Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.
1959-03-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1959:14, Betänkande i anledning av väckt motion angående viss ändring av förordningen om taxering för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr Ur år 1959
1
Nr 14
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion
angående viss ändring av förordningen om taxering
för inkomst av medel, som insatts å skogskonto.
(2:a avd.)
I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:
115, av herr Jansson i Benestad m. fl. har hemställts, »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte uttala, att sådan ändring i gällande författning
vidtages att skogskonto skall äga tioårig giltighetstid, även om fastigheten
till vilken det knutits avyttrats under tidsperioden».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framställda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.
Enligt 1 § förordningen den 27 mars 1954 (nr 142) om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto, äger fysisk person, oskift dödsbo
eller familjestiftelse, som haft intäkt av skogsbruk, rätt att för det beskattningsår
varunder sådan intäkt uppburits insätta viss del av intäkten på särskilt
konto i bank, s. k. skogskonto. För sålunda insatta medel erhåller
den skattskyldige uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.
Skogskonto kan uppläggas hos riksbanken, affärsbank, sparbank eller
centralkassa för jordbrukskredit. Bänta å insatta medel utgår efter den
räntefot som banken bestämmer. Lagstiftningen om skogskonto är således
tillämplig endast på skattskyldig, som är underkastad progressiv beskattning.
Detta sammanhänger med att bestämmelserna i första hand avser att
mildra verkningarna av beskattningens progressivitet och att desamma således
ur denna synpunkt kan betraktas som ett komplement till 1951 års regler
om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.
Rätten att erhålla uppskov för gjorda insättningar är underkastad viss
maximering. Bestämmelser härom meddelas i 2 §. Sålunda gäller att beträffande
viss förvärvskälla får uppskovet för ett och samma beskattningsår avse
högst ett belopp, motsvarande summan av
a) sextio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
skog, som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt,
b) fyrtio procent av den å beskattningsåret belöpande köpeskillingen för
avyttrade skogsprodukter, samt
l Bihang till riksdagens protokoll 195''J. 7 samt. Nr 14
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 14 år 1.959
c) fyrtio procent av saluvärdet av skogsprodukter, som under beskattningsåret
uttagits för förädling i egen rörelse.
Medel, som uttages från skogskonto, skall redovisas såsom inkomst i
självdeklarationen för det beskattningsår, varunder uttaget skett. Längre
tid än tio år må medel inte innestå å skogskonto.
Överlåter den skattskyldige fastighet, som utgör den väsentliga delen av
förvärvskälla, för vilken insättning å skogskonto A''erkställts, skall innestående
medel upptagas såsom bruttointäkt av skogsbruk för det beskattningsår,
under vilket överlåtelsen ägt rum. Motsvarande bestämmelser gäller bl. a. vid
skifte av dödsbo, som har medel innestående å skogskonto, samt i visst fall
vid bodelning.
I den förevarande motionen har bl. a. erinrats om bestämmelsen att skogsägare,
som under tioårsperioden avyttrar sin fastighet, beskattas för det å
skogskontot innestående beloppet. Motionärerna framhåller att bestämmelsen
ofta föranleder till att vederbörande skogsägare på grund av skatteprogressiviteten
får erlägga vida större belopp i skatt än om han valt att
företaga årliga avverkningar och på så sätt fördelat inkomsten under ett
flertal år. Då många skogsägare, i synnerhet äldre, inte kan förutse om de
kan inneha sin fastighet under hela tio år framåt i tiden, är det berättigat,
att de medel som innestår å skogskonto får kvarstå och disponeras även
under den period av kontots löptid som är kvar sedan fastigheten avyttrats.
Utskottet. Genom att insätta viss del av uppburen intäkt av skogsbruk å
särskilt konto i bank, s. k. skogskonto, kan bl. a. skattskyldig fysisk person
erhålla uppskov vid taxering till kommunal och statlig inkomstskatt för
motsvarande belopp. Vid uttag från kontot har den skattskyldige att redovisa
uttagna belopp såsom inkomst i sin självdeklaration. Har medel innestått
å skogskonto i tio år skall de återföras till beskattning. Sådant återförande
skall även ske bl. a. då den skattskyldige överlåter fastigheten.
I den förevarande motionen yrkas skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran
om sådan ändring att å skogskonto insatta medel får innestå å kontot i tio
år även om den fastighet, till vilken kontot knutits, avyttras under tidsperioden.
Utskottet vill erinra om att det i motionen berörda spörsmålet var föremål
för uppmärksamhet vid tillkomsten av lagstiftningen om skogskonto.
Vid remissbehandlingen av den promemoria, som låg till grund för lagstiftningen,
framhölls från vissa håll att en avveckling av skogskontot med åtföljande
beskattning borde ske senast i samband med överlåtelse — helt eller
till väsentlig del — av den fastighet, till vilken skogskontot anknöt. Detta
syntes bäst överensstämma med lagstiftningens syfte, som bl. a. var att
möjliggöra en avräkning av senare kostnader för skogsbruket mot tidigare
influtna skogslikvider. I och med överlåtelsen hade detta syfte fallit bort.
Någon verklig grund för att ytterligare uppskjuta beskattningen fanns då
icke längre. Att insättningen i detta sammanhang på en gång togs till be
Bevillningsutskottets betänkande nr lb år 1959 3
skattning syntes icke heller oskäligt med hänsyn till att kontoinnehavaren
vid överlåtelsen i allmänhet uppbar likvid varmed skatten kunde betalas. I
proposition nr 14 till 1954 års riksdag uttalade föredragande departementschefen
att det inte kunde anses föreligga tillräckliga skäl att låta eu insättare
åtnjuta fortsatt uppskov med taxeringen, sedan han överlåtit fastigheten.
I detta fall borde medlen upptagas som intäkt av fastigheten för det
år under vilket överlåtelsen ägt rum. Propositionen antogs av riksdagen
utan ändring i nu ifrågavarande del.
Enligt utskottets mening äger de skäl som vid lagstiftningens tillkomst
framfördes till stöd för de nuvarande bestämmelserna i förevarande hänseende
alltjämt giltighet. Utskottet vill framhålla att skogskontomedel åter1''öres
till beskattning ej blott vid avyttring av skogsfastighet utan även i
vissa fall vid skifte av dödsbo och vid bodelning. Vad i motionen anförts har
inte övertygat utskottet om att ändrade regler på området är motiverade.
På grund härav anser utskottet inte påkallat att tillstyrka skrivelse till
Kungl. Maj :t i ämnet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionen II: 115 av herr Jansson i Benestad m. fl. angående
viss ändring av förordningen om taxering för inkomst
av medel, som insatts å skogskonto, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 5 mars 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, Gustaf
Elofsson, fröken Ranmark, herrar Söderquist, Oscar Carlsson, Wolgast
och Yngve Nilsson; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Nilsson i Svalöv, Kollberg,
Allard, Gustafson i Göteborg, Engkvist, Asp, Andersson i Essvik, Eriksson
i Bäckmora och de Jounge.
690814 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.