Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande i vägtrafikförordningen av vissa särskilda bestämmelser rörande skolskjutsar. Andra lagutskottet har till behandling föreliaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 323 i första kammaren av herr Sundin och herr Larsson, Tborsten, samt nr 395 i andra kammaren av herr Gustafsson i Kårby m. fl.

1959-04-14 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande i vägtrafikförordningen av vissa särskilda bestämmelser rörande skolskjutsar. Andra lagutskottet har till behandling föreliaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 323 i första kammaren av herr Sundin och herr Larsson, Tborsten, samt nr 395 i andra kammaren av herr Gustafsson i Kårby m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1959

1

Nr 18

Utlåtande i anledning av väckta motioner om införande

i vägtrafikförordningen av vissa särskilda

bestämmelser rörande skolskjutsar.

Andra lagutskottet har till behandling föreliaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 323 i första kammaren av

herr Sundin och herr Larsson, Tborsten, samt nr 395 i andra kammaren

av herr Gustafsson i Kårby m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte

föranstalta om åtgärder för införande i vägtrafikförordningen av föreskrifter

innebärande dels att skolskjutsfordon skall utrustas med såväl

framåt som bakåt synlig beteckning som anger, att fordonet är ett skolskjutsfordon,

dels att stopplikt skall åligga fordonstrafikant innan denne

passerar ett skolskjutsfordon, som tar upp eller lämnar av elever utefter

allmän väg».

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får

utskottet, i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa

till motionen 11:395.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kungl. skolöverstyrelsen, kungl. väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen och statens trafiksäkerhetsråd. Därjämte har

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) yttrat sig i

ärendet.

Kungl. vägtrafikförordningen den 28 september 1951 innehåller inte

några särskilda bestämmelser om skolskjutsar. Föreskrifterna i 46 § 1

inom. angående fordons hastighet är emellertid av intresse i sammanhanget.

I momentets första stycke stadgas, att fordons hastighet skall

anpassas till vad trafiksäkerheten och behörig hänsyn till omständigheterna

i övrigt kräver. Andra stycket upptar föreskrifter om olika situationer,

i vilka det särskilt åligger fordonsförare att hålla en med hänsyn

till förhållandena tillräckligt låg hastighet. Bland dessa situationer är

sådana, då fordonet nalkas spårvagn eller buss, som stannat för passagerares

av- eller påstigning, och sådana, då fordonet nalkas barn, som uppehåller

sig på eller invid vägen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har den 1 februari 1952, med stöd av

ett av Kungl. Maj:t den 14 juni 1940 lämnat bemyndigande, fastställt vissa

1—532 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 18

opaginerad Kontrollera mot PDF

'')

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1959

särskilda bestämmelser för skolskjutsar. Dessa bestämmelser innehåller

inte någonting om utmärkning av skolskjutsar. Inte heller eljest innehåller

bestämmelserna något som är av intresse i förevarande sammanhang.

Motionerna

Motionärerna framhåller, att skolskjutssystemet på det hela taget innebär

säkrare skolfärder än om barnen skulle färdas på cykel eller till fots

men att olyckor trots allt inträffar i samband med skolskjutsarna. I fortsättningen

understryker motionärerna, att fordonstrafikanter bör iaktta

största försiktighet, då de passerar skolskjutsar, t. ex. då dessa stannat

för att ta upp eller avlämna barn vid platser utefter allmän väg. Motionärerna

anför i det följande:

För att andra trafikanter skall kunna uppmärksamma skolskjutsarna är

det nödvändigt att dessa fordon markeras på något sätt. Såsom skolskjutsar

användes i stor utsträckning droskbilar. Det är f. n. icke lätt att avgöra om

en droskbil användes för sitt huvudsakliga ändamål eller om den användes

såsom skolskjuts. Det vore naturligt, att fordon, då det användes för transport

av skolelever, försågs med en lätt synlig beteckning, t. ex. i form av en

skylt såväl framtill som baktill, vilken angav att fordonet användes för

transport av skolbarn. Detta skulle överensstämma med vad som är stadgat

i flertalet av Förenta staterna, som sedan länge har ett rikt utvecklat skolskjutssystem.

Där målar man dessutom skolskjutsfordonen i en särskild

färg, varigenom medtrafikanterna ännu lättare igenkänner dem. Tills vidare

torde ett förslag innebärande att fordonen skulle målas i viss färg icke böra

genomföras i Sverige, enär antalet fordon, som användes uteslutande för

skoltransporter, är relativt litet.

