Betänkande i anledning av väckta motioner angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre företagens konsolidering.
1959-04-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1959:22, Betänkande i anledning av väckta motioner angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre företagens konsolidering.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959
1
Nr 22
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att
underlätta de mindre företagens konsolidering.
(2:a avd.)
I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande
motionerna 1: 289 av herr Mattsson och II: 359 av herr Gustavsson i Alvesta,
har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
utredning av möjligheterna att införa en progressiv företagsbeskattning i syfte
att underlätta de mindre företagens konsolidering och självfinansiering».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda
yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,
hänvisa till motionen I: 289.
I motionerna framhålles, att det är av största vikt att olika grupper av
småföretagare får så goda arbetsbetingelser som möjligt. Ett livskraftigt näringsliv
måste som första förutsättning ha goda möjligheter till konsolidering.
Småföretagens ofta mindre väl konsoliderade ställning är en följd av
brist på eget kapital. Detta bör i första hand motverkas genom en reform av
företagsbeskattningen. Den nuvarande beskattningen är för många små och
medelstora företag en alltför hård belastning. Oftast startas ett mindre
företag med begränsat eget kapital och det är då angeläget, att beskattningssystemet
inte lägger hinder i vägen för företagets konsolidering och möjligheter
till självfinansiering.
Den vanligaste företagsformen är att rörelsen inregistreras som vanlig
firma i handelsregistret. Detta är både den enklaste och ur olika synpunkter
fördelaktigaste formen. I sådant fall påföres den vinst som redovisas innehavaren
som inkomst. Skattetekniskt borde möjligheter kunna skapas, som
medger öppet redovisande av vinsten för denna rörelseform, utan att densamma
drabbas av hög beskattning utan hänsynstagande till företagets bärighet.
Härigenom skulle företagens självfinansiering och konsolidering underlättas.
När rörelsen bedrives i form av s. k. familjebolag, uttages viss del av
vinsten i regel i form av ersättning för utförda tjänster eller utfört arbete.
Om det egna kapitalet i företaget måste ökas, beskattas detsamma med för
aktiebolag gällande höga uttagningsprocent.
1 Dihang till riksdagens protokoll 1H5U. 7 samt. Nr 22
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959
Skattesystemet bör bygga på principen, att skatt skall uttagas efter bärkraft.
Denna princip synes icke vara tillgodosedd på tillfredsställande sätt
inom företagsbeskattningen. Små företag har oftast en väsentligt lägre skattekraft
än stora företag. Det är därför önskvärt, att man prövar möjligheterna
att i vårt beskattningssystem införa en progressiv företagsbeskattning,
omfattande alla former av rörelse. En sådan skatteprogression bör kunna utformas
på olika sätt med hänsyn till de mindre företagens intressen. En
lämplig skatteskala synes vara, att uttagningsprocenten sättes till lägst 10
och högst 40 procent av den beskattningsbara inkomsten. Angeläget är att
man vid utformning av en progressiv företagsbeskattning söker ta hänsyn
till önskemålet att skatteuttaget bör avpassas efter såväl företagets omslutning
och antalet anställda som vinstens förhållande till omslutningen.
En progressiv företagsbeskattning skulle ge möjligheter till större skatterättvisa
för såväl mindre aktiebolag som vanliga i handelsregistret registrerade
firmor. Härigenom skulle de mindre företagen få ökade möjligheter till
konsolidering och självfinansiering, till förmån för hela vårt näringsliv.
Utskottet
I de förevarande motionerna ifrågasättes införande av nya progressiva
skatteskalor för företag, vilka skulle differentieras mellan företag av olika
storlek. Skatteuttaget borde enligt motionärernas mening lämpligen avpassas
efter företagets omslutning, antalet anställda samt vinstens förhållande
till omslutningen. Avsikten härmed är att ge mindre och nystartade företag
ökade möjligheter till konsolidering och självfinansiering.
I första rummet synes motionärerna vilja tillgodose önskemålet att bereda
fysiska personer, som är rörelseidkare, sådana möjligheter som nyss
sagts. Även för aktiebolag torde emellertid en liknande progressivitet åsyftas.
Då det gäller fysiska personer skall som bekant den statliga inkomstskatten
beräknas enligt endera av två progressiva skatteskalor, den ena avseende
sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för
gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga.
Grundbeloppet utgör 11 procent av den beskattningsbara inkomsten,
om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000
kronor i den senaTe skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara
inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst
skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent.
Varje år bestämmes med vilket procenttal av nämnda grundbelopp
statlig inkomstskatt skall uttagas. För innevarande budgetår är procenttalet
100.
