Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i tulltaxan.

1959-03-17 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1959:25, Betänkande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i tulltaxan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

1

Nr 25

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om vissa ändringar i tulltaxan.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,

av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna I: 162 av fru Segerstedt-Wiberg och II: 211

av fru Johansson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att införselavgifterna på UNICEF:s s. k. greeting

cards slopas»;

II) de likalydande motionerna I: 298 av herrar Birger Andersson och

Nils-Eric Gustafsson samt 11:368 av herr Nilsson i Tvärålund, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta om följande ändringar i gällande tulltaxa:
87.

13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk framdriv
-

ningsanordning; delar till dylika fordon:

A. Barnvagnar .................................... 10 procent

B. Invalid- och sjukvagnar ........................ fri

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska

gördlar, brockband o. d., konstgjorda lemmar, tänder och ögon samt

andra proteser; hörapparater för lomhörda, spjälor och liknande

artiklar för behandling av frakturer.................. fri

III) motionen II: 212 av fröken Karlsson och herr Regnéll, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i tulltaxan under 06.04 blad, kvistar och

andra växtdelar m. m. för varunummer 901 adiantum och asparagus skall

införas följande anmärkning: »För torkade eller eljest för transporten konserverade

adiantumblad, som införas för vidare yrkesmässig bearbetning,

skall tull icke utgå»; samt

IV) motionen II: 423 av herr Hagnell, vari hemställts, »att riksdagen måtte

— med ändring av gällande tulltaxa av den 12 september 1958 (SFS

nr 475) — besluta

1. a) att medgiva tullfrihet för kondensatorpapper oavsett rullarnas bredd

(48.01.240) eller — om det ej kan medgivas —

b) i tulltaxeförordningen intaga en bestämmelse om att allt kondensatorpapper

oavsett rullarnas bredd skall tulltaxeras under statistiskt nummer

48.01.240,

2. att medgiva tullfrihet för etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning

(76.04),

1 Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 samt. Nr 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

3. att ändra lydelse för statistiskt nummer 85.18 enligt följande:

Elektriska kondensatorer fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g.......................... 17 %

B. andra slag och delar till kondensatorer .................. 10 %,

4. att i tulltaxeförordningen intaga en bestämmelse om att samtliga delar

och material till kondensatorer skall tulltaxeras under de kapitel i tulltaxan

och enligt de statistiska nummer som närmast motsvarar beskrivningen

på materialet och den enskilda delen, samt

att vederbörande utskott måtte utarbeta erforderlig författningstext».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna 11:211, 11:212, 11:368 och 11:423.

Utskottet har under hand inhämtat yttrande över samtliga motioner från

generaltullstyrelsen samt över de ovan under II) och IV) upptagna motionerna

från kommerskollegium.

I anledning av motionen 11:423 har till utskottet ingivits skrifter från

Aktiebolaget Bifa och Svenska pappersbruksföreningen.

Tullen å kondensatorpapper, aluminiumfolier och delar

till kondensatorer

I motionen II: 423 anföres i huvudsak följande.

I den nya tulltaxan taxeras kondensatorpapper enligt statistiskt nummer

48.01.240 med en tullsats av 3 %. För rullbredder understigande 15 cm taxeras

kondensatorpapper enligt statistiskt nummer 48.15.901 med en tullsats

av 6 %. Detta förfarande stödes på Anmärkning 4 a) till kapitel 48 i tulltaxan.

Den nya tulltaxan medger icke undantag på grundval av förbrukningsintyg.

Enligt vad som framgår av proposition nr 90/1958 har vid förarbetena

till den nya tulltaxan avsikten varit att tillämpa en enhetlig tullsats

för kondensatorpapper oberoende av bredd. I det »Förslag til Toldlov»,

som av den danske finansministern framlades för Folketinget i oktober

1958, har föreslagits tullfrihet för kondensatorpapper. Visserligen förekommer

i detta förslag samma anmärkning till kapitel 48 som i den svenska

tulltaxan, men till statistiskt nummer 48.01 har fogats ett bemyndigande för

tullstyrelsen att fastställa de närmare villkoren för införsel av berörda

varor. Avsikten synes vara att lämna kondensatorpapper tullfritt oberoende

av bredd. En enhetlig tulltaxering av allt kondensatorpapper oberoende av

bredd medför den fördelen, att allt kondensatorpapper redovisas under ett

och samma statistiska nummer. Importen av kondensatorpapper till Sverige

uppgår till ca 400 ton per år till ett värde av drygt 3 miljoner kr.

Ändringen av tullsatsen från 10 öre per kg till 3 resp. 6 % medför att tullavgifterna

för kondensatorpapper ökar från 40 000 kr. per år till ca 155 000

kr. Denna höjning drabbar huvudsakligen tillverkare av småkondensatorer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

3

Det är att märka, att vid tulltaxekommitténs behandling av förslaget till

ny tulltaxa reserverade sig kommittéledamoten Westerlind med yrkande

om tullfrihet för kondensatorpapper. Såsom framgår av tulltaxekommitténs

betänkande finns ingen inhemsk tillverkning av kondensatorpapper,

och några avsikter att ta upp tillverkning av kondensatorpapper inom landet

är inte kända.

Priset för etsade aluminiumfolier med de tjocklekar, som användes i kondensatorindustrin,

är ungefär 30 kr. per kg. Genom införande av den nya

tulltaxan belastas det etsade foliet med ungefär 6 gånger högre tull än

tidigare. Importen av etsade aluminiumfolier uppgår till ca 350 000 kr. per

år. Tullavgifterna för denna import uppgår efter den nya tulltaxans ikraftträdande

till 17 500 kr. mot tidigare ca 3 000 kr. Denna kostnadsökning är

besvärande för kondensatorindustrin. De etsade aluminiumfolierna användes

uteslutande i elektrolytkondensatorer. Dessa kondensatorer ingår som

komponenter bl. a. i radiomottagare och televisionsmottagare och tillverkas

därför i stora serier av fabrikanter i England och på kontinenten. På grund

av en från kriget och tiden strax därefter kvarstående överkapacitet hos den

engelska kondensatorindustrin erbjuds utländska elektrolytkondensatorer

till priser, som med säkerhet ligger under framställningskostnaderna. I

stället för en skärpning av tullsatserna bör här övervägas en tullindring för

den svenska kondensatorindustrin, och konkurrensläget motiverar tullfrihet

för etsade aluminiumfolier till kondensatorer.

