Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19i6

1959-02-17 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:3, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 19i6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1939

1

Nr 3

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni

19i6 (nr i31) om folkpensionering, m. m., dels ock

i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 januari 1959 dagtecknad proposition, nr 29, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering;
2)

lag angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen; samt

3) lag angående ändring i lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning

av folkpensioner m. m.

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1939. 9 sand. 2 avd. Nr 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering

Härigenom förordnas, att 4 § 1 och 2 mom., 6 § 1 och 3 mom., 8 och

9 §§, 19 § 1 mom. samt 38 § 1 och 2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

4

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår allmän

ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat

följer av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars

hustru i 5 § omförmält hustrutilllägg

utgår, 1 360 kronor, för gift

pensionsberättigad, vars make åtnjuter

enbart grundpension, 1 500 kronor

samt för annan pensionsberättigad

1 700 kronor.

2 mom. Till envar-----

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs, t i 11- läggspension med 1160 kronor

om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

1 300 kronor till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter enbart

grundpension, samt 1 500 kronor till

annan pensionsberättigad. 1 2

(Föreslagen lydelse)

§•

1 mom. Till envar som är berättigad

till ålderspension utgår allmän

ålderspension. Allmän

ålderspension utgör, där ej annat följer

av vad nedan sägs, för år räknat

för gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars

hustru i 5 § omförmält hustrutilllägg

utgår, 1 360 kronor samt för

annan pensionsberättigad 1 700 kronor.

--— — om året.

Jämte grundpension utgår, där ej

annat följer av vad nedan sägs,

tilläggspension med 1 160

kronor om året till gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

samt 1 500 kronor till annan pensionsberättigad.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 §, 6 § 3 mom. och 9 § SFS 1955:394, beträffande 6 § 1 mom.,

8 § och 38 § 1 mom. SFS 1952:396, beträffande 19 § 1 mom. SFS 1953:291 samt beträffande 38 §

2 mom. SFS 1955:400.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6 §.

1 mom. Allmän ålderspension, tillläggspension,

änkepension och hustrutillägg

förhöjas genom indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

3 mom. För varje hel mångfald

av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller

vars hustru uppbär hustrutillägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär hustrutillägg,

samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Där pensionspristalet,-----

1 mom. Allmän ålderspension,

grundpension, änkepension och hustrutillägg

förhöjas genom indextillägg

under de förutsättningar

och enligt de grunder, som angivas

i denna paragraf.

3 mom. För varje hel mångfald

av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget

för år räknat

40 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberätligad.

-----av tre.

Tilläggspension, änkepension,--

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggs- eller änkepension eller

hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg

föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget och bostadstillägget.

Indextillägg minskas först

sedan tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget i övrigt bortfallit.

9

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

--annan pensionsberättigad.

Minskning skall, där rätt till såväl

tilläggs- eller änkepension eller

hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg

föreligger, med bortseende

från indextillägg ske proportionellt

å tilläggs- eller änkepensionen

eller hustrutillägget och bostadstillägget.

Indextillägg till änkepension

och hustrutillägg minskas först

sedan änkepensionen eller hustrutillägget

i övrigt bortfallit.

§•

Har gift pensionsberättigad, vars

make ej åtnjuter folkpension, före

sextio års ålder blivit helt oförmögen

till arbete, må, där särskilda skäl

därtill föranleda, utan hinder av vad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

(Gällande lydelse)

i 8 § är stadgat tilläggspension tillerkännas

honom med, bortsett från

indextillågg, högst 1 100 kronor om

året. Sådan förmån må utgå även

om folkpension sedermera tillerkännes

den pensionsberättigades make,

dock endast i den mån makarnas

sammanlagda pensionsförmåner icke

därigenom komma att överstiga beloppet

av den tidigare utgående folkpensionen.

Vad nu------—---

(Föreslagen lydelse)

i 8 § är stadgat tilläggspension tillerkännas

honom med högst 1 100

kronor om året. Sådan förmån må

utgå även om folkpension sedermera

tillerkännes den pensionsberättigades

make, dock endast i den mån

makarnas sammanlagda pensionsförmåner

icke därigenom komma att

överstiga beloppet av den tidigare

utgående folkpensionen.

---10 §.

19 §.

1 mom. Såsom bidrag-----

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som under december månad

året näst före taxeringsåret ägt uppbära

folkpension, eller för den, som

avlidit före ingången av året näst

före taxeringsåret. Ej heller skall

pensionsavgift erläggas av den, för

vilken den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår till

1 200 kronor eller, om han är gift

och skall taxeras enligt för sådan

skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt vad

förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor. 1

1 mom. Folkpension utgår

Lag samma----- ---

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextilllägg,

må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor högre

-----svensk medborgare.

Pensionsavgift skall icke erläggas

av den, som för december månad året

näst före taxeringsåret ägt uppbära

folkpension, eller för den, som avlidit

före ingången av året näst före

taxeringsåret. Ej heller skall pensionsavgift

erläggas av den, för vilken

den till statlig inkomstskatt

taxerade inkomsten icke uppgår till

1 200 kronor eller, om han är gift

och skall taxeras enligt för sådan

skattskyldig gällande bestämmelser

samt andre maken icke enligt vad

förut sagts är fritagen från skyldighet

att erlägga pensionsavgift, makarnas

till statlig inkomstskatt beräknade

taxerade inkomster sammanlagt

icke uppgå till minst 1 200

kronor.

tidigare förvärvats.

av pension.

Folkpension utbetalas månadsvis,

därvid den, bortsett från indextilllägg,

må anses belöpa på december

månad med högst elva kronor högre

38 §.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

5

(Gällande lydelse)

belopp än på envar av årets övriga

månader. Uppgår indextillägg för

månad räknat icke till helt krontal,

skola öretal, som hänföra sig till

månaderna januari—november, anses

belöpa på december månad. Utgöres

invalidpension eller sjukbidrag

av enbart grundpension, må pensionen

utbetalas kvartalsvis.

2 mom. Vid utbetalning-----

Vad i första stycket är stadgat

skall icke gälla, såframt utbetalningen

av folkpension är föranledd enbart

av att förordnande enligt 3 mom.

första stycket av denna paragraf

upphävts, och skall, där invalidpension

eller sjukbidrag utgöres av enbart

grundpension, gälla endast om

utbetalningen avser längre tid än

ett kvartal. Vid jämkning av pension

skall vad i första stycket sägs avse

allenast fall där pensionen ökats på

grund av att årsinkomsten minskat;

och må härvid avdrag ske endast å

det belopp, med vilket pensionen

ökat.

(Föreslagen lydelse)

belopp än på envar av årets övriga

månader. Uppgår indextillägg för

månad räknat icke till helt krontal,

skola öretal, som hänföra sig till

månaderna januari—november, anses

belöpa på december månad.

— —--—- till sjukkassan.

Vad i första stycket är stadgat

skall icke gälla, såframt utbetalningen

av folkpension är föranledd

enbart av att förordnande enligt 3

mom. första stycket av denna paragraf

upphävts. Vid jämkning av pension

skall vad i första stycket sägs

avse allenast fall där pensionen ökats

på grund av att årsinkomsten minskat;

och må härvid avdrag ske endast

å det belopp, med vilket pensionen

ökat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959. Bestämmelserna i 19 § 1 mom.

i äldre lydelsen skola dock fortfarande

gälla i fråga om pensionsavgifter,

som påföras för år 1958 eller

tidigare år.

Det åligger pensionsstgrelsen att

omräkna utgående folkpensioner i

enlighet med bestämmelserna i denna

lag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 30 juni 1947 (nr 398) om kommunernas bidrag

till kostnaderna för folkpensioneringen

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ lagen den 30 juni 1947 om kommunernas

bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen1 skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Kommun skall -—----------

Därest tilläggspensioner, änkepensioner

och hustrutillägg förhöjts

genom indextillägg, skall vad i första

stycket stadgats om kommuns skyldighet

att bidraga till kostnaderna

för dylika pensioner avse även indextillägg

därå.

3

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg,

i förekommande fall jämte

indextillägg, ävensom kommunalt

bostadstillägg anses belöpa på varje

månad. Angående tid och sätt för

gäldande av kommunbidrag förordnar

Konungen.

--- sagda kostnad.

