Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av förordnanden om uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag.

1959-03-05 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:19, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av förordnanden om uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1959

1

Nr 19

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående godkännande av förordnanden

om uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag.

I en den 16 januari 1959 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 39, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att godkänna Kungl. Maj :ts förordnanden den 19 och den

30 december 1958 angående uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

Med stöd av förordningen den 15 mars 1957 (nr 79) angående rätt för Konungen

att åsätta särskild tullavgift har Kungl. Maj :t genom beslut den 19

december 1958 förordnat om minimitullar för vissa varor av textilmaterial

in. m. Kungl. Maj :t har vidare, med stöd av samma förordning, genom beslut

den 30 december 1958 förordnat om minimitullar för vissa artiklar av porslin.

Förordnandena har trätt i kraft den 1 januari 1959. I den föreliggande

propositionen underställes förordnandena riksdagen för godkännande.

Beträffande de enskilda varuslag, som omfattas av förordnandena, torde

få nämnas följande.

Damstrumpor av nglonsilke eller liknande syntetiska fibrer (ur 60.03 A)

Den i 1958 års tulltaxa fastställda tull satsen för damstrumpor av nylonsilke

eller liknande syntetiska fibrer utgör 15 % av värdet. Genom förordnandet

av den 19 september 1958 fastställdes en minimitull av kr. 6: 25 per

dussin par; denna tull fick dock i intet fall överstiga 25 % av varans värde.

Den ifrågavarande minimitullen ävensom maximeringen av densamma har

intagits oförändrade i förordnandet den 19 december 1958.

Vissa underkläder och överkläder av trikå (ur 60.0å C och 60.05 C)

För trikåvaror (under- och överkläder) av annat material än silke eller

ull tillämpades före den 1 januari 1959 i allmänhet minimitullar av kr.

3: 50 eller 4: 50 per kg. I den nya tulltaxan utgör tullen på nämnda varor

15 % av värdet.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1059. 7 samt. Nr 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1959

I förordnandet den 19 december 1958 bär under- och överkläder av trikå

av annat material än syntetiskt eller konstgjort silke eller ull upptagits med

en minimitull av kr. 4: — per kg.

Yllevävnader samt res- och sängfiltar (53.11 B, 53.12, 53.13 och ur 62.01)

Den i 1958 års tulltaxa fastställda tullsatsen för yllevävnader utgör 14 %

av värdet. För vävnader av tagel eller andra grova djurhår har fastställts en

tullsats av 13 % av värdet och samma procentsats gäller även i fråga om resoch

sängfiltar.

För ifrågavarande vävnader och filtar har i förordnandet den 19 december

1958 upptagits en minimitull av kr. 4: — respektive kr. 3: — per kg.

Rayonsilke samt vävnader, trikå och band av rayonsilke (51.01 B, 51.0b B,

53.11 d, 55.09 A, 56.07 A, 58.05 B 2, 59.11 B, ur 59.13 B, 60.0b B och 60.05 B)

Den tullsats, som i tulltaxan fastställts för rayonsilke och produkter därav,

utgör i allmänhet 20 % av värdet. För vissa trikåvaror och vissa band

är tullsatsen 17 respektive 18 % av värdet. För samtliga hithörande varuslag

tillämpades före den 1 januari 1959 vikttullar varierande mellan kr.

2: — och kr. 12: — per kg.

I förordnandet den 19 december 1958 har minimivikttullar upptagits för

nu angivna varuslag enligt följande. För rayonsilke utgör minimivikttullen

kr. 1: 50 per kg, för cordväv kr. 1: 75 per kg, för hel sidenvävnader samt

för andra vävnader vägande mindre än 200 gram per m2, för trikå och för

andra band än elastiska kr. 7: — per kg samt för övriga vävnader och elastiska

band kr. 5: — per kg.

Gummiringar (bO.ll B)

Den i tulltaxan fastställda tullsatsen för gummiringar utgör 13 % av värdet.

Före den 1 januari 1959 tillämpades för gummiringar vikttullar av varierande

storlek. För exempelvis bildäck var vikttullen kr. 1: — per kg med

en maximering till 16 % av värdet.

I förordnandet den 19 december 1958 har för gummiringar upptagits en

minimivikttull av 85 öre per kg.

