Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisationer.

1959-03-10 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:15, Betänkande i anledning av väckta motioner angående beskattningen av skytteorganisationer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

1

Nr 15

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående beskattningen av skytteorganisationer.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna I: 286 av herrar Mannerskantz och Sveningsson samt II: 202 av

herr Edlund m. fl. har hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

Lag om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade

lydelse.

13. Ideell organisation---skattepliktig inkomst.

Till organisation, som avses i föregående stycke, hänföres också organisation,

vilken har till uppgift att befrämja färdighet i pistol- eller gevärsskytte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 202.

De föreliggande motionerna avser frågan om skytteorganisationernas inkomstbeskattning.

I fråga om idrottssammanslutningarna, vilka i rättsligt hänseende har karaktären

av ideella föreningar, gäller att, i den mån de utövar ekonomisk

verksamhet av skattepliktig natur, skattskyldighet till kommunal och statlig

inkomstskatt föreligger i samma utsträckning som för fysiska personer (se

53 § 1 mom. kommunalskattelagen samt 6 och 7 §§ förordningen om statlig

inkomstskatt). Jämväl för förmögenhet är de i samma mån skattskyldiga

(se 6 § 1 mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt). Vad angår den

statliga inkomstbeskattningen intager de en förmånligare ställning än såväl

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. T samt. Nr 15

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr tö år 1959

fysiska personer som flertalet ekonomiska föreningar. Skatten är nämligen

icke progressiv utan proportionell, varjämte skattesatsen, som för ekonomiska

föreningar utom sambruksföreningar är fastställd till 40 procent av

den beskattningsbara inkomsten, för ideella föreningar är bestämd till allenast

15 procent. Genom beslut av 1948 års riksdag infördes i anvisningarna

till 29 § (punkt 13) och 36 § (punkt 4) kommunalskattelagen särskilda bestämmelser

rörande beskattningen av idrotlsorganisationer. Dessa bestämmelser

innebär, att ideell organisation, som har till huvudsaklig uppgift att

främja icke professionell idrott eller gymnastik, från bruttointäkt av idrottstävlingar,

försäljning av idrottsmärken eller dylikt får åtnjuta avdrag för

alla omkostnader under beskattningsåret för intäktens förvärvande och bibehållande,

även om omkostnaderna endast medelbart eller delvis haft avseende

å intäktens förvärvande eller bibehållande. Med sådana omkostnader

avses bl. a. omkostnader för idrottsmateriel, instruktions- och träningsverksamhet,

propaganda- och upplysningsverksamhet samt administration. Att

nämnda kostnader tillika främjat organisationernas ideella syften inverkar

icke på deras egenskap av avdragsgilla omkostnader i förvärvskällan. Avdrag

medgives dock icke för omkostnader, som bestritts av icke skattepliktiga

bidrag av allmänna medel m. m.

I 4.944 års skattesakkunnigas betänkande It (SOU 1946:56) med förslag

angående idrottssammanslutningars beskattning för inkomst har gjorts vissa

begreppsbestämningar i avsikt att åstadkomma en gränsdragning mellan vad

som är att hänföra till idrott och gymnastik å ena sidan samt vad som är

hänförligt till sport å andra sidan. De sakkunniga har härutinnan anfört:

Med idrott torde i allmänhet förstås utförandet av kroppsövningar inriktade

på att nå vissa mätbara resultat. Denna verksamhet kan utövas såväl utan

redskap, t. ex. vid löpning, simning och brottning, som med användande av

redskap, t. ex. vid stavhopp, skidåkning och tennis. Det väsentliga vid idrott

är dock enligt vedertagen uppfattning utövarens personliga, kroppsliga insats,

medan de redskap, som förekomma inom vissa idrottsgrenar, ej i nämnvärd

grad inverka på resultatet till förmån för den ene eller den andre

idrottsutövaren. Huvudsyftet med idrotten är att uppfostra och utveckla

människan både fysiskt och psykiskt. Idrotten skall befordra individernas

kroppsliga utveckling samt deras karaktärsdaning. Detta sker dels genom

idrottsutövarnas träning och dels genom deras deltagande i tävlingar. Tävlingsidrotten

är sålunda icke något slutmål för idrottsverksamheten, men

den är ett oumbärligt hjälpmedel för idrottens fortbestånd och utveckling.

