Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m.m.

1959-03-03 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1959:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag ur kyrkofonden m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1

Nr 6

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag ur kyrkofonden m.m.

Genom en den 16 januari 1959 dagtecknad proposition, nr 42, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, föreslagit riksdagen att enligt vad under

särskilda rubriker nedan närmare angives dels antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti

1932 (nr 404) om kyrkofond, dels ock bifalla de förslag i övrigt rörande

anslag ur kyrkofonden m. m. som propositionen innehåller.

Det genom propositionen framlagda lagförslaget är av följande

lydelse.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30 augusti 1932

(nr 404) om kyrkofond

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 30 augusti 1932 om kyrkofond* 1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

Gällande lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola---kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
2

a) annan kostnad,---av
sedda

präster;

1 Senaste lydelse av G §, se 1955: 108.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1959. 9

nedan angives.

Föreslagen lydelse:

6 §.

Enligt vad---Luleå stift.

Ytterligare skola--— kyrko
fonden

utgöras:

1) Kostnad för---annan

ordning;

2) kostnad för---för präs
ter;
2

a) annan kostnad, — — — avsedda

präster;

2 b) kostnad för ersättningar och

traktamenten åt provpredikanter

enligt vad därom särskilt stadgas;

samt. 3 avd. Nr 6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

Gällande lydelse:

3) bidrag, som---åt döv
stumma;
4)

kostnad, som — — — äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt — — — åt

församlingspräster;

6) anslag, som Konungen och

riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande

statsdepartements förfogande

för anlitande av biträde

vid handläggning av boställsärenden

och vad därmed äger samband;

7) kostnad för---till kyr
kofonden;
8)

belopp, som — — — avlöningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Föreslagen lydelse:

3) bidrag, som----åt döv
stumma;
4)

kostnad, som---äger

tillämpning;

5) kostnad, enligt — — — åt

församlingspräster;

6) anslag, som Konungen och

riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande

statsdepartements förfogande

för anlitande av biträde

vid handläggning av kyrkliga ärenden;
7)

kostnad för---till kyr
kofonden;
8)

belopp, som — — — avlöningen

bidraga;

9) anslag till---kyrkligt

ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1

juli 1959; dock skall vad i 6 § andra

stycket under 2 b) sägs gälla även

kostnad som uppkommit före

nämnda dag.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för propositionen, får utskottet,

i den män redogörelse därför ej lämnas nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Ändringar föreslås i 6 § kyrkofondslagen för att möjliggöra dels att ersättning

för vissa kostnader i samband med provpredikan må bestridas ur

kyrkofonden, dels att medel ur kyrkofonden kan ställas till vederbörande

statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning

icke blott av boställsärenden och vad därmed äger samband utan jämväl

av andra kyrkliga ärenden.

En tillfällig höjning av kyrkofondsanslaget till extra utgifter föreslås med

hänsyn till kostnaderna för viss representation.

Förslag framlägges rörande den kyrkliga verksamheten bland den lapskoch

finsktalande befolkningen, främst innebärande inrättandet av en särskild

tjänst som kyrkoherde för samer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

1. Ändringar i 6 § lagen om kyrkofond

Kungl. Maj:ts stadga den 23 maj 1958 om prästval, vilken trätt i kraft

den 1 juli 1958, innehåller i 23 § vissa bestämmelser om ersättning till provpredikant

för hans kostnader i samband med avläggande av prov. Ersättning

kan enligt dessa bestämmelser komma att utgå för resekostnad, traktamente

och mistade avlöningsförmåner. Under förarbetena till bestämmelserna

förutsattes att ersättningen skulle utgå ur kyrkofonden.

I propositionen föreslår departementschefen nu ett tillägg — punkt 2 b)

— till 6 § kyrkofondslagen av innebörd att ur kyrkofonden skall utgå kostnad

för ersättningar och traktamenten åt provpredikanter enligt vad därom

särskilt stadgas. Bestämmelsen föreslås skola genom en övergångsbestämmelse

göras tillämplig å de ersättningar, som utgått efter den 1 juli 1958.

Jämlikt 6 § andra stycket punkt 6) lagen om kyrkofond skall ur fonden

utgå »anslag, som Konungen och riksdagen finna skäligt ställa till vederbörande

statsdepartements förfogande för anlitande av biträde vid handläggning

av boställsärenden och vad därmed äger samband».

