Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930

1959-05-12 · 26 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 26 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:32, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

1

Nr 32

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj

1930 (nr 139) om vissa inskränkningar beträffande

tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 3 april 1959 dagtecknad proposition, nr 131, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

Härigenom förordnas, att 1—4 §§ och 7 § lagen den 16 maj 1930 om vissa

inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

1 §•

Arbete för tillverkning av bagerieller

konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 8 eftermiddagen och klockan

6 förmiddagen å söckendag. Vad

sålunda stadgats äger dock icke tilllämpning

å tillverkning för eget hushåll,

vilken bedrives utan biträde av

annan än medlem av hushållet.

(Föreslagen lydelse)

Arbete för tillverkning av bagerieller

konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 8 eftermiddagen och

klockan 6 förmiddagen å söckendag.

Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å tillverkning av spiseller

knäckebröd, käx eller annat därmed

jämförligt bakverk eller å tillverkning

för eget hushåll, vilken bedrives

utan biträde av annan än medlem

av hushållet.

Om arbete----—---jämförligt bakverk.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid

vilkas framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under

högst tre timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b)

i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan

samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag

under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar

mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen; 1

1 Senaste lydelse av 1, 2 och 7 §§ se SFS 1939:202.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 3

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) uppeldning eller deggörning ut- d) uppeldning, deggörning eller

föras å söckendag mellan klockan 4 flyttning av brödämnen till och från

och klockan 6 förmiddagen; jäsrum utföras å söckendag mellan

klockan 4 och klockan 6 förmiddagen;
e)

uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid,

då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag,

som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- och helgdagar,

uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och

klockan 4 förmiddagen och annat arbete

mellan klockan 3 och klockan 6

förmiddagen.

3

Arbete för tillverkning av spiseller

knäckebröd må, där arbetet år

indelat i skift, å söckendag fortgå

jämväl mellan klockan 8 och klockan

10 eftermiddagen ävensom, i den

mån så kräves för det tillverkade

brödets torkning, mellan klockan 10

eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4

Därest särskilt förhållande påkallar

avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§

är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill.

Sådant tillstånd, vilket skall sökas

för varje särskilt tillfälle, må ej

avse mer än två dygn i sänder eller

f) under natten till söckendag,

som närmast föregår sön- eller helgdag,

jämväl annat arbete än som

under d) sägs utföras mellan klockan

5 och klockan 6 förmiddagen;

g) under natten till söckendag.

som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- och helgdagar,

uppeldning, deggörning eller

flyttning av brödämnen till och från

jäsrum utföras jämväl mellan klockan

2 och klockan 4 förmiddagen

och annat arbete mellan klockan 3

och klockan 6 förmiddagen.

§•

Bedrives arbete för tillverkning av

bageri- eller konditorivaror med regelbunden

skiftindelning, må det å

söckendag fortgå jämväl mellan klockan

8 och klockan 11 eftermiddagen.

Därest särskilt förhållande påkallar

avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§

är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör

att meddela tillstånd därtill.

Sådant tillstånd, vilket skall sökas

för varje särskilt tillfälle, må ej

avse mer än två dygn i sänder eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets

(Nuvarande lydelse)

för samma arbetsställe meddelas

mer än tio gånger under ett och samma

kalenderår. Är ytterligare eftergift

av särskilt förhållande tillfälligtvis

påkallad, må sådan eftergift meddelas

av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift

av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, äge yrkesinspektionens

chefsmyndighet att lämna

medgivande därtill; och skola därvid

meddelas de föreskrifter om nattarbetets

anordnande, som kunna finnas

erforderliga.

Är på

utlåtande nr 32 år 1959

(Föreslagen lydelse)

för samma arbetsställe meddelas mer

än tio gånger under ett och samma

kalenderår. Når särskilda skål föranleda

därtill, må ytterligare eftergift

meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

vederbörande yrkesinspektör.

7 §•

Därest innehavare av företag, som

i denna lag avses, försummar att

fullgöra anmälningsskyldighet, varom

stadgats i 4 § tredje stycket, eller

skyldighet, som är föreskriven i 5 §

andra stycket, straffes med dagsböter.

Därest innehavare av företag, som

i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom

stadgats i 4 § andra stycket, eller

skyldighet, som är föreskriven i 5 §

andra stycket, straffes med dagsböter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1959. I

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft vissa

i anledning därav väckta motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 468 av fru Gärde Widemar m. fl. och II: 572

av fröken Elmén m. fl. samt

motionen II: 573 av herr Nilsson i Gävle m. fl.

I motionerna 1:468 och 11:572 har hemställts, »att riksdagen måtte

besluta att 1. avslå proposition nr 131, 2. Sverige säger upp konventionen nr

20 beträffande arbetstid för bagerier, samt 3. nuvarande bageriarbetstidslagen

upphäves».

I motionen II: 573 har hemställts, att riksdagen måtte avslå propositionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört för sina yrkanden, får utskottet,

i den mån redogörelse därför inte lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna II: 572 och 573.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den särskilda regleringen av arbetstidens

förläggning inom bagerinäringen i fortsättningen inte skall äga tillämpning

på tillverkning av spis- eller knäckebröd, käx eller annat därmed

jämförligt bakverk. I fråga om tillverkningen av annat bröd föreslås vissa

uppmjukningar i nu gällande regler. Sålunda föreslås angående tidpunkten

för arbetets början, förutom en viss utvidgning av möjligheten att

utföra förberedelsearbeten före påbörjandet av det egentliga bageriarbetet,

att under natten till söckendag, som närmast föregår sön- eller helgdag,

varje slag av bageri- och konditoriarbete skall få utföras mellan klockan 5

och 6 på morgonen. Beträffande tiden för arbetets slut innebär förslaget, att

arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendag skall

få utföras till klockan 23. Slutligen föreslås en viss utvidgning av arbetarskyddsstyrelsens

dispensrätt.

Inledning

Arbetstid och arbetsförhållanden i bagerier och konditorier regleras, förutom

av allmänna arbetstidslagen och arbetarskyddslagen, av lagen om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och

konditoriarbete. Den sistnämnda, som i allmänhet benämnes bagerilagen,

utfärdades den 16 maj 1930 (nr 139; ändr. 202/39 och 78/45) och innehåller

i väsentliga delar bestämmelser, vilka dessförinnan varit gällande

sedan 1919.

Efter den första bagerilagens tillkomst har vid olika tillfällen framställningar

gjorts såväl om lagens upphävande som om ändringar i densamma.

Den senaste mera betydelsefulla ändringen gjordes 1939, då de s. k. familjebagerierna,

vilka tidigare varit undantagna från lagens tillämpning, inordnades

under lagen. Frågan om utredning rörande bagerilagen aktualiserades

sedermera genom skrivelser den 6 juli 1949 och den 6 juni 1951 från Sveriges

bageriidkareförening och Kooperationens förhandlingsorganisation till chefen

för socialdepartementet. Skrivelserna jämte vissa yttranden överlämnades

den 22 oktober 1951 av chefen för socialdepartementet till arbetstidsutredningen,

som fick i uppdrag att ta handlingarna under övervägande vid

fullgörandet av det utredningen tidigare meddelade uppdraget att verkställa

en allmän översyn av arbetstidslagstiftningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Arbetstidsutredningen1 framlade den 24 maj 1955 betänkande (SOU 1955:

24) med förslag till ny lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för

förläggande av bageri- och konditoriarbete.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av arbetarskyddsstyrelsen

(efter hörande av yrkesinspektörerna), arbetsmarknadsstyrelsen,

socialstyrelsen, kommerskollegium (efter hörande av Stockholms handelskammare,

Skånes handelskammare och Handelskammaren i Gävle), Svenska

arbetsgivareföreningen, Svensk industriförening, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,

Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening,

Kooperationens förhandlingsorganisation, Tjänstemännens centralorganisation,

Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Gällande bestämmelser

Bagerilagen

Bagerilagens huvudstadgande i 1 § innefattar förbud mot arbete för tillverkning

av bageri- eller konditorivaror å sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 20 och klockan 6 å söckendag. Förbudet gäller såväl arbetstagare

som företagare men avser inte tillverkning för eget hushåll, vilken

bedrives utan biträde av annan än medlem av hushållet.

Från det sålunda stadgade förbudet mot nattarbete och arbete på söneller

helgdag gives vissa undantag. Beträffande söndagsförbudet gäller, att i

bageri- eller konditorirörelse tillverkning av konditorivaror får utföras

under högst tre timmar mellan klockan 6 och klockan 18, att i hotell-,

restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av bröd, bakelser

eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, får utföras under samma tid som nyss

sagts samt att s. k. anrörning får utföras under högst två timmar mellan

klockan 8 och klockan 20 (2 § a—c). Beträffande nattarbetsförbudet är

föreskrivet, att varje söckendag uppeldning och deggörning får utföras mellan

klockan 4 och klockan 6, att å söckendag, som närmast föregår två eller

flera på varandra följande sön- och helgdagar nämnda förberedelsearbeten

får utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 6 samt att uppeldning får utföras av annan än bagerieller

konditoriarbetare å tid, då eljest arbete enligt bagerilagen ej får bedrivas

(2 § d—f). Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd får, om

arbetet är indelat i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 20 och

klockan 22 och, i den mån det kräves för brödets torkning, mellan klockan

22 och klockan 24 (3 §).

