Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i lagarna om allmänna barnbidrag och särskilda barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 59 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 80 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

1959-05-08 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:34, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i lagarna om allmänna barnbidrag och särskilda barnbidrag. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 59 i första kammaren av herr Ewerlöf m. fl. samt nr 80 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändring i lagarna

om allmänna barnbidrag och särskilda barnbidrag.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 59 i första kammaren av herr

Ewerlöf m. fl. samt nr 80 i andra kammaren av herr Hjalmarson m. fl.

I motionerna, vilka är likalydande, har hemställts,

»A. att riksdagen måtte antaga följande

1) Förslag

till

Lag om ändring av 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli 1947.

Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli

1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §.

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt

barnbidrag. Oavsett att barn enligt vad nedan sägs med hänsyn till sin

ålder skulle vara bidragsberättigande, skall bidrag likväl ej utgå för detta

i familj med endast ett bidragsberättigande barn. Ej heller skall, då i familj

finnas flera sådana barn, bidrag utgå till det äldsta av dessa.

Bidraget utgår med 400 kronor om året för näst äldsta barnet, med 500

kronor om året för det därefter följande samt med 600 kronor om året för

ett vart ytterligare barn i samma familj.

Bidrag skall i övrigt utgå i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag---i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1958.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9 samt. 2 avd. Nr 31f

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

2) Förslag

till

Lag om ändringar i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders barn.

Härigenom förordnas att 1 och 5 §§, 6 § 1, 3 och 4 mom., 7, 10, 12, 15

och 19 §§ lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skola erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

Till uppehälle---särskilt barnbidrag.

Icke behovsprövat särskilt barnbidrag utgår med 400 kronor för barn

och år, såvida barnet icke är berättigat till allmänt barnbidrag och

1) barnets föräldrar avlidit;

2) barnets vårdnadshavare, om denne icke är särskilt förordnad förmyndare,

är ogift och med barnets fader icke sammanboende kvinna, änka,

änkling, frånskild, hemskild eller gift och på grund av söndring i äktenskapet

levande åtskild från andra maken;

3) barnets vårdnadshavare är särskilt förordnad förmyndare och skyldighet

att underhålla barnet åvilar person som ovan vid 2. omförmäles; eller

4) för barnet utgår behovsprövat särskilt barnbidrag.

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad nedan

sägs, med 600 kronor för barn och år.

5 §.

Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår, där ej---av föräldrarna.

Har barnet inkomst, som ej härrör från dess eget arbete och som helt

eller i mera väsentlig mån kan anses täcka kostnaden för dess uppehälle

och uppfostran, skall behovsprövat särskilt barnbidrag antingen ej utgå

eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt. Såsom inkomst---

enligt bidragsförskottslagen.

6 §.

1 mom. Behovsprövat särskilt barnbidrag utgår jämväl, där ej---

tre år.

Barnbidrag enligt---utgiva underhållsbidrag.

3 mom. För barn som avses i 1 mom. skall enligt vad nedan sägs behovsprövat

särskilt barnbidrag minskas med hänsyn till försörj arens årsinkomst.

Såsom försörj are---om barnet.

Om försörjaren åtnjuter folkpension eller uppbär hustrutillägg eller skulle

ägt erhålla sådan förmån, därest ej hans årsinkomst uteslutit honom från

rätten därtill, skall vad i lagen om folkpensionering är stadgat rörande

minskning av folkpension på grund av den pensionsberättigades årsinkomst

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 34- år 1959

gälla även i fråga om minskning av behovsprövat särskilt barnbidrag; dock

skall---med barn.

I annat fall än som avses i föregående stycke minskas behovsprövat särskilt

barnbidrag med en tredjedel av försörjarens årsinkomst i vad den

överstiger 2 400 kronor och med ytterligare en tredjedel i vad överstiger

3 300 kronor. Är försörjaren--- 4 200 kronor.

Finnas, då---varje barn.

Är den, vars inkomst skall läggas till grund för beräknandet av barnbidrag,

underhållsskyldig mot barn under sexton år som icke är berättigat

till behovsprövat särskilt barnbidrag, skall vid---sådant avdrag.