Utöver skyldigheten att förse skolskjutsfordonen med särskild beteckning

(skyltar) bör stadgas skyldighet för andra fordonstrafikanter att stanna

före passerandet av skolskjutsfordon, som är i färd med att ta upp eller avlämna

elever vid hållplats i anslutning till allmän väg. Det säger sig självt

att sådant stadgande skulle undanröja ett flertal av de väsentligaste olycksanledningarna

i samband med skolskjutsarna. Det förtjänar framhållas att

en sådan bestämmelse finns intagen bland säkerhetsföreskrifterna i delstaternas

vägtrafikförordningar i Förenta staterna. Detta medför att övriga fordonstrafikanter

där i betydligt högre grad tar hänsyn till skolskjutsfordonen

och därmed till barnen, som färdas med dem, än vad som sker här i Sverige.

Remissyttrandena

Irland remissinstanserna råder enighet om att föreskrift bör införas om

särskild utmärkning av skolskjutsar. Väg- och vattcnbyggnadsstyrelsen

anser emellertid inte erforderligt, att sådan föreskrift införes

i vägtrafikförordningen. Härvid åberopar styrelsen, att utredning om

skolskjutsar pågår på styrelsens trafikbyrå och att nya bestämmelser kommer

att utfärdas i anledning av utredningen som ersättning för de år 1952

beslutade. Styrelsen anför, att de nya bestämmelserna kommer att innehålla

krav på särskild utmärkning av skolskjutsfordon.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 18 dr 1959

Yrkandet om stopplikt har tillstyrkts av skolöverstyrelsen men a\- styrkts av övriga remissinstanser.

Väg- och vattenbyggnadsstijrclscn liar anfört:

Införande av bestämmelse i vägtrafikförordningen, innebärande att stoppplikt

skall åligga fordonstrafikant innan denna passerar ett skolskjutsfordon,

som tar upp eller lämnar elever utefter allmän väg, kommer uppenbarligen

att medföra konsekvenser av sådan art att betydande ti afiksvarigheter

skulle uppstå. Styrelsen ifrågasätter om icke tillfredsställande resultat

kan uppnås genom ändring av 4(> § vägtrafikförordningen så att den särskilda

skyldigheten att hålla en med hänsyn till förhållandena tillräckligt

låg hastighet kommer att gälla även förare av fordon, som nalkas fordon,

försett med tecken att det användes för transport av skolbarn och som

stannat för skolbarns av- eller påstigning.

Statens trafiksäkerhetsråd har anfört:

Beträffande den föreslagna föreskriften om stopplikt före passerande av

skolskjutsfordon anser rådet, att om en sådan föreskrift införes i författningen,

konsekvensen bjuder att stadga stopplikt även före passerande av vanlig

buss, som tar upp eller lämnar av passagerare. Vidare torde det medföra

stora svårigheter att åstadkomma en sådan avgränsning av den föreslagna

stopplikten, att ett allmänt iakttagande av densamma inte kommer att utgöra

hinder för trafikens behöriga gång på platser, där skolskjuts stannat.

Det må även framhållas, att det måste anses vara ur många synpunkter

mera tilltalande att uppfostra skolbarnen till försiktighet i trafiken än att

genom författningsbestämmelser bjuda dem ett särskilt skydd i fall då de

icke iakttager försiktighet.

Även NTF har diskuterat den inverkan en föreskrift om stopplikt kunde

ha på skolbarnens beteende. Härom anför NTF:

En föreskrift om stopplikt av ifrågasatt slag skulle möjligen kunna invagga

skolbarnen i en känsla av absolut trygghet vid skolskjutshållplatserna

och därigenom kunna avtrubba deras vaksamhet vid dessa. Faromomentet

kvarstår nämligen bl. a. dels på grund av att man inte alltid

kan påräkna hundraprocentig respekt för bestämmelsen, dels också därför

att en stillastående skolskjuts kan ha stannats så att beteckningen skymmes

för passerande fordonsförare, vilka därför icke iakttar stopplikten.

Utskottet

Motionärernas önskemål om att skolskjutsar skall utmärkas genom särskilda,

såväl framåt som bakåt synliga beteckningar har vunnit alla remissinstansernas

anslutning. Även utskottet ansluter sig till detta önskemål. I

och med att förare av andra fordon får sin uppmärksamhet riktad på skolskjutsarna,

kommer faran för sådana olyckor som åsyftas i motionerna att

minskas. Utmärkning av skolskjutsar bör också få den verkan, att propaganda

om särskild hänsyn mot skolskjutsarnas passagerare blir effektivare.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har upplyst, att styrelsen med stöd av

ett av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande ämnar utfärda bestämmelser i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 18 år 1959

ämnet. Utskottet har inhämtat, att bestämmelserna kommer att innehålla

bl.a. föreskrift om att skolskjuts skall utmärkas genom skyltar, som är

avsedda att anbringas framtill och baktill på fordonet. Bestämmelserna

torde komma att tillämpas från och med höstterminen 1959. Då motionärernas

önskemål får anses ha blivit uppfyllt härigenom, påkallas inte

någon riksdagens åtgärd i denna del.

