Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år

1959-11-27 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1959:48, Andra lagutskottets utlåtande nr iS år

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år

1

Nr 48

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa sänkningar av

statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen.

Andra lagutskottet bär till behandling förebaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskottet hänvisade motioner, nr 557 i första kammaren av herr

Johansson, Ivar, och herr Andersson, Torsten, samt nr 666 i andra kammaren

av herr Hedlund in. fl.

1 motionerna, vilka är likalydande, har hemställts, »att riksdagen vid behandling

av propositionen nr 162 måtte besluta med verkan från den 1 juli

1960 att statsbidragen till sjukförsäkringen må reduceras,

1. genom sänkning av det s. k. medlemsbidraget enligt besparingsutredningens

förslag,

2. genom sänkning av de statsbidrag, som nu utgår med 50 procent, till

25 procent enligt i övrigt gällande bestämmelser».

1958 års besparingsutredning har i sitt år 1959 avgivna betänkande »Besparingar

inom statsverksamheten» (SOU 1959:28) föreslagit, att medlemsbidraget

bör slopas utom såvitt angår de fyra nordligaste länen, där det hör

bibehållas till den del det överstiger 4 kr. 50 öre per medlem och år.

De statsbidrag, som enligt gällande regler utgår med 50 procent, är följande

delar av det statliga sjukhjälpsbidraget, nämligen bidrag till sjukkassas

utgifter för ersättning i anledning av läkarvård1 och sjukresor samt

för grundsjukpenning och motsvarande del av hempenning.

1 fråga om motiveringen har motionärerna hänvisat till motionen 11:658.

Utskottet får, i den mån redogörelse därför icke lämnas i det följande, hänvisa

till innehållet i nämnda motion.

Något om gällande bestämmelser m. m.

S jukvårdsför säkringen

Sjukvårdsförsäkringen finansieras genom arbetsgivarbidrag, statsbidrag

i form av sjukhjälpsbidrag samt avgifter från de försäkrade. Arbetsgivarbidraget

utgår för år med 0,25 procent av den lön arbetsgivaren under året

utgivit till sådana hos honom anställda, som är obligatoriskt försäkrade

enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, därvid dock hänsyn icke skall tagas

till arbetstagares lön, i den mån lönen överstiger 15 000 kr. Sjukhjälpsbidrag

i I läkarvård inbegripcs här även tandläkarvård.

Bihang till riksdagens protokoll 1959, 9 samt. 2 avd. Nr 48

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år 1959

utgår med f>0 procent till sjukkassornas utgifter för ersättning i anledning

av läkarvård och sjukresor. Storleken av sjukhjälpsbidragen, sådana de

beräknats för innevarande budgetår, framgår av följande uppställning.

Läkarvård ............................................ 69,7 milj. kr.

Resor till och från läkare .............................. 7,8 milj. kr.

Resor till och från sjukhus och förlossningsanstalt........ 7,1 milj. kr.

Summa 84,6 milj. kr.

Återstoden av sjukkassornas utgifter för sjukvårdsförsäkringen täckes i

huvudsak med avgifter från de försäkrade. Avgifterna är lika stora för alla

som är pliktiga att erlägga avgift till sjukkassan.

Försäkringen för grundsjukpenning

Försäkringen för grundsjukpenning finansieras dels med statsbidrag i

form av sjukhjälpsbidrag, dels med avgifter från de försäkrade. Avgifterna

är lika stora för samtliga försäkrade inom samma sjukkassa. Sjukhjälpsbidraget

uppgår till 50 procent av sjukkassans utgifter för grundsjukpenning

och grundhempenning samt till 75 procent av sjukkassans utgifter för

barntillägg. Storleken av sjukhjälpsbidragen för grundsjukpenning och

grundhempenning, sådana de beräknats för innevarande budgetår, framgår

av följande uppställning.

Grundsjukpenning .................................... 76,8 milj. kr.

Grundhempenning ................................. 6,7 milj. kr.

Summa 83,5 milj. kr.

Medlemsbidraget

Medlemsbidraget är närmast avsett att täcka sjukkassornas förvaltningskostnader.

Bidraget utgår med följande belopp per sjukkassemedlein.