De båda varuslagen kondensatorpapper och aluminiumfolier tulltaxeras

under kapitel 48 resp. 76. Samma princip tillämpas för tulltaxering av vaxer,

oljor och kemikalier. Däremot rubriceras exempelvis rör och tuber av aluminium

samt elektriska isolatorer av keramiskt material som delar till

kondensatorer, om de levereras till en kondensatortillverkare. Ett sådant förfarande

måste anses oegentligt. En elektrisk kondensator är till sin natur

sådan, att den icke kan levereras isärtagen i delar. Den materiel, som användes

för framställning av kondensatorer, bör genomgående tulltaxeras

under de kapitel i tulltaxan och enligt de statistiska nummer som närmast

motsvarar beskrivningen på materialet och den enskilda delen. En tulltaxering

såsom den nuvarande medför en väsentlig ökning av tullutgifterna för

ifrågavarande varuslag. Tullsatserna för elektriska kondensatorer är 17 %

för kondensatorer »vägande per styck högst 250 g» och 10 % för »andra

slag». Vid import av delar till kondensatorer, som icke kan hänföras till

annat tulltaxenummer, torde det i många fall vara omöjligt att avgöra om

dessa skall användas till kondensatorer, som i färdigt skick väger över eller

under 250 g. Dessa delar är som regel närbesläktade med varuslag för vilka

tullskyddet är lägre än den lägsta av de båda tullsatserna för kondensatorer,

d. v. s. 10 %. Av dessa skäl bör tull satsen för delar till elektriska kondensatorer

fastställas till 10 %.

Generaltiitlstgrelsen anför, att kondensatorpapper enligt den gamla tulltaxan

var hänförligt till tulltaxenr 373 (stat. nr 853:4) med tull av 10 öre

per kg. Inkom varan i rullar med eu bredd understigande 20 cm, skulle den

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

enligt en i taxan intagen anmärkning i princip hänföras till arbeten av papper

enligt tulltaxenr 387 (stat. nr 877) med tull av 50 öre per kg, men denna

bestämmelse gällde icke papper för yrkesmässig förbrukning, under vilken

kategori kondensatorpapper var att hänföra. I enlighet därmed kom även

kondensatorpapper i rullar med en bredd understigande 20 cm att hänföras

till förenämnda tulltaxenr 373 (stat. nr 853: 4). Tullsatsen 10 öre per kg

motsvarade enligt importstatistiken 1 ä 2 procent av värdet.

I den nya tulltaxan är kondensatorpapper hänförligt till tulltaxenr 48.01

och där upptaget i en särskild underposition (nr 48.01 C) med tull av 3 %

av värdet. Enligt anmärkning 4 a till tulltaxans kapitel 48 omfattar nämnda

nummer emellertid icke papper i remsor eller rullar med en bredd icke överstigande

15 cm; dylikt papper hänföres i stället till tulltaxenr 48.15 med

tull av 6 % av värdet. Denna bestämmelse kan sägas motsvara ovannämnda

anmärkning i den gamla taxan. Någon motsvarighet till det tidigare gällande

undantaget beträffande papper för yrkesmässig förbrukning förekommer

emellertid icke i den nya taxan. Kondensatorpapper i rullar med en bredd

av högst 15 cm blir därför hänförligt till tulltaxenr 48.15 och sålunda belagt

med en tull av 6 % av värdet.

Motionärens yrkanden (punkt 1) gå ut på att kondensatorpapper i rullar

liksom annat kondensatorpapper skall hänföras till nr 48.01; det i första

hand framställda yrkandet innebär därjämte att tullfrihet skall stadgas för

varuslaget i fråga, medan det i andra hand framställda yrkandet icke innefattar

någon ändring av den nu under nr 48.01 stadgade tullsatsen för kondensatorpapper.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottets förslag till gemensam nordisk

tulltaxa upptager för kondensatorpapper i tulltaxenr 48.01 en tullsats av

3 % av värdet, under det att tullsatsen vid tulltaxenr 48.15 i samma förslag

angivits till 8 % av värdet.

Tullsatserna vid tulltaxenr 48.01 i den nya svenska tulltaxan överensstämma

med det förslag som framlades av 1952 års tulltaxekommitté. För

papper i allmänhet under sagda nummer föreslog kommittén en tull av 5 %

av värdet, men vissa slag av papper upptogs med andra tullsatser; för kondensatorpapper

föreslogs sålunda en tull av endast 3 %, vilket motiverades

med att tullsatsen för nämnda slag av papper i GATT var bunden vid detta

belopp. Vid tulltaxenr 48.15 föreslog tulltaxekommittén samma tullsats som

för papper i allmänhet eller 5 % av värdet. I propositionen förordades emellertid

att tullen, i avvaktan på prövning av det nordiska förslaget, vilket

enligt vad förut sagts gick ut på en tull av 8 %, skulle bestämmas till 6 %

av värdet. Frågan om tullen på papper i rullar eller på kondensatorpapper i

allmänhet berördes icke särskilt vid behandlingen i riksdagen. I detta sammanhang

må framhållas att den i motionen omnämnda reservationen av

ledamoten Westerlind i 1952 års tulltaxekommitté icke gällde kondensatorpapper

i och för sig utan var en generell reservation beträffande alla slag av

papper och papp.

Nyssnämnda anmärkning 4 a till kap. 48 i den nya tulltaxan tillhör den

internationellt antagna s. k. Bryssel-nomenklaturen, varför det torde bero

på ett förbiseende när motionären ifrågasätter huruvida icke de svenska bestämmelserna

strida mot överenskommelsen om denna nomenklatur.

Likaledes vill det synas som om motionären missuppfattat det av honom

omnämnda danska tulltaxeförslaget. I motionen åsyftad anmärkning i detta

förslag, enligt vilken tullstyrelsen bemyndigas att fastställa de närmare

villkoren för tillämpning av position 48.01 A i den danska tulltaxan (omfattande

bl. a. kondensatorpapper), avser nämligen endast uppdelningen av

tulltaxenr 48.01. I fråga om klassificeringen av papper i rullar enligt nr

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

5

48.15 följer det danska förslaget liksom det svenska helt bestämmelserna i

Bryssel-nomenklaturen. I den av folketinget antagna tulltaxan har f. ö. kondensatorpapper

upptagits i en särskild underrubrik även under nr 48.15

(med tullfrihet liksom under nr 48.01).

I regel torde nedskärning av papper i rullar innebära en så ringa bearbetning

att det i och för sig knappast kan anses motiverat med högre tullsats

för papper i denna form än för annat papper. Huruvida man därför vid fastställandet

av tullen å papper i rullar bör i detalj anknyta till tullsatserna

under nr 48.01 eller, för att icke alltför mycket komplicera tulltaxan, bör

fastställa en enhetlig tullsats av samma storlek som för papper i allmänhet

kan givetvis vara föremål för delade meningar. Tulltaxekommittén valde

för sin del det sistnämnda alternativet. Huruvida kommittén därvid möjligen

förbisett att kondensatorpappcr är ett varuslag som icke sällan inkommer

i rullar undandrager sig bedömande; att avsikten skulle ha varit att tilllämpa

en enhetlig tullsats för kondensatorpapper oberoende av varans bredd

torde i alla händelser icke kunna utläsas ur betänkandet. Vilken avsikten

än må ha varit har principen om samma tullsats för papper i rullar som för

annat papper icke godtagits i det nordiska tnlltaxeförslaget, där tullsatsen

för papper i rullar såsom förut anförts uppgår till 8 % av värdet mot 3—

6 % av värdet för annat papper. Vid sådant förhållande synes det vara

vanskligt att i den nordiska frågans nuvarande läge ändra de svenska bestämmelserna

i den riktning motionären påyrkar.