Vad i första stycket stadgats om

kommuns skyldighet att bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner,

änkepensioner, hustrutillägg och

vårdtillägg skall avse även indextilllägg

till grundpensioner, änkepensioner

och hustrutillägg.

§•

Varje kommuns bidrag uträknas

av pensionsstyrelsen. Därvid skall en

tolftedel av pensionsberättigad årligen

tillkommande tilläggspension,

änkepension, hustrutillägg och vårdtillägg

ävensom indextillägg och

kommunalt bostadstillägg anses belöpa

på varje månad. Angående tid

och sätt för gäldande av kommunbidrag

förordnar Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959.

1 Senaste lydelse se SFS 1954:135.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

7

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 1 juni 1956 (nr 264) om höjning av folkpensioner

m. in.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ lagen den 1 juni 1956 om höjning

av folkpensioner m. m.2 1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Folkpension i form av allmän ålderspension,

tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

280 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars

hustru uppbär hustrutillägg, ävensom

för änkepensionsberättigad och

för hustru, som uppbär hustrutilllägg,

samt

350 kronor för annan pensionsberättigad.

Bidrag enligt---—---

Folkpension i form av allmän

ålderspension, tilläggspension, änkepension

eller hustrutillägg skall höjas

för år räknat med

280 kronor för gift pensionsberättigad,

vars make åtnjuter ålderspension,

invalidpension eller sjukbidrag

eller vars hustru uppbär hustrutilllägg,

ävensom för änkepensionsberättigad

och för hustru, som uppbär

hustrutillägg, samt

350 kronor för annan pensionsberättigad.

--för år.

2

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering, lagen den 30 juni

1947 om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om bidrag till änkor och

änklingar med barn stadgas rörande

indextillägg skall i tillämpliga delar

gälla med avseende å höjning enligt

förevarande lag.

§•

Vad i lagen den 29 juni 1946 om

folkpensionering, lagen den 30 juni

1947 om kommunernas bidrag till

kostnaderna för folkpensioneringen

och lagen om bidrag till änkor pch

änklingar med barn stadgas rörande

indextillägg skall i tillämpliga delar

gälla med avseende å höjning enligt

förevarande lag, dock att i fråga om

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1958:193.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

höjning av tilläggspension skall vid

tillämpning av 8 § förstnämnda lag

gälla vad som stadgas rörande indextillägg

till änkepension.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959.

I samband med propositionen har utskottet behandlat de i anledning av

propositionen väckta likalydande motionerna nr 383 i första kammaren av

herr Carlsson, Eric, m. fl. och nr 459 i andra kammaren av herr Larsson

i Hedenäset m. fl.

Närmare redogörelse för innehållet i motionerna lämnas i det följande

under rubriken »Förbättrade grundpensionsförmåner in. m.».

Propositionens huvudsakliga innehåll

Folkpensioneringens invalidpension och sjukbidrag består av grundpension

och tilläggspension. Grundpensionen utgör 200 kronor om året och

är icke inkomstprövad, under det att tilläggspensionen, som förhöjes med

indextillägg och s. k. standardtillägg, är i sin helhet inkomstprövad.

I propositionen föreslås, att grundpensionen förbättras genom att nyssnämnda

indextillägg fr. o. m. den 1 juli 1959 i stället anordnas som förhöjning

av grundpensionen och i samband därmed befrias från inkomstprövning.

Förslaget medför, att de som enligt nu gällande regler är berättigade

till enbart grundpensionen 200 kronor får pensionen höjd så att

den — med nuvarande åtta indextillägg — utgår, om vederbörande är

ogift eller hans make inte har folkpension, med 600 kronor och eljest med

520 kronor om året. För dem, som med nuvarande regler erhåller grundpension

och tilläggspension vilka sammanlagt ej uppgår till de belopp som

nyss nämnts för angivna fall, höjes pensionen till ifrågavarande belopp.

Vidare föreslås vissa andra, mindre ändringar i folkpensioneringslagen.

Förslaget beräknas medföra en årlig kostnadsökning av omkring 5 milj.

kronor, varav ungefär hälften beräknas komma att belöpa på statsverket

och resten på kommunerna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

9

Inledning

I samband med att 1958 års A-riksdag fattade beslut om förbättringar av

folkpensioneringen i anledning av förslag härom i propositionen nr 55 begärde

riksdagen, att utredning skulle verkställas om en rad frågor rörande

folkpensioneringen, bl. a. avseende invalid- och familjepensioneringen. Med

stöd av Kungl. Maj :ts den 9 maj 1958 givna bemyndigande tillkallade

chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, en parlamentarisk utredning

för behandling av dessa frågor, 1958 års socialförsäkringskommitté1.

I direktiven för kommittén framhöll statsrådet Nilsson bl. a. följande.

Riksdagen föreslog sålunda, att invalidpensioneringens problem skulle

utredas snarast möjligt. Utredningen, som enligt riksdagens uppfattning

borde vara parlamentariskt sammansatt, borde bedriva sitt arbete i princip

förutsättningslöst. Emellertid förordades, att utredningsarbetet skulle bedrivas

med utgångspunkt från att den nuvarande inkomstprövningen om

möjligt slopades. Därvid uttalades, att storleken av invalidpensionen i det

enskilda fallet i stället torde böra bestämmas på grundval av en uppskattning

av vederbörandes eventuellt kvarstående arbetsförmåga. Frågan om

att mildra det inom folkpensioneringen nu tillämpade kravet på minst två

tredjedels nedsättning av arbetsförmågan för rätt till invalidförmån borde

också övervägas av utredningen. Likaså borde undersökas olika åtgärder

för att åstadkomma ökade möjligheter för vissa grupper att få pension

före 67 år, varvid bland annat frågan om rätt att uttaga ålderspension före

nämnda ålder borde bli föremål för fortsatt utredning. I samband därmed

borde utredas de spörsmål som sammanhänger med frågan om uppskjutet

pensionsuttag.

Med hänsyn till att utredningsarbetet på invalidpensionsområdet kunde

befaras bli relativt långvarigt hemställde riksdagen att i avvaktan på en

mera definitiv lösning förslag snarast möjligt skulle utarbetas om en provisorisk

höjning av det nuvarande, icke inkomstprövade grundpensionsbeloppet

200 kr. för invalidpension och sjukbidrag från folkpensioneringen.

Vad angår familjepensioneringen föreslog riksdagen, att änkepension till

kvinnor, som blir änkor efter de nya reglernas ikraftträdande, skall utgå

utan inkomstprövning. Vad åter angår förutsättningarna för änkepension

till kvinnor, som blivit änkor dessförinnan, borde enligt riksdagens mening

göras en snabbutredning, vars resultat borde föreligga i sådan tid, att statsmakterna

kunde fatta beslut härom senast hösten 1959.

Vidare hemställde riksdagen om skyndsam utredning av frågan om fördelningen

mellan staten och kommunerna av kostnaderna för folkpensioneringen.

1 Ledamöter i kommittén är förste vice talmannen i riksdagens första kammare, riksgäldsfullmäktigen

A. Strand, ordförande, dåvarande ledamoten av samma kammare M. A. Andersson,

ledamoten av andra kammaren I. Bengtsson, överdirektören R. Broberg samt ledamöterna av

sistnämnda kammare R. Eliasson och T. Königson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

Det utredningsarbete som skall ankomma på utredningsmännen bör omfatta

de frågor, rörande vilka riksdagen enligt vad nu sagts förutsatt att

utredning verkställes, i den mån dessa frågor inte avser administrationen.

Utredningen bör börja med de mera brådskande uppgifterna rörande familj

e- och invalidpensionerna inom folkpensioneringen.

I oktober 1958 har kommittén såsom ett första led i sitt arbete avgivit

ett förslag om förbättrade grundpensionsförmåner m. m. (stencilerat).

över 1958 års socialförsäkringskommittés förslag har efter remiss yttranden

avgivits av statskontoret, pensionsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

1958 års skatteutjämningskommitté, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas

förbund, Sveriges folkpensionärers riksorganisation, De

blindas förening, De lungsjukas riksförbund, De vanföras riksförbund och

Svenska vanförevårdens centralkommitté.

Propositionens förslag om förbättrade folkpensionsförmåner bygger helt

på kommitténs förslag. Däremot har den av kommittén anvisade lösningen

av frågan om förmånernas finansiering icke godtagits i propositionen.

Förbättrade grundpensionsförmåner m.m.