1 Häradshövdingen Ove Hesselgren, ordförande, ordföranden i Svenska industritjänstemannaförbundet

Harald Adamsson, ledamöterna av riksdagens andra kammare fru Elsa Johansson och

trafikinspektoren Olof Nilsson, direktören i Järnbruksförbundet Gustaf Rudenstam samt ombudsmannen

i Landsorganisationen i Sverige Edvard Vilhelmsson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Om särskilt förhållande påkallar avvikelse från natlarbets- eller söndagsarbetsförbudet,

utöver vad tidigare nämnts, kan tillstånd därtill meddelas.

Vederbörande yrkesinspektör kan meddela dispens från förbudet, vilken

dock inte får avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger varje kalenderår. Är ytterligare eftergift av

särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, kan sådan meddelas av arbetarskyddsstyrelsen.

Beträffande spis- och knäckebrödstillverkningen kan

arbetarskyddsstyrelsen meddela tillstånd till ytterligare nattarbete, om

sådant erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkningen (4 §).

Slutligen innehåller bagerilagen bestämmelser angående tillsyn å efterlevnaden

av lagen (5 §), straffbestämmelser (6—8 §§) och vissa regler angående

fördelningen av ansvaret för iakttagandet av lagens bestämmelser

(9 §).

Arbetarskyddslagen

Även arbetarskyddslagen den 3 januari 1949 (nr 1; ändr. 70/50, 100/55

och 111/58) innehåller bestämmelser om arbetstidens förläggning, vilka

dock endast avser arbetstagare. Sålunda stadgas, att arbetstagare skall

åtnjuta erforderlig ledighet för nattvila. I denna ledighet skall ingå tiden

mellan klockan 23 och klockan 5. Avvikelse får dock ske, där visst arbete

med hänsyn till sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet

måste fortgå jämväl nattetid eller eljest bedrivas å tid före klockan

5 eller efter klockan 23 (19 §). När särskilda skäl föranleder därtill, kan

arbetarskyddsstyrelsen medgiva, att arbetstagare användes till arbete å tid

mellan klockan 23 och klockan 5 i vidare utsträckning än som följer av förenämnda

bestämmelser (20 §). Beträffande kvinnlig arbetskraft gäller, att

kvinna som användes till hantverks- eller industriellt arbete skall för nattvila

beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar varje

dygn, i vilken ledighet skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5

(36 §). Vissa möjligheter till dispens från sistnämnda bestämmelser föreligger

enligt 37 §.

Arbetstidsutredningen

Arbetstidsutredningen anför beträffande arbetsförhållandena

inom bagerinäringen inledningsvis, att det var den rikliga förekomsten

av nattarbete, som föranledde den första bagerilagens tillkomst

år 1919. Allmänhetens önskan att erhålla färskt bröd redan till dagens första

måltid medförde att nattarbete på den tid laga hinder härför inte fanns

blev en vanlig företeelse inom bagerinäringen. Nattarbetet inom delta

näringsområde hade en annan och för arbetstagarna mera påfrestande

natur än nattarbete inom flertalet andra områden, främst den skiftgående

industrien. Inom denna senare äger skiftbyte rum, så att nattarbete i regel

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

förekommer endast varannan eller var tredje vecka. Inom mjukbrödsindustrien

åter blev nattarbete en permanent företeelse för arbetstagarna.

Den stora omfattningen av nattarbete inom bagerinäringen föranleddes

även av ett annat förhållande, fortsätter utredningen. Antalet företag inom

näringen var stort med ett jämförelsevis litet antal arbetare per arbetsställe.

Ofta drevs ett företag helt av företagaren själv och hans familjemedlemmar.

Konkurrensen företagen emellan var stor och medverkade till

strävan alt börja arbetet redan tidigt under natten, emellanåt till och med

på kvällen.

Utredningen konstaterar, att under den tid, som förflutit sedan den

första bagerilagens tillkomst, förhållandena inom bagerinäringen i hög grad

omgestaltats. Medan tillverkningen av mjukt bröd tidigare nästan uteslutande

skedde manuellt, användes numera olika maskinella hjälpmedel.

Bland förändringarna må nämnas kylrumsteknikens utveckling, vilken

möjliggör en annan produktionsordning än tidigare. Medan man förr var

hänvisad till att utföra uppslagningsarbetet på morgonen, är det vid företag

med kylrum möjligt att i varje fall i viss utsträckning utföra detta föregående

dag. Vidare har transporterna omgestaltats genom att bilen ersatt

hästskjutsarna. Trots att fråga här är om framställning av varor, som skall

konsumeras inom kort tid, har det blivit möjligt att vidga transportavstånden.

Ett bageriföretag kan sålunda i dag sälja mjukbröd inom väsentligt större

områden än vad tidigare var fallet. Denna utveckling har inneburit att det

tillkommit ett antal större och medelstora företag med avsevärt vidare

försäljningsområden än vad man tidigare haft inom mjukbrödsindustrien.

Rörande tillverkningen av hårt bröd anför utredningen, att det redan

tidigt förekom en viss mekanisering av produktionsprocessen. Efter den

första bagerilagens tillkomst har emellertid produktionsmetoderna väsentligt

rationaliserats, en utveckling som för övrigt ännu icke är avslutad. Blir

den fullt genomförd, synes tillverkningen inom spisbrödsfabrikerna komma

att drivas dygnet runt med ett minimum av mänsklig arbetskraft. Sannolikt

är dock att några mindre företag kommer att bibehålla de äldre och mera

manuellt betonade tillverkningsmetoderna. Om en spis- och knäckebrödsfabrik

redan år 1919 påminde om ett ordinärt industriföretag, är så i än

högre grad fallet i dag. över huvud taget är produktionsprocessen en

helt annan än den som förekommer vid mjukbrödsbagerierna, med undantag

emellertid för ett litet antal större företag som framställer limpor o. d.

Vid mindre och medelstora spis- och knäckebrödsfabriker drives enligt vad

utredningen funnit tillverkningen på tvåskift. Detta möjliggöres genom

bagerilagens bestämmelser om att arbetstiden vid dylik tillverkning kan

få utsträckas till klockan 22. Vid de största spisbrödsfabrikerna, nämligen

Wasakoncernens och Kooperativa förbundets, förekommer emellertid arbete

på treskift. Detta möjliggöres med hänsyn till undantags- och dispens
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

bestämmelserna i 19 och 20 §§ arbetarskyddslagen. Vidare har med stöd

av 4 § bagerilagen dispens för nämnda fabriker beviljats av arbetarskyddsstyrelsen

för arbete nattetid.

Beträffande frågan huruvida spis- och knäckebrödsfabrikerna

bör vara inordnade under en särskild bagerilag

uttalar utredningen, att arbetsförhållandena i en spis- och knäckebröd sfabrik

numera är sådana, att anledning saknas att reglera arbetstidens förläggning

på annat sätt än som sker vid industriföretag i allmänhet. Utredningen

finner med hänsyn härtill, att bagerilagen — därest denna anses

böra bibehållas — icke för framtiden bör vara tillämplig på spis- och knäckebrödsfabriker.

Det skydd mot nattarbete, som arbetarskyddslagen tillförsäkrar

arbetstagarna, får vad detta näringsområde beträffar anses vara

tillräckligt. Företagarna bör enligt utredningens uppfattning ha de möjligheter

till anordnande av sKiftarbete, som denna lag medger, och icke dessutom

vara beroende av särskild dispens enligt en bagerilag. Viss annan

brödtillverkning bedrives under former, som mycket påminner om dem

varunder spis- och knäckebrödsfabrikerna arbetar. Så är fallet med tillverkning

av käx, wafers samt ltäxliknande småbröd. Företag, som uteslutande

tillverkar dylika varor, bör jämväl ligga utanför bagerilagen.

På grund av det anförda föreslår utredningen, att bagerilagen inte skall

äga tillämpning på ifrågavarande tillverkning.

Vad angår företag sysselsatta med mjukbrödstillverkning

är problemställningen enligt utredningen, å ena sidan att nattarbetsförbudet

otvivelaktigt medför vissa olägenheter för arbetsgivarna,

bl. a. i form av forcering av morgonarbetet, medan å andra sidan bageriarbetarna

av naturliga skäl är angelägna att tillse, att en återgång till tidigare

ogynnsamma förhållanden undvikes. Beträffande argumenteringen för

de båda sidornas motsatta uppfattningar rörande nattarbetsförbudet lämnar

utredningen följande redogörelse.

