Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av 7 § ’ lagen om moderskapshjålp. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 320 i första kammaren av herr Lindahl m. fl. samt nr 392 i andra kammaren av fru Lindberg m. fl.

1959-04-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:15, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av 7 § ’ lagen om moderskapshjålp. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 320 i första kammaren av herr Lindahl m. fl. samt nr 392 i andra kammaren av fru Lindberg m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

1

Nr 15

Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av 7 §

’ lagen om moderskapshjålp.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 320 i första kammaren av

herr Lindahl m. fl. samt nr 392 i andra kammaren av fru Lindberg m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte begära en utredning rörande sådan ändring

av 7 § i lagen om moderskapshjälp att även nämnda kategori barnaföderskor

kan erhålla tilläggspenning under förutsättning att de tillfredsställande

kan styrka att de under minst 270 dagar före nedkomsten eller den

beräknade tidpunkten därför haft sådan förvärvsinkomst som skulle berättigat

dem att erhålla tilläggssjukpenning samt att Kungl. Maj :t efter

verkställd utredning lämnar förslag till riksdagen med denna innebörd».

Med »nämnda kategori barnaföderskor» torde motionärerna avse de

barnaföderskor, som vid nedkomsten eller den beräknade tidpunkten för

denna är försäkrade för tilläggssjukpenning men som — trots att de haft

inkomst av tjänst om minst 1 800 kr. för år under minst 270 dagar — på

grund av att de nyligen uppnått 16 års ålder inte kunnat vara försäkrade

för tilläggssjukpenning under så lång tid.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 392.

Över motionerna har utskottet i den ordning § 46 riksdagsordningen

föreskriver inhämtat yttrande från kungl. socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten,

varjämte Svenska sjukkasseförbundet erhållit tillfälle yttra

sig i ärendet.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 21 maj 195b om moderskapshjälp erhåller kvinna, som

är försäkrad enligt lagen om allmän sjukförsäkring, moderskapshjälp

(1 §). Denna utgår i form av ersättning för förlossningsutgifter samt

moderskapspenning (2 §).

Moderskapspenning utgår i form av grundpenning, barntillägg och tilllåggspenning

(4 §). Grundpenning utgår i princip till varje kvinna, som

Dihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

nedkommer med barn, och utgör vid enkelbörd 270 kr. och vid flerbörd

405 kr. (5 §). Barntillägg utgår i de fall, då kvinnan har annat hemmavarande

barn under 10 år (6 §).

Tilläggs penning utgår till kvinna, som omedelbart före nedkomsten eller

den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit

obligatoriskt försäkrad för tilläggssjukpenning (7 §). Tilläggspenning utgår

för högst 90 dagar och då med samma belopp som tilläggssjukpenning

(7 §).

Regler om vilka som är obligatoriskt försäkrade för tilläggssjukpenning

ges i lagen om allmän sjukförsäkring (SFL). Så är fallet med envar medlem

i allmän sjukkassa, som har en årsinkomst av tjänst om minst 1 800

kr. (22 § SFL). Medlem i sjukkassa är i princip envar här i riket bosatt

person fr. o. m. kalendermånaden näst efter den, varunder han fyllt 16 år

(5 § SFL). Tilläggssjukpenningens storlek varierar vid sjukperioder, som

inte överstiger 180 dagar, mellan 1 kr. och 17 kr. per dag, beroende på

storleken av vederbörandes inkomst av tjänst.

De nu återgivna reglerna innebär i fråga om rätten till tilläggspenning

bl. a., att tilläggspenning icke kan utgå till kvinna, vars nedkomst inträffar

tidigare än 270 dagar från ingången av kalendermånaden närmast efter

den, varunder kvinnan fyllt 16 år. (Här bortses från det fall att nedkomsten

beräknats till senare tidpunkt.) Det må i sammanhanget framhållas,

att kvinnan fr. o. m. ingången av nämnda kalendermånad är berättigad

till tilläggssjukpenning, därest övriga förutsättningar härför föreligger.

Remissyttrandena

Socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten tillstyrker icke motionerna.

Sjukkasseförbundet förklarar sig icke ha något att erinra mot en lagändring

i enlighet med motionärernas förslag. Förbundet anför, att rättviseskäl

talar för en samordning av de båda tidpunkter, från vilka en sjukkassemedlem

blir berättigad till tilläggssjukpenning resp. tilläggspenning.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

Den lagändring, som här föreslås, berör ett mycket litet antal unga

mödrar. Även om det, som i motionen framhålles, under senare år blivit

vanligare än förr med unga barnaföderskor, torde det endast vara ett fåtal

mödrar i 16-årsåldern, som före nämnda ålder haft förvärvsinkomst av

sådan storlek som berättigar dem att erhålla tilläggspenning. Kretsen av

dem som skulle beröras av lagstiftningen kan också förväntas minska eller

helt försvinna i och med det förestående genomförandet av enhetsskolereformen.

