Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillstånd för utövande av fastighetsmäklaryrket. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner nr 324 i första kammaren av fru Gärde Widemar m. fl. och nr 396 i andra kammaren av herr Munktell m. fl.

1959-04-28 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:28, Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillstånd för utövande av fastighetsmäklaryrket. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner nr 324 i första kammaren av fru Gärde Widemar m. fl. och nr 396 i andra kammaren av herr Munktell m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 ar Mö!)

1

Nr 28

Utlåtande i anledning av väckta motioner om tillstånd för utövande

av fastighetsmäklaryrket.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner nr 324 i första kammaren av fru Gärde

Widemar m. fl. och nr 396 i andra kammaren av herr Munktell m. fl.

I motionerna, vilka är likalvdande, har hemställts, »att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t begära skyndsam utredning i förevarande avseenden samt

framläggande för riksdagen av förslag till lagstiftning beträffande tillstånd

för utövande av fastighetsmäklaryrket i huvudsaklig anslutning till de av

oss framförda synpunkterna».

Beträffande innehållet i en sådan lagstiftning har motionärerna anfört

att särskilt tillstånd skall erfordras för att få bedriva yrkesmässig mäklarverksamhet,

att den som saknar sådant tillstånd vid straffansvar icke skall

tå uppbära eller betinga sig provision vid förmedling av fastighetsköp samt

att obehörigt uppburen provision skall vara förverkad. Angående innehållet

i motionerna får utskottet i övrigt hänvisa till motionen 11:396.

Över motionerna har utskottet i den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver

inhämtat yttrande från kommerskollegium och inskrivningsdomaren

i Södra Roslags domsaga, varjämte på utskottets begäran yttrande avgivits

av Sveriges fastighetsmäklares riksförbund.

Gällande bestämmelser om auktorisation m. m.

bastighctsmäklarnas näringsrättsliga ställning är främst reglerad genom

kungörelsen den Öl) juni 19Al (nr 336) om auktorisation av fastighetsmäklare,

vilken trädde i tillämpning den l oktober samma år.

Auktorisation av fastighetsmäklare, som gäller för eu tid av fem år, meddelas

av handelskammare (1 och 6 SS). I 2S uppställs krav på vissa personliga

kvalifikationer för den som önskar erhålla auktorisation. Envar

som yrkesmässigt utövar fastighetsmäklarverksainhet kan få auktorisation,

om han 1) fyllt 25 år; 2) under minst två år varit verksam som fastighetsmäklare

samt vunnit för yrket nödig erfarenhet och skicklighet; ävensom

3) gjort sig känd för redbarhet och även i övrigt hefinncs lämplig. Den som

1 Jtihang till riksdagens protokoll 195!). 9 sand. 2 nåd. Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra laqulskottels utlåtande nr 28 dr 1959

är omyndig eller i konkurstillstånd ma ej auktoriseras. Såsom ytterligare

villkor för auktorisation må handelskammare enligt 3 § föreskriva, att

fastighetsmäklare skall ställa säkerhet till ett belopp av högst 25 000 kronor

för ersättningsskyldighet, som mäklaren kan komma att ådraga sig i

sin yrkesutövning. I 5 § stadgas, att handelskammaren innan ansökan om

auktorisation slutligen prövas, hör inhämta upplysningar om sökanden från

myndigheter, organisationer eller enskilda.

Handelskammaren åligger, enligt 7 §, att tillse att auktoriserad fastighetsmäklare

redbart och nitiskt utför honom anförtrodda uppdrag och i allt

iakttager god affärssed. För utövande av tillsynen må handelskammaren

föreskriva, att mäklare skall minst vartannat år förete av auktoriserad revisor

eller godkänd granskningsman utfärdat intyg över verkställd granskning

av mäklarens rörelse. Mäklaren är i övrigt skyldig att lämna handelskammaren

de uppgifter som eljest erfordras för tillsynen, att föra de böcker

över mottagna uppdrag som handelskammaren finner anledning bestämma,

ävensom att för granskare som utsetts av handelskammaren hålla tillgängliga

handelsböcker, korrespondens och övriga affärshandlingar.

För olämplig mäklare kan handelskammaren, enligt stadgande i 8 § återkalla

auktorisationen. Vid fall av mindre försumlighet kan varning tilldelas

den försumlige av handelskammaren. Enligt 13 § straffas den, som obehörigen

utgiver sig att vara auktoriserad fastighetsmäklare, med dagsböter.