Ggmnastik brukar beskrivas såsom systematiskt ordnade, efter människokroppens

behov avpassade kroppsövningar, vilkas mål är att stärka och

utveckla människan såväl kroppsligt som andligt. Genom en harmonisk utbildning

av människans fysiska färdigheter och karaktärsegenskaper eftersträvas

ett sunt behärskande av kropp och själ. Gymnastik bedrives huvudsakligen

genom övningar och uppvisningar. Gymnastiktävlingar förekomma

endast i obetydlig omfattning. Till sin allmänna karaktär skiljer sig gymnastiken

från idrotten endast därigenom att den icke syftar till att nå direkt

mätbara resultat.

Till sport brukar begreppsmässigt räknas sådana kroppsövningar för uppnående

av vissa mätbara resultat, vari användandet av redskap utgör ett

väsentligt moment. Redskapens beskaffenhet är vid olika slags sport av stor

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

3

betydelse för resultatet, t. ex. vid segel-, motor- och hästsport. Inom sporten

tilldraga sig tävlingsresultaten oftast det allt överskuggande intresset, medan

anslutningens storlek och verksamhetens allmännyttiga karaktär framstå

såsom faktorer av mera underordnad betydelse. Utmärkande för såväl

idrott och gymnastik som sport får anses vara att de resultat, som primärt

eftersträvas, icke äro av ekonomisk art.

Uttrycket sport användes emellertid även i en vidsträcktare bemärkelse

såsom omfattande jämväl de olika slagen av idrott. Det talas sålunda om

simsport, skidsport, skridskosport o. s. v. fastän det är fråga om typiska

idrottsgrenar enligt den ovan antydda gränsdragningen mellan idrott och

sport.

Ett i betänkandet framlagt förslag till lösning av spörsmålet om idrottssammanslutningars

inkomstbeskattning blev föremål för ytterligare överväganden

inom finansdepartementet, varvid i en inom departementet utarbetad

promemoria framlades ett delvis nytt förslag. I promemorian anfördes rörande

omfattningen av de tilltänkta bestämmelserna följande:

Den ifrågasatta lagstiftningen nödvändiggör ett närmare angivande av

vilka ideella föreningar, som med densamma avses. Det synes därvid lämpligt

att i viss utsträckning anknyta till ordalagen i 15 § förordningen den 21

december 1945 (nr 823) om nöjesskatt. Stadgandets räckvidd bör sålunda

begränsas till sådana ideella organisationer, som hava till huvudsaklig uppgift

att främja icke professionell idrott eller gymnastik. Med en dylik avfattning

av stadgandet uteslutes bl. a. föreningar å sportens område. Bevillningsutskottet

har i sitt betänkande nr 63 vid 1933 års riksdag anfört, att

till sistnämnda område vore att hänföra »kroppsövningar, vid vilkas utövande

använda redskap eller djur ha en mera huvudsaklig betydelse och desamma

i regel äro jämförelsevis dyrbara». Som exempel å föreningar, som härigenom

ej skulle komma att omfattas av stadgandet, kunna då nämnas sådana,

som avse att främja segel-, motor- och hästsport.

I detta hänseende anförde departementschefen vid framläggandet av det

slutliga förslaget i proposition nr 164 för 1948 års riksdag följande:

I promemorian har föreslagits, att stadgandets räckvidd borde begränsas

till ideella organisationer med uppgift att främja icke professionell idrott

eller gymnastik. Jag har intet att erinra häremot. Vid remissbehandlingen

har emellertid framhållits, att vissa svårigheter kunde möta vid bedömandet

av vilka sammanslutningar, som omfattades av lagstiftningen. Vid prövningen

härav torde i första hand böra beaktas de sakkunnigas tidigare

återgivna begreppsbestämningar med avseende å idrott, gymnastik och

sport. Erfarenheter, som vunnits vid tillämpningen av 15 § förordningen

den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt, böra även i förevarande

sammanhang kunna vara vägledande. Av de sakkunnigas redogörelse för

idrottsrörelsens organisation framgår vidare, att det helt övervägande antalet

sammanslutningar å ifrågavarande område är anslutet till riksidrottsförbundet

och att i allt fall de nu anslutna organisationerna kunna förutsättas

fylla kraven för stadgandets tillämplighet. — I detta sammanhang

må även understrykas det i författningsförslaget upptagna villkoret, att

främjandet av idrott eller gymnastik skall — för att stadgandet må vinna

tillämpning —- vara den ideella organisationens huvudsakliga uppgift.