För den händelse åtgärd i motionens syfte likväl skulle befinnas motiverad,

kan den i vad avser kondensatorpapper i rullar med en bredd av högst

15 cm på grund av bestämmelserna i Bryssel-nomenkalturen icke vidtagas

genom att dylik vara hänföres till nr 48.01, utan ändringen måste ske genom

att vid nr 48.15 införes en underrubrik för kondensatorpapper, med den

tullsats som befinnes lämplig för den i rullar inkommande varan.

I den gamla tulltaxan rubricerades aluminiumfolier av den tjocklek som

avses i motionen såsom plåt enligt tulltaxenr 902 (stat. nr 1604) med tull av

25 öre per kg. Importincidensen vid nämnda statistiska nummer utgjorde

de senaste åren ca 4 % av värdet men varierade givetvis för olika kvaliteter.

För den nu ifrågakomna etsade aluminiumfolierna skulle tullen enligt de

prisuppgifter som lämnats i motionen ha motsvarat icke fullt 1 % av värdet.

I den nya tulltaxan äro aluminiumfolier av ifrågavarande slag upptagna i

tulltaxenr 76.04 med tull av 5 % av värdet.

Motionären påyrkar (punkt 2) tullfrihet för etsade aluminiumfolier för

kondensatortillverkning.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sitt förslag till gemensam

nordisk tulltaxa under nr 76.04 upptagit en tullsats av 7 % av värdet för

folier med viss bearbetning och 5 % av värdet för andra folier.

Tulltaxekommittén hade för sin del vid nr 76.04 föreslagit en tullsats av

3 % av värdet. I propositionen böjdes siffran emellertid till 5 % under hänvisning

till det nordiska tulltaxeförslaget. Frågan berördes icke särskilt under

behandlingen i riksdagen.

Motionen avser endast etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning.

Tulltekniskt är det emellertid knappast möjligt att på grund av varans

beskaffenhet skilja dylika folier från andra aluminiumfolier. En eventuell

särbehandling av de åsyftade folierna måste därför knytas till varans användning

i varje särskilt fall. Tulltaxan är icke främmande för dylika anordningar,

men de torde böra ifrågakomma endast i undantagsfall, då en

tullbefrielse framstår såsom särskilt angelägen. Enligt vad som anföres i

det följande kan dylikt förhållande i förevarande fall knappast anses vara

för banden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

I fråga om delar till kondensatorer behandlar motionen närmast vissa klassificeringsfrågor

i den nya tulltaxan, varför här icke torde föreligga någon

anledning afl beröra varornas tulltaxering enligt den gamla taxan.

I den nya tulltaxan äro kondensatorer upptagna i tulltaxenr 85.18, vilket

är av följande lydelse:

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g........................ 17 %

B. andra slag .......................................... 10 %

Tulltaxeringen av delar till kondensatorer regleras av bestämmelserna i

anmärkning 2 till tulltaxans avdelning XVI.

Med tillämpning av dessa bestämmelser skola delar, vilka utgöra varuslag

som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i kap. 85, hänföras till detta

nummer. Denna bestämmelse äger tillämpning bl. a. på isolatorer och isolerdetaljer,

vilka äro upptagna i tulltaxenr 85.25 och 85.26 med tull av 10 eller

15 % av värdet.

Andra delar tulltaxeras, därest de äro igenkännliga såsom uteslutande

eller huvudsakligen avsedda för kondensatorer, enligt samma tulltaxenummer

som dessa, dvs. förut nämnda tulltaxenr 85.18. Vid tillämpning av den

här i svenska taxan gjorda uppdelningen i underrubriker ha bestämmelserna

tolkats så, att differentieringen grundas på vikten av delarna och icke på

vikten av de kondensatorer för vilka de äro avsedda.

Därest någon detalj väl är karakteriserad såsom del till en elektrisk maskin

eller apparat, men icke är igenkännlig som uteslutande eller huvudsakligen

avsedd för kondensatorer, hänföres den till slumprubriken 85.28

med tull av 10 procent av värdet.

Vad slutligen beträffar sådana varor som icke utgöra delar i egentlig bemärkelse,

t. ex. plåt, rör och dylika halvfabrikat, tulltaxeras dessa efter de

rubriker dit de efter sin beskaffenhet höra. Rör av aluminium falla exempelvis

under tulltaxenr 76.06 med tull av 3 % av värdet. Härvid är dock att

märka att detta nummer enligt kommentaren till Bryssel-nomenklaturen

icke är tillämpligt på rör, som bearbetats till bestämda igenkännliga varor,

t. ex. delar till maskiner (varmed avses alla i avdelning XVI upptagna varuslag

och således även kondensatorer). Artiklar bearbetade på sådant sätt

tulltaxeras således enligt förut anförda regler.

Motionären yrkar dels (punkt 3) att tulltaxenr 85.18 skall erhålla följande

ändrade lydelse:

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g........................ 17 %

B. andra slag och delar till kondensatorer ................ 10 %

dels (punkt 4) att i tulltaxeförordningen skall intagas en bestämmelse om

att samtliga delar och material till kondensatorer skall tulltaxeras under

de kapitel i tulltaxan och enligt de statistiska nummer som närmast motsvarar

beskrivningen på materialet och den enskilda delen.

Motionären synes åtminstone delvis basera sin argumentering på oriktiga

förutsättningar i vad avser tulltaxans tillämpning. Tänkbart är att motionären

därvid kan stödja sig på faktiska tulltaxeringar, vilka på grund av tjänstemännens

bristande förtrogenhet med den nya tulltaxan blivit felaktigt utförda.

I sådana fall kan rättelse erhållas i enlighet med härför gällande bestämmelser.

I alla händelser kan det fastslås att den svenska tulltaxan helt

ansluter sig till den av motionären åberopade Bryssel-nomenklaturen.

Vad motionären åsyftar med sitt under punkt 4 gjorda yrkande förefaller

något oklart, särskilt i betraktande av att motionären under punkt 3 föreslår

bibehållande av delar till kondensatorer i tulltaxenr 85.18. I varje fall

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959 7

skulle en sådan bestämmelse som den under punkt 4 påyrkade, om därigenom

åsyftas en annan tulltaxering av delar än den för vilken ovan redogjorts,

innebära en avvikelse från Bryssel-nomenklaturen.

Vad beträffar yrkandet under punkten 3 föreligger icke något dylikt hinder

att genomföra motionärens förslag, eftersom det här rör sig om en i den

svenska taxan verkställd autonom uppdelning av ett tulltaxenummer. Ett

genomförande av förslaget skulle emellertid innebära ett avsteg från principen

att i taxan icke särskilt upptagna delar till maskiner och apparater böra

draga samma tull som kompletta artiklar av ifrågavarande slag. För att frångå

denna princip torde böra fordras starka skäl, vilket enligt vad i det följande

närmare utvecklas knappast kan anses vara förhållandet i detta fall.