Med hänsyn härtill och då samhället har möjlighet att på annat

sätt bistå dessa unga mödrar, anser socialstyrelsen knappast tillräckliga

skäl föreligga för att genomföra den av motionärerna härvidlag föreslagna

lagändringen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

3

Riksförsäkringsanstatten har i sitt yttrande anfört:

Företages sådan ändring i moderskapshjälpslagen, som åsyftas i motionerna,

måste, när fråga uppstår om tilläggspenning till kvinna, som var

havande vid försäkringspliktens inträde, vederbörande sjukkassa verkställa

utredning om kvinnans inkomstförhållanden under ett från fall till fall

växlande antal månader före hennes inskrivning som sjukkassemedlem.

Uppenbarligen kommer sjukkassan i dylika fall icke alltid att utan vidare

kunna godtaga de av den försäkrade lämnade uppgifterna utan kommer

att bli nödsakad företaga närmare komplettering till upplysning om förhållandena

eller kontroll. Det kan under sådana omständigheter befaras,

att handläggningen av här ifrågavarande ärenden skulle åtminstone i en

del fall bli förhållandevis arbetskrävande.

Det må vidare understrykas, att den tilläggspenning, som skulle komma

att utgå i de här avsedda fallen, kan antagas i regel bli låg, enär de försäkrade

ju på grund av sin ungdom knappast ha möjlighet förskaffa sig

några mera avsevärda arbetsinkomster. Än mer begränsad blir möjligheten

till erhållande av sådan inkomst, när enhetsskolan mer allmänt införts.

Över huvud taget torde antalet fall, där tilläggspenningen skulle få nämnvärd

betydelse, vara ringa.

Slutligen torde böra framhållas, att en lagändring som den av motionärerna

åsyftade skulle placera de därav berörda barnaföderskorna i ett förmånligare

läge än sådan kvinnor — gifta eller ogifta —• som icke blivit

tilläggssjukpenningförsäkrade till följd av underlåtenhet att till sjukkassan

anmäla inkomst av tjänst.

Riksförsäkringsanstalten anser, att behovet i förevarande fall av hjälp

utöver den, sjukförsäkringen redan nu ger, bör vid ömmande omständigheter

rätteligen tillgodoses genom mödrahjälp eller socialhjälp.

På grund av vad ovan anförts finner sig Riksförsäkringsanstalten böra

avstyrka bifall till motionerna.

Slutligen säger anstalten, att det sagda givetvis inte hindrar att spörsmålet

beaktas vid en mera genomgripande revision av sjukförsäkringslagen,

som kan komma att företagas.

Utskottet

För att tilläggspenning enligt lagen om moderskapshjälp skall kunna

utgå fordras att kvinnan omedelbart före nedkomsten eller den beräknade

tidpunkten därför under minst 270 dagar i följd varit obligatoriskt försäkrad

för tilläggssjukpenning. Tilläggssjukpenningförsäkrad kan man enligt

sjukförsäkringslagen bli först i och med att man blir medlem av sjukkassa,

d. v. s. fr. o. in. ingången av kalendermånaden näst efter den, under vilken

man fyllt 16 år. En ytterligare förutsättning är alt inkomsten av tjänst uppgår

till minst 1 800 kronor för år.

En kvinna kan således i princip inte bli berättigad till tilläggspenning för

nedkomst som inträffar inom 270 dagar från ingången av månaden näst

efter den då hon fyllt 16 år, även om hon under dessa 270 dagar är försäkrad

för tilläggssjukpenning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

Motionärernas önskemål synes vara, att kvinna, som är försäkrad för tillläggssjukpenning,

regelmässigt skall vara berättigad till tilläggspenning,

därest hon omedelbart före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför

under minst 270 dagar i följd haft inkomst, som i och för sig skulle ha

kvalificerat henne för tilläggssjukpenningförsäkring. Tilläggspenning borde

sålunda kunna utgå jämväl vid nedkomst som inträffar under de första 270

dagarna, då hon är tilläggssjukpenningförsäkrad.

Utskottet vill inte bestrida att vissa rättviseskäl kan tala för motionärernas

ståndpunkt. Emellertid skulle ett genomförande av förslaget medföra,

att sjukkassorna nödgades inhämta och kontrollera inkomstuppgifter för tid

före det kvinnan blivit medlem av sjukkassa. Dessa i efterhand inhämtade

uppgifter skulle uppenbarligen ofta bli osäkra, något som i sin tur skulle

kunna leda till orättvisor i bedömningen av förevarande fall. Vidare skulle

ett genomförande av förslaget innebära att gällande, relativt enkla regler

om tilläggspenning betydligt komplicerades.