Enligt arbetsgivarsidans uppfattning finns det icke någon anledning

att för bageriarbetarna ha ett längre gående nattarbetsförbud än arbetarskyddslagens.

Förhållandena i dag är annorlunda än då den första bagerilagen

genomfördes 1919, då något generellt nattarbetsförbud icke fanns.

Det förhållandet att det egentliga bageriarbetet inte får börja förrän klockan

6 medför, att konsumenterna icke kan tillhandahållas färskt bröd till

dagens första måltid. Det medför också, att arbetet på morgnarna präglas

av stort jäkt. Frågan om tidpunkten för bageriarbetets början måste även

ses i förhållande till tiden för affärernas öppnande på morgnarna. För närvarande

är den mellanliggande tiden för kort. Det är vanligt att till en viss

affär bröd måste skickas två eller tre gånger samma dag. Detta fördyrar

transporterna och höjer brödpriset. Bagerilagen, som enligt vad från arbetsgivarsidan

anföres saknar förankring i det allmänna rättsmedvetan
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

det, bör av här angivna skäl upphävas. Finnes anledning att snävare begränsa

handlingsfriheten än vad arbetarskyddslagen gör, bör detta ske genom

avtal mellan berörda organisationer.

Från arbetstagarsidan framhåller man, att bagerilagen ur sociala synpunkter

medfört betydande vinster för arbetstagarna. Det tidigare ofta förekommande

nattarbetet har försvunnit. Därest arbetet inom bagerinäringen

skulle drivas endast med iakttagande av arbetarskyddslagens nattarbetsförbud,

skulle till följd av den starka konkurrensen mellan företagarna

inom branschen arbetet i regel komma att börja klockan 5. Olägenheter

skulle då uppstå för arbetstagarna bl. a. därigenom att de allmänna kommunikationerna

vid denna tidpunkt endast i ringa utsträckning är i gång.

Vidare pekas på det i 19 § arbetarskyddslagen förefintliga undantaget, vilket

möjliggör arbete mellan klockan 23 och klockan 5, då allmänhetens

behov så föranleder. Bagerilagens avskaffande skulle därför öppna möjligheter

för en återgång till de för arbetstagarna ogynnsamma förhållanden,

som rådde före den första bagerilagens tillkomst. Vidare erinras om den

mekanisering och rationalisering som arbetet inom bagerinäringen under

senare tid genomgått, varjämte det påpekas, att mjölet har högre kvalitet

numera och att detta medför, att jäsningsförmågan förbättrats. Hela denna

utveckling underlättar bagerilagens bibehållande. Härtill bidrager även att

transporterna numera är motoriserade. Beträffande frågan om tillgodoseende

av konsumentintresset framhålles, att den stora industriarbetarklassen,

även om arbetet i bagerierna fick påbörjas klockan 5, inte skulle erhålla

färskt bröd till dagens första måltid. Visserligen medges, att brödet

på vissa orter når fram väl sent på dagen. De mindre justeringar i tiden för

morgonarbetets början som av den anledningen kan ifrågakomma kan

göras, om man vidgar dispensmöjligheterna.

Vad först beträffar de synpunkter som sålunda från arbetsgivar- respektive

arbetstagarsidan framförts på frågan om tidpunkten för arbetets

början anför utredningen, att efterfrågan på mjukbröd i regel

är starkt koncentrerad till ett litet antal morgontimmar. Det torde vara få

grenar av detaljhandeln, där en liknande koncentration av inköpen ger sig

till känna. Detta sammanhänger med de inom vårt land utvecklade konsumtionsvanorna,

som alltjämt i stor utsträckning är inriktade på dagsfärskt

bröd även om de under senare år blivit något mindre markerade i

detta hänseende än vad tidigare varit fallet.

Utredningen konstaterar, att det inom andra industrigrenar, om man

bortser från de skiftgående, är en mindre vanlig företeelse, att företagarna

tar arbetarskyddslagens möjligheter i anspråk för att börja arbetet så tidigt

som klockan 5. Då det åter gäller bagerinäringen, är det ett starkt företagarintresse

att igångsätta arbetet så tidigt som möjligt.

Bland de problem bagerilagen skapar framhåller utredningen de i det

föregående behandlade svårigheterna att i tid skicka färskt bröd till buti
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

kerna. I de delar av landet, där kommunikationerna är glesa och avstånden

långa, händer det att färskt bröd kan säljas först sent på dagen. Emellertid

har dessa problem inte den räckvidd, att de enligt utredningens uppfattning

kan tagas som motiv för en ändring av lagen. De pekar endast på

lämpligheten av att i vissa ej särskilt talrika fall kunna taga hänsyn till

de lokala förhållandena. Detta kan emellertid ske genom ändringar i dispensmöjligheterna.

Utredningen anser, att därest arbetet vid bagerierna fick börja klockan 5,

detta skulle medföra avsevärt försämrade arbetsförhållanden för de anställda

och att tillgång till dagsfärskt bröd på morgonen tidigare än vad

för närvarande är fallet icke har en så hög angelägenhetsgrad, att den motiverar

denna försämring.

Av här anförda skäl föreslår utredningen, att nu gällande förbud för

påbörjande av bageriarbete bibehålies, dock med viss uppmjukning, som i

fortsättningen närmare skall beröras.

Icke heller beträffande tidpunkten för arbetets slut föreslår

utredningen i princip någon ändring i gällande regler. Jämväl härutinnan

föreslås emellertid visst undantag, som beröres i det följande.

Utredningen upptager även till bedömande frågan, huruvida företagarna

bör vara underkastade nattarbetsförbudet.

Härutinnan anför utredningen.

Det har i förarbetena till lagstiftningen på området i olika sammanhang

gjorts vissa erinringar mot förbudet för företagarna att före ett visst klockslag

arbeta inom det egna företaget. Man menar att det bör vara företagarnas

ensak att avgöra, vid vilken tid på dygnet de själva skall arbeta. Denna

ordning råder inom andra industrigrenar. Utredningen vill häremot anföra

att, därest företagarna inom bagerinäringen skulle ha möjligheter att arbeta

på samma sätt som inom andra industrigrenar, skulle de sannolikt utnyttja

möjligheterna till nattarbete väsentligt mera än företagare inom andra

verksamhetsområden. Starka skäl, bl. a. skyddssynpunkter, talar för att

bibehålla förbudet.

Utredningen tillägger, att internationella arbetsorganisationens av Sverige

år 1940 ratificerade konvention nr 20, enligt vilken det i princip är förbjudet

att tillverka bröd eller konditorivaror med undantag av torkat bröd

under en tidrymd av sju timmar innefattande tiden mellan klockan 23 och

klockan 5, är tillämplig på såväl arbetsgivare som arbetstagare. En ändring

av lagstiftningen på denna punkt förutsätter således att Sverige uppsäger

denna konvention. Någon ändring av vad som för närvarande gäller härutinnan

bör därför enligt utredningens mening icke ske.

Såsom tidigare nämnts anser utredningen vissa ytterligare undantag

från nattarbetsförbudet utöver de nu gällande böra införas i lagen. Vad

först beträffar tidpunkten för arbetets början föreslår utredningen,

att under natten till söckcndag, som närmast föregår sön- eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

helgdag, egentligt bageriarbete må utföras jämväl mellan klockan 5 och

klockan 6. Som skäl härför anföres.

Inköpen å lördagar avser två dagars konsumtion. För närvarande är det

stundom icke möjligt för konsumenterna att å lördagarna tillhandla sig

erforderliga kvantiteter mjukt bröd. Det låter sig nämligen icke göra att

på den korta tid som står till förfogande tillverka mjukbröd i den omfattning

och sortering som konsumenterna önskar.

Då det gäller lördagarna tillkommer ett annat problem. Affärerna stänger

dessa dagar så mycket tidigare än andra dagar, att färskt bröd vid mindre

gynnsamma kommunikationsförhållanden icke hinner fram till butiker, belägna

på större avstånd från tätorterna, i rimlig tid före stängningsdags.

Över huvud taget är svårigheterna inom näringen å lördagar betydligt större

än å andra dagar.

Utredningen anser, att det här gäller tillgodoseendet av ett allmänt konsumentintresse.

En ändring av tidpunkten för arbetets början å enbart lördagar

får väsentligt mindre sociala återverkningar. Den omständigheten,

att bageriarbetarna en gång i veckan får infinna sig till arbetet en timme

tidigare än vad för närvarande är fallet, kan ur skyddssynpunkt icke betraktas

som en mera allvarlig försämring av förhållandena. Utredningen

utgår emellertid från att, därest arbetet på lördagarna börjar en timme tidigare,

det även kommer att sluta tidigare än vad för närvarande är fallet.