Departementschefen

Inom ecklesiastikdepartementet torde det under nästkommande budgetår

bli nödvändigt att för handläggningen av med pastoratsregleringen sammanhängande

frågor anlita särskild expertis. Även vissa andra kyrkliga

frågor, som icke avser boställsärenden men likväl har samband med kyrkofonden

och dess ändamål, påkallar från tid till annan anlitande av särskild

arbetskraft inom departementet. Kostnaderna härför bör med hänsyn till

ärendenas art bestridas ur kyrkofonden. För att möjliggöra detta fordras

emellertid en utvidgning av bestämmelsen i den nyss citerade punkten 6)

till att avse även andra kyrkliga ärenden än boställsärenden och vad därmed

äger samband. Härvid torde även ett något ökat anslag böra stå till

förfogande. Jag föreslår därför, att den årliga anslagsramen höjes med

15 000 kronor till 40 000 kronor.

2. Anslag till extra utgifter

Jämlikt 6 § andra stycket punkt 9) lagen om kyrkofond skall ur kyrkofonden

utgöras »anslag till extra utgifter med ett av Konungen och riksdagen

bestämt belopp för år, vilket efter Konungens bestämmande må

användas till bestridande av kostnad för hiirförut i denna paragraf icke

särskilt angivet kyrkligt ändamål».

Anslaget utgår för närvarande med 90 000 kronor för budgetår, varav

30 000 kronor utgör bidrag till Lutherska världsförbundets svenska sektion.

I skrivelse den 25 september 1958 har sektionen anhållit att nämnda

bidrag måtte höjas till 40 000 kronor för bestridande av den svenska med
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

lemsavgiften till världsförbundet och de starkt stegrade administrationskostnaderna

i Sverige.

Utrikesdepartementet har den 2 december 1958 till ecklesiastikdepartementet

överlämnat en till svenska beskickningen i Washington inkommen

inbjudan från den evangelisk-lutherska Augustana-kyrkan i Förenta Staterna

att sända tre representanter från Sverige att deltaga i de högtidligheter,

varmed nämnda kyrka i juni 1960 avser att fira hundraårsjubileum.

Departementschefen

När bidraget till Lutherska världsförbundets svenska sektion från och

med den 1 juli 1957 höjdes till 30 000 kronor, motiverades detta med den

höjda årsavgiften till världsförbundet. Denna har sedan dess varit oförändrad.

Jag finner ej skäl tillstyrka någon ytterligare höjning av ifrågavarande

bidrag.

Den evangelisk-lutherska Augustana-kyrkans grundare kom från Sverige

och alltjämt är många av dess medlemmar svenskättlingar. Jag anser det

därför betydelsefullt, att Sverige låter sig representera vid denna kyrkas

hundraårsjubileum. Då---anslaget ur kyrkofonden till extra utgifter

till stor del måste anlitas för vissa årliga fasta utgifter, kan kostnaderna för

Sveriges representation vid nämnda jubileum icke bestridas inom ramen för

nuvarande anslagsbelopp utan att detta återverkar på bidragen till annan

kyrklig verksamhet, som sedan gammalt får reguljära bidrag från anslaget.

För att den önskvärda representationen skall möjliggöras föreslår jag därför,

att anslaget till extra utgifter för budgetåret 1959/60 tillfälligt förstärkes.

Kungl. Maj:t torde sålunda för de med anslaget avsedda ändamålen under

budgetåret 1959/60 böra få disponera ett sammanlagt belopp av högst

105 000 kronor.

Enligt beslut av 1957 års höstriksdag (Rskr 388; SU 175, s. 17) skall en

representant för varje stift — präst eller lekman — utses att vid handläggningen

hos kammarkollegiet av ärendena rörande vederbörande stift i samband

med reformen av den territoriella pastoratsindelningen företräda de

lokala intressena. Ersättning till ifrågavarande stiftsrepresentanter torde

lämpligen böra utgå enligt i kommittékungörelsen stadgade grunder samt

till erforderligt belopp få bestridas ur kyrkofonden.

3. Den kyrkliga verksamheten bland den lapsk- och

finsktalande befolkningen

Gällande bestämmelser

Reglementet den 31 januari 1896 (nr 3) för lappmarks ecklesiastikverk

äger tillämpning på samtliga församlingar inom Lappland samt vissa församlingar

i Jämtland. Några stadganden i reglementet är alltjämt formellt

gällande, ehuru de i mycket är föråldrade. Sålunda gäller enligt 9 § att för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

behörighet att uppföras på förslag eller utnämnas till prästerlig tjänst i

församling, där finska eller lapska språket till gudstjänstligt bruk förekommer,

den sökande skall genom intyg, som utfärdats av därtill kompetent

prästman eller annan fullt lämplig person, styrka, att han äger erforderlig

kunskap i det av dessa språk, som i församlingen användes. Om tjänst

sökes i församling, där både lapska och finska språken förekommer, bör liknande

betyg om kännedom åtminstone i det finska språket företes.

