Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

1959-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:14, Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr Ur år 1959

1

Nr 14

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående viss ändring av förordningen om taxering

för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

115, av herr Jansson i Benestad m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t måtte uttala, att sådan ändring i gällande författning

vidtages att skogskonto skall äga tioårig giltighetstid, även om fastigheten

till vilken det knutits avyttrats under tidsperioden».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo

eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår

varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på särskilt

konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller

den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.

Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller

centralkassa för jordbrukskredit. Bänta å insatta medel utgår efter den

räntefot som banken bestämmer. Lagstiftningen om skogskonto är således

tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.

Detta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att

mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således

ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års regler

om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss

maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande

viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse

högst ett belopp, motsvarande summan av

a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,

b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för

avyttrade skogsprodukter, samt

l Bihang till riksdagens protokoll 195''J. 7 samt. Nr 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1.959

c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret

uttagits för förädling i egen rörelse.

Medel, som uttages från skogskonto, skall redovisas såsom inkomst i

självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. Längre

tid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.

Överlåter den skattskyldige fastighet, som utgör den väsentliga delen av

förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto A''erkställts, skall innestående

medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,

under vilket överlåtelsen ägt rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl. a. vid

skifte av dödsbo, som har medel innestående å skogskonto, samt i visst fall

vid bodelning.

I den förevarande motionen har bl. a. erinrats om bestämmelsen att skogsägare,

som under tioårsperioden avyttrar sin fastighet, beskattas för det å

skogskontot innestående beloppet. Motionärerna framhåller att bestämmelsen

ofta föranleder till att vederbörande skogsägare på grund av skatteprogressiviteten

får erlägga vida större belopp i skatt än om han valt att

företaga årliga avverkningar och på så sätt fördelat inkomsten under ett

flertal år. Då många skogsägare, i synnerhet äldre, inte kan förutse om de

kan inneha sin fastighet under hela tio år framåt i tiden, är det berättigat,

att de medel som innestår å skogskonto får kvarstå och disponeras även

under den period av kontots löptid som är kvar sedan fastigheten avyttrats.

Utskottet. Genom att insätta viss del av uppburen intäkt av skogsbruk å

särskilt konto i bank, s. k. skogskonto, kan bl. a. skattskyldig fysisk person

erhålla uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för

motsvarande belopp. Vid uttag från kontot har den skattskyldige att redovisa

uttagna belopp såsom inkomst i sin självdeklaration. Har medel innestått

å skogskonto i tio år skall de återföras till beskattning. Sådant återförande

skall även ske bl. a. då den skattskyldige överlåter fastigheten.

I den förevarande motionen yrkas skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran

om sådan ändring att å skogskonto insatta medel får innestå å kontot i tio

år även om den fastighet, till vilken kontot knutits, avyttras under tidsperioden.

Utskottet vill erinra om att det i motionen berörda spörsmålet var föremål

för uppmärksamhet vid tillkomsten av lagstiftningen om skogskonto.

Vid remissbehandlingen av den promemoria, som låg till grund för lagstiftningen,

framhölls från vissa håll att en avveckling av skogskontot med åtföljande

beskattning borde ske senast i samband med överlåtelse — helt eller

till väsentlig del — av den fastighet, till vilken skogskontot anknöt. Detta

syntes bäst överensstämma med lagstiftningens syfte, som bl. a. var att

möjliggöra en avräkning av senare kostnader för skogsbruket mot tidigare

influtna skogslikvider. I och med överlåtelsen hade detta syfte fallit bort.

Någon verklig grund för att ytterligare uppskjuta beskattningen fanns då

icke längre. Att insättningen i detta sammanhang på en gång togs till be

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr lb år 1959 3

skattning syntes icke heller oskäligt med hänsyn till att kontoinnehavaren

vid överlåtelsen i allmänhet uppbar likvid varmed skatten kunde betalas. I

proposition nr 14 till 1954 års riksdag uttalade föredragande departementschefen

att det inte kunde anses föreligga tillräckliga skäl att låta eu insättare

åtnjuta fortsatt uppskov med taxeringen, sedan han överlåtit fastigheten.

I detta fall borde medlen upptagas som intäkt av fastigheten för det

år under vilket överlåtelsen ägt rum. Propositionen antogs av riksdagen

utan ändring i nu ifrågavarande del.

Enligt utskottets mening äger de skäl som vid lagstiftningens tillkomst

framfördes till stöd för de nuvarande bestämmelserna i förevarande hänseende

alltjämt giltighet. Utskottet vill framhålla att skogskontomedel åter1''öres

till beskattning ej blott vid avyttring av skogsfastighet utan även i

vissa fall vid skifte av dödsbo och vid bodelning. Vad i motionen anförts har

inte övertygat utskottet om att ändrade regler på området är motiverade.

På grund härav anser utskottet inte påkallat att tillstyrka skrivelse till

Kungl. Maj :t i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 115 av herr Jansson i Benestad m. fl. angående

viss ändring av förordningen om taxering för inkomst

av medel, som insatts å skogskonto, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf

Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Wolgast

och Yngve Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Nilsson i Svalöv, Kollberg,

Allard, Gustafson i Göteborg, Engkvist, Asp, Andersson i Essvik, Eriksson

i Bäckmora och de Jounge.

690814 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.