4 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall

behovsprövat särskilt barnbidrag minskas med nämnda inkomst i vad den

överstiger 200 kronor för år. Kan barnet---å barnbidraget.

7 §.

För barn, som är adopterat, utgår särskilt barnbidrag endast om barnet

i sin egenskap av adoptivbarn enligt bestämmelserna i 1 § eller nedan i

denna paragraf är berättigat till sådant bidrag.

I fråga---mellan makarna.

För annat adoptivbarn än i andra stycket avses utgår behovsprövat

barnbidrag:

1. enligt---mannen avlidit.

I fall---barnets försörjare.

Där ej särskilda omständigheter till annat föranleda utgår icke behovsprövat

barnbidrag av den anledningen att adoptant eller adoptants

make åtnjuter folkpension med mindre adoptionen skett minst två år före

den dag då pensionen söktes.

10 §.

Har, i fall då behovsprövat särskilt barnbidrag utgått för barn, adoptivbarn

eller styvbarn till någon, som uppburit invalidpension eller sjukpension

enligt lagen om folkpensionering, folkpensionen indragits enligt 14 §

1 mom. första stycket nämnda lag eller den för sjukbidrags åtnjutande

bestämda tiden gått till ända, må, där särskilda skäl föreligga, behovsprövat

barnbidrag med efter hand nedsatt belopp utgå under ytterligare högst ett

år. Ej må---sexton år.

12 §.

Den som uppbär icke behovsprövat särskilt barnbidrag är pliktig att till

pensionsstyrelsen eller pensionsnämnd utan oskäligt dröjsmål anmäla om

förutsättning för bidrag icke längre är för handen.

Den vars---till barnet.

Har barn särskilt förordnad förmyndare, åligger det denne att göra anmälan,

som i föregående stycke sagts, om barnets---eller adoptant.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtmide nr 3J+ år 1959

Uppbäres behovsprövat barnbidrag av myndighet eller annan person än

ovan avses, är jämväl sådan myndighet eller person anmälningsskyldig.

15 §.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras hos

pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt där barnet är kyrkobokfört.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag skall göras:

1. om---blivit mantalsskriven.

Finnes ej---stadigvarande vistas.

Ansökning om icke behovsprövat särskilt barnbidrag göres av barnets

vårdnadshavare. Äro vårdnadshavarna två, må ansökningen göras av den

ene.

Ansökning om behovsprövat särskilt barnbidrag göres, då särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne och eljest av den vars inkomst enligt

6 § 3 mom. eller 7 § fjärde stycket skall ligga till grund för beräknande av

bidraget.

Har barnavårdsman förordnats för barnet, vare ock denne behörig att

göra ansökning om särskilt barnbidrag.

Ansökning, som ---å denne.

Vid ansökningen---skäl godtaga.

Vad sålunda---sådant bidrag.

19 §.

Kommun skall för varje kalenderår bidraga till kostnaderna för behovsprövade

särskilda barnbidrag med viss andel, motsvarande tre---

finnes, vistelseort.

Angående beräknandet---folkpensioneringen stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959.

B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till

sådana ändringar av skatteförfattningarna som föranledes

av våra förslag ovan.»

Beträffande motiveringen för motionärernas hemställan får utskottet

hänvisa till motionen II: 80.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959 5

Motionernas huvudsakliga innehåll

I föreliggande motioner föreslås att det allmänna barnbidraget till äldsta

barnet i varje familj slopas och att barnbidragen till övriga barn differentieras.

Sålunda skulle bidraget utgå med 400 kronor för år till andra barnet,

med 500 kronor till tredje barnet och med 600 kronor till varje ytterligare

barn. Beträffande s. k. ofullständiga familjer föreslås ett icke behovsprövat

särskilt barnbidrag om 400 kronor per år för barn, som enligt de föreslagna

reglerna icke blir berättigat till allmänt barnbidrag. Minskningen av förmånerna

skulle alltså inte drabba sådana familjer.

De i motionärernas hemställan under B ifrågasatta ändringarna i skatteförfattningarna

är av formell natur.