Gällande bestämmelser

Lagen den 29 juni 19i6 om folkpensionering (nr 431; ändr. 221/1947,

527/1947, 732/1948, 264/1950, 157/1951, 332/1951, 396/1952, 291/1953,

134/1954, 394/1955, 400/1955, 265/1956, 168/1957, 172/1957 och 192/1958)

skiljer mellan å ena sidan ålderspension, som utgår efter 67 års ålder, samt

å andra sidan invalidpension, sjukbidrag och änkepension, vilka förmåner

utgår för tid dessförinnan.

Ålderspensionen utgöres i första hand av allmän ålderspension,

vilken förmån är förhöjd dels med indextillägg, dels ock med s. k. standardtillägg

genom lagen den 1 juni 1956 om höjning av folkpensioner (nr 264;

ändr. 193/1958). Ålderspensionen är icke inkomstprövad och uppgår för närvarande

till följande belopp per år räknat. För gift pensionsberättigad, vars

make jämväl åtnjuter ålderspension eller invalidpension (sjukbidrag), vari

ingår tilläggspension, eller vars hustru uppbär hustrutillägg, utgår 1 360 kr. i

grundbelopp, 320 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 40 kr.) och 280 kr. i standardtillägg

eller sammanlagt 1 960 kr. Gift pensionsberättigad, vars make

åtnjuter invalidpension (sjukbidrag) som utgöres av enbart grundpension,

erhåller 1 500 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 50 kr.)

och 350 kr. i standardtillägg eller tillhopa 2 250 kr. För annan pensionsberättigad

utgives 1 700 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg (åtta tillägg å 50

kr.) och 350 kr. i standardtillägg eller sammanlagt 2 450 kr.

Invalidpension utgår till den, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller annat lyte är ur stånd att försörja

sig genom sådant arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter, under

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

förutsättning att nedsättningen av arbetsförmågan kan anses som varaktig.

Den som är blind skall alltid anses lida av sådan höggradig nedsättning av

arbetsförmågan som berättigar till invalidpension.

Till den, som oavbrutet under minst sex månader lidit av sådan höggradig

nedsättning av arbetsförmågan som erfordras för erhållande av invalidpension,

utgår i stället sj ukbidrag, om nedsättningen av arbetsförmågan

inte kan anses som varaktig men kan antagas bestå ytterligare avsevärd tid.

Såväl invalidpensionen som sjukbidraget består av grundpension och tilläggspension.

Grundpensionen utgör 200 kr. om året och utgår utan hänsyn

till vederbörandes inkomst och förmögenhet. Tilläggspensionen, som däremot

är inkomstprövad, förhöjes liksom ålderspensionen med indextillägg

och standardtillägg. För närvarande utgör tilläggspensionen högst 1 760 kr.

(varav 1 160 kr. i grundbelopp, 320 kr. i indextillägg och 280 kr. i standardtillägg)

om året för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, högst 2 050

kr. (varav 1 300 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg och 350 kr. i standardtillägg)

för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter enbart grundpension,

samt högst 2 250 kr. (varav 1 500 kr. i grundbelopp, 400 kr. i indextillägg

och 350 kr. i standardtillägg) för annan pensionsberättigad.

Änkepension utgår till änka, som vid mannens död uppnått viss

ålder. Änkepensionen, som i sin helhet är inkomstprövad, uppgår för närvarande

till högst 1 960 kr. om året (1 360 kr. i grundbelopp, 320 kr. i indextillägg

och 280 kr. i standardtillägg).

Hustru tillägg utgår till pensionsberättigad mans hustru, som uppnått

viss högre ålder men inte själv är pensionsberättigad. Hustrutillägget,

som är inkomstprövat, utgår med högst samma belopp som änkepensionen,

d. v. s. för närvarande med totalt högst 1 960 kr. om året.

I fråga om indextilläggen gäller, att socialstyrelsen skall verkställa

beräkning av förhållandet mellan det allmänna prisläget under varje

månad och prisläget i december 1951. På grundval härav fastställer Ivungl.

Maj :t senast den 5 i andra månaden efter den, som beräkningen avser, det

procenttal (pensionspristalet) som utmärker angivna förhållande. Sålunda

fastställt pensionspristal skall gälla under tredje månaden efter den, som

beräkningen avser. För varje hel mångfald av tre, varmed pensionspristalet

överstiger 100, utgör indextillägget för år räknat — såsom framgår av det

föregående — 40 kr. för gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller vars hustru uppbär hustrutillägg, ävensom

för änkepensionsberättigad och för hustru, som uppbär hustrutillägg, samt

50 kr. för annan pensionsberättigad. Om pensionspristalet, efter alt ha stigit

med hel mångfald av tre, åter nedgår, skall indextillägget utgå efter oförändrade

grunder, så länge pensionspristalet överstiger närmast lägre hela

mångfald av tre. Antalet indextillägg utgör för närvarande åtta.

Varje kommun äger besluta, att i kommunen skall utgå k o m in u n a 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

bostadstillägg till den som uppbär folkpensionsförmån. Därvid äger

kommunen bestämma såväl tilläggets storlek som grunderna i övrigt för

beräkningen. I sistnämnda hänseende gäller dock vissa begränsningar, bl. a.

att inkomstprövning av tillägget skall ske enligt folkpensioneringslagens

regler.

Utöver ålderspension, invalidpension eller sjukbidrag utgår i vissa fall

blindtillägg till den som är blind och vårdtillägg till den som

eljest är ur stånd att reda sig själv och på grund härav är i behov av ständig

tillsyn och vård. Dessa tillägg, som inte är inkomstprövade, utgör 1 200 kr.

om året.

Inkomstprövningen innebär, att tilläggspension, änkepension och

hustrutillägg jämte index- och standardtillägg å dessa förmåner ävensom

kommunalt bostadstillägg minskas med en tredjedel av den del av ogift pensionsberättigads

årsinkomst, som ligger mellan 1 000 och 1 400 kr., och med

två tredjedelar av inkomst därutöver. För gift pensionsberättigad är motsvarande

gränsbelopp 750 resp. 1 050 kr. Rörande beräkningen av vederbörandes

årsinkomst skall blott nämnas, att folkpension, barnbidrag och sjulchjälp

från allmän sjukkassa inte räknas såsom inkomst, att förmögenhet

överstigande 20 000 kr. (för gift pensionsberättigad 15 000 kr.) medför höjning

av årsinkomsten med 20 procent av det belopp, varmed förmögenheten

överstiger nämnda gränsbelopp, samt att gift pensionssökandes årsinkomst

och förmögenhet anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomst

resp. förmögenhet.

I några fall kan viss dispens medges från inkomstprövningen för gift

invalidpensionär eller sjukbidragsberättigad, vars make ej åtnjuter folkpension.

Ehuru inkomstprövningen skulle föranleda att tilläggspensionen

bleve ringa eller ingen må, när särskilda skäl föranleder därtill, likväl i

sådan pension, bortsett från index- och standardtillägg, utges upp till 1 100

kr. om året, s. k. hjälplöshetstillägg.

1958 års socialförsäkringskommitté

Rörande motiven för en förbättring av grundpensionen

framhåller kommittén, att samtliga folkpensionsförmåner med undantag

av grundpensionsbeloppet genom olika åtgärder sedan lagstiftningens

ikraftträdande fått ett ökat realvärde trots penningvärdeförsämringen. Vissa

olägenheter med den nuvarande inkomstprövningen inom invalidpensioneringen

skulle enligt kommitténs mening minskas, om den icke inkomstprövade

delen av pensionen höjes genom att till den överföres en del av den inkomstprövade

delen. I detta sammanhang uttalar kommittén bl. a. följande.

Flertalet av dem som har enbart grundpension är gifta och uteslutna från

inkomstprövade förmåner på grund av andra makens inkomst. Detta har

väckt mycken irritation, en irritation som inte kan frånkännas berättigande

då en invalidiserad man eller hustru, även om invaliditeten ej är så svår att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

rätt till hjälplöshets- eller vårdtillägg föreligger, ofta utgör en ej ringa belastning

på makarnas ekonomi. Den ganska hårda inkomstprövningen kan

även sägas i och för sig motivera att också de invalidpensionärer, som enligt

nuvarande regler är berättigade till enbart en grundpension om 200 kr., får

sin pension höjd.