Ifrågavarande motion har till syfte att bereda ökat stöd åt den inhemska

tillverkningen av små kondensatorer. Enligt vad som förut anförts utgör

tullskyddet för dylika artiklar 17 % av värdet, vilket är en för svenska förhållanden

hög tullsats. Framhållas må att tulltaxekommittén hade föreslagit

en tullsats" av 15 % av värdet i avvaktan på förnyad prövning av tullskyddet

för radioindustrin och att inom kommittén reservationsvis framförts

yrkande om en tullsats av allenast 8 % av värdet; när departementschefen i

tulltaxepropositionen föreslog den sedermera fastställda tullsatsen 17 % av

värdet skedde detta med hänsyn till samordningen med förslaget till gemensam

nordisk tulltaxa. Motionärens förslag skulle innebära en höjning

av tillverkningens nettotullskydd. Att denna icke skulle åstadkommas genom

ökning av tullsatsen på den färdiga produkten utan genom minskning

av tullbelastningen på de använda halvfabrikaten ändrar icke det faktum

att det här är fråga om en förstärkning av ett redan högt tullskydd. Vad

som i motionen anförts torde knappast kunna anses utgöra tillräckliga

skäl för en sådan åtgärd, vilken för övrigt skulle avlägsna den svenska

tulltaxan från det föreliggande förslaget till gemensam nordisk tulltaxa.

I kommerskollegiums yttrande framhålles, att II: 423 innefattar dels frågor

av näringspolitisk natur, som kräver särskilda utredningar, dels frågor

rörande tullnomenklaturen och tillämpningen av tulltaxan. Sistnämnda frågor

ankommer det på generaltullstyrelsen att taga ställning till. Utformningen

av det tullskydd, som efter en omprövning kan komma att föreslås,

blir därför i viss mån beroende av hur de tulltekniska frågorna kan lösas.

Med hänsyn till den i motionen begärda tullfriheten för material, som icke

tillverkas i landet, uppges i yttrandet att Sveriges kemiska industrikontor

i skrivelse till Konungen hemställt, att proposition måtte framläggas till

årets riksdag angående införande i tulltaxeförordningen av bestämmelser,

som avser bemyndigande för Kungl. Maj :t att förordna om tullfrihet för

varuslag, som icke är föremål för inhemsk tillverkning. Kungl. Maj:t har

anbefallt kommerskollegium att inkomma med yttrande över denna framställning.

Kollegium har i sin tur hos rikets handelskammare begärt yttrande

däröver.

Tullen å invalid- och sjukvagnar samt hörapparater

Som motivering för yrkandena i de likalydande motionerna I: 298 och

II: :IG8 anföres i huvudsak följande. Vid Nordiska rådets sammanträde i

Oslo i november 1958 rekommenderades de nordiska länderna alt införa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

tullfrihet för proteser, invalidvagnar och andra nödvändiga hjälpmedel för

vanföra. I fråga om gemensamma nordiska tullsatser för här berörda artiklar

har nordiska ekonomiska samarbetsutskottet föreslagit, att flertalet

av här ifrågavarande artiklar skall vara fria från tull med undantag för

hörapparater för vilka det föreslås en tull av 5 procent. Nordiska rådet anslöt

sig till meningen, att det var angeläget att tullfrihet infördes på här

ifrågavarande område. Enligt den av riksdagen förra året antagna tulltaxan

är de flesta hjälpmedel för vanföra fria från tull. För hörapparater utgår

emellertid alltjämt en tull av 5 procent och för invalidvagnar utan mekanisk

drivanordning och delar till dylika vagnar är tullen 10 procent. Enligt

vad Nordiska rådet kunnat finna borde det inte möta hinder mot att detta

begränsade, men likväl betydelsefulla spörsmål behandlades utan sammanhang

med den stora frågan om gemensamt ekonomiskt samarbete i Norden.

Generaltullstyrelsens yttrande innehåller följande.

Tulltaxeringen enligt tidigare gällande tulltaxa av i motionerna avsedda

invalid- och sjukvagnar utan mekanisk framdrivningsanordning har varit

något vacklande. I stort sett ha emellertid större typer av sådana vagnar

hänförts till tulltaxenr 1056: 6 (stat. nr 1915: 4) med tull av 15 procent av

värdet, under det att mindre typer tulltaxerats såsom arbeten av det ämne

varav de tillverkats (ofta tulltaxenr 893 [stat. nr 1566:3] med tull av 12

öre per kg).

I den nya tulltaxan äro vagnar av ifrågavarande slag tillsammans med

barnvagnar upptagna i tulltaxenr 87.13 med tull av 10 procent av värdet.

Motionärerna yrka att tullfrihet införes för invalid- och sjukvagnar.

Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har i sin tilläggsrapport upptagit

nu ifrågakomna vagnar jämte delar därtill med tullfrihet.

Tullsatsen 10 % av värdet vid nr 87.13 i den nya svenska tulltaxan överensstämmer

med 1952 års tulltaxekommittés förslag. I sitt betänkande framhöll

kommittén att den med hänsyn till den dominerande ställning, som

den inhemska tillverkningen intoge på hemmamarknaden, icke ansett tillräckliga

skäl föreligga att, såsom från industrins sida yrkats, fastställa tullsatsen

till normalnivån (ca 13 %) utan stannat vid 10 % som en lämpligt

avvägd tull. Framhållas bör emellertid att detta kommitténs yttrande närmast

torde ha avsett barnvagnar. Tulltaxekommitténs förslag synes icke ha

föranlett någon erinran från remissinstansernas sida, och frågan berördes

icke heller under riksdagsbehandlingen.

I detta sammanhang bör även nämnas att invalidvagnar med mekanisk

drivanordning, vilka äro upptagna i tulltaxenr 87.11 och för vilka tullen tidigare

utgick efter 15 % av värdet, i enlighet med kommitténs förslag upptagits

med tullfrihet i den nya taxan. Beträffande dessa vagnar framhöll

kommittén att viss tillverkning förekomme inom landet men att denna icke

bedreves under sådana förhållanden att något tullskydd syntes vara motiverat.

Vad beträffar nu ifrågakomna invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning förekommer enligt uppgift en icke obetydlig

inhemsk tillverkning. Förhållandena torde därför icke vara helt analoga

med vad som gäller för de med mekanisk drivanordning försedda vagnarna.

Från tullteknisk synpunkt kan ett särskiljande av invalid- och sjukvagnar

från barnvagnar medföra vissa svårigheter beträffande klassificeringen

av delar till vagnar av ifrågavarande slag. En eventuell tullfrihet för invalid-

och sjukvagnar torde nämligen böra avse jämväl delar till sådana vag
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959 9

nar. Nämnda svårigheter äro dock icke av den betydelse att de kunna anses

utgöra hinder för bifall till förslaget. Vid ett genomförande av detta bör

tulltaxenr 87.13 uppdelas i två underpositioner, nämligen A: barnvagnar

ävensom delar därtill; samt B: invalid- och sjukvagnar ävensom delar därtill.

Enligt tidigare gällande tulltaxa hänfördes hörapparater för lomhörda

till tulltaxenr 1044: 8 (stat. nr 1889: 6) med tull av 10 procent av värdet.

I den nya tulltaxan äro dylika hörapparater hänförliga till tulltaxenr

90.19 och där särskilt upptagna med en tulltats av 5 procent av värdet.

