderna per åtgärd.

På grundval av de uppgifter som finns att få är det emellertid icke möjligt

att göra en beräkning av i vad mån denna eventuella kostnadsminskning har

varit så stor att den motsvarat penningvärdets fall. Det är dock vår uppfattning

att så icke varit fallet, utan att rationaliseringsvinsterna väsentligt

understiger femtio procent av de ursprungliga kostnaderna.

Utskottet

I föreliggande motioner yrkas, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

skall uttala sig för en fördubbling av avgifterna för registrering i bilregistren.

Yrkandet motiveras med att avgifterna — som beträffande bilar och

motorcyklar gällt i över fyrtio år — bör anpassas till dagens penningvärde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10 år 1959 1

De uppgifter utskottet inhämtat, bl. a. vissa utredningsresultat från statens

oi ganisationsnämnd, låter emellertid antaga, att de nu utgående avgifterna,

vilka i statsverkspropositionen för budgetåret 1959/60 beräknats

till sammanlagt 8 miljoner kronor, väl täcker länsstyrelsernas kostnader

för att hålla bilregistren aktuella och dessutom den största delen av länsstyrelsernas

övriga kostnader i samband med väg- och vägtrafikväsendet.

Med hänsyn härtill kan utskottet inte tillstyrka motionerna.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motioner, 1:317 och 11:389, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 april 1959

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

1 id detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Axel E. Svensson, Sunne, fru

Carlqvist, herrar Mannerskantz, Åkesson, Magnusson och Thorsten Larsson;

från a ndra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Carlsson i Bakeröd, Lothigius och Johansson i Södertälje samt fru Eriksson

i Ängelholm och fru Svensson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.