I likhet med flertalet övriga rörelseidkare är den som yrkesmässigt driver

fastighetsmäklarrörelse, jämlikt 1 § bokföringslagen den 31 maj 1929, skyldig

att föra böcker. Denna skyldighet innebär, att fastighetsmäklaren skall

över rörelsens gång föra dagbok och de övriga handelsböcker, vilka med

hänsyn till rörelsens omfattning och beskaffenhet erfordras i den löpande

bokföringen. Han skall vidare i bokföringen redovisa för sin ekonomiska

ställning vid utgången av varje räkenskapsår genom upprättande av bl. a.

balansräkning. I följd av bokföringslagens bestämmelser åligger det därjämte

mäklare att taga kopior av handlingar, som avsändes i rörelsen, ävensom

att i ordnat skick förvara sådana kopior liksom ankommande brev,

räkningar och övriga handlingar, som har betydelse för rörelsen.

Fastighetsmäklare, som ämnar driva personlig mäklarrörelse, är jämlikt

reglerna i lagen angående handelsregister, firma och prokura skyldig att

till införande i det stadsvis och länsvis förda handelsregistret anmäla sin

firma, d. v. s. det namn, varunder rörelsen skall drivas. Om, såsom ofta

sker, mäklarrörelsen drives i aktiebolagsform, blir rörelsen i enlighet med

aktiebolagslagens regler registrerad i det för hela riket gemensamma aktiebolagsregistret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1!)5i)

3

Frågans tidigare behandling

Frågan om reglering av den yrkesmässiga fastighetsmäklarverksamheten

behandlades av en år 1945 tillkallad utredningsman.

I direktiven för utredningen uttalas bl. a., att en monopolställning inom

yrket för vissa auktoriserade mäklare icke borde eftersträvas, särskilt med

hänsyn till förhållandena på landsbygden. Däremot kunde någon form av

auktorisation utan sammanhang med ensamrätt att utöva yrket vara förtjänt

att övervägas.

Utredningsmannen överlämnade den 30 november 1946 en promemoria

(stencilerad) om reglerande föreskrifter beträffande fastighetsmäklaryrket

jämte förslag till kungörelse om auktorisation av fastighetsmäklare. Ifrågavarande

förslag ledde sedermera till den särskilda lagstiftning rörande fastighetsmäklare,

för vilken ovan redogjorts.

Vad beträffar utformningen av den tilltänkta lagstiftningen anförde utredningsmannen

i promemorian bland annat följande.

I och för sig torde vissa fördelar kunna uppnås om i vårt land utövandet

av fastighetsmäklaryrket gjordes beroende av myndighets tillstånd. Olägenheterna

med ett sådant system skulle emellertid säkerligen överväga. Stora

svårigheter skulle möta att på detta område skapa klara och objektiva

grunder för tillståndsgivningen. Ett införande av mäklarmonopol skulle

vidare medföra svårigheter för allmänheten på avsides belägna orter och

särskilt på landsbygden. Det skulle ingalunda vara säkert, att där anlitade

nämndemän och andra skulle anses fylla de måhända ganska formella kompetenskrav,

som måste uppställas för beviljandet av tillstånd. Det må i detta

sammanhang också erinras om att advokatyrket, som ställer fordringar av

helt andra mått på sina utövare i fråga om utbildning och kunskaper än

fastighetsmäklaryrket, icke monopoliserats i vårt land.

Utredningsmannen anförde vidare, att vissa fördelar skulle vinnas genom

införandet av någon form av auktorisation utan sammanhang med ensamrätt

att utöva yrket, och framhöll bl. a. följande.

Sett på längre sikt kan auktorisationsförfarandet i avsevärd mån bidraga

till att från mäklarkåren rensa ut olämpliga element. Under förutsättning

att de auktoriserade fastighetsmäklarnas yrkesstandard hålles vid hög

nivå är det att förmoda, att köpare och säljare av fastigheter och andra

kunder i branschen i allt större utsträckning skall lära sig anlita dessa

mäklare. Härigenom kommer utrymmet för de okunniga och eljest olämpliga

yrkesutövarnas verksamhet att minskas och en hel del av dessa kommer

måhända så småningom att finna marknaden mindre lönande och lämna

densamma. Ett allmänt förtroende för de auktoriserade mäklarna torde

därjämte komma att medföra att många av de icke auktoriserade mäklarna

och flertalet av nytillträdande yrkesutövare allvarligt vinnlägger sig om att

bedriva sin verksamhet så att de skall lyckas erhålla auktorisation.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 är l!t5!t

Över promemorian avgav ett flertal myndigheter och organisationer yttranden.