I motionerna har invändningar icke riktats mot den nu tillämpade progressionen
i de statliga inkomstskatteskalorna i och för sig. Utskottet har
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 dr 1959
3
fattat motionärernas yrkande så, att i varje fall för mindre företagare en
lindring i beskattningen åsyftas. Motionärerna har nämligen uttalat önskemål
om att skatt skulle uttagas med 10—40 procent av den beskattningsbara
inkomsten i stället för som nu med 11—65 procent. Härigenom skulle
företagare få en skattelindring som inte kommer andra skattskyldiga, t. ex.
löntagare, till del. En sådan lösning finner utskottet strida mot principen
om skatt efter förmåga sådan den nu upprätthålles i skattesystemet. Anordningen
låter sig inte heller förenas med kraven på rättvisa och jämlikhet
i beskattningen. En skattereform som skulle få sådana verkningar
kan inte godtagas. Det är vidare ur principiell synpunkt tveksamt om sådana
omständigheter som omsättning, antalet anställda och vinstens förhållande
till omsättningen bör tillerkännas självständig betydelse vid beskattningen
på det sätt motionärerna åsyftar. Till dessa principiella invändningar
kommer de tekniska svårigheterna att bemästra ett sådant
skattesystem.
I vad motionsyrkandet avser en progressiv inkomstbeskattning av aktiebolag
vill utskottet erinra om att en sådan tidigare funnits i svensk beskattningsrätt,
men den är sedan länge avskaffad. Skäl att på nytt införa
en dylik beskattningsform, mot vilken en stark kritik på sin tid riktades,
synes ej föreligga. Det kan tilläggas att lindrigare beskattning av mindre
aktiebolag, vilket motionärerna åsyftar, med sannolikhet skulle leda till
en uppdelning av redan existerande företag i mindre enheter och till att
nya småbolag i ökad utsträckning bildas enbart i syfte att få så gynnsam
beskattning som möjligt. En sådan utveckling torde knappast vara ett samhällsintresse.
Beträffande vad motionärerna anfört rörande angelägenheten av att ge
nystartade företag ökade möjligheter till konsolidering och självfinansiering
får utskottet anföra följande. Såvitt utskottet kan bedöma torde förhålla
sig så att gällande beskattningsregler i allmänhet ger just de nystartade företagen
stora möjligheter att disponera uppkomna vinster så att beskattningen
förlägges till en senare tidpunkt. I varje fall brukar i nystartade företag
inkomsterna kunna hållas nere i de lägsta progressionsskikten i den statliga
skatteskalan. Under ett företags första verksamhetsår är nämligen som regel
möjligheterna att avskriva lager och inventarier förhållandevis stora
och de skattemässiga vinsterna relativt små. Härigenom skapas förutsättningar
för företaget till konsolidering. Enligt utskottets mening bör liksom
hittills angelägenheten av att för företagen möjliggöra konsolidering och
självfinansiering tillgodoses på denna väg.
Av det anförda framgår att utskottet icke anser sig böra tillstyrka det
föreliggande motionsyrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de likalydande motionerna 1:289 av herr Mattsson
och 11:359 av herr Gustavsson i Alvesta angående en pro
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959
gressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre
företagens konsolidering icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 2 april 1959
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, fröken
Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson
och Mattsson; samt
från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt
i Aspabruk, Kollberg, Allard, Kärrlander, Magnusson i Borås, Larsson i
Luttra, Darlin och Stenberg.
Reservationer
I) av herrar Bengtson, Mattsson och Larsson i Luttra, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande innehåll:
Nuvarande skattesystem ger företagarna möjligheter att bevara viss uppkommen
vinst genom nedskrivning av varulager. Systemet är emellertid
inte lämpligt för alla typer av företag och produktionsområden. För det
stora flertalet småföretagare kan det leda till att allt för stora varulager
hålles med likvidationssvårigheter som följd.
För den allra vanligaste företagsformen — inregistrerade handelsfirmor
—- är det en uppenbar olägenhet att den vinst, som uppkommer av rörelsen,
påföres firmainnehavarens självdeklaration och taxeras som inkomst i
dess helhet. Då just svårigheterna för dessa företagare att bilda kapital för
självfinansiering är ett av de största problemen på småföretagsamhetens
område synes det vara angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera
företagsbeskattningssystemet med regler, som tillgodoser kraven
på ökade möjligheter till konsolidering. Rent tekniskt torde det vara möjligt
att införa den ordningen, att i handelsregistret upptagna företag även
i skattehänseende betraktas och behandlas som juridiska personer och att
ägaren eller ägarna deklarerar som inkomst vad som uppburits från företaget
i form av arvode eller lön att beskattas efter för vanliga inkomsttagare
gällande regler.
Vad gäller motionärernas önskemål om reformering av företagsbeskattningen
i riktning mot ett progressivt verkande system för uttaget så finner
utskottet, att det är svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan anordning.
Dess syfte är emellertid att utveckla den för svensk skattelagstift
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959
5
ning grundläggande principen om skattebetalning efter bärkraft därhän,
att handelsrörelser och andra former för småföretagsamhet får bästa möjligheter
att konsolidera sin ekonomiska ställning. Då en reformering av företagsbeskattningen
med detta syfte måste anses vara till gagn för hela
vårt näringsliv finner utskottet, att de i motionen aktualiserade frågeställningarna
bör göras till föremål för särskild utredning.
Med åberopande av vad som sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med instämmande i syftet med vad som
anförts i de likalydande motionerna 1: 289 av herr Mattsson
och II: 359 av herr Gustavsson i Alvesta, måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag
angående möjligheterna att genom reform av företagsbeskattningen
underlätta de mindre företagens konsolidering
och självfinansiering.
II) av herr Stenberg.
590390 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.