Artiklar av porslin och andra keramiska material (ur 69.11 och ur 69.12)

Den tullsats, som i den nya tulltaxan fastställts för bords-, hushålls- och

toalettartiklar av porslin samt av andra keramiska material, utgör 13 % av

värdet. För prydnadsartiklar (69.13) gäller samma tullsats. Före den 1 januari

1959 tillämpades på detta varuområde vikttullar av varierande storlek.

För två- eller flerfärgade bords-, hushålls- och toalettartiklar utgjorde vikttullen,

i fråga om porslinsvaror, 75 öre per kg, och, beträffande varor av

andra keramiska material, 25 öre per kg.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1959

3

I förordnandet den 30 december 1958 har för två- eller flerfärgade bords-,

hushålls- och toalettartiklar av porslin upptagits en minimivikttull av 75

öre per kg och för motsvarande artiklar av andra keramiska material en

minimivikttull av 25 öre per kg.

Rörande motiveringen för det i propositionen framlagda förslaget hänvisar

utskottet, såvitt densamma ej framgår av här nedan intagna yttrande

av departementschefen, till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande.

Redan under riksdagsbehandlingen av den nya tulltaxa, som trädde i kraft

vid årsskiftet 1958/59 aktualiserades frågan om provisorisk förstärkning av

tullskyddet mot sådan import som sker till anmärkningsvärt låga priser. I

anslutning till de uttalanden som därvid gjordes av riksdagens bevillningsutskott

har under hösten 1958 en rad framställningar gjorts till Kungl. Maj :t

om införande av minimivikttullar enligt förordningen den 15 mars 1957 angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Behovet av skydd mot underpriskonkurrensen från utlandet har gjort

sig gällande inom flera varuområden. Särskilt märkbart har detta behov varit

för textilindustriens produkter. De konkurrensförhållanden — såväl på

den svenska marknaden som på utländska marknader — som för närvarande

är för handen i fråga om flera av denna industris produkter är sådana, att

särskilda åtgärder tills vidare ej kan undvikas till skydd mot skadlig lågprisimport.

Det förtjänar i detta sammanhang framhållas att det nordiska

ekonomiska samarbetsutskottet i sin i september 1958 framlagda tilläggsrapport

beträffande i synnerhet textilvaror konstaterat att minimivikttullar kan

vara av stort värde som skydd mot import av angivet slag.

Genom förordnandet den 19 december 1958 beläggs från och med den 1

januari 1959 de mest utsatta varorna inom textilområdet med minimitull.

För flera av dessa varor utgick minimitull eller vanlig vikttull av minst samma

storlek redan före den 31 december 1958. Detta gäller damnylonstrumpor,

bomullstrikå samt rayonsilke och produkter därav. Förhållandena i

fråga om dessa varor är sådana att såsom skydd mot underprisimport kvantitetstullar

måste bibehållas även efter sagda dag. Vad angår de enskilda tullsatserna

torde få hänvisas till den förut lämnade redogörelsen. I detta sammanhang

torde endast böra understrykas att vid införandet av minimivikttullarna

på rayonområdet en justering nedåt — i vissa fall en relativt kraftig

sådan — skett av de före årsskiftet utgående vikttullarna. Endast på ylleområdet

innebär förordnandet att minimivikttull införes för varor som icke

redan före årsskiftet var belagda med sådan tull eller vanlig vikttull. Beslutet

har motiverats av ylleindustriens synnerligen trängda läge. Minimivikttullen

har i enlighet med kommerskollegii förslag upptagits till kr. 4:—- per kg för vävnader och till kr. 3: — per kg för filtar. — Genom förordnandet

den 19 december 1958 har vidare den för gummiringar fastställda värdetull
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1959

satsen av 13 % av värdet kompletterats med en minimivikttull av 85 öre per

kg. Denna komplettering har skett i anslutning till den genom samma beslut

införda minimivikttullen för cordgarn och cordväv av rayon.