Gällande bestämmelser

Enligt lagen den 26 juli 1947 om allmänna barnbidrag utgår för barn,

som är svensk medborgare och bosatt i riket, av allmänna medel såsom

bidrag till barnets uppehälle och uppfostran allmänt barnbidrag med 400

kronor för år. Sådant bidrag utgår också för i riket bosatt barn, som inte är

svensk medborgare, förutsatt att barnet fostras av någon som är bosatt och

mantalsskriven i riket. Bidraget utgår från och med kvartalet efter det da

barnet fötts eller rätt till bidrag eljest uppkommit till och med det kvartal,

varunder barnet fyller sexton år.

Befinner sig barnet på anstalt, där kostnaderna för vården helt bestrides

av statsmedel, eller betalar staten i övrigt hela kostnaden för barnets kost

och bostad, utgår inte barnbidrag. Undantag göres dock för de fall, då barnet

är inackorderat vid nomadskola. I detta fall skall bidrag således utgå.

Beslut angående barnbidrag ankommer på den barnavårdsnämnd, inom

vars verksamhetsområde barnet är kyrkobokfört. Denna nämnd har även

att ombesörja utanordning av bidraget. Tillsynen över barnavårdsnämndernas

verksamhet med barnbidragen åvilar inom länet länsstyrelsen och utövas

för riket som helhet av socialstyrelsen. Besvär över barnavårdsnämnds

beslut i barnbidragsärenden anföres hos länsstyrelsen, vars utslag kan överklagas

hos socialstyrelsen.

Enligt 1 § lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag till änkors och

invaliders m. fl. barn skall i fall som angives i lagen, utöver allmänt barnbidrag,

av allmänna medel utgivas särskilt barnbidrag till uppehälle och

uppfostran åt barn. Sådant särskilt barnbidrag utgår efter inkomstprövning

med högst 600 kronor för barn och år. Som allmänt villkor för bidrag

gäller att barnet skall vara svensk medborgare, stadigvarande vistas i riket

och vara under 16 år. Från regeln om medborgarskap finns vissa undantag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

De bidragsberättigade kan, efter olika grunder för inkomstprövningen,

indelas i två huvudgrupper: 1) föräldralösa barn samt fader- eller moderlösa

barn, som vårdas av särskild förmyndare och ej sammanbor med den efterlevande

av föräldrarna, 2) övriga. Till den senare gruppen hänföres a) faderlösa

barn, b) barn, vars fader åtnjuter folkpensionsförmån, c) barn, vars

moder åtnjuter sådan förmån, om föräldrarna ej sammanbor och modern

har vårdnaden om barnet, d) barn, vars moder är gift med annan än barnets

fader, om styvfadern åtnjuter folkpensionsförmån och modern har vårdnaden

om barnet eller sammanbor med detta samt e) barn utom äktenskap,

som har fyllt tre år och vars fader är okänd. Beträffande adoptivbarn gäller

i huvudsak enahanda bestämmelser.

Ansökan om särskilt barnbidrag prövas av pensionsnämnd. Beslutet

jämte tillhörande handlingar överlämnas till pensionsstyrelsen, som efter

granskning av beslutet utbetalar bidraget. Utbetalningen äger rum månadsvis.

Historik

Principerna för de allmänna barnbidragen har framlagts av 1941 års befolkning

sutredning. I sitt den 19 januari 1946 avgivna betänkande om barnkostnadernas

fördelning med förslag angående allmänna barnbidrag in. m.

(SOU 1946: 5) behandlade utredningen befolkningsfrågans ekonomiska sida

och sådana samhälleliga åtgärder till de barnfostrande familjernas förmån,

som enligt utredningens uppfattning kunde medverka till att höja deras

standard. Betänkandet utmynnade i, bland annat, förslag till införande av

kontanta allmänna barnbidrag. Befolkningsutredningen föreslog, att bidragens

belopp skulle bestämmas till 200 kronor. Utredningens förslag innebar

vidare, att vid införande av allmänna barnbidrag de inom statsbeskattningen

då förekommande barnavdragen skulle slopas. Den av utredningen

förordade omläggningen förändrade icke nämnvärt läget för familjer med

barn i inkomstlägen mellan 10 000 och 15 000 kronor. För lägre inkomstskikt

innebar den en påtaglig förbättring, för högre inkomsttagare åter en

försämring.