I allmänhet delade remissinstanserna utredningsmannens åsikt,

att saneringsåtgärder inom förevarande bransch borde företagas, varvid de

även höll före, att ett auktorisationssystem, upplagt efter de av utredningsmannen

uppdragna riktlinjerna, kunde vara ägnat att höja standarden

bland yrkesutövarna i branschen.

Samma yrkande om utredning och förslag till lagstiftning angående tillstånd

att utöva fastighetsmäklaryrket som i de nu till behandling föreliggande

motionerna framställdes vid 11)50, 1953 och 1954 års riksdagar i motioner

(1:174 och 11:208/1950, 1:310 och 11:384/1953 samt 1:236 och 11:299

1954).

Motionerna vid 1950 års riksdag behandlades av andra lagutskottet i dess

av riksdagen godkända utlåtande nr 6. Utskottet avstyrkte motionerna och

anförde bl. a.:

1947 års kungörelse om auktorisation av fastighetsmäklare trädde i kraft

den 1 oktober samma år och har således varit i tillämpning i allenast två och

ett halvt år. Vid dess tillkomst räknades med att verkningarna av densamma

finge ses på längre sikt. Några av remissinstanserna förutsåg också, att

några omedelbara verkningar av lagstiftningen icke kunde förväntas. Utskottet

anser därför — bortsett från de principiella betänkligheter, som utskottet

hyser mot att inom förevarande bransch tillskapa ett monopol, låt

vara i modifierad form — att tiden ännu ej är mogen att till omprövning

företaga frågan om revision av gällande regler i ämnet.

Jämväl motionerna vid 1953 års riksdag avstyrktes av andra lagutskottet

och lämnades av riksdagen utan åtgärd. Utskottet anförde i sitt av riksdagen

godkända utlåtande, nr 6, följande.

Bestämmelser om auktorisation av fastighetsmäklare finnas nu i eu kungörelse

av den 30 juni 1947. Enligt dessa bestämmelser kan den, som uppfyller

vissa i kungörelsen angivna kompetenskrav, av handelskammare erhålla

auktorisation som mäklare. Auktoriserad mäklare står under tillsyn

av handelskammare. Den som obehörigen utgiver sig för auktoriserad fastighetsmäklare

straffas med dagsböter.

Motionärerna anföra, att bestämmelserna om auktorisation icke förmått

skapa tillfredsställande förhållanden inom fastighetsmäklarbranschen; fortfarande

uppträda i stor utsträckning odugliga och ohederliga personer såsom

mäklare och skada därigenom såväl yrket som allmänheten. För att

komma till rätta med dessa missförhållanden är, enligt motionärernas mening,

en sådan lagstiftning nödvändig, att endast den, vilken ådagalagt sin

kompetens och gjort sig känd för redbarhet samt i övrigt finnes lämplig,

må utöva verksamhet som fastighetsmäklare.

Även om, såsom motionärerna framhålla, missförhållanden förekomma

inom fastighetsmäklarbranschen, bör dock icke bortses från de åtgärder till

åstadkommande av bättre förhållanden, som vidtagits och vidtagas. Av fastighetsmäklarnas

organisationer bedrives en tämligen omfattande undervisningsverksamhet.

En kår av dugliga och yrkesmedvetna fastighetsmäklare,

om vilken man genom annonsering och upplysning söker sprida kännedom,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2S år IU5''J

bär skapats. Jordbrukarnas organisationer ha på sina håll öppnat verksamhet

för förmedling av fastigheter och sprida bland sina medlemmar upplysning

härom. Genom den statliga aukorisationen gives en offentlig anvisning

på kompetenta yrkesutövare. Visst är, att kunskapen härom bland allmänheten

är otillräckligt spridd och att olämpliga mäklare i icke ringa utsträckning

anlitas. Verkningarna av de företagna åtgärderna kunna emellertid,

såsom framhölls i såväl betänkandet rörande införande av auktorisationsbestämmelser

som i en del däröver avgivna yttranden, väntas framträda

först på längre sikt.