1 städer som utgör särskilda centralsjukkasseområden .... 4 kr.

1 de fyra nordligaste länen .............................. 5 kr.

I riket i övrigt ........................................ 4 kr. 50 öre

Medlemsbidraget har för innevarande budgetår beräknats till 24,8 milj.

kronor

Motionerna

Motionärerna framhåller, att den statsfinansiella situationen är så allvarlig,

att besparingsåtgärder måste vidtagas på det socialpolitiska området.

De ansluter sig därför till ett av besparingsutredningen framlagt förslag,

att medlemsbidraget bör slopas till den del det icke överstiger 4 kr. 50 öre

per medlem och år. Vidare föreslår motionärerna en sänkning till 25 procent

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr iS år I9f>9

3

av sådana delar av sjukhjälpsbidraget som för närvarande utgår med 50

procent. Motionärerna fortsätter:

Besparingsutredningen har i sitt betänkande angett alt den stabilitet som

de allmänna sjukkassorna numera uppnått och den omständigheten att de

förfogar över alltjämt växande fonder bör medföra att en minskning av

statsbidraget inte behöver medföra en ökning av medlemsavgifterna i motsvarande

grad. Vissa besparingar bör kunna genomföras i sjukkassornas

administration. Det är dock uppenbart att här föreslagna reducering av

statsbidraget kommer att föranleda en justering av avgifterna. För nästkommande

räkenskapsår behöver visserligen sjukkassorna endast genomföra

en avgiftsjustering som medför täckning av hälften av ifrågavarande

del av den statsfinansiella besparingen per budgetår räknat, men det framstår

ändå som riktigt att riksdagen tar ställning i frågan redan i höst, så afl

sjukkassorna kan vidtaga erforderliga justeringar från årsskiftet och den

statsfinansiella besparingen utan komplikationer kan genomföras fr. o. m.

ingången av nästa budgetår.

Tidigare behandling i riksdagen

Vid 1958 års B -riksdag yrkades i två likalydande motioner

(1:B 152 och II :B 241) bl. a., att medlemsbidraget måtte slopas. Yrkandet

var kombinerat med förslag om försämring och förändring av vissa av

förmånerna enligt sjukförsäkringen. Härigenom skulle borttagandet av

medlemsbidraget icke behöva medföra några avgiftshöjningar för de sjukförsäkradc.

Andra lagutskottet avstyrkte motionerna i sitt utlåtande nr B 7 och åberopade

därvid, att utskottet icke kunde biträda motionärernas förslag om försämring

och förändring av förmånerna.

Riksdagen godkände utlåtandet.

Vid innevarande riksdag återkom i motionerna 1:167 och

11:218 yrkandet om borttagande av medlemsbidraget kombinerat med förslag

om försämring och förändring av förmånerna enligt sjukförsäkringen.

I dessa motioner yrkades dessutom, all sjukhjälpsbidraget till grundsjukpenning

och grundhempenning skulle sänkas till 30 procent.

Vidare hemställdes i motionerna 1:319 och 11:391, att sjukhjälpsbidraget

till grundsjukpenning och till läkarvård skulle sänkas till 40 procent.

Samtliga motioner avstyrktes av andra lagutskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande nr 35. Häri uttalade utskottet bl. a.:

En sänkning av statsbidraget till sjukförsäkringen måste medföra, antingen

att de försäkrades förmåner försämras eller att de försäkrade måste

betala högre avgifter till försäkringen än vad eljest varit erforderligt. Härvid

bortser dock utskottet från möjligheten att öka arbetsgivarnas bidrag

till sjukförsäkringen, något som icke heller diskuterats i föreliggande motioner.

Såsom framgår av det ovan anförda, är utskottet icke berett att med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra taqutxknttetn utlåtande nr 4S år 1959

verka till en försämring av de försäkrades förmåner. Ej heller anser utskottet

det befogat att lägga större del av kostnaden för sjukförsäkringen

på de försäkrade än som avsetts med gällande lag. Utskottet kan följaktligen

inte biträda förevarande motionsyrkanden.

