Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre företagens konsolidering.

1959-04-02 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:22, Betänkande i anledning av väckta motioner angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre företagens konsolidering.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959

1

Nr 22

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

angående en progressiv företagsbeskattning i syfte att

underlätta de mindre företagens konsolidering.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1: 289 av herr Mattsson och II: 359 av herr Gustavsson i Alvesta,

har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om

utredning av möjligheterna att införa en progressiv företagsbeskattning i syfte

att underlätta de mindre företagens konsolidering och självfinansiering».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför inte lämnas i det följande,

hänvisa till motionen I: 289.

I motionerna framhålles, att det är av största vikt att olika grupper av

småföretagare får så goda arbetsbetingelser som möjligt. Ett livskraftigt näringsliv

måste som första förutsättning ha goda möjligheter till konsolidering.

Småföretagens ofta mindre väl konsoliderade ställning är en följd av

brist på eget kapital. Detta bör i första hand motverkas genom en reform av

företagsbeskattningen. Den nuvarande beskattningen är för många små och

medelstora företag en alltför hård belastning. Oftast startas ett mindre

företag med begränsat eget kapital och det är då angeläget, att beskattningssystemet

inte lägger hinder i vägen för företagets konsolidering och möjligheter

till självfinansiering.

Den vanligaste företagsformen är att rörelsen inregistreras som vanlig

firma i handelsregistret. Detta är både den enklaste och ur olika synpunkter

fördelaktigaste formen. I sådant fall påföres den vinst som redovisas innehavaren

som inkomst. Skattetekniskt borde möjligheter kunna skapas, som

medger öppet redovisande av vinsten för denna rörelseform, utan att densamma

drabbas av hög beskattning utan hänsynstagande till företagets bärighet.

Härigenom skulle företagens självfinansiering och konsolidering underlättas.

När rörelsen bedrives i form av s. k. familjebolag, uttages viss del av

vinsten i regel i form av ersättning för utförda tjänster eller utfört arbete.

Om det egna kapitalet i företaget måste ökas, beskattas detsamma med för

aktiebolag gällande höga uttagningsprocent.

1 Dihang till riksdagens protokoll 1H5U. 7 samt. Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959

Skattesystemet bör bygga på principen, att skatt skall uttagas efter bärkraft.

Denna princip synes icke vara tillgodosedd på tillfredsställande sätt

inom företagsbeskattningen. Små företag har oftast en väsentligt lägre skattekraft

än stora företag. Det är därför önskvärt, att man prövar möjligheterna

att i vårt beskattningssystem införa en progressiv företagsbeskattning,

omfattande alla former av rörelse. En sådan skatteprogression bör kunna utformas

på olika sätt med hänsyn till de mindre företagens intressen. En

lämplig skatteskala synes vara, att uttagningsprocenten sättes till lägst 10

och högst 40 procent av den beskattningsbara inkomsten. Angeläget är att

man vid utformning av en progressiv företagsbeskattning söker ta hänsyn

till önskemålet att skatteuttaget bör avpassas efter såväl företagets omslutning

och antalet anställda som vinstens förhållande till omslutningen.

En progressiv företagsbeskattning skulle ge möjligheter till större skatterättvisa

för såväl mindre aktiebolag som vanliga i handelsregistret registrerade

firmor. Härigenom skulle de mindre företagen få ökade möjligheter till

konsolidering och självfinansiering, till förmån för hela vårt näringsliv.

Utskottet

I de förevarande motionerna ifrågasättes införande av nya progressiva

skatteskalor för företag, vilka skulle differentieras mellan företag av olika

storlek. Skatteuttaget borde enligt motionärernas mening lämpligen avpassas

efter företagets omslutning, antalet anställda samt vinstens förhållande

till omslutningen. Avsikten härmed är att ge mindre och nystartade företag

ökade möjligheter till konsolidering och självfinansiering.

I första rummet synes motionärerna vilja tillgodose önskemålet att bereda

fysiska personer, som är rörelseidkare, sådana möjligheter som nyss

sagts. Även för aktiebolag torde emellertid en liknande progressivitet åsyftas.

Då det gäller fysiska personer skall som bekant den statliga inkomstskatten

beräknas enligt endera av två progressiva skatteskalor, den ena avseende

sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för

gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende övriga skattskyldiga.

Grundbeloppet utgör 11 procent av den beskattningsbara inkomsten,

om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000

kronor i den senaTe skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara

inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst

skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent.

Varje år bestämmes med vilket procenttal av nämnda grundbelopp

statlig inkomstskatt skall uttagas. För innevarande budgetår är procenttalet

100.

I motionerna har invändningar icke riktats mot den nu tillämpade progressionen

i de statliga inkomstskatteskalorna i och för sig. Utskottet har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 dr 1959

3

fattat motionärernas yrkande så, att i varje fall för mindre företagare en

lindring i beskattningen åsyftas. Motionärerna har nämligen uttalat önskemål

om att skatt skulle uttagas med 10—40 procent av den beskattningsbara

inkomsten i stället för som nu med 11—65 procent. Härigenom skulle

företagare få en skattelindring som inte kommer andra skattskyldiga, t. ex.

löntagare, till del. En sådan lösning finner utskottet strida mot principen

om skatt efter förmåga sådan den nu upprätthålles i skattesystemet. Anordningen

låter sig inte heller förenas med kraven på rättvisa och jämlikhet

i beskattningen. En skattereform som skulle få sådana verkningar

kan inte godtagas. Det är vidare ur principiell synpunkt tveksamt om sådana

omständigheter som omsättning, antalet anställda och vinstens förhållande

till omsättningen bör tillerkännas självständig betydelse vid beskattningen

på det sätt motionärerna åsyftar. Till dessa principiella invändningar

kommer de tekniska svårigheterna att bemästra ett sådant

skattesystem.