Det i propositionen framlagda förslaget tillstyrktes av 1948 års bevillningsutskott

i dess betänkande nr 35, vilket godkändes av riksdagen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

Frågan om beskattningen av skytteorganisationer upptogs även i de vid

1953 års riksdag väckta motionerna I: 270 och II: 351, vari yrkades att sådan

organisation genom uttryckliga bestämmelser skulle hänföras till idrottsorganisationer.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 33 avstyrkte

bevillningsutskottet yrkandet och anförde därvid bl. a. följande.

Motionärerna synes intaga den ståndpunkten, att en ändring av ifrågavarande

lagrum på sätt i motionerna förordas endast skulle innebära ett

förtydligande av gällande bestämmelser. Huruvida skytteorganisationema

omfattas av förevarande stadgande i dess nu gällande lydelse är emellertid

enligt utskottets förmenande en av skattedomstolarna ännu icke avgjord

tolkningsfråga, till vilken det icke ankommer på utskottet att taga ställning.

Det torde med hänsyn härtill icke kunna anses uteslutet, att ett bifall

till motionerna skulle innebära en utvidgning av bestämmelsernas tillämpningsområde

och sålunda en saklig ändring av lagtexten. Utskottet anser,

att först sedan ett klarläggande skett av bestämmelsernas räckvidd i förevarande

hänseende, kan ett ställningstagande ske till frågan, huruvida den

i lagstiftningen nu givna regleringen på detta område kan anses tillfredsställande.

I sakens nuvarande läge kan utskottet icke göra något uttalande

härom. Utskottet vill dock givetvis icke ifrågasätta skytterörelsens betydelse,

särskilt för landets försvar, och utskottet vill i detta sammanhang erinra om

att sådana skytteföreningar, vilka har till huvudsakligt ändamål att under

samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar, tillerkänts

viss skattelindring. De är nämligen jämlikt 53 § kommunalskattelagen

skattskyldiga endast för inkomst av fastighet och rörelse samt jämlikt

7 § förordningen om statlig inkomstskatt endast för inkomst av rörelse. För

sådana föreningar har alltså — till skillnad från idrottsföreningar — skattskyldigheten

inskränkts.

Frågan har senare varit föremål för prövning i regeringsrätten. Genom

utslag den 24 september 1957 (RÅ 1957 ref. 37) lämnade Kungl. Maj :t utan

bifall yrkande av Svenska pistolskytteförbundet att det måtte taxeras med

tillämpning av bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Genom avgörande av regeringsrätten i plenum den 9 december

1958 har samma ståndpunkt intagits i mål rörande taxering av en

annan skytteorganisation, Västmanlands skytteförbund.

I de förevarande motionerna framhålles, att det är uppenbart, att pistolsky

tte — liksom gevärsskytte — med utgångspunkt från den av 1944 års

skattesakkunniga skisserade definitionen är att hänföra till idrott. Den som

vill nå högklassiga resultat inom skytte måste liksom andra specialidrottsmän

bland annat ägna mycken tid åt gymnastik och löpning eller simning

för att skaffa sig erforderlig grundkondition. Att skytte icke är professionell

idrott framgår bland annat av att grenen förekommer vid olympiska spel,

där alla professionella idrottsgrenar är uteslutna. Motionärerna anser därför

skytte vara sådan idrott som avses i anvisningarna till 29 och 36 §§

kommunalskattelagen. Då det emellertid numera visat sig, att det i praxis

kan råda en annan uppfattning, förordar motionärerna ett tillägg till förenämnda

anvisningar, som undanröjer osäkerheten härutinnan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

5

Utskottet

Med hänsyn till idrottssanmianslulningars särpräglade inkomst- och utgiftsförhållanden

infördes år 1948 särskilda bestämmelser rörande sådana

föreningars inkomsttaxering. Såvitt angår inkomst av rörelse återfinnes dessa

i punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Dessa bestämmelser

innefattar en schablonregel för beräkning av sådana sammanslutningars

skattepliktiga inkomst men innebär icke i och för sig någon inskränkning

i principen om den fulla skattskyldigheten. Från bruttointäkt av

rörelse, som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning av idrottsmärken

och dylikt, medgives sålunda avdrag för alla omkostnader av betydelse

för intäkternas förvärvande eller bibehållande, oavsett om dessa

omkostnader jämväl eller i första hand främjat sammanslutningarnas ideella

strävanden. Som exempel på sådana omkostnader nämnes omkostnader för

idrottsmateriel, instruktions- och träningsverksamhet, propaganda- och upplysningsverksamhet

samt administration. Motsvarande bestämmelser skall

tillämpas vid beräkning av inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