Nämnas må att övriga till samma tulltaxenummer hänförliga varuslag,

nämligen ortopediska artiklar, konstgjorda lemmar o. d. samt spjälor och

liknande artiklar för behandling av frakturer, äro fria från tull.

Motionärerna yrka att tullfrihet införes jämväl för ifrågavarande hörapparater.

Förslaget till gemensam nordisk tulltaxa upptager under nr 90.19 enahanda

bestämmelser som den nya svenska tulltaxan.

1952 års tulltaxekommitté hade föreslagit tullfrihet för rubriken i dess

helhet under framhållande av att den inhemska tillverkningen i den mån sådan

förekomme icke torde vara beroende av tullskydd. I sitt remissyttrande

hemställde emellertid Sveriges mekanförbund att tullen för hörapparater

måtte bibehållas vid 10 % av värdet. Förbundet anförde bl. a. att den

svenske tillverkaren av sådana apparater enligt kommitténs förslag skulle

betala tull med 10—15 % för import av vitala komponenter såsom mikrofoner

och transistorer, motstånd och kondensatorer. Vidare framhöll förbundet

att den svenska industrin på området hade en viktig funktion att

fylla och borde beredas tillfälle att konkurrera på den svenska marknaden

under samma förutsättningar som utländska fabrikanter. I en av Stockholms

handelskammare överlämnad skrivelse framhöll Hörselfrämjandets

riksförbund att en försämring av den svenska hörapparatindustrins villkor

skulle lämna konkurrensen mera fri för mindre nogräknade svenska importörer

av utländska fabrikat. Förbundet underströk vidare att en inhemsk

hörapparattillverkning vore av betydelse ur medicinska och liknande

synpunkter. Det samarbete som dittills ägt rum mellan den inhemska

medicinska forskningen och den svenska industrin och som man under förutsättning

att industrins betingelser icke försämrades även räknade med

skulle fortsätta ansågs av förbundet vara av utomordentlig vikt för de hörselskadade

såväl allmänt sett som då det gällde uppbyggandet av en allsidig

och ur olika synpunkter förstklassig service. I propositionen till 1958

års riksdag förordade departementschefen i fråga om hörapparater och

delar därtill en tull av 5 % av värdet, d. v. s. samma tullsats som nordiska

ekonomiska utskottet hade upptagit i sitt förslag till gemensam nordisk

tulltaxa. Frågan berördes icke närmare i riksdagen, som på denna punkt

godtog departementschefens förslag.

Från tullteknisk synpunkt föreligger icke något hinder mot bifall till det

i motionen framställda yrkandet. Vid bifall till delta hör, på sätt framgår

av motionen, hela tulltaxenr 90.19 upptagas med tullfrihet.

Framhållas må dock att tulltaxans bestämmelser på denna punkt enligt

vad som framgår av det ovan sagda varit föremål för en ingående realbeliandling

i samband med att frågan underställdes föregående års riksdag

och all tullen tillkommit i de hörselskadades eget intresse.

Kommerskollegium uppger hl. a., att en icke oväsentlig inhemsk produktion

förekommer. Vidare framhålles, alt en delegation inom mcdicinalsty
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

relsen utrett förutsättningarna för en utvidgning av bidragsrätten för de

rörelsehindrade vid anskaffande av vissa ortopediska artiklar in. m., varvid

även behandlas invalidvagnar och rullstolar. Medicinalstyrelsen avser att

under vårens lopp redovisa uppdraget till Kungl. Maj :t.

Beträffande hörapparaterna hänvisar kollegium endast till de i generaltullstyrelsens

yttrande omnämnda uttalandena i frågan av Sveriges mekanförbund

och Hörselfrämjandets riksförbund.

Tullen å adiantumblad

Till stöd för yrkandet i motionen II: 212 anföres bl. a. följande.

Innebörden av 1958 års B-riksdags beslut är att torkat adiantum, som

införes för bearbetning, vilken vara tidigare varit befriad från tull, åsatts en

tull å ej mindre än 30 %. Samtidigt är andra torkade växter och växtdelar

i likhet med tidigare befriade från tull. Den importerade varan, torkade

adiantumblad, användes i vårt land för tillverkning av konstgjorda blommor.

Vid tillverkningen prepareras och färgas bladen för ändamålet. Något

inhemskt skyddsintresse föreligger icke i förevarande fall, då den drivhusodlade

inhemska adiantumväxten över huvud taget icke kan användas

såsom råvara för ifrågavarande tillverkning. De inhemska trädgårdsodlarna

beröres alltså icke. Den torkade importvara, som det här är fråga

om, utgöres av en ormbunke, som växer vild i Australien och som där

tillvaratages och torkas i och för export. Slopandet av den hittillsvarande

tullfriheten för torkade adiantumblad, avsedda för bearbetning, medför en

icke oväsentlig kostnadsbelastning å den inhemska fabrikationen av konstgjorda

blommor och försvårar dennas möjligheter att konkurrera med utlandet.

I sitt remissyttrande anför generaltullstgrelsen.

I den gamla tulltaxan hänfördes adiantumblad, torkade såväl som friska,

till tulltaxenr 43 (stat. nr 98). Vid denna rubrik, vilken omfattade även

andra till prydnad användbara blad in. fl. växtdelar, utgick tullen med 50

öre per kg. Enligt en i taxan intagen anmärkning skulle emellertid tull icke

utgå för torkade eller eljest för transporten konserverade men icke på annat

sätt behandlade varor som infördes för vidare yrkesmässig bearbetning.

Denna bestämmelse kom i tillämpning bl. a. på de i motionen åsyftade adiantumbladen.

Enligt den nya tulltaxan falla de artiklar, som i den gamla taxan hänfördes

till ovannämnda tulltaxenummer, i allmänhet under tulltaxenummer

06.04. Här har införts en särskild underrubrik (nr 06.04 A) för adiantum

och asparagus med tull av 3 kr. 50 öre per kg; för andra till tulltaxenr 06.04

hänförliga artiklar utgår icke någon tull. Tullen för adiantum och asparagus

avser såväl friska som torkade blad, och någon möjlighet till befrielse från

tull i händelse av yrkesmässig bearbetning föreligger icke.

Motionärerna yrka att i taxan införes en anmärkning om att tull icke

skall utgå för torkade eller eljest för transporten konserverade adiantumblad,

som införas för vidare yrkesmässig bearbetning.

Här ifrågavarande artiklar beröras icke av hittills framlagt förslag till gemensam

nordisk tulltaxa.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959 11

Den särskilda tullsatsen för adiantum och asparagus leder sitt ursprung

från ett av 1952 års tulltaxekommitté framlagt förslag. Enligt kommitténs

uppfattning borde nämnda artiklar likställas med avskurna blommor. Med

åberopande härav föreslog kommittén, att varorna i fråga skulle beläggas

med tull av 5 kr. eller 7 kr. 50 öre per kg, beroende på årstiden. I enlighet

med förslag av bevillningsutskottet nedsattes emellertid tullsatsen vid riksdagsbehandlingen

till 3 kr. 50 öre per kg under hela året. Framhållas bör

att frågan närmast behandlats med hänsyn till friska blad av ifrågavarande

slag; tullen på torkade artiklar har icke särskilt berörts under frågans behandling.

