Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående transportkostnaderna i Norrland.

1959-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1959:4, Utlåtande i anledning av väckt motion angående transportkostnaderna i Norrland.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1959

Nr 4

Utlåtande i anledning av väckt motion angående transportkostnaderna

i Norrland.

I en inom andra kammaren väckt, till allmänna beredningsutskottet hänvisad

motion, II: 29, av herrar Holmberg och Hagberg föreslås, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa dels att för

transporter och personbefordran med statens järnvägar prissättningen bestämmes

i överensstämmelse med norrlandskommitténs förslag om s. k. virtuella

avstånd samt dels att proposition avgives senast till höstriksdagen

1959 om differentiering av drivmedelsskatterna eller andra åtgärder med

syfte att utjämna skiljaktighetema mellan Norrland och övriga landet i

fråga om kostnaderna för transporter med motorfordon.

I motionen anföres, att frågan om förbättring och förbilligande av transporterna

till Norrland de senaste 12 åren varit föremål för upprepade framställningar

till regering och riksdag. Väsentligen har förslagen gått ut på

förbilligande genom differentiering av drivmedelsskatten och tillämpande

av s. k. virtuella avstånd vid SJ :s taxeberäkningar. Det har påvisats, att

transportförhållandena på ett avgörande sätt påverkar näringslivets lokalisering,

vilket lett till ensidighet inom näringslivet i Norrland. Det orimligt

långa dröjsmålet med frågans lösning har bidragit till att de nuvarande krisföreteelserna

har blivit särskilt kännbara i övre Norrland. En snar förbättring

av transportförhållandena där är därför nödvändig.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från järnvägsstyrelsen

samt statens pris- och kartellnämnd.

Järnvägsstyrelsen anför, att i fråga om avgifterna i persontrafik på järnväg

norrlandskommitténs förslag innebär, att avgiften för tur och returbiljett

skall utgöra 1,5 gånger avgiften för enkel biljett, oavsett reseavståndet,

och att avgiften för personbefordran må bli föremål för skälig nedsättning

på linjer, där persontrafiken till huvudsaklig del sker med rälsbussar

som förbinder glesbebyggda områden med tätort, under förutsättning

att avståndet till tätorten och därmed även resekostnaden eljest blir

påtagligt större än som regelmässigt är fallet inom andra områden. Något

förslag om virtuella avstånd i persontrafiken har norrlandskommittén däremot

icke framlagt. Införande av rabatterade tur och retur-biljetter har

skett genom taxerevisionen 1951, varigenom avgiften för tur och returbiljett

på alla avstånd blir 1,6 gånger avgiften för enkel biljett, vilket styrelsen

finner stå i nära överensstämmelse med norrlandskommitténs för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr fy år 1959 7

slag. Dessutom har år 1952 införts en billigare biljetttyp för resor på långa

avstånd.

Järnvägsstyrelsen anför vidare bl. a.:

Norrlandskommitténs förslag om särskild nedsatt persontaxa på linjer,

som förbinda glesbebyggda områden med tätort och där de resande till huvudsaklig

del befordras med rälsbussar, har styrelsen med utförlig motivering

avstyrkt i sitt yttrande över norrlandskommitténs betänkande. En

särskild rälsbusstaxa har även avstyrkts av järnvägsrådet och 1948 års

jämvägstaxekommitté. Norrlandskommitténs önskemål om billigare resor

från mera avlägsna orter in till residensstäder och större handelscentra i

Norrland torde emellertid vara tillgodosedda genom att billiga endagsbiljetter

införts för resor till huvudorter i Norrland. Endagsbiljetter, som

numera medföra 25 r/r rabatt på vanlig tur och retur-biljett och som

gälla på alla tåg — således ej endast på rälsbusståg -— ha sedan den 1 maj

1952 införts för resor till Östersund, Sveg, Strömsund, Vilhelmina, Lycksele

och Arvidsjaur samt sedan den 1 april 1955 för resor till Luleå, Boden,

Umeå, Härnösand och Sundsvall. I ett antal stationsrelationer i Norrland

tillämpas generellt nedsatta biljettavgifter. Slutligen må nämnas att i styrelsens

förslag till ny persontaxa föreslås införd en ny rabattbiljett, s. k.

partibiljett, på alla stationsavstånd upp till 100 km. Denna partibiljett, vars

pris motsvarar priset för fem tur och retur-biljetter minskat med 15 c/c,

gäller för 10 enkla resor i valfri riktning.

Sammanfattningsvis framhåller styrelsen, att avgifterna i persontrafik

i Norrland redan förbilligats i högre grad än som föreslogs av norrlandskommittén

år 1946.

I fråga om godstrafik föreslog, säger järnvägsstyrelsen vidare, norrlandskommittén

en taxenedsättning på långa avstånd samt tillämpning av virtuella

avstånd i Norrland. Styrelsen framhåller härom att järnvägstaxeutvecklingen

efter 1946 har inneburit ett successivt relativt förbilligande av

frakterna för såväl vagnslast- som styckegods på långa avstånd. Järnvägstaxekommitténs

förslag till nya godstariffer innebär en ytterligare sänkning

av fraktavgifterna för långväga transporter. Av särskild betydelse i

detta sammanhang är, att fraktavgifterna för styckegods på samtliga avstånd

över 1 500 km föreslagits skola sättas lika och att de sålunda bli oberoende

av transportavståndet på sträckor över 1 500 km. För paketgods

blir fraktavgiften enligt förslaget densamma för alla förekommande transportavstånd

över 1 000 km. Styrelsen har i sitt förslag till ny godstaxa., som

framlagts i december 1958, helt följt taxekommitténs förslag om fraktsänkning

på längre transportavstånd. Enligt styrelsens mening ha härmed de

önskemål till förbilligande av transporter på långa avstånd, som framförts

av norrlandskommittén, tillgodosetts i den utsträckning, som med rimligt

beaktande av jämväl statens järnvägars företagsekonomiska intressen nu

framstår som möjlig.

