Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 2.9 dr 1959

1959-05-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:29, Andra lagutskottets utlåtande nr 2.9 dr 1959

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 2.9 dr 1959

1

Nr 29

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

tillfälliga utförsäljningar och realisationer.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 168 i första kammaren av herr Svärd

m. fl. samt nr 221 i andra kammaren av herr Johansson i Norrköping m. fL

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t måtte hemställa, att Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt

utreda problemet om tillfälliga utförsäljningar och realisationer i hela

dess vidd».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet, i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande, hänvisa

till motionen II: 221.

Motionerna

Motionärernas utgångspunkt är de nu rådande svårigheterna inom textilbranschen.

Enligt motionärerna har dessa delvis sin orsak i de realisationer

och utförsäljningar av tillfällighetskaraktär som under senare år förekommit

i allt större omfattning. Denna försäljningsform och dess verkningar

beskrives i motionerna på följande sätt.

De företag som bedriver sådan tillfällighetsförsäljning uppträder i allmänhet

anonymt samt med braskande och ofta missvisande reklam och driver

sina utförsäljningar en kort tid och i tillfälligt hyrda lokaler samt drar sedan

vidare till annan ort. För att undgå konkurrensen med den bofasta detaljhandelns

sedvanliga realisationer förlägger de med förkärlek sina försäljningar

till sådana perioder, under vilka detaljhandeln normalt säljer sina

säsongvaror. Att de tillfälliga försäljningarna kommit att få en förhållandevis

stor omfattning torde bl. a. ha berott på att länsstyrelserna under de

senaste åren brukat meddela tillstånd till s. k. realisationer enligt § 9 mom. 3

näringsfrihetsförordningen efter betydligt mer liberala grunder än vad näringsfrihetsförordningen

i själva verket torde åsyfta. Den tillfälliga utförsäljningsverksamheten

under ordinarie säsonger av ej sällan mindervärdiga eller

från tidigare säsong överblivna produkter har icke blott varit ägnad att reducera

säsongförsäljningen utan även försvårat en långsiktig planering av

detaljhandelns inköp. Själva inköpsverksamheten har måst omläggas på ett

från både handelns och industriens synpunkt mindre rationellt sätt. Omfattningen

av fasta order till leverantörerna har blivit väsentligt mindre. Enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 and. Nr 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1959

uppgift----uppgick detaljhandelns fasta order för vår- och höstsäsong
erna

tidigare till omkring 60 procent av köpbehovet inom dambeklädnadsbransehen.

Numera lär antalet fasta order vara omkring 40 procent. Motsvarande

procentsiffror för herrbeklädnadsbranschen var förr 70 och är nu

50 procent.

Konfektionsindustrien har därmed kommit att sakna det stöd för sin

egen planering och tillverkning som den fasta orderstocken utgör. P2n förlängning

och accentuering av säsongskarvarna har uppkommit inom konfektionsindustrien.

Producenterna har visserligen sökt överbrygga dessa

genom lagertillverkning, men för den modebetonade bransch varom här är

fråga är sådan tillverkning alltid förenad med risker. Det har nämligen visat

sig, att lagertillverkade varor ofta måst säljas till priser, som icke ens täckt

och stundom avsevärt understigit tillverkningskostnaderna. Den här angivna

utvecklingen och de ekonomiska påfrestningar för vilka företagen sedan

länge av andra orsaker varit utsatta har lett till en tilltagande tendens att

bemöta säsongskarvproblemet med permitteringar. Nämnda företeelse inom

konfektionsindustrien återverkar i sin tur på textilindustrien, som även den

ser den fasta orderstocken nedgå och därför får svårare att ekonomiskt

planera sin produktion.