Kommittén framhåller vidare, att den nuvarande inkomstprövningen i

viss mån fyller funktionen av medel att gradera invalidpensionen efter invaliditetens

storlek. Kommitténs utredningsarbete på invalidpensioneringens

område borde enligt utredningsdirektiven ske med utgångspunkt från att

den nuvarande inkomstprövningen om möjligt slopades och att storleken av

invalidpensionen i stället bestämdes på grundval av en uppskattning av vederbörandes

eventuellt kvarstående arbetsförmåga. Kommittén håller för

sannolikt att, om partiell invalidpension skulle utgå och fastställas i relation

till vederbörandes uppskattade kvarstående arbetsförmåga, denna partiella

invalidpension inte kunde sättas till en så ringa bråkdel av full invalidpension

som 200 kr. I avbidan på den definitiva lösningen kunde en höjning

av detta belopp vara motiverad.

Kommittén tillägger.

Vidare må nämnas att man i anslutning till en förbättring av grundpensionen

lätt kan vinna en mer tillfredsställande lösning än den nuvarande i de

fall där ena maken har ålderspension och andra maken därefter får invalidpension

men på grund av inkomstprövningen begränsad till enbart grundpension.

I sådant fall skall nämligen ålderspensionen minskas med 200 kr.,

d. v. s. från 1 700 till 1 500 kr. — med gällande index- och standardtillägg

alltså från 2 450 till 2 250 kr. Det förhållandet att den yngre maken erhåller

invalidpension ökar alltså inte familjens folkpensionsinkomst. Denna

effekt av de nuvarande reglerna hade påtalats vid skilda tillfällen. Omkring

500 pensionärsf amil jer uppbär för närvarande pension med tillämpning av

ifrågavarande regler.

En grundpensionsförbättring skulle givetvis medföra visst administrativt

merarbete för pensionsorganen — omfattningen härav blir beroende på vilken

metod för förbättringen som användes — men kommittén anser att administrativa

skäl inte bör få utgöra hinder för att en önskvärd förbättring

av grundpensionsförmånen genomföres.

Rörande storleken av gr undpensionsför bättringen finner

kommittén det i föreliggande läge vara rimligt med en förhöjning till

omkring 600 kr. En sådan förhöjning skulle enligt kommitténs mening inte

innebära ett föregripande av utredningsarbetet i fråga om invalidpensioneringens

slutliga utformning och inte heller beträffande invalidpensioneringens

blivande samordning med sjuk- och yrkesskadeförsäkringarna.

Vidkommande metoden att åstadkomma förbättringen

a v g r u ndpensione n erinrar kommittén om bakgrunden till att folkpensioneringens

invalidpension och sjukbidrag uppdelats i en icke inkomstprövad

del, nämligen grundpensionen om 200 kr., och eu inkomstprövad del,

nämligen tilläggspensionen. Grundpensionsbeloppet utgör sålunda en relikt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

från 1913 års pensionsförsäkringslag, enligt vilken förelåg rätt till pension

motsvarande det efter försäkringsmässig metod beräknade värdet av erlagda

avgifter. Efter införandet av folkpensioneringslagstiftningen, där motsvarande

samband mellan avgifter och pension inte förelåg, ansågs de, som

erlagt avgifter enligt 1913 års lag, skola bibehållas vid sin rätt att utfå tillförsäkrad

valuta för sistnämnda avgifter. Konstruktionen med den icke

inkomstprövade grundpensionen å 200 kr. medförde att de erforderliga

övergångsbestämmelserna ej föranledde större administrativt besvär, enär

det övervägande flertalet pensioner på grund av den tidigare lagstiftningen

rymdes inom detta belopp.

Kommittén konstaterar, att en höjning av grundpensionen inte medför

ökade förmåner för alla invalidpensionärer och sjukbidragsberättigade, såvida

inte den maximala pensionsnivån samtidigt höjes. En sådan höjning

vore det emellertid nu inte fråga om. I detta avseende skulle invalidpensionen

följa den successiva standardhöjning av den allmänna folkpensionsnivån,

som 1958 års A-riksdag i princip beslutat skola ske under 1960-talet. Den

avsedda grundpensionsförbättringen skulle för det stora flertalet invalidpensicnärer

i huvudsak blott innebära en omfördelning av de förmånsdelar,

varav invalidpensionen är sammansatt. Av den inkomstprövade delen av

invalidpensionen (tilläggspension, standardtillägg, indextillägg) skulle en

del överföras till den icke inkomstprövade pensionsdelen (grundpensionen).

Härav följde att de, som enligt nuvarande regler är berättigade till en invalidpension

uppgående till eller överstigande summan av den pensionsdel som

överföres och den nuvarande grundpensionen, inte skulle få någon förhöjning

av sina sammanlagda pensionsförmåner genom den åsyftade reformen.

För budgetåret 1958/59 har antalet invalidpensionärer och sjukbidragsberättigade

uppskattats till 137 000. Enligt kommittén kunde omkring

105 000 av dessa beräknas ha fulla förmåner, under det att cirka 9 000 uppbär

endast grundpension och återstående cirka 23 000 åtnjuter grundpension

jämte reducerade inkomstprövade tilläggsförmåner.

Vid valet av metod har kommittén funnit, att något av följande tre alternativ

närmast bör komma i fråga.

Alt. 1. Själva grundpensionsbeloppet 200 kr. ändras till ett högre belopp,

exempelvis 600 kr., utan att index- och standardtilläggen beröres.

Alt. 2. Grundpensionsbeloppet lämnas i och för sig oförändrat men indextilläggen

överflyttas helt från tilläggspensionen till grundpensionen. Standardtilläggen

beröres ej. Detta alternativ skulle med åtta indextillägg innebära

en höjning med 400 kr. till 600 kr. för ensam pensionär och pensionär,

vars make uppbär allenast grundpension, samt med 320 kr. till 520 kr. för

annan pensionär.

Alt. 3. Grundpensionsbeloppet lämnas oförändrat men utgånde standardtillägg

till tilläggspensionen överflyttas helt till grundpensionen. Indextillläggen

beröres ej. Detta alternativ skulle med gällande standardtillägg inne
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

bära en höjning med 350 kr. till 550 kr. för ensam pensionär och pensionär,

vars make uppbär allenast grundpension, samt med 280 kr. till 480 kr. för

annan pensionär.

Kommittén har stannat för att förorda alt. 2. Därvid har kommittén fäst

avseende bl. a. vid att detta alternativ är administrativt enkelt, vilket är av

särskild betydelse eftersom det gäller en provisorisk reform, samtidigt som

alternativet medför en tillfredsställande höjning av grundpensionen.

Kommitténs förslag att indextilläggen skall konstrueras som en förhöjning

av grundpensionen och inte av tilläggspensionen innebär att vid nuvarande

indexläge med åtta indextillägg alla de som har enbart grundpension

— d. v. s. cirka 9 000 invalider — och de som utöver grundpensionen har en

inkomstprövad pension om högst 400 resp. 320 kr. — cirka 500 personer —

får sin pension höjd till 600 resp. 520 kr. Vid nio indextillägg blir de nya

grundpensionsförmånerna 650 resp. 560 kr., vid tio indextillägg 700 resp. 600

kr. etc. Kommittén tillägger, att bortåt 95 procent av alla dem, som enligt nuvarande

regler har rätt till enbart grundpension, inte är gifta med annan

pensionsberättigad. De skulle alltså få det större beloppet, d. v. s. 600 kr. vid

nuvarande indexläge.

Kommittén nämner, att den minskning, som sker å den inkomstprövade

delen av invalidpension och sjukbidrag genom indextilläggets överflyttande

till grundpensionen, i ett fåtal fall kan medföra omräkning även av samtidigt

utgående särskilt barnbidrag. Inkomstprövningen av sådana bidrag är nämligen

samordnad med folkpensionernas inkomstprövning.

Kommittén diskuterar härefter det förut berörda fallet då av två makar

den ene har ålderspension från folkpensioneringen och den andre därefter

får invalidpension eller sjukbidrag, som på grund av inkomstprövningen

begränsas till enbart grundpension. Kommittén erinrar därvid om att enligt

4 § 1 mom. folkpensioneringslagen ålderspensionärerna uppdelas i följande

tre grupper, för vilka årspensionen utgår med nedan angivna belopp exklusive

resp. inklusive nu utgående åtta indextillägg jämte standardtillägg.

Belopp kr.

