Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om representation för de kristna samfunden i visst slag av utredningar.

1959-02-24 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1959:2, Utlåtande i anledning av väckta motioner om representation för de kristna samfunden i visst slag av utredningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 2—6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

1

Nr 2

Utlåtande i anledning av väckta motioner om representation för

de kristna samfunden i visst slag av utredningar.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

1:184 av herr Evjerlöf m. fl. och II: 235 av herr Hjalmarson m. fl. hemställes,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att i sådana

utredningar genom sakkunniga, där etiska och moraliska värderingar av

naturliga skäl bör komma till uttryck, skälig representation beredes de

kristna samfunden.

I motionerna framhålles, att vårt samhälle vuxit fram under avgörande

inflytande av kristna värderingar och att det är väsentligt, att vi alltjämt

erkänner de kristna krafternas medverkan som något centralt, positivt och

oersättligt i det fortsatta samhälleliga arbetet. Ungdomens fostran och

värden av ungdomarna kan inte planeras och vidare utvecklas utan att det

kristna inflytandet får göra sig gällande. Detsamma gäller strävandena att

tillrättaföra ungdom på glid och dem, som förlorat eller håller på att förlora

fotfästet. Det är också ett samhälleligt intresse att hemmen kan återerövra

sin betydelse för livsföringen och bli det samlande och fostrande centrum,

där icke minst de unga känner trygghet.

De nya och tekniskt alltmer fulländade möjligheterna till masspåverkan

— ej minst genom radio och television — lägger en farlig makt i de relativt

få ansvarigas hand. Där måste det kristna ansvarsmedvetandet beredas

starkt inflytande. I alla kulturländer ålägger man det tryckta ordet skyldighet

att avstå från det, som kan verka förråande på läsaren, det som vädjar

till de sämre instinkterna. Man gör det i den formen att missbruk av den

oförytterliga medborgerliga rättighet, som tryckfriheten utgör, bestraffas.

I betydande utsträckning formas vårt moderna samhälle vad på statsmakterna

ankommer på det förberedande stadium, där utkasten till reformer

och åtgärder växer fram, nämligen på den s. k. utredningsnivån.

I motionerna hävdas, att i alla de sammanhang, där etiska och moraliska

värderingar är av särskild betydelse, företrädare för svenska kyrkan och

andra kristna samfund bör beredas plats i pågående och kommande utredningar.

Det understrykes såsom självklart, att dessa ledamöter ej är att betrakta

som representanter för något visst politiskt parti utan för sin kristna

uppfattning.

Slutligen ges i motionen exempel på pågående utredningar, där medverkan

frän de kristna samfundens sida skulle vara behövlig och värdefull.

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 11 saml. Nr 2—6

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion

II: 235.

Utskottet

Det svenska kommittéväsendet kännetecknas bl. a. av att kommittéerna

i stor utsträckning är sammansatta av experter och lekmän. Det är en självklar

princip att utredningsmännen utses enbart med hänsyn till det ämne

som utredningen gäller. Endast enligt denna grundsats bör det ifrågakomma

att man vid personvalet beaktar kommittéledamötemas uppfattning i

religiösa och moraliska frågor. De kristna värdena omfattas av flertalet

av värt folk, och den kristna livsuppfattningen är därför väl företrädd i utredningarna

genom såväl experter som lekmän. I utredningar som direkt

berör de kristna organisationerna eller samfunden synes det utskottet naturligt

att, som nu även sker, organisationerna och samfunden beredes tillfälle

till representation.

Utskottet finner icke vad i motionerna anförts utgöra tillräckliga skäl

för något riksdagens initiativ utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:184 och II: 235 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1959

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Nyström,* Strandler, Johan

Persson, Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Nestrup, Möller,* Jonasson, Dahl,

fru Hamrin-Thorell* och fröken Mattson*;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Dickson,*

Ekström i Björkvik, Björkänge, Jacobsson i Sala, Svensson i Krokstorp,

fru Jäderberg, herr Svensson i Kungälv, fru Thunvall, herrar Carlsson i

Huskvarna, Grebäck och Larsson i Stockholm.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2 år 1959

3

Reservation

av herrar Hansson, Gustaf Henry, Carlsson i Huskvarna samt Svensson i

Krokstorp, vilka ansett att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

I större utsträckning än som ofta uppmärksammas är etiska och moraliska

värderingar grundläggande för lösningen av även konkreta samhällsspörsmål

— spörsmål av den art som regelmässigt förhandsbehandlas i utredningar

genom särskilda sakkunniga.

Att i utredningar av detta slag ge särskilda företrädare för de kristna

samfunden möjligheter att göra sina synpunkter gällande måste — med

hänsyn till de kristna värderingarnas oersättlighet för vidare samhällsutveckling

— vara till allmänt gagn. Det innebär dessutom att kretsen av de

människor, vilkas aktiva medborgarsinne bör tillvaratagas, vidgas.

Några svårigheter att finna väl kvalificerade företrädare för kristen livssyn,

som just i denna egenskap kan tillföra det förberedande samhällsarbetet

väsentliga värden, föreligger inte.

Utskottet åberopar det anförda och hemställer,

att riksdagen i anledning av motionerna 1:184 och II: 235

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att i sådana utredningar,

där etiska och moraliska värderingar av naturliga

skäl bör komma till uttryck, skälig representation beredes

de kristna samfunden.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.