Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring i förordningen om automobil Skatt, 777. 777.

1959-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:13, Betänkande i anledning av väckta motioner om viss ändring i förordningen om automobil Skatt, 777. 777.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959

1

Nr 13

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om viss ändring i förordningen om automobil
Skatt,

777. 777.

(1 :a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 293 av herr Ebbe Ohlsson m. fl. och II: 363 av herr Lothigius

m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga sådana ändringar i förordningen om

automobilskatt, att skatten för fordon som är utrustat med mer än ett karosseri

eller med tillfällig lastningsanordning bestämmes med hänsyn tagen

till den tid under vilken de olika karosserierna respektive lastningsanordningarna

kommit till användning, samt att Kungl. Maj :t måtte utfärda förordning

angående lättnader i fråga om besiktningsskyldighet för fordon,

som tillfälligtvis förses med särskilt karosseri.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det

följande, hänvisa till motionen 11:363.

Enligt förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt skall

skatt årligen erläggas för här i riket registrerade bilar. Jämlikt 5 § skall för

lastbilar erläggas dels grundavgift med 110 kr. och dels tilläggsavgift beräknad

med hänsyn till bilens tjänstevikt. Tilläggsavgiften för lastbil utgår med

37 kr. för varje påbörjat hundratal kg av tjänstevikten minskad med 900

kg, då det gäller tjänstevikter icke överstigande 3 000 kg. Om tjänstevikten

överstiger 3 000 men ej 7 000 kg utgår tilläggsavgift med 777 kr. för 3 000 kg

och 64 kr. för varje påbörjat hundratal kg av återstående del av tjänstevikten,

och om tjänstevikten överstiger 7 000 kg utgår tilläggsavgift med 3 337

kr. för 7 000 kg och 120 kr. för varje påbörjat hundratal kg av återstående

del av tjänstevikten.

Enligt 1 § 6 mom. vägtrafikförordningen förstås med bilens tjänstevikt

sammanlagda vikten av dels fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick vid

användning av tyngsta till fordonet hörande karosseri, dels till fordonet hörande

verktyg, reservhjul, bränsle, smörjolja samt vatten och dels föraren

av fordonet. Om registrerat fordon underkastas sådan ändring, att det inte

längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktningsinstrument

eller typintyg, åligger del enligt 10 § 5 mom. vägtrafikförordningen ägaren

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. J\jr 13

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959

att inom tre veckor från det ändringen skedde inställa fordonet hos besiktningsman

för registreringsbesiktning.

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

Inom vår transportapparat pågår en ständig utveckling och rationalisering.

När det gäller lastbilstrafiken, som spelar en allt större roll i det svenska

transportväsendet, sker denna rationalisering bl. a. genom användning

av bilar, som är speciellt avpassade för det område inom vilket bilen skall

nyttjas. Ofta förses bilen med två eller flera olika karosserier för att den

skall kunna användas för olika speciallransporter. Det kan vara fråga om

en vanlig lastbil, som vid vissa tillfällen förses med särskilt höga lämmar

för djurtransporter eller som vid vissa tillfällen förses med lösa cisterner

för transport av olja eller andra vätskor. Frågan är också av största betydelse

för mejerierna, eftersom det för närvarande finns cirka 2 000 löstankar

för mjölk i storlekar varierande mellan 250 och 4 000 liter. Problemet

har vidare aktualiserats vid användningen av vissa lastapparater.

Det nuvarande fordonsskattesystemet är emellertid så utformat, att det

hindrar en dylik ur alla synpunkter önskvärd effektiv användning av landets

lastbilspark. Enligt förordningen om automobilskatt baseras nämligen skatteuttaget

för fordonsskatten på fordonets tjänstevikt. Speciellt för lastbilar

och bussar är skattens stegring för tyngre fordonsenheter betydande. Bestämmelserna

medför därför, att skatteökningen för ett specialkarosseri, som

endast används vid vissa tillfällen under året, blir högst betydande.

För att lösa detta problem finns flera alternativa möjligheter. Den som

ligger närmast till hands är att göra vissa ändringar i vägtrafikförordningen,

så att tjänstevikten för bil kommer att beräknas till sammanlagda vikten

av fordonet i normalt fullt driftfärdigt skick vid användning av normalt

till fordonet hörande karosseri jämte verktyg etc. Genom ett sådant förfarande

skulle även ombesiktningstvånget för dessa fordon i samband med

att ett specialkarosseri tas i bruk bortfalla. Ett sådant system innebär uppenbarligen

vissa nackdelar speciellt ur kontrollsynpunkt. Ett system, som

synes böra förordas, är i stället att fordonsägaren medges viss reducering av

den på tjänstevikten (inkl. det tyngsta karosseriet) beräknade fordonsskatten.

En sådan reducering skulle lämpligen kunna ske genom ett restitutionsförfarande

med ledning av uppgifter, som fordonsägaren lämnar till länsstyrelsernas

bilregister. Trots att en sådan reform måste anses vara synnerligen

betydelsefull för lastbilsparkens effektivisering, torde det röra sig

om ett förhållandevis litet antal sådana restitutionsärenden, och det totala

skattebortfallet torde bli oväsentligt.