Grupp exkl. Inkl.

tilläggen

a) Gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter ålderspension

eller tilläggspension eller till vars hustru utgår

hustrutillägg .................................

1 360

1 960

b)

Gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter enbart

grundpension.....................................

1 500

2 250

c)

Annan pensionsberättigad..........................

1 700

2 450

Kommittén framhåller att enligt 4 § 2 mom. folkpensioneringslagen en

motsvarande uppdelning göres i fråga om invalidpensionens och sjukbidragets

maximala storlek före avdrag till följd av inkomstprövningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

Kommittén erinrar vidare om att varje indextillägg utgör 40 kr., då

pensionären tillhör grupp a), och 50 kr., då han tillhör grupp b) eller

grupp c), samt om att standardtilläggen följer indextilläggen på det sättet,

att de för grupp a) motsvarar sju indextillägg om 40 kr., d. v. s. tillhopa

280 kr., och för grupperna b) och c) motsvarar sju indextillägg om 50 kr.,

d. v. s. sammanlagt 350 kr.

Av denna översikt framgår, att i det nu diskuterade fallet den make, som

är ålderspensionär, enligt gällande regler får vidkännas en minskning av

sin pension med 200 kr., d. v. s. med samma belopp som den andre maken

erhåller i grundpension; makarna erhåller sålunda inte högre pension

trots den andre makens invaliditet. I syfte att bereda en pensionsförbättring

i sådana fall föreslår kommittén, att gift pensionsberättigad, vars make åtnjuter

enbart grundpension jämte nu föreslaget indextillägg därå, skall i

fråga om storleken av det egentliga pensionsbeloppet hänföras till grupp

c), d. v. s. erhålla 1 700 kr. i ålderspension och 1 500 kr. i maximal

tilläggspension, och i fråga om index- och standardtilläggen hänföras till

grupp a), där varje indextillägg är 40 kr. och standardtillägget utgör

280 kr. Vid åtta indextillägg skulle då ålderspensionärens årspension

bli (1 700 + 320 + 280 =) 2 300 kr. Eftersom den andre maken

skulle erhålla 200 kr. i grundpension och 320 kr. i indextillägg, skulle

makarna sammanlagt få (2 300 + 520 =) 2 820 kr. Familjens pensionsinkomst

skulle således öka med (2 820 — 2 450 =) 370 kr., när andra

maken får invalidpension bestående enbart av grundpension jämte indextillägg.

För varje ytterligare indextillägg utöver åtta skulle ökningen bli

30 kr. större.

Remissyttrandena

I fråga om innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa till den

redogörelse därför som finnes i propositionen å s. 18—20.

Departementschefen

Föredragande departementschefen har efter en redogörelse för gällande

bestämmelser anfört:

»I olika sammanhang har aktualiserats spörsmålet om en höjning av

grundpensionen. Senast skedde det vid 1958 års A-riksdag i samband med

att propositionen nr 55 i pensionsfrågan behandlades. Nämnda spörsmål

ingick bland dem som enligt riksdagens mening borde anförtros åt en parlamentarisk

utredning, vilken i övrigt skulle behandla en rad andra frågor

rörande en förbättrad folkpensionering. Den utredning som tillkallades för

denna uppgift, 1958 års socialförsäkringskommitté, har mot bakgrund av

riksdagens önskemål upptagit frågan om en provisorisk höjning av grundpensionen

i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet i övrigt. Det förslag

som kommittén framlagt härom innebär, att de indextillägg, som nu utgör

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959 17

en inkomstprövad förhöjning av tilläggspensionen, i stället skall utgå som

förhöjning av grundpensionen och liksom denna utges utan inkomstprövning.

Härigenom kommer omkring 9 000 personer, som enligt nu gällande

bestämmelser åtnjuter enbart grundpensionen 200 kr., att få sin pension

höjd så att den med nuvarande åtta indextillägg utgör, om vederbörande är

ogift eller hans make inte har pension, (200 + 400 =) 600 kr. och eljest

(200 + 320 =) 520 kr. Beloppet 600 kr. skulle komma att utgå till cirka

95 procent av dessa pensionärer. I de omkring 500 fall, då nuvarande

regler ger rätt till —• jämte grundpensionen — en inkomstprövad pension

som understiger 400 resp. 320 kr., kommer i stället att utgå förutnämnda

högre belopp om 600 resp. 520 kr. Om nya indextillägg tillkommer, skall

dessa i fortsättningen utgå till alla som har invalidpension eller sjukbidrag

och inte som nu endast till dem som har inkomstprövad pension utöver

grundpensionen.

Däremot innebär förslaget ingen förbättring för dem, som enligt vad

nu gäller äger rätt till invalidpension eller sjukbidrag med högsta belopp

eller till sådan förmån med ett på grund av inkomstprövningen reducerat

belopp som överstiger 600 resp. 520 kr. Frågan om att öka invalidpensionens

och sjukbidragets maximibelopp sammanhänger med den större

frågan om folkpensionernas successiva höjning under 1960-talet.

Det kan tilläggas, att den föreslagna förbättringen av grundpensionen

går längre än vad ett rent återställande av realvärdet å denna pension

skulle påkalla.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har tanken att göra en

provisorisk höjning av grundpensionen vunnit allmän anslutning, och de

flesta remissinstanserna har godtagit förslaget i fråga om förhöjningens

storlek och metoden för att åstadkomma densamma. För egen del ansluter

jag mig till förslaget.

Av vad jag tidigare anfört rörande den nuvarande storleken av ålderspensionen

i olika fall framgår, att en gift ålderspensionär, vars make inte

uppbär folkpensionsförmån, får ålderspensionen minskad med 200 kr., om

maken senare tillerkännes invalidpension eller sjukbidrag och denna förmån

på grund av inkomstprövningen endast utgår med grundpensionsbeloppet

200 kr. I detta fall föranleder den inträdda invaliditeten ingen

ökning av familjens pensionsförmåner. Detta förhållande har ansetts

mindre tillfredsställande och kommittén har för fall, då gift ålderspensionärs

make åtnjuter invalidpension eller sjukbidrag i form av enbart grundpension

jämte nu föreslaget indextillägg därå, förordat att ålderspensionens

grundbelopp skall utgå med 1 700 kr. i stället för nuvarande 1 500 kr.

Samtidigt finner dock kommittén viss minskning av dennes index- och

standardtillägg påkallad. Eftersom båda makarna erhåller indextillägg —

något som enligt hittills tillämpade principer föranleder att tilläggen utgår

med det lägre beloppet om 40 kr. för varje tillägg — föreslår kommittén

2— Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 är 1959

att ålderspensionären i detta fall skall åtnjuta indextillägg av nämnda storlek,

d. v. s. med 320 kr. Vidare föreslår kommittén att även standardtillägget

till ålderspensionären skall utgå med det lägre beloppet eller med 280 kr.

Förslaget innebär sålunda att ålderspensionären i det nu aktuella fallet får

grundförmånen höjd med 200 kr., under det att tilläggen sänks med 150

kr. i förhållande till vad nu utgår. Å andra sidan förbättras grundpensionen

för den invalidiserade maken såsom förut nämnts med indextilläggen å

320 kr., vilket får till följd att makarnas pensionsinkomst genom invalidfallet

ökar med 370 kr. Härvid har förutsatts att åtta indextillägg utgår

såsom för närvarande. Vad sålunda föreslagits borde även få tillämpning i

vissa fall då den först pensionerade maken uppbär invalidpension eller sjukbidrag

i stället för ålderspension.

Även detta förslag har godtagits vid remissbehandlingen, och jag ansluter

mig till kommitténs förslag, som innebär en viss pensionsförbättring för de

fall det gäller och dessutom medför en förenkling av lagstiftningen.

De sålunda förordade ändringarna i folkpensionslagstiftningen bör såsom

kommittén föreslagit träda i kraft den 1 juli 1959.»

Motionerna

I de lilcalydande motionerna I: 383 och II: 459 hemställes, »att riksdagen

vid behandling av propositionen nr 29 för sin del måtte besluta, att 13 §

2 mom. lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering må få följande lydelse:

Där inkomst---av Konungen.

Vid uppskattningen av förmögenhetsavkastning skall denna höjas med

5 procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för gift pensionsberättigad

15 000 kronor och för annan pensionsberättigad 20 000

kronor.»

