Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagfäst rätt till arbete, m.m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av herr öhman och herr Persson, Helmer, samt nr 19 i andra kammaren av herr Hagberg m.fl.

1959-05-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:30, Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagfäst rätt till arbete, m.m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av herr öhman och herr Persson, Helmer, samt nr 19 i andra kammaren av herr Hagberg m.fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1959

1

Nr 30

Utlåtande i anledning av väckta motioner om lagfäst

rätt till arbete, m.m.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 15 i första kammaren av

herr öhman och herr Persson, Helmer, samt nr 19 i andra kammaren av

herr Hagberg m.fl.

I motionerna, Ailka är likalydande, har hemställts,

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar, att Kungl. Maj:t äntligen

utformar direktiv för den utredning i sysselsättningsfrågan, som tillsattes

i juni månad 1958, och att dessa i huvudsak följer de synpunkter och

riktlinjer som ovan anförts, samt

att regeringen i de avseenden, där riksdagens medverkan erfordras,

såsom exempelvis beträffande lagstiftning om rätt till arbete och 40 timmars

arbetsvecka, skyndsamt inkommer med förslag.»

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden

får utskottet hänvisa till motionen I: 15.

Lagstiftning om rätt till arbete

Sina yrkanden om lagstiftning om rätt till arbete har motionärerna preciserat

i följande punkter.

»1) Envars rätt till arbete, till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och

tillfredsställande arbetsförhållanden och till skydd mot arbetslöshet förankras

i lag.

2) Samhälleliga planeringsåtgärder för upprätthållande av produktion

och full sysselsättning inledes.

3) Kapitalisterna fråntages rätten att enväldigt avgöra om företag skall

fortsätta driften eller slå igen. Där de vägrar att hålla i gång samhällsviktig

produktion övertar samhället företagen och driver dem i egen regi.

4) Lagfäst skyldighet för företag att varsla om förändringar av driften i

så god tid, exempelvis två månader innan de skall verkställas, så att arbetsmarknadsstyrelsen

kan överväga och vidtaga lämpliga åtgärder.»

Riksdagen behandlade vid 1958 års B-riksdag en motion (I: B 126) med

samma yrkanden som de ovan angivna. I enlighet med andra lagutskottets

hemställan (utlåtande nr B 17) föranledde motionen inte någon riksdagens

åtgärd. I sitt utlåtande anförde utskottet bl. a.:

658 59 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1959

I motionen hemställes om lagstiftning, vari fastslås envars rätt till arbete,

till fritt val av sysselsättning, till rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

och till skydd mot arbetslöshet. En sådan deklaration överensstämmer

med artikel 23 moment 1 i Förenta Nationernas förklaring om människans

rättigheter. Frågan om lagstiftning på grundval av nämnda stadgande

har tidigare behandlats av riksdagen. I enlighet med vad utskottet

hemställt har riksdagen därvid förklarat, att sådan lagstiftning icke borde

komma i fråga. Såsom skäl härför har anförts, att den svenska arbetslagstiftningen,

liksom i regel den svenska lagstiftningen över huvud taget, icke

innehåller sådana allmänna deklarationer som de i förklaringen om de

mänskliga rättigheterna uppställda samt att strävandena i vårt land i stället

inriktas på utformningen av de åtgärder, som ger de allmänna grundsatserna

konkret innehåll, såsom i förevarande hänseende åtgärder till tryggande

av en god och jämn sysselsättning, främjande av yrkesutbildning, åstadkommande

av effektiv arbetsförmedling, beredande av arbete vid kriser,

m. m. Utskottet anser de anförda skälen alltjämt äga giltighet.

Vad så angår frågan om lagstiftning rörande samhälleliga planeringsåtgärder

för upprätthållande av produktion och full sysselsättning vill utskottet

hänvisa till att problemen rörande produktionens och den fulla sysselsättningens

upprätthållande är föremål för övervägande av den år 1955

tillkallade stabiliseringsutredningen. Vidare må erinras om att nämnda

problem fortlöpande följes av den efter förslag av Landsorganisationen i

Sverige i maj 1958 tillkallade s. k. sysselsättningsberedningen. Enligt utskottets

mening saknas skäl att tillgripa lagstiftningsåtgärder på ifrågavarande

område.

Vidkommande slutligen yrkandet om att i lag skall föreskrivas skyldighet

för företag att varsla om planerade förändringar av driften i så god tid,

exempelvis två månader i förväg, att arbetsmarknadsmyndigheterna kan

överväga och vidta lämpliga åtgärder, vill utskottet erinra om att denna

fråga vid tidigare tillfällen behandlats av riksdagen i anledning av motioner

med liknande yrkanden. Dessa har därvid i enlighet med utskottets hemställan

icke vunnit riksdagens bifall. I sin motivering härför har utskottet

hänvisat till att mellan arbetsmarknadsstyrelsen samt organisationer å arbetsgivarsidan

sedan flera år förelegat en överenskommelse om underrättelse

till arbetsmarknadsorganen vid driftsnedläggelse och driftsinskränkning

m. in. Vidare har anförts, att arbetsmarknadsstyrelsen — som förutsatts

uppmärksamt följa tillämpningen av överenskommelsen och taga de initiativ

förhållandena på området kunde påkalla — icke påfordrat någon ändring i

överenskommelsen eller hemställt att denna skulle ersättas med lagstiftning.