Lagen om allmänna barnbidrag förelädes 1947 års riksdag genom

proposition nr 220. I propositionen anslöt sig föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, till tanken, att barnavdragen vid den statliga

beskattningen skulle slopas vid införandet av allmänna barnbidrag. Beträffande

bidragsbeloppens storlek framhöll departementschefen, att det

under dåvarande förhållanden vore tydligt, att det erfordrades ett väsentligt

högre belopp än 200 kronor per barn och år för att garantera barnfamiljerna

en tillfredsställande standard. Frågan om beloppets storlek vore väsentligen

en avvägningsfråga. För sin del ville departementschefen förorda, att beloppet

bestämdes till 260 kronor om året.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

I enlighet med propositionens förslag bestämde riksdagen bidragsbeloppet

till 260 kronor för barn och år.

Frågan om bidragsbeloppen omprövades av 1950 års riksdag i

samband med propositionen nr 241 om ändring i bland annat kommunalskattelagen

och lagen om allmänna barnbidrag. Till grund för propositionen

låg ett av ortsavdragskommittén den 1 februari 1950 avgivet betänkande

(SOU 1950: 5).

I propositionen föreslogs, att barnavdragen vid den kommunala beskattningen

skulle slopas och att barnfamiljerna skulle kompenseras härför genom

en höjning av barnbidragen från 260 till 290 kronor.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse härmed.

Vid 1952 års riksdag hemställdes i en inom andra kammaren

väckt motion, nr 260, att barnbidragen måtte höjas med 30 procent eller i

avrundat tal till 380 kronor.

Andra lagutskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17. Utskottet förutsatte emellertid, att Kungl. Maj:t i ett läge

som det dåvarande, då levnadskostnaderna vore under ständig förändring,

med uppmärksamhet följde utvecklingens inverkan på de sociala förmånernas

faktiska värde och att Kungl. Maj:t — med beaktande av det statsfinansiella

läget — för riksdagen framlade de förslag, som betingades av

nämnda förändringar.

I en vid 1953 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 65, yrkades »att riksdagen måtte besluta att de allmänna barnbidragen

som nu utgår med 290 kronor, höjes till 500 kronor per barn och år».

Andra lagutskottet, som behandlade motionen i sitt av riksdagen godkända

utlåtande nr 7, hemställde att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd. I sin motivering uttalade utskottet emellertid bland annat,

att i det sociala reformprogrammet borde även ingå den höjning av dessa

bidrag, som betingades av levnadskostnadernas inverkan på barnfamiljernas

standard, och möjligheterna att finansiera en dylik höjning borde sorgfälligt

prövas.

I en vid 1955 års riksdag inom andra kammaren väckt motion,

nr 424, hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att barnbidrag icke skall

utgå för första barnet, men att bidrag skall utgå för andra barnet med 290

kronor, för tredje barnet med 350 kronor och för fjärde barnet med 410

kronor samt att bidraget för varje ytterligare barn skall höjas successivt

med 60 kronor i förhållande till det som utgår för det näst föregående

barnet.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avstyrkte i sitt av riksdagen

godkända utlåtande nr 4 motionen under anförande bland annat att det i

avbidan på resultaten av de undersökningar som påginge inom 1954 års

familjeutredning icke kunde komma i fråga att då genomföra förändringar

beträffande de allmänna barnbidragen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

Frågan om höjning av de allmänna barnbidragen togs upp i ett flertal

motioner vid 1956 års riksdag.