Motionärerna hävdar vidare, att utvecklingen med tillfälliga utförsäljningar

och realisationer är ägnad att leda till skadliga konsekvenser för konsumenterna,

även om enstaka kvantiteter på detta sätt kunnat säljas till

exceptionellt låga priser. Motionärerna fortsätter:

Den bofasta detaljhandeln inom textil- och konfektionshandeln representerar

varukännedom och branschkunskap. Den måste ta hänsyn till den fasta

kundkretsen och vara medveten om sitt ansvar mot konsumenterna. Ett motsvarande

incitament till ett ansvarskännande uppträdande är uppenbarligen

i regel icke för handen hos företag, som genom tillfälliga realisationer och

utförsäljningar söker kontakt med en ständigt ny publik. Möjligheter att

framställa reklamationer och att ernå rättelse i förhållande till tillfällighetsförsäljaren

saknas i regel. Åtskilliga exempel finnes på att dessa företag

missvisande eller helt felaktigt betecknat vanliga försäljningar som konkursrealisation,

försäljning av brandskadade varor eller dylikt för att ge allmänheten

intryck av lägre prissättning än den som faktiskt tillämpas.

I motionerna framhålles vidare, att gällande lagstiftning inte är tillräckligt

effektiv, när det gäller att bekämpa illojala konkurrensförfaranden.

Motionärerna berör härefter dels det utredningsarbete i fråga om bekämpningen

av illojala konkurrensförfaranden som bedrives av varumärkes- och

firmautredningen, dels näringsrättsutredningens förslag rörande tillfälliga

utförsäljningar och den överarbetning av dessa förslag som företages av

1958 års näringsrättssakkunnige. Vidare omnämner motionärerna textilutredningen

och dess arbetsuppgifter. Avslutningsvis anför motionärerna följande.

Oavsett vad sålunda förekommit finner vi det angeläget att på nytt bringa

frågan inför riksdagen. Realisationsproblemet har flera aspekter. Ur den

illojala konkurrensens synpunkt måste en lösning sökas, som tillgodoser

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 dr 1959

3

konsumentens krav på skydd mot fingerade realisationer. Redan 1915 uttalade

patentlagstiftningskommittén, att fingerade realisationer kunde betecknas

som den praktiskt farligaste formen för illojal reklam och illojal konkurrens

över huvud taget. Ur samma synpunkt har den lojala yrkesutövaren

ett berättigat intresse att skyddas mot sådana realisationer, som kan anses

utgöra otillbörliga konkurrensmetoder. Slutligen måste problemet angripas

även med beaktande av här ovan påvisade närings- och socialpolitiska

aspekter. Även om varumärkes- och firmautredningen numera får anses ha

fått i uppdrag att upptaga även realisationer och tillfällighetsutförsäljningar,

torde det vara i varje fall tveksamt, huruvida det ens enligt de utvidgade

direktiven kan tillkomma varumärkes- och firmautredningen att taga upp

de närings- och socialpolitiska aspekterna på problemet. En eventuell reglering

på här berörda område måste dessutom anses i hög grad angå det

utredningsarbete som samtidigt fullgöres av 1958 års näringsrättssakkunnige.

Denne har enligt sina direktiv att överarbeta näringsrättsutredningens

förslag, vilka emellertid, vad angår frågan om tillfällighetsförsäljningarna,

uppenbarligen icke i tillräcklig grad beaktat de synpunkter som här ovan

närmare utvecklats.

Enligt vår uppfattning kräves sålunda nytt initiativ från Kungl. Majrts

sida för att föreliggande fråga skall kunna bli allsidigt och fullständigt utredd.

Vi vill för den skull förorda, att riksdagen hemställer om vidgade

direktiv till antingen varumärkes- och firmautredningen eller 1958 års

näringsrättssakkunnige, så att en dylik utredning snarast möjligt må kunna

komma till stånd. Därvid bör självfallet den av de två sittande utredningarna,

till vilken uppdraget lämnas, intimt samarbeta med den andra.

Huvuddragen i gällande bestämmelser m. m.