Vidare yrkas i motionerna, att förare av annat fordon skall bli skyldig

att stanna, innan han passerar skolskjuts, som tar upp eller lämnar avelever

utefter allmän väg. Om detta yrkande är meningarna delade mellan

remissinstanserna. Endast skolöverstyrelsen har anslutit sig därtill. De

huvudsakliga invändningarna från övriga remissinstanser är att en generell

stopplikt sådan som den i motionerna påyrkade skulle medföra betydande

trafiksvårigheter och dessutom vara ägnad att minska skolbarnens

försiktighet. En remissinstans har vidare påpekat, att, om yrkandet om

stopplikt bifalles, konsekvensen kräver, att även stopplikt före passerande

av vanlig buss införes.

Utskottet delar de av flertalet remissinstanser anförda betänkligheterna

mot förslaget om stopplikt och kan alltså inte heller i denna del tillstyrka

motionerna.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i stället ifrågasatt, att 46 § 1 mom.

andra stycket vägtrafikförordningen skulle ändras så att den särskilda

skyldigheten att hålla en med hänsyn till förhållandena tillräckligt låg

hastighet — utskottet hänvisar härom till redogörelsen ovan för gällande

bestämmelser — kommer att gälla även förare av fordon, som nalkas skolskjuts,

då denna stannat för skolbarns av- eller påstigning. Utskottet hyser

viss sympati för den av styrelsen framförda tanken. Emellertid fastslås i

första stycket av samma moment, att fordons hastighet skall anpassas till

vad behörig hänsyn till omständigheterna kräver. Dessutom stadgas i

andra stycket, att det särskilt åligger fordonsförare att hålla tillräckligt

låg hastighet bl.a. då han nalkas barn, som uppehåller sig på eller invid

vägen. Dessa bestämmelser kommer uppenbarligen, om skolskjutsarna

utmärkes på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit, att innebära

skyldighet för fordonsförare att anpassa hastigheten med hänsyn till möjligheten

att skolbarn beger sig ut på körbanan. Särskild föreskrift härom

i vägtrafikförordningen är alltså enligt utskottets mening inte erforderlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1: 323 och II: 395, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 14 april 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande ur IS ar 1959

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson och

Sunne, fru Carlqvist samt herrar Lars Larsson, Kaijser*, Edström och

Thorsten Larsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Wahrendorff och

Fredriksson, fru Eriksson i Ängelholm, fru Svensson samt herrar Björkman,

Svensson i Kungälv* och Anderson i Sundsvall.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Sunne, Larsson, Thorsten, och Wahrendorff, fru Svensson

samt herr Anderson i Sundsvall, vilka ansett

I. att utskottet bort anföra följande.

»Motionärernas önskemål---(lika med utskottet)----buss

införes.

Ehuru enligt utskottets mening starka skäl talar för den av motionärerna

önskade stopplikten, finner utskottet de av flertalet remissinstanser

anförda betänkligheterna ha sådan styrka, att utskottet åtminstone inte

för närvarande vill förorda stadgande om sådan stopplikt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i stället ifrågasatt, att 46 § 1

mom. andi-a stycket vägtrafikförordningen skulle ändras så att den särskilda

skyldigheten att hålla en med hänsyn till förhållandena tillräckligt

låg hastighet — utskottet hänvisar härom till redogörelsen ovan för gällande

bestämmelser — kommer att gälla även förare av fordon, som nalkas

skolskjuts, då denna stannat för skolbarns av- eller påstigning.

Visserligen fastslås i första stycket av 1 inom., att fordons hastighet

skall anpassas till vad behörig hänsyn till omständigheterna kräver, och

i andra stycket stadgas, att det särskilt åligger fordonsförare att hålla tillräckligt

låg hastighet bl.a. då han nalkas barn, som uppehåller sig på eller

invid vägen. Likväl måste det enligt utskottets mening anses värdefullt,

att det ifrågavarande stadgandet ändras på sätt som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förordat. Det måste nämligen — bl.a. med hänsyn till den

omfattning, som skolskjutssystemet numera har — anses angeläget, att

det i körkortsundervisningen och genom trafiksäkerhetspropagandan kan

understrykas, att särskild försiktighet är påkallad just vid passerande av

stillastående skolskjuts, och en uttrycklig bestämmelse därom utgör otvivelaktigt

ett bättre stöd härför än den allmänna regeln i momentets första

stycke.»

It. att utskottet hort hemställa,

»alt riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:323

och II: 395, ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om sådan

ändring av 46 § 1 mom. andra stycket vägtrafikförordningen

som ovan angivits».

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.