Såsom motivering till sina yrkanden har motionärerna framhållit, att

regeln, att vid inkomstprövningen inkomsten skall höjas med 20 procent

(skärpningsprocenten) av det belopp, varmed förmögenheten överstiger

20 000 resp. 15 000 kr., medför att många pensionärer, som inte har någon

egentlig inkomst, helt eller delvis berövas möjligheten att få inkomstprövade

folkpensionsförmåner. I fortsättningen har motionärerna anfört följande.

Detta gäller i synnerhet ägare av egnahem och mindre jordbruksfastigheter.

En ogift invalidpensionär, som äger ett egnahem med ett taxeringsvärde

av 30 000 kronor och som inte har andra inkomster, får till följd av regeln

om skärpningsprocenten sin tilläggspension reducerad med 533 kronor.

Då tilläggspensionen skall kunna utgå med högst 1 850 kronor, begränsas

den för vederbörande till högst 1317 kronor. Är hans egnahem taxerat till

40 000 kronor, skall hans inkomstprövade pensionförmån reduceras med

1 866 kronor. I detta fall kan han alltså icke erhålla tilläggspension.

Naturligtvis kan det sägas, att pensionären kan förbruka inte endast avkastningen

av förmögenheten utan även en del av förmögenheten. Detta

betraktelsesätt synes oss dock icke kunna anpassas på pensionärer, som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 ur 1950

19

icke har annan förmögenhet än ett egnahem eller en mindre jordbruksfastighet.

Den egentliga avkastningen av förmögenheten begränsar sig i

sådana fall i regeln till bostadsförmånen. Nuvarande bestämmelser rörande

inkomstprövningen innebär sålunda, att vederbörande kan erhålla förbättrade

pensionsförmåner, först sedan han »ätit upp» sin bostad.

Även om vi förutsätter, att inkomstprövningen helt kommer att slopas

som ett resultat av det väntade förslaget från socialförsäkringskommittén,

synes det oss dock angeläget, att redan nu ändring sker av ifrågavarande

bestämmelser. Härför talar även den väsentliga skillnad i förmåner, som

finns mellan folkpensioneringen och yrkesskadeförsäkringen i här avsedda

fall. En person, som uppbär ersättning från yrkesskadeförsäkringen, får

icke sin livränta reducerad till följd av förmögenhetsinnehav. Ofta är det

slumpen som avgör om en invalid skall få ersättning från yrkesskadeförsäkringen

eller folkpensioneringen. I många fall har personer, som uppbär

invalidpensioner från folkpensioneringen, orsaken till sin invaliditet i yrkespåfrestningar

långt tillbaka i tiden.

Det synes oss riktigt, att vid beräkning av folkpensionärs inkomst av

förmögenhet densamma icke upptages till fiktivt belopp såsom nu sker

utan till belopp, som kan sägas motsvara den verkliga avkastningen. För

beskattningen för inkomst av en- och tvåfamilj sfastigheter gäller, att intäkten

skall beräknas efter 2,5 procent av taxeringsvärdet. Repartitionstalet

för fastighetsbeskattningen är också 2,5. Det synes oss motiverat, att vid

beräkning av folkpensionärs årsinkomst med avseende på inkomstprövning

av pensionsförmåner inkomsten höjes med 5 procent av det belopp, varmed

förmögenheten överstiger 20 000 respektive 15 000 kronor.

Kostnads- och finansieringsfrågorna

Gällande bestämmelser

Kostnaderna för folkpensionerna bestrides av staten, dock med bidrag

av kommunerna såvitt angår de inkomstprövade förmånerna och vårdtilläggen.

Staten tillgodogör sig vidare de folkpensionsavgifter, som upptages

i samband med de allmänna skatterna, samt avkastningen av folkpensioneringsfonden.

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna regleras

genom lagen den 30 juni 1947 om kommunernas bidrag till kostnaderna för

folkpensioneringen (nr 398; ändr. 266/1950, 159/1951, 397/1952 och

135/1954). Enligt denna lag skall kommun för varje kalenderår bidraga till

kostnaderna för tilläggspensioner, änkepensioner, hustru tillägg och vårdtilllägg,

som under året utbetalats för inom kommunen mantalsskrivna pensionsberättigade,

med en andel som motsvarar 3/20 procent för varje fullt tiotal

skatteören per invånare i kommunen (d. v. s. 1,5 procent för varje skattekrona

per invånare), dock högst 60 procent av nämnda kostnader. Beträffande

kostnaderna för kommunala bostadstillägg gäller motsvarande, dock

att procentsatsen bär i stället är ‘/5 procent för varje fullt tiotal skatteören

(d. v. s. 2 procent för varje skattekrona) och att även en minimigräns satts

för kommunens delaktighet i kostnaderna, nämligen lägst 25 procent.

Index- och standardtilläggen finansieras på samma siitl som den pensions
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

förmån som förhöj es genom tillägget. Sådana tillägg till tilläggspensionen

bekostas sålunda av staten och kommunerna.

Såsom bidrag till statens kostnader för de i folkpensioneringslagen stadgade

förmånerna skall i princip varje svensk medborgare i åldern 18—66 år

erlägga pensionsavgift. Denna avgift utgör för närvarande 4 procent

av den avgiftsplikliges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst med viss

maximering.

1958 års socialförsäkringskommitté

Vad angår kostnads- och finansieringsfrågorna uppger

kommittén, att den förslagna förbättringen av grundpensionsförmånen medför

en kostnadsökning för folkpensioneringen, som uppskattas till omkring

3 3/4 milj. kr. för helt år under förutsättning att antalet indextillägg är

oförändrat åtta och att antalet pensionärer, som åtnjuter enbart grundpension

eller dessutom en mindre inkomstprövad pension, är oförändrat

cirka 9 500. Varje ytterligare indextillägg kunde antagas höja nyssnämnda

belopp med cirka */* milj. kr. Antalet pensionärer kunde väntas öka om

grundpensionen förbättrades. Enligt kommitténs mening vore en ökning

med omkring 2 000 pensionärer ingalunda osannolik. Detta skulle medföra

en ytterligare årlig kostnadsökning om nära 1,2 milj. kr., ett belopp som

finge räknas upp med 0,1 milj. kr. för varje nytillkommande indextillägg.

Kommittén erinrar om att enligt nuvarande regler för kostnadsfördelningen

mellan staten och kommunerna staten ensam bestrider kostnaderna

för grundpensionerna, medan tilläggspensionerna bekostas av staten och

kommunerna gemensamt, och att indextillägg och standardtillägg finansieras

i samma ordning som den förmån vilken förhöj es genom tillägget. Kommittén

anser att det för närvarande saknas anledning till annat än att bibehålla

dessa regler, vilket innebär att de nyss nämnda kostnadsökningarna

helt skulle falla på staten.

Statens utgifter för folkpensioneringen kommer emellertid enligt vad

kommittén framhåller att dessutom öka genom att vissa kostnader överföres

från kommunerna till staten. De indextillägg som utgår vid reformens

ikraftträdande — för ett beräknat antal av nära 130 000 invalidpensionärer

och sjukbidragsberättigade — finansierades till ungefär hälften (f. n.

51 %) av kommunerna och till knappt hälften av staten. Dessa indextillägg

skulle genom reformen överföras till grundpensionerna och med tillämpning

av nyssnämnda kostnadsfördelningsprinciper i fortsättningen helt bekostas

av statsmedel. Detta medförde en kostnadsminskning för kommunernas

del, som kommittén uppskattade till cirka 26 milj. kr. vid åtta indextillägg

(cirka 3 1Jt milj. kr. högre belopp vid varje tillkommande indextillägg).

Kommittéförslaget skulle sålunda enligt kommitténs beräkningar föranleda

att de årliga folkpensionskostnaderna (om åtta indextillägg utgår) för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

statens del ökade med (3,75 + 1,2 + 26 =) cirka 31 milj. kr. och för kommunernas

del minskade med cirka 26 milj. kr.