Utredningen fortsätter:

Härefter återstår att taga ståndpunkt till frågan, huruvida tillbakaflyttandet

av tiden för det egentliga bageriarbetets början å lördagar bör föra

med sig en motsvarande ändring av tiden för förberedelsearbetenas början.

Som nämnts har från arbetsgivarsidan yrkats, att tidpunkten för dessa

senare arbeten skulle bestämmas till tidigast kl. 3.

I det föregående har utredningen icke ansett sig böra tillstyrka att tiden

för förberedelsearbeten å vanliga söckendagar som inte är lördagar göres

kortare än två timmar. Med hänsyn härtill talar utan tvivel vissa skäl till

förmån för det av arbetsgivarna väckta förslaget.

För flertalet företag, detta gäller i synnerhet de större, synes en tidrymd

för förberedelsearbeten av en timme vara väl tillmätt. Verkningarna av

den förkortning av tiden för förberedelsearbetenas utförande, som bleve

en följd därest dessa arbeten icke finge igångsättas förrän kl. 4 å lördagar,

kan nämnda företag utan svårigheter övervinna genom att låta ett något

större antal arbetare börja före kl. 5; såsom framgår av den statistiska

redogörelsen är för närvarande å lördagar endast inemot 8 % av arbetsstyrkan

i arbete mellan kl. 4 och 5. För en del mindre företag kommer det

dock att uppstå vissa svårigheter att hinna utföra de erforderliga förberedelsearbetena

mellan nämnda klockslag. I all synnerhet blir detta fallet

vid företag, som endast sysselsätter en anställd, ävensom vid företag där

ägaren är ensam i rörelsen.

Därest tiden för förberedelsearbetenas början på lördagar sättes till kl.

3, riskerar man enligt utredningens uppfattning, att företag i jämförelsevis

stor utsträckning skulle komma att utnyttja detta medgivande, medan samtidigt

ett ur praktiska synpunkter motiverat behov härav skulle föreligga

endast i fråga om en mindre antal företag. Avgörande för utredningens

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 13

ståndpunkt har varit dels det sist anförda, dels ock den ej ringa försämring,

som arbetsförhållandena skulle undergå, därest vissa bageriarbetare

skulle normalt få börja arbetet å samtliga lördagar vid så tidig timme

som kl. 3. Med hänsyn härtill har utredningen, trots att den erkänner

att vad som från arbetsgivarsidan framförts ingalunda saknar berättigande,

dock icke funnit sig kunna biträda förslaget utan föreslår på denna punkt

oförändrade bestämmelser. Förberedelsearbetena å lördagar skall sålunda

få igångsättas tidigast kl. 4.

Utredningen upptager även till bedömning frågan i vad mån undantag

bör medgivas från bestämmelserna om tidpunkten för arbetets

slut. Utredningen anser, att de större mjukbrödsfabrikerna,

vilka har maskinell utrustning och produktionsgång, som helt liknar spisoch

knäckebrödsfabrikerna, bör beredas möjligheter att genom att driva

arbetet på tvåskift tillfullo utnyttja den maskinella utrustningen. Förutsättningen

är dock att arbetet organiseras på sätt som är vanligt inom industrien.

Arbetet bör alltså vara ordnat så, att ett skift direkt avlöser ett

annat och att växling mellan de båda skiften regelbundet äger rum. Införandet

av möjligheter att driva tvåskiftsarbete inom bagerinäringen får

enligt utredningen icke medföra en försämring av arbetsförhållandena på

sådant sätt, att en del arbetstagare permanent eller under längre tid får

arbetstiden förlagd till eftermiddagen och kvällen, exempelvis klockan 14

—22.

Under åberopande av det anförda föreslår utredningen, att arbete inom

mjukbrödsbagerier skall få fortsätta till klockan 23 i de fall, då arbetet

bedrives i minst två skift med regelbunden skiftväxling. Anledningen till

att utredningen valt klockslaget 23 angives vara önskvärdheten att kunna

förkorta arbetstidens längd på lördagarna.

Yttranden

Utredningens förslag att spis- och knäckebrödsfabrikerna

skall undantagas från den föreslagna regleringen av arbetstidens förläggning

tillstyrkes av remissorganen med undantag av Svenska livsmedelsarbetareförbundet,

som förklarar att förslaget medför försämrade

arbetsförhållanden för arbetarna framför allt i de mindre och medelstora

fabrikerna, där arbetet för närvarande inte bedrives i treskift.

Utredningens förslag att beträffande mjukbrödstillverkningen

i princip bibehålla nu gällande regler angående begränsningar

i arbetstidens förläggning tillstyrkes eller lämnas utan erinran av

arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, sju av de

elva hörda yrkesinspektörerna, Skånes handelskammare, Tjänstemännens

centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska livsmedelsarbetareförbundet

och Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Socialstyrelsen anför:

Såsom utredningen framhållit, ha de förhållanden varunder arbetet bedrives

inom bagerinäringen undergått betydande ändringar sedan den första

bagerilagen tillkom, och det är därför naturligt, att man vid en aktualiserad

revision av lagstiftningen först ställer frågan, huruvida bagerilagen längre

behövs eller i vart fall huruvida dess tillämpningsområde kan begränsas.

Ehuru det vore av värde att få en förenhetligad lagstiftning rörande de

skyddsfrågor varom här är fråga och sålunda låta arbetarskyddslagen omfatta

även bagerinäringen, vill socialstyrelsen likväl ansluta sig till utredningens

ståndpunkt, att bagerilagen bör bibehållas såsom särlagstiftning.

Avgörande för styrelsens ställningstagande härvidlag har varit, att förbudet

mot nattarbete för företagarna inom bagerinäringen, såsom utredningen föreslagit,

torde böra bibehållas och att det icke kan vara en lämplig lösning att

utsträcka det i arbetarskyddslagen, som uteslutande gäller arbetstagare,

upptagna generella nattarbetsförbudet att avse även företagare inom bagerinäringen.

I avstyrkande riktning går yttrandena från kommerskollegium,

fyra av yrkesinspektörerna, Stockholms handelskammare, Handelskammaren

i Gävle, Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,

Sveriges bageriidkareförening, Sveriges konditorförening

och Kooperationens förhandlingsorganisation.

Kommerskollegium yttrar, att enligt kollegiets mening en bagerilag numera

icke är erforderlig. Kollegiet anför i fortsättningen bl. a.:

Arbetstagarnas intresse av en arbetstidslagstiftning på förevarande område

torde kunna i erforderlig utsträckning tillgodoses inom ramen för en allmän

arbetstidslag. Frågan om införandet av en sådan är för närvarande föremål

för övervägande.---I den mån särskilda bestämmelser anses erforder
liga

till skydd för bagerinäringens anställda, kunna sådana införas i arbetarskyddslagen.

Den omständigheten att Sverige biträtt 1925 års konvention om nattarbete

i bagerier utgör ej heller enligt kollegii mening något avgörande skäl för en

särskild lagstiftning på förevarande område. Konventionens internationella

förankring är fortfarande ringa. Bland de 12 stater, som anslutit sig till den,

återfinnes av de större staterna i Europa endast Spanien. Vidare har förhållandena

inom bagerinäringen avsevärt förändrats sedan konventionens

tillkomst, framför allt genom industrialiseringen.

Kommerskollegium har i andra hand framhållit, att inte bara spis- och

knäckebrödsfabrikerna utan även mjukbrödsfabriker med industrialiserad

drift borde undantagas från bagerilagen. Möjlighet till kontinuerlig drift med

skiftindelning borde sålunda beredas icke blott i undantagsfall och för visst

slags fabrikation utan i normal utsträckning och för varje företag av industriell

karaktär, som hörde till ifrågavarande område. Om svårigheter

skulle föreligga att i lagtexten definiera begreppet »mjukbrödsfabriker»,

kunde enligt kollegiets mening införas en bestämmelse om rätt för arbetarskyddsstyrelsen

att avgöra vilka fabriker som skall undantagas från lagen.

Liknande synpunkter har anlagts av Stockholms handelskammare och Handelskammaren

i Gävle. Dessa har särskilt gjort gällande, att de speciella reg
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

15

lerna i bagerilagen är överflödiga för sådana större mjukbrödsfabriker, som

framställer grövre matbröd.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet har däremot tagit avstånd från tanken

på generella bestämmelser om skiftarbete i mjukbrödsbagerierna. Enligt

förbundets uppfattning är det lämpligare att ordna skiftarbete genom

dispensgivning i det fåtal fall som kan komma i fråga; kontrollen blir i så

fall effektivare och ordningen även från företagarsynpunkt bättre.

Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,

Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening yttrar, att

det i vart fall vore önskvärt, att den fortsatta särlagstiftningen begränsades

till giltighetstiden, förslagsvis till tre år.