I kungörelsen den 25 april 1902 (nr 39) angående villkor för erhållande

av prästerlig tjänstebefattning inom Norrbottens läns finsktalande församlingar

stadgas, att för behörighet att uppföras på förslag till prästerlig

tjänst i församling inom Norrbottens län, där finska språket till gudstjänstligt

bruk förekommer men på vilken ovannämnda reglemente ej äger tilllämpning,

sökande skall genom intyg, utfärdat av därtill kompetent prästman

eller annan fullt lämplig person, styrka, att han äger erforderlig kunskap

i nämnda språk.

I 31 § prästlönereglementet meddelas föreskrifter rörande språktillägg till

präst inom Härnösands och Luleå stift, som håller gudstjänst eller utför

annan förrättning jämväl på finska eller lapska språket eller på båda dessa

språk. Närmare bestämmelser härom har meddelats av Kungl. Maj:t den

19 juli 1957.

I beslut den 12 augusti 1921 och den 17 april 1953 har Kungl. Maj:t

meddelat bestämmelser om ersättning till kyrkoherden i Karesuando pastorat

för de resor han företager i syfte att med själavård och prästerliga förrättningar

betjäna pastoratets lappar under deras flyttningar till och från

platser utom pastoratet. Ersättningen utgår för närvarande ur kyrkofonden

med högst 1 800 kronor om året.

Utredning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1954 tillkallades

biskopen Bengt Jonzon att såsom sakkunnig inom ecklesiastikdepartementet

biträda med översyn av i reglementet för lappmarks ecklesiastikverk och i

övrigt meddelade särskilda bestämmelser rörande den kyrkliga verksamheten

bland den lapsk- och finsktalande befolkningen inom Härnösands och

Luleå stift. Den sakkunnige har den 21 april 1958 avgivit betänkande i

ämnet.

I betänkandet föreslås inrättande av en särskild prästtjänst för den

lapsktalande befolkningen. Innehavaren bör enligt förslaget erhålla kyrkoherdes

tjänsteställning. Tjänsten föreslås inrättad som extra ordinarie i

lönegrad Ae 23. Betänkandet innehåller även förslag om resekostnadsanslag

till tjänstinnehavaren med 7 000 kronor om året, ersättning för expenser

och telefon med tills vidare högst 400 kronor om året samt tjänstebrevsrätt.

Utredningsmannen anser vidare att i 9 § reglementet för lappmarks

ecklesiastikverk och i förutnämnda kungörelse 1902: 39 meddelade bestäm
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

melser rörande krav på kunskaper i finska språket bör sammanföras i en

särskild kungörelse. Avgörande för detta behörighetsvillkor bör vara, icke

finska språkets förekomst vid gudstjänster inom församlingen utan dess

användning i vederbörande tjänstinnehavares verksamhet. Villkoret bör

gälla såväl för uppförande på förslag som för utnämnande till prästerlig

tjänst. Om den föreslagna ordningen för den andliga vården bland den

lapsk- och finsktalande befolkningen genomföres kan enligt utredningsmannens

mening nämnda reglemente i sin helhet upphävas.

Utredningsmannen förutsätter att nuvarande språktillägg för finsktalande

och lapsktalande präster bibehålies samt att innehavaren av den nya

tjänsten får uppbära sådant tillägg med högsta belopp. Även den särskilda

reseersättningen till kyrkoherden i Karesuando bör enligt utredningsmannen

fortfarande utgå.

Remissyttranden

Över utredningsmannens förslag har yttranden avgivits av statskontoret,

kammarkollegiet, domkapitlen i Luleå, Härnösand och Västerås, länsstyrelserna

i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt Sällskapet

lapska odlingens framtid och Svenska samernas riksförbund.

Förslaget har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I vissa

detaljfrågor har i några yttranden framförts erinringar mot förslaget.

Rörande det närmare innehållet i yttrandena må hänvisas till propositionen

s. 12—14.