Kommittén erinrar i detta sammanhang om att 1958 års A-riksdag fattat

principbeslut om en väsentlig förbättring fr. o. in. den 1 juli 1960 av bl. a.

familjepensionsförmånerna från folkpensioneringen. Denna förbättring

skulle, om nu gällande principer för kommunernas bidrag till inkomstprövade

folkpensionsförmåner tillämpas, komma att medföra en kraftig

ökning av kommunernas utgifter för folkpensionsändamål fr. o. in. den

1 juli 1960, en ökning som kunde antagas överstiga den betydande utgiftsminskning

för kommunerna som kommittéförslaget skulle föranleda fr. o. m.

den 1 juli 1959. Kommittén har ansett det vara angeläget att i möjlig mån

undvika sådan ojämnhet under de närmaste åren i fråga om belastningen på

kommunerna för folkpensionsändamål. Detta kunde enligt kommitténs

mening ske genom att en del av de staten enligt nuvarande regler åvilande

kostnaderna för kommunala bostadstillägg successivt överfördes på kommunerna

samtidigt som en reduktion av kommunansvaret för andra inkomstprövade

pensionsförmåner genomfördes. Kommittén, som enligt sina

direktiv har att utreda frågan om kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun men givetvis inte redan nu kunnat la definitiv ståndpunkt till

detta frågekomplex, har lunnit sig böra förorda, att i samband med den

reduktion av kommunernas kostnader för invalidpensioneringen, som följer

av kommittéförslaget beträffande grundpensionerna, skall fr. o. m. den 1

juli 1959 vidtas en viss höjning av kommunbidraget till de kommunala bostadstilläggen.

Kommittén tillägger att, om en mindre ökning av kommunandelen i kostnaderna

för bostadstilläggen nu genomföres, det senare blir en mindre påfrestning

lör kommunerna, därest statsmakterna framdeles skulle stanna

för den principen, som torde ha många förespråkare, att kommunerna —

mot det att de befrias Irån att bidraga till de egentliga folkpensionskostnaderna

— själva skall helt bekosta de kommunala bostadstillägg, som befinnes

erforderliga i framliden.

Efter övervägande av olika spörsmål rörande formen för och storleken

av höjningen av kommunandelen i kostnaderna för bostadstilläggen har

kommittén stannat för att förorda en tioprocentig böjning innebärande dels

att kommunandelen ökas med en tiondel från 1/a procent till 11/ao procent

för varje fullt tiotal skatteören per invånare i kommunen och dels att maximigränsen

för kommunandelen höjes från 60 till 66 procent. Kommittén

beräknar att kommunbidraget till de kommunala bostadstilläggen därigenom

skulle för budgetåret 1959/60 öka med nära 17 ''/2 milj. kr. Den

kostnadsminskning för kommunerna om cirka 26 milj. kr., som enligt

vad förut nämnts skulle i nuvarande indexläge bli följden av den föreslagna

grundpensionsförbättringen, skulle sålunda reduceras till (26—17 1/2 =)

8''/s milj. kr. För statens del skulle den till cirka 31 milj. kr. beräknade

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

kostnadsökningen på grund av grundpensionsreformen komma att stanna

vid cirka 13 112 milj. kr.

Remissyttrandena

Beträffande innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa till den

redogörelse därför, som återfinnes i propositionen å s. 20 21.

Departementschefen

Föredragande departementschefen har anfört:

»De föreslagna åtgärderna har beräknats medföra en merkostnad för folkpensioneringen

av omkring 5 milj. kr. för år vid nuvarande åtta indextilllägg.

Härvid har förutsatts att omkring 2 000 personer, som med nuvarande

regler inte bryr sig om att söka pension, efter höjningen av grundpensionen

kommer att ansöka om och få sådan pension. Om de indextillägg, som överföres

till grundpensionen, alltjämt bekostas på samma sätt som nu, dvs.

av staten med bidrag från kommunerna — detta bidrag uppgår för närvarande

till i genomsnitt 51 procent — kommer merkostnaden att till ungefär

hälften belöpa på staten och i övrigt på kommunerna.

Kommittén föreslog i finansieringsfrågan en kombination av två olika

åtgärder, nämligen dels att kommunbidraget till kostnaderna för invalidpensionärernas

och de sjukbidragsberättigades indextillägg skulle slopas

och att staten i likhet med vad som gäller beträffande grundpensionerna

skulle ensam svara för finansieringen — en årlig merkostnad för staten

om cirka 26 milj. kr. med nuvarande åtta indextillägg, vartill kommer

förutnämnda 5 milj. kr., och en lindring för kommunernas del med cirka

26 milj. kr. — dels att kommunernas bidrag till kostnaderna för de kommunala

bostadstilläggen skulle ökas med 10 procent, varigenom en kostnad

om cirka 17,5 milj. kr. skulle överföras från staten till kommunerna. Slutresultatet

skulle bli en ökning av statens kostnader för folkpensionsändamål

med omkring (26 + 5 — 17,5=) 13,5 milj. kr. och en minskning för

kommunernas del med cirka (26 — 17,5=) 8,5 milj. kr.

Kommittén har bl. a. framhållit, att dess förslag beträffande höjningen

av kommunbidraget till bostadstilläggen åsyftade att utgöra ett steg i riktning

mot att låta kommunerna helt övertaga finansieringen av bostadstilläggen,

varvid staten skulle svara för kostnaderna för övriga folkpensionsförmåner.

I flertalet remissyttranden har förslaget i denna del starkt

kritiserats, varvid framhållits att en ändring av reglerna för bostadstilläggens

finansiering på sätt kommittén förordat inte borde övervägas innan

hela spörsmålet om fördelningen mellan staten och kommunerna av folkpensionskostnaderna

blivit utrett.

Mot bakgrund av remisskritiken anser jag att i detta sammanhang, då

fråga blott är om en provisorisk omreglering av vissa folkpensionsförmåner,

inte bör göras någon omfördelning av statens och kommunernas an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

23

delar i folkpensionskostnaderna och att ifrågavarande pensionsförmåner

alltså alltjämt bör bekostas på sätt som nu sker. Mitt förslag i detta avseende

innebär, att den årliga merutgiften för reformen om cirka 5 milj. kr.

som tidigare nämnts fördelas med ungefär hälften eller omkring 2,5 milj. kr.

på staten och resten på kommunerna. Hänsyn till kostnadsökningen för

statsverket har tagits vid anslagsberäkningen för budgetåret 1959/60 (femte

huvudtiteln punkt 118).»

Ändring i reglerna om utbetalning av grundpension

Departementschefen

Föredragande departementschefen har anfört:

»Enligt 38 § 1 mom. tredje stycket folkpensioneringslagen skall folkpension

utbetalas månadsvis, dock att om enbart grundpension utgår utbetalningen

må ske kvartalsvis. Undantagsbestämmelsen, som föranletts av

önskemålet att undvika pensionsutbetalningar med mycket små belopp,

bör kunna slopas, om grundpensionen höjes i enlighet med vad jag förordat

i det föregående. Jag ansluter mig därför till kommitténs förslag om att

undantagsbestämmelsen i ifrågavarande lagrum skall utgå, vilket får till

följd viss motsvarande ändring i 2 mom. andra stycket av samma paragraf.»

Ändring i reglerna om skyldighet att erlägga folkpensionsavgift

Departementschefen

Föredragande departementschefen har anföft:

»Det synes lämpligt att i detta sammanhang upptaga en fråga om befrielse

i visst fall från skyldighet att erlägga folkpensionsavgift. Enligt 19 § 1 mom.

andra stycket folkpensioneringslagen är den som under december månad

visst år ägt uppbära folkpension fritagen från skyldighet att erlägga folkpensionsavgift

för påföljande år. Det är därvid inte tillfyllest att pensionsrätt

föreligger för december månad utan folkpension skall faktiskt ha kunnat

lyftas under nämnda månad. Ett senare meddelat beslut om folkpension

retroaktivt för tid som innefattar december månad medför sålunda

ingen avgiftsbefrielse. Folkpensionsavgift kommer då att debiteras, ehuru

pensionsrätt sedermera befinnes ha förelegat för den avgörande månaden.

I olika sammanhang bär gjorts gällande, att avgiftsbefrielse borde föreligga

även i sådana fall. Stadgandet skulle få denna innebörd, om i lagtexten uttrycket

»under december» utbytes mot »för december».

En inom Kung]. Maj :ts kansli verkställd utredning har givit vid handen

att det ur de lokala skattemyndigheternas synpunkt, vilka verkställer debiteringen

av folkpensionsavgifter, inte möter hinder att debiteringssystemet

omlägges så att även retroaktiva pensionsbeslut, som berör december månad

föregående år iakttas. Pensionsstyrelsen bar yttrat sig i ärendet och bar

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

därvid tillstyrkt ändringen. Jag finner mig därför böra förorda, att stadgandet

i 19 § ändras på angivet sätt.