Införandet av virtuella avstånd, som främst ha betydelse för transporter

inom Norrland, får järnvägsstyrelsen av järnvägsekonomiska skäl avstyrka.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 4 år 1959

Beträffande konjunkturavmattningen i det norrländska näringslivet, vilken

åberopas som skäl för motionens yrkande, framhåller styrelsen, att den

väsentligen är att hänföra till exportnäringarna, varför en förändring av

de interna järnvägstaxorna endast skulle bli av mindre betydelse som åtgärd

i det aktuella krisläget, i synnerhet som den norrländska exportproduktionen

till övervägande del borttransporteras sjöledes.

Avslutningsvis anföres, att de norrländska taxeproblemen ingående studerats

av jänivägstaxekommittén, som haft sammanträden med representanter

för de större orterna i Norrland. Styrelsens framlagda taxeförslag

är i allt väsentligt baserat på taxekommitténs förslag, varför skäl icke synes

föreligga att nu upptaga frågan till ny prövning.

Styrelsen avstyrker motionen.

Pris- och kartellnämnden anför, att nämnden i yttrande förra året till

allmänna beredningsutskottet över motionerna 1: 250 och II: 319 angående

utredning av frågan om avståndskostnadernas inverkan på levnads- och

produktionskostnaderna i Norrland uttalat bl. a.:

att nämnden i förevarande sammanhang icke funnit det tillrådligt att för

sin del söka företa en allmän genomgång av frågan huruvida och i vad mån

det kunde vara befogat att vidtaga särskilda åtgärder för att i avsides eller

avlägset belägna landsdelar sänka vissa produktions- och levnadskostnader

till närheten av en för riket genomsnittlig nivå. Nämnden ansåg sig därför

endast böra anföra vissa synpunkter rörande avståndskostnadernas innebörd

samt frågan om valet av de medel som skulle kunna ifrågakomma, för

den händelse att det av samhällsekonomiska, lokaliserings- eller socialpolitiska

skäl skulle befinnas motiverat att göra särskilda ingripanden i kostnadsutjämnande

syfte.

Med avseende på den i motionen ställda frågan huruvida den indirekta

beskattningen på flytande drivmedel skulle kunna differentieras med hänsyn

till rådande lokala förhållanden ansåg sig nämnden böra framhålla att

detta spörsmål i viss mån kommit i ett nytt läge genom energibeskattningen

på flytande drivmedel. Det torde nämligen kunna göras gällande att denna

beskattning, varav avkastningen i princip skulle användas till andra ändamål

än vägväsendets underhåll och utbyggnad, utgjorde en börda som fölle

särskilt tungt på sådana landsdelar, som vore beroende av förhållandevis

länga landsvägstransporter. Detta förhållande skulle möjligen — och i synnerhet

om beskattningsformen för framtiden skulle komma att utnyttjas i

ökad utsträckning — kunna åberopas som skäl för en närmare prövning av

frågan, om drivmedelsskatten skulle i viss mån kunna differentieras med

hänsyn till lokala förhållanden.

Nämnden säger sig ej ha något att tillägga i frågan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr lf år 1959

9

Utskottet

Utskottet finner självfallet att transportkostnaderna är av allra största

betydelse för näringslivet i Norrland.

Av vad järnvägsstyrelsen anfört i sitt yttrande över motionen framgår

emellertid, att sedan år 1946 genomförts vissa reformer som medfört sänkning

av transportkostnaderna i Norrland. Avgifterna för persontrafiken

har sålunda förbilligats i högre grad än norrlandskommittén föreslagit. Vad

gäller godsfraktema har utvecklingen efter år 1946 inneburit en successiv,

relativ sänkning för långa avstånd, vilket självfallet har medfört vissa lättnader

för de nordligaste länen. Järnvägstaxekommitténs förslag upptager

ytterligare sänkning för de långväga transporterna. Järnvägsstyrelsen har

av jämvägsekonomiska skäl icke ansett sig kunna tillstyrka norrlandskommitténs

förslag om virtuella fraktavstånd men har i sitt i december 1958

framlagda förslag till ny godstaxa anslutit sig till taxekommitténs ovannämnda

förslag. Detta grundar sig på bl. a. ett ingående studium av de norrländska

taxeförhållandena, därvid även representanter för de olika ortsintressena

blivit hörda.

Vad gäller övriga i motionen upptagna spörsmål vill utskottet endast

framhålla, att de norrländska transportproblemen i sin helhet behandlas

vid den inventering av olösta norrlandsproblem som nu pågår och som uppgivits

skola kunna avslutas inom den allra närmaste tiden.

Utskottet finner angeläget att olika möjligheter till fraktlindringar för

norrlandslänen beaktas men finner i första hand resultatet av den nu i olika

sammanhang pågående prövningen av i motionen behandlade frågor böra

avvaktas och fär därför hemställa,

att motion II: 29 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1959

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

frän första kammaren: herrar Wolgast, Nyström,* Strandler, Johan

Persson, Stähle, Gustaf Henry Hansson, Nestrup, Möller,* Sörlin,* Jonasson,

Lars Larsson och fru Hamrin-Thorell;

frän andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Engkvist,

Ekström i Björkvik, Björkänge, Jacobsson i Sala, Svensson i Krokstorp, fru

Jäderberg, herrar Nelander, Johnsson i Skoglösa,* Lundmark, Svenungsson

och Carlsson i Huskvarna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.