Önskemålet om utredning rörande tillfälliga utförsäljningar och realisationer

berör två spörsmål. Dels åsyftas en begränsning i rätten att anordna

realisationer och utförsäljningar. Dels är det fråga om att stävja oriktiga

eller eljest vilseledande realisations- eller utförsäljningserbjudanden.

Beträffande rätten att anordna tillfällig utförsäljning å annan ort än där

vederbörande efter anmälan inrättat kontor av stadigvarande beskaffenhet

finns bestämmelser i 9 § 3 mom. näringsfrihetsförordningen. Sådan försäljning

får inte äga rum utan tillstånd av länsstyrelse. Om tillstånd meddelas,

är vederbörande skyldig att efter länsstyrelsens bestämmande erlägga avgift,

som skall tillkomma kommunen, där försäljningen sker. Avgiften skall bestämmas

till mellan 25 och 500 kr.

Någon särskild reglering av tillfälliga utförsäljningar eller realisationer

på ort, där vederbörande inrättat kontor, finnes icke.

Bestämmelser, som är ägnade att motverka oriktiga eller vilseledande realisations-

eller utförsäljningserbjudanden, finns i lagen med vissa bestämmelser

mot illojal konkurrens. Enligt 1 § kan straff och skadeståndspåföljd

drabba den som under utövning av näringsverksamhet i reklam, riktad till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1959

ett större antal personer, lämnar oriktig uppgift, ägnad att framkalla intryck

av att hans anbud är fördelaktigt. Det fordras ej att de till vilka reklamen

riktats blivit vilseledda av den felaktiga uppgiften. Det räcker med att reklamen

är ägnad att vilseleda. Den oriktiga uppgiften skall avse annonsörens

vara eller verksamhet. Slutligen kräves, dels att uppgiften lämnats ”i uppenbar

strid mot god affärssed”, dels att annonsören åtminstone bort känna till

att uppgiften var oriktig.

Utredningar på förevarande område

År 1958 tillkallades textilutredningen. Den synes emellertid inte ha att

direkt syssla med de av motionärerna angivna problemen. Enligt direktiven

bör utredningen inte inriktas på statliga stödåtgärder utan på egna saneringsåtgärder

inom branschen.

Frågan om en ny lagstiftning mot illojal konkurrens utredes för närvarande

av varumärkes- och firmautredningen. Riksdagen har i anledning

av motion (II: 247) vid 1958 års riksdag i enlighet med andra lagutskottets

hemställan (utlåtande nr 5) givit Kungl. Maj :t till känna bl. a., att det

syntes önskvärt att nämnda utredning upptar spörsmålet om en översyn av

lagstiftningen om illojal konkurrens med förtur vid övervägande av återstående

utredningsfrågor. Riksdagens skrivelse i ämnet (nr 149) har överlämnats

till utredningen.

Enligt riksdagsberättelsen till 1959 års riksdag har utredningen i en promemoria

sammanställt de frågor, som främst bör övervägas vid en fullständig

revision av konkurrenslagstiftningen. Bland frågorna finnes följande.

”Bör i en ny lag mot illojal (otillbörlig) konkurrens intagas särskilda

bestämmelser rörande utförsäljningar och realisationer och vad bör dessa

i så fall innehålla?” Promemorian har överlämnats till näringslivets organisationer

med begäran om synpunkter och önskemål i fråga om ny lagstiftning

mot illojal konkurrens.

Näringsrättsutredningen avlämnade 1957 förslag till ny näringslagstiftning.