Kooperationens förhandlingsorganisation uttalar sig för att bagerinäringen

i sin helhet borde inordnas under den allmänna arbetstidslagen.

Angående utredningens förslag att den särskilda lagstiftningen beträffande

arbetstidens förläggning inom bagerinäringen liksom för närvarande

skall gälla även företagarna anför socialstyrelsen:

För detta ställningstagande tala icke minst skyddssynpunkter, medan det

å andra sidan kan ifrågasättas, huruvida icke de konkurrenssynpunkter

som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnats under lagen måste

anses ha förlorat sin bärkraft. Slopas konkurrensbegränsningarna, får man

emellertid räkna med en avsevärd försämring i arbetstidshänseende för de

många små företagarna, och en sådan utveckling ter sig betänklig ur sociala

synpunkter. Enligt socialstyrelsens mening erfordras alltjämt det skydd mot

nattarbete som bagerilagen ger företagarna, och detta skydd har Sverige

åtagit sig att upprätthålla genom att ratificera konventionen angående

nattarbete i bagerier.

Motsatt uppfattning uttalas av kommerskollegium, Handelskammaren i

Gävle, Svenska arbetsgivareföreningen, Bageri- och konditoriarbetsgivareförbundet,

Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening.

Kommerskollegium anför:

Vad beträffar arbetsgivaren jämte familj bör det vara deras obestridliga

rätt att liksom inom andra näringsgrenar själva avgöra i vilken omfattning

arbete för det egna företaget skall utföras. Vidare synes de konkurrenssynpunkter

som tidigare medverkade till att arbetsgivarna inordnades under

lagen icke stå i samklang med nutida uppfattning på detta område. Numera

inrikta statsmakterna sina strävanden på att söka främja den fria konkurrensen,

och näringslivets utövare biträda dessa strävanden.

Handelskammaren i Gävle yttrar:

Det är för bagerilagen unikt, att dess bestämmelser icke allenast avse arbetstagarna.

Genom lagen hindras även arbetsgivarna att före ett visst klockslag

arbeta inom det egna företaget. Utredningen anför såsom skäl för ett

bibehållande av lagen på denna punkt dels skyddssynpunkter och dels den

omständigheten, alt Sverige ratificerat en internationell konvention, vilken

äger tillämpning på såväl arbetstagare som arbetsgivare, som deltaga i tillverkningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Vad det första av dessa argument beträffar, förefaller det handelskammaren

minst sagt egendomligt, att en företagare inom bageribranschen icke

skall ha rättighet att i likhet med andra företagare efter eget val och bedömande

disponera sin tid till eget och företagets gagn. Skulle liknande inskränkningar

införas över lag, borde i en uppkonstruerad skyddsavsikt exempelvis

en konsulterande ingenjör icke få överskrida en viss tidsram för sina

prestationer eller en handlande få möjlighet att efter stängningsdags sköta

sin bokföring, lagerinventering etc.

I fråga om den andra invändningen, nämligen Sveriges den 1 december

1939 gjorda ratifikation av den i Geneve den 8 juni 1925 träffade konventionen

angående nattarbete i bageri kan konstateras, att jämte Sverige endast

ett förhållandevis litet antal stater anslutit sig till densamma. Dessa äro med

undanag av Spanien andrarangsmakter, nämligen Bulgarien, Chile, Columbia,

Cuha, Finland, Irland, Luxemburg, Nicaragua, Israel och Uruguay.

---Handelskammaren finner därför de av utredningen anförda betänkligheterna

beträffande konventionsuppsägning på denna punkt knappast

böra tillmätas avgörande betydelse.

En väsentlig invändning mot ett bibehållande av en särskild bagerilag

finner handelskammaren också däri, att densamma bl. a. tillkommit i

konkurrensbegränsande syfte.---Enligt handelskammarens mening

måste en på dylik grund byggd lagstiftning stå i uppenbar strid mot de

intentioner, som utmynnat i 1946 års lag om övervakning av konkurrensbegränsning

inom näringslivet.

Stockholms handelskammare anför, att det synes opåkallat att förbjuda

företagarna och deras familjemedlemmar att utföra konditoriarbete på söndagarna

under längre tid än tre timmar. Liknande synpunkt framföres av

de ovan nämnda arbetsgivarorganisationerna.

Förslaget att det egentliga bageriarbetet skall få börja klockan 5

på lördagar och helgdagsaftnar har föranlett tillstyrkande

eller lämnats utan erinran av remissorganen på ett par undantag

när.

Endast Svenska livsmedelsarbetareförbundet avstyrker och framhåller,

att förslaget medför försämring av arbetsförhållandena och svårighet att

ta sig till arbetsplatsen. En ökad användning av kylrumsbröd kan enligt

förbundets mening eliminera de nu rådande olägenheterna. Förbundet fortsätter:
De

största svårigheterna att få ut brödet i tid finns sommarmånaderna, när

affärerna stänger tidigare på lördagarna, och vi skulle kunnat förstå utredningen

bättre om den i sitt förslag begränsat den tidigare början på lördagarna

till dessa månader, då även kommunikationsproblemet lättare kan

lösas för de anställda.

Landsorganisationen anför:

Detta innebär självfallet en försämring av arbetsförhållandena för de

anställda, som endast i någon mån kompenseras av att arbetet också kan

sluta tidigare på lördagarna än vad för närvarande är fallet. Mot detta står,

som utredningen framhåller, tillgodoseendet av allmänna konsumentsynpunkter

genom ett tidigareläggande av lördagsarbetets början i bagerierna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 11)51)

17

Det torde vara svårt att göra en rimlig och rättvis avvägning mellan dessa

båda intressen, och LO anser sig inte kunna ha någon bestämd mening

därvidlag. Ett alternativ till utredningens förslag skulle möjligen kunna

vara att begränsa framflyttningen av lördagsarbetet till endast sommarmånaderna,

då de största olägenheterna kan uppstå för konsumenterna.

Kommerskollegium, Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare,

Handelskammaren i Gävle, Sveriges arbetsgivareförening, Bageri- och

konditoriarbetsgivareförbundet, Sveriges bageriidkareförening och Sveriges

konditorförening förordar, att liden för förberedelsearbeten på lördagar i

likhet med vad som gäller för övriga veckodagar bestämmes till två limmar.

Skånes handelskammare yttrar i denna del:

Förslaget att det egentliga bageriarbetet på lördagar skall få påbörjas en

timme tidigare än nu är fallet är visserligen i och för sig ägnat att medföra

en förbättring av nuvarande produktionsförhållanden. För att giva ändringen

full effekt hade det emellertid enligt handelskammarens mening krävts att

även förberedelsearbetena fått påbörjas i motsvarande mån tidigare. Arbetet

är på lördagarna särskilt omfattande och forcerat, eftersom då bröd för två

dagar skall bakas och distribueras. Behovet av förberedelsetid är därför

minst lika stort på lördagarna som på övriga veckodagar, och en kortare förberedelsetid

kan i många fall medföra att den följande arbetstiden icke kan

effektivt utnyttjas eller att arbetet måste alltför mycket forceras.

Utredningens antagande, att företag i jämförelsevis stor utsträckning

skulle komma att utnyttja ett medgivande att börja förberedelsearbetena redan

klockan 3 på lördagar, bemötes av Handelskammaren i Gävle med påpekandet,

att det knappast torde ställa sig fördelaktigt för de större bagerierna

att igångsätta driften tidigare än nödvändigt med hänsyn till då utgående

högre löner.

Kommerskollegium, Stockholms handelskammare och Handelskammaren i

Gävle uttalar sig för att det egentliga bageriarbetet skall få börja k locka

n 5 i stället för klockan 6 varje socken dag. Stockholms handelskammare

anför härom:

Ett tillgodoseende av detta önskemål skulle minska åtskilliga av de olägenheter,

som regleringen medför. Bl. a. skulle därigenom de irritationsmoment

elimineras, som nu uppkomma till följd av de relativt vanliga överträdelserna

av förbudet att börja före kl. 6. Den ifrågasatta ändringen skulle f. ö. stå i

full överensstämmelse med den internationella konventionen om förbud mot

nattarbete, eftersom denna icke uppställer krav på att arbetet skall börja

senare än kl. 5.