Vid bedömande av motionärernas förslag bör enligt utskottets mening hänsyn

tagas även till att antalet kvinnor, för vilka ett genomförande av förslaget

skulle få någon större betydelse, kommer att bli ringa. Bl. a. det successiva

genomförandet av enhetsskoian medför att allt fler kvinnor kommer att

sakna möjlighet att före slutet av 16-årsåldern skaffa sig några mera betydande

arbetsinkomster. I de sannolikt mycket fåtaliga fall, där förslaget

skulle ha någon nämnvärd betydelse, synes föreliggande behov kunna tillgodoses

på annat sätt, företrädesvis genom mödrahjälp.

Vid övervägande av vad sålunda anförts anser utskottet att tillräckliga

skäl saknas för att biträda motionärernas förslag. Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner, 1: 320 och II: 392, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 april 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Axel E. Svensson, Sunne, fru Carlqvist,

herrar Lars Larsson, Magnusson*, Kaijser, Edström och Thorsten

Larsson*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Wahrendorff, Fredriksson,

fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson, herrar Björkman, Svensson

i Kungälv och Anderson i Sundsvall.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

5

Reservation

av fru Eriksson i Ängelholm och fru Svensson, vilka ansett,

a) att utskottet bort anföra följande.

För att —- — — (lika med utskottet) —- — — är tilläggssjukpenningförsäkrad.

Det synes utskottet inte rimligt, att en kvinna, som under minst 270 dagar

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten för denna haft inkomst,

som i och för sig skulle ha kvalificerat henne för tilläggspenning, skall vara

betagen rätten till sådan enbart av det skälet att 270 dagar inte förflutit från

ingången av månaden efter den, då hon fyllt 16 år. Meningen med 270- dagarsregeln är uppenbarligen, att kvinnan inte skall genom att ta anställning

först sedan hon blivit gravid kunna göra sig berättigad till tilläggspenning,

något som utskottet också anser befogat. Däremot saknas enligt

utskottets mening skäl att låta regeln verka så, att kvinnan inte får tilläggspenning,

om barnet födes innan hon uppnått en ålder av ungefär 16 år och

10 månader. Det kan härvid nämnas, att kvinnan har möjlighet att bli försäkrad

för tilläggssjukpenning redan fr. o. m. månaden efter den, då hon

fyllt 16 år. Enligt utskottets mening bör lagen om moderskapshjälp ändras

så, att kvinna, som är försäkrad för tilläggssjukpenning, skall vara berättigad

till tilläggspenning, under förutsättning att hon omedelbart före nedkomsten

eller den beräknade tidpunkten därför under minst 270 dagar i

följd varit försäkrad för tilläggssjukpenning eller haft inkomst, som i och

för sig skulle ha berättigat henne att vara försäkrad för tilläggssjukpenning.

En regel av ovan antytt slag skulle förorsaka sjukkassorna visst administrativt

merarbete, i den mån de tvingades kontrollera kvinnans inkomstförhållanden

under tiden före det hon blivit medlem av sjukkassa. Det bör

därför fordras, att kvinnan i sådana fall för att få uppbära tilläggspenning

skall styrka att hon haft tilläggspenningberättigande inkomst under nämnda

tid. Under sådana förhållanden bör kontrollarbetet från sjukkassornas sida

inte bli särskilt arbetskrävande. I sammanhanget må dessutom framhållas,

att Svenska sjukkasseförbundet inte haft något att invända mot motionärernas

förslag.

Under remissbehandlingen har framhållits, att motionärernas förslag inte

skulle få någon större betydelse, eftersom det successiva genomförandet av

enhetsskolan skulle omöjliggöra för alltfler kvinnor att före 16-årsåldern

skaffa sig inkomst, som skulle kunna bli av betydelse i förevarande hänseende.

Denna uppfattning är enligt utskottets mening endast delvis riktig.

Skolplikten i enhetsskolan upphör med utgången av vårterminen det år den

skolpliktige fyller 16 år. För kvinnor, vilkas födelsedag infaller efter vårterminens

slut, kan därför den av motionärerna föreslagna reformen få betydelse.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 15 år 1959

På grund av vad sålunda anförts ansluter sig utskottet till motionärernas

förslag. Dock anser utskottet särskild utredning i ämnet obehövlig.

b) att utskottet bort hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, I: 320

och II: 392, måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om förslag till

sådan ändring i lagen om moderskapshjälp, att kvinna, som

är försäkrad för tilläggssjukpenning, skall vara berättigad

till tilläggspenning, under förutsättning att hon omedelbart

före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten därför

under minst 270 dagar i följd varit försäkrad för tilläggssjukpenning

eller haft inkomst, som i och för sig skulle ha

berättigat henne att vara försäkrad för tilläggssjukpenning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.