Utskottet. Enligt automobilskatteförordningen utgår för lastbilar årligen

skatt med dels en enhetlig grundavgift och dels en tilläggsavgift med efter

tjänstevikten stigande belopp. Med bilens tjänstevikt förstås enligt vägtrafikförordningen

sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt

skick vid användning av tyngsta till fordonet hörande karosseri, till

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande nr 13 år 1959

fordonet hörande verktyg och reservhjul, bränsle o. d. samt föraren av fordonet.

Om sådana förändringar vidtages å registrerat fordon, att det inte

längre överensstämmer med uppgifterna i utfärdat besiktningsinstrument

eller typintyg, är ägaren skyldig att låta fordonet undergå ny besiktning för

fastställande av bl. a. tjänstevikten.

I de förevarande motionerna har yrkats, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj :t måtte anhålla, att sådana ändringar vidtages i förordningen om

automobilskatt, att skatten för fordon, som är utrustat med mer än ett karosseri

eller med tillfällig lastningsanordning, bestämmes med hänsyn til]

den tid nnder vilken de olika karosserierna respektive lastningsanordningarna

kommit till användning, samt att Kungl. Maj :t måtte utfärda förordning

angående lättnader i fråga om besiktningsskyldighet för fordon, som

tillfälligtvis förses med särskilt karosseri. Till stöd för yrkandena har bl. a.

anförts, att lastbilar numera ofta förses med två eller flera karosserier, lastapparater

eller andra anordningar för att bilarna skall kunna användas föi

olika specialtransporter. De nuvarande skattebestämmelserna motverkar

emellertid enligt motionärernas mening en effektiv användning av lastbilsparken,

enär skatteökningen för ett specialkarosseri, även om det endast

användes vid vissa tillfällen under året, blir betydande.

Den grundläggande principen för den svenska automobilbeskattningen

har hittills varit, att ägare till motorfordon skall gälda den kostnad för vägtrafikväsendet,

som fordonet förorsakar. Dels har genom fordonsskatten

själva innehavet av motorfordon beskattats, därvid viss del av skatten ansetts

utgöra de olika fordonskategoriernas bidrag till kostnaderna för vägbyggnadsverksamheten

och dels har genom fordons- och drivinedelsskatteina

eftersträvats en beskattning i förhållande till den vägförstöring, som de

olika fordonen antages åstadkomma. 1954 års riksdagsbeslut rörande automobilbeskattningen

innebar en ökad skattebelastning för den tyngre trafiken,

som ansågs motiverad med hänsyn till denna trafiks större krav på vägväsendet

och kraftigare vägförslitning. Beslutet betecknades som ett provisorium

i avvaktan på den ytterligare utredning av frågan, som för närvarande

verkställes av 1953 års trafikutredning.

Utskottet är medvetet om att de nuvarande reglerna om beräkning av

skatt efter tjänstevikt i vissa fall kan föranleda en högre skattebelastning

än som i och för sig är motiverad med hänsyn till angivna principer rörande

fördelningen av motorfordonstrafikens kostnadsansvar på olika motorfordon.

Som fordonsskatten är konstruerad är det emellertid svårt att på ett

tillfredsställande sätt avväga beskattningen av på visst sätt utrustade fordon

efter den omfattning vari utrustningen kommit till användning, lika

litet som hänsyn kan tas till den större eller mindre utsträckning vari legistrcrat

fordon varit i trafik. 1 viss mån kan fordonsskattens anknytning

till tjänstevikten vara ägnad alt försvåra eu önskvärd rationalisering av

lastbilstransporterna i berörda hänseende. De av motionärerna framförda

synpunkterna är därför värda beaktande, kragan svnes dock inte kunna eiJiålla

en godtagbar lösning efter de i motionerna uppdragna riktlinjerna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande, nr 13 år 1959

Enligt vad utskottet inhämtat har 1953 års trafikutredning frågan om beskattning

efter tjänstevikt under övervägande. Utredningen väntas komma

att framlägga förslag till ändrade regler rörande beskattning av motorfordonstrafiken

under loppet av nästa år. Innan ställning tas till det i motionerna

aktualiserade spörsmålet, synes det lämpligt att tills vidare avvakta

resultatet av utredningens arbete. Utskottet anser sig således inte böra tillstyrka

skrivelse till Kungl. Maj :t i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 293 av herr Ebbe Ohlsson

m. fl. och II: 363 av herr Lothigius m. fl. om viss ändring

i förordningen om automobilskatt, m. m. icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1959

På bevillingsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Spetz, Jansson,

fröken Ranmark, herrar Bengtson, Tage Johansson, Wolgast, Hellebladh och

Kronstrand; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Kärrlander, Magnusson i Borås,

Wiklund och Christenson i Malmö.

590313

Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.