Enligt vad som framgår av det ovan sagda har tullbeläggningen av de i

motionen åsyftade artiklarna visst samband med tullbeläggningen av avskurna

blommor. För sådana blommor gällde enligt den gamla tulltaxan,

liksom för blad och därmed jämställda varuslag, att tullfrihet medgavs för

torkade eller eljest för transporten konserverade men icke på annat sätt

behandlade varor, som infördes för vidare yrkesmässig bearbetning. I den

nya tulltaxan ha bestämmelserna ändrats så att de för blommor gällande

tullsatserna endast avse friska blommor; för torkade, blekta, färgade, impregnerade

eller på annat sätt preparerade artiklar utgår över huvud taget

icke någon tull. Från principiell synpunkt torde skäl kunna anföras för att

samma regel tillämpas beträffande de i tulltaxenr 06.04 upptagna tullbelagda

varuslagen, och något tulltekniskt hinder för en sådan anordning föreligger

icke. Därest åtgärd i motionens syfte anses påkallad i detta sammanhang,

synes yrkandet alltså böra tillmötesgås i den formen, att tullsatsen

under position 06.04 A begränsas till att avse »adiantum och asparagus,

friska».

Tullen å UNICEF:s s. k. greeting cards

I de likalijdande motionerna I: 162 och 11:211 framhåller motionärerna,

att Förenta Nationernas barnfond — UNICEF — alltsedan sin start finansierat

en mindre del av sin verksamhet med enskilda personers och frivilliga

organisationers gåvor. I detta sammanhang har organisationens försäljning

av s. k. greeting cards, i Sverige huvudsakligen använda som jul- och nyårskort,

kommit att få en allt större betydelse som inkomstkälla. Korten, som

är utförda i flerfärgstryck med motiv, skänkta av kända konstnärer i olika

länder, betingar ett pris av 50 öre per styck. De försäljs i buntar om fem

kort och fem kuvert. Till bestridande av de med försäljningen sammanhängande

administrationskostnaderna äger Sveriges husmodersföreningars

riksförbund, som är huvndkommissionär för Sverige, tillgodoräkna sig 20

procent av bruttoinkomsten. UNICEF:s inkomster av kortförsäljningen används

för hjälpinsatser i Asien, Afrika och Latinamerika. Det rör sig om

bekämpande av epidemier och farsoter, ntspisning av undernärda barn och

mödrar samt uppbyggnad av en preventiv barna- och mödravård. Med tanke

på verksamhetens syften, som ju i annan ordning erhåller stöd från svensk

sida, anser motionärerna det rimligt, att de inkomster, som denna kortförsäljning

inbringar, befrias från tullavgift.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

Generaltullstyrelsen anför följande.

Ifrågavarande s. k. greeting cards voro i den gamla tulltaxan hänförliga

till tulltaxenr 391 (stat. nr 887) med tull av 1 kr. per kg; tillhörande lösa

kuvert föllo (under förutsättning att de icke voro försedda med tryck utvändigt)

under tulltaxenr 378: 1 (stat. nr 863: 2) med tull av 30 öre per kg.

I den nya tulltaxan äro korten hänförliga till tulltaxenr 49.09 med tull av

8 % av värdet, under det att kuverten falla under tulltaxenr 48.14 med tull

av likaledes 8 % av värdet; denna tullsats torde innebära en viss höjning

i jämförelse med den tidigare utgående tullen.

I motionerna yrkas att införselavgifterna på UNICEF:s greeting cards slopas

(någon annan införselavgift än tullen utgår icke för varor av ifrågavarande

slag).

UNICEF är ett organ inom Förenta Nationerna, varför fråga kan uppkomma

huruvida tullfrihet för berörda greeting cards skulle kunna följa av

bestämmelserna i konventionen den 13 februari 1946 (SO 1947: 26) rörande

Förenta Nationernas privilegier och immuniteler. Enligt § 7 av nämnda konvention

skola Förenta Nationerna, dess tillgångar, inkomster och övriga

egendom vara befriade från tullavgifter i fråga om varor, som införas eller

utföras av Förenta Nationerna för tjänstebruk (varvid emellertid gäller att

varor som införts under åtnjutande av sådana förmåner icke må försäljas

i införsellandet annat än på sådana villkor som godkännas av detta lands regering),

ävensom tullavgifter i fråga om dess publikationer. Nu ifrågakomna

greeting cards torde icke kunna anses falla under dessa stadganden.

Vid bedömande av frågan om tullfrihet för dessa artiklar bör beaktas att

tullen vid de berörda tulltaxenumren icke tillkommit i fiskalt syfte utan

såsom skydd för den inhemska industrin. Tydligt är att nu ifrågavarande

kort, vilka åsatts ett pris som ungefär överensstämmer med vad jämförbara

artiklar betinga i den allmänna handeln, säljas i konkurrens med andra likartade

artiklar, däribland inom landet tillverkade kort. I och för sig torde

UNICEF:s kortförsäljningsverksamhet få anses ha kommersiell karaktär,

även om vinsten användes för ett i hög grad behjärtansvärt ändamål. Frågan

om tullfrihet för här avsedda artiklar är sålunda av annan natur än när det

der, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter, som inkomma såsom gåva till

der, beklädnadsmaterial och livsförnödenheter, som inkomma såsom gåva till

Rädda barnens riksförbund. Från principiell synpunkt torde det vara riktigast

att en verksamhet av det slag, varom nu är fråga, får bedrivas under

samma betingelser som eljest gälla för kommersiell verksamhet av motsvarande

slag. I den mån organisationen med hänsyn till sitt allmänna syfte

anses böra erhålla stöd från statens sida, torde detta böra lämnas i annan

form än genom tulleftergifter för en kommersiellt betonad gren av verksamheten;

i detta sammanhang kan erinras om att i riksstaten för budgetåret

1958/59 finnes upptaget ett anslag åt UNICEF på 1,1 milj. kr.

I enlighet med vad ovan anförts torde från principiell synpunkt övervägande

skäl tala mot bifall till motionerna. Tydligt är å andra sidan att

de obetydliga belopp varom här är fråga icke kunna ha någon praktisk betydelse

ur vare sig statsfinansiell eller näringspolitisk synpunkt. Vid eventuellt

bifall till motionerna torde föreskrift om tullfriheten böra utformas

efter mönster av vad som skett beträffande förut nämnda gåvosändningar

till Rädda barnens riksförbund.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959 13

Utskottet

I de förevarande motionerna har hemställts om ändringar i olika hänseenden

i den av 1958 års B-riksdag antagna tulltaxan, som trätt i kraft den

1 januari innevarande år.

Utskottet behandlar till en början yrkandena i motionen II: 423 i vad

de avser tullen på kondensatorpapper och aluminiumfolier.

