Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående militär nedsättningsbiljetts giltighet på statens järnvägars busslinjer.

1959-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

ABU 1959:7, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående militär nedsättningsbiljetts giltighet på statens järnvägars busslinjer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 År 1959

1

Nr 7

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående militär nedsättningsbiljetts

giltighet på statens järnvägars busslinjer.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna

I: 362 av herrar Larsson, Thor sten och Gustafsson, Nils-Eric samt II: 452

av herrar Börjesson och Elmwall hemställes, att riksdagen måtte besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om att militär nedsättningsbiljett

mätte gälla jämväl i fråga om statens järnvägars busslinjer.

I motionerna påpekas att järnvägsstyrelsen i förslag till nya järnvägstaxor

icke medtagit rätt till prisnedsättning på SJ:s busslinjer vid resa

med militär nedsättningsbiljett, trots att många järnvägar nedlagts och ersatts

med bussar. Tidigare framställningar avseende prisnedsättningens utsträckande

till jämväl busslinjerna har av olika skäl avvisats. Med hänsyn

till busslinjenätets utveckling torde emellertid samma motiv ej längre

kunna anföras för ett avvisande.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion

11:452.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från järnvägsstyrelsen

och överbefälhavaren.

Järnvägsstyrelsen hänvisar till vad styrelsen anfört i yttrande över en

år 1952 väckt motion angående taxenedsättning för militär personal vid

permissionsresor. Däri anfördes som skäl mot en utsträckning av prisnedsättningen

att med hänsyn till bussarnas ringa kapacitet jämfört med

tågens en ökning av bussresorna skulle medföra betydande svårigheter,

eftersom här ifrågavarande resor i allmänhet äger rum på lördagar, då belastningen

på bussarna är störst. En nedsättning för militärpersonalen

skulle vidare föra med sig motsvarande krav från andra trafikantgrupper,

vilka näppeligen kunde avvisas. Det inkomstbortfall, som en taxenedsättning

för vissa grupper skulle medföra, måste med nödvändighet medföra

höjda avgifter för andra. En sådan utveckling kunde styrelsen icke förorda.

Styrelsen anser dessa skäl alltjämt äga full giltighet. Något nytt läge har

icke uppkommit genom att vissa järnvägar ersatts med busslinjer. Det bör

vidare beaktas, att på busslinjerna alla trafikanter har att betala vanligt

bussbiljettpris, oavsett om de tidigare åtnjutit nedsättning på järnväg eller

inte. Den militära personalen intar därvid ingen särställning.

Till slut understryker styrelsen, att nedsättningar av allmän karaktär

icke kan medgivas på busslinjerna utan att det skulle medföra höjda biljettavgifter

för andra resor.

Bihang till riksdagens protokoll 1959. It samt. Nr 7

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1959

Överbefälhavaren anför, att ur militär synpunkt hinder ej möter att

rabatten utsträckes att omfatta även SJ :s busslinjer. Om därav följande inkomstbortfall

skulle kompenseras med statsmedel avstyrkes att sådan kompensation

skulle belasta fjärde huvudtiteln.

Utskottet har vid skilda tillfällen haft att behandla föreliggande fråga

och får härutinnan hänvisa till bl. a. sina utlåtanden nr 11/1952, nr 2/1954

samt nr 1/1956.

Utskottet

Utskottet har, som ovan nämnts, i olika sammanhang, senast år 1956, behandlat

den i motionerna upptagna frågan och har därvid givit uttryck åt

en välvillig inställning till det framförda önskemålet. I sitt utlåtande nr

1/1956 hänvisade utskottet bl. a. till att en taxerevision pågick inom järnvägstaxekommittén,

vars resultat borde avvaktas. Några åtgärder för tillgodoseende

av motionernas syfte synes emellertid icke ha vidtagits.

Det synes utskottet uppenbart att de i motionerna påtalade förhållandena

kan uppfattas som en orättvisa av värnpliktiga, som icke har tillgång

till tägförbindelse mellan förläggningsplatsen och hemorten. Utskottet finner

spörsmålet böra bli föremål för en närmare granskning.

Motionerna avser endast frågan om militär nedsättningsbiljett på statens

järnvägars busslinjer. Enligt utskottets mening har emellertid problemet

en större räckvidd. Vid en del förläggningar är vissa av de värnpliktiga hänvisade

endast till bussförbindelser i enskild regi. Vissa av dessa företag

medgiver sedan länge avsevärd prisnedsättning för militär personal. På ett

antal linjer i norra Sverige driver postverket persontrafik med buss efter

i huvudsak samma taxesättning som statens järnvägar.

Det är icke möjligt för utskottet att överblicka omfattningen av de åtgärder

som skulle erfordras för att i möjligaste män tillförsäkra alla värnpliktiga

förmånen av prisnedsättning för resor under ledighet mellan förläggningen

och hemmet. Det må dock erinras om att bussresorna i mycket

stor utsträckning lär gälla anslutningsresor över förhållandevis korta

sträckor, t. ex. så att resa som anträtts med tåg avslutas med bussresa från

den järnvägsstation, som ligger närmast hemorten. Genom den spridning

på olika busslinjer som detta innebär torde antalet resande värnpliktiga på

var och en av dessa bussar kunna beräknas bli mycket litet. Å andra sidan

måste självfallet behovet av billigare färdmöjligheter vara särskilt stort

för dem, som är förlagda på orter på långt avstånd från hemmet och utan

tägförbindelser. Frågan, huruvida biljettprissänkningarna i nämnvärd omfattning

kan beräknas minska trafikföretagens inkomster och om i så fall

det allmänna skall behöva tillskjuta medel för att genomföra dem, torde

icke kunna besvaras utan en ingående undersökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7 år 1959 3

Utskottet är med hänsyn till ovan anförda omständigheter icke berett att

tillstyrka motionärernas förslag att riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t anhålla

om att militär nedsättningsbiljett måtte gälla jämväl i fråga om statens

järnvägars busslinjer. Utskottet vill emellertid hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna

I: 362 och II: 452 i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 3 mars 1959

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Wolgast, Strandler, Johan Persson,

Stähle, Gustaf Henry Hansson, Jonasson, Lars Larsson, fru Hamnn-Thorell,

herrar Hellebladh, Tage Johansson och fru Segerstedt-Wiberg;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Engkvist,

Ekström i Björkvik, Björkänge, Jacobsson i Sala, Svensson i Krokstorp,

fru Jäderberg, herr Nelander, fru Wallerius-Gunne, herrar Borjesson,

Gustafsson i Uddevalla och Carlsson i Huskvarna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Nelander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:131 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Muj.ts proposition med förslag till allmän tjänstepliktslag, man. a1 i texten