1958 års besparingsutredning

Såsom framgått av det föregående har besparingsutredningen föreslagit,

att huvuddelen av medlemsbidraget skall slopas. Utredningen har härutinnan

anfört hl. a.:

Besparingsutredningen har vid sina överväganden rörande statsbidraget

till sjukkassorna uppmärksammat, att kassorna under senare år uppvisat

inkomstöverskott och att eu betydande fondökning ägt rum.

Besparingsutredningen har däremot tagit upp frågan om möjligheterna

att begränsa det till kassorna utgående medlemsbidraget, vilket som nämnts

avser att delvis täcka kassornas förvaltningsutgifter. Detta bidrag utgår

som förut framhållits per sjukkassemedlem och kalenderår med 4 kronor

i städer som utgör särskilda centralsjukkasseområden, med 5 kronor i Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt med 4: 50

kronor i riket i övrigt. Bidraget utgår sålunda proportionellt efter kassornas

storlek och är inte beroende av de enskilda kassornas ekonomiska ställning.

Mot bakgrunden av del nuvarande statsfinansiella läget och med beakiande

av kassornas redovisade inkomstöverskott har besparingsutredningen

kommit till den uppfattningen, att det särskilda medlemsbidraget till kassorna

i princip bör slopas. För kassorna i de fyra nordligaste länen torde

dock ett bidrag alltjämt erfordras för att täcka de högre kostnaderna för

kassorna i dessa län. Medlemsbidraget i nyssnämnda län torde därför böra

bibehållas till den del detsamma överstiger 4: 50 kronor per medlem och år.

Ett borttagande av medlemsbidraget kan komma att återverka på storleken

av sjukförsäkringsavgifterna. I vilken utsträckning detta kommer åt!

ske torde i förväg inte med säkerhet kunna anges. Vid en bedömning av

denna fråga hör enligt besparingsutredningen bl. a. beaktas, att sjukkasseorganisationen

efter den allmänna sjukförsäkringens genomförande numera

torde ha stabiliserats, vilket bör föra med sig vissa möjligheter till ulgiftsbegränsningar

genom rationaliseringar. Såväl med hänsyn härtill som

till vad förut sagts om kassornas allmänna ekonomiska ställning torde ett

slopande av medlemsbidraget inte behöva medföra någon allmän höjning

av försäkringsavgifterna. Beträffande storleken av en eventuell avgiftshöjning

må framhållas, att den — även om hänsyn tages till att vissa medlemmar

är befriade från avgift -— för kassorna i allmänhet inte kan beräknas

överstiga ca 0 kronor per medlem och år. För statsverket skulle förslaget

medföra en anslagsminskning av omkring 24 milj. kronor för helt budgetår.

Besparingsutredningen får sålunda föreslå att medlemsbidraget till de allmänna

sjukkassorna slopas fr. o. m. den 1 januari 1961 utom för kassorna

i de fyra nordligaste länen, där alltjämt ett bidrag av 0: 50 kronor per medlem

och år bör utgå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr h8 dr 1959

5

Utskottet

1 föreliggande motioner, som väckts i anledning av propositionen nr 162

med förslag till förordning om allmän varuskatt, in. in., förelås, dels att

de delar av det statliga sjukhjälpsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen

som nu utgår med 50 procent måtte sänkas till 25 procent, dels ock

att det statliga medlemsbidraget till sjukkassorna måtte upphöra att utgå

utom i de fyra nordligaste''länen, där det bör bibehållas till den del det

överstiger 4 kronor 50 öre per medlem och år. Ändringarna föreslås skola

träda i kraft den 1 juli 1960. Syftet med motionerna är att uppnå utgiftsminskning

för staten om cirka 100 milj. kronor för budgetår. Genom de

föreslagna åtgärderna jämte andra förslag av motionärerna skulle underskottet

i statsbudgeten kunna fyllas utan att en allmän varuskatt behövde

tillgripas.

I anledning av ovannämnda proposition har framkommit även andra förslag

om att minska statens bidrag till den allmänna sjukförsäkringen. Också

dessa förslag går ut på att undvika en allmän varuskatt. Sålunda har i motionerna

1:528 och 11:639, som behandlas av ett annat utskott, föreslagits

åtgärder, som syftar till att fr. o. in. år 1960 sänka statsbidraget till sjukförsäkringen

med cirka 122 milj. kronor per budgetår. Vidare anges i motionerna

1:540 och 11:651, att statsbidragen till sjukförsäkringen fr. o. m. år

1961 bör minskas med 120 milj. kronor.