Andra lagutskottet förklarade i sitt utlåtande nr 20 bland annat att utskottet

ansåge det ofrånkomligt, att en höjning av de allmänna barnbidragen

komme till stånd under år 1957. Utskottet föreslog riksdagen att hos

Kungl. Maj:t hemställa om förslag till 1957 års riksdag om en sådan höjning.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

I proposition nr 12 till 1957 års riksdag föreslogs en höjning av

de allmänna barnbidragens belopp till 400 kronor för barn och år. Till grund

för förslaget låg bland annat ett av 1954 års familjeutredning avgivet betänkande

»Samhället och barnfamiljerna» (SOU 1955:29). Utredningen

lämnar i betänkandet en redogörelse för olika familjepolitiska åtgärder samt

uppgifter om befolknings- och familjestrukturen, försörjningsbördornas fördelning

ävensom barnfamiljernas ekonomiska läge och förändringar däri

under senare år. Vidare diskuterar utredningen argumenten för en intensifierad

familjepolitik samt möjligheterna till ökat familjestöd kontantvägen

och naturavägen. Utredningen söker bland annat klarlägga vad den

ekonomiska utvecklingen sedan de allmänna barnbidragen infördes inneburit

för bidragens del.

Utredningen utgår från att barnbidragens ursprungliga effekt bör återställas

och redovisar vissa siffror för att klargöra vilken höjning som skulle

erfordras för att ernå detta syfte. Emellertid finner utredningen det tveksamt

om en generell höjning av de allmänna barnbidragen skulle innebära

det mest effektiva utnyttjandet av de resurser som kan stå till buds för

ändamalet. Eftersom stödet till varje barn inte på långt när uppgår till de

faktiska barnkostnaderna, måste nämligen de barnrika familjernas standard

bli förhållandevis låg. För att åstadkomma en med hänsyn till behovet

mera effektiv fördelning av bidraget har utredningen därför tänkt sig möjligheten

av en höjning först från och med andra eller tredje barnet i de fullständiga

familjerna. I fråga om ofullständiga familjer skulle emellertid,

med hänsyn till dessas svårigheter, bidraget höjas redan från och med

första barnet. Den ifrågasatta differentieringen skulle innebära, att de medel,

som vid en generell höjning skulle komma ettbarnsfamiljerna till godo,

i stället överflyttas till flerbarnsfamiljerna. Utredningen anför härom:

Det är visserligen sant att det första barnet innebär särskilt höga kostnader

för familjen och krav på omställning av ekonomin, i praktiken ofta

förenad med att hustruns inkomst av förvärvsarbete faller bort eller i varje

fall starkt reduceras. Barnbidraget för det första barnet innebär en viss

lättnad i denna omställning, och ett avskaffande av detta bidrag bör därför

inte ifrågakomma. De höga kostnader som är förbundna med det första

barnet reduceras emellertid när barnet blir äldre; en lättnad av de speciella

kostnader som inträder i samband med barnets födelse och tillsynen under

den första perioden åstadkommes vidare naturligast genom moderskapsförsäkringen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

Familjeutredningens betänkande samt de däröver avgivna yttrandena

bearbetades av en inom socialdepartementet tillkallad beredning, familjeberedningen,

vilken den 18 september 1956 avlämnade en promemoria angående

allmänna barnbidrag (stencilerad). I fråga om den av familjeutredningen

diskuterade möjligheten att differentiera barnbidragen till flerbarnsfamiljernas

och de ofullständiga familjernas förmån understryker

familjeberedningen det i en del remissyttranden framförda argumentet, att

det vore oskäligt att ställa vissa familjer utanför en i och för sig påkallad

kompensation för bidragets minskade realvärde. Beredningen anför bland

annat:

Om penningvärdet kvarstått oförändrat sedan 1947, lär det inte ha kommit

i fråga att vid en översyn av de familj estödj ande åtgärderna minska

bidraget till ettbarnsfamiljerna för att på så sätt erhålla mera medel till

flerbarnsfamiljerna, och en höjning i nuvarande situation av bidragsbeloppen

först från och med andra eller tredje barnet skulle för ettbarnsfamiljerna

med ganska goda skäl te sig som genomförd på deras bekostnad. Därtill

kommer att vad som ur barnbidragssynpunkt betecknas som ettbarnsf

amil jer mycket väl kan vara familjer med flera barn över 16-årsgränsen

och med de ekonomiska förpliktelser dessa för med sig.

Beredningen har emellertid undersökt de tekniska förutsättningarna för

en tillämpning av olika bidragsbelopp och kommit till den slutsatsen, att

ett graderat system i och för sig skulle kunna genomföras utan mera väsentliga

komplikationer. En viktig förutsättning härför är dock, att inga särbestämmelser

införes beträffande bidragen till ensamstående försörjare.