I samma fråga anför Sveriges husmodersföreningars riksförbund:

En tillåtelse att börja arbetet redan kl. 5.00 skulle föra med sig ökade kostnader

för ersättning för obekväm arbetstid och därför troligen också dyrare

bröd. Förbundet vill dock framhålla, att lagen ur konsumenternas synpunkt

ej är helt tillfredsställande. De nuvarande sena brödleveranserna förorsakar

nämligen ofta ett dubbelt spring till affärerna för husmödrarna på morgnarna,

först en gång för inköp av mjölk och senare eu gång för inköp av

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1359. 9 sand. 2 avd. Nr 32

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 ar 1959

färskt bröd. Men då vi hoppas, att djupfrysningen och den moderna livsmedelstekniken

överhuvud snart kommer att lösa dessa problem, anser vi

oss kunna tillstyrka utredningens förslag.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet anför:

Vi vill livligt understryka, att enligt vår uppfattning det icke finns tillräckligt

starka motiv för de önskemål som från arbetsgivarehåll framförts om en

tidigare början av arbetet. Dels har på det tekniska området sådana framsteg

gjorts, att brödet kan både framställas och distribueras lättare och dels har

möjligheten all framställa s. k. kylrumsbröd — som med vår tillstyrkan

dispensvägen möjliggjorts, och enligt utredningens förslag kommer att införas

i den nya lagen — betytt en avsevärd avlastning på morgonarbetet som

gör, att brödet kan vara färdigt redan före kl. 6.30 på morgonen, och att tillverkningen

bättre kan fördelas under dagens lopp.

Vad utredningen föreslagit därom att arbetet skall få fortsätta

till klockan 2 3, om det bedrives i minst två skift med regelbunden

skiftväxling, tillstyrkes eller lämnas utan erinran av så gott

som samtliga remissorgan.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet uttrycker dock farhågor för försämrade

arbetsförhållanden och uttalar, att skiftarbetet i stället kan anordnas

genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll. Med hänsyn till att

kvinnlig arbetskraft enligt arbetarskyddslagen inte får användas längre än

till klockan 22, bör enligt förbundets mening arbete under alla förhållanden

ej medgivas längre än till detta klockslag. Socialstyrelsen har ingen

annan erinran mot förslaget än att tidpunkten för arbetets slut bör bestämmas

till klockan 22.

Departementschefen

Den första bagerilagen av år 1919 med dess nattarbetsförbud för bagerinäringen

tillkom för att stävja vissa från arbetarskyddssynpunkt betänkliga

förhållanden inom denna näringsgren. Samma arbetare kunde då för

tiden vara nödsakad att arbeta natt efter natt, och bageriarbetaren var

i fråga om arbetstidens förläggning i stor utsträckning sämre ställd än

andra nattarbetare, vilka i regel hade egentligt nattarbete endast varannan

eller var tredje vecka. Det tidiga uppstigandet på natten hade givetvis en

störande inverkan på hemlivet, och bageriarbetaren gick genom sitt behov

av sömn på eftermiddagen och kvällen miste om många tillfällen till

rekreation, förströelse och utbildning. Nattarbetsförbudet var således i

hög grad socialt motiverat. Med hänsyn till det nära sambandet mellan

regleringen av nattarbetet och det allmänt såsom befogat erkända kravet

på söndagsledighet ansågs det vidare lämpligt att med förbudet för nattarbete

förbinda ett förbud jämväl mot arbete på sön- och helgdagar.

Grunden för den särskilda lagstiftningen beträffande tiden för arbetets

förläggning inom bagerinäringen är alltjämt väsentligen att hänföra till de

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959 19

sålunda nämnda arbetarskyddssynpunkterna. Bestämmelserna gäller emellertid

i motsats till vad som i regel är fallet beträffande arbetarskyddslagstiftningen

i övrigt även företagarna. Som skäl härför kan visserligen även

skyddssynpunkter av förut angiven art anföras, men i första hand torde

orsaken vara att eljest orättvisor i konkurrensavseende skulle uppstå mellan

de bagerier, som sysselsätter endast företagaren eller denne och dennes

närmaste anhöriga, och andra bageriföretag.

Under den relativt långa tidrymd som lagregleringen av tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete varit gällande i vårt land har förhållandena

inom ifrågavarande näringsgren inte förblivit opåverkade av

den utveckling mot allt längre driven rationalisering och mekanisering, som

varit utmärkande för hela vårt näringsliv under denna tid. Inte minst gäller

detta spis- och k n ä c k eb röds fabriker na. Redan vid tillkomsten

av den första bagerilagen var ifrågavarande tillverkning i stor

utsträckning mekaniserad. Därför ifrågasattes redan då, huruvida dessa

fabriker borde vara underkastade de bestämmelser om arbetstidens förläggning

som i främsta rummet var avsedda för mjukbrödstillverkningen.

Vid denna tidpunkt gällde emellertid, att tillverkningen av hårt bröd i

många fall bedrevs tillsammans med framställningen av mjukt bröd. Ett

avskiljande från lagens tillämpning av spis- och knäckebrödstillverkningen

ansågs i väsentlig mån försvåra kontrollen och av konkurrensskäl ansågs

de fristående spis- och knäckebrödsfabrikerna icke kunna undantagas.

Under senare tid har dessa företags karaktär av vanliga industriföretag

blivit ännu mera framträdande. Vidare bedrives spis- och knäckebrödstillverkning

numera endast i rena undantagsfall tillsammans med mjukbrödstillverkning.

Arbetstidsutredningen har också föreslagit, att tillverkningen

av spis- och knäckebröd samt käx och liknande bakverk skall lämnas utanför

bagerilagens tillämpningsområde, och detta förslag har under remissbehandlingen

godtagits av alla med undantag för de närmast berörda arbetstagarnas

organisation. Även enligt min mening torde det numera vara tillräckligt,

att arbetet i spis- och knäckebrödsfabrikerna liksom tillverkningen

av käx och liknande bakverk faller under de bestämmelser om arbetstidens

förläggning som gäller enligt arbelarskyddslagen.

Beträffande mjukbrödstillverkningen är avgörandet huruvida

en särskild lagstiftning om arbetstidens förläggning är erforderlig

väsentligen beroende på frågan vid vilken tidpunkt arbetet bör

tillåtas börja på morgonen. Såsom framgått är bagerilagens föreskrifter

beträffande tiden för arbetets förläggning strängare än motsvarande

bestämmelser i arbetarskyddslagen. Medan bagerilagen i princip förbjuder

nattarbete mellan klockan 20 och klockan fi, gäller enligt arbetarskyddslagen

förbud för nattarbete mellan klockan 23 och klockan 5 (för

kvinnor klockan 22—5).

Det har gjorts gällande och kan väl inte helt bestridas, att den nuvarande

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

ordningen inte i allo tillgodoser konsumenternas intresse av att så tidigt

som möjligt på morgonen erhålla färskt bröd samt att med hänsyn härtill

vissa olägenheter uppstår för företagarna inom bagerinäringen, bl. a. till

följd av svårigheterna att i tid få ut färskt bröd till butikerna. Allteftersom

arbetsmetoderna inom bagerinäringen rationaliseras kan också skälen för

det särskilda nattarbetsförbudet för bagerinäringen i viss mån anses förlora

i styrka. Redan nu finnes vissa större mjukbrödsbagerier, där mekaniseringen

av arbetet gått så långt att tillverkningen är relativt likartad den som

förekommer inom spis- och knäckebrödstillverkningen. Emellertid är antalet

mindre bagerier, där arbetsmetoderna inte undergått några mera genomgripande

förändringar, fortfarande stort, och i del stora flertalet bagerier är

förhållandena ej sådana, att arbetet kan drivas i skift med regelbunden

skiftväxling. Beträffande mjukbrödstillverkningen måste bedömningen därför

bli en annan än i fråga om spis- och knäckebrödsfabrikationen.

Vid annan icke skiftgående verksamhet än brödtillverkning föreligger

som nämnts möjlighet att börja arbetet tidigare än klockan 6. Denna möjlighet

utnyttjas dock sällan och några olägenheter av de för andra näringsgrenar

än bagerinäringen gällande mindre snäva reglerna om arbetstidens

förläggning har inte försports. När det gäller mjukbrödstillverkningen däremot

föreligger på grund av intresset att leverera dagsfärskt bröd på morgonen

en tämligen utbredd strävan bos företagarna att börja arbetet så

tidigt som möjligt. Det finns därför vissa skäl att antaga, att därest en möjlighet

till tidigare början av arbetet medgives, den i relativt stor utsträckning

skulle komma att utnyttjas. Beträffande de företag, där regelbunden

skiftväxling inte kan anordnas, skulle detta kunna medföra nattarbete för

arbetstagarna i en utsträckning, som inte kan anses godtagbar.

För en relativt stor kategori arbetstagare föreligger således fortfarande

risk för en icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena, om inte den

nu gällande bestämmelsen om bageriarbetets början bibehålies. En sådan

försämring måste för dessa synas så mycket mera svårförståelig som de

förbättrade produktionsmetoderna på andra områden medfört lättnader för

arbetstagarna.

På grund av det anförda anser jag i likhet med arbetstidsutredningen

och flertalet remissorgan, att förbudet att påbörja bageriarbete före klockan

6 på söckendag inte kan undvaras beträffande mjukbrödstillverkningen.

Detta utesluter dock inte att viss uppmjukning av förbudet kan genomföras.

Härtill återkommer jag i det följande.