Någon ändring i de förhållanden som sålunda åberopats såsom skäl

för "tidigare avslagsbeslut i ämnet har, såvitt utskottet kan finna, icke inträffat.

Ej heller i övrigt har förekommit något, som kan motivera ett ändrat

ställningstagande från riksdagens sida till förevarande fråga.

Beträffande vad som tidigare förekommit beträffande denna fråga får

utskottet hänvisa till andra lagutskottets utlåtande B 17/1958.

Sysselsättningsberedningen

I skrivelse till Konungen den 12 maj 1958 hemställde Landsorganisationen

i Sverige om tillsättande av en beredning för sysselsättningsfrågor.

Landsorganisationen anförde därvid bl. a.:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1959

Landssekretariatet har vid tidigare överläggningar med regeringen konstaterat

fullt samförstånd om nödvändigheten att trygga den fulla sysselsättningen.

Sekretariatet har med tillfredsställelse iakttagit den stigande

aktivitet, som regeringen och arbetsmarknadsmyndigheterna visat när det

gällt att söka bemästra de aktuella sysselsättningssvårigheterna. Enligt vår

mening skulle effekten av dessa strävanden ytterligare förstärkas, om åtgärderna

för att trygga den fulla sysselsättningen samordnades av en beredning

under ordförandeskap av en regeringsledamot och bestående av företrädare

för det allmänna, näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna.

Beredningens uppgift skulle vara att aktivt medverka i planeringen och

genomförandet av de sysselsättningsstimulerande åtgärderna.

Enligt pressmeddelande den 5 juni 1958 tillkallades av socialminister

Torsten Nilsson den av Landsorganisationen föreslagna beredningen. Denna,

som är ett led i åtgärderna att trygga den fulla sysselsättningen, består av

socialministern som ordförande, statssekreteraren i finansdepartementet,

chefen för arbetsmarknadsstyrelsen samt representanter för arbetsmarknadens

parter.

40 timmars arbetsvecka

Vid 1957 års riksdag beslöts en förkortning av arbetstiden i allmänhet

från 48 timmar till 45 timmar i veckan. Arbetstidsförkortningen bestämdes

skola genomföras med en timme vid början av ettvart av åren 1958, 1959

och 1960. I och med ingången av år 1960 skall alltså den beslutade arbetstidsförkortningen

vara helt genomförd.

Utskottet

I föreliggande motioner begäres lagstiftning om rätt till arbete in. m. i

enlighet med vad ovan angivits. Riksdagen har senast under förliden höst

behandlat en motion med samma yrkanden och därvid i enlighet med andra

lagutskottets hemställan inte funnit anledning vidtaga någon åtgärd på

grund av motionen. Något skäl för ett ändrat ställningstagande till yrkandena

föreligger enligt utskottets mening icke.

Motionärerna begär vidare, att 40 timmars arbetsvecka måtte införas.

År 1957 beslöts en förkortning av arbetstiden i allmänhet från 48 timmar

till 45 timmar i veckan att genomföras successivt vid början av ettvart av

åren 1958, 1959 och 1960. Alt nu, innan den beslutade arbetstidsförkortningen

helt genomförts och tillräckliga erfarenheter därav kunnat vinnas,

genomföra en ytterligare arbetstidsförkortning finner utskottet inte tillrådligt.

Enligt motionärerna bör direktiv utfärdas för den i juni 1958 tillsatta

utredningen i sysselsättningsfrågan. Härmed torde avses den s. k. sysselsältningsberedningen.

Sysselsättningsberedningens arbetsuppgifter är emellertid

inte att utreda sysselsättningsproblemen utan att fortlöpande följa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 30 år 1959

läget på arbetsmarknaden. Härvid torde beredningen ha att aktivt medverka

i planeringen och genomförandet av de sysselsättningsstimulerande

åtgärderna. För detta beredningens arbete synes det vara varken erforderligt

eller lämpligt med särskilda direktiv. Utskottet vill i detta sammanhang

hänvisa till att frågan om åtgärder för upprätthållande av full sysselsättning

är föremål för överväganden inom stabiliseringsutredningen.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, I: 15 och II: 19, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson, Sunne,

fru Carlqvist, fru Svenson*, herrar Mannerskantz, Lars Larsson och Källqvist*;
från

andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg*,

fröken Sandell, herr Lothigius, fröken Höjer, herrar Johansson i Södertälje,

Gustavsson i Alvesta och Svensson i Kungälv.

• Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Sthlm 1959. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.