Härtill kommer, att en lagstiftning, varigenom utövningen av fastighetsmäklaryrket

göres beroende av myndighets tillstånd, ter sig mindre lämplig.

Betänkligheter mot en dylik lagstiftning ha framhållits i det ovan återgivna

uttalandet från det till grund för auktorisationskungörelsen liggande betänkandet.

Utskottet kan i stort sett ansluta sig till detta uttalande. I detta sammanhang

må framhållas, att i de av motionärerna åberopade fall, där tillstånd

fordras för rätten att utöva visst yrke — skrothandel, pantlånerörelse

samt fondkomissionsrörelse och fondbörsverksamhet —- förhållandena

ligga väsentligt annorlunda till än beträffande fastighetsmäklaryrket. Den

reglering och kontroll av skrothandel och pantlånerörelse, som skett i lag,

avser sålunda bland annat att försvåra avsättningen av tjuvgods, och i fråga

om fondbörsverksamhet föreligga så speciella problem, att den reglering,

som skett på detta område, svårligen kan ge stöd för slutsatser rörande reglering

av andra områden.

Även de motioner, som väcktes vid 1954 års riksdag blev i enlighet med

andra lagutskottets hemställan av riksdagen lämnade utan åtgärd. Utskottet

anförde i sitt utlåtande nr 38:

Utskottet har vid föregående års riksdag i sitt ovan återgivna utlåtande,

nr 6, avstyrkt motioner med begäran om utredning och lagstiftning beträffande

tillstånd för utövande av fastighetsmäklaryrket. Riksdagen har med

godkännande av utlåtandet avslagit dessa motioner.

Den förnyade prövning, som utskottet efter inhämtande av remissyttranden

underkastat frågan i anledning av de nu förevarande motionerna - vilka i allt väsentligt har samma innehåll som de förra året i ämnet väckta

motionerna — har icke givit utskottet anledning att föreslå riksdagen att

frångå sitt föregående år gjorda ställningstagande.

Remissyttrandena

Den utredning och lagstiftning, som föreslås i motionerna, avstyrkes av

kommerskollegiiim. Kollegiet har före avgivande av sitt remissvar inhämtat

yttranden från flertalet handelskammare i riket. Hyresgästernas sparkasseoch

byggnadsföreningars riksförbund u.p.a. (HSB), Sveriges fastighetsägareförbund,

Sveriges lantbruksförbund, Sveriges fastighetsmäklares riksförbund

samt Aktiva svenska fastighetsmäklares förbund. I dessa yttranden

är meningarna delade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 2S år l!)59

De hörda handelskamrarna framhåller i allmänhet att missförhållanden

förekommer inom fastighetsförmedlingens område. Som ett medel att åstadkomma

förbättring anvisar Stockholms handelskammare, Östergötlands och

Södermanlands handelskammare, Gotlands handelskammare, Handelskammaren

i Karlstad, Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län, Handelskammaren

i Göteborg, Västergötlands och Norra Hallands handelskammare

samt Norrbottens och Västerbottens handelskammare ökad upplysning

och propaganda för anlitande av auktoriserade mäklare. De nämnda handelskamrarna

avstyrker motionerna med undantag av den sistnämnda, som

icke uttalar någon mening.

Samtliga hörda handelskammare utom Smålands och Blekinge handelskammare

ställer sig avvisande till tanken att införa tillstånd av handelskammare

som förutsättning för att utöva fastighetsmäklaryrket. Som skäl

härtill framhålles i allmänhet dels att en höjning av yrkesstandarden bör

ske annorledes än genom skapande av ensamrätt till yrket för vissa personer,

dels att prövningen av tillståndsansökningar skulle bliva grannlaga och ömtålig.

Smålands och Blekinge handelskammare ställer sig visserligen skeptisk

mot lämpligheten att införa en lagstiftning, som uppställer auktorisation

som villkor för utövande av fastighetsmäklaryrket, men tillstyrker en

utredning, som syftar att få till stånd en sanering av fastighetshandeln,

gärna kompletterad med en förstärkning av de auktoriserade fastighetsmäkIarnas

ställning. Enligt handelskammarens mening är det icke uteslutet, att

man bör sikta på att så småningom få den yrkesmässiga fasfighetsmäklarverksamheten

beroende av tillstånd.