I vad motionsyrkandet avser en progressiv inkomstbeskattning av aktiebolag

vill utskottet erinra om att en sådan tidigare funnits i svensk beskattningsrätt,

men den är sedan länge avskaffad. Skäl att på nytt införa

en dylik beskattningsform, mot vilken en stark kritik på sin tid riktades,

synes ej föreligga. Det kan tilläggas att lindrigare beskattning av mindre

aktiebolag, vilket motionärerna åsyftar, med sannolikhet skulle leda till

en uppdelning av redan existerande företag i mindre enheter och till att

nya småbolag i ökad utsträckning bildas enbart i syfte att få så gynnsam

beskattning som möjligt. En sådan utveckling torde knappast vara ett samhällsintresse.

Beträffande vad motionärerna anfört rörande angelägenheten av att ge

nystartade företag ökade möjligheter till konsolidering och självfinansiering

får utskottet anföra följande. Såvitt utskottet kan bedöma torde förhålla

sig så att gällande beskattningsregler i allmänhet ger just de nystartade företagen

stora möjligheter att disponera uppkomna vinster så att beskattningen

förlägges till en senare tidpunkt. I varje fall brukar i nystartade företag

inkomsterna kunna hållas nere i de lägsta progressionsskikten i den statliga

skatteskalan. Under ett företags första verksamhetsår är nämligen som regel

möjligheterna att avskriva lager och inventarier förhållandevis stora

och de skattemässiga vinsterna relativt små. Härigenom skapas förutsättningar

för företaget till konsolidering. Enligt utskottets mening bör liksom

hittills angelägenheten av att för företagen möjliggöra konsolidering och

självfinansiering tillgodoses på denna väg.

Av det anförda framgår att utskottet icke anser sig böra tillstyrka det

föreliggande motionsyrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:289 av herr Mattsson

och 11:359 av herr Gustavsson i Alvesta angående en pro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959

gressiv företagsbeskattning i syfte att underlätta de mindre

företagens konsolidering icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 april 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson, fröken

Ranmark, herrar Söderquist, Bengtson, Tage Johansson, Yngve Nilsson

och Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt

i Aspabruk, Kollberg, Allard, Kärrlander, Magnusson i Borås, Larsson i

Luttra, Darlin och Stenberg.

Reservationer

I) av herrar Bengtson, Mattsson och Larsson i Luttra, vilka ansett att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande innehåll:

Nuvarande skattesystem ger företagarna möjligheter att bevara viss uppkommen

vinst genom nedskrivning av varulager. Systemet är emellertid

inte lämpligt för alla typer av företag och produktionsområden. För det

stora flertalet småföretagare kan det leda till att allt för stora varulager

hålles med likvidationssvårigheter som följd.

För den allra vanligaste företagsformen — inregistrerade handelsfirmor

—- är det en uppenbar olägenhet att den vinst, som uppkommer av rörelsen,

påföres firmainnehavarens självdeklaration och taxeras som inkomst i

dess helhet. Då just svårigheterna för dessa företagare att bilda kapital för

självfinansiering är ett av de största problemen på småföretagsamhetens

område synes det vara angeläget att pröva förutsättningarna för att komplettera

företagsbeskattningssystemet med regler, som tillgodoser kraven

på ökade möjligheter till konsolidering. Rent tekniskt torde det vara möjligt

att införa den ordningen, att i handelsregistret upptagna företag även

i skattehänseende betraktas och behandlas som juridiska personer och att

ägaren eller ägarna deklarerar som inkomst vad som uppburits från företaget

i form av arvode eller lön att beskattas efter för vanliga inkomsttagare

gällande regler.

Vad gäller motionärernas önskemål om reformering av företagsbeskattningen

i riktning mot ett progressivt verkande system för uttaget så finner

utskottet, att det är svårt att överblicka konsekvenserna av en sådan anordning.

Dess syfte är emellertid att utveckla den för svensk skattelagstift
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1959

5

ning grundläggande principen om skattebetalning efter bärkraft därhän,

att handelsrörelser och andra former för småföretagsamhet får bästa möjligheter

att konsolidera sin ekonomiska ställning. Då en reformering av företagsbeskattningen

med detta syfte måste anses vara till gagn för hela

vårt näringsliv finner utskottet, att de i motionen aktualiserade frågeställningarna

bör göras till föremål för särskild utredning.

Med åberopande av vad som sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med instämmande i syftet med vad som

anförts i de likalydande motionerna 1: 289 av herr Mattsson

och II: 359 av herr Gustavsson i Alvesta, måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag

angående möjligheterna att genom reform av företagsbeskattningen

underlätta de mindre företagens konsolidering

och självfinansiering.

II) av herr Stenberg.

590390 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.