Utskottet delar uppfattningen att rådande statsfinansiella läge motiverar

en sänkning av statsbidragen till den allmänna sjukförsäkringen. Härför

talar även de av besparingsutredningen uppmärksammade förhållandena,

att sjukkassorna under senare år uppvisat inkomstöverskott och att i anledning

härav en betydande fondökning ägt rum hos kassorna. Besparingsutredningen

har dessutom framhållit, att sjukkasseorganisationen numera

torde ha stabiliserats i sådan grad att möjligheter finns till vissa utgiftsbegränsningar

genom rationaliseringar inom kassorna.

Emellertid har i viss män olika uppfattningar framkommit i frågan på

vilket sätt en sänkning av statsbidragen till den allmänna sjukförsäkringen

bör genomföras. Eftersom de i föreliggande motioner framlagda förslagen

icke är avsedda att träda i kraft förrän den 1 juli 1960, är det enligt utskottets

uppfattning icke nödvändigt att redan nu ta ställning till denna fråga.

I stället synes det lämpligt att frågan får bli föremål för övervägande hos

Kungl. Maj :t. Resultaten av övervägandena bör föreläggas riksdagen under

instundande vårsession.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet föreslå,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner, 1:557

och 11:666, måtte hos Kungl. Maj :t hemställa om förslag vid

kommande vårsession till sådana ändringar i sjukförsäk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 dr 1959

ringslagen, som innebär en sänkning av statsbidraget till

den allmänna sjukförsäkringen om minst cirka 100 milj.

kronor för budgetår.

Utskottet hemställer därjämte, att förevarande ärende måtte företagas

till avgörande efter allenast en bordläggning.

Stockholm den 27 november 1959

På andra lagutskottets vägnar:

AXEL STRAND

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Strand, Nils Elowsson och Axel

Svensson, fru Carlqvist, herr Mannerskantz, fru Hamrin-Thorell samt herrar

Åkesson och Eric Carlsson;

från andra kammaren: herrar Jacobsson i Tobo, Nilsson i Göteborg,

Lundberg och Odhe, fru Sandström samt herrar Wahrendorff, Fredriksson

och Björkman.

Reservation

av herrar Strand, Nils Elovsson, Axel Svensson, fru Carlqvist, herrar Nilsson

i Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson, vilka ansett, att utskottets

yttrande bort ha följande lydelse.

I föreliggande--— etc. = utskottets utlåtande------behövde till
gripas.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 35 till årets riksdag uttalat, att en sänkning

av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen måste medföra,

antingen att de försäkrades förmåner försämras eller att de försäkrade måste

betala högre avgifter till försäkringen än vad eljest varit erforderligt. I utlåtandet

förklarade sig utskottet icke berett att medverka till en försämring

av de försäkrades förmåner. Ej heller ansåg utskottet det befogat att lägga

större del av kostnaden för sjukförsäkringen på de försäkrade än som avsetts

med gällande lag. Den uppfattning som utskottet sålunda givit uttryck

för anser sig utskottet sakna anledning att frångå, särskilt som de svårigheter

av statsfinansiell natur vilka åberopats såsom skäl för de i motionerna

framförda yrkandena på ett mera ändamålsenligt sätt kan bemästras genom

andra åtgärder. Förslag till sådana åtgärder har framlagts bl. a. i propositionen

nr 162 angående allmän varuskatt, in. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48 år t959

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte avslå förevarande motioner, 1:557

och 11:666.

Särskilt yttrande

av herrar Mannerskantz och Björkman, vilka anfört:

Ifråga om sättet att finansiera den allmänna sjukförsäkringen vid ett

avsevärt reducerat statsbidrag förordar vi att detta sker på ett sätt som icke

erfordrar höjda sjukförsäkringsavgifter. Det bör ske genom ökande av

karenstiden för sjukdom till 7 dagar, dock icke för olycksfall, där den bör

helt borttagas, samt genom höjning av karensbeloppet för läkemedel allt i

enlighet med de av statsutskottet behandlade motionerna 1:528 och 11:639.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.