Häri behandlades det av motionärerna väckta spörsmålet, huruvida

och i vilken omfattning tillfälliga utförsäljningar borde tillåtas. Utredningen

framlade två alternativ till lagstiftning, det ena innebärande att för tillfällighetsförsäljningar

skulle endast krävas en förhandsanmälan till handelsregistret,

samt det andra att nuvarande system med tillståndsgivning av

länsstyrelse i stort sett skulle bibehållas. Utredningen anför om förevarande

problem bl. a.:

Problemet angående lämplig och rationell anordning av varudistributionen

har som bekant under de senare åren varit föremål för utredning bl. a.

av Varudistributionsutredningen. I sitt betänkande (SOU 1955:16) utgick

utredningen ifrån att samhället i så måtto skulle förhålla sig neutralt gent
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 dr 1959

5

emot olika distributionsformer inom handeln att de finge konkurrera sinsemellan

på lika villkor. Däremot skulle ett samhälleligt organ noga följa

prisutvecklingen och vid konstaterande av en prisstelhet eller en prisutveckling,

förorsakad av konkurrensbegränsning, anmäla förhållandet till vederbörande

myndighet i och för åtgärder.

Denna allmänna uppläggning av principfrågan finner sig Näringsrättsutredningen

kunna dela. Samhället bör ej genom sin lagstiftning slå vakt

om någon viss distributionsform t. ex. den s. k. bofasta handeln och hålla

andra distributionsformer tillbaka. Alla distributionsformer böra tillåtas

konkurrera och på längre sikt blir resultatet sannolikt att olika distributionsformer

komma att bestå vid sidan av varandra och betjäna olika delar av

kundkretsen.

Emot denna tankegång har inom Näringsrättsutredningen från handelskammarhåll

och från håll som företräder den privata detaljhandelns intressen

framhållits, att detta resonemang möjligen kunde äga tillämpning

på kringföringshandeln men i varje fall icke kunde gälla tillfällighetsförsäljningarna,

som icke hade någon egentlig uppgift att fylla inom varudistributionen.

Denna försäljningsforin utnyttjades av handelns marodörer, som

därmed inkasserade en lätt vunnen vinst och sedan de utnyttjat chanserna

försvunno till en annan marknad. Denna distributionsform borde ej av samhället

understödjas genom att dess utövare tillfälligtvis bereddes förtjänstmöjligheter

på varudistributionens område till förfång för den bofasta handeln.

Tillfällighetsförsäljningar borde medgivas endast där särskild anledning

förelåge, såsom i anledning av brand, haveri e. d.

Häremot kan göras gällande, att berörda företeelser förekomma inom alla

näringsformer och att staten ej har anledning att undertrycka någon av

dem blott därför att missbruk därav kan ske av olämpliga personer. Otvivelaktigt

förekommer också ibland dem som bedriva tillfällighetsförsäljningar

såsom yrke fullt hederliga och aktningsvärda personer, som det icke finns

anledning att ställa sämre än den bofasta handelns utövare.

Det har särskilt framhållits att textilkrisen i sina verkningar försvårats

genom den möjlighet att med vederbörligt tillstånd anordna ”realisationer”

som nu funnits. Emellertid är det svårt att inse att man genom höjda priser

— och det är ju dit man vill komma — skulle haft större utsikter att vinna

avsättning för det överskott av konfektionsvaror, som funnits, och det är

ju detta överskott, som måste vinna avsättning för att en sanering av textilindustriens

förhållanden skall komma till stånd.

1958 tillkallades 1958 års näringsrättssakkunnige för att göra en överarbetning

av näringsrättsutredningens förslag. Den sakkunnige har särskilt

att utreda frågan om utländska medborgares rätt att här i riket driva näring,

vilken fråga inte behandlats av näringsrättsutredningen. Utredningsarbetet

beräknas kunna slutföras under 1959.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 dr 1959

Framställning till Konungen

I skrivelse till Konungen den 30 oktober 1958 har Sveriges textilhandlareförbund,

Textilgrossisternas riksförbund, Handelsanställdas förbund, Konfektionsindustriöreningen,

Svenska beklädnadsarbetareförbundet, Textilrådet

och Svenska textilarbetareförbundet hemställt, att Kungl. Maj :t måtte

vidtaga åtgärder i syfte att åstadkomma bl. a. restriktivare tillämpning av

bestämmelserna i 9 § 3 mom. näringsfrihetsförordningen. Såsom skäl härför

anfördes i stort sett samma synpunkter som i de föreliggande motionerna.