Även om ett system med graderade bidrag sålunda torde vara tekniskt

genomförbart anser beredningen, att tveksamhet kan råda beträffande angelägenheten

av att införa en sådan differentiering i det generellt verkande

systemet för allmänna barnbidrag. Beredningen anför:

Att familjer med många barn även efter en höjning av nuvarande bidragsbelopp

kommer att vara mera betyngda än familjer med ett eller två

barn lär vara ovedersägligt, och någon fullständig utjämning härvidlag, för

alla familjer och alla inkomstklasser, förefaller för närvarande otänkbar. Å

andra sidan är det inte självklart, att ett förstärkt stöd till de mera betyngda

barnrika familjerna bäst erhålles genom en differentiering av de allmänna

barnbidragen. Beredningen vill här erinra om att inkomstprövade förmåner,

varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen, kan medföra en differentiering till flerbarnsfamiljernas

fördel som i de fall där ekonomin verkligen är ansträngd blir betydligt

mera effektiv än om förmånerna göres helt generella.

f motionerna I: 328 och II: 406 yrkades avslag å propositionen.

I motionerna 1:329 och 11:475 föreslogs slopande av barnbidraget till

yngsta barnet i varje familj men höjning av bidraget till 650 kronor för

övriga barn. Samtidigt föreslogs en förstärkning av moderskapshjälpen i

fall då barnaföderska icke hade eljest till allmänt barnbidrag bidragsberättigat

barn.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

I motionen II: 360 hemställdes att riksdagen måtte besluta bland annat

att barnbidraget för första barnet i fullständiga familjer skulle utgå oförändrat

med 290 kronor per år samt att bidraget för första barnet i ofullständiga

familjer ävensom bidraget till alla övriga barn skulle utgå med 400

kronor per år.

Sammansatta stats- och andra lagutskottet avvisade i sitt utlåtande nr 2

tanken på en differentiering av de allmänna barnbidragen samt hemställde

om bifall till propositionen.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

De höjda barnbidragen utgår från och med den 1 januari 1958.

Vid 1958 års A-riksdag framställes i motionerna 1:268 och

II: 339 i huvudsak samma yrkanden som i nu föreliggande motioner. Andra

lagutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr 7 motionerna och anförde därvid

bland annat följande.

Ett genomförande av motionärernas förslag skulle — om man bortser

från de ofullständiga familjerna — medföra en försämring jämfört med vad

nu gäller av barnbidragsförmånerna för alla familjer med upp till fyra barn,

det vill säga för det allt övervägande antalet barnfamiljer. En sådan försämring

skulle stå i dålig samklang med den generella höjning av de allmänna

barnbidragen som beslöts vid föregående års riksdag och kan enligt utskottets

mening icke heller försvaras med utgångspunkt från de hänsynstaganden

som legat till grund för senare års familjepolitik i vårt land. Den kompensation

för bortfallet av barnbidrag som motionärerna tänker sig genom

införande av barnavdrag i beskattningen skulle inte bli av så stort värde för

de lägre inkomsttagarna, oaktat just för dessa grupper behovet av hjälp till

barnkostnaderna måste anses störst . Den förstärkning av stödet till de stora

barnfamiljerna som kan vara erforderlig bör enligt utskottets mening åvägabringas

på ett annat sätt än genom en differentiering av de allmänna barnbidragen.

Det torde icke behöva råda delade meningar om att inkomstprövade

förmåner, varvid inkomstprövningen sker med särskilt hänsynstagande

till antalet barn i familjen, i fall där ekonomien är verkligt ansträngd bör

kunna verka betydligt effektivare till flerbarnsfamiljernas fördel än generella

förmåner. En stor del av de familjestödjande åtgärderna i vårt land

sker också med utgångspunkt från sådana grunder.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Samma yrkanden väcktes vid 1958 års B-riksdag i motionerna