Skånes handelskammare framhåller att det — oavsett om tillståndstvång

är en lämplig lösning eller ej — är motiverat att undersöka läget och överväga

om det nuvarande systemet bör revideras. Enligt handelskammaren

behöver man icke gå till de i motionerna påtalade kriminella företeelserna

för att finna skäl härtill. Det är illa nog om man icke lyckas få någon märkbar

bortsållning av allmänt olämpliga personer från verksamheten. Handelskammaren

uttalar också att det nuvarande auktorisationssystemet varit i

tillämpning så pass länge, att tiden kan vara mogen att ta upp anmärkningarna

mot det och reformera önskemålen till prövning. Handelskammaren

tillstyrker därför en förutsättningslös utredning i ämnet. En utredning

tillstyrkes också av Handelskammaren i Gefle.

HSB framhåller i sitt yttrande till kommerskollegium, att de missförhållanden,

som kan förekomma vid förmedling av fastighetsaffärer, icke torde

vara allvarligare eller annorlunda än vad som kan förekomma på andra håll

mom affärs- och näringslivet. HSB finner därför utredning och lagstiftning

i ämnet icke erforderlig.

Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges lantbruksförbund tillstyrker

båda det i motionen framställda utredningsyrkandet under hänvisning till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 år 1951)

7

nuvarande förhållanden inom fastighetshandeln, som säges icke vara tillfredsställande.

I sitt yttrande till kommerskollegium tillstyrker Sveriges fastighetsmäklares

riksförbund motionerna. Beträffande det arbete förbundet nedlagt för

att få auktorisalionen känd bland allmänheten anför förbundet:

Bland annat har en annonskampanj genomförts, som hittills dragit en

kostnad av 12 å 15 000 kronor, vilket belopp för oss är en mycket stor

summa. Härvid har genom tydliga annonser i de tre stora stockholmstidningarna

och i vissa landsortstidningar påpekats att allmänheten vid köp

och försäljning bör vända sig till de auktoriserade fastighetsmäklarna, varvid

har särskilt understrukits värdet av den säkerhet som den auktoriserade

fastighetsmäklaren är skyldig att ställa.

Genom tillmötesgående från de större tidningarna inom landet har under

samlingsrubriken för fastighetsannonserna införts ett meddelande att annonser

med visst märke angiver att annonsören är av vederbörande handelskammare

auktoriserad. Härigenom har allmänheten genast kunnat märka

om annonsören är auktoriserad eller icke.

I rikstelefonkatalogernas yrkesregister är sedan åtskilliga år genomfört

en uppdelning av fastighetsmäklarna så att först finnes en rubrik ”Av handelskammare

auktoriserade fastighetsmäklare”, varefter följer rubriken

”Övriga”.

Aktiva svenska fastighetsmäklares förbund avstyrker motionerna och

framhåller att ett tillståndsförfarande skulle innebära att näringsfriheten

beskars. Förbundet riktar vidare kritik mot det sätt, på vilket auktorisation

för närvarande beviljas av handelskamrarna.

Kommerskollegium ställer sig i sitt yttrande i princip betänksam mot

varje slag av ingrepp i näringsfriheten. Kollegiet framhåller att stora faror

för denna skulle uppstå om staten skulle godtaga krav från olika yrkesgruppers

sida om införande av auktorisation som villkor för rätten att utöva

visst yrke. En sådan lagstiftning skulle givetvis icke alls ligga i linje med

den gällande lagstiftningen om motverkande av konkurrensbegränsning

inom näringslivet.

Kollegiet anför vidare.

Enligt kollegii mening innebär den nuvarande auktorisationslagstiftningen

en skälig avvägning mellan de skilda intressen som gör sig gällande på

detta område och en skärpning av den nuvarande lagstiftningen om auktorisation

av fastighetsmäklare i enlighet med vad i motionerna ifrågasättes kan

därför icke anses motiverad. Genom att även i fortsättningen sprida kännedom

om auktorisationen bör riksförbundet för övrigt kunna i än högre grad

göra allmänheten medveten om fördelarna med att anlita auktoriserade

mäklare.