Departementschefen

Såsom utredningsmannen påvisat är bestämmelserna i reglementet

för lappmarks ecklesiastikverk i hög grad föråldrade. Genom att finska

språket givits företräde framför lapskan, när det gällt behörighetskravet

för tjänst i församling, där både lapska och finska språken förekommer,

och kravet på prästerskapets kunskaper i lapska ej heller kunnat

strängt upprätthållas i församlingar med endast lapsk minoritet,

har lapskan blivit undanträngd som gudstjänstspråk. I det nya läge, som

uppkommit i och med att den nomadiserande samebefolkningen icke i

samma utsträckning som tidigare kommer i kontakt med finskspråkig

miljö och därigenom tillägnar sig finska språket, ökar helt naturligt kravet

på att lapskan skall få en starkare ställning i den kyrkliga verksamheten.

Ett sådant krav synes också ligga i linje med de aktuella strävandena att

över huvud taget bevara och stärka den lapska kulturen och dess egenart.

Ett uttryck för statsmakternas stöd åt dessa strävanden på det kyrkliga

området utgör den nu utgivna psalmboken på lapskt språk.

När det så gäller frågan, hur man bäst skall tillgodose önskemålen om

ökat bruk av lapskan vid gudstjänster och övriga kyrkliga förrättningar

samt om förbättrade resurser överhuvudtaget för den kyrkliga verksam
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

heten bland den lapsktalande samebefolkningen, har utredningsmannen

klart påvisat svårigheterna att göra detta inom den församlingsprästerliga

ramen utan att man alltför starkt begränsar friheten för majoriteten av de

berörda församlingarnas medlemmar att välja präst. Antalet lapsktalande

präster kommer av naturliga skäl att vara ytterst begränsat.

Utredningsmannens förslag om inrättande av en särskild prästtjänst för

den lapsktalande befolkningen synes därför vara den lämpligaste lösningen

och jag förordar, att en dylik tjänst inrättas från och med den 1 juli 1959.

Jag biträder också utredningens förslag, att tjänstinnehavaren erhåller

tjänstebenämningen kyrkoherde för samer.

Givetvis avser denna anordning ej att fritaga församlingsprästerna från

ansvar för den andliga vården av församlingens nomadiserande samebefolkning.

Tvärtom är det önskvärt att i den utsträckning så är möjligt och

lämpligt dessa också i fortsättningen gör insatser på detta område. Genom

att för detta ändamål uppehålla ett nära samarbete med kyrkoherden för

samer torde de i större utsträckning än hittills kunna erbjuda den lapsktalande

minoriteten en effektiv församlingsvård. Det torde få ankomma på

vederbörande domkapitel och biskop att vaka över att en fruktbärande

samordning av den specielle tjänstinnehavarens och församlingsprästerskapets

insatser kommer till stånd. Kyrkoherden för samer bör vara underställd

domkapitlet i Luleå, vilket bör samråda med domkapitlen i Härnösand

och Västerås i frågor, som berör hans verksamhet inom dessa stift.

Ifrågavarande tjänst bör, såsom utredningen förordat, i avvaktan på

närmare erfarenheter inrättas såsom extra ordinarie. Jag finner vidare i

likhet med utredningsmannen, att tjänsten bör placeras i lönegraden Ae 23.

Prästlönereglementet bör göras tillämpligt på tjänstinnehavaren. I likhet

med statskontoret finner jag det icke vara sakligt motiverat, att kyrkoherden

för samer skall uppbära språktillägg. Tjänstens tillkomst är ju just

motiverad av de särskilda språkliga kraven och dessa har beaktats vid

tjänstens konstruktion och den av mig förordade lönesättningen.

Mot utredningens förslag med avseende å reseersättning, ersättning för

expenser och telefon samt tjänstebrevsrätt för kyrkoherden för samer har

jag icke något att erinra. De årliga totala kostnaderna för tjänsten kan

enligt vad jag här förordat beräknas till omkring 35 000 kronor, vilket belopp

automatiskt kommer att åvila kyrkofonden.

Enligt beslut av riksdagen vid olika tillfällen har med hänsyn till de

speciella förhållandena i Luleå stift inrättats kontraktsadjunktstjänster, för

närvarande fyra till antalet, av vilka dock en för tillfället är obesatt. Vid

inrättande av den av mig nu förordade kyrkoherdetjänsten för samer torde

behovet av dessa tjänster icke i samma utsträckning som hittills göra sig

gällande. I avvaktan på prövningen av den prästerliga organisationen inom

Luleå stift i samband med den stundande pastoratsregleringen synes det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

därför lämpligt, att från och med den 1 juli 1959 en kontraktsadjunktstjänst

tills vidare hålles vakant.

Den nu utgående särskilda reseersättningen till kyrkoherden i Karesuando

torde vid inrättande av kyrkoherdetjänsten för samer ej längre

böra utgå.