I gällande tulltaxa är kondensatorpapper hänförligt till tulltaxenr 48.91

med en tull av 3 procent av värdet. Enligt anmärkning 4 a till kap. 48 i

tulltaxan omfattar nämnda nummer inte papper i remsor eller rullar med

en bredd icke överstigande 15 cm. Sådant papper hänföres i stället till tulltaxenr

48.15 med en tullsats av 6 procent av värdet. Motionären har yrkat

dels att kondensatorpapper, oavsett rullarnas bredd, skall hänföras till tulltaxenr

48.01 och dels att tullfrihet stadgas för dessa varuslag eller — om

detta inte kan medgivas — att nuvarande tullsats i tulltaxenr 48.01 bibehålies

oförändrad.

Vidare har i nyssnämnda motion yrkats tullfrihet för etsade aluminiumfolier

för kondensatortillverkning. Den nya tulltaxan upptar aluminiumfolier

av det slag, som avses i motionen, i tulltaxenr 76.04 med tull av 5

procent av värdet.

Som motivering för yrkandena har i motionen anförts att den nja tulltaxan

medfört, att tullnivån för de produkter, som ingår i tillverkningen av

elektriska kondensatorer, väsentligt ökat och att de svenska tillverkarna

därigenom kommit i ett sämre läge i förhållande till den utländska konkurrensen

än tidigare.

Utskottet vill erinra om att 1958 års tulltaxerevision bl. a. är att betrakta

som en förberedelse till det planerade nordiska ekonomiska samarbetet och

att den nya tulltaxan i enlighet därmed utarbetats i nära överensstämmelse

med det framlagda förslaget till gemensam nordisk tulltaxa. I proposition

nr 90/1958 frångick sålunda departementschefen 1952 års tulltaxekommittés

förslag beträffande såväl papper i rullar som folier i avsikt att närma

den svenska tulltaxan till det nordiska förslaget. Genom att införa tullfrihet

för kondensatorpapper och etsade aluminiumfolier för kondensatortillverkning

skulle de svenska tulltaxebestämmelserna komma att beträffande

dessa varor betydligt avlägsna sig från det nordiska förslaget.

Vad härefter angår yrkandet att allt kondensatorpapper oavsett bredd

skall hänföras till tulltaxenr 48.01 och således enhetligt beläggas med en

tull av 3 procent av värdet, vill utskottet framhålla följande. På grund av

den internationella överenskommelsen rörande nomenklatur för klassificering

av varor i tulltarifferna, den s. k. Brysselnomenklaturen, till vilken

Sverige anslutit sig, kan, såsom generaltullstyrelsen påpekat, kondensatorpapper

med en bredd av högst 15 cm inte hänföras till tulltaxenr 48.01. Därest

en tullsänkning anses erforderlig för kondensatorpapper i mindre bredd,

måste vid nr 48.15 införas en underrubrik för sådant papper med angivande

av den lägre tullsatsen för detta varuslag. Enligt utskottets mening har

tillräckliga skäl för en tullsänkning å kondensatorpapper i rullbredder un
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

derstigande 15 cm inte visats föreligga, och en sådan åtgärd skulle dessutom

vara ägnad att avlägsna de svenska bestämmelserna från förslaget

till gemensam nordisk tulltaxa.

Av vad nyss anförts framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka

bifall till motionen II: 423 i ovan behandlade delar.

I motionen II: 423 har jämväl yrkats ändrade bestämmelser för tulltaxering

av delar till kondensatorer i syfte att bereda ökat stöd åt den inhemska

tillverkningen av små kondensatorer.

Elektriska kondensatorer är i den nya tulltaxan upptagna under tulltaxenr

85.18 med en tullsats av 17 procent av värdet för kondensatorer,

vägande högst 250 g, och med en tullsats av 10 procent av värdet för kondensatorer

av andra slag. Tulltaxeringen av delar till kondensatorer regleras

genom bestämmelserna i anmärkning 2 till avdelning XVI i tulltaxan.

Enligt dessa bestämmelser skall delar, vilka utgör varuslag, som är särskilt

upptaget i visst tulltaxenr i kap. 85, hänföras till detta nummer. Andra delar,

som är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för kondensatorer, tulllaxeras enligt samma tulltaxenr som dessa. Om delarna

inte kan tulltaxeras enligt ovan angivna regler, hänförs de till tulltaxenr

85.28 med en tull av 10 procent av värdet. Sådana varor, som inte

utgör delar i vanlig bemärkelse, t. ex. plåt, rör och andra halvfabrikat, tulltaxeras

efter de rubriker i tulltaxan, dit de på grund av sin beskaffenhet

hör.

I motionen har yrkats dels att delar till kondensatorer skall upptagas

i tulltaxenr 85.18 med tull av 10 procent av värdet och dels att i tulltaxeförordningen

intages en bestämmelse om att samtliga delar och material till

kondensatorer skall tulltaxeras under de kapitel i tulltaxan och enligt de

statistiska nummer, som närmast motsvarar beskrivningen på materialet

och de enskilda delarna.

Ett genomförande av motionärens förstnämnda yrkande skulle medföra

ett avsteg från principen att i tulltaxan inte särskilt upptagna delar till maskiner

och apparater bör beläggas med samma tull som kompletta artiklar

av ifrågavarande slag. Det torde vidare böra framhållas att ett från industriens

sida framfört krav om bibehållande av tidigare tullsats, 20 procent

av värdet, för mindre kondensatorer avvisades av såväl tulltaxekommittén

som departementschefen vid frågans tidigare behandling. Även det nuvarande

tullskyddet, 17 procent av värdet, är en efter svenska förhållanden

hög tullsats, som emellertid överensstämmer med tullsatsen för motsvarande

rubrik i förslaget till gemensam nordisk tulltaxa. Under sådana förhållanden

anser utskottet det inte lämpligt att på sätt, som i motionen

förordas, ytterligare stärka det redan nu höga tullskyddet för kondensatortillverkningen.

Det synes utskottet tveksamt vad motionären avser med det ovan sist

återgivna yrkandet. Om därmed avses att delar till kondensatorer skall

tulltaxeras efter andra grunder än enligt bestämmelserna i anmärkning 2

till avdelning XVI, skulle detta innebära en avvikelse från Brysselnomenklaturen,

som inte kan ifrågakomma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

15

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att den genomgripande omarbetningen

av tulltaxan med övergång från vikttullar till värdetullar medfört

såväl tullhöjningar som tullsänkningar, vilket föranlett förändrade förhållanden

inom näringslivet i åtskilliga hänseenden. Verkningarna därav

har av naturliga skäl inte kunnat överblickas och utskottet förutsätter därför

att Kungl. Maj :t ägnar dessa frågor fortsatt uppmärksamhet.

Utskottet anser sig således inte heller i dessa delar kunna tillstyrka bifall

till motionen 11:423.

I de likalydande motionerna I: 298 och II: 368 har hemställts om tullfrihet

för invalid- och sjukvagnar samt för hörapparater. Yrkandena har

motiverats med att Nordiska rådet vid sammanträde i Oslo 1958 rekommenderat

de nordiska länderna att införa tullfrihet beträffande nödvändiga

hjälpmedel för vanföra.