Jämväl i fråga om porslinsindustriens produkter har underprisimporten

medfört ogynnsamma återverkningar för den inhemska industrien, ej minst

i fråga om arbetskraftens sysselsättning. Denna import har varit kännbar i

synnerhet beträffande två- eller flerfärgade hushållsartiklar av porslin eller

fajans. I detta läge har det ansetts ofrånkomligt att såsom skett genom förordnandet

den 30 december 1958 tills vidare såsom minimivikttullar för dessa

varuslag bibehålla de före årsskiftet tillämpade vikttullarna.

De genom förordnandena den 19 och den 30 december 1958 beslutade minimitullarna

är avsedda att ha provisorisk karaktär. Förordnandena har

därför ej tidsbegränsats utan angivits skola gälla tills vidare. Därest riksdagen

godkänner förordnandena, torde detta få anses innefatta rätt för Kungl.

Maj :t att, när förhållandena det medgiver, meddela beslut om upphävande av

förordnandena helt eller delvis.

Vad särskilt beträffar frågan om giltighetstiden för de minimitullar som

införts för vissa textilvaror bör beaktas att i november 1958 tillsatts en statlig

kommitté för att verkställa en skyndsam utredning rörande textilindustriens

konkurrenskraft på längre sikt. En fortsatt tillämpning av minimitullar

för textilvarorna torde böra prövas jämväl mot bakgrunden av kommitténs

undersökningar.

Utskottet. I den föreliggande propositionen har Kungl. Maj :t underställt

riksdagen den 19 och den 30 december 1958 fattade beslut om minimitullar

för vissa varuslag att tillämpas från årsskiftet 1958/59. Besluten, som

meddelats med stöd av förordningen den 15 mars 1957 (nr 79) angående

rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift, innebär att vissa för underpriskonkurrens

från utlandet särskilt känsliga varor erhåller en förstärkning

av det tullskydd 1958 års tulltaxa erbjuder.

För flera av de varor, vilka omfattas av förordnandet den 19 december

1958, utgick minimitull eller vanlig vikttull av minst samma storlek redan

före den 1 januari 1959. Detta gäller damnylonstrumpor, bomullstrikå samt

rayonsilke och produkter därav. Vid införandet av minimivikttullsatserna

på rayonområdet har en justering nedåt skett av de före årsskiftet utgående

vikttullarna. För yllevävnader och filtar införes genom förordnandet minimivikttull

för varor, som icke före årsskiftet var belagda med sådan tull

eller vanlig vikttull. Detta beslut har motiverats av ylleindustriens synnerligen

trängda läge.

Sedan de enligt den äldre tulltaxan för gummiringar gällande vikttullarna

av varierande storlek genom 1958 års tulltaxa avlösts av en värdetull

å 13 procent, har i anslutning till minimitullen å rayoncord behov uppkommit

att komplettera värdetulien med en minimivikttull. Denna har genom

nyssnämnda förordnande satts till 85 öre per kg.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 19 år 1959

5

Slutligen har genom förordnandet den 30 december 1958 vissa vikttullar,

som före årsskiftet utgick å porslinsindustriens produkter, bibehållits såsom

minimivikttuilar.

I fråga om angelägenheten av att vidtaga dylika åtgärder på de områden

propositionen avser har enighet rått inom utskottet. Beträffande tullsatsernas

höjd har icke framställts några avvikande yrkanden. Utskottets överväganden

av propositionsförslaget har i enlighet med det anförda icke givit

anledning till erinringar mot att Kungl. Maj :ts beslut oförändrade godtages

av riksdagen.

De nu aktuella förordnandena har ej tidsbegränsats utan angivits skola

gälla tills vidare. Utskottet har för sin del icke något att erinra häremot.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte godkänna Kungl. Maj :ts förordnanden

den 19 och den 30 december 1958 angående uttagande avsärskild

tullavgift för vissa varuslag.

Stockholm den 5 mars 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg*, Eriksson, Spetz, Jansson,

fröken Ranmarlt, herrar Söderquist, Bengtson*, Tage Johansson, Wolgast

och Hellebladh; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Brandt i Aspabruk*,

Nilsson i Svalöv, Kollberg, Allard, Vigelsbo*, Kärrlander, Magnusson i

Borås*, Christenson i Malmö’ och Andersson i Essvik.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

590376 Stockholm 1950. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1959:112 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av förordnanden om uttagande av särskild tullavgift för vissa varuslag. a1 i texten