Över skrivelsen avgav näringsfrihetsrådet utlåtande den 12 februari 1959.

Rådet yttrade därvid:

Åtgärder av den natur som sålunda ifrågasatts innefattar inskränkningar

i näringsfriheten. Ur de synpunkter näringsfrihetsrådet har att företräda

kan de föreslagna åtgärderna icke tillstyrkas.

Textilbranschen befinner sig i ett svårt läge med bl. a. driftsinskränkningar

och arbetslöshet. Dessa svårigheter torde emellertid bottna i andra

omständigheter än de i skrivelsen angivna företeelserna. Näringsfrihetsrådet

vill erinra om att textilbranschens problem för närvarande utredes i

särskild ordning.

Kungl. Maj:t har i beslut den 6 mars 1959 förklarat skrivelsen icke föranleda

någon åtgärd utöver tillsättandet av textilutredningen. Beslutet är

av följande lydelse.

Kungl. Maj:t, som den 21 november 1958 bemyndigat chefen för handelsdepartementet

att tillkalla särskilda utredningsmän för att verkställa utredning

och framlägga förslag rörande åtgärder i syfte att stärka den svenska

textilindustriens konkurrenskraft på längre sikt, finner framställningen

icke föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd.

Utskottet

I motionerna begäres utredning angående tillfälliga utförsäljningar och

realisationer. Bakgrunden till detta yrkande är de rådande svårigheterna

inom textilbranschen. Motionärerna tänker sig att dessa svårigheter åtminstone

delvis skulle avhjälpas, därest rätten att anordna tillfälliga utförsäljningar

begränsades. Vidare anser motionärerna, att en effektivare lagstiftning

mot illojal konkurrens skulle verksamt bidraga till att råda bot på

förevarande krissituation.

Frågan om i vilken utsträckning tillfälliga utförsäljningar bör tillåtas har

ingående behandlats av näringsrättsutredningen i dess år 1957 avlämnade

betänkande. Utredningens förslag är för närvarande föremål för överarbetning

av 1958 års näringsrättssakkunnige, vars arbete beräknas vara slut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 29 år 1959

7

fört under innevarande år. Med hänsyn härtill saknas enligt utskottets mening

skäl att föranstalta om ytterligare utredning av denna fråga.

Vad härefter angår frågan om effektivisering av lagstifningen mot illojal

konkurrens vill utskottet nämna, att denna ingår i det utredningsuppdrag

som anförtrotts varumärkes- och firmautredningen. Till utredningen har

överlämnats 1958 års A-riksdags skrivelse nr 149 till Kungl. Maj :t i vilken

åberopades andra lagutskottets utlåtande nr 5. Häri uttalade utskottet, att

det syntes önskvärt att utredningen upptog spörsmålet om översyn av lagstiftningen

om illojal konkurrens med förtur vid övervägande av återstående

utredningsfrågor. Utredningen har också påbörjat utredningsarbetet

på förevarande område. Med hänsyn till dessa förhållanden får enligt utskottets

mening motionärernas önskemål om utredning av frågan om effektivisering

av lagbestämmelserna mot illojal konkurrens anses tillgodosett.

Enligt utskottets mening torde de rådande svårigheterna inom textilbranschen

ha sin huvudsakliga orsak i andra förhållanden än dem som åberopas

i motionerna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att frågan om

lämpliga vägar att övervinna dessa svårigheter för närvarande undersökes

av den år 1958 tillkallade textilutredningen.

Vidare vill utskottet omnämna, att näringslivet genom egna organ bedriver

verksamhet, som är ägnad att sanera förhållandena på förevarande område.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:168 och 11:221, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, fru

Carlqvist, fru Svenson, fru Hamrin-Thorell, herrar Lars Larsson, Kaijser

och Källqvist;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Lundberg, Lothigius, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje, Wahrendorff

och Svensson i Kungälv.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.