Eftersom debiteringsarbetet pågår under tiden juli—oktober det år, som

avgiften avser, torde de lokala skattemyndigheterna före debiteringsarbetets

avslutande hinna få del av så gott som alla folkpensionsbeslut som berör

december månad föregående år. De få pensionsbeslut av sådant slag som

fattas efter debiteringsarbetets avslutande torde för omdebitering få beaktas

i vederbörlig ordning.

Ändringen av 19 § folkpensioneringslagen bör liksom övriga föreslagna

lagändringar träda i kraft den 1 juli 1959. 19 § i dess nya lydelse blir därvid

tillämplig vid debiteringen av avgifterna för år 1959. Däremot skall lagrummet

i dess äldre lydelse givetvis gälla i fråga om debiteringen av pensionsavgifter

för föregående år. Föreskrift härom har upptagits i övergångsbestämmelserna

till ändringarna i folkpensioneringslagen.»

Utskottet

1 propositionen föreslås en höjning av den i invalidpensionen och sjukbidraget

ingående grundpensionen. Förslaget har utformats i anledning av

1958 års A-riksdags begäran om en provisorisk förbättring av grundpensionen

i avbidan på en mera slutgiltig utformning av invalidpensioneringen.

Genom den föreslagna ändringen överföres indextilläggen från tilläggspensionen

till grundpensionen. Samtidigt sänkes indextillägget för pensionsberättigad,

vars make åtnjuter allenast grundpension, från 50 till 40 kronor.

Förändringarna innebär, att grundpensionen vid nuvarande indexläge ökas

till 520 kronor för pensionsberättigad, vars make åtnjuter folkpensionsförmån,

och till 600 kronor för annan pensionsberättigad. Enligt utskottets mening

utgör förslaget en i förevarande läge lämplig höjning av grundpensionen.

Emellertid vill utskottet understryka, att den föreslagna lösningen endast

är att betrakta såsom provisorisk. Utskottet vill härutinnan erinra om

att 1958 års socialförsäkringskommitté har att utreda invalidpensioneringens

problem med utgångspunkt från att nuvarande inkomstprövning om möjligt

skall slopas och storleken av invalidpensionen i stället fastställas på grundval

av kvarstående arbetsförmåga.

I propositionen föreslås vidare en mindre förbättring i pensionsförmånerna

för pensionsberättigad, vars make åtnjuter invalidpension eller sjukbidrag

allenast i form av grundpension. Enligt gällande regler medför den

omständigheten, att maken får grundpension, minskning av andra makens

pension med belopp, motsvarande grundpensionen, varför familjens sammanlagda

pensionsförmåner inte ökas. Genom den föreslagna förbättringen

jämte ökningen av makens grundpension höjes vid nuvarande indexläge

de sammanlagda pensionsförmånerna med 370 kronor. Utskottet anser detta

förslag innebära en välbehövlig förbättring av nu utgående förmåner.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

25

Kostnadsökningen för de förbättrade pensionsförmånerna uppgår vid nuvarande

indexläge till cirka 5 miljoner kronor. I propositionen har föreslagits,

att indextilläggen — även om de skall utgå som tillägg på grundpensionerna

— också i fortsättningen finansieras delvis med kommunala bidrag.

Härigenom kommer kostnadsökningen att under rådande förhållanden falla

med cirka hälften på staten och cirka hälften på kommunerna. 1958 års

socialförsäkringskommitté hade föreslagit, att indextilläggen, i och med att

de överfördes till grundpensionen, skulle — liksom grundpensionen i övrigt

■—• bekostas av staten samt att kommunerna — för att i någon mån kompensera

staten för den kostnadsövervältring detta skulle innebära — skulle

utgiva 10 procent mera i bidrag till de kommunala bostadstilläggen. Dessa

förslag skulle innebära en kostnadsökning för staten å cirka 13,5 miljoner

kronor och en kostnadsminskning för kommunerna å cirka 8,5 miljoner

kronor. Emellertid har kommitténs förslag avstyrkts av flertalet remissinstanser,

däribland Svenska landskommunernas förbund och Svenska stadsförbundet.

Vid sådant förhållande och då spörsmålet om kostnadsfördelningen

måste bli föremål för omprövning i samband med den slutgiltiga lösningen

av frågan om inkomstprövningen anser sig utskottet kunna godtaga

propositionens förslag i denna del.

Övriga förslag i propositionen har icke givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker sålunda propositionen.

Vid inkomstprövningen i folkpensioneringen tages hänsyn även till vederbörandes

förmögenhet. Detta sker på så sätt, att inkomsten ökas med 20

procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger — för ogift person

— 20 000 kronor och — för gift person — 15 000 kronor. I motionerna har

yrkats, att nämnda procenttal, den s. k. skärpningsprocenten, måtte sänkas

till fem.

Den föreslagna ändringen av skärpningsprocenten skulle medföra en förbättring

för pensionsberättigade med förmögenheter över 20 000 resp. 15 000

kronor. Däremot innebär förslaget ingen förbättring för dem, som saknar

förmögenhet eller äger förmögenhet, understigande nämnda belopp.

Såsom ovan framhållits, är frågan om inkomstprövningen föremål för utredning

av 1958 års socialförsäkringskommitté. Enligt direktiven skall kommittén

bedriva sitt arbete med all möjlig skyndsamhet. Under sådana förhållanden

saknas enligt utskottets mening anledning att nu taga de genom

motionerna aktualiserade delarna av nämnda fråga under omprövning. Utskottet

avstyrker därför motionärernas förslag.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition, nr

29, samt

3 — Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 9 sand. 2 avd. Nr 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959

B. att förevarande motioner, I: 383 och II: 459, icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 februari 1959

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson, Axel E. Svensson,

Sunne, fru Carlqvist, fru Hamrin-Thorell, herrar Eric Carlsson och

Ringaby;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo*, Carlsson i Bakeröd,

fru Sandström*, herr Bengtsson i Varberg, fröken Sandell, herr Johansson

i Södertälje, fru Eriksson i Ängelholm och herr Björkman.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Eric Carlsson och Carlsson i Bakeröd, vilka ansett

a) att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 25 med orden

»Den föreslagna ändringen» och slutar på sid. 25 med orden »motionärernas

förslag», bort ha följande lydelse.

Nuvarande höga skärpningsprocent, 20 procent av förmögenheten, medför,

att många pensionärer, som icke har någon egentlig inkomst, helt eller delvis

berövas möjligheten att få inkomstprövade folkpensionsförmåner. Såsom

motionärerna framhåller gäller detta i synnerhet ägare av egnahem och av

mindre jordbruksfastigheter. Den egentliga avkastningen av förmögenheten

begränsar sig i sådana fall ofta till bostadsförmånen. Med nuvarande regler

om skärpningsprocenten kan sådana pensionärer erhålla förbättrade pensionsförmåner,

först sedan de »ätit upp» sin bostad.

Även om utskottet förutsätter, i likhet med motionärerna, att inkomstprövningen

helt kommer att slopas som ett resultat av det väntade förslaget

från socialförsäkringskommittén, synes det dock angeläget, att redan nu

ändring sker av ifrågavarande bestämmelser. Härför talar även den väsentliga

skillnad i förmåner, som finns mellan folkpensioneringen och yrkesskadeförsäkringen.

Det synes utskottet motiverat, att bestämmelserna ändras så, att vid beräkning

av folkpensionärs årsinkomst med avseende på inkomstprövning av

s. 27 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3 år 1959 27

pensionsförmåner inkomsten höjes med 5 procent av det belopp, varmed

förmögenheten överstiger 20 000 respektive 15 000 kronor. Utskottet tillstyrker

sålunda motionerna.

b) att utskottet under B. bort hemställa,

B. att riksdagen med bifall till förevarande motioner,

I: 383 och II: 459, måtte för sin del besluta, att 13 § 2 mom.

lagen den 29 juni 1946 om folkpensionering erhåller följande

lydelse.

Där inkomst---av Konungen.

Vid uppskattningen av förmögenhets avkastning skall

denna höjas med 5 procent av det belopp, varmed förmögenheten

må överstiga för gift pensionsberättigad 15 000

kronor och för annan pensionsberättigad 20 000 kronor.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 a1 i texten