Då de särskilda bestämmelserna infördes år 1948 i skattelagstiftningen,

ägnades särskild uppmärksamhet åt frågan om gränsdragningen mellan de

organisationer, för vilka de gynnsammare beskattningsreglerna borde gälla,

och övriga sammanslutningar. Till den förra gruppen hänfördes ideella

organisationer med huvudsaklig uppgift att främja icke professionell idrott

eller gymnastik. Härigenom uteslöts föreningar å sportens område, bland

vilka särskilt nämndes föreningar med syfte att främja segel-, motor- och

hästsport. Det underströks särskilt från föredragande departementschefens

sida att det i stadgandet upptagna villkoret, att främjandet av idrott eller

gymnastik skulle — för att stadgandet må vinna tillämpning — vara den

ideella organisationens huvudsakliga uppgift.

En av anledningarna till att förevarande bestämmelsers tillämpningsområde

begränsats till icke professionell idrott och gymnastik var, att man vid lagstiftningens

tillkomst ville anknyta till dåvarande lydelse av 15 § nöjesskatteförordningen,

enligt vilken viss befrielse från nöjesskatt åtnjutes av

bl. a. idrottsliga sammanslutningar. Sådana sammanslutningar åtnjuter också

jämlikt 38 § förordningen om arvsskatt och gåvoskatt frihet från gåvoskatt.

Genom utslag av regeringsrätten har fastslagits att Svenska pistolskytteförbundet

inte utgör sådan ideell organisation, varom förmäles i punkt 13 av

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen. Under hänvisning härtill yrkas

i de förevarande motionerna ett tillägg till nämnda stadgande av innebörd

att organisation, vilken har till uppgift att befrämja färdighet i pistol- eller

gevärsskytte, skall i förevarande hänseende jämställas med ideell organisation,

som har till huvudsaklig uppgift att främja icke professionell idrott

eller gymnastik.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

Utskottet vill inte bestrida att en omprövning av den i ifrågavarande stadgande

gjorda gränsdragningen mellan ideella föreningar som främjar idrott

och gymnastik, å ena sidan, och andra organisationer å sportens område,

å andra sidan, ur vissa synpunkter kan te sig motiverad, därvid de erfarenheter

som vunnits av lagstiftningens verkningar borde beaktas. Utskottet,

som inte ifrågasätter skytterörelsens betydelse, är dock inte berett tillstyrka

den av motionärerna föreslagna utvidgningen av stadgandets tillämpningsområde

till skytteorganisationer. Med lika stort fog kunde hävdas från åtskilliga

andra ideella organisationer inom sportens område, som inte nu omfattas

av stadgandet, att de borde få komma i åtnjutande av samma förmånliga

behandling i skattehänseende. Även från andra ideella organisationer

kunde göras gällande att för deras del borde finnas en liknande anordning,

innebärande rätt till avdrag från skattepliktig inkomst genom t. ex. märkesförsäljning

för kostnader för propaganda eller upplysningsverksamhet o. d.

Utskottet anser sig således inte böra tillstyrka motionsyrkandet, men förutsätter

att hithörande frågor ägnas uppmärksamhet av Kungl. Maj :t.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna I: 286 av herrar Mannerskantz

och Sveningsson samt II: 202 av herr Edlund m. fl.

om ändring av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 mars 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz,

Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Wärnberg, Hellebladh och Mattsson;

samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk,

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Christenson

i Malmö, Asp och Andersson i Essvik.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15 år 1959

7

Reservation

av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv, Allard, Magnusson i Borås och Christenson

i Malmö, vilka under åberopande av innehållet i de likalydande motionerna

1:286 av herrar Mannerskantz och Sveningsson samt 11:202 av

herr Edlund m. fl. hemställt,

att riksdagen med bifall till nämnda motioner måtte antaga följande

Förslag

till

lag om ändring av punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att punkt 13 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade

lydelse.

29 §

13. Ideell organisation--— skattepliktig inkomst.

Till organisation, som avses i föregående stycke, hänföres även organisation,

vilken har till uppgift att befrämja färdighet i pistol- eller gevärsskytte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1960.

590327 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.