Av vissa remissorgan har gjorts gällande, att företagarna inte

borde vara underkastade bestämmelserna om arbetstidens förläggning.

Enligt min mening är emellertid förhållandena alltjämt sådana att ett

undantagande av företagarna från lagstiftningens tillämpning sannolikt

skulle gynna de minsta företagen i förhållande till de större. Då jag inte

i detta sammanhang är beredd att ta ställning till frågor, som berör kon
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 1939

kurrensförhållandena inom bagerinäringen, förordar jag därför, att de i

detta avseende nu gällande bestämmelserna bibehålies.

Av vad sålunda anförts framgår, att enligt min mening den nuvarande

särskilda lagstiftningen om arbetstidens förläggning inom bagerinäringen

beträffande mjukbrödstillverkningen bör bibehållas väsentligen oförändrad.

I likhet med utredningen, från vars förslag i dessa delar de berörda

arbetsmarknadsparterna utgått vid årets avtalsförhandlingar, anser jag

dock, att vissa uppmjukningar i lagen bör göras. Liksom för närvarande

bör reglerna innefattas i en särskild lag. De ändringar av de nuvarande bestämmelserna

som jag ämnar föreslå är inte mera omfattande än att de kan

göras inom ramen för den gällande lagen.

Från företagarhåll har såsom särskilt angeläget framhållits, att a r b etet

på lördagar och helgdagsaftnar måtte tillåtas börja

klockan 5. Svårigheterna att sådana dagar förse allmänheten med färskt

bröd i erforderlig utsträckning har arbetstidsutredningen funnit betydande.

Eftersom det gäller att tillgodose två dagars konsumtionsbehov och butikerna

stänger tidigare dessa dagar, ställes bagerierna inför kravet att på

kortare tid än eljest framställa och distribuera en större mängd bröd än

övriga dagar. EU tillmötesgående av företagens önskemål i detta begränsade

avseende kan enligt utredningens mening inte sägas medföra

några olägenheter av betydelse ur arbetarskyddssynpunkt och utredningen

föreslår därför, att under natten till söckendag, som närmast föregår söneller

helgdag, även annat arbete än förberedelsearbete må utföras mellan

klockan 5 och klockan 6. Detta förslag kan jag godtaga.

Arbetstidsutredningen har vidare föreslagit undantag från bestämmelserna

om arbetstidens slut såtillvida att arbete som bedrives i

minst två skift med regelbunden skiftväxling får fortgå även mellan klockan

20 och klockan 23. En sådan bestämmelse är ägnad att möjliggöra ett

mera ändamålsenligt utnyttjande av den maskinella utrustningen och hinder

bör enligt min mening inte föreligga att även inom bagerinäringen,

där så är möjligt och lämpligt, organisera arbetet på sätt som är vanligt

inom industrien i övrigt. Undantag från det i bagerilagen stadgade förbudet

mot arbete efter klockan 20 synes därför i del fall som här nämnts böra

medgivas i föreslagen utsträckning.

Inför arbetstidsutredningen och under remissbehandlingen har önskemål

framförts om vissa uppmjukningar av de i bagerilagen stadgade inskränkningarna

i fråga om arbetstidens förläggning utöver vad jag nu föreslagit. I

den mån ytterligare lättnader bör medgivas, har jag ansett detta kunna ske

genom att arbetarskyddsstyrelsens dispensmöjligheter något vidgas. Härtill

återkommer jag i specialmotiveringen.

Specialmotivering

I denna del får utskottet hänvisa till propositionen (s. 17—19).

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1939

Lagrådet

Det till lagrådet remitterade lagförslaget, vilket bortsett från en redaktionell

jämkning av 7 § var av samma lydelse som det genom propositionen

framlagda, lämnades av lagrådet utan erinran.

Motionerna

I motionerna I: i68 och II: 572 uttalas uppfattningen, att, även om lagförslaget

innebär en liberalisering i jämförelse med nuvarande lag, är dock

den särskilda bagerilagstiftningen helt onödig, varjämte den i många fall

medför tolkningssvårigheter och olägenheter i övrigt. Motionärerna fortsätter

:

Generellt nattarbetsförbud har införts i arbetarskyddslagen och gäller alla

anställda i industri och hantverk. Detta förbud avser tiden mellan kl. 23 och

kl. 5. Vi kan icke finna att arbete i mjukbrödsbagerier i och för sig skulle

vara vanskligare än annat arbete och därför motivera speciell lagstiftning.

Bageriarbetstidslagen äger till skillnad från lagar för andra industrigrenar

tillämpning även på företagaren. Denna tillämpning bibehålies i förslaget.

Vi anser detta vara ett djupt ingrepp i näringsfriheten. Under gången tid kan

det ha varit motiverat med hänsyn till att familjebagerierna skulle haft möjlighet

att få ut brödet till försäljning tidigare än andra bagerier. Tekniska

utvecklingen har drivit fram nya anordningar, som gör att hela bakningsarbetet

kan förberedas dagen före, så att brödet är färdigt för gräddning, när

arbetsdagen börjar. Dessa anordningar kräver investeringar, vilka framförallt

de stora företagen kan åstadkomma.

För de små bagerierna — famil jebagerierna — kommer det att bli svårare

i konkurrensen med de stora mekaniserade företagen. Lagen stryper på det

sättet de små bageriernas möjligheter att existera.

Mjukbrödstillverkningen i de stora företagen går också till en mer utpräglad

mekanisering i likhet med spisbrödstillverkningen. Tekniska utvecklingen

kommer att gå vidare. Om arbetet där kan bedrivas med regelbunden

skiftindelning får arbetet fortgå även tiden 8—It e. in., vilket lagen eljest

inte medger. I och för sig anser vi detta riktigt, men varför i det mindre förelaget

inte ens företagaren skall få arbeta på denna lid, såvida inte regelbunden

skiftindelning kan ordnas, finner vi orimligt. Vad söndagsarbetet beträffar

kan vi förstå, att antalet arbetstimmar begränsas. Men varför tillverkning

av varor i vilka jäst ingår skall vara förbjudet ur arbetarskyddssynpunkt

kan vi inte förstå.

Avslutningsvis uttalar motionärerna, alt lagen är en utpräglad konkurrenslag,

som under nuvarande förhållanden inte kan motiveras från arbetarskyddssynpunkt.

I motionen II: 573 anföres:

I propositionen föreslås, att den särskilda regleringen av arbetstidens förläggning

inom bagerinäringen i fortsättningen inte skall äga tillämpning på

tillverkning av spis- eller knäckebröd, käx eller annat därmed jämförligt

bakverk. I fråga om tillverkningen av annat bröd föreslås vissa uppmjukningar

i nu gällande regler.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 är 1959

De förändringar som sålunda föreslås medför flera försämringar för de

anställda. Bageriarbetarna har under decennier bekämpat allt onödigt nattarbete.

Efter hand har de också lyckats åstadkomma en arbetstidsreglering

som inskränkt nattarbetet i icke obetydlig grad. Vad som emellertid nu föreslås

betyder eu allvarlig försämring i detta hänseende av arbetstidslörhållandena

för landets bageriarbetare.

De anställdas förbund, livsmedelsarbetareförbundet, har uttryckt farhågor

för försämrade arbetsförhållanden och ansett att skiftarbetet i stället bör

ordnas genom dispens, vilket möjliggör bättre kontroll.

Utskottet

Alltsedan 1919 finns särskilda bestämmelser om förläggningen av arbetstiden

inom bageribranschen. De nuvarande bestämmelserna är intagna i

lagen den 10 maj 1930 om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande

av bageri- och konditoriarbete, den s. k. bagerilagen. Bestämmelserna

skiljer sig främst i två avseenden från eljest gällande arbetarskyddsbestämmelser.

Dels är nattarbete tillåtet i mindre utsträckning än enligt

arbetarskyddslagen, något som sammanhänger med antagandet, alt allmänhetens

krav på nybakat bröd till morgonmålet eljest skulle tvinga fram

regelbundet nattarbete. Dels är bestämmelserna tillämpliga inte endast på

arbetstagare utan även på företagarna själva.

För tillverkning av spis- och knäckebröd gäller i vissa avseenden andra

regler än för annat bageriarbete. Medan arbete inom bageribranschen i

allmänhet inte får pågå längre än till klockan 20, får arbete för sådan tillverkning,

om det är indelat i skift, lorlgå till klockan 22 och, i den mån så

krävs för torkning av bröd, till klockan 24. Ytterligare nattarbete kan medgivas

genom dispens. Enligt det nu framlagda lagförslaget, som i allt väsentligt

har samma innebörd som ett av arbetstidsutredningen år 1955 framlagt

förslag, skall bagerilagen inte vidare äga tillämpning på tillverkning av spiseller

knäckebröd, kex eller annat därmed jämförligt bakverk. Förslaget har

i denna del motiverats främst med att sådan tillverkning försiggår i sedvanliga

industriella former med långt driven mekanisering. Under remissbehandlingen

har förslaget tillstyrkts av alla remissinstanser utom de närmast

berörda arbetstagarnas organisation, Svenska livsmedelsarbetareförbundet.