I: 94 och II: 125. Andra lagutskottet avstyrkte i sitt utlåtande nr B 6

motionerna och uttalade därvid, att, sedan riksdagen senast behandlat

frågan, enligt utskottets mening icke inträffat något, som skulle kunna motivera

ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959 11

Utskottet

I motionerna föreslås sådana ändringar av författningarna om allmänna

och särskilda barnbidrag, att barnbidraget skulle falla bort för det äldsta

barnet under sexton år i de s. k. fullständiga familjerna. För det andra barnet

i både fullständiga och ofullständiga familjer skulle bidraget utgå med,

liksom nu, 400 kronor, för det tredje med 500 kronor och för vart och ett av

de följande barnen med 600 kronor. Syftet med yrkandet är att nedbringa

statsutgifterna. Enligt motionärerna skulle förslaget medföra, att statens

utgifter för barnbidrag skulle minska med omkring 335 miljoner kronor för

kommande budgetår.

Motionsförslaget skulle medföra minskning av förmånerna för fullständiga

familjer med ett till fyra barn, alltså för det stora flertalet barnfamiljer.

Endast för fullständiga familjer med minst fem barn och för ofullständiga

familjer med minst tre barn skulle de sammanlagda barnbidragsförmånerna

ökas. Under fjolåret avslogs vid både A-riksdagen och B-riksdagen

motioner med likartad innebörd. Därvid åberopades bland annat, att försämringen

för det allt övervägande antalet barnfamiljer skulle stå i dålig

samklang med den generella höjning av de allmänna barnbidragen som

beslutats av 1957 års riksdag och icke heller kunde försvaras med utgångspunkt

från de hänsynstaganden som legat till grund för senare års familjepolitik

i vårt land. Vidare anfördes, att den förstärkning av stödet till de

stora barnfamiljerna, som kunde vara erforderlig, borde åvägabringas på

annat sätt än genom differentiering av de allmänna barnbidragen, såsom

genom inkomstprövade förmåner med särskilt hänsynstagande till antalet

barn i familjen.

Dessa skäl är enligt utskottets mening alltjämt bärande. Utskottet kan

alltså inte tillstyrka motionerna.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att motionerna I: 59 och II: 80 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1959

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Nils Elowsson, Axel E. Svensson och

Sunne, fru Carlqvist, fru Svenson samt herrar Mannerskantz, Lars Larsson

och Källqvist1;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo och Nilsson i Göteborg1,

fröken Wetterström, fröken Sandell, fröken Höjer samt herrar Johansson

i Södertälje, Gustavsson i Alvesta och Svensson i Kungälv.

1 Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

Reservation

av herr Mannerskantz och fröken W etter ström, vilka ansett att utskottet

bort anföra följande.

Motionärerna ha påpekat att statsutgifterna växa i betydligt snabbare

takt än statsinkomsterna och att denna tendens i budgeten för 1959/60

tagit sig ett synnerligen markerat uttryck. I motionen anföres ur statsverkspropositionen,

sådan den framlades vid riksdagens början, siffermaterial som

belyser detta. Av den nu framlagda kompletteringspropositionen nr 150

framgår att budgetläget är ännu sämre än som antydningsvis angavs i

finansplanen i januari. Sålunda beräknas nu ett totalt budgetunderskott av

över tre miljarder kronor, därav enbart på driftsbudgeten minst en miljard

med fortsatt ökning under de därefter kommande budgetåren.

Denna situation aktualiserar, enligt motionärerna, behovet av en ekonomisk

politik som anpassar statsutgifterna till statsinkomsterna. Det synes

utskottet som om denna synpunkt blivit ytterligare accentuerad genom de i

kompletteringspropositionen angivna siffrorna.

Även om det icke primärt ankommer på andra lagutskottet att taga ställning

till den ekonomiska politiken, kan utskottet ur sina synpunkter icke

underlåta att påpeka vilka vådor som kunna följa av en utveckling som

nu hotar.

Om de stora budgetunderskotten skulle tillåtas fortfara, föreligger —

även enligt finansministern — fara för ny inflation, vilket skulle medföra

mycket ofördelaktiga följder för särskilt barnfamiljerna. Detta påvisas med

exempel i motionerna. Skulle budgetunderskottet utjämnas genom en allmän

omsättningsskatt, vilket nu förordas av finansministern, kommer detta

att i första hand drabba barnfamiljerna på grund av deras stora konsumtionsbehov.