Av vad förut sagts angående församlingsprästerskapets principiella ansvar

för den andliga vården bland församlingens lapsktalande befolkning

följer, att nuvarande språktillägg till präst, som håller gudstjänst eller förrättning

på lapska språket, alltjämt bör bibehållas.

Jag ansluter mig till vad utredningsmannen förordat i frågan om upprätthållande

av krav på kunskaper i finska för behörighet till vissa prästtjänster

samt om bibehållande av nuvarande språktillägg för präst, som

begagnar finska språket i sin tjänsteutövning. I enlighet med utredningsförslaget

torde nuvarande bestämmelser om behörighetskrav härutinnan

böra sammanföras i en kungörelse.

Jag delar vidare utredningsmannens uppfattning, att vid bifall till vad

nu förordats, de alltjämt gällande bestämmelserna i reglementet för lappmarks

ecklesiastikverk kan upphävas.

Kostnaderna för den verkställda utredningen har bestritts från åttonde

huvudtitelns reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga. Dessa kostnader — tillhopa 6 996 kronor 86 öre — är av den

art, att de bör slutligt gäldas av kyrkofonden.

Utskottet

De förslag till lagändringar och ökade anslag som framlägges under

punkterna 1. och 2. i propositionen föranleder icke någon erinran från utskottets

sida.

Beträffande förslaget under punkten 3. vill utskottet uttala sin tillfredsställelse

över att den lapsktalande minoritetens berättigade krav på att äga

tillgång till gudstjänst och själavård på sitt eget modersmål nu avses bliva

tillgodosett bättre än hittills genom att en särskild prästtjänst inrättas för

denna befolkningsgrupp. Utskottet tillstyrker departementschefens förslag

rörande inrättandet av en kyrkoherdetjänst för ändamålet samt rörande

de med tjänsten förenade villkoren.

Departementschefen anser att inrättandet av kyrkoherdetjänsten för

samer medför att den nu utgående särskilda reseersättningen till kyrkoherden

i Karesuando pastorat icke längre bör utgå. I denna fråga avviker

departementschefens förslag från utredningsmannens ståndpunkt. — Ifrågavarande

ersättning avser resor som kyrkoherden företager i syfte att betjäna

pastoratets lappar under deras flyttningar till och från platser utom

pastoratet. Ersättningen utgår ur kyrkofonden med belopp som av dom
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6 år 1959

kapitlet bestämmes med hänsyn till den kostnad dessa resor skäligen kan

anses medföra, dock högst 1 800 kronor om året. Skälet till att departementschefen

anser detta anslag kunna slopas är uppenbarligen att den särskilde

kyrkoherden för samer antages kunna avlasta församlingskyrkoherden

dennes åligganden, såvitt avser förrättningar utanför pastoratets

gränser.

Enligt utskottets mening är det mycket tveksamt om innehavaren av

den nya tjänsten med det utomordentligt vidsträckta område, som han får

att betjäna, verkligen skall kunna helt övertaga Karesuando-kyrkoherdens

ifragavarande åligganden. Det må erinras om att utredningsmannen endast

med stor tvekan stannat för att tills vidare föreslå allenast en befattning

som särskild samepräst. Utskottet anser det angeläget att inrättandet av

den nya tjänsten inte kommer att inom något område medföra en försämring

av den kyrkliga verksamheten bland lapparna. Ett uttryck för denna

uppfattning ger också departementschefen, som uttalar att den föreslagna

anordningen icke avser att fritaga församlingsprästerna från ansvar för den

andliga vården av församlingens nomadiserande samebefolkning.

Med hänsyn till det nu sagda förutsätter utskottet att Kungl. Maj:t

med uppmärksamhet följer frågan och att, om det visar sig nödvändigt för

att bereda pastoratets lappbefolkning en tillfredsställande andlig vård att

kyrkoherden i Karesuando även framdeles efter domkapitlets bestämmande

företager resor utom pastoratets gränser, möjlighet beredes honom att

erhålla gottgörelse därför.

Mot vad i övrigt anföres under punkten 3. i propositionen har utskottet

intet att erinra.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 3 mars 1959

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD

Vid detta ärendes behandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Osvald, Lindahl, Grym, Göran Karlsson,

Georg Carlsson, Kristiansson, Ebbe Ohlsson och Alexanderson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp*, Bengtsson i Halmstad,

Persson i Tandö, Nyberg, Jansson i Benestad*, Wachtmeister, fru

Lindberg och herr Hedin*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

2 — B ihan g till riksdagens protokoll 1959. 9 saml. S avd. Nr 6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.