Vidare må framhållas, att en bedömning av auktorisationssökandenas

kompetens, lämplighet för yrket och moraliska kvalifikationer i och för sig

är förenad med stora svårigheter, och det är givet att denna uppgift kommer

att te sig än mera maktpåliggande och ansvarsfull, om auktorisationen änd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andni lat/utskottets utlåtande nr 2S år 1!)5,9

ras till att avse en tillståndsgivning, i vilket fall även en väsentlig skärpning

av kraven på fastighetsmäklarna måste övervägas. En sådan utveckling kan

emellertid komma att medföra att i varje fall inom vissa län tillstånd skulle

kunna givas endast till några enstaka fastighetsmäklare. För den rena landsbygden,

där fastighetsaffärer av detta slag ofta förmedlas av nämndemän

och andra personer, som gå allmänheten till handa med enklare former av

rättshjälp och som kunna antagas ofta icke komma att uppfylla de formella

föreskrifterna för tillstånd att utöva fastighetsmäklaryrket, skulle resultatet

på sina håll måhända bliva att alls inga godkända fastighetsmäklare komma

att stå till huds.

Inskrivningsdomaren i Södra Roslags domsaga förklarar, att han sällan

får kännedom om fall, då fastighetsförsäljningar lett till oberäknade besvärligheter

eller ekonomiska förluster för köparna. I intet sådant har skulden

kastats på någon fastighetsmäklare. Han anser sig därför sakna möjlighet

att närmare yttra sig i den remitterade frågan.

Sveriges fastighetsmäklares riksförbund framhåller i sitt tillstyrkande

yttrande till utskottet, att farhågorna är svårförklarliga för att det i motionerna

påyrkade tillståndssystemet skulle innebära intrång i näringsfriheten.

Det understrykes, att det ej är fråga om monopol utan att var och en som

uppfyller de uppställda kraven skall erhålla tillstånd att utöva fastighetsmäklaryrket.

Utskottet

Bestämmelser om auktorisation av fastighetsmäklare finns i kungörelse

av den 30 juni 1947. Enligt dessa bestämmelser kan den som uppfyller vissa

i kungörelsen angivna kompetenskrav av handelskammare erhålla auktorisation.

Auktoriserad mäklare står under tillsyn av handelskammare. Den

som obehörigen utgiver sig för auktoriserad fastighetsmäklare straffas med

dagsböter.

Enligt motionärerna har bestämmelserna om auktorisation icke förmått

skapa tillfredsställande förhållanden inom fastighetshandeln. Man framhåller,

att de samvetslösa mäklarnas antal tenderar mot en oroväckande

ökning, och gör gällande, att många av dem som nu utövar mäklarverksamhet

tillfogar allmänheten skada genom brott. För att komma till rätta med

dessa missförhållanden är enligt motionärernas mening en sådan lagstiftning

nödvändig, att endast den, vilken ådagalagt sin kompetens och gjort

sig känd för redbarhet samt i övrigt finnes lämplig, må utöva verksamhet

som fastighetsmäklare.

Efter tillkomsten av bestämmelserna om auktorisation av fastighetsmäklare

har riksdagen vid upprepade tillfällen, senast år 1954, avslagit motioner

med samma syfte som de förevarande. Därvid har anförts betänkligheter

mot att inom branschen skapa ett monopol, låt vara i modifierad

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 28 dr 1959

9

form. Vidare har åberopats bl. a., att stora svårigheter skulle möta att på

detta område skapa klara och objektiva grunder för tillståndsgivningen.

Man har också framhållit, att mäklarmonopol skulle medföra svårigheter

för allmänheten på avsides belägna orter.

De sålunda anförda skälen är enligt utskottets mening alltjämt bärande.

Utskottet vill dessutom erinra om att en väsentlig del av missförhållandena

inom fastighetshandeln synes ligga utanför förmedlingsverksamhetens ram

och därför knappast skulle kunna motverkas av ett tillståndsförfarande.

De missförhållanden som förekommer bör kunna verksamt bekämpas genom

upplysning. Det är härvid av värde, att det finns en kår av auktoriserade

fastighetsmäklare, som allmänheten kan vända sig till.

På grund av vad sålunda anförts vill utskottet icke förorda utredning och

lagstiftning i ämnet utan hemställer,

att motionerna 1:324 och 11:396 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 28 april 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson och

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson samt herrar Magnusson*, Källqvist* och

Ringaby*;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo och Lundberg, fru

Sandström*, herrar Lothigius och Johansson i Södertälje, fru Eriksson i

Ängelholm samt herrar Gustavsson i Alvesta och Svensson i Kungälv*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2 Dihang till riksdagens protokoll 1959. 9 saml. 2 avd. Nr. 28

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.