Även i fråga om injukbrödstillverkningen bar övervägts eu motsvarande

ändring. Denna skulle framför allt medföra dels att arbetet, som nu i allmänhet

får börja först klockan 6, i stället skulle få börja klockan 5, dels atl

företagarna skulle ställas utanför skyddsbestämmelserna. En sådan ändring

har emellertid inte föreslagits. Vad gäller tiden för arbetets början har

föredragande departementschefen åberopat, att ändringen skulle ha inneburit

risk för eu icke obetydlig försämring av arbetsförhållandena för eu

relativt stor kategori arbetstagare. I fråga om företagarna bar departements
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

chefen motiverat propositionens ståndpunkt med att de minsta företagen

sannolikt skulle gynnas i förhållande till de större, om företagarna undantoges

från bestämmelsernas tillämpning; härvid har departementschefen sagt

sig icke vara beredd att i detta sammanhang ta ställning till frågor, som rör

konkurrensförhållandena inom bagerinäringen.

Förslaget innebär emellertid vissa lättnader även beträffande tillverkningen

av mjukt bröd. Bl. a. föreslås, att del normala arbetet skall få börja

klockan 5 på lördagar och andra dagar närmast före helgdagar. Vidare skall

arbete, som bedrives med regelbunden skiftindelning, på söckendagar få pågå

till klockan 23.

I fråga om tillverkningen av mjukt bröd var meningarna delade under

remissbehandlingen. Vissa remissinstanser förordade, att den särskilda regleringen

av denna tillverkning helt skulle upphöra, vilket skulle innebära,

att bagerilagen upphävdes. Svenska livsmedelsarbetareförbundet motsatte

sig de ovan angivna lättnaderna, och socialstyrelsen uttalade sig för att arbetet

vid skiftindelning inte skulle få hålla på längre än till klockan 22. Åtskilliga

remissinstanser föreslog å andra sidan längre gående lättnader; bl. a.

förordades från några håll, alt det egentliga bageriarbetet skulle få börja

klockan 5 varje söckendag.

Vissa av de uppfattningar, som kom till synes under remissbehandlingen,

har återkommit i de väckta motionerna.

I motionen II: 573 hemställes, att propositionen måtte avslås. Motionärerna

motsätter sig både att tillverkningen av hårt bröd undantages från den särskilda

regleringen och att bestämmelserna om tillverkning av mjukt bröd

blir mindre stränga. Härvid åberopar de, att ändringarna skulle medföra

allvarliga försämringar av arbetsförhållandena för bageriarbetarna.

I de likalydande motionena I: 468 och II: 572 yrkas däremot, att den särskilda

regleringen i bagerilagen i sin helhet måtte avskaffas. Härvid åberopas

dels att arbetet i mjukbrödsbagerier inte i och för sig är vanskligare än

annat arbete, dels att bagerilagen, i det att den är tillämplig även på företagarna,

innebär ett djupt ingrepp i näringsfriheten.

Utskottet bedömer propositionsförslaget såsom en i nuvarande läge lämplig

avvägning mellan de vitt skilda ståndpunkter, som framkommit i lagstiftningsärendet,

och ansluter sig till vad departementschefen anfört i

ärendet. Härav följer, att utskottet inte kan tillstyrka något av motionsyrkandena.

Utskottet hemställer aliså,

alt riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 468 och

II: 572 samt II: 573, bifalla förevarande proposition, nr 131.

Stockholm den 12 maj 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson och

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson* samt herrar Lars Larsson*, Kaijser och

Källqvist;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo och Nilsson i Göteborg,

fröken Sandell, herr Lothigius, fröken Höjer samt herrar Johansson i Södertälje,

Wahrendorff* och Svensson i Kungälv.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Sunne, fru Svenson, herrar Kaijser, Källqvist, Jacobsson i Tobo och

Lothigius, fröken Höjer samt herr Wahrendorff, vilka ansett, att utskottet

hort anföra följande.

Alltsedan 1919---(lika med utskottet)---i näringsfriheten.

Beträffande tillverkningen av spis- och knäckebröd, kex och annat därmed

jämförligt bakverk ansluter sig utskottet till propositionens ståndpunkt.

Enligt utskottets mening talar emellertid starka skäl för att bedöma tillverkningen

av mjukt bröd på samma sätt. Arbetarskyddslagen uppställer

såsom huvudregel ett förbud mot arbete mellan kl. 23 och kl. 5. Detta förbud

är enligt utskottets mening tillräckligt även för bagerinäringen. Finge arbetet

börja klockan 5, skulle bageriidkarna få större möjligheter än enligt nuvarande

regler att driva tillverkningen och distributionen av bröd rationellt,

något som skulle komma konsumenterna till godo dels i form av bättre service,

dels i form av lägre priser. Styrkan hos de anställdas organisationer är

den bästa borgen för att arbetsförhållandena inte skulle försämras, om de

särskilda reglerna om förbud mot nattarbete upphävdes. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om att den allmänna arbetstidslagens bestämmelser om

maximiarbetstid från och med 1958 är dispositiva i den meningen, att de kan

sältas ur kraft genom kollektivavtal, som på de anställdas sida slutits eller

godkänts av huvudorganisation. En liknande ordning har utskottet nyligen

föreslagit i sitt utlåtande (nr 31) över propositionen (nr 120) med förslag

till sjöarbetstidslag, in. in., vilket utlåtande ännu inte behandlats av riksdagen.

Ett annat vägande skäl mot den föreslagna regleringen av arbetstiden inom

bagerinäringen är att denna, i det att den omfattar även företagare, utgör ett

allvarligt ingrepp i näringsfriheten. Under remissbehandlingen har från vissa

håll gjorts gällande, att förbudet för företagarna att själva arbeta i sina rörelser

under natten skulle vara förestavat av omtanke om företagarna. Denna

tankegång synes utskottet orealistisk. I stället måste förbudet syfta till att

försvåra för småföretagarna i branschen alt konkurrera med de stora bagerierna.

Ett sådant syfte må ha synts försvarligt vid den lid, då den särskilda

regleringen av arbetstiden vid bagerierna infördes, men är numera helt

otidsenligt. Det är enligt utskottets mening tillräckligt att i detta sannnan
-

3-—llihang till riksdagens protokoll 1959. 9 sand. 2 avd. Nr 32

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Andra lagutskottets utlåtande nr 32 år 1959

hang erinra om den under senare år genomförda lagstiftningen om motverkande

av konkurrensbegränsning inom näringslivet. Den föreslagna ordningen

är i själva verket ägnad att motarbeta de eljest starka strävandena att

uppmuntra fri konkurrens inom näringslivet.

En följd av utskottets ståndpunkt i fråga om mjukbrödstillverkningen är,

att bagerilagen blir helt överflödig. Den bör alltså upphävas.

Sverige har år 1940 ratificerat ILO-konventionen (nr 20) angående nattarbete

i bagerier. Denna konvention är tillämplig på både arbetstagare och

företagare. Godtages utskottets ståndpunkt, måste alltså Sverige säga upp

sin ratifikation av konventionen. Detta skulle knappast innebära någon

större nackdel. Konventionen har nämligen redan nu obetydlig internationell

förankring. Av Sveriges grannländer har endast Finland ratificerat

den och av de större makterna i Europa endast Spanien.

Konventionen upphör emellertid att gälla först ett år efter uppsägning, och

i följd därav fordras, att den särskilda regleringen av bageriarbetstiden är i

kraft ännu något år. Utskottet — som i och för sig anser de av Kungl. Maj :t

i propositionen föreslagna uppmjukningarna av lagen lämpliga — vill med

hänsyn därtill icke motsätta sig, att det framlagda lagförslaget antages av

riksdagen.

Samtidigt bör emellertid riksdagen enligt utskottets mening giva till känna,

att konventionen bör uppsägas, samt anhålla, att Kungl. Maj :t snarast

möjligt efter uppsägningstidens utgång förelägger riksdagen förslag om upphävande

av bagerilagen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition,

nr 131;

B. att riksdagen, i anledning av motionerna 1: 468 och

II: 572, måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t

dels som sin mening giva till känna, att Sverige bör snarast

möjligt uppsäga Internationella arbetsorganisationens konvention

(nr 20) angående nattarbete i bagerier;

dels anhålla, att Kungl. Maj :t ville snarast möjligt förelägga

riksdagen förslag till lag angående upphävande av

lagen den 16 maj 1930 (nr 139) om vissa inskränkningar

beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete

;

C. att motionen II: 573 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM St

906067

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 16 maj 1930 a1 i texten