I båda fallen kan därutöver befaras att vår konkurrenskraft

förminskas med ty åtföljande verkningar på produktion och sysselsättning.

Ur dessa synpunkter synes det utskottet leda till en sundare utveckling

om budgetbalans uppnås utan nya skatter genom en begränsning av statens

utgifter. En sådan begränsning som alltså, enligt vad motionärerna framhålla,

på längre sikt utgör det bästa värnet för barnfamiljernas ekonomi,

kan omöjligen uppnås utan att därvid även de stora utgiftsposterna medtagas,

varvid även sådana som beröra i och för sig önskvärda ändamål icke

kunna undgås.

Utskottet tillstyrker därför det i motionerna gjorda yrkandet om borttagande

av barnbidraget till det äldsta barnet under 16 år i de s. k. fullständiga

familjerna.

Beträffande vidare motionernas förslag om höjning i enlighet med en viss

skala av barnbidragen till flerbarnsfamiljerna vill utskottet erinra om budgetlägets

ytterligare försämring sedan motionerna avlämnades. Med hän
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

syn till att budgetunderskottet i så hög grad ökats, finner utskottet det

nödvändigt att icke nu förorda den föreslagna höjningen av barnbidragen

till flerbarnsfamiljerna. Utskottet anser dock att så snart erforderlig sanering

utan ytterligare skattehöjningar skett av statens finanser de av motionärerna

föreslagna höjningarna böra genomföras. Såsom önskvärt framstår

även att någon kombination av barnbidrag samt barnavdrag vid beskattningen

kan komma till stånd i likhet med vad som är fallet i de flesta

länder. Därjämte bör skattevägen en utjämning ske mellan barnfamiljer

och familjer utan barn, då skatteförmågan obestridligen icke kan anses

vara densamma inom dessa två kategorier.

Vad slutligen beträffar de ofullständiga familjerna finner utskottet att

den inkomstutveckling, som ägt rum för familjeförsörjare och som nu bör

göra det lättare för en familj att draga försorg om ett barn än vad det var

vid den tidpunkt då barnbidragen först infördes, icke i samma grad kan

anses gälla dessa. Utskottet finner det därför skäligt att de ofullständiga

familjerna erhålla särskilt barnbidrag å 400 kronor enligt lagen om sådana

bidrag till änkors och invaliders m. fl. barn.

De av utskottet förordade förslagen skulle komma att minska statens

utgifter i samband med allmänna barnbidrag med cirka 379 miljoner kronor

för år men å andra sidan öka utgifterna med 6 miljoner kronor till de särskilda

barnbidragen till barn i ofullständiga familjer. Totalt skulle alltså

statens utgifter minska med cirka 373 miljoner kronor.

I vissa författningar är rätten till skatteavdrag av olika slag knuten till

rätten till allmänna barnbidrag. Att sådant bidrag enligt utskottets förslag

inte skall utgå för första barnet bör inte påverka skattskyldigs avdragsrätt.

Utskottets förslag kräver därför vissa ändringar i skatteförfattningarna.

Förslag till sådana ändringar torde få föreläggas årets riksdag av Kungl.

Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner, I: 59

och II: 80, måtte

A. för sin del antaga

dels följande

Förslag

till

Lag om ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag

den 26 juli 1947.

Härigenom förordnas att 1 § lagen om allmänna barnbidrag den 26 juli

1947 skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna

medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 34 år 1959

barnbidrag med 400 kronor om året. Oavsett att barn enligt vad nedan sägs

med hänsyn till sin ålder skulle vara bidragsberättigande, skall bidrag likväl

ej utgå för detta i familj med endast ett bidragsberättigande barn. Ej heller

skall, då i familj finnas flera sådana barn, bidrag utgå till det äldsta av

dessa.

Bidrag skall i övrigt utgå i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag---i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959.

dels det genom motionerna framlagda förslaget till lag

om ändring i lagen den 26 juli 1947 om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn;

B. i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

ville för årets riksdag framlägga förslag till sådana ändringar

av skatteförfattningarna, som utskottet ovan angivit.

Ivar Hasggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1959

591015

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.