Invalid- och sjukvagnar utan mekanisk framdrivning, varom här är fråga,

är jämte barnvagnar i den nya tulltaxan upptagna under tulltaxenr 87.13

med en tullsats av 10 procent av värdet. Hörapparater för lomhörda hänföres

till tulltaxenr 90.19 och är belagda med en tull av 5 procent av värdet.

Däremot är andra i sistnämnda nummer upptagna artiklar och hjälpmedel

för sjuka och vanföra tullfria.

I proposition nr 90/1958 ansågs en tullsats av 10 procent av värdet för

invalid- och sjukvagnar samt barnvagnar utgöra en lämplig avvägning av

tullskyddet för den inhemska tillverkningen. Anledning att nu frångå den

ståndpunkt, som intogs vid föregående års riksdagsbehandling av frågan,

synes enligt utskottets mening inte föreligga. Beträffande tullen på hörapparater

framgår av de i generaltullstyrelsens yttrande över motionerna återgivna

remissvaren av Sveriges mekanförbund och Hörselfrämjandets riksförbund,

att den svenska industrin är beroende av tullskydd för att i de

hörselskadades eget intresse kunna tillgodose kravet på kvalitet och service.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till de likalydande motionerna

I: 298 och II: 368.

I motionen II: 212 har yrkats, att i tulltaxan införes en anmärkning om

att tidi inte skall utgå för torkade eller eljest för transporten konserverade

adiantumblad, som införes för vidare yrkesmässig bearbetning. Till stöd

härför har bl. a. anförts, att slopandet av tidigare gällande tullfrihet för sådana

artiklar medfört en inte oväsentlig kostnadsbelastning för den inhemska

fabrikationen av konstgjorda blommor och försvårat konkurrensen

med utlandet.

Adiantum och asparagus är i den nya tulltaxan hänförliga till tulltaxenr

06.04 med eu tullsats av 3 kronor 50 öre per kg. Tullen avser såväl friska

som torkade blad. I detta hänseende skiljer sig nämnda artiklar från till

nr 06.03 hänförliga blommor, med vilka viss jämförelse gjorts när det

gällt att fastställa tullsatsens storlek. Tull utgår nämligen endast för friska

blommor, under det att torkade blommor är tullfria.

Enligt 1929 års tulltaxa gällde beträffande såväl blommor som kvistar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

och blad (däribland adiantum och asparagus), att tullfrihet åtnjöts för torkade

eller på annat sätt konserverade artiklar, om de infördes för vidare

yrkesmässig bearbetning. I den nya tulltaxan är på nämnda sätt preparerade

varor i allmänhet tullfria oavsett användningen. Tullsatsen för adiantum

och asparagus avser emellertid, såsom förut anförts, såväl friska som

torkade artiklar. Framhållas bör dock att tullen på de torkade artiklarna

inte särskilt berördes under riksdagsbehandlingen. Den vara av ifrågavarande

slag, som avses i motionen, erhålles från en ormbunke, som växer i

Australien, och något skyddsintresse för de svenska trädgårdsodlarnas del

föreligger inte, eftersom de här odlade adiantumväxterna inte kan användas

för ifrågavarande ändamål. Dessa varor beröres inte heller av förslaget till

gemensam nordisk tulltaxa. Enligt utskottets mening talar övervägande skäl

för att liksom tidigare torkade eller på annat sätt preparerade blad av adiantum

och asparagus i tullhänseende likställes med på nämnda sätt behandlade

blommor. Såsom generaltullstyrelsen anfört synes syftet med motionen

kunna tillgodoses på det sättet, att tullsatsen under position 06.04 A begränsas

till att avse »adiantum och asparagus, friska».

Utskottet anser sig härmed ha besvarat motionen II: 212.

Slutligen har utskottet att behandla yrkandet i de likalydande motionerna

I: 162 och II: 211 om tullfrihet för UNICEF:s greeting cards. Den i

motionerna omnämnda försäljningen av kort och kuvert omhänderhas av

Sveriges husmodersföreningars riksförbund, och inkomsten därav används

för den hjälpverksamhet Förenta Nationernas barnfond (UNICEF) utövar

i Asien, Afrika och Latinamerika.

I gällande tulltaxa är sådana kort, som här avses, hänförliga till tulltaxenr

49.09, medan kuverten hänförs till tulltaxenr 48.14. För båda varuslagen

utgår en tull av 8 procent av värdet.

Utskottet finner i likhet med motionärerna det angeläget, att vårt land

stöder den internationella hjälpverksamheten på olika områden. Med hänsyn

till det stora hjälpbehovet är det naturligt att såväl staten som enskilda

lämnar bidrag härtill. Från bevillningsutskottets sida har emellertid

vid olika tillfällen hävdats att det statliga stödet — även när det gäller ur

statsfinansiell synpunkt relativt obetydliga belopp — inte bör ges genom

tull- och skattelättnader utan bör utgå i form av direkta bidrag. I detta sammanhang

vill utskottet erinra om att statsutskottet i sitt utlåtande nr 3 vid

innevarande års riksdag tillstyrkt Kungl. Maj :s i statsverkspropositionen

framlagda förslag om en höjning av bidraget till Förenta Nationernas barnfond

för budgetåret 1959/60 med omkring en fjärdedel eller 250 000 kronor

till 1 350 000 kronor.

Av anförda skäl finner sig utskottet inte kunna tillstyrka bifall till de

likalydande motionerna I: 162 och II: 211.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av motionen 11:212

av fröken Karlsson och herr Regnéll, antaga följande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

17

Förslag

till

förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr t75)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angiven

del erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1959.

Bilaga

Kap. 6. Levande växter och alster av blomsterodling

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter

eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade,

impregnerade eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus, friska ............ 100 kg 350:-—

B. andra slag ...................................... fri

B) att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 162 av fru SegerstedtWiberg

och II: 211 av fru Johansson m. fl.,

2) de likalydande motionerna I: 298 av herrar Birger Andersson

och Nils-Eric Gustafsson samt II: 368 av herr Nilsson

i Tvärålund,

3) motionen II: 212 av fröken Karlsson och herr Regncll,

ävensom

4) motionen II: 423 av herr Hagnell,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas

utan åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1959

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

O

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 7 saml. Nr 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Bevillningsutskottets betänkande nr 25 år 1959

Närvarande:

från första kammaren: herrar Hagberg, Eriksson, Snygg, Spetz, Jansson,

Söderquist, Oscar Carlsson, Bengtson, Hellebladh och Mattsson; samt

från andra kammaren: herrar Ericsson i Kinna, Sundström, Brandt

i Aspabruk, Nilsson i Svalöv, Allard, Vigelsbo, Magnusson i Borås, Gustafson

i Göteborg, Asp och Rydén.

Reservation

av herrar Söderquist och Gustafson i Göteborg, vilka under åberopande av

innehållet i de likalydande motionerna I: 162 och II: 211 hemställt,

att riksdagen måtte, med bifall till nämnda motioner, medgiva

att tullfrihet tills vidare må åtnjutas för UNICEF:s s. k.

greeting cards.

590406 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.